8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/1

---

STADGAR FÖR CESSDA ERIC

(2017/C 220/01)

INGRESS

Konungariket Belgien,

Republiken Tjeckien,

Konungariket Danmark,

Förbundsrepubliken Tyskland,

Republiken Grekland,

Republiken Frankrike,

Ungern,

Konungariket Nederländerna,

Republiken Österrike,

Republiken Slovenien,

Republiken Slovakien,

Konungariket Sverige,

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

Konungariket Norge,

nedan kallade medlemmarna, och

Schweiziska Edsförbundet,

nedan kallat observatören.

Som BEAKTAR att medlemmarna är övertygade om att tillhandahållandet av tillgång till vetenskapliga data och metadata är avgörande för vår förståelse av de stora utmaningar som samhället står inför i dag, av de pågående samhällsproblemen och av vilka lösningar som står till buds.

Som BEAKTAR att konsortiet för europeiska arkiv med samhällsvetenskapliga data (CESSDA) kommer att bygga vidare på befintliga nationella tjänster i medlemsländerna och stärka och utvidga det alleuropeiska samarbetet genom ett nära samarbete på området forskning och utveckling av arkiv med samhällsvetenskapliga data, både av vetenskapliga och ekonomiska skäl.

Som tar HÄNSYN TILL att medlemmarna strävar efter att öka den vetenskapliga kompetensen och effektiviteten hos europeisk samhällsvetenskaplig forskning och att underlätta tillträdet till data och metadata, oberoende av eventuella gränser.

Som ERINRAR om att CESSDA har erkänts av Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) och tagits med i Esfris färdplan (2006).

Som BEAKTAR att Tyskland vill bidra ytterligare genom finansiering av särskilda CESSDA-uppgifter som ska utföras av den tyska tjänsteleverantören.

Som UPPMANAR Europeiska kommissionen att inrätta infrastrukturen CESSDA som ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (CESSDA Eric) enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Namn, säte och arbetsspråk

1.   Konsortiet för europeiska arkiv med samhällsvetenskapliga data (CESSDA) ska ha den juridiska formen av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) i enlighet med förordning (EG) nr 723/2009 och ska benämnas CESSDA Eric.

2.   CESSDA ERIC ska ha sitt stadgeenliga säte i Bergen, Norge.

3.   Arbetsspråket för CESSDA Eric är engelska.

Artikel 2

Uppgifter och verksamhet

1.   CESSDA Eric ska vara navet i en distribuerad forskningsinfrastruktur som knyter samman de arkiv med samhällsvetenskapliga data som innehas av medlemmar, observatörer och andra partner. CESSDA Eric ska inte ha något eget arkiv.

2.   CESSDA Erics uppgift ska vara att tillhandahålla en distribuerad och hållbar forskningsinfrastruktur som gör det möjligt för forskarna att göra högkvalitativ forskning inom samhällsvetenskap som bidrar till produktionen av effektiva lösningar på de stora utmaningar som samhället står inför och för att underlätta undervisning och lärande inom samhällsvetenskap.

3.   CESSDA Eric ska drivas utan vinstsyfte. CESSDA Eric får emellertid bedriva begränsad ekonomisk verksamhet, under förutsättning att den är nära förknippad med huvuduppgiften och inte äventyrar denna.

4.   CESSDA Eric ska fullgöra sin uppgift genom att bidra till utvecklingen och samordningen av standarder, protokoll och bästa praxis, inklusive utbildning om bästa praxis när det gäller spridning och förvaltning av data. CESSDA Eric ska också införliva nya datakällor med infrastrukturen, när så är lämpligt.

5.   CESSDA Eric ska främja ett bredare deltagande i forskningsinfrastrukturen. I syfte att göra det lättare för länder som begär bistånd för vidareutvecklingen av sina arkiv med samhällsvetenskapliga data ska CESSDA Eric initiera utbildningsverksamhet och utbyten mellan etablerade och potentiella tjänsteleverantörer.

KAPITEL 2

MEDLEMSKAP

Artikel 3

Medlemskap

1.   Följande enheter får bli medlemmar eller delta som observatörer utan rösträtt:

a)	Unionens medlemsstater.

b)	Associerade länder.

c)	Andra tredjeländer än associerade länder.

d)	Mellanstatliga organisationer.

Bilaga 1 till dessa stadgar innehåller en förteckning över medlemmar, observatörer och tjänsteleverantörer per den dag då CESSDA Eric instiftas. Bilagan ska uppdateras av direktören efter förändringar när det gäller deltagandet i CESSDA Eric.

2.   Anslutning av nya medlemmar och observatörer och återkallande och avslutande av medlemskap och status som observatör ska ske i enlighet med artiklarna 5 och 6.

3.   Medlemmarna i CESSDA Eric ska inbegripa minst en medlemsstat i unionen och två andra länder som är antingen EU-medlemsstater eller associerade länder.

4.   Medlemmarna ska ha följande rättigheter:

a)	Att använda CESSDA Erics varumärke, vilket består av alla bild- eller ljudrepresentationer av ”CESSDA” eller ”CESSDA Eric” som kopplar samman användningen av orden, en rapport, en produkt eller en tjänst med CESSDA Eric.

b)	Att utse ett eller flera företrädande organ.

c)	Att närvara och rösta vid generalförsamlingens möten.

d)

Att ge tjänsteleverantörer enligt definitionen i artikel 11.2 rätt att i. delta i CESSDA Eric-utbildning och tillhörande verksamhet, ii. använda CESSDA-Eric programvara, systemanpassad programvara och verktyg som utformas enligt avtal med CESSDA Eric, iii. använda tesaurusen European Language Social Science Thesaurus (ELSST),

e)	Att närvara vid möten i tjänsteleverantörernas forum enligt artikel 11.

5.   Medlemmarna ska ha följande skyldigheter:

a)	Att bidra till CESSDA Eric i enlighet med den finansieringsformel som fastställts av generalförsamlingen.

b)	Att utse en tjänsteleverantör som ska tillhandahålla CESSDA Eric-tjänster i medlemmens land och i hela Europa.

c)	Att tillhandahålla nationella medel så att den utsedda tjänsteleverantören kan uppfylla de krav som fastställs i bilaga 2.

d)	Att främja antagandet av standarder för nationella arkiv med samhällsvetenskapliga data.

e)	Att tillhandahålla en teknisk infrastruktur för att möjliggöra tillgång till information och tjänster.

f)	Att främja användningen av CESSDA-tjänster bland forskarna i det egna landet och samla in feedback och uppgifter om behov från användare,

g)	Att stödja och vid behov att inleda integrering av nationella arkiv med samhällsvetenskapliga data, inbegripet integrering mellan nationella arkiv och arkiv som innehas av andra medlemmar eller observatörer.

Artikel 4

Observatörer

1.   En observatör ska vara ett land eller en mellanstatlig organisation som antingen är redo att bli medlem eller som av inhemska skäl inte kan bli medlem, men som vill bidra till och delta i den verksamhet som bedrivs av CESSDA Eric.

2.   Observatörerna ska ha följande rättigheter:

a)	Att använda CESSDA Erics varumärke med texten ”observatör”.

b)	Att utse ett eller flera företrädande organ.

c)	Att delta i generalförsamlingens möten utan rösträtt.

d)	Att få direktstöd från CESSDA Eric för utveckling av system, processer och tjänster.

e)	Att ge tjänsteleverantörerna rätt att i. delta i CESSDA Eric-utbildning och tillhörande verksamhet, ii. använda CESSDA-Eric programvara, systemanpassad programvara och verktyg som utformas enligt avtal med CESSDA Eric, iii. använda tesaurusen European Language Social Science Thesaurus (ELSST),

f)	Att närvara vid möten i tjänsteleverantörernas forum enligt artikel 12.

3.   Observatörerna ska ha följande skyldigheter:

a)	Att bidra till budgeten i enlighet med vad som beslutas av generalförsamlingen och i enlighet med vad som överenskommits som en del av ansökningsförfarandet.

b)	Att bedriva den verksamhet som avtalades när observatören gavs observatörsstatus.

c)	Att utse en tjänsteleverantör som ska tillhandahålla CESSDA Eric- tjänster i observatörens land och i hela Europa, om dessa tjänster har avtalats för observatören i fråga.

d)	Att tillhandahålla nationella medel så att den utsedda tjänsteleverantören kan uppfylla eventuella krav i bilaga 2.

Artikel 5

Anslutning

1.   När dessa stadgar har trätt i kraft får varje enhet som anges i artikel 3.1 godkännas för anslutning som medlem eller observatör. Anslutningen ska godkännas med två tredjedels majoritet av rösterna i generalförsamlingen. Ett villkor för anslutningen är att enheten i fråga kan bidra positivt till CESSDA Erics uppgifter och verksamhet enligt artikel 2 och kan förväntas uppfylla de skyldigheter som anges i artiklarna 3.5 och 4.3. En ansökan om medlemskap eller observatörsstatus ska ställas till direktören som ska ge råd till generalförsamlingen om huruvida ansökan ska beviljas eller inte.

2.   På begäran av direktören ska den anslutande medlemmen eller observatören välja ut och föreslå en tjänsteleverantör som ska utföra de arbetsuppgifter som åligger tjänsteleverantören.

3.   Direktören ska inhämta råd från den rådgivande vetenskapliga nämnden och tjänsteleverantörernas forum innan en föreslagen tjänsteleverantör godkänns eller underkänns.

Artikel 6

Avslutande och uppsägning av medlemskap eller status som observatör

1.   Medlemmar och observatörer får, med minst sex månaders varsel, meddela att de önskar avsluta sitt medlemskap eller sin status som observatör. Meddelandet ska vara skriftligt och skickas till direktören. En medlem eller observatör får inte avsluta sitt medlemskap eller sin status som observatör förrän tidigast fyra år efter det att parten i fråga blev medlem eller observatör, utom om generalförsamlingen som en undantagsåtgärd godtar en kortare period.

2.   Eventuella utestående bidragsbelopp ska betalas och andra skyldigheter ska vara fullgjorda innan medlemskapet eller statusen som observatör kan avslutas. Alla tillgångar som tillhör den tjänsteleverantör som finansieras genom CESSDA Eric ska om möjligt lämnas tillbaka till CESSDA Eric.

3.   Generalförsamlingen får med två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna fatta beslut om att säga upp en medlems medlemskap eller status som observatör om medlemmen eller observatören agerar i strid med stadgarna, de tillämpliga rättsliga bestämmelserna eller inte är i stånd att uppfylla de skyldigheter som ett medlemskap för med sig eller de skyldigheter som gäller för observatörer.

4.   En medlem får inte rösta i frågor som rör ett eventuellt avslutande eller uppsägning av det egna medlemskapet.

KAPITEL 3

LEDNING

Artikel 7

Ledning

1.   CESSDA Erics ledningsstruktur ska omfatta följande organ:

a)	Generalförsamlingen.

b)	Direktören.

c)	Tjänsteleverantörerna och tjänsteleverantörernas forum, som har en rådgivande roll.

d)	Den rådgivande vetenskapliga nämnden.

e)	Alla övriga rådgivande kommittéer som inrättats av generalförsamlingen för att underlätta uppnåendet av CESSDA Erics mål.

Artikel 8

Generalförsamlingen

1.   Generalförsamlingen ska bestå av företrädare för medlemmar och observatörer.

2.   Generalförsamlingen ska vara den högsta myndigheten i CESSDA Eric. Generalförsamlingen ska ha följande uppgifter:

a)

Att fatta beslut om budget och finansieringsformel och godkänna årsredovisning och årsrapport. Varje förändring av finansieringsformeln kräver två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna. Varje ökning i budgeten som medför en högre årsavgift ska beslutas med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.

b)	Att fastställa CESSDA Erics policy i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor samt skapa och upprätthålla en policy för immateriella rättigheter, med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.

c)	Att anta strategiska planer och arbetsplaner, med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.

d)	Att övervaka förvaltningen av CESSDA Eric.

e)	Att välja ordförande och vice ordförande i generalförsamlingen.

f)	Att utnämna och entlediga direktören för CESSDA Eric.

g)	Att utse, ersätta och avsätta medlemmarna i den rådgivande vetenskapliga nämnden.

h)	Att godkänna tjänsteleverantörer, på förslag av en medlem eller observatör, samt godkänna ersättandet av tjänsteleverantörer. Godkännandet för en tjänsteleverantör kan återkallas om tjänsteleverantören inte fullgör sina skyldigheter.

i)	Att utse, ersätta och avsätta medlemmar i kommittéer som generalförsamlingen har inrättat.

j)	Att anta revisionsberättelserna för CESSDA Eric.

k)	Att ta emot och behandla årsrapporter från den rådgivande vetenskapliga nämnden.

l)	Att anta de operativa regler och standarder som ska gälla för tjänsteleverantörernas CESSDA Eric-relaterade insatser, i samråd med tjänsteleverantörernas forum.

m)	Att fatta beslut om godkännande av anslutningen av nya medlemmar och observatörer samt om avslutande eller uppsägning av medlemmar eller observatörer i enlighet med artiklarna 5 och 6.

3.   Varje medlem ska företrädas av maximalt två medlemmar i generalförsamlingen. Varje medlem ska ha en röst i generalförsamlingen. Beslut ska fattas med enkel majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i dessa stadgar. EU-medlemsstater och associerade länder ska gemensamt inneha majoriteten av rösträtterna i generalförsamlingen. Ordföranden ska inte ha rösträtt utom i fall av lika röstetal, där ordföranden ska ha utslagsröst.

4.   Generalförsamlingen ska vara beslutsför om två tredjedelar av medlemmarna är närvarande. Om ingen beslutsförhet föreligger ska mötet upprepas inom tre veckor efter en ny kallelse med samma dagordning. Vid det nya mötet ska beslutsförhet föreligga om minst en fjärdedel av medlemmarna är närvarande. Om ingen beslutsförhet föreligger vid det nya mötet har generalförsamlingens ordförande rätt att fatta beslut som inte kan vänta tills generalförsamlingen kan sammankallas igen med beslutsförhet. Sådana beslut ska föreläggas generalförsamlingen för översyn vid första möjliga tillfälle.

5.   Om stadgarna kräver två tredjedels majoritet krävs att tre fjärdedelar av medlemmarna är närvarande för att ett giltigt beslut ska kunna fattas.

6.   Endast medlemmar som är fysiskt närvarande får rösta i generalförsamlingen. Om en medlem inte kan vara fysiskt närvarande kan generalförsamlingen godta elektronisk närvaro. Rösträtten ska inte kunna överlåtas. Sluten omröstning ska genomföras om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna begär ett sådant förfarande.

7.   Ordföranden får, vid behov, besluta att ett beslut kan fattas genom skriftligt förfarande mellan mötena i generalförsamlingen.

8.   Observatörer ska ha rätt att närvara vid möten i generalförsamlingen utan rösträtt. Varje observatör får skicka högst två delegater.

9.   Generalförsamlingen ska bland medlemmarnas delegater välja en ordförande och en vice ordförande för en mandatperiod på två år. När ordföranden är vald får denne inte längre ingå i en medlems delegation. Detsamma gäller när vice ordföranden ersätter ordföranden. Den medlem som berörs av dessa utnämningar ska utse en annan delegat som företrädare i generalförsamlingen.

10.   Generalförsamlingen ska sammanträda minst en gång per år. Generalförsamlingens möten ska sammankallas av ordföranden minst fyra veckor i förväg. Medlemmar och observatörer ska ha rätt att föreslå punkter som ska tas upp på dagordningen genom att meddela ordföranden minst två veckor före mötet. Extramöten i generalförsamlingen ska sammankallas på begäran av ordföranden eller direktören om CESSDA Erics intressen kräver detta, eller på begäran av minst hälften av medlemmarna.

Artikel 9

Direktören

1.   Direktören ska vara verkställande direktör, den högsta vetenskapliga tjänstemannen och den rättsliga företrädaren för CESSDA Eric.

2.   Direktören ska utses för en femårsperiod som kan förlängas. Direktören ska rapportera till generalförsamlingen.

3.   Direktören ska ansvara för utarbetandet av den årliga budgeten för CESSDA Eric och av strategier och riktlinjer som ska antas av generalförsamlingen.

4.   Direktören ska ansvara för förberedelserna av mötena i generalförsamlingen och ska ge den rådgivande vetenskapliga nämnden och tjänsteleverantörernas forum nödvändigt administrativt stöd.

5.   Direktören ska ansvara för genomförandet av generalförsamlingens beslut och ska säkerställa att CESSDA Eric uppfyller alla tillämpliga rättsliga krav.

6.   Direktören ska ha befogenhet att fatta alla beslut som krävs för driften av CESSDA Eric.

7.   Direktören ska regelbundet rådfråga tjänsteleverantörernas forum i frågor som är av särskilt intresse för tjänsteleverantörerna, genom att uppmana tjänsteleverantörernas forum att kommentera utkastet till budget, arbetsplaner och strategier och andra viktiga politiska frågor innan de läggs fram för generalförsamlingen.

8.   Direktören ska övervaka att tjänsteleverantörerna efterlever de operativa regler och standarder som reglerar verksamheten inom CESSDA Eric och årligen rapportera till generalförsamlingen med rekommendationer om åtgärder för att motverka oriktigheter.

Artikel 10

Den rådgivande vetenskapliga nämnden

1.   Generalförsamlingen ska tillsätta en oberoende rådgivande vetenskaplig nämnd med minst fyra men högst sju framstående, oberoende och erfarna forskare från länder i hela världen. Den rådgivande vetenskapliga nämnden ska tillsättas på grundval av rekommendationer från direktören. Direktören ska inhämta råd från den rådgivande vetenskapliga nämnden och tjänsteleverantörernas forum. Den rådgivande vetenskapliga nämndens medlemmar ska tillsättas för perioder på tre år. Ledamöterna kan bara väljas om en gång.

2.   Direktören ska samråda med den rådgivande vetenskapliga nämnden minst en gång om året angående den vetenskapliga kvaliteten på tjänsterna, vetenskapliga riktlinjer och förfaranden och planer för framtiden inom de aktuella områdena.

3.   Den rådgivande vetenskapliga nämnden ska årligen lägga fram en skriftlig rapport om sin verksamhet till generalförsamlingen via direktören. Rapporten ska innehålla en bedömning av de tjänster som CESSDA Eric erbjuder sina användare. Direktören ska lägga fram rapporten för generalförsamlingen och bifoga sina kommentarer och eventuella rekommendationer.

4.   Den rådgivande vetenskapliga nämnden får begära att direktören föreslår för generalförsamlingen att ytterligare medlemmar tillsätts för att garantera att den rådgivande vetenskapliga nämnden täcker alla områden som CESSDA Eric omfattar.

Artikel 11

Tjänsteleverantörer

1.   Tjänsteleverantörerna ska utgöra CESSDA Erics distribuerade operativa nätverk.

2.   Tjänsteleverantörerna ska vara institutioner som har utsetts av medlemmarna och observatörerna i enlighet med artiklarna 3.5 b och 4.3 c för att utföra arbetsuppgifter som rör förvärv, hantering och tillhandahållande av samhällsvetenskapliga data i det egna landet och i hela Europa.

3.   Tjänsteleverantörerna ska följa de operativa regler och standarder som reglerar verksamheten inom ramen för CESSDA Eric, i enlighet med bilaga 2.

4.   De rättigheter och skyldigheter som ska gälla inom ramen för CESSDA Eric och för tjänsteleverantörernas uppgifter enligt bilaga 2 ska regleras genom servicenivåavtal mellan CESSDA Eric och tjänsteleverantörerna i fråga.

