ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 205

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

60 årgången
29 juni 2017


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2017/C 205/01

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8357 – Asahi/AB Inbev CEE Divestment business) ( 1 )

1


 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europaparlamentet

2017/C 205/02

Beslut av Europaparlamentets presidium av den 12 juni 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

2

 

Rådet

2017/C 205/03

Rådets slutsatser för att bidra till att ökningen av antalet fall av övervikt och fetma hos barn hejdas

46

 

Europeiska kommissionen

2017/C 205/04

Eurons växelkurs

53

2017/C 205/05

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

54

2017/C 205/06

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

55

2017/C 205/07

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

56

 

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

2017/C 205/08

Nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som uppdraget för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet omfattar

57


 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2017/C 205/09

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8491 – PGA Group/Groupe Bernard/CDPR) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

58

2017/C 205/10

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8500 – Central/SIGNA Prime/JVCo) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

59

2017/C 205/11

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8550 – USSL/Goldman Sachs/Redexis Gas) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

60

2017/C 205/12

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8456 – INEOS/Forties Pipeline System) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

61

 

ÖVRIGA AKTER

 

Europeiska kommissionen

2017/C 205/13

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

62

2017/C 205/14

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

70


 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/1


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8357 – Asahi/AB Inbev CEE Divestment business)

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 205/01)

Kommissionen beslutade den 1 mars 2017 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8357. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europaparlamentet

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/2


BESLUT AV EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM

av den 12 juni 2017

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

(2017/C 205/02)

EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 10.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 224,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (1), särskilt artikel 25.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (2) (nedan kallad budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3) (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) 2015/2401 av den 2 oktober 2015 om innehåll och funktionssätt för registret över europeiska politiska partier och stiftelser (4),

med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning (nedan kallad arbetsordningen), särskilt artiklarna 25.11 och 223a,

och av följande skäl:

(1)

Det finns behov av att fastställa tillämpningsföreskrifter för förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(2)

Med tanke på principerna om sund ekonomisk förvaltning och transparens, ska varje finansieringsansökan bli föremål för ett presidiebeslut, vilket ska meddelas mottagaren och innehålla en motivering i de fall beslutet är till nackdel för mottagaren.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs de förfaranden som ska tillämpas vid genomförandet av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Detta beslut gäller både europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser om inte annat anges.

Bilagorna till detta beslut utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

1.

sökande: det parti eller den stiftelse som lämnar in en ansökan om finansiering i enlighet med artikel 18 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, efter antingen en ansökningsomgång för bidrag eller en inbjudan att lämna förslag.

2.

delegerad utanordnare: en anställd till vilken utanordnarens befogenheter har delegerats i enlighet med presidiets beslut av den 16 juni 2014 (5) och det beslut som generalsekreteraren har fattat om delegering av utanordnarens arbetsuppgifter.

3.

myndighet: myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, enligt artikel 6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

4.

mottagare: det parti eller den stiftelse som har fått bidrag i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

5.

slutligt bidragsbelopp: det slutliga bidragsbelopp för partier eller stiftelser som presidiet fastställer efter att ha fattat beslut om den årliga rapporten.

6.

stiftelse: Europeisk politisk stiftelse, enligt artikel 2.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

7.

finansiering: ett bidrag enligt vad som avses i avdelning VIII i del II i budgetförordningen (för partier) eller ett administrativt bidrag enligt vad som avses i avdelning VI i del I i budgetförordningen (för stiftelser).

8.

finansieringsbeslut: beslut om tilldelning av bidrag till partier eller stiftelser i enlighet med de villkor som anges i meddelandet om ansökningsomgången.

9.

finansieringsförfarande: det förfarande som löper från och med inlämnandet av en ansökan till och med godkännandet av den årliga rapporten och antagandet av beslutet om det slutliga bidragsbeloppet.

10.

parti: Europeiskt politiskt parti, enligt artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel 3

Ansökningsomgångar

1.   Efter att presidiet har gett sitt godkännande ska den delegerade utanordnaren se till att det offentliggörs en ansökningsomgång för bidrag när det gäller partier och en inbjudan att lämna förslag när det gäller stiftelser (ansökningsomgångar).

2.   I ansökningsomgångarna ska den tidsfrist anges som partierna och stiftelserna ges för att lämna in sina skriftliga ansökningar om finansiering till Europaparlamentet.

3.   I ansökningsomgångarna ska följande ingå:

a)

Målsättningar,

b)

den rättsliga ramen,

c)

tidsplanen för tilldelningsförfarandet,

d)

bestämmelserna för unionsfinansieringen,

e)

kriterierna för bidragsberättigande och uteslutning,

f)

urvalskriterierna (endast för stiftelser),

g)

tilldelningskriterierna, enligt artikel 19 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014,

h)

en ansökningsblankett och strukturen för den preliminära budget som sökanden ska tillhandahålla i sin ansökan,

i)

i förekommande fall, en förteckning över de styrkande handlingar som krävs,

j)

de särskilda och allmänna villkor och bestämmelser för beviljandet av bidrag, som godkänts av presidiet.

4.   I ansökningsomgångar för bidrag eller inbjudan att lämna förslag ska det anges att varje sökande, som en förutsättning för att ansökan ska godkännas, skriftligen uttryckligen måste förbinda sig att följa relevanta villkor och bestämmelser.

Artikel 4

Ansökan om finansiering

1.   I enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, ska en sökande som vill få finansiering från Europeiska unionens allmänna budget lämna in en skriftlig ansökan till Europaparlamentets talman.

2.   Den delegerade utanordnaren får uppmana sökanden att inom en rimlig tidsfrist lämna in ytterligare stödjande handlingar eller förtydliganden när det gäller ansökan.

Artikel 5

Beslut om en ansökan om finansiering

1.   På grundval av ett förslag från generalsekreteraren ska presidiet, inom tre månader från det att respektive ansökningsomgång för bidrag avslutats, fatta beslut om finansieringsansökningarna efter att ha verifierat huruvida ansökningarna stämmer överens med de kriterier som anges i artiklarna 17 och 18 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 samt kraven i artikel 3.3 i detta beslut. Presidiet ska ta hänsyn till eventuella förändringar som har inträffat i den sökandes situation efter att finansieringsansökan lämnandes in.

2.   Om ansökan godkänns ska presidiet utfärda ett finansieringsbeslut enligt förlagan i bilaga 1a (för partier) eller 1b (för stiftelser), för att fastställa det belopp som sökanden får.

3.   Om en ansökan avslås, ska beslutet innehålla skälen till avslaget.

4.   Bidragsbeloppet ska fastställas i enlighet med artikel 19 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, och är endast preliminärt i detta skede. Det slutliga bidragsbeloppet ska fastställas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 8 i detta beslut.

5.   Om beloppen per sökande skiljer sig väsentligt från dem som förväntades vid tidpunkten för offentliggörandet av de ansökningsomgångar som avses i artikel 3 i detta beslut, får presidiet uppmana Europaparlamentets talman att lämna in ett förslag till det ansvariga utskottet så att det kan anpassa de tillgängliga anslagen.

Artikel 6

Betalningar

1.   Finansieringen ska betalas ut till mottagarna i form av förfinansiering, i enlighet med de särskilda villkoren i bilaga 1a (för partier) och bilaga 1b (för stiftelser). Såvida inte presidiet i vederbörligen motiverade fall fattar ett annat beslut, ska finansieringen betalas ut vid ett enda tillfälle, och uppgå till 100 % av det maximala bidragsbeloppet.

2.   På grundval av en bedömning från fall till fall och efter en riskanalys, får presidiet besluta att kräva att mottagaren ska ställa en säkerhet för förfinansiering i enlighet med budgetförordningen.

3.   Bestämmelserna om utbetalningar och tidsfrister ska specificeras i finansieringsbeslutet.

Artikel 7

Extern revision

1.   Europaparlamentet ska direkt från de oberoende externa organ eller sakkunniga som bemyndigats i enlighet med artikel 23.3 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 erhålla en extern revisionsberättelse enligt artikel 23.1 b i förordning nr 1141/2014.

2.   Den externa revisionens omfattning specificeras i artikel 23.1 b i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Syftet med den externa revisionen specificeras närmare i de tillämpliga bestämmelserna i del B i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och i del B i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser).

Artikel 8

Beslut om den årliga rapporten och det slutliga bidragsbeloppet

1.   På grundval av ett förslag från generalsekreteraren ska presidiet, senast den 30 september året efter det budgetår som den årliga rapporten avser, godkänna eller avvisa den årliga rapporten.

2.   Presidiet eller den delegerade utanordnaren får uppmana mottagaren att lämna ytterligare uppgifter i syfte att kontrollera efterlevnaden av de relevanta bestämmelserna.

3.   Om presidiet eller den delegerade utanordnaren begär sådana ytterligare uppgifter, ska tidsfristen för beslutet om den årliga rapporten förlängas till dess att dessa ytterligare uppgifter har erhållits och utvärderats.

4.   För partier ska presidiet årligen fastställa de ersättningsgilla kostnadernas belopp på grundval av den årliga rapporten. När det gäller överföringar till nästa budgetår av outnyttjad finansiering ska det slutliga bidragsbeloppet fastställas i enlighet med del B i de allmänna villkoren i bilaga 1a.

5.   För stiftelser ska det slutliga bidragsbeloppet fastställas på grundval av den årliga rapporten.

6.   Det slutliga bidragsbeloppet får inte överstiga

a)

det maximala bidragsbelopp som anges i finansieringsbeslutet,

b)

85 % av de ersättningsgilla eller de faktiska bidragsberättigade kostnaderna.

7.   På grundval av det slutliga bidragsbelopp som fastställs i enlighet med punkterna 4 till 6 och de förfinansieringsbetalningar som redan gjorts i enlighet med finansieringsbeslutet, ska den delegerade utanordnaren fastställa vilka belopp som ska betalas ut till mottagaren eller återbetalas till Europaparlamentet.

8.   Det slutliga bidragsbeloppet ska fastställas utan att det påverkar Europaparlamentets rätt att genomföra kontroller i efterhand i enlighet med del B i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del B i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser) och möjligheten att retroaktivt justera det slutliga bidragsbeloppet.

9.   De beslut som fattas enligt denna artikel ska meddelas mottagaren som ett enhetligt beslut i enlighet med artikel 223a.1 i arbetsordningen.

10.   Det förfarande som ska tillämpas för godkännande av den årliga rapporten och antagande av beslutet om slutligt bidragsbelopp specificeras närmare i del B i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och i del B i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser).

11.   Presidiet eller den delegerade utanordnaren får rådfråga myndigheten, i enlighet med artikel 6.9 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, för att begära ytterligare information som man anser vara relevant för godkännande av den årliga rapporten eller för att kunna anta ett beslut om slutligt bidragsbelopp.

Artikel 9

Förfarande för att avbryta finansieringen

1.   I enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i budgetförordningen och de tillämpliga bestämmelserna i del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren bilaga 1b (för stiftelser) får presidiet, på grundval av ett förslag från generalsekreteraren, besluta att avbryta utbetalningen av finansieringen för ett politiskt parti eller en politisk stiftelse, och besluta att återuppta utbetalningen om skälen till avbrytandet inte längre föreligger. Den delegerade utanordnaren är behörig att inleda detta förfarande och att vidta de åtgärder som krävs, i enlighet med del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser), före ett sådant presidiebeslut.

2.   Artikel 223a.1 tredje stycket i arbetsordningen ska tillämpas på beslut som antas av presidiet enligt denna artikel.

Artikel 10

Upphävande av finansieringsbeslutet

1.   I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, särskilt artikel 30, de tillämpliga bestämmelserna i budgetförordningen och del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren bilaga 1b (för stiftelser) får presidiet, på grundval av ett förslag från generalsekreteraren, besluta att upphäva finansieringsbeslutet. Den delegerade utanordnaren är behörig att inleda detta förfarande och att vidta de åtgärder som krävs, i enlighet med del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser), före ett sådant presidiebeslut.

2.   Artikel 223a.1 tredje stycket i arbetsordningen ska tillämpas på beslut som antas av presidiet enligt denna artikel.

3.   Den delegerade utanordnaren är behörig att utfärda de återbetalningskrav som krävs.

Artikel 11

Avslutande av finansieringsbeslutet

1.   I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, särskilt artiklarna 27 och 30, de tillämpliga bestämmelserna i budgetförordningen och del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren bilaga 1b (för stiftelser) får presidiet, på grundval av ett förslag från generalsekreteraren, besluta att avsluta finansieringsbeslutet. Den delegerade utanordnaren är behörig att inleda detta förfarande och att vidta de åtgärder som krävs, i enlighet med del A i de allmänna villkoren i bilaga 1a (för partier) och del A i de allmänna villkoren i bilaga 1b (för stiftelser), före ett sådant presidiebeslut.

2.   Artikel 223a.1 tredje stycket i arbetsordningen ska tillämpas på beslut som antas av presidiet enligt denna artikel.

3.   Den delegerade utanordnaren är behörig att utfärda de återbetalningskrav som krävs.

Artikel 12

Kontroll

Finansieringsbeslutet ska uttryckligen fastställa Europaparlamentets och andra behöriga instansers rätt att utöva sina kontrollbehörigheter gentemot mottagaren i enlighet med artiklarna 24 och 25 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel 13

Tekniskt stöd

I enlighet med artikel 26 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 kan mottagarna ansöka om tekniskt stöd i enlighet med presidiets beslut av den 14 mars 2000 om regler för externa användares utnyttjande av parlamentets lokaler, i dess ändrade lydelse, och alla andra former av tekniskt stöd som föreskrivs i bestämmelser som senare antas av presidiet. Presidiet får till generalsekreteraren delegera befogenheten att fatta beslut om tekniskt bistånd.

Artikel 14

Rätten att höras

I de fall då mottagaren enligt det tillämpliga finansieringsbeslutet, inklusive dess särskilda och allmänna villkor och bestämmelser, har rätt att lämna sina synpunkter innan parlamentet antar något beslut, ska denne ges en period på 10 arbetsdagar för att lämna sina synpunkter, om inget annat anges i de tillämpliga bestämmelserna. Denna period får, på motiverad begäran av mottagaren, förlängas en gång med ytterligare 10 arbetsdagar.

Artikel 15

Upphävande, ikraftträdande och faktisk tillämpning

1.   Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med förfarandet för tilldelning av bidrag för budgetåret 2018.

2.   Beslutet av Europaparlamentets presidium av den 29 mars 2004 (6) upphör att gälla från och med den dag då det här beslutet träder i kraft. Det ska dock fortsätta att gälla för rättsakter och åtaganden som avser pågående förfaranden för finansieringen av politiska partier och stiftelser på europeisk nivå, vilka regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 (7).

Artikel 16

Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på Europaparlamentets webbplats.

Bilagor – mall för beslut om finansiering:

 

Bilaga 1a – mall för finansieringsbeslut – parti

 

Bilaga 1b – mall för finansieringsbeslut – stiftelse


(1)  EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.

(2)  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)  EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.

(4)  EUT L 333, 19.12.2015, s. 50.

(5)  Presidiets beslut av den 16 juni 2014 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget.

(6)  Beslut av Europaparlamentets presidium av den 29 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (EUT C 63, 4.3.2014, s. 1), ändrat genom presidiets beslut av den 7 oktober 2015 (EUT C 428, 19.12.2015, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (EUT L 297, 15.11.2003, s. 1).


BILAGA 1a

[MALL FÖR] BIDRAGSBESLUT – PARTI

NUMMER:…[FYLL I]…


med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 10.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 224,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (1), särskilt artikel 25.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (2) (nedan kallad budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3) (nedan kallade tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) 2015/2401 av den 2 oktober 2015 om innehåll och funktionssätt för registret över europeiska politiska partier och stiftelser (4),

med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning, särskilt artikel 25.11,

med beaktande av beslutet av Europaparlamentets presidium av den 12 juni 2017 (5) om tillämpningsföreskrifter till förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014,

med beaktande av de villkor som fastställts av Europaparlamentet vid ansökningsomgången för bidraget i syfte att bevilja finansiering till politiska partier på europeisk nivå, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

(2)

Detta beslut är ett resultat av en ansökningsomgång för bidrag där de sökande har informerats om mallen för finansieringsbeslutet, inbegripet villkor och bestämmelser.

(3)

[Mottagaren] lämnade in en ansökan om finansiering den [det datum då Europaparlamentet mottog ansökan], och har uttryckligen godkänt villkoren för finansieringsbeslutet.

EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM BEHANDLADE ansökan vid sitt sammanträde [datum] och ANTOG DETTA BESLUT:

Direkt finansiellt stöd i den mening som avses i artikel 204a i budgetförordningen (nedan kallat finansiering) beviljas till:

[mottagarens fullständiga officiella namn]

[officiell rättslig form]

[rättsligt registreringsnummer]

[fullständig officiell adress]

[momsregistreringsnummer],

(nedan kallad mottagaren),

som när det gäller detta finansieringsbeslut företräds av

…[företrädare som ska ha rätt att ingå rättsliga åtaganden]…..,

för att stödja mottagarens stadgeenliga verksamhet och mål,

i enlighet med de villkor som anges i ansökningsomgången och i detta bidragsbeslut (nedan kallat finansieringsbeslutet), inklusive dess särskilda villkor, de allmänna villkoren och den beräknade budgeten i bilagan, som utgör en integrerad del av detta finansieringsbeslut.

Bestämmelserna i de särskilda villkoren har företräde framför dem som finns i de övriga delarna av detta beslut. Bestämmelserna i de allmänna villkoren har företräde framför dem som finns i andra bilagor.

Innehållsförteckning

I.

SÄRSKILDA VILLKOR 9

Artikel I.1 –

Beslutets syfte 9

Artikel I.2 –

Bidragsberättigande period 10

Artikel I.3 –

Typ av finansiering 10

Artikel I.4 –

Preliminärt (högsta) bidragsbelopp 10

Artikel I.5 –

Betalningar och betalningsarrangemang 10

I.5.1

Förfinansiering 10

I.5.2

Utbetalning av återstoden eller återkrav av förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder 10

I.5.3

Valuta 10

Artikel I.6 –

Bankkonto 10

Artikel I.7 –

Allmänna administrativa bestämmelser 11

Artikel I.8 –

Beslutets ikraftträdande 11

II.

ALLMÄNNA VILLKOR 11

DEL A:

RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 11

Artikel II.1 –

Definitioner 11

Artikel II.2 –

Bidragsmottagarens allmänna skyldigheter 12

Artikel II.3 –

Skyldigheter kopplade till bankkonto 12

Artikel II.4 –

Ansvar för skada 12

Artikel II.5 –

Konfidentialitet 13

Artikel II.6 –

Behandling av personuppgifter 13

Artikel II.7 –

Bevarande av handlingar 13

Artikel II.8 –

Angivande av unionsfinansiering 13

II.8.1

Information om unionsfinansiering 13

II.8.2

Ansvarsfriskrivning för Europaparlamentet 13

II.8.3

Europaparlamentets offentliggörande av uppgifter 13

Artikel II.9 –

Bidragsmottagarens tilldelning av kontrakt 13

II.9.1

Principer 13

II.9.2

Dokumentering 14

II.9.3

Kontroll 14

II.9.4

Ansvar 14

Artikel II.10 –

Force majeure 14

Artikel II.11 -

Avbrytande av utbetalningen av bidrag 14

II.11.1

Skäl till avbrytande 14

II.11.2

Förfarande för avbrytande 14

II.11.3

Effekter av avbrytandet 14

II.11.4

Återupptagande av utbetalning 15

Artikel II.12 –

Upphävande av finansieringsbeslutet från Europaparlamentets sida 15

II.12.1

Skäl för upphävande 15

II.12.2

Förfarande för upphävande 15

II.12.3

Upphävandets verkan 15

Artikel II.13 –

Avslutande av finansieringsbeslutet 15

II.13.1

Avslutande på begäran mottagaren 15

II.13.2

Avslutande på begäran av Europaparlamentet 15

II.13.3

Avslutandets verkan 16

Artikel II.14 -

Överlåtelse 16

Artikel II.15 –

Dröjsmålsränta 16

Artikel II.16 –

Tillämplig rätt 16

Artikel II.17 –

Rätt att höras 16

DEL B:

FINANSIELLA BESTÄMMELSER 16

Artikel II.18 –

Ersättningsgilla utgifter 16

II.18.1

Villkor 16

II.18.2

Exempel på ersättningsgilla utgifter 17

Artikel II.19 –

Icke ersättningsgilla kostnader 17

Artikel II.20 –

Bidrag in natura 18

Artikel II.21 –

Budgetöverföringar 18

Artikel II.22 –

Rapporteringskrav 18

II.22.1

Årlig rapport 18

II.22.2

Extern revisionsrapport 19

Artikel II.23 –

Beslut om den årliga rapporten 19

Artikel II.24 –

Beslut om slutligt bidragsbelopp 20

II.24.1

Effekterna av den årliga rapporten 20

II.24.2

Tröskelvärde 20

II.24.3

Överföring av outnyttjade medel 20

II.24.4

Beslut om det slutliga bidragsbeloppet 20

II.24.5

Återkrav av outnyttjade medel 20

II.24.6

Återstoden av finansieringen 20

II.24.7

Överskott av egna medel 20

Artikel II.25 –

Ränta på förfinansiering 21

Artikel II.26 –

Återkrav 21

II.26.1

Dröjsmålsränta 21

II.26.2

Avräkning 21

II.26.3

Bankavgifter 21

Artikel II.27 –

Finansiell garanti 22

Artikel II.28 –

Kontroll 22

II.28.1

Allmänna bestämmelser 22

II.28.2

Skyldighet att bevara handlingar 22

II.28.3

Skyldighet att tillhandahålla handlingar och/eller uppgifter 22

II.28.4

Besök på plats 22

II.28.5

Kontradiktoriskt revisionsförfarande 22

II.28.6

Effekterna av revisionsresultatet 23

II.28.7

Olafs kontrollbefogenheter 23

II.28.8

Europeiska revisionsrättens kontrollbefogenheter 23

II.28.9

Underlåtelse att fullgöra skyldigheterna enligt artikel II.28.1–II.28.4 23

Bilaga –

Beräknad budget 24

I.   SÄRSKILDA VILLKOR

Artikel I.1

Beslutets syfte

Europaparlamentet beviljar finansiering för genomförandet av mottagarens stadgeenliga verksamhet och mål under budgetår [fyll i], i enlighet med de villkor och under de förutsättningar som anges i de särskilda villkoren och de allmänna villkoren (nedan kallade villkoren) samt i enlighet med bilagan till finansieringsbeslutet. Detta utgör Europaparlamentets genomförande av finansieringsbeslutet.

Mottagaren ska använda finansieringen för att genomföra sina stadgeenliga mål och verksamheter, på eget ansvar och i enlighet med villkoren i och bilagan till finansieringsbeslutet. Detta utgör mottagarens genomförande av finansieringsbeslutet.

Artikel I.2

Bidragsberättigande period

Den period som berättigar till bidrag från unionen ska löpa från och med den [för in DD/MM/ÅÅ] till [för in DD/MM/ÅÅ].

Artikel I.3

Typ av finansiering

De bidrag som beviljas mottagaren i enlighet med avdelning VIII i del II i budgetförordningen ska utgöra bidrag i form av ersättning för en viss procent av de faktiska ersättningsgilla kostnaderna.

Artikel I.4

Preliminärt (högsta) bidragsbelopp

Europaparlamentet svarar för ett belopp om högst [för in belopp] EUR, som inte får överstiga 85 % av de totala beräknade ersättningsgilla utgifterna.

Mottagarens beräknade ersättningsgilla utgifter anges i bilagan (nedan kallad beräknad budget). Den beräknade budgeten ska vara balanserad och ange kostnadsfördelningen för alla stödmottagarens kostnader och intäkter för stödberättigandeperioden. De ersättningsgilla utgifterna ska vara åtskilda från icke-ersättningsgilla utgifter, i enlighet med artikel II.18.

Artikel I.5

Betalningar och betalningsarrangemang

Bidragsbeloppet ska betalas ut enligt följande tidsplan och betalningssätt.

I.5.1   Förfinansiering

En förhandsutbetalning på [för in belopp] EUR, motsvarande [100 % som standard, i övriga fall för in den procentsats som fastställts av Europaparlamentet] av det högsta belopp som anges i artikel I.4 i detta finansieringsbeslut, ska göras till mottagaren inom 30 dagar efter ikraftträdandet av finansieringsbeslutet eller, i tillämpliga fall, från och med den dag då Europaparlamentet erhåller den finansiella garantin på [för in belopp] EUR, beroende på vilket som infaller tidigare.

I.5.2   Utbetalning av återstoden eller återkrav av förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder

Återstoden av finansieringen ska betalas till mottagaren eller eventuell förfinansiering som felaktigt betalats ut ska krävas tillbaka inom 30 dagar efter det att Europaparlamentet fattat beslut om den årliga rapporten och fastställandet av det slutliga beloppet, enligt vad som fastställs i artikel II.24.

I.5.3   Valuta

Europaparlamentet ska betala ut bidraget i euro. En eventuell omräkning av de faktiska kostnaderna till euro ska ske enligt den dagskurs som offentliggörs i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning eller, om sådan saknas, enligt den månadskurs som fastställs av Europaparlamentet och som offentliggörs på Europaparlamentets webbplats, samma dag som Europaparlamentet utanordnar betalningen, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs i de särskilda villkoren.

En utbetalning från Europaparlamentet ska anses vara utförd den dag den debiteras Europaparlamentets konto.

Artikel I.6

Bankkonto

Betalningen ska ske till ett bankkonto eller underkonto i euro i mottagarens namn i en bank etablerad i en av Europeiska unionens medlemsstater. Följande uppgifter ska anges:

Bankens namn: […]

Bankkontorets adress: […]

Kontoinnehavarens exakta namn: […]

Fullständigt kontonummer (inklusive bankkoder): […]

IBAN-nummer: […]

BIC-/SWIFT-kod: […]

Artikel I.7

Allmänna administrativa bestämmelser

All korrespondens som ställs till Europaparlamentet med anledning av detta beslut ska vara skriftlig, och numret på finansieringsbeslutet ska anges. Korrespondensen ska skickas till följande adress:

Europaparlamentet

Talmannen

c/o generaldirektören för GD Ekonomi

Kontor SCH 05B031

L-2929 Luxemburg

En ordinarie postförsändelse anses mottagen av Europaparlamentet den dag då den har ankomstregistrerats av Europaparlamentets postavdelning.

Finansieringsbeslutet skickas till mottagaren på följande adress:

Namn […]

[Befattning]

[Det bidragsmottagande organets officiella namn]

[Fullständig officiell adress]

Mottagaren ska vid eventuell adressändring utan dröjsmål meddela Europaparlamentet sin nya adress skriftligen.

Artikel I.8

Beslutets ikraftträdande

Finansieringsbeslutet träder i kraft den dag då det undertecknas av Europarlamentet.

II.   ALLMÄNNA VILLKOR

DEL A: RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel II.1

Definitioner

I detta finansieringsbeslut gäller följande definitioner:

1.

verksamhetsrapport : en skriftlig motivering av de kostnader som uppkommit under den bidragsberättigande perioden. Till exempel redogörelse för verksamhet, administrativa kostnader m.m. Verksamhetsrapporten utgör en del av den årliga rapporten.

2.

årlig rapport : en rapport som ska lämnas in inom sex månader efter det att budgetåret avslutats i enlighet med artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och artikel 204l i budgetförordningen.

3.

återstod av finansiering : skillnaden mellan förfinansieringen i enlighet med artikel I.5.1 och det slutliga bidragsbeloppet, fastställt i enlighet med artikel II.24.4.

4.

avräkning av förfinansiering : en situation då det slutliga bidragsbeloppet fastställs av utanordnaren och de belopp som betalats ut till mottagaren inte längre är unionens egendom.

5.

intressekonflikt : skäl relaterade till familjeband, känslomässiga band, nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med tredje part med anknytning till föremålet för finansieringsbeslutet som äventyrar ett opartiskt och objektivt genomförande av finansieringsbeslutet från mottagarens sida. Politisk koppling utgör i princip inte något skäl för en intressekonflikt när det gäller avtal som ingås mellan det politiska partiet och organisationer som delar samma politiska värderingar. Icke desto mindre måste i det sistnämnda fallet bestämmelserna i artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 respekteras.

6.

bidrag in natura eller gåva in natura : båda är icke-finansiella resurser som ställs till förfogande kostnadsfritt av tredje part till mottagaren, i enlighet med artikel 2.7 och 2.8 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

7.

budgetår N eller bidragsberättigande period : genomförandeperioden för de verksamheter för vilka finansieringen beviljades enligt finansieringsbeslutet, i enlighet med artikel I.2.

8.

force majeure : oförutsedda och exceptionella situationer eller händelser utanför mottagarens eller Europaparlamentets kontroll som hindrar någondera parten från att uppfylla sina skyldigheter enligt finansieringsbeslutet, och som inte beror på något fel eller misstag begånget av dem eller av deras underleverantörers anknutna enheter eller tredjeparter som mottar ekonomiskt stöd och som inte har kunnat åtgärdas trots vederbörliga ansträngningar. Följande får inte åberopas som force majeure: arbetsmarknadskonflikter, strejker, ekonomiska svårigheter eller uteblivna tjänster, bristande eller försenad tillgång på utrustning eller material, såvida detta i sin tur inte direkt orsakats av force majeure.

9.

formell underrättelse : skriftlig kommunikation via reguljärpost eller e-post med mottagningsbevis.

10.

bedrägeri : uppsåtligt handlande eller underlåtenhet som påverkar unionens ekonomiska intressen genom användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller handlingar, eller undanhållande av information i strid med en specifik skyldighet.

11.

finansiering : direkt finansiellt stöd i den mening som avses i andra delen av avdelning VIII i budgetförordningen och i kapitel IV i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

12.

oriktighet : överträdelse av en bestämmelse i unionsrätten som orsakas av en handling eller försummelse från mottagarens sida och som inverkar eller skulle kunna inverka menligt på unionens budget.

13.

egna medel : andra externa finansieringskällor än EU-medel. Till exempel donationer, bidrag från medlemmar (enligt definitionen i artikel 2.7 och 2.8 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014) m.m.

14.

någon till denne knuten person : personer som är behöriga att företräda mottagaren eller fatta beslut för dennes räkning.

15.

väsentligt fel : överträdelse av en bestämmelse i finansieringsbeslutet som orsakas av en handling eller en försummelse som kan eller skulle kunna orsaka en förlust i Europeiska unionens budget.

Artikel II.2

Bidragsmottagarens allmänna skyldigheter

Mottagaren

a)

bär ensam ansvaret och bevisbördan för uppfyllandet av sina lagstadgade skyldigheter,

b)

är skyldig att ersätta alla skador som åsamkats Europaparlamentet vid finansieringsbeslutets genomförande, inbegripet dess bristfälliga genomförande, utom vid fall av force majeure,

c)

är ensam ansvarig gentemot tredje part, inklusive för alla slags skador som förorsakas tredje part vid finansieringsbeslutets genomförande,

d)

ska omedelbart informera Europaparlamentet om eventuella ändringar av den egna rättsliga, ekonomiska, tekniska, organisatoriska eller ägandemässiga situationen samt om alla ändringar av sitt namn, sin adress eller sin rättsliga företrädare.

e)

är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att eventuella intressekonflikter uppstår.

Artikel II.3

Skyldigheter kopplade till bankkonto

Det måste gå att identifiera de insättningar som Europaparlamentet gör på det konto eller underkonto som anges i artikel I.6. Kontot ska uteslutande vara avsett för de belopp som anges i artikel I.5 och som betalas av Europaparlamentet.

Om belopp som betalats in på detta konto som en förfinansiering ger en avkastning i form av ränta eller likvärdiga förmåner enligt lagen i den medlemsstat på vars territorium kontot har öppnats, ska dessa räntor eller förmåner återbetalas till Europaparlamentet enligt de villkor som fastställs i artikel II.25, i enlighet med artikel 204k.5 i budgetförordningen.

Under inga omständigheter får de belopp som Europaparlamentet betalat in användas i spekulationssyfte.

Förfinansieringen ska förbli unionens egendom till dess att den har räknats av från det slutliga bidragsbeloppet.

Artikel II.4

Ansvar för skada

Europaparlamentet ska inte hållas ansvarigt för någon skada som mottagaren orsakat eller lidit, inklusive skada som orsakats tredje part under eller som en följd av genomförandet av detta finansieringsbeslut.

Utom vid fall av force majeure är mottagaren eller den närstående personen skyldig att ersätta Europaparlamentet för den skada som det åsamkas till följd av genomförandet av finansieringsbeslutet eller på grund av att finansieringsbeslutet inte genomfördes i full överensstämmelse med dess bestämmelser.

Artikel II.5

Konfidentialitet

Om inget annat anges i detta finansieringsbeslut, i artikel 32 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och i unionens övriga tillämpliga rättsakter åtar sig Europaparlamentet och mottagaren att bevara konfidentialiteten för alla handlingar och all information och annat material som har direkt anknytning till föremålet för detta finansieringsbeslut.

Artikel II.6

Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlats in för detta finansieringsbeslut ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel 33 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (6).

Sådana uppgifter ska endast behandlas för genomförande och uppföljning av finansieringsbeslutet, med förbehåll för att de eventuellt meddelas organ som ansvarar för kontroll- och revisionsuppgifter enligt unionsrätten.

Artikel II.7

Bevarande av handlingar

Bidragsmottagare ska i enlighet med artikel 204o i budgetförordningen spara all bokföring och alla styrkande handlingar avseende genomförandet av bidragsbeslutet i fem år efter inlämnandet av den årliga rapporten, inbegripet de årsredovisningar som avses i artikel 204l.1 i budgetförordningen.

Handlingar som avser revision, överklaganden, tvister eller skadereglering i samband med användningen av finansieringen ska sparas till dess att dessa frågor slutligt avgjorts.

Artikel II.8

Angivande av unionsfinansiering

II.8.1   Information om unionsfinansiering

Om inte Europaparlamentet begär eller samtycker till annat, ska det i samband med meddelanden och publikationer från mottagaren som rör finansieringsbeslutet, inklusive vid konferenser och seminarier eller i allt annat informations- eller reklammaterial (såsom broschyrer, foldrar, affischer, presentationer, i elektronisk form osv.), upplysas om att programmet är föremål för ekonomiskt stöd från Europaparlamentet.

II.8.2   Ansvarsfriskrivning för Europaparlamentet

I samband med meddelanden och publikationer från mottagaren, i alla former och medier, ska det uppges att de är upphovsmannens egna åsikter och att Europaparlamentet inte är ansvarigt för hur innehållet i dessa meddelanden eller publikationer används.

II.8.3   Europaparlamentets offentliggörande av uppgifter

Europaparlamentet offentliggör på en webbplats de uppgifter som anges i artikel 32 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel II.9

Bidragsmottagarens tilldelning av kontrakt

II.9.1   Principer

I enlighet med artikel 204b.2 i budgetförordningen får finansieringen användas för att ersätta utgifter avseende kontrakt som ingåtts av mottagaren, under förutsättning att det inte förelåg några intressekonflikter när de tilldelades.

För kontrakt med ett värde som överstiger 60 000 EUR per leverantör och vara eller tjänst ska mottagaren inhämta minst tre anbud som mottagits som svar på en skriftlig anbudsinfordran, i vilken upphandlingskraven ska anges. Löptiden för de berörda kontrakten får vara högst fem år.

Om färre än tre anbudsgivare svarat på den skriftliga anbudsinfordran är mottagaren skyldig att visa att det var omöjligt att inhämta fler anbud för det berörda upphandlingsförfarandet.

II.9.2   Dokumentering

Mottagaren ska dokumentera bedömningen av anbuden och skriftligen motivera sitt val av slutlig leverantör.

II.9.3   Kontroll

Mottagaren ska se till att Europaparlamentet, myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har möjlighet att utöva sina kontrollbefogenheter enligt kapitel V i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2015 och artikel 204n i budgetförordningen. Mottagaren ska se till att kontrakt som ingåtts med tredje parter omfattar en möjlighet att också utöva dessa kontrollbefogenheter gentemot dessa tredje parter.

II.9.4   Ansvar

Mottagaren är ensam ansvarig för att finansieringsbeslutet genomförs och att bestämmelserna i detta beslut respekteras. Mottagaren ska åta sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att den anbudsgivare som godkänts inte kommer att hävda några rättigheter gentemot Europaparlamentet på grund av finansieringsbeslutet.

Artikel II.10

Force majeure

Om antingen Europaparlamentet eller mottagaren ställs inför ett fall av force majeure, ska man per rekommenderat brev med mottagningsbevis eller motsvarande snarast underrätta den andra parten om orsaken, uppskattat dröjsmål och vad detta kan medföra.

Europaparlamentet och mottagaren ska vidta alla tänkbara åtgärder för att minska eventuella skador som kan uppstå på grund av ett fall av force majeure.

Varken Europaparlamentet eller mottagaren ska anses ha brutit mot någon av sina skyldigheter enligt detta beslut om man har förhindrats av force majeure.

Artikel II.11

Avbrytande av utbetalningen av bidrag

II.11.1   Skäl till avbrytande

Europaparlamentet ska ha befogenhet att avbryta utbetalningen av medel, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i budgetförordningen, i följande fall:

i)

Om parlamentet misstänker att mottagaren inte har uppfyllt sina skyldigheter i samband med användningen av bidraget i enlighet med artikel 204k i budgetförordningen fram till dess att denna misstanke har kontrollerats.

ii)

Om mottagaren har varit föremål för ekonomiska sanktioner i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 fram till dess att dessa ekonomiska sanktioner har betalats.

II.11.2   Förfarande för avbrytande

Steg 1 – Innan utbetalningen avbryts ska Europaparlamentet underrätta mottagaren om sin avsikt att avbryta utbetalningen, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte fullfölja förfarandet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att fullfölja förfarandet, ska det genom ett motiverat beslut formellt underrätta mottagaren om avbrytandet, och i detta beslut informera mottagaren om

i)

det preliminära datumet för slutförandet av de nödvändiga kontrollerna i det fall som avses i artikel II.11.1 i. och

ii)

tillgängliga rättsmedel.

II.11.3   Effekter av avbrytandet

Avbrytandet av utbetalningen ska innebära att mottagaren inte har rätt att erhålla några betalningar från Europaparlamentet innan de kontroller som avses i artikel II.11.2 steg 2 led i har utförts eller skälet till avbrytandet har upphört att gälla. Detta ska inte inverka på Europaparlamentets rätt att avsluta finansieringen eller upphäva finansieringsbeslutet.

II.11.4   Återupptagande av utbetalning

När skälet till avbrytandet har upphört att gälla ska alla berörda utbetalningar återupptas och Europaparlamentet ska underrätta mottagaren om detta.

Artikel II.12

Upphävande av finansieringsbeslutet från Europaparlamentets sida

II.12.1   Skäl för upphävande

Europaparlamentet ska ha befogenhet att upphäva finansieringsbeslutet på grundval av ett beslut från myndigheten om att stryka mottagaren ur registret, utom i de fall som avses i artikel 30.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

II.12.2   Förfarande för upphävande

Steg 1 – Innan finansieringsbeslutet upphävs ska Europaparlamentet formellt underrätta mottagaren om sin avsikt att upphäva beslutet, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte upphäva finansieringsbeslutet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att upphäva finansieringsbeslutet, ska det genom ett motiverat beslut om upphävande formellt underrätta mottagaren om detta.

Belopp som felaktigt utbetalats till mottagaren ska återkrävas i enlighet med tillämpliga regler i budgetförordningen.

II.12.3   Upphävandets verkan

Beslutet om upphävande av finansieringsbeslutet har retroaktiv verkan från den dag då finansieringsbeslutet antogs.

Artikel II.13

Avslutande av finansieringsbeslutet

II.13.1   Avslutande på begäran mottagaren

Mottagaren kan begära att finansieringsbeslutet avslutas.

Mottagaren ska formellt underrätta Europaparlamentet om avslutandet och ange

a)

skälen för avslutandet, och

b)

datum för när avslutandet får verkan, vilket måste infalla efter det att den formella underrättelsen avsändes.

Avslutandet får verkan den dag som anges i beslutet om avslutande.

II.13.2   Avslutande på begäran av Europaparlamentet

a)   Skäl till avslutandet

Europaparlamentet ska ha befogenhet att avbryta utbetalningen av medel i följande fall:

a)

På grundval av ett beslut från myndigheten om att stryka mottagaren ur registret, utom i de fall som avses i artikel 30.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

b)

Om mottagaren inte längre uppfyller villkoren i artikel 18.2 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

c)

Om Europaparlamentet konstaterar att mottagaren inte har uppfyllt sina skyldigheter i samband med användningen av bidraget i enlighet med artikel 204k i budgetförordningen.

d)

Om mottagaren är försatt i konkurs eller föremål för likvidering eller annat liknande förfarande.

b)   Förfarande för avslutande

Steg 1 – Innan finansieringsbeslutet avslutas ska Europaparlamentet formellt underrätta mottagaren om sin avsikt att avsluta beslutet, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte avsluta finansieringsbeslutet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att avsluta finansieringsbeslutet, ska det genom ett motiverat beslut om avslutande formellt underrätta mottagaren om detta.

Avslutandet ska träda i kraft den dag som anges i beslutet om avslutande.

II.13.3   Avslutandets verkan

Beslutet om avslutandet av finansieringsbeslutet har omedelbar verkan (ex nunc). De kostnader som mottagaren faktiskt ådrar sig från den dag då beslutet om avslutande träder i kraft ska betraktas som icke-ersättningsgilla utgifter.

Artikel II.14

Överlåtelse

Mottagaren får inte överlåta några av sina betalningsanspråk gentemot Europaparlamentet till någon tredje part, såvida detta inte godkänts på förhand av Europaparlamentet på grundval av en motiverad skriftlig begäran från mottagaren.

Om Europaparlamentet inte skriftligen samtyckt till överlåtelsen eller om villkoren för detta samtycke inte efterlevs, förlorar överlåtelsen sin verkan.

Överlåtelsen får under inga omständigheter befria mottagaren från dennes skyldigheter gentemot Europaparlamentet.

Artikel II.15

Dröjsmålsränta

Om Europaparlamentet inte betalar inom tidsfristerna för betalning ska mottagaren ha rätt till dröjsmålsränta för den försenade betalningen enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner i euro (nedan kallad referensränta) med ett tillägg på 3,5 procentenheter. Referensräntan är den som gäller den första dagen i den månad i vilken tidsfristen för betalningen löper ut och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, serie C.

Om Europaparlamentet avbryter betalningarna i enlighet med artikel II.11, ska detta inte ge rätt till dröjsmålsränta.

Dröjsmålsränta ska erläggas från den dag som följer på förfallodagen för betalningen fram till och med den dag då betalningen verkställs.

Om den beräknade räntan uppgår till högst 200 EUR ska Europaparlamentet, genom undantag från första stycket, endast vara skyldigt att betala räntan till mottagaren om mottagaren begärt detta inom två månader efter det att den försenade betalningen har mottagits.

Artikel II.16

Tillämplig rätt

Detta finansieringsbeslut regleras av gällande unionsrätt, i synnerhet av förordning (EU Euratom) nr 1141/2014, och tillämpliga regler i budgetförordningen, vilka gäller fullt ut. De kompletteras vid behov av nationell rätt i den medlemsstaten där mottagaren har sitt säte.

Artikel II.17

Rätt att höras

I de fall då mottagaren enligt detta finansieringsbeslut har rätt att lämna sina synpunkter ska denne ges en period på 10 arbetsdagar, om inget annat uttryckligen anges, för att lämna sina skriftliga synpunkter. Denna period får på begäran av mottagaren förlängas en gång med ytterligare 10 arbetsdagar.

DEL B: FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel II.18

Ersättningsgilla utgifter

II.18.1   Villkor

För att kostnader ska anses vara ersättningsgilla för unionsfinansiering och vara förenliga med bestämmelserna i artikel 204k i budgetförordningen måste de uppfylla följande kriterier: De ska

a)

stå i direkt samband med finansieringsbeslutets syfte och vara upptagna i den beräknade verksamhetsbudget som bifogas finansieringsbeslutet,

b)

vara nödvändiga för genomförandet av finansieringsbeslutet,

c)

vara rimliga och motiverade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, i synnerhet kraven på sparsamhet och effektivitet,

d)

ha uppstått under den bidragsberättigande tiden för unionsfinansiering enligt definitionen i artikel I.2, med undantag för de kostnader som rör de årliga rapporterna och intyg om den ekonomiska redovisningen och de underliggande räkenskaperna,

e)

utgöra faktiska kostnader för mottagaren,

f)

vara möjliga att identifiera och kontrollera, och vara registrerade i mottagarens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som är tillämpliga på denne,

g)

uppfylla kraven i tillämplig skatte- och sociallagstiftning,

h)

uppfylla bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket.

Mottagarens bokföringsmetoder och interna kontrollförfaranden måste medge en direkt avstämning mellan de kostnader och inkomster som uppgivits i den årliga rapporten och den ekonomiska redovisningen och motsvarande styrkande handlingar.

II.18.2   Exempel på ersättningsgilla utgifter

I synnerhet nedanstående verksamhetskostnader är bidragsberättigade om de uppfyller kriterierna i artikel II.18.1, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 204k i budgetförordningen:

a)

Administrativa kostnader och kostnader i samband med tekniskt underhåll, sammanträden, forskning, gränsöverskridande evenemang, studier, information och publikationer.

b)

Personalkostnader, motsvarande de faktiska lönekostnaderna plus sociala avgifter och andra lagstadgade kostnader som ingår i ersättningen, så länge de inte överstiger de genomsnittliga beloppen enligt mottagarens vanliga policy för löner och ersättningar.

c)

Personalens kostnader för resa och uppehälle, förutsatt att de motsvarar mottagarens vanliga rutiner i samband med resekostnader.

d)

Avskrivningskostnader för utrustning eller andra tillgångar (nya eller begagnade) som registrerats i mottagarens räkenskaper, förutsatt att tillgångarna

i)

skrivs av i enlighet med internationella redovisningsstandarder och mottagarens gängse redovisningspraxis, och

ii)

har förvärvats i enlighet med bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket, om förvärvet ägde rum under den bidragsberättigande perioden,

e)

Kostnader för förbrukningsmateriel och andra varor och andra kontrakt, förutsatt att de

i)

förvärvats i enlighet med bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket, och

ii)

är direkt kopplade till finansieringsbeslutets syfte.

f)

Kostnader som direkt uppkommer genom krav i finansieringsbeslutet, inbegripet, i förekommande fall, kostnader för finansiella tjänster (i synnerhet kostnader för finansiella garantier), under förutsättning att motsvarande tjänster har köpts i enlighet med artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket.

g)

Ekonomiskt stöd till mottagarens följande associerade enheter: [för in namnen på de associerade enheterna, såsom ungdoms- eller kvinnoorganisationer, såsom angetts i ansökan om finansieringsansökan], under förutsättning att det ekonomiska stödet till var och en av enheterna inte överstiger 100 000 EUR, att det används av den associerade enheten för ersättningsgilla utgifter, att en klumpsumma som betalas ut till den associerade enheten inte överstiger en fjärdedel av det sammanlagda ekonomiska stödet till den enheten, och att mottagaren garanterar att återkrav kan ske av ekonomiskt stöd.

Artikel II.19

Icke ersättningsgilla kostnader

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel II.18.1 i detta beslut och artikel 204k i budgetförordningen ska följande kostnader inte anses vara ersättningsgilla:

a)

Avkastning på kapital och utdelningar som betalats av mottagaren.

b)

Skulder och avgifter för skulder.

c)

Avsättningar för förluster eller skulder.

d)

Skuldränta.

e)

Osäkra fordringar.

f)

Valutaförluster.

g)

Kostnader för överföring från Europaparlamentet som mottagarens bank tar ut.

h)

Kostnader som mottagaren tagit upp inom ramen för en annan åtgärd som får bidrag med finansiering från unionens budget.

i)

Bidrag in natura.

j)

Orimliga eller oöverlagda utgifter.

k)

Avdragsgill mervärdesskatt.

l)

Förbjuden finansiering av vissa tredje parter i enlighet med artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och artikel 204b.3 i budgetförordningen.