5.   Tjänsteleverantörernas deltagande i ledningen av CESSDA Eric ska ha en rådgivande funktion.

6.   Tjänsteleverantörernas förmåga att uppfylla de skyldigheter som anges i bilaga 2 ska bedömas vartannat eller vart tredje år i enlighet med vad som beslutas av generalförsamlingen. Direktören ska, i samråd med tjänsteleverantörernas forum och den rådgivande vetenskapliga nämnden, besluta hur och av vem bedömningen ska utföras, och ska lägga fram bedömningsresultaten för generalförsamlingen tillsammans med förslag för de resolutioner som generalförsamlingen ska anta på grundval därav.

Artikel 12

Tjänsteleverantörernas forum

1.   Tjänsteleverantörernas forum ska bestå av företrädare för tjänsteleverantörerna och ska ha en rådgivande funktion. Varje medlem och observatör får företrädas av en medlem av forumet. Direktören ska underlätta och stödja arbetet i tjänsteleverantörernas forum.

2.   Direktören ska minst en gång om året samråda med tjänsteleverantörernas forum om framtida planer och tekniska aspekter av CESSDA Eric-verksamheten och vidarebefordra synpunkterna från tjänsteleverantörernas forum till generalförsamlingen.

Artikel 13

Ändringar av stadgarna

Generalförsamlingen får med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna besluta om att föreslå en ändring av stadgarna för CESSDA Eric. Förslaget till ändring av stadgarna ska överlämnas till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 723/2009.

KAPITEL 4

RIKTLINJER

Artikel 14

Riktlinjer för dataåtkomst

1.   CESSDA Erics policy för dataåtkomst ska vara i överensstämmelse med OECD:s rekommendationer och riktlinjer för dataåtkomst (OECD:s principer och riktlinjer för tillgång till data från offentligt finansierad forskning, OECD 2007).

2.   Offentligt finansierade data och metadata som innehas av tjänsteleverantörer ska, om inte annat sägs i artikel 14.6, vara öppet tillgängliga och kostnadsfria för offentlig forskning och utbildning och ska ställas till förfogande utan dröjsmål.

3.   Tjänsteleverantörerna ska ställa alla insamlade uppgifter till förfogande för alla auktoriserade forskare inom offentlig forskning och utbildning.

4.   Tjänsteleverantörerna ska säkerställa anonymitet för alla data i enlighet med tillämpliga internationella, europeiska och nationella bestämmelser samt relevanta etiska ramar.

5.   Tjänsteleverantörer ska tillämpa rättvisa, öppna och transparenta förfaranden för åtkomsten till de data och metadata som de innehar.

6.   Principen om fri åtkomst i artiklarna 14.2 och 14.3 ska inte innebära ett en tjänsteleverantör är skyldig att ge åtkomst till data, metadata eller insamlade uppgifter om detta skulle stå i strid med nationell lagstiftning, immateriella rättigheter eller andra tvingande rättsliga skäl.

Artikel 15

Strategi för spridning

1.   CESSDA Erics spridningspolicy ska genomföras genom dess kommunikationsstrategi.

2.   Spridningspolicyn ska omfatta resultaten av all verksamhet som finansieras av CESSDA Eric och ska vara allmänt tillgänglig, utom om befintliga immateriella rättigheter gör detta omöjligt.

3.   Alla tekniska rapporter, strategier, huvudförfaranden och övervakningsrapporter ska vara offentligt tillgängliga på CESSDA Erics webbplats.

4.   All dokumentation om en tjänsteleverantörs skyldigheter ska offentliggöras av tjänsteleverantörerna.

Artikel 16

Immateriella rättigheter

1.   Med immateriella rättigheter avses i dessa stadgar samma innebörd som anges i artikel 2 i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, vilken undertecknades den 14 juli 1967.

2.   Med avseende på frågor om immateriella rättigheter ska relationerna mellan medlemmar, observatörer och tjänsteleverantörer regleras genom tillämplig nationell lagstiftning och relevanta internationella regler och föreskrifter.

3.   Immateriella rättigheter som medlemmarna eller tjänsteleverantörer bidrar till CESSDA Eric ska fortsätta att tillhöra innehavaren av de immateriella rättigheterna.

4.   Immateriella rättigheter som härrör från arbete som finansierats av CESSDA Eric (direkta bidrag eller bidrag in natura), ska tillhöra CESSDA Eric. CESSDA Eric kan avsäga sig sina rättigheter, helt eller delvis till förmån för den medlem, observatör eller tjänsteleverantör som har skapat den immateriella rättigheten.

Artikel 17

Anställningar

1.   CESSDA Eric ska följa principerna om lika möjligheter på arbetsmarknaden. Tjänster med vetenskaplig inriktning ska tillsättas efter att ha utannonserats internationellt.

2.   Om inget annat gäller enligt den nationella lagstiftningen ska varje medlem inom ramen för sin behörighet underlätta rörlighet och boende för medborgare i medlemmarnas länder som utför arbete för CESSDA Erics räkning och för deras familjer.

KAPITEL 5

FINANSIERING OCH ANSVAR

Artikel 18

Bidrag

Generalförsamlingen ska fastställa med vilket bidrag varje medlemsstat ska bidra, på grundval av budgeten och, utom vad gäller särskilda bidrag, i proportion till den enskilda medlemmens BNP. Bidragen ska överföras till CESSDA Eric inom den tidsfrist som fastställts av generalförsamlingen. Generalförsamlingen ska fastställa med vilket bidrag observatörerna ska bidra.

Artikel 19

Budgetprinciper, räkenskaper och revision

1.   Budgetåret ska vara ett kalenderår.

2.   Direktören ska utarbeta och förelägga generalförsamlingen för godkännande ett utkast till årsbudgeten och verksamhetsplanen, inbegripet förslag till bidrag från medlemmar och observatörer. Den årliga budgeten och de bidrag som ska betalas ska godkännas av generalförsamlingen minst sex månader före det kommande budgetåret. Den årliga budgeten ska vara balanserad så att de planerade utgifterna inte överstiger de förväntade intäkterna.

3.   CESSDA Eric ska omfattas av värdlandets lagstiftning för redovisning för att säkra att räkenskaperna utarbetas, registreras, genomgår revision och offentliggörs i enlighet med allmänt vedertagna internationella redovisningsprinciper och principer för öppenhet.

4.   CESSDA Eric-konsortiet ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport. Denna rapport ska i synnerhet innehålla information om de vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekterna av CESSDA Eric-verksamheten. Rapporten ska godkännas av generalförsamlingen och överlämnas till Europeiska kommissionen och till berörda offentliga myndigheter inom sex månader från och med utgången av det budgetår som rapporten avser. Rapporten ska offentliggöras.

Artikel 20

Finansiering, ansvar och försäkring

1.   CESSDA Erics medel ska bestå av

a)	finansiella bidrag från medlemmar och observatörer,

b)	eventuella bidrag från värdstaten,

c)	andra resurser, inom de gränser och på de villkor som godkänts av generalförsamlingen, inbegripet forskningsbidrag från nationella eller internationella källor, donationer och alla inkomster från ekonomisk verksamhet.

2.   CESSDA Eric ska ansvara för sina skulder.

3.   Medlemmarna och observatörerna är inte gemensamt ansvariga för CESSDA Erics skulder.

4.   CESSDA Eric ska teckna lämpliga försäkringar för att täcka de specifika risker som byggande och drift av CESSDA Eric-infrastrukturen innebär.

Artikel 21

Upphandling och skattebefrielse

1.   CESSDA Eric ska behandla upphandlingskandidater och anbudsgivare lika och på ett icke-diskriminerande sätt, oavsett om de är etablerade i Europeiska unionen eller inte. CESSDA Erics upphandlingar ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens.

2.   Medlemmars och observatörers upphandling för CESSDA Erics verksamhet ska göras på ett sådant sätt att lämplig hänsyn tas till CESSDA Erics behov, och ska vara i överensstämmelse med de tekniska krav och specifikationer som utfärdats av berörda organ inom CESSDA Eric.

3.   Skattebefrielser som bygger på den norska lagen om mervärdesskatt från juni 2009, nr 58, § 10-3 ska begränsas till mervärdesskatten för sådana varor och tjänster som är avsedda för CESSDA Erics officiella och exklusiva användning och helt betalas och upphandlas av CESSDA Eric. Undantag från skatteplikt ska gälla för icke-ekonomisk verksamhet. Undantag ska inte gälla för ekonomisk verksamhet. Inga ytterligare begränsningar är tillämpliga.

KAPITEL 6

BESTÄMMELSER OM VARAKTIGHET, AVVECKLING, TVISTER OCH INRÄTTANDE

Artikel 22

Varaktighet

CESSDA Eric ska existera tills att det avvecklas i enlighet med artikel 22.2

Artikel 23

Avveckling

1.   Generalförsamlingen får med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna besluta om att avveckla CESSDA Eric.

2.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter antagandet av ett beslut om avveckling ska CESSDA Eric informera Europeiska kommissionen om beslutet.

3.   De tillgångar som kvarstår efter att CESSDA Erics skulder betalats ska fördelas bland medlemmarna i förhållande till deras samlade bidrag till CESSDA Eric.

4.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter slutförandet av avvecklingsförfarandet, ska CESSDA Eric informera kommissionen om detta.

5.   CESSDA Eric ska upphöra att existera den dag då Europeiska kommissionen offentliggör ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Tillämplig lag

Inrättandet av CESSDA Eric och dess funktionssätt ska regleras av följande:

a)	Unionslagstiftningen, i synnerhet förordning (EG) nr 723/2009.

b)	Värdlandets lagstiftning när det gäller frågor som inte, eller endast delvis, regleras av unionslagstiftningen.

c)	Dessa stadgar och deras genomförandebestämmelser.

Artikel 25

Tvister

1.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister om CESSDA Eric mellan medlemmar och observatörer, tvister mellan medlemmar, observatörer och CESSDA Eric, samt alla tvister i vilka Europeiska unionen är part.

2.   Unionslagstiftningen om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan CESSDA Eric och tredje parter. I fall som inte omfattas av unionslagstiftningen ska lagstiftningen i värdstaten fastställa vilken domstol som är behörig att avgöra sådana tvister och vilken lagstiftning som är tillämplig.

3.   Vid varje form av talan mot CESSDA Eric ska tingsrätten i Bergen vara behörig domstol, om inte annat följer av artikel 24 och 25.2.

Artikel 26

Tillgång till stadgarna

Stadgarna ska hållas uppdaterade och vara offentligt tillgängliga på CESSDA Erics webbplats och vid det stadgeenliga sätet.

---

---

---

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/15

---

STADGAR FÖR ECCSEL ERIC

European Carbon Dioxide Capture and Storage Laboratory – konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

(2017/C 220/02)

Innehåll

Ingress

15

1.

Allmänna bestämmelser

16

2.

Medlemskap

16

3.

Medlemmarnas och observatörernas rättigheter och skyldigheter

18

4.

ECCSEL ERIC:s förvaltning

19

5.

Ekonomi

22

6.

Rapportering till Europeiska kommissionen

22

7.

Strategi

23

8.

Varaktighet, ändringar av stadgarna, avveckling, tvister

25

BILAGOR

Bilaga I Förteckning över medlemmar och observatörer

27

Bilaga II Budgetbidrag och fördelning

28

INGRESS

Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge och Förenade kungariket (nedan kallade medlemmarna),

MED BEAKTANDE AV ATT ovannämnda medlemsstater, som samarbetar för att upprätta en europeisk laboratorieinfrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid (European Carbon Dioxide Capture and Storage Laboratory Infrastructure), nedan kallad ECCSEL, är övertygade om att antropogena koldioxidutsläpp är en global utmaning som kräver internationellt samarbete,

SOM ÄR MEDVETNA OM att denna utmaning innebär att både utsläppsminskningar och avskiljning, transport och lagring av koldioxid är nödvändiga,

SOM BEAKTAR att analyser som gjorts av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och Internationella energiorganet (IEA) tyder på att avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) till 2050 måste nå upp till 17 % av de totala årliga koldioxidutsläppen, och 14 % av de samlade nedskärningarna från och med nu, och att CCS kommer att kräva att kommersiellt utnyttjande inleds under perioden 2020–2030 och fortsätter efter 2030,

SOM KÄNNER TILL ATT dessa krav endast kan uppfyllas genom intensifierad forskning och utveckling som syftar till att förbättra de vetenskapliga och tekniska kunskaperna,

SOM ERKÄNNER behovet av ett nära internationellt samarbete inom forskning och utveckling med anknytning till CCS både av vetenskapliga och ekonomiska skäl,

SOM NOTERAR ATT nationella forskningsinfrastrukturer kan dra fördel av internationell rådgivning avseende CSS och drift av och investering i anläggningar för sådan forskning,

SOM BEAKTAR att ECCSEL motiveras av behovet av en riktad och samordnad forskning, strävar efter att undanröja särskilda kunskapsluckor, står i spetsen för teknisk utveckling av den senaste tekniken, och därigenom påskyndar kommersialiseringen och spridningen av metoder för avskiljning och lagring av koldioxid,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM ATT ECCSEL är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av befintliga forskningsinfrastrukturer och för att samordna investeringar i infrastruktur och därigenom bidra till kostnadseffektivitet i europeisk skala,

MED BEAKTANDE AV ATT medlemmarna uppmanar Europeiska kommissionen att inrätta ECCSEL som ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric), enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 (1).

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Namn, säte, plats och arbetsspråk

1.   Det ska inrättas en distribuerad europeisk forskningsinfrastruktur för en europeisk laboratorieinfrastruktur för avskiljning och lagring av koldioxid, med namnet ”European Carbon Dioxide Capture and Storage Laboratory – Europeiska konsortiet för forskningsinfrastruktur”, nedan kallat ECCSEL ERIC.

2.   ECCSEL ERIC ska ha sitt stadgeenliga säte i Trondheim, i Norge.

3.   Arbetsspråket för ECCSEL ERIC är engelska.

Artikel 2

Uppgifter och verksamhet

1.   ECCSEL ERIC ska inrätta och driva en distribuerad forskningsinfrastruktur som inrättas som en central knutpunkt med ansvar för en samordnad drift av flera anläggningar som drivs under ett gemensamt samlingsnamn, ECCSEL ERIC.

a)

ECCSEL ERIC ska samordna användningen av forskningsanläggningar i den distribuerade infrastrukturen och samordna planer för ombyggnad och nya investeringar. ECCSEL ERIC ska säkerställa internationellt öppet tillträde till infrastrukturen. ECCSEL ERIC ska inom ramen för sina medel och sin kompetens stödja ägarna av forskningsanläggningarna i deras ansträngningar att förbättra driften av sina anläggningar och deras ansträngningar att modernisera och skapa nya möjligheter.

b)

ECCSEL ERIC ska underlätta experimentell spetsforskning om ny och förbättrad avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) som syftar till kommersiell användning till 2020–2030 respektive efter 2030. Generalförsamlingen kan i framtiden komma att besluta om att utvidga ECCSEL ERIC-verksamheten mot användning av koldioxid (avskiljning, användning och lagring av koldioxid – CCUS) utöver förbättrad oljeåtervinning (EOR).

c)

ECCSEL ERIC äger och driver inte forskningsanläggningar självt. Generalförsamlingen får dock i framtiden besluta att ECCSEL ERIC ska investera i eller driva egna anläggningar. Medlemmar och observatörer som inte önskar delta i finansieringen av sådana anläggningar kan avstå från att finansiera dem i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 a.

2.   ECCSEL ERIC ska ställa anläggningar som behövs för att bedriva forskning inom de prioriterade områdena till förfogande för det internationella forskarsamhället. Genom att göra detta kommer ECCSEL ERIC att bidra till att driva fram den tekniska utvecklingen utöver det aktuella forskningsläget och därigenom påskynda kommersialiseringen och spridningen av CCS. I detta sammanhang ska ECCSEL ERIC behandla och främja spetsforskning bland forskare inom CCS-området och i enlighet med prioriteringarna för ECCSEL ERIC. ECCSEL ERIC-konsortiet ska upprätta ett register över enskilda forskningsanläggningar och ge det europeiska CCS-samfundet (i första hand) och icke-europeiska CCS-samfund tillgång till dessa resurser.

3.   ECCSEL ERIC ska drivas utan vinstsyfte.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 får ECCSEL ERIC bedriva begränsad ekonomisk verksamhet, under förutsättning att den är nära förknippad med ECCSEL ERIC:s huvuduppgifter och inte äventyrar dessa.

KAPITEL 2

MEDLEMSKAP

Artikel 3

Medlemskap och företrädande organ

1.   Följande enheter får bli medlemmar av ECCSEL ERIC eller observatörer, i enlighet med de rättigheter och skyldigheter som avses i artiklarna 6 och 7:

a)	EU:s medlemsstater.

b)	Associerade länder.

c)	Andra tredjeländer än associerade länder.

d)	Mellanstatliga organisationer.

Anslutningsvillkoren för medlemmar och observatörer anges i artikel 4.1 och 4.2 i dessa stadgar.

2.   Medlemmarna i ECCSEL ERIC ska inbegripa minst en medlemsstat och två andra medlemmar som är antingen medlemsstater eller associerade länder.

3.   Samtliga medlemmar eller observatörer kan, i enlighet med sina egna regler och förfaranden, utse ett offentligt organ eller ett privat organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, för att företräda medlemmen eller observatören.

4.   De nuvarande medlemmarna, observatörerna och deras företrädande organ anges i bilaga I. Bilaga I ska uppdateras av direktören efter förändringar när det gäller deltagandet i ECCSEL ERIC.

Artikel 4

Anslutning av medlemmar och observatörer

1.   Inträdesvillkoren för nya medlemmar ska vara följande:

a)	Anslutningen av nya medlemmar förutsätter enhälligt godkännande av generalförsamlingen.

b)	Sökande ska lämna en skriftlig ansökan till ECCSEL ERIC:s direktör.

c)	I ansökan ska sökanden minst ange på vilket sätt den kommer att bidra till ECCSEL:s syften och verksamheter enligt artikel 2 och hur den kommer att uppfylla kraven i artikel 6.2.

2.   De organ som anges i artikel 3.1 och som vill bidra till ECCSEL ERIC men inte kan ansluta sig som medlemmar får ansöka om observatörsstatus. Inträdesvillkoren för observatörer ska vara följande:

a)	En observatör får anslutas för en period på tre år. Generalförsamlingen kan i undantagsfall godkänna en längre period för observatörsstatusen.

b)	Organ som planerar ett varaktigt deltagande i ECCSEL ERIC men av inhemska skäl inte har möjlighet att bli medlemmar, kan i undantagsfall beviljas status som ständig observatör.

c)	Godkännande eller nytt godkännande av observatörer förutsätter generalförsamlingens enhälliga godkännande.

d)	Sökande ska lämna en skriftlig ansökan till direktören.

e)	I ansökan ska sökanden minst ange på vilket sätt den kommer att bidra till ECCSEL ERIC:s uppgifter och verksamheter enligt artikel 2 och hur den kommer att uppfylla kraven i artikel 7.2.

Artikel 5

Utträde för en medlem eller en observatör och avslutande av medlemskap eller observatörsstatus

1.   En medlem eller en observatör får begära utträde ur ECCSEL ERIC i slutet av ett budgetår, förutsatt att observatören anmäler sin avsikt att utträda genom att sända en officiell begäran 12 månader i förväg till generalförsamlingens ordförandeskap.

a)	Ledamöterna får inte utträda under de första fem åren efter det att de har blivit medlemmar.

b)

Eventuella återstående avgifter måste betalas och eventuella skyldigheter gentemot ECCSEL måste uppfyllas innan utträde bekräftas. Den utträdande medlemmen eller observatören ska endast betala avgifterna enligt artiklarna 6.2 och 7.2 vid tidpunkten för sin uppsägning, utan extra kostnad eller straffavgift.

2.   Generalförsamlingen kan avsluta en medlems medlemskap eller en observatörs observatörsstatus om följande villkor föreligger:

a)	Medlemmen eller observatören har gjort sig skyldig till allvarlig överträdelse av en eller flera av dess skyldigheter enligt dessa stadgar.

b)	Medlemmen eller observatören har underlåtit att avhjälpa denna försummelse inom sex månader efter att ha underrättats av generalförsamlingen om försummelsen.

Medlemmen eller observatören ska ges möjlighet att bestrida beslutet om avslutat medlemskap eller avslutad observatörsstatus, och att lägga fram sitt försvar inför generalförsamlingen inom tre månader efter mottagandet av anmälan om uppsägning. Uppsägningen ska inte påverka sådana skyldigheter för en medlem eller observatör som uppkommit före den dag då medlemskapet eller observatörsstatusen avslutats.

KAPITEL 3

MEDLEMMARNAS OCH OBSERVATÖRERNAS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Artikel 6

Medlemmar

1.   Medlemmar av ECCSEL ERIC ska ha rätt att

a)	utse företrädande organ i enlighet med artikel 3.3,

b)	för sin forskargemenskap ha tillträde till ECCSEL ERIC:s resurser och alla dess tjänster överensstämmer med de riktlinjer för tillgång som avses i artikel 18,

c)	delta i generalförsamlingen,

d)	rösta i generalförsamlingen, i enlighet med artikel 9.3,

e)	delta i utarbetandet av strategier och policyer,

f)	låta sin forskargemenskap delta i ECCSEL ERIC-evenemang, som exempelvis workshops, konferenser och utbildningskurser till förmånliga avgifter,

g)	använda ECCSEL ERIC:s varumärke, särskilt för operatörer av ECCSEL ERIC-anläggningar. Märket består av alla bild- eller ljudrepresentationer av ”ECCSEL” eller ”ECCSEL ERIC” som kopplar samman användare av orden, en rapport, en produkt eller en tjänst med ECCSEL ERIC.

2.   Medlemmar av ECCSEL ERIC ska

a)	inom den fastställda tidsfristen betala den årsavgift som anges i bilaga II,

b)	tillhandahålla minst en överenskommen forskningsanläggning,

c)	främja användningen av ECCSEL ERIC-tjänster bland forskarna i sitt land, och samla in feedback och krav från användare,

d)	stödja och, när så är lämpligt, sträva efter att inleda integrering av nationella anläggningar och integration mellan nationella anläggningar och andra medlemmars eller observatörers anläggningar.

Artikel 7

Observatörer

1.   Observatörer ECCSEL ERIC ska ha rätt att

a)	utse företrädande organ i enlighet med artikel 3.3,

b)	delta i generalförsamlingen utan rösträtt,

c)	låta sin forskargemenskap delta i ECCSEL ERIC-evenemang, som exempelvis workshops, konferenser och utbildningskurser till förmånliga avgifter, i mån av utrymme,

d)	för sin forskargemenskap få tillgång till stöd från ECCSEL ERIC när det gäller att utveckla relevanta system, processer och tjänster.

2.   ECCSEL ERIC:s observatörer ska betala den årsavgift som anges i bilaga II. Generalförsamlingen kan besluta om en inledande observatörsavgift som avviker från den normala avgiften.

3.   Ständiga observatörer, som beviljas denna status i enlighet med artikel 4.2 b, ska ha samma rättigheter och skyldigheter som medlemmar (se artikel 6.1 och 6.2), med undantag för rätten att rösta i generalförsamlingen, som avses i artikel 6.1 d.

KAPITEL 4

ECCSEL ERIC:s FÖRVALTNING

Artikel 8

ECCSEL ERIC:s styrelseform och operativa struktur

1.   ECCSEL ERIC:s förvaltningsstruktur ska omfatta

a)	generalförsamlingen,

b)	direktören,

c)	samordningskommittén för forskningsinfrastruktur,

d)	den rådgivande vetenskapliga nämnden,

e)	den rådgivande nämnde för etiska frågor och miljöfrågor,

f)	alla övriga rådgivande kommittéer som inrättats av generalförsamlingen för att underlätta uppnåendet av ECCSEL ERIC:s mål.

2.   ECCSEL ERIC:s operativa struktur ska omfatta

a)	driftcentrumet, dvs. ECCSEL ERIC:s huvudkontor och platsen för ECCSEL ERIC:s förvaltning,

b)	de nationellt ägda forskningsanläggningar som deltar i ECCSEL ERIC:s spridda infrastruktur,

c)	de nationella infrastrukturknutpunkter som företräder ett lands forskningsanläggningar i enlighet med artikel 11.1.

Artikel 9

Generalförsamlingen

1.   Generalförsamlingen ska bestå av medlemmar och observatörer i ECCSEL ERIC.

2.   Generalförsamlingen är den högsta myndigheten i ECCSEL ERIC. Generalförsamlingen ska

a)

fastställa budget, finansiering och de årliga avgifterna. Varje förändring av finansieringsformeln och årliga avgifter som gjorts under de första fem åren enligt bilaga II ska kräva ett enhälligt beslut av generalförsamlingen. Efter de fem första åren kräver sådana förändringar två tredjedels majoritet. En medlem eller observatör som inte önskar delta i finansieringen av eventuella framtida anläggningar som ägs eller drivs av ECCSEL ERIC måste ange detta innan generalförsamlingen fattar sitt beslut att äga eller driva sådana anläggningar; medlemmen eller observatören ska då inte vara skyldig att delta i finansieringen av anläggningen.

b)	fastställa ECCSEL ERIC:s policy i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Dessa åtgärder ska antas med två tredjedelars majoritet.

c)	anta strategiska planer och arbetsplaner för ECCSEL ERIC med två tredjedels majoritet,

d)	övervaka förvaltningen av ECCSEL ERIC,

e)	välja ordförande och vice ordförande i generalförsamlingen, genom omröstning med två tredjedels majoritet,

f)	utse, ersätta och avsätta ECCSEL ERIC:s direktör, genom omröstning med två tredjedels majoritet,

g)	utnämna, ersätta och avsätta ledamöter i den rådgivande vetenskapliga nämnden och den rådgivande nämnde för etiska frågor och miljöfrågor, genom omröstning med två tredjedels majoritet.

h)	utse, ersätta och avsätta ledamöter i kommittéer som generalförsamlingen har inrättat, genom omröstning med två tredjedels majoritet,

i)	på årsbasis utse eller godkänna revisor,

j)	anta ECCSEL ERIC:s årliga rapporter, inbegripet räkenskaperna och revisionsrapporten för budgetåret, genom omröstning med två tredjedels majoritet,

k)	ta emot och behandla rapporter från samordningskommittén för forskningsinfrastruktur och den rådgivande vetenskapliga nämnden,

l)

godkänna anslutningen av nya medlemmar och observatörer, och avslutande av medlemskap eller status som observatör. Godkännande av nya medlemmar och observatörer ska kräva ett enhälligt beslut av generalförsamlingen. Medlemmar får inte rösta i frågan om en eventuell uppsägning av det egna medlemskapet.

m)

besluta vilka nationellt ägda forskningsanläggningar som får delta i ECCSEL ERIC och vilka som ska upphör att delta. Medlemmar och observatörer får dra tillbaka anläggningar från ECCSEL ERIC:s verksamheter. En förteckning över de anläggningar som deltar i ECCSEL ERIC ska uppdateras kontinuerligt av direktören.

n)	godkänna överenskommelser med tredje part, i enlighet med artikel 15, genom omröstning med två tredjedels majoritet.

3.   Varje medlem och observatör ska företrädas av maximalt två ledamöter i generalförsamlingen. Varje medlem ska ha en röst i generalförsamlingen. Observatörer ska inte ha rösträtt. Beslut ska fattas med majoritetsröstning om inget annat krävs enligt dessa stadgar. Medlemsstater och associerade länder ska gemensamt inneha majoriteten av rösträtterna i generalförsamlingen. Ordföranden ska inte ha rösträtt utom i fall av lika röstetal, där ordföranden ska ha utslagsröst.

4.   Ett quorum på två tredjedelar av medlemmarna krävs för en giltig generalförsamling. Om inget quorum föreligger ska mötet upprepas inom tre veckor efter en ny kallelse med samma dagordning. Vid det nya sammanträdet föreligger quorum om minst en fjärdedel av medlemmarna är närvarande. Om inget quorum föreligger vid det nya sammanträdet har generalförsamlingens ordförande rätt att fatta beslut som inte kan vänta tills generalförsamlingen kan sammankallas igen med quorum. Sådana beslut ska ses över av generalförsamlingen vid första möjliga tillfälle.

5.   Omröstning i generalförsamlingen får endast utföras av ledamöter som är fysiskt närvarande. Om en ledamot inte kan vara fysiskt närvarande kan generalförsamlingen godta ettelektronisk närvaro. Rösträtten får inte överlåtas. Sluten omröstning ska genomföras om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär ett sådant förfarande.

Generalförsamlingens ordförandeskap får, vid behov, besluta att ett beslut kan fattas genom skriftligt förfarande mellan mötena i generalförsamlingen.

6.   Generalförsamlingen ska bland medlemmarna välja en ordförande och en vice ordförande för en mandatperiod på två år. När ordföranden är vald får denne inte längre ingå i en medlems delegation till generalförsamlingen. Detsamma gäller när vice ordföranden ersätter ordföranden. De medlemmar som berörs av dessa utnämningar får utse en annan delegat för att företräda dem i generalförsamlingen.

7.   Generalförsamlingen ska sammanträda minst en gång per år. Generalförsamlingens möten ska sammankallas av ordföranden minst tre veckor i förväg. Medlemmar och observatörer ska ha rätt att föreslå punkter som ska tas upp på dagordningen genom att meddela ordföranden minst två veckor före mötet.

8.   Generalförsamlingens extra sammanträden får sammankallas på begäran av ordföranden eller direktören om organisationens intressen kräver detta, eller på begäran av minst hälften av ledamöterna.

Artikel 10

Direktören

1.   Direktören ska vara den verkställande direktören, den högsta vetenskapliga tjänstemannen och den rättsliga företrädaren för ECCSEL ERIC.

2.   Direktören ska utses för en femårsperiod som kan förlängas en gång. Vakant position ska offentliggöras internationellt på lämpligt sätt. Direktören ska rapportera till generalförsamlingen. Direktören får inte varar delegat eller ordförande i generalförsamlingen.

3.   Direktören ska ansvara för förberedelserna av mötena i generalförsamlingen och ska ge samordningskommittén för forskningsinfrastruktur, den rådgivande vetenskapliga nämnden och den rådgivande nämnde för etiska frågor och miljöfrågor nödvändigt administrativt stöd.

4.   Direktören ska ansvara för utarbetandet av den årliga budgeten för ECCSEL ERIC och för att utarbeta strategier och riktlinjer som ska antas av generalförsamlingen.

5.   Direktören ska ansvara för genomförandet av generalförsamlingens beslut, inbegripet genomförandet av budgeten, och ska säkerställa att ECCSEL ERIC uppfyller alla tillämpliga rättsliga krav.

6.   Direktören ska ha befogenhet att fatta alla beslut som krävs för driften av ECCSEL ERIC, med undantag för beslut som faller under generalförsamlingens befogenheter.

7.   Direktören ska begära stöd och råd av samordningskommittén för forskningsinfrastruktur i frågor som är av särskilt intresse för ägare av infrastruktur, vilket inbegriper att bjuda in kommittén att yttra sig om utkastet till budget, arbetsplaner och strategier innan de läggs fram för generalförsamlingen.

8.   Direktören ska övervaka att ägarna till forskningsanläggningar respekterar operativa bestämmelser och normer för ECCSEL ERIC-relaterade insatser som har beslutats av generalförsamlingen, och årligen rapportera om detta till generalförsamlingen, med rekommendationer om motåtgärder för alla brister.

Artikel 11

Samordningskommittén för forskningsinfrastruktur, den rådgivande vetenskapliga nämnden och den rådgivande nämnde för etiska frågor och miljöfrågor

1.   Samordningskommittén för forskningsinfrastruktur

a)

Samordningskommittén för forskningsinfrastruktur ska ha en stödjande och rådgivande funktion och ska bestå av företrädare för ECCSEL-anläggningarna och direktören, som innehar ordförandeskapet för kommittén. Kommittén ska välja en vice ordförande för en period på tre år. Denna period kan förlängas en gång. Varje medlem och observatör får ha en företrädare i kommittén. Länder som har två eller flera ECCSEL-anläggningar ska utse en av anläggningarnas verksamhetsutövare som nationell företrädare, och denna institution kommer att företräda landets nationella anläggningar i kommittén. Delegater till generalförsamlingen kan inte vara företrädare i denna kommitté.

b)

Samordningskommittén för forskningsinfrastruktur har till uppgift att stärka samarbetet mellan anläggningar och deras bidrag till experimentell forskning. Detta kommer att ske genom övervakning av genomförandet av ECCSEL ERIC:s strategier och planer, genom bidra till dessa, och genom förslag till åtgärder som kan förbättra ECCSEL ERIC.

c)	Direktören ska samråda med kommittén om alla förslag som ska läggas fram inför generalförsamlingen avseende strategiska planer, arbetsplaner och budgetar. Kommittén ska stödja direktören vid genomförandet av strategier och arbetsplaner.

d)	Samordningskommittén för forskningsinfrastruktur ska årligen genom direktören lägga fram en skriftlig rapport om sin verksamhet till generalförsamlingen. Direktören ska lägga fram denna rapport till generalförsamlingen tillsammans med direktörens kommentarer och eventuella rekommendationer.

2.   Den rådgivande vetenskapliga nämnden

a)

Generalförsamlingen ska utse en oberoende rådgivande vetenskaplig nämnd bestående av upp till sex framstående, oberoende och erfarna forskare från länder i hela världen. Utnämning av ledamöter i den rådgivande vetenskapliga nämnden ska grundas på förslag från direktören, som ska inhämta råd från den rådgivande vetenskapliga nämnden och från samordningskommittén för forskningsinfrastruktur. Mandatperioden för medlemmarna i den rådgivande vetenskapliga nämnden är tre år. Denna period kan förlängas en gång. Delegater till generalförsamlingen kan inte ingå i denna nämnd.

b)	Direktören ska samråda med den rådgivande vetenskapliga nämnden minst en gång om året om den vetenskapliga kvaliteten på de tjänster som erbjudits av ECCSEL ERIC, organisationens vetenskapliga strategier, förfaranden och planer för framtiden.

c)	Den rådgivande vetenskapliga nämnden ska årligen genom direktören lägga fram en skriftlig rapport om sin verksamhet till generalförsamlingen. Direktören ska lägga fram denna rapport till generalförsamlingen tillsammans med direktörens kommentarer och eventuella rekommendationer.

3.   Den rådgivande nämnde för etiska frågor och miljöfrågor

a)

Generalförsamlingen ska utse den oberoende rådgivande nämnden för etiska frågor och miljöfrågor som består av tre till fem framstående, oberoende och erfarna forskare från länder i hela världen. Utnämning av nämnden ska grundas på förslag från direktören, som ska inhämta råd från den rådgivande nämnden för etiska frågor och miljöfrågor och från samordningskommittén för forskningsinfrastruktur. Mandatperioden för nämndens medlemmar är tre år. Denna period kan förlängas en gång. Delegater till generalförsamlingen kan inte ingå i denna nämnd.

b)	Direktören ska samråda med den rådgivande nämnden för etiska frågor och miljöfrågor minst en gång om året om etiska och miljömässiga frågor som ECCSEL ERIC står inför i dag eller i framtiden.

c)	Den rådgivande nämnden för etiska frågor och miljöfrågor ska årligen genom direktören lägga fram en skriftlig rapport om sin verksamhet till generalförsamlingen. Direktören ska lägga fram denna rapport till generalförsamlingen tillsammans med direktörens kommentarer och eventuella rekommendationer.

KAPITEL 5

EKONOMI

Artikel 12

Budgetregler och bokföring

1.   ECCSEL ERIC:s budgetår inledas den 1 januari och avslutas den 31 december varje år.

2.   Alla intäkts- och utgiftsposter för ECCSEL ERIC ska beräknas för varje budgetår och tas upp i årsbudgeten. Årsbudgeten ska vara förenlig med principerna om insyn och öppenhet.

3.   Räkenskaperna för ECCSEL ERIC ska åtföljas av en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret.

4.   ECCSEL ERIC ska omfattas av kraven i den tillämpliga lagstiftningen när det gäller utarbetande, registrering, revision och offentliggörande av räkenskaperna. ECCSEL ERIC ska tillämpa bestämmelserna om redovisning i värdlandets lagstiftning i enlighet med allmänt vedertagna internationella redovisningsprinciper och principer för öppenhet.

5.   ECCSEL ERIC ska använda anslagen i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

6.   ECCSEL ERIC ska registrera kostnaderna och intäkterna av sin ekonomiska verksamhet separat.

7.   Bidrag in natura ska övervägas endast i form av effektiva och kvantifierbara bidrag till ECCSEL ERIC, inbegripet avdelad personal till ECCSEL ERIC:s driftcentrum, och efter generalförsamlingens godkännande.

8.   Värdet av bidrag in natura ska tas med vid beräkningen av de kontantbidrag som gjorts under samma period.

Artikel 13

Ansvar

1.   ECCSEL ERIC ska ansvara för sina skulder.

2.   Medlemmarna ska vara solidariskt ansvariga för ECCSEL ERIC:s skulder. Medlemmarnas ansvar för ECCSEL ERIC:s skulder ska begränsas till deras respektive bidrag.

3.   ECCSEL ERIC ska teckna lämpliga försäkringar för att täcka de risker som är förknippade med ECCSEL ERIC:s konstruktion och dess verksamhet.

KAPITEL 6

RAPPORTERING TILL EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Artikel 14

Rapportering till Europeiska kommissionen

1.   ECCSEL ERIC ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport som framför allt innehåller de vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekterna av verksamheten. Rapporten ska godkännas av generalförsamlingen och överlämnas till Europeiska kommissionen och till berörda offentliga myndigheter inom sex månader från och med utgången av det budgetår som rapporten avser. Rapporten ska offentliggöras.

2.   ECCSEL ERIC ska informera Europeiska kommissionen om alla omständigheter som hotar att allvarligt äventyra fullgörandet av ECCSEL ERIC:s huvudsakliga uppgifter eller som hindrar att ECCSEL ERIC uppfyller kraven i förordning (EG) nr 723/2009.

KAPITEL 7

RIKTLINJER

Artikel 15

Avtal med tredje parter

1.   Om ECCSEL ERIC anser att det vore gynnsamt och förenligt med de uppgifter och verksamheter som anges i artikel 2 kan det ingå avtal med tredje parter, som exempelvis enskilda institutioner, regioner och icke-medlemsländer.

2.   Om tredje parter enligt beskrivningen i artikel 15.1 vill bidra till ECCSEL ERIC med expertkunskap, tjänster och språkteknologi, kan ECCSEL ERIC ingå avtal med dessa tredje parter. I avtalet ska den tredje partens tjänst eller annan typ av bidrag anges och tillträdesrättigheterna, avgiften och andra villkor för detta bidrag ska specificeras. Tredje parters användare av ECCSEL-anläggningar kan behöva delta i ECCSEL ERIC:s autentiserings- och tillståndssystem.