Artikel II.20

Bidrag in natura

Europaparlamentet ska tillåta mottagaren att ta emot bidrag in natura under genomförandet av finansieringsbeslutet, förutsatt att värdet av dessa bidrag inte överstiger

a)

de kostnader som faktiskt betalats och som vederbörligen styrkts av bokföringsunderlag för de tredje parter som utan ersättning har tillhandahållit mottagaren dessa förmåner och betalat motsvarande kostnader,

b)

om några sådana handlingar saknas, allmänt accepterade kostnader på marknaden i fråga,

c)

det värde som accepterats för dem i den beräknade budgeten,

d)

50 % av de egna medel som accepterats i den beräknade budgeten.

Bidrag in natura

a)

ska redovisas separat i den beräknade budgeten för att återspegla de totala medel som anslagits för åtgärden,

b)

ska vara förenliga med bestämmelserna i artikel 20 i förordning (EU, Euratom nr 1141/2014 samt nationella skatte- och socialförsäkringsregler,

c)

ska enbart godtas tillfälligt, på grundval av intyg från den externa revisorn och godkännande i beslutet om bidragets slutliga belopp,

d)

får inte bestå av fast egendom.

Artikel II.21

Budgetöverföringar

Mottagaren ska ha rätt att justera den beräknade budgeten enligt bilagan genom överföringar mellan de olika budgetposterna. Denna justering kräver ingen ändring av finansieringsbeslutet. Dessa överföringar ska motiveras i den årliga rapporten.

Artikel II.22

Rapporteringskrav

II.22.1   Årlig rapport

Helst före den 15 maj, och senast den 30 juni efter budgetåret N:s slut, ska mottagaren lämna in en årlig rapport, som ska bestå av följande:

a)

Årsredovisning och åtföljande noter med angivande av mottagarens intäkter och kostnader, tillgångar och skulder i början och slutet av budgetåret i enlighet med tillämplig lag i den medlemsstat där mottagaren har sitt säte.

b)

Årsredovisning som har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (7).

c)

En förteckning över donatorer och bidragsgivare och deras respektive donationer eller bidrag som anmälts i enlighet med artikel 20 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

d)

Verksamhetsrapport.

e)

Ekonomisk redovisning baserad på den beräknade budgetens struktur.

f)

Närmare uppgifter om intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

g)

Avstämning mellan den ekonomiska redovisning som avses i led e och de detaljerade uppgifter som avses i punkt f.

h)

Förteckning över leverantörer som under det aktuella budgetåret debiterat mottagaren belopp som överstiger 10 000 EUR, med angivande av leverantörens namn och adress samt omfattningen på de varor eller tjänster som levererats.

De uppgifter som ingår i den årliga rapporten måste vara tillräckliga för att det slutliga bidragsbeloppet ska kunna fastställas.

II.22.2   Extern revisionsrapport

Europaparlamentet ska direkt från de oberoende externa organ eller sakkunniga som bemyndigats i enlighet med artikel 23.3 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 erhålla en extern revisionsberättelse enligt artikel 23.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Syftet med den externa revisionen är att kontrollera tillförlitligheten i den ekonomiska redovisningen och att dess utgifter är lagliga och korrekta, och framför allt att

a)

det i enlighet med den nationella rätt som är tillämplig på mottagaren har utarbetats ekonomiska redovisningar som inte innehåller några väsentliga felaktigheter utan ger en rättvisande bild av den finansiella situationen och rörelseresultaten,

b)

den ekonomiska redovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002,

c)

de redovisade kostnaderna verkligen har uppstått,

d)

alla inkomster tagits upp,

e)

de räkenskapshandlingar som mottagaren lämnat till parlamentet överensstämmer med de finansiella bestämmelserna i finansieringsbeslutet,

f)

de skyldigheter som följer av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, särskilt artikel 20, har uppfyllts,

g)

de skyldigheter som följer av finansieringsbeslutet, särskilt artiklarna II.9 och II.18, är uppfyllda,

h)

bidragen in natura de facto kommit mottagaren tillhanda och värderats i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna,

i)

eventuellt outnyttjade delar av unionens finansiering fördes över till nästa budgetår,

j)

den outnyttjade delen av unionens finansiering har använts i enlighet med artikel 204k.2 i budgetförordningen,

k)

eventuella överskott av egna medel har överförts till reserven.

Artikel II.23

Beslut om den årliga rapporten

Senast den 30 september året efter budgetår N ska Europaparlamentet godkänna eller avvisa den årliga rapport som avses i artikel II.22.1.

Om Europaparlamentet inte skriftligen har svarat inom sex månader ska den årliga rapporten anses vara godkänd.

Godkännandet av den årliga rapporten ska inte påverka fastställandet av det slutliga finansieringsbeslutet enligt artikel II.24 genom vilket Europaparlamentet fattar sitt slutliga beslut om kostnadernas bidragsberättigande.

Europaparlamentet får begära ytterligare uppgifter från mottagaren för att kunna fatta ett beslut om den årliga rapporten. Om sådana uppgifter skulle begäras ska tidsfristen för beslutet om den årliga rapporten förlängas till dess att de begärda uppgifterna har erhållits och utvärderats.

Om den årliga rapporten är behäftad med väsentliga brister får Europaparlamentet avvisa den utan att begära ytterligare uppgifter från mottagaren och får begära att denne lämnar in en ny rapport inom 15 arbetsdagar.

Begäran om ytterligare uppgifter eller en ny rapport ska delges mottagaren skriftligt.

Om den årliga rapport som ursprungligen lämnades in avvisats och en ny rapport begärts, ska förfarandet för godkännande som anges i denna artikel tillämpas på den nya rapporten.

Artikel II.24

Beslut om slutligt bidragsbelopp

II.24.1   Effekterna av den årliga rapporten

Europaparlamentets beslut om fastställandet av det slutliga bidragsbeloppet ska grundas på den årliga rapport som godkänts i enligt med artikel II.23. Om Europaparlamentet avvisar den årliga rapporten definitivt eller om mottagaren underlåter att lämna in en den årliga rapporten inom tillämpliga tidsfristen får inga ersättningsgilla kostnader fastställas genom beslutet om det slutliga bidragsbeloppet.

II.24.2   Tröskelvärde

Det slutliga bidragsbeloppet ska vara begränsat till det belopp som fastställts i artikel I.4. Det får inte överstiga 85 % av de ersättningsgilla kostnaderna i den preliminära budgeten och 85 % av de faktiska ersättningsgilla kostnaderna.

II.24.3   Överföring av outnyttjade medel

De delar av bidraget som eventuellt inte utnyttjats under det räkenskapsår N för vilket stödet beviljades ska föras över till budgetår N+1 och användas för att finansiera andra ersättningsgilla kostnader som uppkommit senast den 31 december år N+1. Återstående belopp från det föregående årets bidrag får inte användas för att finansiera den del av utgifterna som ska komma från de europeiska politiska partiernas egna medel.

Mottagaren ska använda den del av bidraget som inte har använts under det budgetår för vilket bidraget beviljades, innan mottagaren använder bidrag som tilldelats efter det året.

II.24.4   Beslut om det slutliga bidragsbeloppet

Europaparlamentet ska årligen kontrollera huruvida utgifterna överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, budgetförordningen och finansieringsbeslutet. Varje år ska parlamentet fatta ett beslut om det slutliga bidragsbeloppet som i vederbörlig ordning ska meddelas mottagaren.

Om det bidragsbelopp som fastställts enligt artikel I.4 utnyttjats helt och hållet under budgetåret N ska det slutliga bidragsbeloppet fastställas efter det att det budgetåret avslutats under år N+1

Om outnyttjad finansiering förs över till år N+1 i enlighet med artikel II.24.3 ska det slutliga bidragsbeloppet för år N fastställas enligt följande:

Steg 1 : Under år N+1 ska Europaparlamentet besluta om ersättningsgilla kostnader för budgetåret N och den första delen av det slutliga bidragsbeloppet för år N som motsvarar dessa kostnader. Dessutom ska Europaparlamentet fastställa det belopp av outnyttjad finansiering som beviljats för budgetåret N och som ska föras över till budgetår N+1.

Steg 2 : Under år N+2 ska Europaparlamentet besluta om ersättningsgilla kostnader för budgetåret N+1 och vilka av dem som ska täckas av den outnyttjade finansiering som förts över till budgetåret N+1 (andra delen av det slutliga bidragsbeloppet).

Det slutliga bidragsbeloppet för år N är summan av de belopp som fastställts enligt steg 1 och 2.

Avräkningen av förfinansieringen ska ske vid tidpunkten för fastställandet av det slutliga bidragsbeloppet. I händelse av en överföring ska en partiell avräkning av förskott ske vid tidpunkten för varje ovannämnda steg.

II.24.5   Återkrav av outnyttjade medel

De delar av bidraget som tilldelats för år N och som eventuellt inte utnyttjats till slutet av år N+1 ska återkrävas i enlighet med kapitel 5 i avdelning IV i del I i budgetförordningen.

II.24.6   Återstoden av finansieringen

Om den förfinansiering som betalats ut överstiger det slutliga bidragsbeloppet ska Europaparlamentet kräva tillbaka den förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder.

Om det slutliga bidragsbelopp som betalats ut överstiger förfinansieringen ska Europaparlamentet betala ut återstoden.

II.24.7   Överskott av egna medel

a)   Uppbyggnad av särskild reserv

Bidragsmottagen får bygga upp en särskild reserv från överskott av egna medel.

Det överskott av egna som ska överföras till det särskilda reservkontot ska utgöras av det belopp av egna medel som överstiger summan av de egna medel som krävs för att täcka 15 % av de ersättningsgilla kostnader som faktiskt uppkommit under räkenskapsår N. Mottagaren måste tidigare ha täckt icke ersättningsgilla kostnader för budgetår N enbart med hjälp av egna medel.

Reserven får endast användas för att medfinansiera ersättningsgilla och icke-ersättningsgilla kostnader som måste täckas av de egna medlen i samband med genomförandet av framtida finansieringsbeslut.

b)   Vinst

Vinst definieras som de intäkter som överstiger utgifterna.

Intäkter inbegriper finansiering från unionens budget och mottagarens egna medel.

Bidrag från tredje part till gemensam verksamhet ska inte betraktas som en del av mottagarens egna medel. Dessutom får mottagaren varken direkt eller indirekt erhålla annan finansiering från unionens budget. I synnerhet ska donationer från budgetarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet vara förbjudna.

Det överskott som överförts till den särskilda reserven kommer inte att beaktas vid beräkningen av vinsten.

c)   Återkrav

Finansieringen får inte ge upphov till någon vinst för mottagaren. Europaparlamentet ska ha rätt att kräva tillbaka den procentandel av vinsten som motsvarar unionens bidrag till de ersättningsgilla kostnaderna.

Artikel II.25

Ränta på förfinansiering

Mottagaren ska meddela Europaparlamentet hur stort räntebelopp eller likvärdiga förmåner som uppkommit till följd av den förfinansiering som erhållits från Europaparlamentet.

Europaparlamentet ska vid beräkningen av det slutliga bidragsbeloppet dra av den ränta som uppkommit till följd av förfinansieringen. Denna ränta ska inte ingå i de egna medlen.

Artikel II.26

Återkrav

Om ett belopp felaktigt utbetalats till mottagaren eller om ett förfarande för återkrav är motiverat enligt villkoren i finansieringsbeslutet, förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 eller budgetförordningen ska mottagaren betala tillbaka berörda belopp till Europaparlamentet enligt de villkor och inom den tidsfrist som Europaparlamentet fastställt.

II.26.1   Dröjsmålsränta

Om mottagaren inte betalat tillbaka beloppet inom den tidsfrist som fastställts av Europaparlamentet tillkommer dröjsmålsränta enligt artikel II.15. Dröjsmålsräntan omfattar en period som räknas från och med dagen då tidsfristen för återbetalning löper ut till och med den dag då Europaparlamentet erhåller hela det belopp mottagaren är skyldig.

Alla delbetalningar avräknas först mot dröjsmålsräntan och sedan mot huvudbeloppet.

II.26.2   Avräkning

Vid utebliven betalning inom fastställd tid får återbetalningen av de belopp som Europaparlamentet har att fordra avräknas mot alla de belopp som mottagaren har att fordra i enlighet med artikel 80 i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. I undantagsfall som motiveras av behovet att skydda unionens ekonomiska intressen, får Europaparlamentet begära att beloppet avräknas före den fastställda betalningsdagen. Det krävs inget medgivande i förväg från mottagaren.

II.26.3   Bankavgifter

De bankavgifter som uppstår på grund av återbetalningen av de belopp Europaparlamentet har att fordra ska mottagaren ensam ansvara för.

Artikel II.27

Finansiell garanti

Om Europaparlamentet begär en finansiell garanti i enlighet med artikel 204j i budgetförordningen måste följande villkor vara uppfyllda:

a)

Den finansiella garantin måste utfärdas av en bank eller ett godkänt finansinstitut eller, om detta begärs av mottagaren och godkänns av Europaparlamentet, av en tredje part.

b)

Borgensmannen måste gå i borgen såsom för egen skuld och får inte begära att Europaparlamentet först kräver gäldenären (dvs. den berörda mottagaren).

c)

Den finansiella garantin måste uttryckligen gälla tills förfinansieringsdelen har kvittats mot mellanliggande betalningar eller utbetalning av det resterande beloppet från Europaparlamentet. Om utbetalningen av det resterande beloppet sker i form av ett återkrav, ska den finansiella garantin gälla tills skulden anses ha reglerats till fullo. Europaparlamentet ska frigöra säkerheten inom en månad.

Artikel II.28

Kontroll

II.28.1   Allmänna bestämmelser

Inom ramen för sina befogenheter, och i enlighet med kapitel V i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2001 och artikel 204n.1 i budgetförordningen, får Europaparlamentet och myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser när som helst utöva sina respektive kontrollbefogenheter för att kontrollera huruvida mottagaren till fullo uppfyller de skyldigheter som fastställs i finansieringsbeslutet, i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2001 och i budgetförordningen.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med de behöriga myndigheterna och ge dem all den hjälp som de behöver för att genomföra sin kontroll.

Europaparlamentet och myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser får delegera kontrollen till externa organ som är bemyndigade att agera för deras räkning (nedan kallade bemyndigade organ).

II.28.2   Skyldighet att bevara handlingar

Mottagaren ska bevara alla originalhandlingar, särskilt räkenskapshandlingar och skattehandlingar, som ska lagras på lämpligt medium, inbegripet digitaliserade original när detta är tillåtet enligt respektive nationell rätt och i enlighet med villkoren som anges där, under en period av fem år från och med dagen för inlämnandet av den årliga rapporten.

Den femårsperiod som anges i första stycket ska inte vara tillämplig vid pågående revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk avseende finansieringen. I sådana fall ska mottagaren spara handlingarna till dess att sådana revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk färdigbehandlats.

II.28.3   Skyldighet att tillhandahålla handlingar och/eller uppgifter

Mottagaren ska tillhandahålla alla handlingar och/eller uppgifter, även i elektronisk form, som begärs av Europaparlamentet, myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser eller det bemyndigade organet (nedan kallat den behöriga myndigheten).

Handlingar eller uppgifter som mottagaren lämnat behandlas i enlighet med artikel II.6.

II.28.4   Besök på plats

Den behöriga myndigheten får genomföra besök på plats i mottagarens lokaler. För detta ändamål får den behöriga myndigheten skriftligen begära att mottagaren vidtar lämpliga åtgärder för ett sådant besök inom en lämplig tidsfrist som ska fastställas av den behöriga myndigheten.

Vid ett besök på plats ska mottagaren låta den behöriga myndigheten få tillträde till platser och lokaler där verksamheten fullgörs eller har fullgjorts, samt tillgång till alla nödvändiga uppgifter, även i elektronisk form.

Mottagaren ska se till att uppgifterna finns tillgängliga vid tidpunkten för besöket på plats och att de begärda uppgifterna överlämnas i lämplig form.

II.28.5   Kontradiktoriskt revisionsförfarande

På grundval av de resultat som framkommit under kontrollförfarandet ska Europaparlamentet upprätta en preliminär revisionsrapport som ska skickas till mottagaren. Mottagaren får lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av den preliminära revisionsrapporten.

På grundval resultaten i den preliminära revisionsrapporten och eventuella synpunkter från mottagaren ska Europaparlamentet fastställa sina slutliga revisionsresultat i en slutlig revisionsrapport. Den slutliga revisionsrapporten ska skickas till mottagaren inom 60 kalenderdagar efter utgången av den tidsfrist som fastställts för inlämnandet av synpunkter till den preliminära revisionsrapporten.

II.28.6   Effekterna av revisionsresultatet

Utan att det påverkar parlamentets rätt att vidta åtgärder enligt artikel II.11–II.13 ska det slutliga revisionsresultatet beaktas på vederbörligt sätt av Europaparlamentet vid fastställandet av det slutliga bidragsbeloppet.

Fall av misstänkt bedrägeri eller allvarlig överträdelse av tillämpliga regler som upptäcks genom de slutliga revisionsresultaten, ska anmälas till behöriga nationella myndigheter eller EU-myndigheter för vidare åtgärder.

Europaparlamentet får retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet på basis av de slutliga revisionsresultaten.

II.28.7   Olafs kontrollbefogenheter

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska utöva sina kontrollbefogenheter i förhållande till mottagaren i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och särskilt i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 (8), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 (9), artikel 204n.1 i budgetförordningen och artiklarna 24.4 och 25.7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med Olaf och bistå Olaf med all den hjälp som behövs för genomförandet av kontrollen.

Europaparlamentet får när som helst retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet på grundval av de resultat som erhållits från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), i enlighet med artikel 25.7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Innan Europaparlamentet beslutar att retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet ska mottagaren vederbörligen informeras om relevanta resultat och parlamentets avsikt att justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet, och mottagaren ska ha möjlighet att lägga fram sina synpunkter.

II.28.8   Europeiska revisionsrättens kontrollbefogenheter

Europeiska revisionsrätten ska utöva sina kontrollbefogenheter i enlighet med tillämpliga regler, och särskilt artikel 204n.1 i budgetförordningen och artikel 25.6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Artiklarna II.28.3 och II.28.4 är tillämpliga.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med revisionsrätten och bistå denna med all den hjälp som behövs för genomförandet av kontrollen.

II.28.9   Underlåtelse att fullgöra skyldigheterna enligt artikel II.28.1–II.28.4

Om mottagaren inte fullgör de skyldigheter som fastställs i artikel II.28.1–II.28.4 får Europaparlamentet betrakta alla kostnader som inte dokumenterats tillräckligt av mottagaren som icke-ersättningsgilla.

På Europaparlamentets vägnar

[efternamn, förnamn]

[underskrift]

Upprättat i [ort: Strasbourg, Luxemburg, Bryssel]

BILAGA

Beräknad budget

Kostnader

Ersättningsgilla kostnader

Budgeten

Faktiska belopp

A.1: Personalkostnader

1.

Arvoden

2.

Bidrag

3.

Vidareutbildning

4.

Tjänsteresor

5.

Övriga personalkostnader

 

 

A.2: Kostnader för infrastruktur och drift

1.

Hyra, avgifter och underhållskostnader

2.

Anläggningskostnader för installation, utnyttjande och underhåll

3.

Periodiserade kostnader för lös och fast egendom

4.

Pappersvaror och kontorsmateriel

5.

Porto och telekommunikation

6.

Kostnader för tryck, översättning och duplicering

7.

Övriga kostnader för infrastruktur

 

 

A.3: Administrativa kostnader

1.

Dokumentationskostnader (tidningar, nyhetsbyråer, databaser)

2.

Studie- och forskningskostnader

3.

Rättskostnader

4.

Bokförings- och revisionskostnader

5.

Diverse administrativa kostnader

6.

Stöd till associerade enheter

 

 

A.4: Sammanträden och representationskostnader

1.

Sammanträdeskostnader

2.

Deltagande i seminarier och konferenser

3.

Representationskostnader

4.

Kostnader för inbjudningar

5.

Övriga sammanträdeskostnader

 

 

A.5: Informations- och publikationskostnader

1.

Publikationskostnader

2.

Utformning och drift av webbplatser

3.

Reklamkostnader

4.

Kommunikationsmaterial (tillbehör)

5.

Seminarier och utställningar

6.

Valkampanjer

7.

Övriga informationskostnader

 

 

A. TOTALA ERSÄTTNINGSGILLA KOSTANDER

 

 

Icke ersättningsgilla kostnader

1.

Bokslutsdispositioner

2.

Utgifter i samband med finansiella transaktioner

3.

Växelkursskillnader

4.

Osäkra fordringar gentemot tredje parter

5.

Annat (specificeras)

6.

Bidrag in natura

 

 

B. TOTALA ICKE ERSÄTTNINGSGILLA KOSTNADER

 

 

C. SUMMA KOSTNADER

 

 


Intäkter

 

Budgeten

Faktiska belopp

D.1-1. Europaparlamentets finansiering som överförts från år N-1

 

 

D.1-2. Europaparlamentets finansiering för år N

 

 

D.1-3. Europaparlamentet finansiering som överförts till år N+1

Ej tillämpligt.

 

D.1. Europaparlamentets finansiering som används för att täcka 85 % av ersättningsgilla kostnader under år N

 

 

D.2 medlemsavgifter

 

 

2.1

från medlemspartier

2.2

från enskilda ledamöter

 

 

D.3 Donationer

 

 

 

 

 

D.4 Övriga egna medel

 

 

(precisera)

 

 

D.5 Bidrag in natura

 

 

D: SUMMA INTÄKTER

 

 

E. vinst/förlust (D-C)

 

 


f) Tilldelning av egna medel till det särskilda reservkontot

 

 

G. Vinst/förlust som ska kontrolleras när det gäller förenligheten med regeln om icke-vinstdrivande verksamhet (F–G)

 

 

 

 

 

H. Ränta på förfinansiering

 

 

Obs! Strukturen är endast vägledande. Den bindande strukturen för den beräknade budgeten ska offentliggöras årligen tillsammans med ansökningsomgången för bidrag.


(1)  EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.

(2)  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)  EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.

(4)  EUT L 333, 19.12.2015, s. 50.

(5)  EUT C 205, 29.6.2017, s. 2.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

(8)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).


BILAGA 1b

[MALL FÖR] FINANSIERINGSBESLUT – STIFTELSE

NUMMER: …[FYLL I]…


med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 10.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 224,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (1), särskilt artikel 25.1,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (2) (nedan kallad budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3) (nedan kallade tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen),

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) 2015/2401 av den 2 oktober 2015 om innehåll och funktionssätt för registret över europeiska politiska partier och stiftelser (4),

med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning, särskilt artikel 25.11,

med beaktande av beslutet av Europaparlamentets presidium av den 12 juni 2017 (5) om tillämpningsföreskrifter till förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014,

med beaktande av de villkor som fastställts av Europaparlamentet i inbjudan att lämna förslag i syfte att bevilja finansiering till politiska stiftelser på europeisk nivå, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

(2)

Detta beslut är ett resultat av en inbjudan att lämna förslag där de sökande har informerats om mallen för finansieringsbeslutet, inbegripet villkor och bestämmelser.

(3)

[Mottagaren] lämnade in en ansökan om finansiering den [det datum då Europaparlamentet mottog ansökan], och har uttryckligen godkänt villkoren för finansieringsbeslutet.

EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM BEHANDLADE ansökan vid sitt sammanträde [datum] och ANTOG DETTA BESLUT:

Administrationsbidrag i den mening som avses i artikel 121 i budgetförordningen (nedan kallat finansiering) beviljas till:

[mottagarens fullständiga officiella namn]

[officiell rättslig form]

[rättsligt registreringsnummer]

[fullständig officiell adress]

[momsregistreringsnummer],

(nedan kallad mottagaren),

som när det gäller detta finansieringsbeslut företräds av

…[företrädare som ska ha rätt att ingå rättsliga åtaganden]…..,

för att stödja mottagarens stadgeenliga verksamhet och mål,

i enlighet med de villkor som fastställs i inbjudan att lämna förslag och i detta beslut (nedan kallat finansieringsbeslutet), inbegripet dess särskilda villkor, allmänna villkor och bilagor:

 

Bilaga 1 Beräknad budget

 

Bilaga 2 Arbetsprogram

som utgör en integrerad del av detta finansieringsbeslut.