Artikel 16

Upphandlingspolicy och undantag från skatteplikt

1.   ECCSEL ERIC ska behandla upphandlingskandidater och anbudsgivare lika och på ett icke-diskriminerande sätt, oavsett om de är etablerade i Europeiska unionen eller inte. ECCSEL ERIC:s upphandlingar ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens.

2.   Direktören ska ansvara för alla upphandlingar inom ECCSEL ERIC. Beslutet om tilldelning av en upphandling ska offentliggöras på lämpligt sätt, tillsammans med en fullständig motivering. Generalförsamlingen ska anta genomföranderegler med alla nödvändiga uppgifter om de exakta upphandlingsförfarandena och -kriterierna.

3.   När medlemmar och observatörer genomför upphandlingar i samband med ECCSEL ERIC:s verksamhet ska lämplig hänsyn tas till ECCSEL ERIC:s behov, tekniska krav och specifikationer som utfärdats av de berörda organen.

4.   Skattebefrielser som bygger på den norska lagen om mervärdesskatt från den 19 juni 2009, nr 58, § 10–3 ska begränsas till mervärdesskatten för sådana varor och tjänster som är avsedda för ECCSEL ERIC:s officiella och exklusiva användning och helt betalas och upphandlas av ECCSEL ERIC eller ECCSEL ERIC:s medlemsstater. Undantag från skatteplikt ska gälla för icke-ekonomisk verksamhet. Undantag ska inte gälla för ekonomisk verksamhet. Inga ytterligare begränsningar är tillämpliga.

5.   Om en av ECCSEL ERIC:s medlemsstater får i uppdrag att fungera som värd för ett ECCSEL ERIC-kontor, som av den ECCSEL ERIC-medlemsstaten är erkänt som ett internationellt organ i den mening som avses i artiklarna 143.1 g och 151.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG (2) och som en internationell organisation i den mening som avses i artikel 12 b i rådets direktiv 2008/118/EG (3), ska detta ECCSEL ERIC-kontor i fråga om varor och tjänster som förvärvats inom EU för sina egna behov eller för att fullgöra de arbetsuppgifter som den tilldelats genom ECCSEL ERIC, och som har ett värde som överstiger 300 EUR och som till fullo betalats och upphandlast av ECCSEL ERIC eller en medlem i ECCSEL ERIC, åtnjuta skattebefrielse på grundval av artiklarna 143.1 g och 151.1 b i direktiv 2006/112/EG. Undantag från skatteplikt ska gälla för icke-ekonomisk verksamhet. Undantag ska inte gälla för ekonomisk verksamhet. Inga ytterligare begränsningar är tillämpliga.

Artikel 17

Anställningar

1.   ECCSEL ERIC ska tillämpa lika möjligheter vid anställning. Urvalsförfarandet för sökande till tjänster vid ECCSEL ERIC ska vara öppet och icke-diskriminerande samt respektera lika möjligheter.

2.   Anställningsavtal ska omfattas av gällande lagar och andra författningar i det land där personalen är anställd eller av lagstiftningen i det land där ECCSEL ERIC-verksamheten bedrivs. ECCSEL ERIC:s vakanser ska offentliggöras internationellt på ett lämpligt sätt.

3.   Om inget annat gäller enligt den nationella lagstiftningen ska varje medlem inom ramen för sin behörighet underlätta rörlighet och boende för medborgare i medlemmar som utför arbete för ECCSEL ERIC:s räkning och för deras familjer.

Artikel 18

Riktlinjer för tillgång

1.   En väsentlig del av den tillgängliga forskningstiden för varje nationell anläggning som ingår i ECCSEL-infrastrukturen ska erbjudas det internationella forskarsamhället. Generalförsamlingen ska reservera en del av den tillgängliga tiden för forskare från stater som inte är medlemmar i ECCSEL ERIC.

2.   ECCSEL ERIC och ägarna till forskningsanläggningar ska ingå enskilda avtal som avser hur stor andel av den tillgängliga forskningstiden som kommer att göras tillgänglig för det internationella forskarsamhället, och villkoren för tillgång.

3.   Tillgång till ECCSEL ERIC ska vara öppen för forskare, vetenskapare och studenter. Beviljande av tillträde ska vara baserat på konkurrens och sakkunnigbedömning av ansökningar efter ett rättvist och öppet förfarande. Konkurrenskriterierna ska vara vetenskaplig kompetens och betydelsen för ECCSEL ERIC:s strategier, som beslutas av generalförsamlingen.

4.   Användarna ska stå för alla tillträdeskostnader och övriga kostnader för materiel (t.ex. prover och utrustning som tillhör dessa användare). Tillträdeskostnaderna ska grundas på tarifferna för varje enskild ECCSEL ERIC-anläggning.

5.   ECCSEL ERIC får inrätta ett system för autentisering och tillståndsgivning som säkerställer att endast de personer som har rätt att få tillgång till en anläggning får tillträde och tillåts använda den. ECCSEL ERIC får besluta att medlemmar och observatörer måste ansluta sig till ett sådant system om deras forskare ska beviljas tillträde.

6.   En detaljerad åtkomstpolicy för användare, som godkänts av generalförsamlingen, ska vara offentligt tillgänglig.

Artikel 19

Strategi för spridning

1.   Det ska vara öppen tillgång till ECCSEL ERIC:s forskningsresultat och data i enlighet med den informationsstrategi som antagits av generalförsamlingen. Forskningsresultat och uppgifter ska lämnas till berörda parter utan ersättning av andra kostnader än de kostnader som är förbundna med informationsspridning. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”ECCSEL ERIC:s forskningsresultat och data”: data och resultat i fråga om avskiljning och lagring av koldioxid som tas fram av ägarna till de anläggningar som deltar i ECCSEL ERIC:s infrastruktur.

2.   ECCSEL ERIC ska aktivt sprida ECCSEL ERIC:s forskningsresultat till samhället, så att de kan spela en aktiv roll i den politiska utvecklingen och begränsningen av koldioxidutsläpp.

3.   ECCSEL ERIC ska främja samarbetet inom ECCSEL ERIC och dess resultat, uppmuntra forskare att inleda nya och innovativa projekt och, när så är lämpligt, uppmuntra forskare att använda ECCSEL ERIC:s resultat i sin högre utbildning.

4.   ECCSEL ERIC ska generellt sett uppmuntra användare av ECCSEL ERIC:s forskningsresultat att göra sina egna forskningsresultat offentligt tillgängliga, och begära att användarna på lämpligt sätt gör det känt vilken tillgång de erhållit inom ramen för ECCSEL ERIC.

5.   Spridningsstrategin ska innehålla en beskrivning av de olika målgrupperna och använda flera olika kanaler för att nå sin publik. I alla publikationer som rör resultat och kunskap som genererats genom eller inom ECCSEL-samarbetet ska ECCSEL ERIC anges på lämpligt sätt.

Artikel 20

Policy för immateriell äganderätt

1.   I stadgarna avses med immateriella rättigheter enligt artikel 2 i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), undertecknad den 14 juli 1967.

2.   När det gäller immaterialrättsliga frågor kommer förbindelserna mellan medlemmarna att regleras av medlemmarnas nationella lagstiftning och gällande internationella regler och bestämmelser.

3.   Immateriella rättigheter som medlemmarna tillhandahåller ECCSEL ERIC ska förbli i den ursprungliga immaterialrättsinnehavarens ägo. Om sådan egendom härrör från ECCSEL ERIC-finansierade arbeten (direkta bidrag eller in natura) ska de immateriella rättigheterna tillhöra ECCSEL ERIC såvida det inte har beslutats att de ska tillhöra den medlem som har skapat dem. Det eventuella ekonomiska värdet av tillträdet, utöver den avgift som betalats, ska inte betraktas som ECCSEL ERIC–finansiering av ett projekt.

4.   ECCSEL ERIC ska se till att användarna samtycker till villkoren och bestämmelserna för tillgång till resultat och immateriella rättigheter till resultaten, och att lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för lagring och hantering av rättigheter och resultat.

5.   ECCSEL ERIC ska införa åtgärder för undersökning av påstådda säkerhetsöverträdelser och påstått röjande av konfidentiella uppgifter i fråga om forskningsdata och information.

6.   ECCSEL ERIC ska ge vägledning till forskare för att se till att forskning som genomförts med användning av material som tillgängliggjorts via ECCSEL ERIC sker med erkännande av ägarnas rättigheter.

7.   En detaljerad strategi för immateriella rättigheter, som generalförsamlingen godkänt, ska separat överenskommas av de parter som driver anläggningar som deltar i ECCSEL ERIC-infrastrukturen.

KAPITEL 8

VARAKTIGHET, ÄNDRINGAR AV STADGARNA, AVVECKLING, TVISTER

Artikel 21

Varaktighet

ECCSEL ERIC ska inrättas på obestämd tid.

Artikel 22

Ändring av stadgarna

Generalförsamlingen får besluta att ändra stadgarna. Alla ändringar av stadgarna som antas inom de första fem åren efter inrättandet av ECCSEL ERIC kräver ett enhälligt beslut av generalförsamlingen. Efter de fem första åren kräver sådana förändringar två tredjedels majoritet. Förslag till ändring av stadgarna ska överlämnas till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 723/2009.

Artikel 23

Avveckling

1.   Generalförsamlingen kan med två tredjedels majoritet besluta om att avveckla ECCSEL ERIC.

2.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter antagandet av ett beslut om upplösning av ECCSEL ERIC, ska ECCSEL ERIC informera kommissionen om beslutet.

3.   De tillgångar som kvarstår efter betalning av ECCSEL ERIC skulder ska fördelas på medlemmarna i proportion till deras totala årsavgift till ECCSEL ERIC enligt bilaga II.

4.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i alla händelser inom tio dagar efter slutförandet av upplösningsförfarandet, ska ECCSEL ERIC informera Europeiska kommissionen om detta.

5.   ECCSEL ERIC upphör att existera den dag då Europeiska kommissionen offentliggör ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Tillämplig lag

ECCSEL ERIC ska i prioritetsordning regleras av

a)	EU-lagstiftningen, i synnerhet förordning (EG) nr 723/2009,

b)	lagstiftningen i värdstaten när det gäller sådant som inte omfattas (eller endast delvis omfattas) av unionslagstiftningen,

c)	denna stadga.

Artikel 25

Tvister

1.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister om ECCSEL ERIC mellan medlemmarna eller mellan medlemmarna och ECCSEL ERIC samt alla tvister i vilka unionen är part.

2.   Europeiska unionens lagstiftning om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan ECCSEL ERIC och tredje parter. I fall som inte omfattas av unionslagstiftningen ska lagstiftningen i värdstaten fastställa vilken domstol som är behörig att avgöra sådana tvister.

Artikel 26

Tillgång till stadgarna

Stadgarna ska finnas allmänt tillgänglig på ECCSEL ERIC:s webbplats och vid dess stadgeenliga säte.

---

(1)  EUT L 206, 8.8.2009, s. 1.

(2)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(3)  EUT L 9, 14.1.2009, s. 12.

---

---

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/29

---

ESSA:s hygienriktlinjer för produktion av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar

(2017/C 220/03)

Sammanfattning

EU-marknaden för groddar är ett mycket specialiserat nischsegment på marknaden för färska produkter med cirka 120 professionella produktionsanläggningar i hela EU. Efter ehec-krisen under 2011 och Efsas vetenskapliga yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (”Scientific Opinion on the risk posed by Shiga toxin- producing Escherichia coli (STEC) and other pathogenic bacteria in seeds and sprouted seeds”), trädde ny EU-lagstiftning i kraft för att förbättra säkerheten för detta produktsegment i hela Europa. Olika nationella riktlinjer skapades för att bidra till genomförandet av dessa särskilda regler. Syftet med dessa riktlinjer, som sammanställts av den europeiska intresseorganisationen för groddar (European Sprouted Seeds Association, ESSA), är att ge omfattande vägledning om hygienrutiner för en säker produktion av groddar och frön avsedda för groddning, och göra denna information tillgänglig för producenter av groddar i europeiska länder och resten av världen.

Dessa riktlinjer kan användas i syfte att skapa kontrollistor och system för att underlätta tillämpningen av riktlinjerna.

Tillämpningsområde för dessa riktlinjer

Dessa riktlinjer avser kommersiell produktion av groddar och frön avsedda för produktion av groddar i enlighet med tillämplig lagstiftning i Europeiska unionen. Groningen av frön är primärproduktion i EU och omfattar processen från att frön fuktas i syfte att öka deras vattenhalt och väcka dem ur dvalan och fram till det att ett nytt skott börjar växa upp. Dessa hygienriktlinjer omfattar verksamheter som utgör en del av primärproduktionen. Annan verksamhet än primärproduktion omfattas inte, men alternativa riktlinjer kan vara tillgängliga och anges i referenserna nedan. Dessa riktlinjer omfattar inte produktion av andra groddade frön som mikrogrönt (späda skott och blad), skott, krasse och produkter odlade i växtsubstrat eller jord i växthus. Groddade produkter som inte omfattas av dessa riktlinjer behandlas i stället i kommissionens rekommendation, dvs. i det vägledande dokumentet om åtgärdande av mikrobiologiska risker i färsk frukt och grönsaker genom god hygien i primärproduktionen (Commission Recommendation – Guidance document on addressing microbiological risks in fresh fruit and vegetables at primary production through good hygiene) (1).

Tillämplig EU-lagstiftning för produktion av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar

Allmänna krav på livsmedelssäkerhet, inbegripet skyldigheten att endast släppa ut säkra livsmedel på marknaden, fastställs i förordning (EU) nr 178/2002. Hygienisk produktion av livsmedel i EU omfattas av förordning (EG) nr 852/2004, och särskilt av bilaga 1 del A i denna förordning. Förordningen föreskriver skyldigheter för primärproducenter att se till att primärprodukter är skyddade mot kontaminering, exempelvis genom att införa åtgärder för att förhindra kontaminering från luft, jord, vatten, gödningsmedel, växtskyddsmedel och biocider samt lagring, hantering och bortskaffande av avfall. Dessa riktlinjer ger praktiska exempel för att komplettera ovannämnda allmänna bestämmelser.

Mer specifika krav för produktion av groddar har fastställts i flera andra EU-bestämmelser: Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar, kommissionens förordning (EU) nr 209/2013 om ändring av förordning (EG) nr 2073/2005 vad gäller mikrobiologiska kriterier för groddar, kommissionens förordning (EU) nr 210/2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar, samt kommissionens förordning (EU) nr 211/2013 (ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 704/2014) om intygskrav för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar. Föreskrifterna i ovanstående förordningar har inbegripits i dessa riktlinjer.

Alla delar av EU:s lagstiftning som anges i denna vägledning återges i bilaga I till dessa riktlinjer. Bilaga II innehåller hänvisningar till övriga informationskällor som är relevanta när det gäller produktion av groddar.

Dessa riktlinjer omfattar minimikraven för produktion av groddar i EU. Vissa medlemsstater i EU har striktare krav för groddproducenter som är etablerade i dessa länder. Producenter av groddar rekommenderas i allmänhet att hålla kontakt med behöriga myndigheter för att hålla sig informerade om tillämpliga bestämmelser i deras respektive medlemsstater.

Ytterligare dokument utöver dessa riktlinjer

Ytterligare vägledning är tillgänglig via relevanta publikationer i Codex Alimentarius, allmän god jordbrukspraxis och god hygienpraxis som tagits fram av olika nationella myndigheter, samt riktlinjer från olika privata aktörer och certifieringssystem. I hänvisningarna och bilagorna till dessa riktlinjer ingår information om de vägledande dokument som den europeiska intresseorganisationen för groddar (ESSA) har kännedom om.

ANSVARSFRISKRIVNING

Dessa riktlinjer utgör en rekommendation och är inte rättsligt bindande. De har sammanställts i informationssyfte. Den europeiska intresseorganisationen för groddar (ESSA) kan inte garantera att uppgifterna är korrekta och frånsäger sig allt ansvar för hur uppgifterna används. Dessa uppgifter bör därför användas med försiktighet. All användning sker på egen risk. Det är Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som är skyldiga att verkställa europeisk lagstiftning om livsmedelssäkerhet. Producenter av groddar uppmanas att kontakta behöriga myndigheter för att få fullständig information om de rättsliga kraven i den medlemsstat där de är etablerade.

Innehåll

Förteckning över förkortningar

31

DEFINITIONER

31

1.

PRODUKTION AV GRODDAR

34

1.A

Upprättande av anläggningar

34

1.A.1

Godkännande av anläggningar som producerar groddar

34

1.A.2

Utformning och planering av anläggningar

35

1.A.3

Sanitet

36

1.A.4

Underhåll

36

1.A.5

Personalens hälsosituation

36

1.A.6

Bekämpning av skadedjur

36

1.A.7

Personlig hygien och lämpliga kläder

37

1.A.8

Avfallshantering

37

1.B

Utbildning

38

1.C

Kontroll av inkommande frön

38

1.C.1

Importintyg

38

1.C.2

Spårbarhetskrav för inkommande frön

39

1.C.3

Visuell besiktning

39

1.D

Lagring av utsäde

39

1.E

Faroanalys och kritiska styrpunkter

40

1.F

Vattenförbrukning

40

1.G

Groddningsprocessen

40

1.G.1

Inledande sköljning av utsädet

40

1.G.2

Mikrobiologisk dekontaminering av utsäde

40

1.G.3

Blötläggning före groning

41

1.G.4

Groning, tillväxt och bevattning

41

1.G.5

Skörd

41

1.H

Beredning, förpackning, lagring och transport

41

1.H.1

Slutlig sköljning, avlägsnande av skal och kylning

41

1.H.2

Mikrobiologisk dekontaminering av groddar

41

1.H.3

Material och föremål som är avsedda att komma i kontakt med groddar

41

1.H.4

Lagring av groddar

42

1.H.5

Produktinformation och konsumentmedvetenhet

42

1.H.6

Transport

42

1.I

Mikrobiologisk provtagning av frön och groddar

42

1.I.1

Riktlinjer för provtagning på utsäde

43

1.I.2

Frekvens för provtagning och testning av groddar minst 48 timmar efter att groddningsprocessen påbörjats

43

1.I.3

Provtagning av slutprodukten

44

1.I.4

Provningsresultat

44

1.I.5

Undantag från den preliminära provtagningen av alla partier av frön som anges i punkt 1.I.1

44

1.I.6

Alternativa provtagningar utförda av utsädesleverantörer

45

1.J

Åtgärder vid misstanke om kontaminering

45

1.J.1

Kontaminering som upptäcks medan livsmedlet fortfarande är under groddproducentens kontroll

45

1.J.2

Kontaminering som upptäcks då livsmedlet inte längre är under groddproducentens kontroll – tillbakadragande och återkallelse

45

1.K

Spårning och registerhållning

46

1.K.1

Spårbarhetsprocessen i anläggningen där groddar produceras

46

1.K.2

Spårbarhetskrav för slutprodukten – groddar

46

1.K.3

Undantag från kraven i detta kapitel

47

1.L

Sammanfattning: Registreringsskyldigheter

47

2.