Bestämmelserna i de särskilda villkoren har företräde framför dem som finns i de övriga delarna av detta beslut. Bestämmelserna i de allmänna villkoren har företräde framför dem som finns i andra bilagor.

Innehållsförteckning

I.

SÄRSKILDA VILLKOR 28

Artikel I.1 –

Beslutets syfte 28

Artikel I.2 –

Bidragsberättigande period 29

Artikel I.3 –

Typ av finansiering 29

Artikel I.4 –

Preliminärt (högsta) bidragsbelopp 29

Artikel i.5 –

Betalningar och betalningsarrangemang 29

I.5.1

Förfinansiering 29

I.5.2

Utbetalning av återstoden eller återkrav av förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder 29

I.5.3

Valuta 29

Artikel I.6 –

Bankkonto 29

Artikel I.7 –

Allmänna administrativa bestämmelser 30

Artikel I.8 –

Beslutets ikraftträdande 30

II.

ALLMÄNNA VILLKOR 30

DEL A:

RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 30

Artikel II.1 –

Definitioner 30

Artikel II.2 –

Bidragsmottagarens allmänna skyldigheter 31

Artikel II.3 –

Skyldigheter kopplade till bankkonto 31

Artikel II.4 –

Ansvar för skada 31

Artikel II.5 –

Konfidentialitet 31

Artikel II.6 –

Behandling av personuppgifter 32

Artikel II.7 –

Bevarande av handlingar 32

Artikel II.8 –

Angivande av unionsfinansiering 32

II.8.1

Information om unionsfinansiering 32

II.8.2

Ansvarsfriskrivning för Europaparlamentet 32

II.8.3

Europaparlamentets offentliggörande av uppgifter 32

Artikel II.9 -

Bidragsmottagarens tilldelning av kontrakt 32

II.9.1

Principer 32

II.9.2

Dokumentering 32

II.9.3

Kontroll 33

II.9.4

Ansvar 33

Artikel II.10 –

Finansiellt stöd till tredje parter 33

Artikel II.11 –

Force majeure 33

Artikel II.12 -

Avbrytande av utbetalningen av bidrag 33

II.12.1

Skäl till avbrytande 33

II.12.2

Förfarande för avbrytande 33

II.12.3

Effekter av avbrytandet 34

II.12.4

Återupptagande av utbetalning 34

Artikel II.13 –

Upphävande av finansieringsbeslutet från Europaparlamentets sida 34

II.13.1

Skäl för upphävande 34

II.13.2

Förfarande för upphävande 34

II.13.3

Upphävandets verkan 34

Artikel II.14 –

Avslutande av finansieringsbeslutet 34

II.14.1

Avslutande på begäran mottagaren 34

II.14.2

Avslutande på begäran av Europaparlamentet 34

Artikel II.15 -

Överlåtelse 35

Artikel II.16 –

Dröjsmålsränta 35

Artikel II.17 –

Tillämplig rätt 35

Artikel II.18 -

Rätt att höras 36

DEL B:

FINANSIELLA BESTÄMMELSER 36

Artikel II.19 –

Bidragsberättigande kostnader 36

II.19.1

Villkor 36

II.19.2

Exempel på bidragsberättigande kostnader 36

Artikel II.20 –

Icke bidragsberättigande kostnader 36

Artikel II.21 –

Bidrag in natura 37

Artikel II.22 –

Budgetöverföringar 37

Artikel II.23 –

Rapporteringskrav 37

II.23.1

Årlig rapport 38

II.23.2

Extern revisionsrapport 38

Artikel ii.24 –

Beslut om den årliga rapporten 38

Artikel ii.25 –

Beslut om slutligt bidragsbelopp 39

II.25.1

Effekterna av den årliga rapporten 39

II.25.2

Tröskelvärde 39

II.25.3

Överföring av överskott 39

II.25.4

Beslut om det slutliga bidragsbeloppet 39

II.25.5

Återstoden av finansieringen 40

II.25.6

Vinst 40

Artikel ii.26 -

Återkrav 40

II.26.1

Dröjsmålsränta 40

II.26.2

Avräkning 40

II.26.3

Bankavgifter 40

Artikel II.27 -

Finansiell garanti 41

Artikel II.28 –

Kontroll 41

II.28.1

Allmänna bestämmelser 41

II.28.2

Skyldighet att bevara handlingar 41

II.28.3

Skyldighet att tillhandahålla handlingar och/eller uppgifter 41

II.28.4

Besök på plats 41

II.28.5

Kontradiktoriskt revisionsförfarande 41

II.28.6

Effekterna av revisionsresultatet 42

II.28.7

Olafs kontrollbefogenheter 42

II.28.8

Europeiska revisionsrättens kontrollbefogenheter 42

II.28.9

Underlåtelse att fullgöra skyldigheterna enligt artikel II.28.1–II.28.4 42

Bilaga 1 –

Beräknad budget 43

Bilaga 2 –

Arbetsprogram 45

I.   SÄRSKILDA VILLKOR

Artikel I.1

Beslutets syfte

Europaparlamentet beviljar finansiering för genomförandet av mottagarens stadgeenliga verksamhet och mål under budgetår [fyll i], i enlighet med de villkor och under de förutsättningar som anges i de särskilda villkoren och de allmänna villkoren (nedan kallade villkoren) samt i enlighet med bilagorna till finansieringsbeslutet. Detta utgör Europaparlamentets genomförande av finansieringsbeslutet.

Mottagaren ska använda finansieringen för att genomföra sina stadgeenliga mål och verksamheter, på eget ansvar och i enlighet med villkoren i och bilagorna till finansieringsbeslutet. Detta utgör mottagarens genomförande av finansieringsbeslutet.

Artikel I.2

Bidragsberättigande period

Den period som berättigar till bidrag från unionen ska löpa från och med den [för in DD/MM/ÅÅ] till [för in DD/MM/ÅÅ].

Artikel I.3

Typ av finansiering

Det bidrag som beviljas mottagaren i enlighet med avdelning VI i del I i budgetförordningen ska utgöra bidrag i form av ersättning för en viss procent av de faktiska bidragsberättigande kostnaderna.

Artikel I.4

Preliminärt (högsta) bidragsbelopp

Europaparlamentet svarar för ett belopp om högst [för in belopp] EUR, som inte får överstiga 85 % av de totala beräknade bidragsberättigande kostnaderna.

Mottagarens beräknade bidragsberättigande kostnader anges i bilaga 1 (nedan kallad beräknad budget). Den beräknade budgeten ska vara balanserad och ange kostnadsfördelningen för alla stödmottagarens kostnader och intäkter för stödberättigandeperioden. De bidragsberättigande kostnaderna ska vara åtskilda från icke bidragsberättigande kostnader, i enlighet med Artikel II.19.

Artikel I.5

Betalningar och betalningsarrangemang

Bidragsbeloppet ska betalas ut enligt följande tidsplan och betalningssätt.

I.5.1   Förfinansiering

En förhandsutbetalning på [för in belopp] EUR, motsvarande [100 % som standard, i övriga fall för in den procentsats som fastställts av Europaparlamentet] av det högsta belopp som anges i artikel I.4 i detta finansieringsbeslut, ska göras till mottagaren inom 30 dagar efter ikraftträdandet av finansieringsbeslutet eller, i tillämpliga fall, från och med den dag då Europaparlamentet erhåller den finansiella garantin på [för in belopp] EUR, beroende på vilket som infaller tidigare.

I.5.2   Utbetalning av återstoden eller återkrav av förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder

Återstoden av finansieringen ska betalas till mottagaren eller eventuell förfinansiering som felaktigt betalats ut ska krävas tillbaka inom 30 dagar efter det att Europaparlamentet fattat beslut om den årliga rapporten och fastställandet av det slutliga beloppet, enligt vad som fastställs i artikel II.23 och II.25.

I.5.3   Valuta

Europaparlamentet ska betala ut bidraget i euro. En eventuell omräkning av de faktiska kostnaderna till euro ska ske enligt den dagskurs som offentliggörs i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning eller, om sådan saknas, enligt den månadskurs som fastställs av Europaparlamentet och som offentliggörs på Europaparlamentets webbplats, samma dag som Europaparlamentet utanordnar betalningen, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs i de särskilda villkoren.

En utbetalning från Europaparlamentet ska anses vara utförd den dag den debiteras Europaparlamentets konto.

Artikel I.6

Bankkonto

Betalningen ska ske till ett bankkonto eller underkonto i euro i mottagarens namn i en bank etablerad i en av Europeiska unionens medlemsstater. Följande uppgifter ska anges:

Bankens namn: […]

Bankkontorets adress: […]

Kontoinnehavarens exakta namn: […]

Fullständigt kontonummer (inklusive bankkoder): […]

IBAN-nummer: […]

BIC-/SWIFT-kod: […]

Artikel I.7

Allmänna administrativa bestämmelser

All korrespondens som ställs till Europaparlamentet med anledning av detta beslut ska vara skriftlig, och numret på finansieringsbeslutet ska anges. Korrespondensen ska skickas till följande adress:

Europaparlamentet

Talmannen

c/o generaldirektören för GD Ekonomi

Kontor SCH 05B031

L-2929 Luxemburg

En ordinarie postförsändelse anses mottagen av Europaparlamentet den dag då den har ankomstregistrerats av Europaparlamentets postavdelning.

Finansieringsbeslutet skickas till mottagaren på följande adress:

Namn […]

[Befattning]

[Det bidragsmottagande organets officiella namn]

[Fullständig officiell adress]

Mottagaren ska vid eventuell adressändring utan dröjsmål meddela Europaparlamentet sin nya adress skriftligen.

Artikel I.8

Beslutets ikraftträdande

Finansieringsbeslutet träder i kraft den dag då det undertecknas av Europarlamentet.

II.   ALLMÄNNA VILLKOR

DEL A: RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel II.1

Definitioner

I detta finansieringsbeslut gäller följande definitioner:

1.

verksamhetsrapport : en skriftlig motivering av de kostnader som uppkommit under den bidragsberättigande perioden. Till exempel redogörelse för verksamhet, administrativa kostnader m.m. Verksamhetsrapporten utgör en del av den årliga rapporten.

2.

årlig rapport : en rapport som ska lämnas in inom sex månader efter det att budgetåret avslutats i enlighet med artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

3.

återstod av finansiering : skillnaden mellan förfinansieringen i enlighet med artikel I.5.1 och det slutliga bidragsbeloppet, fastställt i enlighet med artikel II.25.4.

4.

avräkning av förfinansiering : en situation då det slutliga bidragsbeloppet fastställs av utanordnaren och de belopp som betalats ut till mottagaren inte längre är unionens egendom.

5.

intressekonflikt : skäl relaterade till familjeband, känslomässiga band, nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med tredje part med anknytning till föremålet för finansieringsbeslutet som äventyrar ett opartiskt och objektivt genomförande av finansieringsbeslutet från mottagarens sida. Politisk koppling utgör i princip inte något skäl för en intressekonflikt när det gäller avtal som ingås mellan det politiska partiet och organisationer som delar samma politiska värderingar. Icke desto mindre måste i det sistnämnda fallet bestämmelserna i artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 respekteras.

6.

bidrag in natura eller gåva in natura : båda är icke-finansiella resurser som ställs till förfogande kostnadsfritt av tredje part till mottagaren, i enlighet med artikel 2.7 och 2.8 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

7.

budgetår N eller bidragsberättigande period : genomförandeperioden för de verksamheter för vilka finansieringen beviljades enligt finansieringsbeslutet, i enlighet med artikel I.2.

8.

force majeure : oförutsedda och exceptionella situationer eller händelser utanför mottagarens eller Europaparlamentets kontroll som hindrar någondera parten från att uppfylla sina skyldigheter enligt finansieringsbeslutet, och som inte beror på något fel eller misstag begånget av dem eller av deras underleverantörers anknutna enheter eller tredjeparter som mottar ekonomiskt stöd och som inte har kunnat åtgärdas trots vederbörliga ansträngningar. Följande får inte åberopas som force majeure: arbetsmarknadskonflikter, strejker, ekonomiska svårigheter eller uteblivna tjänster, bristande eller försenad tillgång på utrustning eller material, såvida detta i sin tur inte direkt orsakats av force majeure.

9.

formell underrättelse : skriftlig kommunikation via reguljärpost eller e-post med mottagningsbevis.

10.

bedrägeri : uppsåtligt handlande eller underlåtenhet som påverkar unionens ekonomiska intressen genom användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller handlingar, eller undanhållande av information i strid med en specifik skyldighet.

11.

finansiering : motsvarar bidrag i den mening som avses i del I avdelning VI i budgetförordningen och i kapitel IV i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

12.

oriktighet : överträdelse av en bestämmelse i unionsrätten som orsakas av en handling eller försummelse från mottagarens sida och som inverkar eller skulle kunna inverka menligt på unionens budget.

13.

egna medel: andra externa finansieringskällor än EU-medel. Till exempel donationer, bidrag från medlemmar (enligt definitionen i artikel 2.7 och 2.8 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014) m.m.

14.

någon till denne knuten person : personer som är behöriga att företräda mottagaren eller fatta beslut för dennes räkning.

15.

väsentligt fel : överträdelse av en bestämmelse i finansieringsbeslutet som orsakas av en handling eller en försummelse som kan eller skulle kunna orsaka en förlust i Europeiska unionens budget.

Artikel II.2

Bidragsmottagarens allmänna skyldigheter

Mottagaren

a)

bär ensam ansvaret och bevisbördan för uppfyllandet av sina lagstadgade skyldigheter,

b)

är skyldig att ersätta alla skador som åsamkats Europaparlamentet vid finansieringsbeslutets genomförande, inbegripet dess bristfälliga genomförande, utom vid fall av force majeure,

c)

är ensam ansvarig gentemot tredje part, inklusive för alla slags skador som förorsakas tredje part vid finansieringsbeslutets genomförande,

d)

ska omedelbart informera Europaparlamentet om eventuella ändringar av den egna rättsliga, ekonomiska, tekniska, organisatoriska eller ägandemässiga situationen samt om alla ändringar av sitt namn, sin adress eller sin rättsliga företrädare,

e)

är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att eventuella intressekonflikter uppstår.

Artikel II.3

Skyldigheter kopplade till bankkonto

Det måste gå att identifiera de insättningar som Europaparlamentet gör på det konto eller underkonto som avses i artikel I.6, inklusive räntebelopp eller likvärdiga förmåner.

Om insättningarna på kontot ger en avkastning i form av ränta eller likvärdiga förmåner enligt lagen i den medlemsstat på vars territorium kontot har öppnats får mottagaren behålla dessa räntebelopp eller förmåner i enlighet med artikel 8.4 i budgetförordningen.

Under inga omständigheter får de belopp som Europaparlamentet betalat in användas i spekulationssyfte.

Förfinansieringen ska förbli unionens egendom till dess att den har räknats av från det slutliga bidragsbeloppet.

Artikel II.4

Ansvar för skada

Europaparlamentet ska inte hållas ansvarigt för någon skada som mottagaren orsakat eller lidit, inklusive skada som orsakats tredje part under eller som en följd av genomförandet av detta finansieringsbeslut.

Utom vid fall av force majeure är mottagaren eller den närstående personen skyldig att ersätta Europaparlamentet för den skada som det åsamkas till följd av genomförandet av finansieringsbeslutet eller på grund av att finansieringsbeslutet inte genomfördes i full överensstämmelse med dess bestämmelser.

Artikel II.5

Konfidentialitet

Om inget annat anges i detta finansieringsbeslut, i artikel 32 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och i unionens övriga tillämpliga rättsakter åtar sig Europaparlamentet och mottagaren att bevara konfidentialiteten för alla handlingar och all information och annat material som har direkt anknytning till föremålet för detta finansieringsbeslut.

Artikel II.6

Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlats in för detta finansieringsbeslut ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel 33 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och förordning (EG) nr 45/2001 (6).

Sådana uppgifter ska endast behandlas för genomförande och uppföljning av finansieringsbeslutet, med förbehåll för att de eventuellt meddelas organ som ansvarar för kontroll- och revisionsuppgifter enligt unionsrätten.

Artikel II.7

Bevarande av handlingar

Mottagaren ska i enlighet med artikel 136 i budgetförordningen bevara all bokföring, styrkande handlingar, statistik och andra handlingar avseende genomförandet av finansieringsbeslutet i fem år efter utbetalningen av återstoden eller återkravet av den förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder.

Handlingar som avser revision, överklaganden, tvister eller skadereglering i samband med användningen av bidraget ska sparas till dess att dessa frågor slutligt avgjorts.

Artikel II.8

Angivande av unionsfinansiering

II.8.1   Information om unionsfinansiering

Om inte Europaparlamentet begär eller samtycker till annat, ska det i samband med meddelanden och publikationer från mottagaren som rör finansieringsbeslutet, inklusive vid konferenser och seminarier eller i allt annat informations- eller reklammaterial (såsom broschyrer, foldrar, affischer, presentationer, i elektronisk form osv.), upplysas om att programmet är föremål för ekonomiskt stöd från Europaparlamentet.

II.8.2   Ansvarsfriskrivning för Europaparlamentet

I samband med meddelanden och publikationer från mottagaren, i alla former och medier, ska det uppges att de är upphovsmannens egna åsikter och att Europaparlamentet inte är ansvarigt för hur innehållet i dessa meddelanden eller publikationer används.

II.8.3   Europaparlamentets offentliggörande av uppgifter

Europaparlamentet offentliggör på en webbplats de uppgifter som anges i artikel 32 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel II.9

Bidragsmottagarens tilldelning av kontrakt

II.9.1   Principer

Om mottagaren sluter upphandlingsavtal i syfte att genomföra finansieringsbeslutet, är mottagaren skyldig att inhämta konkurrerande anbud och att sedan tilldela kontraktet till den anbudsgivare som lämnar det ekonomisk mest fördelaktiga anbudet eller, i förekommande fall, som erbjuder det lägsta priset. Mottagaren ska undvika alla intressekonflikter.

För kontrakt med ett värde som överstiger 60 000 EUR per leverantör och vara eller tjänst ska mottagaren inhämta minst tre anbud som mottagits som svar på en skriftlig anbudsinfordran, i vilken upphandlingskraven ska anges. Löptiden för de berörda kontrakten får vara högst fem år.

Om färre än tre anbudsgivare svarat på den skriftliga anbudsinfordran är mottagaren skyldig att visa att det var omöjligt att inhämta fler anbud för det berörda upphandlingsförfarandet.

II.9.2   Dokumentering

Mottagaren ska dokumentera bedömningen av anbuden och skriftligen motivera sitt val av slutlig leverantör.

II.9.3   Kontroll

Mottagaren ska se till att Europaparlamentet, myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har möjlighet att utöva sina kontrollbefogenheter enligt kapitel V i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2015. Mottagaren ska se till att kontrakt som ingåtts med tredje parter omfattar en möjlighet att också utöva dessa kontrollbefogenheter gentemot dessa tredje parter.

II.9.4   Ansvar

Mottagaren är ensam ansvarig för att finansieringsbeslutet genomförs och att bestämmelserna i det beslutet respekteras. Mottagaren ska åta sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att den anbudsgivare som godkänts inte kommer att hävda några rättigheter gentemot Europaparlamentet på grund av finansieringsbeslutet.

Artikel II.10

Finansiellt stöd till tredje parter

Finansiellt stöd från mottagarens sida till tredje parter, i den mening som avses i artikel 137 i budgetförordningen, kan utgöra bidragsberättigande kostnader på villkor att

a)

mottagaren beviljar det finansiella stödet till följande tredje parter: … [infoga namnen på presumtiva mottagare enligt ansökningsblanketten],

b)

det ekonomiska stödet per tredje part inte överstiger 60 000 EUR,

c)

det användas av tredje parten för bidragsberättigande kostnader,

d)

mottagaren garanterar eventuell återbetalning av sådant finansiellt stöd.

Ett nationellt eller europeiskt politiskt parti och en nationell eller europeisk politisk stiftelse ska inte betraktas som en tredje part vid tillämpningen av denna artikel.

I enlighet med artikel 137.2 i budgetförordningen ska mottagaren se till att Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten kan utöva sina kontrollbefogenheter gentemot alla tredjeparter som har mottagit unionsmedel när det gäller handlingar, lokaler och uppgifter, inbegripet uppgifter lagrade på elektroniska medier.

Artikel II.11

Force majeure

Om antingen Europaparlamentet eller mottagaren ställs inför ett fall av force majeure, ska man per rekommenderat brev med mottagningsbevis eller motsvarande snarast underrätta den andra parten om orsaken, uppskattat dröjsmål och vad detta kan medföra.

Europaparlamentet och mottagaren ska vidta alla tänkbara åtgärder för att minska eventuella skador som kan uppstå på grund av ett fall av force majeure.

Varken Europaparlamentet eller mottagaren ska anses ha brutit mot någon av sina skyldigheter enligt detta beslut om man har förhindrats av force majeure.

Artikel II.12

Avbrytande av utbetalningen av bidrag

II.12.1   Skäl till avbrytande

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 135 i budgetförordningen och artikel 208 i tillämpningsföreskrifterna till budgetförordningen ska Europaparlamentet ha befogenhet att avbryta utbetalningen av medel i följande fall:

i)

Om Europaparlamentet misstänker att väsentliga fel, oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter från mottagarens sida förekommit i samband med tilldelningsförfarandet eller vid genomförandet av finansieringsbeslutet och parlamentet måste kontrollera huruvida dessa faktiskt har ägt rum.

ii)

Om mottagaren har varit föremål för ekonomiska sanktioner i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 fram till dess att dessa ekonomiska sanktioner har betalats.

II.12.2   Förfarande för avbrytande

Steg 1 – Innan utbetalningen avbryts ska Europaparlamentet underrätta mottagaren om sin avsikt att avbryta utbetalningen, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte fullfölja förfarandet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att fullfölja avbrytandeförfarandet, ska det genom ett motiverat beslut om avbrytande formellt underrätta mottagaren om detta och i beslutet informera mottagaren om

i)

det preliminära datumet för slutförandet av de nödvändiga kontrollerna i det fall som avses i artikel II.12.1 i, och

ii)

tillgängliga rättsmedel.

II.12.3   Effekter av avbrytandet

Avbrytandet av utbetalningen ska innebära att mottagaren inte har rätt att erhålla några betalningar från Europaparlamentet innan de kontroller som avses i artikel II.12.2 steg 2 led i) har utförts eller skälet till avbrytandet har upphört att gälla. Detta ska inte inverka på Europaparlamentets rätt att avsluta finansieringen eller upphäva finansieringsbeslutet.

II.12.4   Återupptagande av utbetalning

När skälet till avbrytandet har upphört att gälla ska alla berörda utbetalningar återupptas och Europaparlamentet ska underrätta mottagaren om detta.

Artikel II.13

Upphävande av finansieringsbeslutet från europaparlamentets sida

II.13.1   Skäl för upphävande

Europaparlamentet ska ha befogenhet att upphäva finansieringsbeslutet på grundval av ett beslut från myndigheten om att stryka mottagaren ur registret, utom i det fall som avses i artikel 16.2 c i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

II.13.2   Förfarande för upphävande

Steg 1 – Innan finansieringsbeslutet upphävs ska Europaparlamentet formellt underrätta mottagaren om sin avsikt att upphäva beslutet, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte upphäva finansieringsbeslutet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att upphäva finansieringsbeslutet, ska det genom ett motiverat beslut om upphävande formellt underrätta mottagaren om detta.

Belopp som felaktigt utbetalats till mottagaren ska återkrävas i enlighet med tillämpliga regler i budgetförordningen.

II.13.3   Upphävandets verkan

Beslutet om upphävande av finansieringsbeslutet har retroaktiv verkan från den dag då finansieringsbeslutet antogs.

Artikel II.14

Avslutande av finansieringsbeslutet

II.14.1   Avslutande på begäran mottagaren

Mottagaren kan begära att finansieringsbeslutet avslutas.

Mottagaren ska formellt underrätta Europaparlamentet om avslutandet och ange

a)

skälen för avslutandet, och

b)

datum för när avslutandet får verkan, vilket måste infalla efter det att den formella underrättelsen avsändes.

Avslutandet får verkan den dag som anges i beslutet om avslutande.

II.14.2   Avslutande på begäran av Europaparlamentet

a)   Skäl till avslutandet

Europaparlamentet ska ha befogenhet att avbryta utbetalningen av medel i följande fall:

a)

På grundval av ett beslut från myndigheten om att stryka mottagaren ur registret, utom i de fall som avses i artikel 16.2 c i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

b)

Om mottagaren inte längre uppfyller villkoren i artikel 18.2 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

c)

I de fall som avses i artikel 135.3 och 135.5 i budgetförordningen.

d)

Om mottagaren eller någon till denne knuten person eller en person med obegränsat ansvar för mottagarens skulder befinner sig i någon av de situationer som anges i artikel 106.1 a eller b i budgetförordningen.

e)

Om mottagaren eller någon till denne knuten person befinner sig i någon av de situationer som avses i leden c, d, e eller f i artikel 106.1 eller 106.2 i budgetförordningen.

f)

Om mottagaren fråntas sin status som mottagare i enlighet med artikel 10.6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

b)   Förfarande för avslutande

Steg 1 – Innan finansieringsbeslutet avslutas ska Europaparlamentet formellt underrätta mottagaren om sin avsikt att avsluta beslutet, och ange sina skäl till detta samt uppmana mottagaren att lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av denna underrättelse.

Steg 2 – Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att inte avsluta finansieringsbeslutet ska det underrätta mottagaren om detta beslut.

Om Europaparlamentet efter utgången av tidsfristen för inlämnande av synpunkter beslutar att avsluta finansieringsbeslutet, ska det genom ett motiverat beslut om avslutande formellt underrätta mottagaren om detta.

Avslutandet av finansieringsbeslutet ska träda i kraft den dag då mottagaren underrättas om detta beslut.

II.14.3   Avslutandets verkan

Beslutet om avslutandet av finansieringsbeslutet har omedelbar verkan (ex nunc). De kostnader som mottagaren faktiskt ådrar sig från den dag då beslutet om avslutande träder i kraft ska betraktas som icke bidragsberättigande kostnader.

Artikel II.15

Överlåtelse

Mottagaren får inte överlåta några av sina betalningsanspråk gentemot Europaparlamentet till någon tredje part, såvida detta inte godkänts på förhand av Europaparlamentet på grundval av en motiverad skriftlig begäran från mottagaren.

Om Europaparlamentet inte skriftligen samtyckt till överlåtelsen eller om villkoren för detta samtycke inte efterlevs, förlorar överlåtelsen sin verkan.

Överlåtelsen får under inga omständigheter befria mottagaren från dennes skyldigheter gentemot Europaparlamentet.

Artikel II.16

Dröjsmålsränta

Om Europaparlamentet inte betalar inom tidsfristerna för betalning ska mottagaren ha rätt till dröjsmålsränta för den försenade betalningen enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner i euro (nedan kallad referensränta) med ett tillägg på 3,5 procentenheter. Referensräntan är den som gäller den första dagen i den månad i vilken tidsfristen för betalningen löper ut och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, serie C.

Om Europaparlamentet avbryter betalningarna i enlighet med artikel II.12, ska detta inte ge rätt till dröjsmålsränta.

Dröjsmålsränta ska erläggas från den dag som följer på förfallodagen för betalningen fram till och med den dag då betalningen verkställs.

Om den beräknade räntan uppgår till högst 200 EUR ska Europaparlamentet, genom undantag från första stycket, endast vara skyldigt att betala räntan till mottagaren om mottagaren begärt detta inom två månader efter det att den försenade betalningen har mottagits.

Artikel II.17

Tillämplig rätt

Detta finansieringsbeslut regleras av gällande unionsrätt, i synnerhet av förordning (EU Euratom) nr 1141/2014, och tillämpliga regler i budgetförordningen, vilka gäller fullt ut. De kompletteras vid behov av nationell rätt i den medlemsstaten där mottagaren har sitt säte.

Artikel II.18

Rätt att höras

I de fall då mottagaren enligt detta finansieringsbeslut har rätt att lämna sina synpunkter ska denne ges en period på 10 arbetsdagar, om inget annat uttryckligen anges, för att lämna sina skriftliga synpunkter. Denna period får på begäran av mottagaren förlängas en gång med ytterligare 10 arbetsdagar.

DEL B: FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel II.19

Bidragsberättigande kostnader

II.19.1   Villkor

För att kostnader ska anses vara ersättningsgilla för unionsfinansiering och vara förenliga med bestämmelserna i artikel 126 i budgetförordningen måste de uppfylla följande kriterier: De ska

a)

stå i direkt samband med finansieringsbeslutets syfte och vara upptagna i den beräknade verksamhetsbudget som bifogas finansieringsbeslutet,

b)

vara nödvändiga för genomförandet av finansieringsbeslutet,

c)

vara rimliga och motiverade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, i synnerhet kraven på sparsamhet och effektivitet,

d)

ha uppstått under den bidragsberättigande tiden för unionsfinansiering enligt definitionen i artikel I.2, med undantag för de kostnader som rör de årliga rapporterna och intyg om den ekonomiska redovisningen och de underliggande räkenskaperna,

e)

utgöra faktiska kostnader för mottagaren,

f)

vara möjliga att identifiera och kontrollera, och vara registrerade i mottagarens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som är tillämpliga på denne,

g)

uppfylla kraven i tillämplig skatte- och sociallagstiftning.

h)

uppfylla bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket.

Mottagarens bokföringsmetoder och interna kontrollförfaranden måste medge en direkt avstämning mellan de kostnader och inkomster som uppgivits i den årliga rapporten och den ekonomiska redovisningen och motsvarande styrkande handlingar.

II.19.2   Exempel på bidragsberättigande kostnader

I synnerhet nedanstående verksamhetskostnader är bidragsberättigade om de uppfyller kriterierna i punkt 1 i denna artikel, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 126 i budgetförordningen:

a)

Administrativa kostnader och kostnader i samband med tekniskt underhåll, sammanträden, forskning, gränsöverskridande evenemang, studier, information och publikationer.

b)

Personalkostnader, motsvarande de faktiska lönekostnaderna plus sociala avgifter och andra lagstadgade kostnader som ingår i ersättningen, så länge de inte överstiger de genomsnittliga beloppen enligt mottagarens vanliga policy för löner och ersättningar.

c)

Personalens kostnader för resa och uppehälle, förutsatt att de motsvarar mottagarens vanliga rutiner i samband med resekostnader.

d)

Avskrivningskostnader för utrustning eller andra tillgångar (nya eller begagnade) som bokförts i mottagarens räkenskaper, förutsatt att tillgångarna

i)

skrivs av i enlighet med internationella redovisningsstandarder och mottagarens gängse redovisningspraxis, och

ii)

har förvärvats i enlighet med bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket, om förvärvet ägde rum under den bidragsberättigande perioden.

e)

Kostnader för förbrukningsmateriel och andra varor och andra kontrakt, förutsatt att de

i)

förvärvats i enlighet med bestämmelserna i artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket, och

ii)

är direkt kopplade till finansieringsbeslutets syfte.

f)

Kostnader som direkt uppkommer genom krav i finansieringsbeslutet, inbegripet, i förekommande fall, kostnader för finansiella tjänster (i synnerhet kostnader för finansiella garantier), under förutsättning att motsvarande tjänster har köpts i enlighet med artikel II.9.1 första stycket och som allmän regel artikel II.9.1 andra stycket.

Artikel II.20

Icke bidragsberättigande kostnader

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel II.19.1 i detta beslut och artikel 126 i budgetförordningen ska följande kostnader inte anses vara bidragsberättigande:

a)

Avkastning på kapital och utdelningar som betalats av mottagaren.

b)

Skulder och avgifter för skulder.

c)

Avsättningar för förluster eller skulder.

d)

Skuldränta.

e)

Osäkra fordringar.

f)

Valutaförluster.

g)

Kostnader för överföring från Europaparlamentet som mottagarens bank tar ut.

h)

Kostnader som mottagaren tagit upp inom ramen för en annan åtgärd som får bidrag med finansiering från unionens budget.

i)

Bidrag in natura.

j)

Orimliga eller oöverlagda utgifter.

k)

Avdragsgill mervärdesskatt.

l)

Förbjuden finansiering av vissa tredje parter i enlighet med artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel II.21

Bidrag in natura

Europaparlamentet ska tillåta mottagaren att ta emot bidrag in natura under genomförandet av finansieringsbeslutet, förutsatt att värdet av dessa bidrag inte överstiger

a)

de kostnader som faktiskt betalats och som vederbörligen styrkts av bokföringsunderlag för de tredje parter som utan ersättning har tillhandahållit mottagaren dessa förmåner och betalat motsvarande kostnader,

b)

om några sådana handlingar saknas, allmänt accepterade kostnader på marknaden i fråga,

c)

det värde som accepterats för dem i den beräknade budgeten,

d)

50 % av de egna medel som accepterats i den beräknade budgeten.

Bidrag in natura

a)

ska redovisas separat i den beräknade budgeten för att återspegla de totala medlen,

b)

ska vara förenliga med artikel 20 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 samt nationella skatte- och socialförsäkringsregler,

c)

ska enbart godtas tillfälligt, på grundval av intyg från den externa revisorn och godkännande i beslutet om bidragets slutliga belopp,

d)

får inte bestå av fast egendom.

Artikel II.22

Budgetöverföringar

Mottagaren ska ha rätt att justera den beräknade budgeten enligt Bilaga 1 genom överföringar mellan de olika budgetposterna. Denna justering kräver ingen ändring av finansieringsbeslutet. Dessa överföringar ska motiveras i den årliga rapporten.

Artikel II.23

Rapporteringskrav

II.23.1   Årlig rapport

Helst före den 15 maj, och senast den 30 juni efter utgången av budgetår N, ska mottagaren lämna in en årlig rapport, som ska bestå av följande:

a)

Årsredovisning och åtföljande noter med angivande av mottagarens intäkter och kostnader, tillgångar och skulder i början och slutet av budgetåret i enlighet med tillämplig lag i den medlemsstat där mottagaren har sitt säte.

b)

Årsredovisning som har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (7).

c)

En förteckning över donatorer och bidragsgivare och deras respektive donationer eller bidrag som anmälts i enlighet med artikel 20 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

d)

Verksamhetsrapport.

e)

Ekonomisk redovisning baserad på den beräknade budgetens struktur.

f)

Närmare uppgifter om intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

g)

Avstämning mellan den ekonomiska redovisning som avses i lede) och de detaljerade uppgifter som avses i led f).

h)

Förteckning över leverantörer som under det aktuella budgetåret debiterat mottagaren belopp som överstiger 10 000 EUR, med angivande av leverantörens namn och adress samt omfattningen på de varor eller tjänster som levererats.

I fall det görs en överföring enligt artikel II.25.3 måste den årliga rapporten inbegripa de handlingar som avses i leden d) e, f och g)för det första kvartalet i året efter det berörda budgetåret.

De uppgifter som ingår i den årliga rapporten måste vara tillräckliga för att det slutliga bidragsbeloppet ska kunna fastställas.

II.23.2   Extern revisionsrapport

Europaparlamentet ska direkt från de oberoende externa organ eller sakkunniga som bemyndigats i enlighet med artikel 23.3 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 erhålla en extern revisionsberättelse enligt artikel 23.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Syftet med den externa revisionen är att kontrollera tillförlitligheten i den ekonomiska redovisningen och att dess utgifter är lagliga och korrekta, och framför allt att

a)

det i enlighet med den nationella rätt som är tillämplig på mottagaren har utarbetats ekonomiska redovisningar som inte innehåller några väsentliga felaktigheter utan ger en rättvisande bild av den finansiella situationen och rörelseresultaten,

b)

den ekonomiska redovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002,

c)

de redovisade kostnaderna verkligen har uppstått,

d)

alla inkomster tagits upp,

e)

de räkenskapshandlingar som mottagaren lämnat till parlamentet överensstämmer med de finansiella bestämmelserna i finansieringsbeslutet,

f)

de skyldigheter som följer av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, särskilt artikel 20, har uppfyllts,

g)

de skyldigheter som följer av finansieringsbeslutet, särskilt artiklarna II.9 och II.19, är uppfyllda,

h)

bidragen in natura de facto kommit mottagaren tillhanda och värderats i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna,

i)

eventuella överskott från EU:s finansiering har överförts till nästa budgetår och använts under det första kvartalet av budgetåret, i enlighet med artikel 125.6 i budgetförordningen,

j)

eventuella överskott av egna medel har överförts till reserven,

Artikel II.24

Beslut om den årliga rapporten

Senast den 30 september året efter budgetår N ska Europaparlamentet godkänna eller avvisa den årliga rapport som avses i artikel II.23.1.

Om Europaparlamentet inte skriftligen har svarat inom sex månader ska den årliga rapporten anses vara godkänd.

Godkännandet av den årliga rapporten ska inte påverka fastställandet av det slutliga finansieringsbeslutet enligt artikel II.25 genom vilket Europaparlamentet fattar sitt slutliga beslut om kostnadernas bidragsberättigande.

Europaparlamentet får begära ytterligare uppgifter från mottagaren för att kunna fatta ett beslut om den årliga rapporten. Om sådana uppgifter skulle begäras ska tidsfristen för beslutet om den årliga rapporten förlängas till dess att de begärda uppgifterna har erhållits och utvärderats.

Om den årliga rapporten är behäftad med väsentliga brister får Europaparlamentet avvisa den utan att begära ytterligare uppgifter från mottagaren och får begära att denne lämnar in en ny rapport inom 15 arbetsdagar.

Begäran om ytterligare uppgifter eller en ny rapport ska delges mottagaren skriftligt.

Om den årliga rapport som ursprungligen lämnades in avvisats och en ny rapport begärts, ska förfarandet för godkännande som anges i denna artikel tillämpas på den nya rapporten.

Artikel II.25

Beslut om slutligt bidragsbelopp

II.25.1   Effekterna av den årliga rapporten

Europaparlamentets beslut om fastställandet av det slutliga bidragsbeloppet ska grundas på den årliga rapport som godkänts i enligt med artikel II.24. Om Europaparlamentet avvisar den årliga rapporten definitivt eller om mottagaren underlåter att lämna in en årlig rapport inom tillämpliga tidsfristen får inga ersättningsgilla kostnader fastställas genom beslutet om det slutliga bidragsbeloppet.

II.25.2   Tröskelvärde

Det slutliga bidragsbeloppet ska fastställas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel I.4 och får inte överstiga 85 % av de faktiska bidragsberättigande kostnaderna.

II.25.3   Överföring av överskott

Om mottagaren i slutet av budgetår N har ett inkomstöverskott som överstiger utgifterna måste en del av detta överskott föras över till budgetår N+1, i enlighet med bestämmelserna i artikel 125.6 i budgetförordningen.

a)   Definition av överskott

Överskottet för budgetår N är skillnaden mellan de totala bidragsberättigande kostnaderna och summan av

i)

det preliminära (högsta) bidragsbeloppet, i enlighet med artikel I.4,

ii)

mottagarens egna medel som öronmärkts för att täcka bidragsberättigande kostnader, då mottagaren tidigare har täckt icke bidragsberättigande kostnader enbart med hjälp av egna medel och

iii)

eventuella överskott som överförts från budgetår N-1.

Det överskott som får överföras till budgetår N+1 får inte överstiga 25 % av de totala inkomster som avses i leden i och ii ovan.

b)   Bokföring av belopp som avsatts för bidragsberättigande kostnader

Det belopp som de facto överförs ska föras in i balansräkningen för budgetår N som ett ”belopp som avsatts för att täcka bidragsberättigande kostnader som uppkommer under det första kvartalet av år N+1”. Detta belopp ska utgöra en bidragsberättigande kostnad under budgetår N.

En tillfällig avräkning som ska göras senast den 31 mars år N+1 ska dessutom avgöra de bidragsberättigande kostnader som de facto uppkommit fram till det datumet. Det avsatta beloppet ska inte överstiga dessa kostnader.

Under år N+1 ska det avsatta beloppet upplösas och generera inkomster som används för att täcka bidragsberättigande kostnader som uppkommer under det första kvartalet av år N+1.

II.25.4   Beslut om det slutliga bidragsbeloppet

Europaparlamentet ska årligen kontrollera huruvida utgifterna överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, budgetförordningen och finansieringsbeslutet. Varje år ska parlamentet fatta ett beslut om det slutliga bidragsbeloppet som i vederbörlig ordning ska meddelas mottagaren.

Det slutliga bidragsbeloppet för budgetår N ska fastställas år N +1.

När det slutliga beloppet fastställs ska avräkningen av förfinansieringen äga rum.

II.25.5   Återstoden av finansieringen

Om den förfinansiering som betalats ut överstiger det slutliga bidragsbeloppet ska Europaparlamentet kräva tillbaka den förfinansiering som betalats ut på felaktiga grunder.

Om det slutliga bidragsbelopp som betalats ut överstiger förfinansieringen ska Europaparlamentet betala ut återstoden.

II.25.6   Vinst

a)   Definition

Vinst ska definieras enligt artikel 125.5 i budgetförordningen.

b)   Uppbyggnad av reserver

I enlighet med bestämmelserna i artikel 125.5 i budgetförordningen får bidragsmottagen bygga upp reserver från överskott av egna medel, vilka definieras i Artikel II.1.

Det överskott som ska överföras till reservkontot ska, i tillämpliga fall, utgöras av de egna medel som överstiger summan av de egna medel som krävs för att täcka 15 % av de bidragsberättigande kostnader som faktiskt uppkommit under budgetår N och 15 % av de kostnader som ingår i det belopp som överförs till budgetår N+1. Mottagaren måste tidigare ha täckt icke bidragsberättigande kostnader genom att enbart utnyttja egna medel.

Det överskott som överförts till reserven ska inte beaktas vid beräkningen av vinsten.

Reserven får endast användas för att täcka mottagarens operativa kostnader.

c)   Återkrav

Finansieringen får inte ge upphov till någon vinst för mottagaren. Europaparlamentet ska ha rätt att kräva tillbaka den procentandel av vinsten som motsvarar unionens bidrag till de bidragsberättigande kostnaderna, i enlighet med artikel 125.4 i budgetförordningen.

Artikel II.26

Återkrav

Om ett belopp felaktigt utbetalats till mottagaren eller om ett förfarande för återkrav är motiverat enligt villkoren i finansieringsbeslutet, förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 eller budgetförordningen ska mottagaren betala tillbaka berörda belopp till Europaparlamentet enligt de villkor och inom den tidsfrist som Europaparlamentet fastställt.

II.26.1   Dröjsmålsränta

Om mottagaren inte betalat tillbaka beloppet inom den tidsfrist som fastställts av Europaparlamentet tillkommer dröjsmålsränta enligt artikel II.16. Dröjsmålsräntan omfattar en period som räknas från och med dagen då tidsfristen för återbetalning löper ut till och med den dag då Europaparlamentet erhåller hela det belopp mottagaren är skyldig.

Alla delbetalningar avräknas först mot dröjsmålsräntan och sedan mot huvudbeloppet.

II.26.2   Avräkning

Vid utebliven betalning inom fastställd tidsfrist får återbetalningen av de belopp som Europaparlamentet har att fordra avräknas mot alla de belopp som mottagaren har att fordra i enlighet med artikel 80 i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. I undantagsfall som motiveras av behovet att skydda unionens ekonomiska intressen, får Europaparlamentet begära att beloppet avräknas före den fastställda betalningsdagen. Det krävs inget medgivande i förväg från mottagaren.

II.26.3   Bankavgifter

De bankavgifter som uppstår på grund av återbetalningen av de belopp Europaparlamentet har att fordra ska mottagaren ensam ansvara för.

Artikel II.27

Finansiell garanti

Om Europaparlamentet begär en finansiell garanti i enlighet med artikel 134 i budgetförordningen måste följande villkor vara uppfyllda:

a)

Den finansiella garantin måste utfärdas av en bank eller ett godkänt finansinstitut eller, om detta begärs av mottagaren och godkänns av Europaparlamentet, av en tredje part.

b)

Borgensmannen måste gå i borgen såsom för egen skuld och får inte begära att Europaparlamentet först kräver gäldenären (dvs. den berörda mottagaren).

c)

Den finansiella garantin måste uttryckligen gälla tills förfinansieringsdelen har kvittats mot mellanliggande betalningar eller utbetalning av det resterande beloppet från Europaparlamentet. Om utbetalningen av det resterande beloppet sker i form av ett återkrav, ska den finansiella garantin gälla tills skulden anses ha reglerats till fullo. Europaparlamentet ska frigöra säkerheten inom en månad.

Artikel II.28

Kontroll

II.28.1   Allmänna bestämmelser

Inom ramen för sina befogenheter, och i enlighet med kapitel V i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2001, får Europaparlamentet och myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser när som helst utöva sina respektive kontrollbefogenheter för att kontrollera huruvida mottagaren till fullo uppfyller de skyldigheter som fastställs i finansieringsbeslutet, i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2001 och i budgetförordningen.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med de behöriga myndigheterna och ge dem all den hjälp som de behöver för att genomföra sin kontroll.

Europaparlamentet och myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser får delegera kontrollen till externa organ som är bemyndigade att agera för deras räkning (nedan kallade bemyndigade organ).

II.28.2   Skyldighet att bevara handlingar

Mottagaren ska bevara alla originalhandlingar, särskilt räkenskapshandlingar och skattehandlingar, som ska lagras på lämpligt medium, inbegripet digitaliserade original när detta är tillåtet enligt respektive nationell rätt och i enlighet med villkoren som anges där, under en period av fem år från och med dagen för inlämnandet av den årliga rapporten.

Den femårsperiod som anges i första stycket ska inte vara tillämplig vid pågående revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk avseende finansieringen. I sådana fall ska mottagaren spara handlingarna till dess att sådana revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk färdigbehandlats.

II.28.3   Skyldighet att tillhandahålla handlingar och/eller uppgifter

Mottagaren ska tillhandahålla alla handlingar och/eller uppgifter, även i elektronisk form, som begärs av Europaparlamentet, myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser eller det bemyndigade organet (nedan kallat den behöriga myndigheten).

Handlingar eller uppgifter som mottagaren lämnat behandlas i enlighet med artikel II.6.

II.28.4   Besök på plats

Den behöriga myndigheten får genomföra besök på plats i mottagarens lokaler. För detta ändamål får den behöriga myndigheten skriftligen begära att mottagaren vidtar lämpliga åtgärder för ett sådant besök inom en lämplig tidsfrist som ska fastställas av den behöriga myndigheten.

Vid ett besök på plats ska mottagaren låta den behöriga myndigheten få tillträde till platser och lokaler där verksamheten fullgörs eller har fullgjorts, samt tillgång till alla nödvändiga uppgifter, även i elektronisk form.

Mottagaren ska se till att uppgifterna finns tillgängliga vid tidpunkten för besöket på plats och att de begärda uppgifterna överlämnas i lämplig form.

II.28.5   Kontradiktoriskt revisionsförfarande

På grundval av de resultat som framkommit under kontrollförfarandet ska Europaparlamentet upprätta en preliminär revisionsrapport som ska skickas till mottagaren. Mottagaren får lämna synpunkter inom 30 kalenderdagar efter mottagandet av den preliminära revisionsrapporten.

På grundval resultaten i den preliminära revisionsrapporten och eventuella synpunkter från mottagaren ska Europaparlamentet fastställa sina slutliga revisionsresultat i en slutlig revisionsrapport. Den slutliga revisionsrapporten ska skickas till mottagaren inom 60 kalenderdagar efter utgången av den tidsfrist som fastställts för inlämnandet av synpunkter till den preliminära revisionsrapporten.

II.28.6   Effekterna av revisionsresultatet

Utan att det påverkar parlamentets rätt att vidta åtgärder enligt artikel II.12–II.14 ska det slutliga revisionsresultatet beaktas på vederbörligt sätt av Europaparlamentet vid fastställandet av det slutliga bidragsbeloppet.