PRODUKTION AV UTSÄDE

48

2.A

Allmänna anmärkningar

48

2.B

Jord-/markbehandlingar

48

2.C

Personalhygien

49

2.D

Bevattning

49

2.E

Utsäde

49

2.F

Torkning av växter/baljor

49

2.G

Tröskning

49

2.H

Lagring efter skörd

49

2.I

Bearbetning

49

Bilaga I – Allmän lagstiftning och särskild lagstiftning om groddar

51

Bilaga II – Hänvisningar till andra relevanta informationskällor

52

Förteckning över förkortningar

CCP: kritisk styrpunkt (critical control point)

EG: Europeiska gemenskapen

Efsa: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

ESSA: European Sprouted Seeds Association

EU: Europeiska unionen

GAP: god jordbrukspraxis (Good Agricultural Practices)

GHP: god hygienpraxis (Good Hygiene Practices)

HACCP: Faroanalys och kritiska styrpunkter (Hazard Analysis and Critical Control Points)

STEC: Shigatoxinproducerande E.coli O157, O26, O111, O103, O145 och O104:H4

WHO: Världshälsoorganisationen

DEFINITIONER

Parti  (2) : en mängd groddar eller en mängd frön avsedda för produktion av groddar, med samma taxonomiska namn, som samma dag avsänds från samma anläggning till samma bestämmelseort. Ett eller flera partier kan utgöra en sändning. Frön med olika taxonomiska namn vilka har blandats i samma förpackning och är avsedda att groddas tillsammans samt groddar av dessa frön ska dock också betraktas som ett parti.

Rent vatten  (3) : rent havsvatten och sötvatten av likartad kvalitet.

Behörig myndighet  (4) : den centrala myndighet i en medlemsstat som har till uppgift att organisera officiella kontroller, eller varje annan myndighet till vilken den centrala myndigheten har delegerat den uppgiften. Denna definition ska i förekommande fall också omfatta motsvarande myndighet i tredjeland.

Sändning  (5) : en mängd groddar eller en mängd frön avsedda för produktion av groddar vilka i) har ursprung i samma tredjeland, ii) omfattas av samma intyg, iii) transporteras med samma transportmedel.

Kontaminering  (6) : förekomst eller införande av en fara.

Krasse  (7) : groddar som utvinns genom groning och utveckling av verkliga frön i jord eller genom hydrokultur (hydroponiskt odlingssubstrat) för att framställa gröna skott med mycket unga gröna blad och/eller hjärtblad. Krasse säljs som hela växter inklusive underlaget (odlingssubstratet) eller jorden.

Kritiska styrpunkter (CCP)  (8) : en fas där kontroll kan utföras. Denna fas är central för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till acceptabel nivå.

Anläggning  (9) : varje enhet i ett livsmedelsföretag.

God jordbrukspraxis (GAP)  (10) : metoder som garanterar en miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet i processer på gården, och som leder till en säker och tryggad kvalitet på livsmedel och jordbruksprodukter som inte är livsmedel.

God hygienpraxis (GHP)  (11) : allmänna, grundläggande villkor för hygienisk produktion av livsmedel, inklusive krav på hygienisk utformning, konstruktion och drift av anläggningen, hygienisk konstruktion och användning av utrustning, underhåll och rengöring på regelbunden basis, och personalutbildning och personalhygien. Ett utarbetat och genomfört GHP-program är en förutsättning för HACCP-systemet.

Livsmedel  (12) : bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade ämnen eller produkter som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor.

Livsmedelsföretagare  (13) : de fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det livsmedelsföretag de driver.

Livsmedelshygien  (14) : nedan kallat hygien, dvs. de åtgärder och villkor som är nödvändiga för att bemästra faror och säkerställa att livsmedel är tjänliga med hänsyn till deras avsedda användningsområde.

Livsmedelslagstiftning  (15) : lagar och andra författningar om livsmedel i allmänhet, och livsmedelssäkerhet i synnerhet, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå. Denna förordning omfattar även alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel och även foder som produceras för livsmedelsproducerande djur eller som dessa utfodras med.

Fara  (16) : biologisk, kemisk eller fysikalisk agens i eller i form av livsmedel som skulle kunna ha en negativ hälsoeffekt.

Faroanalys  (17) : processen för att samla in och utvärdera information om faror och förhållanden som leder till dem för att avgöra vilka som har betydelse för livsmedelssäkerheten och därför bör tas upp i HACCP-planen.

Faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP)  (18) : ett system för identifiering, utvärdering och kontroll av faror som är av betydelse för livsmedelssäkerheten.

Märkning  (19) : ord, uppgift, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol som gäller ett livsmedel och anbringas på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller krage som medföljer eller avser sådant livsmedel.

Mikrobiologiskt kriterium  (20) : kriterium som definierar om en produkt, ett livsmedelsparti eller en process är godtagbar, och som bygger på frånvaro, förekomst eller antal av mikroorganismer, och/eller mängd av deras toxiner/metaboliter per enhet(er) av massa, volym, yta eller parti.

Övervakning  (21) : en planerad sekvens av observationer eller mätningar av kontrollparametrar för att bedöma om en kritisk styrpunkt (CCP) är under kontroll.

Offentlig kontroll  (22) : varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av Europeiska gemenskapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

Emballering/emballage  (23) : placering av ett eller flera inslagna livsmedel i en yttre behållare samt själva ytterbehållaren.

Primärproduktion  (24) : produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också.

Primärprodukter  (25) : produkter från primärproduktion, däribland produkter från jorden, från boskapsuppfödning, från jakt och från fiske.

Dricksvatten  (26) : vatten som uppfyller minimikraven i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten.

Ätfärdiga livsmedel  (27) : livsmedel av producenten eller tillverkaren avsedda för omedelbar förtäring utan att de behöver tillagas eller tillredas på annat sätt för att effektivt eliminera eller minska förekomsten av skadliga mikroorganismer till en godtagbar nivå.

Representativt prov  (28) : ett prov som motsvarar egenskaperna i det parti det kommer ifrån. Det är särskilt fallet när det gäller ett enkelt slumpmässigt urval i vilket varje produkt eller del i partiet har samma sannolikhet att ingå i urvalet.

Risk  (29) : funktion av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara.

Riskanalys  (30) : förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation.

Prov  (31) : en eller flera enheter eller en andel av ett material, som med olika metoder tagits ur en population eller ur en större mängd material, och som dels kan förväntas ge information om en given egenskap hos den population eller det material som studeras, dels kan bilda underlag för beslut beträffande den population, det material eller den process som provet härrör från.

Frön avsedda för groddning  (32) : frön avsedda för produktion av groddar.

Utsädesproducent  (33) : varje person som ansvarar för förvaltningen av verksamheter som hänger samman med den primära produktionen av utsäde, inklusive efter skörd.

Utsädesdistributör  (34) : varje person som ansvarar för distribution av utsäde (hantering, lagring och transport) till producenter av groddar. Utsädesdistributörer kan ha förbindelser med en eller flera producenter och själva vara producenter.

Skott  (35) : groddar som utvinns genom groning och utveckling av frön för att framställa gröna skott med mycket unga gröna blad och/eller hjärtblad. Skotten och bladen skördas i slutet av produktionsprocessen och slutprodukten innehåller inga fröskal eller rötter.

Använt bevattningsvatten  (36) : vatten som har varit i kontakt med groddar under groddningsprocessen.

Groddar  (37) : en produkt som framställs genom groning av frön och utveckling av dem i vatten eller annat medium och som skördas medan ännu bara hjärtbladen utvecklats, samt som är avsedd att ätas i sin helhet, inklusive fröet.

Groddade frön  (38) : inbegriper följande kategorier: groddar, krasse och skott.

Groddproducent  (39) : varje person som ansvarar för förvaltningen av de verksamheter som hänger samman med produktionen av groddade frön.

Distributör av groddade frön  (40) : varje person som ansvarar för distribution av groddade frön (hantering, lagring och transport) till köparen/konsumenten. Distributörer av groddade frön kan ha förbindelser med en eller flera producenter av groddade frön och själva vara producenter.

Ämnen  (41) : kemiska grundämnen och deras föreningar i naturlig eller industriellt framställd form, inklusive föroreningar som har uppstått vid tillverkningen.

Spårbarhet  (42) : möjlighet att spåra och följa livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

1.   PRODUKTION AV GRODDAR

1.A   Upprättande av anläggningar

1.A.1   Godkännande av anläggningar som producerar groddar

Innan produktionen av groddar påbörjas måste producenterna registrera sig hos de nationella myndigheterna. Att alla livsmedelsföretag ska registreras av de nationella behöriga myndigheterna är ett rättsligt krav i EU enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004. Dessutom måste anläggningar i EU-länder som producerar groddar godkännas av den behöriga myndigheten i landet, i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 210/2013. För att godkänna en groddproducent, måste den behöriga myndigheten kontrollera att näringsidkaren uppfyller kraven i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien och bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 210/2013. Producenter av groddar måste se till att groddarna de producerar är skyddade mot kontaminering.

De måste också vidta åtgärder för att kontrollera kontaminering från luft, jord, vatten, gödningsmedel, växtskyddsmedel och biocider samt lagring, hantering och bortskaffande av avfall.

I praktiken kan behöriga myndigheter hänvisa till dessa riktlinjer eller till förteckningen över nationella riktlinjer för att kontrollera om groddproducenterna uppfyller villkoren i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004 om allmänna regler för livsmedelshygien.

1.A.2   Utformning och planering av anläggningar

De rättsliga kraven för godkännande av anläggningar som producerar groddar förtecknas i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 210/2013. Kraven som anges i kommissionens förordning (EU) nr 210/2013 är följande:

1.

Anläggningarnas utformning och planering ska tillåta god livsmedelshygienisk praxis, bland annat skydd mot kontaminering mellan och under olika moment. Ytor (även ytor på utrustning) i utrymmen där livsmedel hanteras och de ytor som kommer i kontakt med livsmedel ska hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera.

2.	Adekvata anordningar ska finnas för rengöring, desinficering och förvaring av arbetsredskap och utrustning. Dessa anordningar ska vara lätta att rengöra och ska ha adekvat varm- och kallvattenförsörjning.

3.	Adekvata möjligheter ska, när det är nödvändigt, finnas för att skölja livsmedel. Vaskar och liknande faciliteter för rengöring av livsmedel ska ha adekvat försörjning av dricksvatten, och de ska hållas rena och, när det är nödvändigt, desinficeras.

4.	All utrustning som kommer i kontakt med frön och groddar ska ha en sådan konstruktion, bestå av sådana material och hållas i så gott skick att risken för kontaminering minimeras och att de kan hållas fullständigt rena och, när det är nödvändigt, desinficeras.

5.

Lämpliga förfaranden ska finnas för att säkerställa att a) anläggningar som producerar groddar hålls rena och, när det är nödvändigt, desinficeras, b) all utrustning som kommer i kontakt med frön och groddar rengörs effektivt och, när det är nödvändigt, desinficeras. Rengöring och desinficering av sådan utrustning ska ske tillräckligt ofta för att förhindra risk för kontaminering.

Dessutom bör även följande krav tillämpas:

—	Produktion av groddar bör ske inomhus i helt stängda byggnader.

—

Anläggningarna bör vara utformade på ett sådant sätt att frön och groddar hålls på avstånd från föremål och ämnen som kan utgöra en risk för kontaminering. Produktionsprocessen och andra därmed sammanhängande processer (avfallshantering, personalens renhållning etc.) bör utformas på ett sådant sätt att varje risk för korskontaminering minimeras. De områden där utsädet tas emot och lagras, de områden där fröna bereds och sköljs, de områden där groningen sker och de områden där groddarna kyls och förpackas bör om möjligt hållas fysiskt åtskilda. Om möjligt bör fröna och groddarna inte återföras till lokaler de redan har varit i. Där det är lämpligt kan produktionsprocessens flöde anges för personalen genom symboler och skyltar. Anläggningarna bör vara lätta att rengöra och hålla i gott skick.

—

Sanitära utrymmen bör vara utrustade med rent rinnande varmvatten, tvålautomater och anordningar för handtorkning (t.ex. pappershanddukar). Vattenkranarna bör helst vara försedda med automatiska sensorer. Om möjligt bör de vara konstruerade på ett sådant sätt att de inte leder direkt till det område där produktionen äger rum. Sanitära utrymmen bör vara utrustade så att hygienisk avfallshantering säkerställs och dessutom bör de regelbundet rengöras och underhållas på lämpligt sätt.

—	Ett omklädningsrum eller motsvarande bör vara tillgängligt för personalen (se punkt 1.A.7).

—

För att förhindra kontaminering via luften bör försiktighet iakttas så att livsmedel inte är direkt exponerade mot luft som kommer från sådana ställen som kan vara kontaminerade (av t.ex. mögel, fukt osv.). Luftkonditioneringen bör inte vara riktad direkt mot livsmedel. När så är lämpligt och genomförbart bör det användas utrustning för att oljeavskilja, torka och filtrera luften. Vid behov ska dessa instrument underhållas regelbundet.

Vissa medlemsstater i EU kan ha striktare krav på utformning och planering av anläggningarna.

1.A.3   Sanitet

I förekommande fall bör renhållningsarbete ske genom rengöring och desinficering av ytor och utrustning. Groddningsanläggningar bör ha en skriftlig plan för rengöring (med metoder och personalschema) för att säkerställa att alla relevanta delar av anläggningen rengörs regelbundet. Av planen bör det framgå med vilket intervall rengöringen sker. Planen bör identifiera områden där sannolikheten är stor för att fukt, mögel, smuts, djur, insekter eller bakterier etablerar sig. Planen bör också beskriva hur detta kan förhindras.

All utrustning som kommer i kontakt med frön eller groddar bör regelbundet rengöras och desinficeras, följt av en avslutande sköljning i vatten enligt anvisningarna för rengöringsmedlen i förekommande fall. Endast godkända rengöringsmedel bör användas och endast dricksvatten eller vatten från en tillförlitlig källa får användas för rengöring och desinficering. Om möjligt ska utrustningen vara lätt att rengöra eller desinficera.

Rengöring och desinficering bör utföras på ett sätt som gör det omöjligt för livsmedelsprodukter att kontamineras med rengöringsmedel (t.ex. genom att rengöring sker när inga groddar växer). Om biocidprodukter används måste dessa biocider uppfylla kraven i förordningen om biocider, dvs. den delegerade förordningen (EU) nr 1062/2014, och bestämmelser fastställda av nationella myndigheter.

I enlighet med rengöringsproduktens anvisningar bör man vänta tillräckligt länge innan rengjorda/desinficerade ytor kommer i kontakt med livsmedel igen.

Företag som producerar groddar bör föra register över tidpunkter för rengöring och desinficering, vilka områden och delar av utrustningen som har rengjorts och vilka kemikalier som använts.

Risken för kontaminering av glas eller metallskärvor, skräp, kemiska substanser, produkter för rengöring och desinfektion eller andra farliga föremål bör minimeras genom att dessa föremål hålls åtskilda från produktionsprocessen. Produkter för rengöring och desinficering bör förvaras i särskilda utrymmen eller skåp som hålls låsta och är försedda med lämpliga symboler eller informationsskyltar.

1.A.4   Underhåll

Underhållsarbete bör utföras på ett sätt som omöjliggör kontaminering av livsmedel (t.ex. genom att reparationer sker utanför produktionsområdet eller vid tidpunkter när ingen produktion äger rum). I förekommande fall bör underhållsarbete följas av rengöring eller desinficering av ytor och utrustning som kommer att komma i kontakt med livsmedel.

Det bör finnas dokumentation om underhållsarbetet, inklusive datum och angivelse av vilka föremål som omfattas.

1.A.5   Personalens hälsosituation

Anställda som har eller misstänks ha en sjukdom eller smitta som kan överföras till groddarna bör inte tillåtas befinna sig i områden där de kan komma i direkt eller indirekt kontakt med frön eller groddar.

Anställda med sådana skador som kan utgöra en risk för kontaminering bör behandlas på lämpligt sätt. Skadan bör täckas med vattentäta synliga skydd innan den anställda får komma i kontakt med frön eller groddar. Skadade arbetstagare bör om möjligt undvika direkt kontakt med frön eller groddar avsedda att konsumeras som livsmedel.

1.A.6   Bekämpning av skadedjur

Produktionsanläggningen bör hållas i ett allmänt gott skick så att det blir svårt för skadegörare eller djur att spridas inne i anläggningen.

Skadegörare och djur bör förhindras från att komma in genom att fönster och andra ingångar hålls stängda och fönster förses med ståltrådsnät eller andra material där så är lämpligt. Andra ställen där skadegörare och djur skulle kunna ta sig in bör vara slutna. Infrastrukturen som är kopplad till produktionsprocessen (t.ex. rör eller lufttrummor) ska vara tillverkade eller fastmonterade på ett sätt som förhindrar att skadegörare eller föroreningar kan tränga in.

För att förhindra att eventuella skadedjur sprids i lokalerna bör näringsidkarna, i förebyggande syfte, fastställa en plan för bekämpning av skadegörare och ha fällor för skadedjur. Avtal bör tecknas med skadedjursbekämpningsföretag.

1.A.7   Personlig hygien och lämpliga kläder

God personlig hygien bör vara en allmän tumregel för personalen.

På en arbetsplats där livsmedel bereds måste alla anställda iaktta god personlig hygien. Alla anställda bör vara medvetna om principerna för hygien och hälsa, och vara informerade om alla faror som kan medföra kontaminering av produkten. De anställda bör få utbildning i hygien som är anpassad till deras arbetsuppgifter och utvärderas med jämna mellanrum. Denna typ av utbildning bör ges på ett sådant språk och på ett sådant sätt att de anställda garanterat förstår hygienrutinerna.

Personal och besökare bör använda rena kläder och bära huvudskydd så länge de befinner sig i produktionsanläggningen.

Allmänt taget bör besök i bearbetnings- och lagerutrymmen vara förbjudna, såvida besökarna inte har informerats om hygienföreskrifterna. Besökare i dessa utrymmen bör få lämpliga skyddskläder och deras namn ska registreras. Journaler ska behållas under en rimligt lång tidsperiod.

Personal som arbetar i områden där livsmedel hanteras ska iaktta god hygien, vilket innebär att de

—	ska ha rena händer eller använda skyddshandskar om de hanterar frön och groddar,

—	inte ska röka eller spotta i utrymmen där livsmedel hanteras,

—	ska undvika att groddar kontamineras genom att nysa och hosta över dem,

—	ska se till att deras hår inte medför någon risk för kontaminering,

—	ska täcka sår, skador, läkande hud eller andra hudåkommor som med sannolikhet kan orsaka kontaminering av livsmedel (på händer eller andra exponerade kroppsdelar) med vattentäta plåster,

—	inte ska bära smycken eller skönhetsprodukter som kan medföra risk för kontaminering,

—	som personalmedlemmar ska ha kortklippta och rena naglar.

Händerna ska tvättas

—	innan ätfärdiga livsmedel hanteras,

—	efter raster,

—	efter toalettbesök,

—	efter rengöring,

—	efter avlägsnande av avfall.

Även om det kan finnas små variationer när det gäller metoder för handtvätt inbegriper alla följande steg:

—	händerna fuktas innan tvål appliceras,

—	de gnuggas noggrant för att avlägsna all kontaminering från alla delar av händerna,

—	sköljning med vatten av drickbar kvalitet eller från en tillförlitlig källa,

—	hygienisk torkning.

Personalens hygienföreskrifter bör skrivas ut och sättas upp på väggar antingen som text eller i form av skyltar eller symboler.

1.A.8   Avfallshantering

Avfall bör omedelbart avlägsnas från livsmedelsprodukternas omedelbara närhet.

I tillämpliga fall ska avfallsbehållare i produktionsområdet vara täckta och hållas på avstånd från livsmedelsprodukter och tömmas dagligen. Stora mängder avfall bör omedelbart avlägsnas från produktionsområdet.

Om större avfallsbehållare behövs, bör dessa hållas utanför produktionsområdet, där så är möjligt i ett område som är oåtkomligt för gnagare, djur, insekter och andra skadegörare.

Avfallsbehållare och soptunnor bör rengöras regelbundet och desinficeras regelbundet.