Fall av misstänkt bedrägeri eller allvarlig överträdelse av tillämpliga regler som upptäcks genom de slutliga revisionsresultaten, ska anmälas till behöriga nationella myndigheter eller EU-myndigheter för vidare åtgärder.

Europaparlamentet får retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet på basis av de slutliga revisionsresultaten.

II.28.7   Olafs kontrollbefogenheter

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska utöva sina kontrollbefogenheter i förhållande till mottagaren i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och särskilt i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 (8), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 (9) och artiklarna 24.4 och 25.7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med Olaf och bistå Olaf med all den hjälp som behövs för genomförandet av kontrollen.

Europaparlamentet får när som helst retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet på grundval av de resultat som erhållits från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), i enlighet med artikel 25.7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Innan Europaparlamentet beslutar att retroaktivt justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet ska mottagaren vederbörligen informeras om relevanta resultat och parlamentets avsikt att justera beslutet om det slutliga bidragsbeloppet, och mottagaren ska ha möjlighet att lägga fram sina synpunkter.

II.28.8   Europeiska revisionsrättens kontrollbefogenheter

Europeiska revisionsrätten ska utöva sina kontrollbefogenheter i enlighet med tillämpliga regler, och särskilt artikel 137.2 i budgetförordningen och artikel 25.6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Artiklarna II.28.3 och II.28.4 är tillämpliga.

Mottagaren ska i vederbörlig ordning samarbeta med revisionsrätten och bistå denna med all den hjälp som behövs för genomförandet av kontrollen.

II.28.9   Underlåtelse att fullgöra skyldigheterna enligt artikel II.28.1–II.28.4

Om mottagaren inte fullgör de skyldigheter som fastställs i artikel II.28.1–II.28.4 får Europaparlamentet betrakta alla kostnader som inte dokumenterats tillräckligt av mottagaren som icke ersättningsgilla.

På Europaparlamentets vägnar

[efternamn, förnamn]

[underskrift]

Upprättat i [ort: Strasbourg, Luxemburg, Bryssel]

Bilaga 1

Beräknad budget

Kostnader

Bidragsberättigande kostnader

Budgeten

Faktiska belopp

A.1: Personalkostnader

1.

Arvoden

2.

Bidrag

3.

Vidareutbildning

4.

Tjänsteresor

5.

Övriga personalkostnader

 

 

A.2: Kostnader för infrastruktur och drift

1.

Hyra, avgifter och underhållskostnader

2.

Anläggningskostnader för installation, utnyttjande och underhåll

3.

Periodiserade kostnader för lös och fast egendom

4.

Pappersvaror och kontorsmateriel

5.

Porto och telekommunikation

6.

Kostnader för tryck, översättning och duplicering

7.

Övriga kostnader för infrastruktur

 

 

A.3: Administrativa kostnader

1.

Dokumentationskostnader (tidningar, nyhetsbyråer, databaser)

2.

Studie- och forskningskostnader

3.

Rättskostnader

4.

Bokförings- och revisionskostnader

5.

Stöd till tredje parter

6.

Diverse administrativa kostnader

 

 

A.4: Sammanträden och representationskostnader

1.

Sammanträdeskostnader

2.

Deltagande i seminarier och konferenser

3.

Representationskostnader

4.

Kostnader för inbjudningar

5.

Övriga sammanträdeskostnader

 

 

A.5: Informations- och publikationskostnader

1.

Publikationskostnader

2.

Utformning och drift av webbplatser

3.

Reklamkostnader

4.

Kommunikationsmaterial (tillbehör)

5.

Seminarier och utställningar

6.

Övriga informationskostnader

 

 

A.6 Tilldelning till ”belopp som avsatts för att täcka bidragsberättigande kostnader som uppkommer under det första kvartalet av år N+1”

 

 

A. TOTALA BIDRAGSBERÄTTIGANDE KOSTNADER

 

 

Icke bidragsberättigande kostnader

1.

Avsättningar

2.

Växelkursskillnader

3.

Osäkra fordringar gentemot tredje parter

4.

Bidrag in natura

5.

Annat (specificeras)

 

 

B. TOTALA ICKE BIDRAGSBERÄTTIGANDE KOSTNADER

 

 

C. SUMMA KOSTNADER

 

 


Intäkter

 

Budgeten

Faktiska belopp

D.1 Upplösning av ”belopp som avsatts för att täcka bidragsberättigande kostnader som uppkommer under det första kvartalet av år N”

Ej tillämpligt.

 

D.2 Europaparlamentets finansiering

 

 

D.3 medlemsavgifter

 

 

3.1

från medlemsstiftelser

3.2

från enskilda ledamöter

 

 

D.4 Donationer

 

 

 

 

 

D.5 Övriga egna medel

 

 

(ska förtecknas)

 

 

D.6. Ränta på förhandsfinansiering

 

 

D.7. Bidrag in natura

 

 

D. SUMMA INTÄKTER

 

 

E. vinst/förlust (F-C)

 

 


F) Tilldelning av egna medel till det särskilda reservkontot

 

 

G. Vinst/förlust som ska kontrolleras när det gäller förenligheten med regeln om icke-vinstdrivande verksamhet (E-F)

 

 

Obs! Strukturen är endast vägledande. Den bindande strukturen för den beräknade budgeten ska offentliggöras årligen tillsammans med inbjudan att lämna förslag.

Bilaga 2

Arbetsprogram

[ska införas för varje finansieringsansökan]

 


(1)  EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.

(2)  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)  EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.

(4)  EUT L 333, 19.12.2015, s. 50.

(5)  EUT C 205, 29.6.2017, s. 2.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

(8)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).


Rådet

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/46


Rådets slutsatser för att bidra till att ökningen av antalet fall av övervikt och fetma hos barn hejdas (1)

(2017/C 205/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ERINRAR OM FÖLJANDE.

1.

Artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (2), i vilken det anges att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder och att unionen ska främja samarbete mellan medlemsstaterna på folkhälsoområdet och vid behov stödja deras insatser.

2.

Sedan år 2000 har Europeiska unionens råd betonat vikten av att främja hälsosamma livsstilar, bland annat genom kostvanor och fysisk aktivitet, särskilt i följande dokument (3):

Rådets resolution av den 14 december 2000 om hälsa och nutrition (4).

Rådets slutsatser av den 3 juni 2005 om fetma, kostvanor och motion (5).

Rådets resolution av den 30 november 2006 om hälsa inom alla politikområden (6).

Rådets slutsatser av den 6 december 2007 om genomförande av en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (7).

Rådets slutsatser av den 8 juni 2010 om rättvisa och hälsa inom alla politikområden: Solidaritet i hälsa (8).

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 27 november 2012, om underlättande av hälsofrämjande fysisk aktivitet (9).

Rådets slutsatser av den 20 juni 2014 om kost och fysisk aktivitet (10).

Rådets slutsatser av den 17 juni 2016 om livsmedelsförbättring (11).

3.

EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 (12), i vilken man konstaterar att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder får gynnsamma effekter för både medborgarna och hälsovårdssystemen samt att det är väsentligt att främja hälsosamma matvanor (13) och fysisk aktivitet för att minska risken för kroniska åkommor och icke-överförbara sjukdomar och uppmanar medlemsstaterna att betrakta främjande av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet som en viktig prioritering och på så sätt bidra till bättre hälsa och livskvalitet för EU-medborgarna, hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet samt en hållbar handlingsplan för livsmedel och kost för Europa 2015–2020 (14).

4.

Världshälsoorganisationens (WHO) globala handlingsplan för förebyggande och kontroll av icke-överförbara sjukdomar 2013–2020, av den 27 maj 2013 (15), och dess nio frivilliga globala mål; WHO:s strategi för fysisk aktivitet för Region Europa 2016–2025 (16) och rapporten från WHO:s kommission för kampen mot barnfetma (2016) (17) i vilken ett heltäckande, integrerat paket med rekommendationer för att ta itu med barnfetma utarbetades.

5.

FN:s resolution av den 25 september 2015Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man konstaterar att det för att bekämpa ojämlikheter krävs en strategi som omfattar många olika intressenter och sektorer, samtidigt som man ser till att ingen lämnas utanför (18).

6.

Wiendeklarationen av den 5 juli 2013 om kosthållning och icke-överförbara sjukdomar i samband med Health 2020 (19), genom vilken man enades om att vidta åtgärder mot fetma och prioritera arbetet med goda kostvanor för barn, särskilt genom att skapa hälsosammare miljöer när det gäller mat och dryck.

7.

Offentlig upphandling av hälsosamma livsmedel – 2017 års tekniska rapport om skolmiljön, som utarbetats av det maltesiska ordförandeskapet tillsammans med Europeiska kommissionen, WHO, gemensamma forskningscentrumet (JRC) och medlemmar i högnivågruppen för kost och fysisk aktivitet (20).

8.

Utkastet till rapport med en halvtidsutvärdering av EU:s handlingsplan om barnfetma, som lades fram av Europeiska kommissionen den 22 februari 2017 (21).

EUROPEISKA UNIONENS RÅD KONSTATERAR FÖLJANDE.

1.

Hälsa har ett värde i sig och utgör en möjlighet och en investering för varje lands ekonomiska och sociala utveckling.

2.

Den höga förekomsten av övervikt och fetma hos barn i många medlemsstater utgör en stor utmaning på hälsoområdet som bidrar till större ojämlikhet när det gäller hälsa, och den mest utsatta gruppen som drabbas hårdast är barnen. Barnfetma är en stark prediktor för fetma i vuxen ålder, då över 60 % av överviktiga barn sannolikt även blir överviktiga som vuxna (22), och hälsoeffekterna och de ekonomiska konsekvenserna är välkända.

3.

Övervikt och fetma i barndomen förknippas med allvarliga hälsoeffekter på både kort och lång sikt, däribland ökad risk för typ 2-diabetes, astma, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. När dessa sjukdomar väl har utvecklats minskar fetma i stor utsträckning effekten av den behandling som ges för sådana sjukdomar.

4.

Fetma påverkar livskvaliteten och kan bland annat kopplas till dålig självkänsla.

5.

Orsakerna till övervikt och fetma hos barn är komplexa och beror på många olika faktorer samt har till största del sin grund i exponering för miljöer som skapar eller leder till fetma (23).

6.

Otillräcklig fysisk aktivitet och obalanserad kost leder till övervikt, fetma och olika kroniska sjukdomar. Därför bör båda dessa områden hanteras på ett adekvat sätt.

7.

Nya experimentella bevis tyder på att det finns epigenetiska förändringar som i vissa fall kan vara en bidragande faktor till att människor blir överviktiga eller feta. Enligt vissa studier kan barnfetma kopplas till riskfaktorer såsom högt kroppsmasseindex (BMI) hos modern före graviditeten, prenatal exponering för tobak, onödigt stor viktuppgång hos modern under graviditeten och accelererad viktuppgång under barnets första 1 000 levnadsdagar (24).

8.

Hos Europeiska barn är fetma nära kopplad till föräldrarnas socioekonomiska status; föräldrar i lägre socioekonomiska grupper är mer sannolikt överviktiga. Barn till feta föräldrar, eller barn med lägre socioekonomisk status, löper större risk att få dåliga matvanor och bli överviktiga. I vissa medlemsstater är det dessutom mindre sannolikt att barn i lägre socioekonomiska grupper ammas, särskilt vid prematur födsel (25).

9.

Befintliga strategier för att främja hälsa samt förebygga övervikt och fetma i syfte att hejda ökningen av antalet fall av barnfetma har inte varit tillräckligt effektiva. Ingen enskild åtgärd är tillräcklig för att ta itu med barnfetma. Dessutom kan sektoriell politik även ha betydande icke önskvärd inverkan på sunda kostvanor och fysisk aktivitet. Därför bör de enskilda medlemsstaterna och Europeiska unionen placera barnfetma högt på dagordningen, och ämnet måste hanteras som en prioriterad fråga samt genom olika samordnade åtgärder som omfattar olika sektorer.

10.

Ytterligare forskning behövs för att bättre förstå orsakerna till övervikt och fetma hos barn, bland annat om epigenetik, och för att undersöka evidensbaserade strategier för sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet under hela livet. Därutöver behövs ytterligare forskning på folkhälsoområdet för att belysa de ekonomiska konsekvenserna och drivkrafterna i alla socioekonomiska grupper samt för att säkerställa att folkhälsopolitiska strategier, interventioner och förebyggande program är ändamålsenliga.

11.

I linje med bevisen för att ett välnärt barn är hälsosammare möjliggör sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder att barn kan växa upp och utvecklas till hälsosamma vuxna. Hälsosamma barn är bättre rustade att lära sig och utvecklas i skolan, med åtföljande förbättrad kapacitet för personlig utveckling och hög produktivitet senare i livet.

12.

Enligt WHO bör barn och ungdomar i åldern 5–17 år ägna sig åt sammanlagt minst 60 minuters måttlig till högintensiv fysisk aktivitet per dag. Högintensiva aktiviteter och aktiviteter som stärker muskler och ben bör också utövas minst tre gånger i veckan (26). Gällande nationella rekommendationer bör tas i beaktande.

13.

Myndigheter på olika nivåer och samhället som helhet bör använda ett samarbetsinriktat och sektorsövergripande tillvägagångssätt för att säkerställa hälsosamma miljöer, bland annat när det gäller hälsa, utbildning, livsmedelsproduktion, jordbruk och fiske, handel och industri, ekonomi, idrott, kultur, kommunikation, miljö- och stadsplanering, transport, sociala frågor och forskning.

14.

Eftersom barn i de flesta europeiska länder tillbringar nästan en tredjedel av sitt dagliga liv i utbildningsmiljön är det viktigt att man inom ramen för skola och barnomsorg, i samarbete med föräldrarna, främjar sunda kostvanor och fysisk aktivitet. Gynnsamma förutsättningar till stöd för hälsosamma livsstilar bör eftersträvas i utbildningssammanhang.

15.

Skolmåltider utgör en bra möjlighet att understödja hälsosamma matvanor och främja hälsa, och i detta syfte bör hälsosamma livsmedel främjas i utbildningssammanhang.

16.

Regeringar och offentliga institutioner har möjligheten att, på ett rättvist och öppet sätt, öka efterfrågan på hälsosamma måltider och därmed förbättrade kostvanor genom offentlig upphandling och har potential att påverka marknaden och främja innovation i riktning mot tillhandahållande av ur näringssynpunkt mer balanserade livsmedel.

17.

Det finns tydliga bevis som motiverar effektivare åtgärder mot saluföring av livsmedel som har högt energiinnehåll och höga nivåer av mättat fett, transfettsyror, socker och salt. Erfarenheter och bevisning tyder på att regleringsåtgärder kan behövas för att göra frivilliga åtgärder mer effektiva.

18.

Det finns fördelar med att helamma barn under de första sex levnadsmånaderna för att uppnå optimal tillväxt, utveckling och hälsa. För att tillgodose barnets ökande näringsbehov bör det därefter få näringsmässigt adekvata och säkra kompletterande livsmedel, samtidigt som det fortsätter att ammas upp till två års ålder, eller längre. Amning och användning av säkra kompletterande livsmedel bör ske i enlighet med WHO:s rekommendationer (27) eller nationella rekommendationer om sådana finns.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

1.

i sina nationella handlingsplaner, integrera strategier eller åtgärder som rör kostvanor och fysisk aktivitet, sektorsövergripande åtgärder som syftar till att bekämpa barnfetma, med inriktning inte bara på främjande av hälsa och sjukdomsförebyggande utan även på de barn och ungdomar som redan är överviktiga eller feta; särskilt följande bör ingå:

sektorsövergripande strategier och åtgärder som sträcker sig över hela livet för att minska socioekonomiska ojämlikheter och särskilt för att komma till rätta med utsatta barn och ungdomar i socialt mindre gynnade områden, bland annat genom att förbättra tillgången till sunda kostvanor och fysisk aktivitet,

öppen och effektiv styrning för att ta itu med orsakerna till övervikt och fetma,

strategier för att stärka de skyddsfaktorer som sunda kostvanor och hälsofrämjande fysisk aktivitet utgör och för att försvaga de olika riskfaktorer som bidrar till övervikt och fetma,

åtgärder som skapar gynnsamma förutsättningar inom skola och barnomsorg för att uppmuntra till sunda kostvanor och adekvat hälsofrämjande fysisk aktivitet på grundval av nationella eller internationella rekommendationer,

åtgärder för att uppmuntra barn, vuxna och lärare att genom ett familjebaserat tillvägagångssätt inhämta kunskap om kostvanor, fysisk aktivitet och stillasittande,

åtgärder för att främja fysisk aktivitet på rekreationsanläggningar i syfte att understödja ett mindre stillasittande beteende, främja utvecklingen och tillhandahållandet av tillgängliga tjänster för fysisk aktivitet på fritiden samt främja gynnsamma förutsättningar för daglig fysisk aktivitet och för att välja aktiva transportmedel (28),

åtgärder för att säkerställa att utbildningsinrättningar för barn är skyddade miljöer, fria från alla former av saluföring som går emot uppmuntran att anamma hälsosammare livsstilar,

åtgärder som på ett hållbart sätt uppmuntrar till sunda kost- och konsumtionsvanor och som bidrar till att minska ojämlikheten i fråga om hälsa och sociala villkor,

åtgärder för att främja och granska förbättringen av livsmedel som främst konsumeras av barn som ett viktigt verktyg för att underlätta hälsosamma val i alla miljöer och för alla befolkningsgrupper, i linje med rådets slutsatser om bättre livsmedel,

åtgärder för att ge familjer förmågan och möjligheten att anamma hälsosammare livsstilar, bland annat genom sunda kostalternativ och uppmuntran till fysisk aktivitet, med vederbörlig hänsyn till tidsramar och socioekonomiska faktorer,

åtgärder för att uppmuntra till tidiga interventioner i olika miljöer genom helamning under de första sex månaderna, införande av näringsmässigt adekvata kompletterande livsmedel vid sex månaders ålder samtidigt som amningen fortsätter upp till två års ålder eller längre, eller med beaktande av tillgängliga nationella rekommendationer,

åtgärder för att främja forskning om bestämningsfaktorer för barnfetma och förbättrade lösningar för att hantera problemet,

åtgärder för att förbättra tillgången till lämplig professionell rådgivning, vägledning och övervakning med avseende på sunda kostvanor och hälsofrämjande fysisk aktivitet under hela livet, inbegripet före och under graviditet,

åtgärder för att för yrkesverksamma på hälsoområdet som har kontakt med gravida kvinnor, spädbarn, barn, ungdomar, föräldrar och familjer, tillhandahålla fortbildning baserad på de senast tillgängliga vetenskapliga rönen om kost, hälsofrämjande fysisk aktivitet samt förebyggande och hantering av övervikt och fetma,

tillhandahållande av kontroller för att upptäcka barn som riskera att bli överviktiga eller feta samt av behandling och vård för barn som är överviktiga och feta, särskilt för de som är gravt feta,

åtgärder för att maximera primärvårdens viktiga roll när det gäller att förebygga, tidigt upptäcka och hantera övervikt och fetma,

åtgärder för att minska barns och ungdomars exponering för marknadsföring, reklam i medier (inklusive onlineplattformar och sociala medier) och sponsring avseende energirika livsmedel med höga halter av mättat fett, transfettsyror, socker och salt samt för att undersöka och rapportera om effekten av dessa åtgärder,

2.

utarbeta särskilda kostråd för barn och ungdomar som riktar sig såväl till de som har hälsosam vikt som till de som är överviktiga eller feta; sådana råd ska ge vägledning till föräldrar, omsorgsgivare och livsmedelsleverantörer vid utbildningsinrättningar om bland annat lämpliga portionsstorlekar och ska tillhandahålla information som identifierar näringsriktiga och praktiska livsmedelsalternativ till rimligt pris,

3.

utarbeta nationella särskilda riktlinjer för att uppmuntra till daglig fysisk aktivitet,

4.

säkerställa att kommunikation och vägledning som understödjs av nationella offentliga myndigheter på området kost, fysisk aktivitet och hälsa förbereds och förmedlas under förhållanden fria från otillbörlig kommersiell inverkan,

5.

öka de samordnade insatserna för att generellt minska mängden marknadsföring av livsmedel riktad mot barn och ungdomar som går emot uppmuntran till hälsosamma livsstilsval samt dess förmåga att övertyga,

6.

samarbeta med livsmedelsproducenter, livsmedelshandlare samt hotell- och restaurangbranschen för att uppmuntra till livsmedelsförbättring i linje med hälsovårdssektorns riktlinjer och till främjande av hälsosamma alternativ i syfte att göra det enklast att göra hälsosamma val,

7.

när så är lämpligt och i samarbete med intressenter, bland annat icke-statliga organisationer som ägnar sig åt konsument- och barnrelaterade frågor, vidta åtgärder eller främja utarbetande av uppförandekoder; detta ska säkerställa att kommersiella meddelanden riktade mot barn och ungdomar inte främjar livsmedel som har högt energiinnehåll och höga nivåer av socker, salt, mättat fett eller transfettsyror eller som på annat sätt inte uppfyller nationella eller internationella kostriktlinjer samt att industrins ansträngningar när det gäller förbättring och marknadsföring av livsmedel blir allt mer enhetliga,

8.

när så är lämpligt, överväga lagstiftningsåtgärder för att främja fysisk aktivitet och sunda kostvanor och för att garantera gynnsamma förutsättningar,

9.

genomföra en strategi för ”hälsa inom alla politikområden” som bidrar till att skapa miljöer och infrastrukturer som understödjer en ökning av rutinmässig fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på fritiden samt underlättar val av hälsosammare livsmedelsalternativ,

10.

genomföra pågående program för kontroll av hälsostatus under hela livet, med särskilt fokus på gravida kvinnors, barns och ungdomars kost och fysiska aktivitet i syfte att utarbeta och styra riktade åtgärder; inom dessa program måste man kunna övervaka olika indikatorer såsom sociala ojämlikheter,

11.

beakta en analys av de ekonomiska konsekvenser som övervikt och fetma hos barn och vuxna för med sig, särskilt hälso- och sjukvårdskostnaderna och de sociala kostnaderna samt belastningen för den offentliga budgeten och familjebudgetar inom hela den socioekonomiska gradienten.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT

1.

göra bekämpandet av övervikt och fetma hos barn till en prioritering för Europeiska unionen som återspeglas i politiken inom olika sektorer och i kommissionens arbetsprogram, samtidigt som medlemsstaternas befogenheter beaktas fullt ut,

2.

i förekommande fall samarbeta med alla intressenter, inklusive icke-statliga organisation som ägnar sig åt konsument- och barnrelaterade frågor, för att, under ledning av offentliga hälsovårdsmyndigheter, utarbeta, förstärka och se över initiativ på lokal, nationell och europeisk nivå; detta bör göras i syfte att minska mängden marknadsföring riktad mot barn och ungdomar av livsmedel som är energirika och har höga halter av salt, socker, mättat fett och transfettsyror eller som på annat sätt inte uppfyller nationella eller internationella kostriktlinjer samt för att, med hjälp av evidensbaserade verktyg, bekämpa stillasittande livsstilar, mot bakgrund av bevis för att kopplingen är stark mellan, å ena sidan, exponering för marknadsföring och skärmar, och, å andra sidan, fetma hos barn och ungdomar,

3.

särskilt uppmärksamma det brådskande behovet att ta itu med den utmaning som marknadsföring och reklam via onlineplattformar och sociala medier utgör, där kommunikationsmeddelanden ofta är mer inriktade på enskilda barn och svårare att övervaka,

4.

uppmuntra frivillig märkning av livsmedel i enlighet med de principer som fastställs i förordning (EU) nr 1169/2011, särskilt artikel 35.1, för att stödja konsumenterna, särskilt de från de lägre socioekonomiska grupperna, att välja hälsosamma alternativ och främja utbildnings- och informationskampanjer som syftar till att öka konsumenternas förståelse av livsmedelsinformation, inbegripet näringsvärdesmärkning,

5.

inom högnivågruppen för kost och fysisk aktivitet, identifiera lämpliga mekanismer för att förbättra den nuvarande insamlingen av data om hälsoindikatorer samt om interventioner och åtgärder, särskilt sådana som rör beteende, skydds- och riskfaktorer, övervikt, fetma och hälsoresultat för att data som är aktuella, tillförlitlitliga och jämförbara ska finnas tillgängliga,

6.

som prioriterade områden inrätta dels övervakningen av fysisk aktivitet och livsmedlens näringsmässiga kvalitet i skolor, dels utvärderingen av sociala ojämlikheter i förhållande till fetma och övervikt hos barn och ungdomar och den inverkan som följer därav,

7.

stödja WHO:s initiativ för övervakning av barnfetma (Childhood Obesity Surveillance Initiative) (29) som syftar till att rutinmässigt mäta tendenser i fråga om övervikt och fetma hos lågstadiebarn och studien om hälsobeteende bland barn i skolåldern (30) när det gäller ungdomar, i syfte att förstå epidemins framväxt i denna befolkningsgrupp och möjliggöra jämförelser mellan länderna i den europeiska regionen,

8.

med full respekt för medlemsstaternas befogenheter fortsätta att stödja och genomföra EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020, särskilt när det gäller gränsöverskridande verksamhet och påverkan såsom livsmedelsförbättring och marknadsföring riktad mot barn,

9.

utarbeta och utvärdera evidensbaserade program och riktlinjer angående hälsofrämjande och förebyggande interventioner, diagnostisering och behandlingsalternativ för barn och ungdomar som är eller riskerar att bli överviktiga eller feta; dessutom tillhandahålla utbildning och handledning för yrkesverksamma på hälsoområdet i linje med WHO:s riktlinjer och rekommendationer,

10.

identifiera bästa praxis i medlemsstaterna som uppfyller evidensbaserade urvalskriterier och sprida dem i medlemsstaterna, samtidigt som det institutionella sammanhanget beaktas.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

1.

fortsätta att stödja och bidra med resurser till forskningsprojekt och övervakningsinitiativ som är inriktade på att utforska och bekämpa övervikt och fetma, inbegripet genom att sprida bästa praxis och framgångsexempel som valts ut baserat på strikta kriterier,

2.

säkerställa en effektiv strategi för ”hälsa inom alla politikområden” som främjar att man inom olika sektorer och initiativ tar hänsyn till hälsa, förebyggande åtgärder och kost,

3.

fortsätta att engagera intressenter på EU-nivå, särskilt inom produktförbättring, genom att utnyttja lämpliga ramar för utvärdering och ansvarighet och regelbundet rapportera om utvecklingen,

4.

stödja utarbetandet av uppförandekoder på EU-nivå på området marknadsföring av och kommersiella meddelanden om livsmedel, särskilt när det gäller barn, samtidigt som intressenter på lämpligt sätt engageras,

5.

stödja det gemensamma arbete som utförs av medlemsstater som är villiga att utarbeta och, så brett som möjligt, genomföra relevanta samordnade initiativ, särskilt när det gäller livsmedelsförbättring, ekonomisk analys av konsekvenser av fetma och offentlig upphandling av livsmedel.