1.B   Utbildning

All personal som kommer i direkt eller indirekt kontakt med frön eller groddar ska utbildas för att få goda kunskaper i

—	genomförande och övervakning av ett system för hantering av livsmedelssäkerhet,

—	förfaranden för livsmedelssäkerhet,

—	hantering av allergiframkallande ämnen i livsmedel,

—	livsmedelsfaror och associerade risker,

—	risker för korskontaminering,

—	betydelsen av hög renhetsstandard i utrymmen för produktion, hantering och förpackning,

—	tekniker avseende kontroll och övervakning av livsmedelssäkerheten,

—	personlig hygien och lämpliga skyddskläder (se punkt 1.A.7).

All personal som är involverad i renhållning bör få utbildning för att förstå rengörings- och desinficeringsplanen, hanteringen av kemiska substanser och separeringen av rengöringsprodukter från produktionsprocessen.

Groddproducenter bör föra register över tidpunkter för utbildning, vilka ämnen som tagits upp och vilka anställda som deltagit.

1.C   Kontroll av inkommande frön

Livsmedelsproducenter är skyldiga enligt EU:s allmänna livsmedelslagstiftning, dvs. förordning (EG) nr 178/2002, att endast släppa ut säkra produkter på marknaden. Detta innebär att groddproducenter kommer att hållas ansvariga för eventuella kontamineringar som kan ha skett i tidigare led i leveranskedjan, innan utsädespartierna nådde anläggningen för groddproduktion. Producenter bör därför endast köpa frön från tillförlitliga leverantörer som har förfaranden på plats för att säkerställa god hygienisk produktion av utsäde och spårning av partier.

De bör endast köpa utsäde som odlats på ett sådant sätt att risken för kontaminering med patogener är så liten som möjligt (utsädet bör vara anpassat efter ändamålet).

Detta kapitel och bestämmelserna om produktion av utsäde i andra kapitlet i dessa riktlinjer bidrar till att uppfylla detta krav.

1.C.1   Importintyg

Om utsädet som är avsett att användas för att odla groddar har sitt ursprung i länder utanför EU, måste varje sändning åtföljas av ett importintyg under alla stadier av handel i enlighet med föreskrifterna i kommissionens förordning (EU) nr 704/2014 om ändring av förordning (EU) nr 211/2013. En kopia av detta intyg ska tillhandahållas till groddproducenten och registerföras av denna producent under tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Intyget ska utfärdas på det officiella språket eller språken i det utfärdande landet och det eller de språk som talas i det mottagande landet. Om detta inte är möjligt, kan intyget även åtföljas av en auktoriserad översättning till språket i det mottagande landet. Om utsäde ankommer till en medlemsstat i EU och sedan skickas till en annan medlemsstat i EU, kan den behöriga myndigheten i mottagarlandet begära auktoriserade översättningar av intyget till landets eget språk. En förlaga till importintyget återfinns i kommissionens förordning (EU) nr 211/2013.

Om en groddproducent säljer fröpartier till en annan groddproducent och om syftet är att grodda fröna i denna producents anläggning, måste varje fröparti åtföljas av en kopia av tillhörande importintyg och ett dokument med uppgifter för spårning enligt ovanstående, inklusive namn och adress till utsädesleverantören och den groddproducent som först mottog utsädet. Om uppgifterna om leverantören av frön som är avsedda att användas för groddning inte visas i kopian av importintyget av affärsmässiga skäl, ska denna information lämnas till köparen och de behöriga myndigheterna om fröna är kontaminerade. Om handlare ingår i leveranskedjan för frön avsedda att användas för groddning, måste även dessa handlare uppfylla samma spårbarhetskrav.

Om ett utsädesparti från ett land utanför EU inte åtföljs av detta intyg, får utsädet inte användas vid framställning av groddar avsedda att förtäras som livsmedel.

Importintyget måste utfärdas av den behöriga myndigheten i exportlandet (vanligtvis den myndighet som ansvarar för hälsoskydd eller livsmedelssäkerhet eller jordbruksministeriet). Genom att underteckna intyget certifierar den behöriga myndigheten att utsädet har producerats i överensstämmelse med kraven i bilaga 1 del A i förordning (EG) nr 852/2004 (dvs. god hygienpraxis). Den andra delen av dessa riktlinjer (se kapitel 2, Produktion av utsäde) innehåller konkreta exempel som kompletterar de allmänna kraven i förordning (EG) nr 852/2004. Kapitel 2 i dessa riktlinjer kan därför vara ett värdefullt stöd för myndigheter i tredjeländer och även inom EU för att avgöra om de allmänna kraven för produktion av utsäde i bilaga 1 del A i förordning (EG) nr 852/2004 är uppfyllda eller inte.

Om ett parti av frön avsedda för groddning förpackas och säljs till detaljhandeln i syfte att groddas av slutkonsumenten, måste partiet också åtföljas av en kopia av importintyget. Kopiorna av intyget ska skickas till de livsmedelsföretagare som tar emot fröna, och ska finnas där till dess att de är förpackade för försäljning i detaljhandeln.

1.C.2   Spårbarhetskrav för inkommande frön

Producenter av groddar måste få ett dokument med nedanstående information för varje fröparti (en sändning kan bestå av flera partier) från sina utsädesleverantörer, oavsett om det rör sig om leverantörer inom EU eller utanför EU.

—	Produktens namn, inklusive det latinska namnet (taxonomiskt namn).

—	Varupartiets identifikationsnummer, eller motsvarande referens.

—	Leverantörens namn.

—	Mottagarens namn och adress (om en speditör eller ett ombud används: namn och adress på ombudet eller speditören).

—	Datum för avsändande.

—	Levererad mängd.

Utsädesleverantörerna bör lagra en kopia av detta dokument i sina register.

Utsädesleverantörer i tidigare led i leveranskedjan måste registerföra ytterligare uppgifter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013.

Utsädesleverantörerna och groddproducenterna måste lagra en kopia av detta dokument under en tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats.

Om utsädet har anskaffats från leverantörer utanför EU ska fröpartierna åtföljas av ett importintyg och en kopia av detta intyg bör behållas. Bestämmelser avseende importintyg anges i punkt 1.C.1.

Producenter av groddar bör införa ett system för att säkerställa partiernas spårbarhet, från tidpunkten för ankomst till dess att groddarna levereras. Registeruppgifter ska lagras under tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Spårbarhetskrav för slutprodukten – groddar – anges i punkt 1.K.

1.C.3   Visuell besiktning

Efter ankomst eller före groddning bör säckar och frön kontrolleras visuellt (t.ex. för fysisk kontaminering med humant eller animaliskt avfall, fläckar, främmande beståndsdelar, hål i säckar som inte lagats om hålen uppenbart inte orsakats av provtagningssonder, osv.). Handlingar bör vara tillgängliga för att intyga att den visuella besiktningen har ägt rum.

1.D   Lagring av utsäde

Utsädet bör lagras i nya hela säckar utan hål (undantaget lagade hål eller motsvarande som kommer från provtagningssonder eller andra procedurmässiga inslag) och inte i använda eller begagnade säckar, för att undvika kemisk eller mikrobiologisk kontaminering. Säckarna bör hållas torra. Om möjligt bör säckarna inte lagras på golvet och inte direkt mot väggar, utan på lastpallar med rena kartongark mellan säckarna och lastpallarna. Producenterna bör också överväga om de behöver täcka lagerhögarna högst upp med lämpligt material för att skydda varorna.

Lagerutrymmen och utrustning ska rengöras och hållas torra. Åtgärder bör vidtas för att förhindra vatteninträngning och kontaminering orsakad av väderförhållanden, djur eller skadegörare (se punkt 1.A.2).

I de fall där producenter hanterar utsäde avsett för produktion av groddar och dessutom utsäde som inte är avsett för produktion av groddar, bör dessa hållas tydligt åtskilda och, i förekommande fall, vara tydligt märkta för att undvika blandning. Vederbörlig försiktighet bör iakttas för att säkerställa att de lagrade partierna överensstämmer med dokumentationen och att dessa partier kan spåras genom hela produktionsprocessen.

1.E   Faroanalys och kritiska styrpunkter

Att grodda frön innebär en minimal behandling av den ursprungliga produkten och betraktas därför som primärproduktion. Enligt europeisk lagstiftning, dvs. enligt förordning (EG) nr 852/2004 är det för närvarande inte obligatoriskt att tillämpa principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) på primärproduktion, men detta ses som grundläggande av ESSA.

”Kommissionens tillkännagivande om genomförandet av hanteringssystem för livsmedelssäkerhet som omfattar grundförutsättningar och förfaranden baserade på HACCP-principer inklusive underlättande av/flexibilitet i tillämpningen i vissa livsmedelsföretag” (43) ger vägledning om hur man tillämpar god hygienpraxis och HACCP-baserade förfaranden.

1.F   Vattenförbrukning

Under alla steg i produktionsprocessen bör vatten som kommer i kontakt med frön eller groddar uppfylla de mikrobiologiska krav för dricksvatten som anges i rådets direktiv 98/83/EG, del A.

Om rent vatten (som uppfyller de mikrobiologiska krav som anges i rådets direktiv 98/83/EG, del A) används, bör de kemiska egenskaperna hos vattnet från denna källa analyseras baserat på riskbedömningen, dock minst en gång om året.

Vattenförsörjningssystem bör underhållas och rengöras på lämpligt sätt (se punkt 1.A.3 och punkt 1.A.4) för att undvika föroreningar orsakade av korrosion eller externa källor. Det bör därför finnas dokumentation om utförda underhållsarbeten.

Ett system för återanvändning av vatten får endast användas i samband med groning, tillväxt och bevattning. Om vattnet återvinns, rekommenderas det att vattnet återanvänds för ett enda parti av frön och groddar och inte sprids över flera partier. Detta för att förhindra kontaminering av hela den pågående produktionen i stället för endast ett parti.

Allt vatten, inklusive återanvänt vatten, bör regelbundet kontrolleras och analyseras på grundval av en riskanalys (i enlighet med rådets direktiv 98/83/EG, del A).

Åtgärder bör vidtas för att förhindra att insekter, djur, jord, avfall samt andra källor till föroreningar kommer in i vattenkällan.

Om vattnet har behandlats med biocidprodukter för att uppfylla sådana mikrobiologiska parametrar som fastställs i rådets direktiv 98/83/EG, del A, ska dessa behandlingar uppfylla kraven i förordningen om biocider, dvs. den delegerade förordningen (EU) nr 1062/2014, och bestämmelser som fastställts av de nationella myndigheterna.

1.G   Groddningsprocessen

1.G.1   Inledande sköljning av utsädet

Beroende på resultatet av den visuella besiktningen bör fröna sköljas noggrant innan de groddas för att avlägsna smuts. Genom att skaka fröna ordentligt i vattenbehållaren kan man rengöra dem bättre.

Dricksvatten eller rent vatten som uppfyller de mikrobiologiska krav som anges i rådets direktiv 98/83/EG, del A, ska användas vid sköljning av fröna. Det vatten som används för tvättning av frön bör inte återanvändas.

1.G.2   Mikrobiologisk dekontaminering av utsäde

Det finns ingen harmonisering inom Europeiska unionen när det gäller mikrobiologisk dekontaminering av utsäde. Endast sådana behandlingsformer som godkänts av de nationella behöriga myndigheterna får dock användas för mikrobiologisk dekontaminering av frön.

Enligt Efsa: s vetenskapliga yttrande om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli-bakterier (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar (44) finns det begränsade mängder information om hur effektiva dekontaminerande behandlingar är för groddar som härrör från frön. Trots stora ansträngningar har hittills inga kemiska, fysikaliska eller biologiska metoder för desinficering kunnat säkerställa att utsädet blir fritt från patogener. Dekontamineringsbehandlingarna ska inte döda fröna eller minska grobarheten.

Om mikrobiologisk dekontaminering används, bör det finnas åtgärder på plats för att säkerställa att återkontaminering inte kan ske när fröna har dekontaminerats. Vederbörlig försiktighet bör iakttas så att behållare och utrustning som används vid dekontaminering har desinficerats. Efter dekontaminering bör fröna sköljas med dricksvatten på nytt för att eliminera kemiska agenser.

1.G.3   Blötläggning före groning

När groddproducenter blötlägger utsädet före groning bör det ske i vatten av drickbar kvalitet eller rent vatten som uppfyller de mikrobiologiska krav som anges i rådets direktiv 98/83/EG, del A. Utrustning och behållare som används för blötläggning bör rengöras noggrant, desinficeras och sköljas före användning, och bör dessutom vara lämpliga för livsmedelsproduktion. Det vatten som används för blötläggning bör inte återanvändas direkt.

1.G.4   Groning, tillväxt och bevattning

I groningskammaren bör goda hygienförhållanden iakttas. Själva kammaren och den utrustning som används under groningsprocessen bör rengöras och desinficeras innan nya fröpartier groddas.

Det är absolut nödvändigt att använda antingen dricksvatten eller rent vatten som uppfyller de mikrobiologiska kraven i rådets direktiv 98/83/EG, del A, som ursprungligt bevattningsvatten under groddningen, i syfte att förhindra kontaminering och potentiell förökning av patogener under groddningsprocessen.

Om återanvänt vatten används, bör det uppfylla de krav som anges i punkt 1.F för vattenanvändning.

1.G.5   Skörd

Endast utrustning som lämpar sig för framställning av livsmedel bör användas vid skörd av groddar. All utrustning som används ska rengöras och desinficeras minst en gång dagligen. Personalen bör iaktta god personlig hygien och se till att deras arbetskläder uppfyller hygienkraven innan de går in i den avdelning där groning sker.

1.H   Beredning, förpackning, lagring och transport

1.H.1   Slutlig sköljning, avlägsnande av skal och kylning

Utrustning som används för sköljning av groddar och avlägsnande av skal bör rengöras och desinficeras minst en gång dagligen.

Vid den sista sköljningen, skalborttagningen och kylningen bör endast dricksvatten eller rent vatten som uppfyller de mikrobiologiska krav som anges i rådets direktiv 98/83/EG, del A, användas. Efter att groddarna sköljts och skalen avlägsnats bör groddarna omedelbart kylas ned till en temperatur mellan 2° och 8 °C. Nedkylningen bör sedan fortsätta längs hela kedjan, till dess att produkten når slutkonsumenten. Så länge groddarna är nedkylda, bör temperaturen i kylkedjan (kylrum, lastbilar m.m.) övervakas hela tiden. Olika nationella bestämmelser kan vara tillämpliga för kylkedjan.

1.H.2   Mikrobiologisk dekontaminering av groddar

Det finns ingen harmonisering inom Europeiska unionen när det gäller mikrobiologisk dekontaminering av groddar. Endast behandlingar som godkänts av behöriga myndigheter får dock användas för mikrobiologisk dekontaminering av groddar.

Här tillämpas samma villkor som anges i punkt 1.2.G i fråga om mikrobiologisk dekontaminering av frön.

1.H.3   Material och föremål som är avsedda att komma i kontakt med groddar

Under produktionsprocessen kan olika material komma i kontakt med groddarna. Alla material och föremål som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel som släpps ut på marknaden bör uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1935/2004.

Vederbörlig försiktighet bör iakttas så att förpackningsmaterialet är rent och lagras på ett sådant sätt att kontaminering med damm, smuts eller främmande beståndsdelar inte kan ske.

Groddarna bör förpackas inomhus i slutna och torra utrymmen där damm, smuts eller andra föroreningskällor förhindras från att tränga in.

Utrustning som används för förpackning bör regelbundet rengöras och desinficeras (se punkt 1.A.3).

1.H.4   Lagring av groddar

Det är viktigt att se till att groddarna lagras i förslutna och skyddade miljöer för att förhindra damm, smuts eller andra föroreningskällor från att tränga in. Lagerutrymmena bör vara utrustade på sådant sätt att kylkedjan för groddar inte bryts (se punkt 1.H.1).

1.H.5   Produktinformation och konsumentmedvetenhet

Kunden eller nästa person i leveranskedjan bör få all information som är relevant för att kunna hantera, lagra, bearbeta, bereda och lägga fram produkten på ett säkert och korrekt sätt. När så är lämpligt och om det är till nytta, kan denna information skrivas på etiketten ovanpå förpackningen.

Produkterna ska vara märkta på ett korrekt sätt för att underlätta spårbarhet och återkallelse vid behov (se punkterna 1.J och 1.K). Spårbarhet och återkallelse kan underlättas genom att ange identifikations- eller partinummer samt tillverkarens namn och adress på förpackningens etikett.

Alla rättsliga krav på märkning som fastställs i förordning (EU) nr 1169/2011 bör vara uppfyllda och alla obligatoriska uppgifter som krävs i denna förordning bör anges på etiketten.

Märkning, reklam, konsumentinformation och förpackningar bör inte vilseleda konsumenten.

1.H.6   Transport

Lokaler, utrustning, behållare, transportlådor, fordon och fartyg som används för transport av groddar och frön bör hållas rena och desinficeras när så är möjligt för att undvika mikrobiologisk kontaminering under transporten.

Transporten ingår i den totala hållbarhetstiden för groddarna och måste därför ses som en integrerad del av kylkedjan (se punkt 1.H.1).

1.I   Mikrobiologisk provtagning av frön och groddar

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005, ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 209/2013, ska producenter av groddar genomföra preliminära tester av ett representativt prov från varje parti av frön. Denna provtagning är obligatorisk för shigatoxinproducerande E. coli (STEC) O157, O26, O111, O103, O145 och O104:H4 och Salmonella spp. Syftet med denna provtagning är att enbart använda partier av utsäde som fått positiva resultat (se punkt 1.I.1).

Producenter av groddar bör utföra prover på groddarna för shigatoxinproducerande E. coli (STEC) O157, O26, O111, O103, O145 och O104:H4 och Salmonella spp. i det skede då sannolikheten att hitta dessa patogener är högst, dock tidigast 48 timmar efter det att groddningsprocessen påbörjats, minst en gång i månaden. Det finns ingen skyldighet att testa alla partier av de groddade fröna, eftersom syftet är att kontrollera befintlig god praxis och genomförandet av systemet för livsmedelssäkerhet (se punkt 1.I.2).

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 måste producenterna också testa livsmedelssäkerhetskriterierna för groddarna när produkterna släpps på marknaden under hållbarhetstiden. Groddar som testats bör uppfylla gränsvärdena i kategori 1.18 för Salmonella spp. och i kategori 1.29 för STEC. Ätfärdiga livsmedel så som groddar ska också provas för Listeria monocytogenes. Dessa prover behöver inte utföras för varje parti, men bör ske regelbundet och används också som ett sätt att kontrollera god praxis. Regelbundenheten för provtagningarna när det gäller STEC, Salmonella spp. och L. monocytogenes bör fastställas av näringsidkaren (om möjligt efter samråd med den behöriga myndigheten) och vara riskbaserade. För analys av groddar för L. monocytogenes ska kriterium 1.3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 tillämpas.

Producenter av groddar rekommenderas också att testa produktionslokalerna och utrustningen för Listeria spp. som en del av sitt provtagningssystem.

1.I.1   Riktlinjer för provtagning på utsäde

Dessa prover ska behandlas i enlighet med kapitel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 och analyseras enligt kraven i raderna 1.18 och 1.29 i kapitel 1 i samma förordning. För varje parti av frön som ska groddas bör ett preliminärt prov tas. Vid genomförandet av de preliminära proven ska livsmedelsföretagaren grodda fröna i det representativa provet under samma förhållanden som för resten av partiet av frön som ska groddas. Ett representativt prov ska innehålla minst 0,5 % av fröpartiets vikt i delprover på 50 g. Det representativa provet kan också väljas utifrån en strukturerad statistiskt motsvarande provtagningsstrategi, om den har kontrollerats av den behöriga myndigheten. I princip ska prover tas ur varje säck i partiet och antalet delprover per säck bestäms enligt följande beräkning:

—	provets samlade vikt = partiets totala vikt * 0,5 % (= 0,005)

—	det totala antalet delprover = den totala vikten av provet/50 g

—	antalet säckar i partiet = partiets totala vikt/varje säcks vikt

—	antalet delprover om 50 g per säck = det totala antalet delprover/antalet säckar i provet

Exempel för prov ur ett parti på 100 ton, förpackat i säckar om 25 kg:

—	provets samlade vikt = 100 000 kg * 0,5 % = 500 kg

—	det totala antalet delprover = 500 kg/50 g = 10 000 delprover

—	antalet säckar i partiet = 100 000 kg/25 kg per säck = 4 000 påsar

—	antalet delprover om 50 g per säck = 10 000 delprover/4 000 säckar = 2,5 delprover/säck

Detta ska utföras under hygieniska förhållanden och med utrustning som är i gott hygieniskt skick. Uppgifterna från provtagningen bör registreras på lämpligt sätt för att kunna bevisa för behöriga myndigheter att provtagningen utförts korrekt.

Provtagningen bör utföras av livsmedelsföretagare som producerar groddar. Provtagningen kan göras manuellt eller mekaniskt av groddodlaren eller genom en officiellt godkänd tredje part. Vissa företag använder mekanisk provtagningsutrustning som extraherar representativa kvantiteter av utsädet exempelvis då bulkleveranser omfördelas till mindre påsar, efter att detta godkänts av behöriga myndigheter. Andra företag punkterar och återförsluter säckar eller motsvarande för att extrahera representativa mängder frön.

Det åligger groddproducenten att säkerställa att provet är representativt och att provtagningen utförts i enlighet med de regler som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 209/2013.

Så länge villkoren för provtagning är uppfyllda bör groddproducenter ha möjlighet att begära att utsädesleverantörerna utför provtagningen på ursprungsanläggningen i samband med att utsädet packas i säckar, och skickar provet till groddproducenten tillsammans med partiet i en (eller flera) separat(a) och tydligt märkt(a) säck(ar) (med märkningen ”provtagning för mikrobiologisk analys” eller motsvarande).

Om provtagningen av utsädet utförs av tredje part bör mekaniska anordningar för provtagning på ursprungsanläggningen helst ingå i processen för förpackning i säckar. Om groddproducenten inte själv utför provtagningen av utsädet, bör han eller hon kontrollera att provtagningen sker i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 209/2013.

Groddningsprocessen kan fortsätta som vanligt för övriga frön i det representativa provet. Här bör man dock inte använda de groddar som växer från den odlingskultur som återstår efter provtagningen och inte heller de kvarvarande torra fröna av vilka provet togs, om inte tillfredsställande resultat för alla prover har rapporterats av laboratoriet. Detta är principen för utsläppande av positiva partier.

1.I.2   Frekvens för provtagning och testning av groddar minst 48 timmar efter att groddningsprocessen påbörjats

Fem prov bör tas vid den tidpunkt då sannolikheten för att påvisa shigatoxinproducerande E. coli (STEC) O157, O26, O111, O103, O145 och O104:H4 och Salmonella spp. är som högst, dock tidigast 48 timmar efter det att groddningen påbörjats. Proven ska tas minst en gång per månad, för att kontrollera att god praxis följs att systemet för hantering av livsmedelssäkerhet beaktas. Ingen systematisk provtagning av partier är nödvändig.

De fem proven bör hållas åtskilda från varandra och skickas till ett ackrediterat laboratorium (ISO 17025) för att testa förekomsten av STEC och Salmonella spp.

Dessa prover ska behandlas i enlighet med kapitel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 och analyseras enligt kraven i raderna 1.18 och 1.29 i kapitel 1 i samma förordning.

Alternativt, om groddproducenten har en provtagningsplan som innefattar provtagningsmetoder och provtagningspunkter för bevattningsvatten som använts för groddarna, kan den behöriga myndigheten tillåta att producenten i stället för att tillgodose kravet på provtagning av groddarna tidigast 48 timmar efter att fröet börjat gro, enligt provtagningsplanerna som fastställs i raderna 1.18 och 1.29 i kapitel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005, gör en analys av fem prov på 200 ml vatten som använts vid bevattningen av groddarna. Denna metod ger mer representativa prov för det utsäde som ska provas. Detta är anledningen till att ESSA starkt rekommenderar analys av det använda bevattningsvatten som har kommit i kontakt med 100 % av groddarna i provningspartiet. Testmetoden med fem prover på 25 g groddar från det parti som analyseras är mycket mindre tillförlitlig och korrekt.

1.I.3   Provtagning av slutprodukten

Eftersom groddarna utgör den förpackade slutprodukten, bör de också testas (med n = 5) och analyseras för STEC och Salmonella spp. enligt rad 1.18 och 1.29 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (se punkt 1.I.2). Analysen bör utföras efter att produkten förpackats. Provtagningsfrekvensen bör fastställas på riskbasis.

Ett belastningstest bör visa hur L. monocytogenes ska analyseras, dvs. enligt rad 1.2 eller 1.3 i bilaga I kapitel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (se även avsnitt 1.I). Analysen bör utföras i enlighet med resultatet av denna utvärdering.

1.I.4   Provningsresultat

Det kan hända att inget av de fem proverna (representativa prover eller prover av slutprodukten) visar positiva resultat för STEC eller Salmonella spp. Om frånvaron av mikrobiologisk kontaminering kan bevisas av laboratoriet, får groddar som producerats från det analyserade partiet släppas ut på marknaden.

Åtgärder vid kontaminering av frön eller livsmedel/groddar anges i punkt 1.J.1.

Groddar som är kontaminerade av L. monocytogenes kan sändas iväg för vidare bearbetning, men de bör genomgå en behandling som undanröjer faran. Detta gäller även för STEC eller Salmonella spp., så länge behandlingen eliminerar risken och under villkor att behandlingen har godkänts av den behöriga myndigheten. Denna behandling får endast utföras av andra livsmedelsföretagare än dem som finns i detaljhandelsledet, se. kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005.

1.I.5   Undantag från den preliminära provtagningen av alla partier av frön som anges i punkt 1.I.1

Enligt kapitel 3, punkt 3.3 B i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 209/2013), kan behöriga myndigheter undanta groddproducenter från skyldigheten att testa varje enskilt utsädesparti, om anläggningen där groddarna produceras tillämpar ett system för livsmedelssäkerhet med åtgärder för att minska de mikrobiologiska riskerna. Detta undantag kan dock endast beviljas på vissa villkor som fastställts av den behöriga myndigheten och förutsatt att det finns historiska data som kan bekräfta att det inte gjordes några fynd av STEC och Salmonella spp. i ett enda parti under de sex månader som ledde fram till godkännandet. I detta fall måste groddproducenterna lagra alla testresultat i registret i minst sex månader.

Den europeiska intresseorganisationen för groddar (ESSA) uppmanar groddproducenter att noggrant väga de höga analyskostnaderna mot de potentiellt förödande konsekvenserna av ett livsmedelssäkerhetsproblem som kan bli följden av ett enda kontaminerat utsädesparti. I de fall där utsädet kommer från nya ursprungsplatser rekommenderas det därför starkt att provtagning bör genomföras, även om undantag har medgivits groddproducenten och även om utsädet levereras av samma näringsidkare eller leverantör. Om groddproducenterna har anledning att ifrågasätta produktens integritet, rekommenderas det också starkt att en analys utförs som en försiktighetsåtgärd. Sammantaget är ESSA ingen förespråkare av detta undantag, eftersom olika års fröskördar högst sannolikt medför varierande kontamineringsrisker för fröna.

Det undantag som anges i kapitel 3 punkt 3.3 B i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 befriar inte groddproducenterna från skyldigheten att ta prover av groddarna eller bevattningsvattnet i slutproduktskedet minst en gång per månad. I fotnot 23 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 anges dock att groddar som har genomgått en behandling som effektivt eliminerar Salmonella spp. och STEC (om denna godkänts av behörig myndighet) inte behöver genomgå de månatliga kontrollerna.

1.I.6   Alternativa provtagningar utförda av utsädesleverantörer

Det ankommer på groddproducenten att be utsädesleverantören att utföra en preliminär provtagning av partiet. Detta undantar dock inte groddproducenten från provtagningsskyldigheterna som anges i detta kapitel.

1.J   Åtgärder vid misstanke om kontaminering

1.J.1   Kontaminering som upptäcks medan livsmedlet fortfarande är under groddproducentens kontroll

Det kontaminerade partiet av groddar eller frön bör omedelbart isoleras från alla övriga. Hela partiet ska betraktas som icke säkert att äta/grodda. Om det finns risk för att andra partier kan vara kontaminerade ska produktionsprocessen avbrytas fram tills dess att kontamineringen har undanröjts och produktionslinjen är ren och hygieniskt säker.

Groddar eller frön från det kontaminerade partiet eller partierna ska inte släppas på marknaden som livsmedel i sitt nuvarande skick. Kontaminerade groddar kan dock sändas vidare för ytterligare bearbetning i en behandling som eliminerar den aktuella faran. Denna behandling får endast utföras av andra livsmedelsföretagare än de som finns i detaljhandelsledet.

Om exempelvis mungbönor är kontaminerade, är det möjligt att genom krossning bearbeta dessa mungbönor, så att de inte är grobara och därmed inte producerar några groddar. Med lämpliga försiktighetsåtgärder kan produkten säljas för matlagning (vilket även inbegriper att den kan förtäras som livsmedel).

Mer generellt får groddproducenten också använda partiet för andra syften än de som det ursprungligen var avsett för, förutsatt att detta inte utgör en folkhälsorisk eller djurhälsorisk och under villkor att sådan användning har beslutats inom de förfaranden som baseras på HACCP-principerna och god hygienpraxis och att detta har godkänts av behörig myndighet.

Producenter av groddar rekommenderas att utarbeta skriftliga rutiner att följa i händelse av kontaminering. Dessa regler bör vara lättillgängliga för alla anställda och ingå i utbildningsprogram för personalen.

Utsädesleverantören bör kontaktas så att han eller hon kan följa upp eventuella leveranser från samma utsädespartier till andra groddproducenter. I detta fall kan återkallelse vara nödvändig.

Producenter av groddar bör vidta åtgärder och intensifiera övervakningen för att hitta orsaken till kontamineringen (vattnet, miljön, personalen, och så vidare). Producenter av groddar bör lagra provtagningsresultaten under en tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Det rekommenderas att alla testresultat lagras i register tillräckligt länge för att kunna uppvisas för behöriga myndigheter vid offentliga kontroller.

1.J.2   Kontaminering som upptäcks då livsmedlet inte längre är under groddproducentens kontroll – tillbakadragande och återkallelse

Artiklarna 18 och 19 i förordning (EU) nr 178/2002 ålägger livsmedelsföretagarna att ha system på plats för spårbarhet och återkallelse. Vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt att förpliktelser när det gäller registrering och spårbarhet efterlevs under hela produktionsprocessen och att uppgifterna lagras under tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Spårbarhetskoder eller nummer tryckta på förpackningsmaterialet kan göra det lättare att återkalla livsmedel i händelse av kontaminering.

Om ett eller flera partier är kontaminerade eller misstänks ha kontaminerats och partiet eller partierna i fråga inte längre står under groddproducentens kontroll, måste groddproducenten omedelbart på eget initiativ kontakta de köpare till vilka produkterna har levererats. Partier som är eller kan antas vara kontaminerade ska omedelbart dras tillbaka från leveranskedjan. Groddproducenten måste även underrätta den behöriga myndigheten.

Om groddarna redan har distribuerats till konsumentledet måste groddproducenterna informera konsumenterna i fråga om att livsmedel som inte är säkert kan ha distribuerats till dem. Groddproducenterna måste informera konsumenterna om orsaken till återkallandet och vid behov fysiskt återkalla livsmedlet från slutkonsumenterna. Huruvida produkterna måste återkallas avgörs dock från fall till fall. De behöver inte alltid fysiskt återkallas från slutkonsumenterna om andra åtgärder är tillräckliga för att skydda folkhälsan.

Vid återkallelsesituationer som rör livsmedel måste groddproducenterna samarbeta med de behöriga myndigheterna när det gäller vilka åtgärder som vidtagits för att undvika eller minska de risker som tillhandahållandet av groddarna medför.

Groddproducenter rekommenderas att utarbeta skriftliga återkallelserutiner att följa i händelse av kontaminering. Dessa regler bör vara lättillgängliga för alla anställda och ingå i utbildningsprogram för personalen. Om inga skriftliga återkallelseregler finns, måste en anställd med kunskap om förfaranden för återkallelse alltid vara tillgänglig.

Utsädesleverantören bör kontaktas så att han eller hon kan följa upp eventuella leveranser från samma utsädespartier till andra groddproducenter. I detta fall kan återkallelse vara nödvändig. Groddproducenter bör även vidta åtgärder och intensifiera övervakningen för att hitta orsaken till kontamineringen (vattnet, miljön, personalen, och så vidare). Producenter av groddar bör lagra provtagningsresultaten under en tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. Det rekommenderas att alla provtagningsresultat lagras i register tillräckligt länge för att kunna uppvisas för behöriga myndigheter vid offentliga kontroller.

1.K   Spårning och registerhållning

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 fastställs särskilda krav på spårbarhet för frön avsedda att groddas och för groddar. Groddar som är undantagna från föreskrifterna i denna förordning omfattas fortfarande av förordning (EG) nr 178/2002 (beskrivs mer i detalj i punkt 1.K.3).

Spårbarhetsreglerna är utformade för att öka livsmedelssäkerheten genom att de gör det möjligt att spåra livsmedel genom alla stadier av produktion, bearbetning och distribution och därmed möjliggör ett snabbt ingripande vid utbrott av livsmedelsburna sjukdomar.

1.K.1   Spårbarhetsprocessen i anläggningen där groddar produceras

Producenter av groddar bör införa ett system för att säkerställa partiernas spårbarhet, från tidpunkten för ankomst till dess att groddarna levereras. Det bör vara möjligt att när som helst under produktionsprocessens fysiska flöde ta reda på vilket parti av groddar som härstammar från vilken direktleverantör. Detta kan åstadkommas genom att de utsädespartier som tas emot förses med koder eller nummer, eller genom att man definierar mindre partier som förses med koder eller nummer. Dessa koder bör därefter bibehållas till dess att groddarna har förpackats och sänts iväg. Om partierna organiseras på nytt eller slås samman, är det viktigt att se till att sambandet mellan det ursprungliga fröpartiet och de omorganiserade eller sammanslagna partierna upprätthålls. Lämpliga register ska lagras under tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats.

1.K.2   Spårbarhetskrav för slutprodukten – groddar

I punkt 1.C.2 anges spårbarhetskraven när det gäller kontroll av inkommande frön.

Den livsmedelsföretagare som producerar utsäde för att odla groddar måste överföra information till den livsmedelsföretagare som producerar groddarna. Den livsmedelsföretagare som groddar fröna måste föra register över utsädets ursprung och lämna denna information till nästa livsmedelsföretagare. Register ska föras på alla nivåer.

Slutprodukten, dvs. groddarna, måste uppfylla de rättsliga kraven för spårbarhet som fastställs i förordning (EG) nr 178/2002.

Groddproducenten måste säkerställa att alla uppgifter som krävs enligt artikel 3.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 översänds till den livsmedelsföretagare som groddarna levereras till. Följande uppgifter bör anges:

—	Produktens namn, inklusive det latinska namnet (taxonomiskt namn).

—	Varupartiets identifikationsnummer, eller motsvarande referens.

—	Leverantörens namn.

—	Mottagarens namn och adress.

—	Om en speditör eller ett ombud används: namn och adress på ombudet eller speditören.

—	Datum för avsändande.

—	Levererad mängd.

Groddproducenter bör lagra en kopia av detta dokument under en tillräckligt lång tid efter det att groddarna kan antas ha konsumerats. En kopia av handlingen bör lämnas till köparen.

I vissa medlemsstater kan den nationella lagstiftningen innehålla ytterligare krav på spårbarhet som inte nämns i dessa riktlinjer. Om groddproducenten är osäker, rekommenderas det att han eller hon kontaktar den behöriga myndigheten för att få mer information om nationella krav.

Alla register som anges i detta kapitel måste uppdateras dagligen för att inbegripa de senaste inkommande och utgående sändningarna. Register kan föras i valfri lämplig form så länge de är lätt åtkomliga och begripliga för de behöriga myndigheterna i sådana fall där det är nödvändigt. När myndigheterna kräver information ska denna lämnas utan dröjsmål.

Alternativa system kan också tillämpas för att säkerställa en tillräcklig spårbarhet. Vissa privata elektroniska spårbarhetssystem har utvecklats under senare tid, däribland Trace, IRIS, EPCIS, Fosstrak (öppen källkod) och ett antal system baserade på SAP (system application and product for data processing).

1.K.3   Undantag från kraven i detta kapitel

Såsom anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 208/2013, behöver groddar som har genomgått en behandling som eliminerar mikrobiologiska faror och som är förenlig med Europeiska unionens lagstiftning inte uppfylla kraven i denna förordning (mer om mikrobiologisk dekontaminering av frön i punkt 1.2). Groddproducenter är dock fortfarande skyldiga enligt den allmänna livsmedelslagstiftningen (artikel 18.3 i förordning (EG) nr 178/2002) att ha system och förfaranden på plats för att identifiera företag som har erhållit deras produkter – även i fråga om de produkter som har genomgått en mikrobiologisk behandling.

1.L   Sammanfattning: Registreringsskyldigheter

Producenter uppmanas att under hela produktionsprocessen registrera följande information och ha den tillgänglig (i valfri lämplig form så länge som den är lättåtkomlig och begriplig för behöriga myndigheter):

1.

Upprättande och underhåll av produktionsanläggningen för groddar: a) Bekräftelse på att anläggningen godkänts av den behöriga myndigheten. b) En skriftlig plan för rengöring och desinficering. c) Tidpunkter för rengöring och rengjorda utrymmen. d) Tidpunkter för underhåll och objekt/utrymmen där underhåll utförs. e) Tidpunkter och ämnen för hygienutbildningar samt deltagare bland personalen. f) Tidpunkter och teman för rengöringsutbildningar samt deltagare bland personalen. g) Där det är möjligt bör personalens hygienföreskrifter skrivas ut och sättas upp på väggar antingen som text eller i form av skyltar eller symboler. h) Namn och tidpunkt för besök (detta rekommenderas och uppgifterna behöver endast bevaras under en viss tid). i) Om vattenkällor utöver kommunala vattensystem används: Riskbaserad mikrobiologisk provtagning av det vatten som används för att uppfylla de mikrobiologiska krav som fastställs i rådets direktiv 98/83/EG, del A. j) Om kommunalt vatten används: Intyg från den kommunala vattenleverantören och minst en gång om året en egen analys vid den punkt där vattnet hämtas.

2.

Inkommande frön (bevaras under så pass lång tid att slutprodukten kan antas ha konsumerats): a) Om frön importeras från ett land utanför EU, behövs importintyg enligt föreskrifterna i kommissionens förordning (EU) nr 211/2013 för varje parti av importerade frön. b) Dokument med uppgift om frösortens namn, varupartiets identifikationsnummer eller motsvarande, leverantörens namn, namn och adress till mottagaren, namn och adress på speditören i förekommande fall, datum för avsändande, levererad mängd. c) Dokument som visar att visuell besiktning av inkommande frön har ägt rum (rekommenderas).