(1)  I Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter definieras barn som en ”människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet”.

(2)  EUT C 326, 26.10.2012, s. 47 (konsoliderad version).

(3)  Övriga relevanta rådsslutsatser eller rekommendationer från rådet: rådets slutsatser av den 2 december 2002 om fetma; rådets slutsatser av den 2 december 2003 om en hälsosam livsstil: utbildning, information och kommunikation; rådets slutsatser av den 31 maj 2007 om hälsofrämjande genom kostvanor och motion; resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 20 november 2008 om ungdomars hälsa och välbefinnande; rådets slutsatser av den 2 december 2011 om utjämning av skillnaderna i hälsa i EU genom samordnade åtgärder för att främja en hälsosam livsstil och rådets rekommendation av den 26 november 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer.

(4)  EGT C 20, 23.1.2001, s. 1.

(5)  Dok. 9181/05 SAN 67.

(6)  Dok. 16167/06 SAN 261.

(7)  Dok. 15612/07 SAN 227 DENLEG 118.

(8)  Dok. 9947/10 SAN 120 SOC 355.

(9)  EUT C 393, 19.12.2012, s. 22.

(10)  EUT C 213, 8.7.2014, s. 1.

(11)  EUT C 269, 23.7.2016, s. 21.

(12)  http://ec.europa.eu/health//sites/health/files/nutrition_physical_activity/docs/childhoodobesity_actionplan_2014_2020_en.pdf

(13)  Begreppet hälsosamma matvanor är synonymt med det som används i EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 http://ec.europa.eu/health//sites/health/files/nutrition_physical_activity/docs/childhoodobesity_actionplan_2014_2020_en.pdf

och rapporten från WHO:s kommission för kampen mot barnfetma http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/204176/1/9789241510066_eng.pdf.

(14)  http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/253727/64wd14e_FoodNutAP_140426.pdf

(15)  http://www.who.int/nmh/events/ncd_action_plan/en/

(16)  http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/282961/65wd09e_PhysicalActivityStrategy_150474.pdf?ua=1

(17)  http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/204176/1/9789241510066_eng.pdf

(18)  http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

(19)  http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/234381/Vienna-Declaration-on-Nutrition-and-Noncommunicable-Diseases-in-the-Context-of-Health-2020-Eng.pdf?ua=1

(20)  https://ec.europa.eu/jrc/sites/jrcsh/files/public-procurement-food-health-technical-report.pdf

(21)  Studie om genomförandet av EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 https://www.eu2017.mt/Documents/Reports/mid-term%20evaluation%20APCO%20report%20Draft.pdf

(22)  WHO:s statistik om fetma

http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/obesity/data-and-statistics

(23)  Med miljöer som skapar eller leder till fetma avses den samlade inverkan som omgivning, möjligheter och levnadsvillkor har på individer och befolkningar när det gäller att utveckla fetma. Enligt analysmallen för miljöer kopplade till fetma (Analysis Grid for Environments Linked to Obesity (ANGELO)) kan miljön delas upp i två dimensioner: storlek (mikro eller makro) och typ (fysisk, ekonomisk, politisk och sociokulturell) för åtgärder som rör fetma (t.ex. kostvanor, fysisk aktivitet eller vikt). Se: Swinburn B, Egger G, Raza F. – Dissecting Obesogenic Environments: The Development and Application of a Framework for Identifying and Prioritizing Environmental Interventions for Obesity. Prev Med, 1999 12;29(6):563–570).

(24)  Woo Baidal JA, Locks LM, Cheng ER, Blake-Lamb TL, Perkins ME, Taveras EM. Risk Factors for Childhood Obesity in the First 1,000 Days: a Systematic Review. AJPM. 2016;50(6):761–779.

(25)  Se: Flacking, R., Hedberg Nyqvist, K, Ewald, U; Effects of socioeconomic status on breastfeeding duration in mothers of preterm and term infants. Eur J Public Health 2007; 17 (6): 579–584. doi: 10.1093/eurpub/ckm019

(26)  Globala rekommendationer om fysisk aktivitet för hälsa http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/

(27)  Denna rekommendation grundas på slutsatserna och rekommendationerna från det samråd med experter i Genève den 28–30 mars 2001 vid vilket man slutförde en systematisk översyn av hur länge helamning optimalt sett bör pågå (se dok. A54/INF.DOC./4).

(28)  Med aktiva transportmedel avses alla typer av transportmedel som förs framåt av mänsklig kraft, t.ex. gång, cykel, rullstol, inlines eller skateboard. Se http://www.phac-aspc.gc.ca/hp-ps/hl-mvs/pa-ap/at-ta-eng.php

(29)  http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/activities/monitoring-and-surveillance/who-european-childhood-obesity-surveillance-initiative-cosi

(30)  http://www.euro.who.int/en/health-topics/Life-stages/child-and-adolescent-health/health-behaviour-in-school-aged-children-hbsc


Europeiska kommissionen

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/53


Eurons växelkurs (1)

28 juni 2017

(2017/C 205/04)

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,1375

JPY

japansk yen

127,53

DKK

dansk krona

7,4366

GBP

pund sterling

0,88525

SEK

svensk krona

9,7780

CHF

schweizisk franc

1,0913

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

9,6020

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

26,326

HUF

ungersk forint

309,54

PLN

polsk zloty

4,2375

RON

rumänsk leu

4,5510

TRY

turkisk lira

4,0079

AUD

australisk dollar

1,4986

CAD

kanadensisk dollar

1,4888

HKD

Hongkongdollar

8,8759

NZD

nyzeeländsk dollar

1,5648

SGD

singaporiansk dollar

1,5752

KRW

sydkoreansk won

1 300,61

ZAR

sydafrikansk rand

14,8080

CNY

kinesisk yuan renminbi

7,7348

HRK

kroatisk kuna

7,4128

IDR

indonesisk rupiah

15 160,03

MYR

malaysisk ringgit

4,8922

PHP

filippinsk peso

57,518

RUB

rysk rubel

67,9014

THB

thailändsk baht

38,675

BRL

brasiliansk real

3,7632

MXN

mexikansk peso

20,4344

INR

indisk rupie

73,4345


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/54


Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2017/C 205/05)

I enlighet med artikel 9.1 a andra strecksatsen i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 3799403 Andra möbler samt delar till sådana möblerska följande text läggas till efter det första stycket:

”Detta nummer omfattar inte tvättkorgar och tvättsäckar. I kapitel 94 står termen ”möbler” för alla ”flyttbara” varor (som inte omfattas av mer specifika nummer i nomenklaturen), vilka är konstruerade för att placeras på golvet eller marken och används, huvudsakligen för nyttoändamål, som utrustning i privatbostäder, hotell, teatrar osv.

Tvättkorgar och tvättsäckar klassificeras enligt det material de består av. Till exempel klassificeras tvättkorgar av järn eller stål som andra hushållsartiklar enligt nr 7323 (som inbegriper tvättkorgar, se Förklarande anmärkningar till HS, nr 7323, A3), och tvättkorgar av flätningsmaterial klassificeras enligt nr 4602 (som inbegriper korgar av alla slag, se Förklarande anmärkningar till HS, nr 4602, 1).

Exempel på tvättkorgar och tvättsäckar som ska klassificeras enligt det material de består av:

Image

Image

Image

Av pil, insidan fodrad med bomull, höjd: 66 cm.

Av textil, monterad på en träkonstruktion, höjd: 69 cm.

Av rostfritt stål, utan foder, höjd: 60 cm.

Nr 4602 .

Nr 6307 (textilsäcken som innehåller tvätten ger varan dess huvudsakliga karaktär, eftersom varan inte skulle fungera utan textilsäcken).

Nr 7323 .”


(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 76, 4.3.2015, s. 1.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/55


Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2017/C 205/06)

I enlighet med artikel 9.1 a andra strecksatsen i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 3819503 00 10 Trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar, trampbilar och liknande leksaksfordon med hjul; dockvagnarska följande text nföras efter den befintliga texten:

”Detta undernummer omfattar också sparkcyklar med en hjälpmotor, förutsatt att följande begränsningar inte överskrids:

En hastighet inte överskridande 20 km/tim.

En nettovikt inte överskridande 12 kg.

Enväxlad kraftöverföring.

Endast en handbroms eller en fotbroms som verkar på bakhjulet.

Om något av ovanstående villkor inte uppfylls ska sparkcyklar utrustade med en hjälpmotor klassificeras enligt nr 8711.”


(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 76, 4.3.2015, s. 1.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/56


Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2017/C 205/07)

I enlighet med artikel 9.1 a andra strecksatsen i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 208

Texten

4418 90 10

Limträ

Se de förklarande anmärkningarna till HS, nr 4418, tredje stycket.

4418 90 80

Annan

Detta undernummer omfattar cellplattor av trä, som beskrivs i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 4418, fjärde stycket.”

ska ersättas med följande text:

4418 99 10

Limträ

Se de förklarande anmärkningarna till HS, nr 4418, fjärde stycket.

4418 99 90

Annan

Detta undernummer omfattar cellplattor av trä, som beskrivs i de förklarande anmärkningarna till HS, nr 4418, femte stycket.”

På sidan 215

Följande text ska tas bort:

4805 91 00

Vägande högst 150 g/m2

Detta undernummer omfattar papper och papp som uteslutande framställs av återvinning (avfall och förbrukade varor) utan tillsatsmedel och det har ett sprängningsindex av minst 0,8 kPa men högst 1,9 kPa.

4805 92 00

Vägande mer än 150 g/m2 men mindre än 225 g/m2

De förklarande anmärkningarna till undernr 4805 91 00 gäller i tillämpliga delar.

4805 93 20

Framställd av papper för återvinning

De förklarande anmärkningarna till undernr 4805 91 00 gäller i tillämpliga delar.”

På sidan 342

Följande text ska tas bort:

8529

Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528

Detta undernummer omfattar inte stativ för användning med kameror enligt nr 8525 eller kapitel 90 (klassificering efter materialets beskaffenhet).”


(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 76, 4.3.2015, s. 1.


Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/57


Nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som uppdraget för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet omfattar

(2017/C 205/08)

I artikel 36.2 i förordning (EG) nr 178/2002 (1) fastslås att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets ”styrelse skall, efter förslag från den verkställande direktören, upprätta en förteckning som skall offentliggöras över behöriga organisationer som utsetts av medlemsstaterna och som kan bistå myndigheten i dess uppdrag, antingen enskilt eller i nätverk”.

Förteckningen upprättades för första gången av myndighetens styrelse den 19 december 2006. Därefter

i.

uppdateras den regelbundet efter förslag från myndighetens verkställande direktör, med hänsyn tagen till granskningar eller nya utnämningsförslag från medlemsstaterna (i enlighet med artikel 2.4 i kommissionens förordning (EG) nr 2230/2004 (2)),

ii.

offentliggörs den på myndighetens webbplats med den senaste versionen av förteckningen över behöriga organisationer,

iii.

görs den tillgänglig för organisationerna genom det sökverktyg som fastställs i artikel 36, med kontaktuppgifter och organisationernas kompetensområden.

Följande information finns på myndighetens webbplats via länkarna nedan:

i.

Myndighetens styrelses senaste ändring av förteckningen över behöriga organisationer [21.6.2017] – [http://www.efsa.europa.eu/en/events/event/170621-0]

ii.

Uppdaterad förteckning över behöriga organisationer – http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/assets/art36listg.pdf

iii.

Sökverktyget som fastställs i artikel 36 – http://www.efsa.europa.eu/art36/search

Myndigheten uppdaterar detta meddelande och länkarna till webbplatserna regelbundet.

För ytterligare information, kontakta Cooperation.Article36@efsa.europa.eu


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 2230/2004 av den 23 december 2004 om genomförandebestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 vad gäller nätverkssamarbetet mellan organisationer som är verksamma på de områden som omfattas av uppdraget för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EUT L 379, 24.12.2004, s. 64).


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/58


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8491 – PGA Group/Groupe Bernard/CDPR)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 205/09)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 12 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen PGA Group SAS (PGA Group, Frankrike) och Bernard Participations (Groupe Bernard, Frankrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget CDPR, tidigare ensamt kontrollerat av Groupe Bernard, genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   PGA Group: Verksamt inom detaljhandel med motorfordon och reservdelar med sin huvudsakliga verksamhet i Frankrike och ytterligare aktiviteter i Polen, Nederländerna, Belgien, Spanien och Italien.

—   Groupe Bernard: Äger olika återförsäljningsställen för motorfordon i Frankrike.

—   CDPR: Gemensamt företag som kommer att vara verksamt inom distribution av reservdelar till motorfordon i den omfattningen att Groupe Bernard kommer att överföra de befintliga verksamheterna från ett av sina dotterbolag (SICMA) till CDPR, vilket redan är verksamt inom detta verksamhetsområde.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8491 – PGA Group/Groupe Bernard/CDPR, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/59


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8500 – Central/SIGNA Prime/JVCo)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 205/10)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 20 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Harng Central Department Store Ltd (Central, Thailand) och Berlin, Tauentzienstraße 21–24 Beteiligung A Sàrl, ett dotterbolag till SIGNA Prime Selection AG (SIGNA, Österrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget Berlin, Passauer Straße 1–3 Immobilien GmbH & Co. KG (JVCo, Tyskland), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   Central: Familjeägt holdingbolag som är verksamt genom sina dotterbolag inom marknadsföring, fastigheter, detaljhandel samt hotell- och restaurangverksamheter huvudsakligen i Sydostasien inklusive Thailand, Indonesien och Vietnam.

—   SIGNA: Fastighetsverksamheter, bland annat inköp, hyra, leasing och förvaltning av mark och byggnader samt projektutveckling. Koncernföretagen under kontroll av SIGNA Retail GmbH är verksamma inom detaljhandel och driver, särskilt, varuhuskedjan Karstadt.

—   JVCo: Ägare av en tomtfastighet i Berlin där det för närvarande finns ett parkeringshus i flera våningar.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8500 – Central/SIGNA Prime/JVCo, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/60


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8550 – USSL/Goldman Sachs/Redexis Gas)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 205/11)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 20 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken Universities Superannuation Scheme Limited (USSL, Förenade kungariket) och GS Global Infrastructure Partners II, LP och GS International Infrastructrue Partners II LP (Goldman Sachs, Förenta staterna), i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över Redexis Gas S.A. och Redexis Gas Finance B.V. (Redexis Gas, Spanien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

USSL är den förvaltare som ansvarar för förvaltningen av ett brittiskt pensionssystemet för den privata sektorn för akademisk personal och jämförbar personal på brittiska universitet och andra institutioner för högre utbildning och forskning.

Goldman Sachs är en global investeringsbank och förvaltare av värdepapper och investeringar som tillhandahåller bank-, värdepappers- och investeringstjänster över hela världen.

Redexis Gas är ett företag som överför och distribuerar reglerad naturgas och gasol med verksamhet i Spanien.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8550 – USSL/Goldman Sachs/Redexis Gas, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/61


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8456 – INEOS/Forties Pipeline System)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 205/12)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 20 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget INEOS FPS Limited (ägt av INEOS Limited (INEOS), Isle of Man), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Forties Pipeline System (FPS, Storbritannien) samt intressen i North and South Area Export Lines genom förvärv av tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   INEOS: Global tillverkare av petrokemikalier, specialkemikalier och oljeprodukter. Begränsade verksamheter i tidigare led inom olje- och gassektorn.

—   FPS: Ett integrerat rörtransportsystem för olja och flytande naturgas beläget i den brittiska delen av norra Nordsjön.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande och kan, med angivande av referens M.8456 – INEOS/Forties Pipeline System sändas per fax (+ 32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.


ÖVRIGA AKTER

Europeiska kommissionen

29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/62


Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2017/C 205/13)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”QUARTIROLO LOMBARDO”

EU-nr: PDO-IT-02160 – 27.7.2016

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Consorzio di tutela Quartirolo Lombardo. Säte:

Via Rodi 5

25100 Brescia

ITALIEN

Verksamhetskontor:

Viale Francesco Crispi, 24

25034 Orzinuovi (BS)

Tfn +39 30944320

Fax +39 309946772

E-post: info@quartirololombardo.com, certifierad e-post: tutelaquartirolo@legalmail.it.

Consorzio di Tutela del Formaggio Quartirolo Lombardo är behörigt att lämna in en begäran om ändring i enlighet med artikel 13.1 i dekret nr 12511 utfärdat av italienska ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik den 14 oktober 2013.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

Produktens namn

Produktbeskrivning

Geografiskt område

Bevis på ursprung

Produktionsmetod

Samband

Märkning

Annat: formell ändring av produktspecifikationen; kontrollorgan; anpassning av det geografiska området till följd av administrativa förändringar.

4.   Typ av ändring(ar)

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

Produktbeskrivning

Begreppen ”obehandlad eller pastöriserad” har lagts till i första meningen i den gällande produktspecifikationen (artikel 3 i dekretet utfärdat av ordföranden för ministerrådet den 10 maj 1993).

Följaktligen ersätts följande text:

”’Quartirolo Lombardo’ är en mjuk ost tillverkad av komjölk från minst två mjölkningar, …”

av:

”’Quartirolo Lombardo’ är en mjuk ost tillverkad av komjölk, obehandlad eller pastöriserad, från minst två mjölkningar, …”

Det är en formell ändring som syftar till att göra uppgifterna enhetliga i de olika dokument som lämnats till kommissionen eftersom uppgifterna redan finns i rapporten som ingår som bilaga till registreringsansökan.

I gällande produktspecifikation anges en mognadsperiod på 5–30 dagar för den mjuka osten ”Quartirolo Lombardo”; efter 30 dagar säljs produkten som mogen ”Quartirolo Lombardo”. Sista stycket i artikel 3 a i gällande produktspecifikation lyder:

”Mognadsperioden för den mjuka osten är 5–30 dagar; efter 30 dagar säljs produkten som mogen ’Quartirolo Lombardo’.”

Ordalydelsen i den föreslagna produktspecifikationen är som följer:

”Lagringsperioden är 2–30 dagar räknat från tillverkningsdatumet för den färska osten; efter 30 dagar säljs produkten som ’maturo’ (mogen) ’Quartirolo Lombardo’.”

Begreppet ”färsk” ersätter begreppet ”mjuk” för att beteckna ”Quartirolo Lombardo” som har lagrats kort tid, och begreppet ”lagrad” har lagts till för att beteckna mogen ”Quartirolo Lombardo”. Det handlar alltså inte om att lägga till två kategorier/typer som redan finns, utan om en beteckning på etiketterna. Den här ändringen bedöms vara nödvändig, eftersom begreppen redan används och är begripliga för konsumenten. Med det här tillägget går det att förtydliga informationen på etiketten.

Mognadsperioden för färsk ”Quartirolo Lombardo” (mjuk ost) har dessutom förkortats från 5–30 dagar till 2–30 dagar.

Den här ändringen är nödvändig för att svara på konsumenternas ökade efterfrågan på produkter som lagrats kortare tid.

Bevis på ursprung

Artikel 4 i produktspecifikationen om bevis på ursprung har förtydligats och uppdaterats. Logotypen för den skyddade ursprungsbeteckningen som fanns i bilagan till produktspecifikationen har dessutom lagts till i själva produktspecifikationen.

Följaktligen har följande text:

”När osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ säljs för konsumtion ska den ha en specifik märkning med geografiskt ursprung och kontaktuppgifter till det organ som har godkänt ursprungsbeteckningen som bevis på att gällande uppgifter är korrekta”

ersatts med:

”Producenterna finns upptagna på för ändamålet framtagna förteckningar som förvaltas av kontrollorganet och garanterar, utifrån egenkontroller under kontrollorganets tillsyn, att foder, råvaror och produkten härrör från det geografiska området, genom att för varje fas föra register över inkommande och utgående partier samt korrelationen dem emellan. När osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ släpps ut på marknaden måste den ha en ursprungsmärkning. Märkningen sker i samband med torkningen vid någon av vändningarna, efter att massan har lagts i form och före saltning, så att trycket blir synligt. Märkningen sker med hjälp av en plastform avsedd för livsmedel och görs på en plan yta med ysteriets identifieringsnummer, vilket erhålls från det ’Consorzio di tutela’ som har utsetts av jordbruks-, livsmedels- och skogsministeriet och som ges till alla tillverkare som finns upptagna i kontrollorganets register. Märket för osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ består av figuren nedan (bild 1), i vilken följande bokstäver ingår:

a)

Uppe till vänster, bokstaven Q.

b)

Uppe till höger, bokstaven L.

c)

Nere till vänster, bokstaven L.

d)

Nere till höger, bokstaven Q.

I mitten finns det tillverkande ysteriets identifieringsnummer.

Bild 1

Image

Det handlar om en formell ändring eftersom alla upplysningar om ursprungsbevis som för närvarande finns i bilagorna till produktspecifikationen och den kontrollplan som ministeriet har godkänt har lagts till i artikeln.

Produktionsmetod

Eftersom det av den gällande produktspecifikationen inte framgår hur stor andel av mjölkkornas foder som ska komma från det avgränsade geografiska området, har följande mening lagts till:

”På årsbasis ska minst 50 procent av torrsubstansen i djurfodret komma från det geografiska området”.

Det övre värdet för koaguleringstemperaturen har höjts något.

I den ursprungliga produktspecifikationen anges en koaguleringstemperatur på 35–40 °C.

I den nya produktspecifikationen anges koaguleringstemperaturen till 35–44 °C.