3.

Mikrobiologiska prover (bevaras under så pass lång tid att slutprodukten kan antas ha konsumerats): a) Intyg som bekräftar mikrobiologisk provtagning med avseende på STEC och Salmonella spp. (ska lagras i mer än sex månader om producenten vill begära behörig myndighet om undantag från skyldigheten att genomföra preliminära provtagningar av alla utsädespartier för STEC och Salmonella spp.).

4.	Spårbarhet i processen (bevaras under så pass lång tid att slutprodukten kan antas ha konsumerats): a) Lämpliga dokument i skriftlig eller elektronisk form för att identifiera partier av utsäde under hela produktionsprocessen (rekommenderas starkt).

5.

Utgående groddar (bevaras under så pass lång tid att slutprodukten kan antas ha konsumerats): a) Dokument med uppgift om groddarnas namn, varupartiets identifikationsnummer eller motsvarande, leverantörens namn, namn och adress till mottagaren, namn och adress på speditören i förekommande fall, datum för avsändande, levererad mängd (en kopia lämnas till köparen).

6.	Indragning och återkallelse: a) Skriftliga förfaranden för personal som ska följas i händelse av livsmedelskontaminering både inom verksamheten och med avseende på externa distributörer och konsumenter (rekommenderas starkt).

2.   PRODUKTION AV UTSÄDE

Bakgrund

Genomförandet av en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa är ett av de grundläggande målen i förordning (EG) nr 852/2004. Denna förordning utgör en gemensam grund för hygienisk produktion av alla livsmedel.

2.A   Allmänna anmärkningar

All utrustning bör rengöras regelbundet för att förhindra eventuell kontaminering från damm, insekter och djur (med särskild hänsyn till avföring). Om möjligt bör allt underhåll av utrustning journalföras.

Olika metoder:

Sådd:	Skörd:
Mekanisk eller manuell Bredspridning av frön för hand	Kombinerad skörd Genom handplockning av mogna baljor från växterna Genom att kapa växterna underifrån

2.B   Jord-/markbehandlingar

Bete eller potentiell inträngning av vilda djur och tamdjur bör undvikas, och producenterna bör vidta förebyggande åtgärder, till exempel genom att sätta upp stängsel eller nät.

Gödselmedel bör endast användas i den mängd som är nödvändig för att tillgodose tillväxtbehoven hos växter som används för sina frön. Organiska gödningsmedel används i stor omfattning och är gynnsamma för att möta frönas näringsbehov och förbättra markens bördighet, men vid felaktig användning kan de utgöra en källa till både mikrobiologisk och kemisk kontaminering. Patogener kan förekomma i gödsel och andra naturliga gödselmedel och kan finnas kvar i flera veckor eller månader, särskilt om behandlingen av dessa material är otillräcklig.

Fysikaliska, kemiska eller biologiska behandlingsmetoder (t.ex. kompostering, pastörisering, värmetorkning, UV-strålning, alkalinedbrytning, soltorkning eller en kombination av dessa) får användas för att minska risken för potentiell överlevnad av humana patogener i naturgödsel, avloppsslam och andra organiska gödselmedel.

Organiska gödselmedel bör därför inte innehålla mikroorganismer, och inte heller fysikaliska eller kemiska föroreningar upp till sådana nivåer som kan ha negativa konsekvenser för säkerheten av färsk frukt och grönsaker. Användningen av sådana gödselmedel måste överensstämma med relevanta EU-förordningar och följa WHO-riktlinjerna (45) om säker användning av avloppsvatten samt urin och avföring i jordbruket (i förekommande fall).

Producenter bör använda växtskyddsmedel i enlighet med anvisningarna på etiketterna för de enskilda produkterna. Endast godkända växtskyddsmedel bör användas.

En journal bör föras över de behandlingar som görs. Produkter och råd för behandling av jord/mark bör skaffas från kvalificerade källor.

2.C   Personalhygien

Alla anställda bör vara medvetna om de grundläggande principerna för hygien och hälsa, och vara informerade om alla faror som kan medföra kontaminering av fröna.

Personalen bör upprätthålla en god personlig hygien i samtliga skeden av skörd och bearbetning. Anställda som har eller misstänks ha en sjukdom eller smitta som kan överföras till fröna bör inte tillåtas befinna sig i områden där de kan komma i direkt eller indirekt kontakt med frön eller groddar. Personalen bör omedelbart underrätta ledningen om de misstänker att de bär på en smitta eller om de har återhämtat sig från en smittsam sjukdom, men fortfarande är smittobärare.

Anställda med sådana skador som kan utgöra en risk för kontaminering bör behandlas på lämpligt sätt. Skadan bör täckas med vattentäta synliga skydd innan den anställda får komma i kontakt med frön. Skadade arbetstagare bör om möjligt undvika direkt kontakt med frön eller groddar avsedda att konsumeras som livsmedel.

Personalen bör ha tillgång till och använda lämpliga sanitära anläggningar (inkl. handtvättsfaciliteter) där så är möjligt och nödvändigt, t.ex. när fröna inte är i baljor och personalen kommer i direkt kontakt med dem. Personalen bör i så stor utsträckning som möjligt bära rena uniformer. De måste tvätta händerna vid arbetsdagens början, vid behov under dagen och dessutom åtminstone varje gång de besökt toaletten.

2.D   Bevattning

Flera parametrar kan påverka risken för mikrobiologisk kontaminering av frön: vattenförsörjning, typ av bevattning, odlarens metod för vattenbehandling, tidpunkten för bevattning i förhållande till skörden, möjligheten för djur att komma åt vattenkällan eller ta sig in i produktionsområdet.

Om det finns risk för att bevattningsvatten kommer i kontakt med baljorna bör särskild försiktighet iakttas för att säkerställa att vattenkvaliteten åtminstone är som för rent vatten.

Alla djurs tillträde till vattenkällor och pumpningsområden bör begränsas.

2.E   Utsäde

Producenter måste använda utsäde från en källa som är känd och har en dokumenterad historia. Uppmärksamhet bör fästas vid att utsädet har god grobarhet, är fritt från sjukdomar, fysiska skador eller andra egenskaper som kan vara potentiellt skadliga för en skörd av friska bönor. Om det är genomförbart och inte för dyrt bör producenterna genomföra analyser och förbehandlingar för att se till att utsädet är av lämplig kvalitet.

2.F   Torkning av växter/baljor

Olika metoder tillämpas i olika producentländer. I vissa länder måste baljorna torkas före tröskningen. Om så är fallet bör en ren presenning läggas på marken med baljorna som torkas ovanpå. Försiktighet bör iakttas för att förhindra potentiell kontaminering av baljorna medan de befinner sig i detta känsliga läge, och torkning med denna metod bör ske i särskilda områden dit vilda djur och fåglar inte kan ta sig in. I andra länder skördas och tröskas växterna mekaniskt, och olika metoder används.

2.G   Tröskning

Tröskning bör göras mekaniskt med lämpligt underhållen och rengjord utrustning. Maskinerna bör rengöras omedelbart efter slutet av säsongen, och även före ingången av nästa säsong, och när det är möjligt mellan varje parti. Utrustningen bör förvaras i ett inhägnat område för att ingen ska komma åt utrustningen. Under eller omedelbart efter tröskningen bör fröna förpackas.

2.H   Lagring efter skörd

Om det är praktiskt och ekonomiskt genomförbart, bör varorna lagras i nya hela säckar, och inte i redan använda eller begagnade säckar. Producenterna bör också överväga om de behöver täcka lagerhögarna högst upp med plasthöljen för att skydda varorna.

Lagerutrymmen och utrustning bör rengöras och underhållas väl för att förhindra vatteninträngning och kontaminering orsakad av väderförhållanden, djur eller skadegörare.

Vid bulklagring bör rena presenningar användas både under och ovanpå varorna och mellan varorna och väggen, om tillämpligt.

2.I   Bearbetning

Varorna bör bearbetas vid professionella anläggningar för bearbetning av utsäde med lämplig utrustning, vilket bör innefatta följande:

—	Storlekssortering, vikt- och densitetstabeller, stenavlägsnare, magneter eller metalldetektorer, och helst färgsorterare.

—	All utrustning bör rengöras regelbundet för att undvika korskontaminering med andra produkter, och vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt god hygien.

—	Personalen ska ha lämplig tillgång till toalett och handtvätt (inklusive tvål) och, i så stor utsträckning som möjligt, rena uniformer.

—	Lokalområdet bör underhållas för att undvika damm/smuts, insekter, djur och fåglar.

—	Om det är möjligt bör bearbetningsföretagen ha planer för och föra register över kontamineringsförebyggande åtgärder. Blandning av partier bör begränsas så mycket som möjligt, och där det är möjligt ska blandning begränsas till liknande odlingsregioner.

—	Bearbetningsföretagen bör ha register tillgängliga med uppgifter om inkommande fröns ursprung.

—	Det rekommenderas att personalen ska arbeta enligt en viss kvalitetsordning efter att de först har fått utbildning om HACCP-standarder. Färdiga varor bör analyseras enligt köparnas krav före transport.

---

(1)  Europeiska kommissionen, GD Hälsa och livsmedelssäkerhet. Livsmedelshygien. Vägledande dokument

(2)  Definition fastställd av Europeiska kommissionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013.

(3)  Definition fastställd av Europeiska kommissionen i förordning (EG) nr 852/2004.

(4)  Se fotnot 3.

(5)  Definition fastställd av Europeiska kommissionen i kommissionens förordning (EU) nr 211/2013.

(6)  Se fotnot 3.

(7)  Vetenskapligt yttrande från Efsa om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli-bakterier (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar.

(8)  Definition fastställd av Codex Alimentarius-kommissionen. Systemet för faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP-systemet) och riktlinjer för dess tillämpning.

(9)  Se fotnot 3.

(10)  Definition fastställd av Europeiska kommissionen i förordning (EG) nr 396/2005

(11)  ESSA-definition på grundval av kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005.

(12)  Definition enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 178/2002

(13)  Se fotnot 12.

(14)  Se fotnot 3.

(15)  Se fotnot 12.

(16)  Se fotnot 12.

(17)  Se fotnot 8.

(18)  Definition fastställd av Codex Alimentarius-kommissionen. Recommended International Code of Practice General Principles of Food Hygiene

(19)  Definitionen enligt Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1169/2011

(20)  Se fotnot 11.

(21)  Se fotnot 8.

(22)  Se fotnot 3.

(23)  Se fotnot 3.

(24)  Se fotnot 3.

(25)  Se fotnot 3.

(26)  Se fotnot 3.

(27)  Se fotnot 11.

(28)  Se fotnot 11.

(29)  Se fotnot 12.

(30)  Se fotnot 12.

(31)  Se fotnot 11.

(32)  ESSA:s definition baserad på det vetenskapliga yttrandet från Efsa om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli-bakterier (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar

(33)  Definition fastställd av Codex Alimentarius-kommissionen. Hygienriktlinjer för färsk frukt och grönsaker

(34)  Se fotnot 7

(35)  Se fotnot 7

(36)  Se fotnot 7

(37)  Se fotnot 2

(38)  ESSA:s definition baserad pådet vetenskapliga yttrandet från Efsa om riskerna med shigatoxinproducerande Escherichia coli-bakterier (STEC) och andra patogena bakterier i frön och groddar

(39)  Se fotnot 33

(40)  ESSA-definition baserad på definitionen av utsädesdistributör.

(41)  Definition enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 1107/2009

(42)  Se fotnot 12.

(43)  Kommissionens tillkännagivande om genomförandet av hanteringssystem för livsmedelssäkerhet som omfattar grundförutsättningar och förfaranden baserade på HACCP-principer inklusive underlättande av/flexibilitet i tillämpningen i vissa livsmedelsföretag

(44)  Se fotnot 7

(45)  WHO:s riktlinjer för säker användning av avloppsvatten, urin och avföring samt BDT-vatten (WHO Guidelines for the safe use of waste water, excreta and greywater

---

---

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/53

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8242 – Rolls-Royce/ITP)

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/04)

Kommissionen beslutade den 19 april 2017 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b jämförd med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8242. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/53

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8465 – Vivendi/Telecom Italia)

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/05)

Kommissionen beslutade den 30 maj 2017 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b jämförd med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8465. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/54

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8510 – Robert Tönnies/Clemens Tönnies/Zur Mühlen Group and Asset Group)

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/06)

Kommissionen beslutade den 27 juni 2017 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8510. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/55

---

Eurons växelkurs (1)

7 juli 2017

(2017/C 220/07)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1412
JPY	japansk yen	129,80
DKK	dansk krona	7,4371
GBP	pund sterling	0,88488
SEK	svensk krona	9,6155
CHF	schweizisk franc	1,0983
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,5613
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,079
HUF	ungersk forint	308,38
PLN	polsk zloty	4,2322
RON	rumänsk leu	4,5862
TRY	turkisk lira	4,1465
AUD	australisk dollar	1,5006
CAD	kanadensisk dollar	1,4806
HKD	Hongkongdollar	8,9140
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5669
SGD	singaporiansk dollar	1,5761
KRW	sydkoreansk won	1 318,10
ZAR	sydafrikansk rand	15,2646
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7590
HRK	kroatisk kuna	7,4153
IDR	indonesisk rupiah	15 300,60
MYR	malaysisk ringgit	4,9054
PHP	filippinsk peso	57,786
RUB	rysk rubel	68,9193
THB	thailändsk baht	38,892
BRL	brasiliansk real	3,7587
MXN	mexikansk peso	20,7488
INR	indisk rupie	73,6955

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/56

---

Förteckning över organisationer som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg

(2017/C 220/08)

—	American Bureau of Shipping (ABS)

—	Bureau Veritas Marine & Offshore SAS (BV)

—	China Classification Society (CCS)

—	Croatian Register of Shipping (CRS)

—

DNV GL AS

—	Indian Register of Shipping (IRS)

—	KR (Korean Register)

—	Lloyd’s Register Group Ltd (LR)

—	Nippon Kaiji Kyokai General Incorporated Foundation (ClassNK)

—	Polish Register of Shipping (PRS)

—	RINA Services SpA.

—	Russian Maritime Register of Shipping (RS)

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/57

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Tillhandahållande av regelbunden lufttrafik

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/09)

Medlemsstat	Italien
Berörda flyglinjer	Alghero-Roma Fiumicino t/r Alghero-Milano Linate t/r Cagliari-Roma Fiumicino t/r Cagliari-Milano Linate t/r Olbia-Roma Fiumicino t/r Olbia-Milano Linate t/r
Nytt datum då den allmänna trafikplikten träder i kraft	9 november 2017
Adress där texten och all annan information och/eller dokumentation om den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017, s. 4 För mer information kontakta: Ministero delle Infrastrutture e dei Trasporti Direzione Generale per Aeroporti e il Trasporto Aereo Tfn +39 0641583681/3683 E-post: segreteria_dgata@pec.mit.gov.it Internet: http://www.mit.gov.it. Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/58

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/10)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Alghero-Roma Fiumicino t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/59

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/11)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Alghero-Milano Linate t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/60

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen –

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/12)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Cagliari-Roma Fiumicino t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/61

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/13)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Cagliari-Milano Linate t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/62

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/14)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Olbia-Roma Fiumicino t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/63

---

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/15)

Medlemsstat	Italien
Berörd flyglinje	Olbia-Milano Linate t/r
Ny giltighetstid för kontraktet	Fr.o.m. den 9 november 2017 för en period av fyra år
Tidsfrist för inlämnande av anbud	9 juli 2017
Adress från vilken texten med anbudsförfarandet, och all annan relevant information och/eller dokumentation om anbudsförfarandet och den allmänna trafikplikten kan erhållas	Referenser EUT C 145, 9.5.2017 Mer information: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Direzione Generale dei Trasporti Servizio per il trasporto marittimo e aereo e della continuità territoriale Via XXIX Novembre 1847, n.41 09123 Cagliari ITALIEN Tfn +39 0706067331 Fax +39 0706067309 Internet: http://www.regione.sardegna.it E-post : trasporti@pec.regione.sardegna.it trasporti@regione.sardegna.it trasp.osp@regione.sardegna.it.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/64

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8528 – SEGRO/PSPIB/SELP/Morgane Portfolio)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/16)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 29 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen SEGRO plc (SEGRO, Förenade kungariket) och Public Sector Pension Investment Board (PSPIB, Kanada), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar, genom deras gemensamt kontrollerade gemensamma företag SEGRO European Logistics Partnership Sàrl (SELP, Luxemburg), gemensam kontroll över en inkomstgenererande logistiktillgång (Morgane Portfolio, Frankrike), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: —   SEGRO: ägande, tillgångsförvaltning och utveckling av fastigheter för moderna lager och lätt industri som är belägna runt storstadsregioner och viktiga transportnav i ett antal EU-länder. —   PSPIB: investeringar av nettobidrag till pensionsfonderna för den kanadensiska federala statsförvaltningen, försvarsmakten, Kanadas ridande polis och reservförband. Bolaget förvaltar en diversifierad global portfölj med aktier, obligationer och andra värdepapper med fast avkastning samt investeringar i riskkapital, fastigheter, infrastruktur, naturresurser och privata skulder. —   Morgane Portfolio: logistisktillgång i Nîmes, Frankrike.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8528 – SEGRO/PSPIB/SELP/Morgane Portfolio, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/65

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8557 – CCMP Capital/MSD Aqua Partners/Hayward Industries)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/17)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 29 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen CCMP Capital, LP (CCMP, Förenta staterna) och MSD Aqua Partners, LLC (MSD Aqua, Förenta staterna), kontrollerat av MSD Partners LP (MSD Partners, Förenta staterna), som tillhör MSD-koncernen, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar indirekt gemensam kontroll över företaget Hayward Industries, Inc. (Hayward, Förenta staterna) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: —   CCMP: Globalt riskkapitalbolag med inriktning på uppköp och investeringar i tillväxtkapital i Nordamerika och Europa inom branscherna konsument, industri samt hälso- och sjukvård. —   MSD Aqua: Investeringsenhet inom MSD-koncernen som är verksam inom offentliga och privata företags skulder och aktier, fastigheter och andra tillgångs klasser. —   Hayward: Tillverkare och leverantör av simbassängsutrustning.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande och kan, med angivande av referens M.8557 – CCMP Capital/MSD Aqua Partners/Hayward Industries, sändas per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

---

8.7.2017

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/66

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8356 – Wietersdorfer/Amiantit/HOBAS JV)

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 220/18)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 29 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen WIG Wietersdorfer Holding GmbH (WIG, Österrike) och Saudi Arabian Amiantit Company (Amiantit, Saudiarabien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget HOBAS Pipes International GmbH (HOBAS Europe, Österrike). Amiantit kommer att integrera sin europeiska rörsystemsverksamhet i HOBAS Europe, för närvarande ett helägt dotterbolag till WIG, och förvärva 50 % av dess aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: —   WIG: Tillverkning och försäljning av rör och rörsystem avsedda för transport av vatten (dränering, avlopp, bevattning och dricksvatten under högt tryck) och, i mindre utsträckning, för industriell användning inom olika typer av anläggningar. WIG är verksamt över hela världen. —   Amiantit: Tillverkning och försäljning av rör och rörsystem, försäljning av rörteknik och tillverkning och leverans av polymerprodukter. Amiantit är verksamt över hela världen. Amiantits europeiska verksamhet består av produktion och försäljning av rör och rörsystem av glasfiberförstärkt plast (GRP). —   HOBAS Europe: Tillverkning och försäljning av rör och rörsystem av glasfiberförstärkt plast (GRP) i Europa.

3.	Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8356 – Wietersdorfer/Amiantit/HOBAS JV, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

---