Utvecklingen inom ostteknik visar att det är nödvändigt att höja den temperatur där koaguleringen inträffar något (från 35–40 °C till 35–44 °C), eftersom mjölksyrakulturen utvecklas bättre vid en temperatur på lite drygt 40 °C. En högre temperatur underlättar också ostmassans avrinning och gör att ostkornen håller ihop bättre. Den termofila floran som behövs för att osten ska mogna utvecklas också bättre och risken minskar för att oönskade mikroorganismer utvecklas.

Texten där det fastställs att det ”är tillåtet att lägga till mjölksyrakultur som erhållits från tidigare behandling, dock endast från samma ysteri där mjölken bearbetas”

har kompletterats med följande ord: ”eller valda jäsämnen”.

Den nya texten lyder alltså:

”Det är tillåtet att lägga till mjölksyrakultur som erhållits från tidigare behandling, dock endast från samma ysteri där mjölken bearbetas, eller valda jäsämnen”.

Det är en formell ändring som syftar till att göra uppgifterna enhetliga i de olika dokument som lämnats till kommissionen eftersom uppgifterna redan finns i rapporten som ingår som bilaga till registreringsansökan.

Temperaturen vid torkning har justerats något från 26–28 °C till 24–30 °C.

Justeringen av lägsta temperatur beror på att de hygieniska och sanitära förhållandena har förbättrats i ladugården, tack vare kontinuerlig efterlevnad av gällande lagstiftning för produktionsteknik, vilket har fått positiva effekter i alla delar av produktionskedjan. I dag kontrolleras den mjölk som levereras till ysteriet och lämpar sig för osttillverkning i större utsträckning i alla steg, och bakteriehalten övervakas löpande. Höjningen av högsta temperatur för torkning av osten ger också en bättre struktur på ostmassan, vilket gör det lättare att lyckas med ”Quartirolo Lombardo” och minskar svinnet på grund av felaktig form på osten.

Meningen om temperatur (10–14 °C) i den lokal där saltningen sker har strukits i gällande produktspecifikation.

Orsaken till denna ändring är att saltningen på de flesta produktionsanläggningar sker i traditionella lokaler utan luftkonditionering. De kontroller som har gjorts genom åren har visat att dessa förhållanden inte påverkar produktens egenskaper, men riskerar att straffa småskaliga ysterier eftersom dessa har svårare att upprätthålla differentierade temperaturer i lokaler där flera olika produktionssteg äger rum.

Värdet för luftfuktigheten i lagringsutrymmet har justerats från 85–90 procent till 80–95 procent.

Den här ändringen tar hänsyn till ett önskemål bland producenterna, framför allt producenter på småskaliga ysterier, att kunna lagra osten i andra lokaler än kylrum eller luftkonditionerade rum. Genom denna ändring underlättas hanteringen av produktens mognadsfas samtidigt som hänsyn tas till de förhållanden som råder även i lokaler utan luftkonditionering.

Förtydliganden har gjorts när det gäller försäljning av produkten genom att följande text har lagts till:

”Osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ får säljas hel eller i portionsbitar.”

Samband

Vi har lagt till en specifik artikel om ett samband som inte fanns i gällande produktspecifikation men som finns i sammanfattningen.

Det är endast en formell ändring av artikeln i förhållande till den som finns i sammanfattningen, samtidigt som innehållet är oförändrat men tydligare förklarat.

Följande del av sammanfattningen:

”De naturliga faktorerna är kopplade till klimatförhållandena som påverkar dels egenskaperna hos fodret som utgör mjölkkornas föda, dels ostens mognadsprocesser. När det gäller mänskliga faktorer understryks att det handlar om en produkt som traditionellt sett har konsumerats i produktionsområdet och som har tagits fram tack vare en teknik som förblivit oförändrad genom åren och som grundar sig på lokala traditioner.”

har fått en bättre förklaring och omformulerats enligt följande:

”De naturliga faktorerna är kopplade till klimatförhållandena i det avgränsade geografiska området som ligger mellan slättlandskapet på den vänstra sidan om Po och dalarna i Alpernas förberg mellan Bergamo och Lecco. I det stora slättlandskapet som bevattnas av floden Po gör fastlandsklimatet och de tydliga årstidsskiftningarna att det finns gott om foder av hög kvalitet till mjölkkorna. Fodret främjar produktionen av mjölk som lämpar sig för tillverkning av färsk ost och för lagring för att få de karaktäristiska egenskaperna hos en mogen (lagrad) ost. Den mänskliga faktorn och förvaltningen av den antika osttraditionen från generation till generation med hjälp av verktyg och tekniker med stark lokal prägel har betydelse för ostens egenskaper. Det har även den använda mjölkens organoleptiska egenskaper som, i slutet av bearbetningen, ger ’Quartirolo Lombardo’ dess karaktäristiska smak som för den färska osten är syrlig och aromatisk, och för den mogna (lagrade) osten är mer aromatisk och intensiv. Den typiska och traditionella karaktären hos osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ är nära kopplad till säsongsvariationerna och djuruppfödningsmetoderna samt bearbetnings- och lagringsprocesserna. Betydelsen av det traditionella kunnandet hos ostmästaren, som har förts vidare under många sekler, måste understrykas. Detta kunnande är grundläggande, inte bara när mjölken bearbetas, utan även under senare faser som torkning, saltning och lagring, vilka alltid sker i traditionella lokaler.”

Märkning

Ordalydelsen i gällande produktspecifikation är som följer:

”När osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ säljs för konsumtion ska den ha en specifik märkning med geografiskt ursprung och kontaktuppgifter till det organ som har godkänt ursprungsbeteckningen som bevis på att gällande uppgifter är korrekta.”

Ordalydelsen i den föreslagna produktspecifikationen är som följer:

”Osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’ får säljas hel eller i portionsbitar.

När osten släpps ut på marknaden ska varje förpackning och/eller paketering av osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’, hel eller i portionsbitar, vara märkt med namnet ’Quartirolo Lombardo’, eventuellt tillsammans med ordet ’färsk’ för den produkt som släppts ut på marknaden med en lagringstid på 2–30 dagar eller namnet ’Quartirolo Lombardo’ tillsammans med ordet ’maturo’ (mogen) eller ’stagionato’ (lagrad) för den produkt som har lagrats mer än 30 dagar.

Den måste även vara märkt med logotypen nedan (bild 2), i vilken följande bokstäver ingår:

Uppe till vänster, bokstaven Q.

Uppe till höger, bokstaven L.

Nere till vänster, bokstaven L.

Nere till höger, bokstaven Q.

Bild 2

Image

Logotypen följs av en hänvisning till den förordning som utgör grunden för registreringen av osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Quartirolo Lombardo’, nämligen ’förordning (EG) nr 1107/96’.”

För att garantera produktens äkthet och hjälpa konsumentera att lätt känna igen osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo”, har en särskild bestämmelse införts om märkningen av den hela osten och/eller portionsbitar; för närvarande används den särskilda logotypen endast för att identifiera ost som säljs hel.

Dessutom går det nu att märka etiketten med orden ”färsk ost” för denna osttyp (lagring mellan 2 och 30 dagar). På osten som har lagrats mer än 30 dagar går det nu att skriva ”lagrad” i stället för den obligatoriska texten ”mogen”, som det står i gällande produktspecifikation, eftersom detta blir mer begripligt för konsumenten.

Annat

En formell omstrukturering har gjorts av gällande produktspecifikation som är indelad i fyra artiklar. Den föreslagna produktspecifikationen är indelad i åtta artiklar och har kompletterats med information som, i samband med registreringen, fanns i bilagornas rapporter eller i sammanfattningen. En artikel som handlar om kontroller och som innehåller namn och kontaktuppgifter till kontrollorganet har även lagts till.

Inga förändringar har gjorts i hur det geografiska området avgränsas. Produktionsområdet har ändrats till följd av administrativa förändringar. Det är anledningen till att de administrativa regionerna Lecco, Lodi, Monza och Brianza, som bildades före erkännandet (under väntetiden för beskedet) eller efter erkännandet av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo”, har lagts till. Regionen Lecco innefattar kommuner som tidigare tillhörde regionerna Bergamo och Como. Regionen Lodi innefattar kommuner som tidigare tillhörde regionen Milano. Regionen Monza och Brianza innefattar kommuner som tidigare tillhörde regionen Milano.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”QUARTIROLO LOMBARDO”

EU-nr: PDO-IT-2160 – 27.7.2016

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Quartirolo Lombardo”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Quartirolo Lombardo” är en mjuk ost tillverkad av komjölk, obehandlad eller pastöriserad, från minst två mjölkningar. Från den första mjölkningen bör helmjölk användas; från den andra eller efterföljande mjölkningar kan antingen helmjölk eller delvis skummad mjölk användas.

Osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” har följande egenskaper:

a)   Form: Rektangulär parallellepiped med platt ovan- och underdel och rak kant.

b)   Storlek: 18–22 cm lång ovan- och underdel, 4–8 cm hög kant. Egenskaperna kan varierar något uppåt eller nedåt beroende på produktionsteknik.

c)   Vikt: Mellan 1,5 kg och 3,5 kg.

d)   Skorpa: Tunn och mjuk. Den färska ostens skorpa är vitrosa och den mogna (lagrade) ostens är grå-grön-rosaaktig.

e)   Ostmassa – struktur: Jämn och lätt kornig ostmassa som kan falla isär, lucker (utan någon gulaktig rand under skorpan) men blir mer kompakt, mjuk och smältande under lagringsprocessen. Färgen är vit till ljust halmgul som kan bli mer uttalad hos den mogna (lagrade) osten.

f)   Smak: Den färska osten har en karaktäristisk, lätt syrlig och aromatisk smak, medan den mogna (lagrade) osten är mer aromatisk.

g)   Fetthalt i torrsubstans: Minst 30 procent för den ost som tillverkas av delvis skummad mjölk.

Lagringsperioden är 2–30 dagar räknat från tillverkningsdatumet för den färska osten; efter 30 dagar säljs produkten som maturo (mogen) ”Quartirolo Lombardo”.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

På årsbasis ska minst 50 procent av torrsubstansen i djurfodret komma från det geografiska området.

Kornas foder består av spannmål, torkat och färskt grönfoder samt ensilage. Fodret kan kompletteras med koncentrerat foder och/eller foderkakor av proteingrödor.

Användning av mineral- och vitamintillskott är tillåtet.

Osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” tillverkas av komjölk, antingen obehandlad eller pastöriserad, från kor som föds upp i det geografiska området.

Kalvlöpe, salt.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionsprocessen (uppfödning, mjölkning, ostbildning och mognadsprocess) måste äga rum i det avgränsade geografiska området.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

När osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” släpps ut på marknaden måste den ha en ursprungsmärkning som endast får anbringas på den plana ytan med hjälp av en plastform avsedd för livsmedel. Märket för osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” består av logotypen nedan, i vilken följande bokstäver ingår:

a)

Uppe till vänster, bokstaven Q.

b)

Uppe till höger, bokstaven L.

c)

Nere till vänster, bokstaven L.

d)

Nere till höger, bokstaven Q.

I mitten finns det tillverkande ysteriets identifieringsnummer.

Image

Osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” får säljas hel eller i portionsbitar.

När osten släpps ut på marknaden ska varje förpackning och/eller paketering av osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo”, hel eller i portionsbitar, vara märkt med namnet ”Quartirolo Lombardo”, eventuellt tillsammans med ordet ”fresco” (färsk) för den produkt som släpps ut på marknaden med en lagringstid på 2–30 dagar efter tillverkningsdatumet eller namnet ”Quartirolo Lombardo” tillsammans med ordet ”maturo” (mogen) eller ”stagionato” (lagrad) för den produkt som har lagrats mer än 30 dagar. Den måste även vara märkt med logotypen nedan, i vilken följande bokstäver ingår:

Uppe till vänster, bokstaven Q.

Uppe till höger, bokstaven L.

Nere till vänster, bokstaven L.

Nere till höger, bokstaven Q.

Image

Logotypen följs av en hänvisning till den förordning som utgör grunden för registreringen av osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo”, nämligen ”förordning (EG) nr 1107/96”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det område som mjölken kommer från och där osten ”Quartirolo Lombardo” tillverkas innefattar det administrativa området för regionerna Brescia, Bergamo, Como, Lecco, Cremona, Milano, Lodi, Monza, Brianza, Pavia och Varese.

5.   Samband med det geografiska området

De naturliga faktorerna är kopplade till klimatförhållanden i det avgränsade geografiska området som ligger mellan slättlandskapet på den vänstra sidan om Po och dalarna i Alpernas förberg mellan Bergamo och Lecco.

I det stora slättlandskapet som bevattnas av floden Po gör fastlandsklimatet och de tydliga årstidsskiftningarna att det finns gott om foder av hög kvalitet till mjölkkorna. Fodret främjar produktionen av mjölk som lämpar sig för tillverkning av färsk ost och för lagring för att få de karaktäristiska egenskaperna hos en mogen (lagrad) ost. Den mänskliga faktorn och förvaltningen av den antika osttraditionen från generation till generation med hjälp av verktyg och tekniker med stark lokal prägel har betydelse för ostens egenskaper. Det har även den använda mjölkens organoleptiska egenskaper som, i slutet av bearbetningen, ger ”Quartirolo Lombardo” dess karaktäristiska smak som för den färska osten är syrlig och aromatisk, och för den mogna (lagrade) osten är mer aromatisk och intensiv. Den typiska och traditionella karaktären hos osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Quartirolo Lombardo” är nära kopplad till säsongsvariationerna och djuruppfödningsmetoderna samt bearbetnings- och lagringsprocesserna.

Betydelsen av det traditionella kunnandet hos ostmästaren, som har förts vidare under många sekler, måste understrykas. Detta kunnande är grundläggande, inte bara när mjölken bearbetas, utan även under senare faser som torkning, saltning och lagring, vilka alltid sker i traditionella lokaler.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i genomförandeförordningen)

Den konsoliderade produktspecifikationen finns på följande webbplats:

http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

Den kan också nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på ”Prodotti DOP e IGP” (längst upp på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP, IGP e STG” (till vänster på skärmen) och ”Disciplinari di produzione all’esame dell’UE”.


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


29.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/70


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2017/C 205/14)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”KIEŁBASA PIASZCZAŃSKA”

EU-nr: PGI-PL-02154 – 15.7.2016

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

”Kiełbasa piaszczańska”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Kiełbasa piaszczańska” är fläskkorv, delvis torrsaltad i en marinad av örtbuljong och bergsalt, grovt hackad med fast konsistens och omsluten av korvskinn bestående av protein.

Fysiska och kemiska egenskaper:

Korvens utsida är ljusbrun till mörkröd. Om man gör ett tvärsnitt ser man köttbitar som är ca 2 cm breda och ljust eller mörkt rosa till färgen. Runt köttbitarna finns en ljusare fyllning.

Korvarna är 25–45 cm långa. Bredden är 35–50 mm, beroende på korvskinnets storlek.

Organoleptiska egenskaper:

Den karakteristiska smaken och doften från örterna i marinaden och rökprocessen, som ger en distinkt eftersmak av eneträ.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

För att framställa ”kiełbasa piaszczańska” används fläskkött från halva slaktkroppar av gris med ett magert köttinnehåll på 55–60 %. Kött från suggor eller galtar får inte användas. ”Kiełbasa piaszczańska” får inte tillverkas av fryst kött. Kött till ”kiełbasa piaszczańska” tas från skinkor och ryggdelar 24–96 timmar efter slakt.

90 % av den totala produktionsvikten utgörs av fläskkött klass I, det vill säga kött från skinkor och ryggdelar. Senor, fett och bindväv avlägsnas från köttet.

10 % av den totala produktionsvikten utgörs av fläskkött klass II, det vill säga kött från putsade skinkor och fläsklägg. 20 % av den totala vikten får utgöras av fett.

Örter som ingår i buljongen i marinaden:

Kryddpeppar

Lagerblad

Enbär

Kryddnejlika.

Kryddor:

Malen svartpeppar

Muskot

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Följande steg i produktionsprocessen måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Bearbetning av råvaror till produktionen

Beredning av buljong från örter

Bearbetning av kött för saltning

Beredning av marinad

Torrsaltning

Beredning av fyllning

Blandning

Fyllning

Torkning

Rökning och tillagning

Avsvalning

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

”Kiełbasa piaszczańska” kan saluföras i lösvikt eller vakuumförpackade.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Kommuner i provinsen Małopolskie: Wieliczka och Świątniki Górne samt staden Kraków.

5.   Samband med det geografiska området

Utmärkande för ”kiełbasa piaszczańska” är dess specifika egenskaper och goda renommé.

Namnet ”kiełbasa piaszczańska” kommer från platsen där den tillverkas, Piaski Wielkie. Piaski Wielkie är namnet på en by som ligger strax utanför Kraków. Byn har legat inom stadens administrativa gränser sedan 1940. Denna plats och området däromkring är kända för sin produktion av kött och charkuterier, i synnerhet utsökta korvar, som har levererats till Kraków under århundraden, även till det kungliga slottet Wawel. Invånarna i detta område handlade med djur och köttprodukter och kallades kijacy. Deras historia har beskrivits ingående av Franciszek Rusek, som bodde i Piaski Wielkie, i boken Dzieje kijaków piaszczańskich (kijacy i Piaski Wielkie och deras historia) (Kraków, 1996).

Det finns flera teorier om varför de kallades kijacy. En teori är att det beror på att de alltid bar på en käpp (kij) som de använde för att försvara sig mot rånare och tjuvar på färden till Kraków. Kijacys käppar fungerade också som bevis för ägarens identitet. Från tidig ålder hade alla kijacy sitt eget märke, som alla andra kände till, ingraverat på sin käpp.

Det geografiska område som anges under punkt 4 utmärks av bergig terräng. De geografiska förutsättningarna gjorde att lokalbefolkningen huvudsakligen ägnade sig åt handel med djur, då det inte var möjligt att bedriva vanlig odling. De tillverkade även köttbaserade produkter, däribland ”kiełbasa piaszczańska”. Denna korv har framställts av invånarna i byarna nära Kraków under många århundraden utan avbrott. Från lokala källor och information som finns på Krakóws etnografiska museum vet man att korvens smak påverkas av den naturliga miljö som människorna i skogen Czarny Las levde i. För flera hundra år sedan var denna skog en del av ett större skogsområde som sträckte sig från Krzemionkis ytterområden nära Kraków via Karpaterna rätt upp mot den ungerska gränsen. I dag finns rester av skogen kvar mellan Ochojno och Rajsko, och den kallas fortfarande Czarny Las. Sedan urminnes tider har man saltat kött här tillsammans med en mängd örter, däribland enbär. Vilt växande och lättillgängliga örter och kryddor användes för att förhöja smaken men också för att kompensera djurfettets negativa inverkan på människors hälsa. Ända fram till 1800-talets slut tillverkades och såldes örtblandningar av kijacy, som var väl förtrogna med de lokala växterna. Användningen av den ovannämnda örtbuljongen vid tillverkningen av ”kiełbasa piaszczańska” är unik och särskiljer denna produkt från andra korvar. I Polen brukar man inte använda några andra kryddor än salt, peppar och vitlök i korv.

Den process med marinering av kött som lokalbefolkningen utvecklat och som gör ”kiełbasa piaszczańska” unik jämfört med andra korvar ägde rum i jordkällare, så kallade ziemianki. Där var det en jämn låg temperatur och luftfuktighet. Under århundraden användes tunga svärd för att omsorgsfullt dela köttet i bitar på stora träblock. Senare användes breda yxor. Manuella köttkvarnar började användas först i början av 1900-talet. Köttblandningen stoppades för hand i tarmar med hjälp av ett oxhorn, som i modern tid ersatts av mekaniska hjälpmedel.

Rökningen är ett viktigt steg i tillverkningen av ”kiełbasa piaszczańska”. Rökningen av köttprodukter skedde till en början i jordhålor och senare i kijacys stugor, som hade breda skorstenar med luckor ovanför spisen. På 1800-talet hade många ortsbor separata rökhus utomhus. I dag sker rökningen i rökkammare där värme och rök genereras genom eldning av trä från lövträd som bok, al och ek. Röken och värmen stiger från ugnen i kammarens nedre del varvid korvarna röks. Korvarna hänger på stänger och röks av den stigande värmen och röken. Ett annat inslag i den rökprocess som är typisk för ”kiełbasa piaszczańska” är att en mindre mängd enkvistar eller enbär används i slutberedningen. Det var producenterna av ”kiełbasa piaszczańska” som först använde sig av denna slags rökning. Den helt unika doften och aromen hos ”kiełbasa piaszczańska” kommer av den specifika kombinationen av de vedtyper som används vid rökningen. En väl rökt ”kiełbasa piaszczańska” har en hållbarhetstid på upp till en månad.

Kött av hög kvalitet valdes ut för tillverkningen av ”kiełbasa piaszczańska”, och korven serverades till och med vid hovet. Lokala legender berättar om sambandet mellan ”kiełbasa piaszczańska” och det geografiska område där den produceras liksom om korvens goda renommé. En sådan legend är förlagan till ett litterärt verk från 1899, skrivet av etnografen Seweryn Udziela som grundade Krakóws etnografiska museum. Han är även författare till boken Dwanaście legend i podań z pod Krakowa (tolv legender och folksagor från Krakówområdet) (Lwów, 1899). Enligt legenden brukade invånarna i Wielkie Piaski tillverka korv och sälja den i Kraków på kungen Kasimir den stores tid. Stadens slaktare blev dock avundsjuka och försökte få stadsrådet att förbjuda byborna att föra in sitt kött till staden och sälja det. Kijacy gick då till kungen, som lovade att de skulle få fortsätta med sin handel om de kunde smuggla in en två meter lång korv till staden utan att stadens vakter märkte något. Byborna fick idén att gömma korven i en lång ihålig stång. Kasimir den store gav då byborna lov att fortsätta sälja sin korv i Kraków, och de kallas sedan dess för kijacy. Detta namn används än i dag.

Kijacy sålde från 1825 sina välkända ”kiełbasa piaszczańska” på marknaden ”jatki dominikańskie” på Szczepanski-torget och senare i egna butiker. Under andra världskriget och under Folkrepubliken Polen, under 1900-talets andra del, hade landet ett ekonomiskt system med central planering. Följden blev att man inte kunde upprätthålla slaktarnas och kijacys traditioner, då det inte fanns någon fri marknad. Under 1900-talets sista år tillverkades ”kiełbasa piaszczańska” endast för privat inhemsk konsumtion. Korvens recept och unika smak hade dock bevarats intakta, och korvarna återkom till den kommersiella marknaden.

”Kiełbasa piaszczańska”, som har varit välkänd i Kraków med omgivningar under århundraden, blir nu allt mer populär. Produktionens unika historia i områden som förknippas med metoden ”kijak”, som finns omnämnd i många dokument och studier och som lever i minnet hos Wielkie Piaskis invånare, bidrar till produktens unika karaktär. Det är därför viktigt att bevara den kunskap och kompetens som är förknippad med tillverkningen av denna regionala produkt och att se till att den förs vidare till framtida generationer. Att konsumenterna uppskattar smaken hos den legendariska ”kiełbasa piaszczańska” bekräftas också av de utmärkelser och priser som korven vunnit i mattävlingar och på mässor:

Priset Agro Polska, Rzeszów, den 4 juni 2012.

Inkluderande av ”kiełbasa piaszczańska” på jordbruks- och landsbygdsutvecklingsministeriets förteckning över traditionella produkter, den 3 juni 2013.

Utmärkelse vid tävlingen Małopolski Smak, den 9 juni 2013.

Förstapriset i tävlingen Nasze Kulinarne Dziedzictwo – Smaki Regionów i Nawojowa, den 8 september 2013.

Medaljen Smaki Regionów, Poznań, den 22 september 2013.

Kvalitetsbevis från det nationella livsmedelsprogrammet Jakość Tradycja, den 3 juli 2014.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i genomförandeförordningen)

https://www.minrol.gov.pl/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Zlozone-wnioski-o-rejestracje-Produkty-regionalne-i-tradycyjne/OGLOSZENIE-MINISTRA-ROLNICTWA-I-ROZWOJU-WSI-z-dnia-18-maja-2016-roku


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.