BILAGA

Handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, då minst en medlemsstat är delaktig (EU:s fotbollshandbok)

Handbokens innehåll

Kapitel

Ämne

Handbokens syfte, tillämpningsområde och användning

4

1.

Polisens informationshantering och informationsutbyte

5

1.1

Inledning

5

1.2

Uppgifter med en internationell dimension

5

1.3

Utbyte av polisinformation

6

1.3a

Definitioner

6

1.3b

Typer av information

6

1.3c

Informationsutbytets kronologiska förlopp

6

1.3d

Informationsutbyte med tredjeländer

7

1.4

Terrorismbekämpning samt grov och organiserad brottslighet

7

2.

Allmän vägledning om informationsställenas nationella roll och uppgifter

8

3.

Samarbete mellan polisen i värdlandet och besökande polisdelegationer

8

3.1

Centrala principer

8

3.2

Stöd till värdlandets polisarbete

8

3.3

Samarbetsarrangemang

9

3.4

Modellprotokoll för enstaka matcher

9

3.5

Kostnader och finansiella arrangemang

10

3.6

Besök före evenemanget

10

3.7

Ledsagning av besökande polisdelegationer

11

3.8

Besökande polisdelegationers sammansättning

11

3.9

Den besökande polisdelegationens centrala uppgifter

12

3.10

Språk

13

3.11

Samarbete mellan polisen i värdlandet och besökande polis under evenemanget

13

3.12

Användning av identifieringsvästar

13

3.13

Ackreditering

13

3.14

Fotbollsturneringar i länder utan informationsställe

13

3.14a

Bilaterala överenskommelser

13

3.14b

Samarbete mellan informationsställen

14

3.15

Interpols och Europols roll

14

4.

Samarbete mellan polis och arrangör

14

5.

Samarbete mellan polis, rättsväsende och åklagarmyndigheter

15

6.

Samarbete mellan polis och supportrar

16

7.

Kommunikations- och mediestrategi

16

7.1

Kommunikationsstrategi

16

7.2

Mediestrategi

17

8.

Möten med EU:s experter på trygghet och säkerhet vid fotbollsmatcher

17

9.

Förteckning över relevanta dokument om trygghet och säkerhet vid fotbollsevenemang

18

9.1

Dokument som Europeiska unionens råd tidigare har antagit

18

9.2

Dokument som antagits av Europarådet

18

Tillägg 1

Protocol for the Deployment of Visiting Police Delegations (Prüm)

19

Tillägg 2

Protocol for the Deployment of Visiting Police Delegations (Non-Prüm)

25

Tillägg 3

Specifikationer för och exempel på västar för identifiering av poliser

30

Tillägg 4

Dynamisk riskbedömning och hantering av folkmassor

32

Tillägg 5

Kategorisering av fotbollssupportrar

35

Handbokens syfte, tillämpningsområde och användning

Syftet med detta dokument är att öka tryggheten och säkerheten vid fotbollsmatcher med en internationell dimension och framför allt att maximera det internationella polissamarbetets ändamålsenlighet.

Innehållet, som är förenligt med etablerad god praxis om antagande av en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service i samband med fotbollsmatcher med flera olika organ inblandade, kan i förekommande fall tillämpas på andra idrottsevenemang med en internationell dimension om en medlemsstat så beslutar.

Innehållet påverkar inte tillämpningen av befintliga nationella bestämmelser, särskilt i fråga om befogenheter och ansvarsområden för de olika organen inom varje medlemsstat.

Även om detta dokument huvudsakligen fokuserar på det internationella polissamarbetet återspeglas det faktum att flera olika organ är inblandade i fotbollens organisation (det gäller också för andra idrottsevenemang) i hänvisningarna till polisens samverkan med andra centrala partner, exempelvis organisatören för evenemanget och berörda parter, särskilt supportrar.

Internationellt polissamarbete och polisarbete i samband med fotboll måste vägledas av principerna om laglighet, proportionalitet och lämplighet. Konkreta exempel på god praxis vad gäller dynamisk riskbedömning och hantering av folkmassor finns i tillägg 4.

Medan den behöriga myndigheten i arrangörsmedlemsstaten ansvarar för tryggheten och säkerheten i samband med evenemanget, har myndigheterna i deltagande stater, grannstater och transitstater ett ansvar för att bistå när så är lämpligt.

Detta dokument bör ges vid spridning och tillämpas i varje medlemsstat och andra europeiska länder samt länder utanför Europa för att minimera riskerna för tryggheten och säkerheten och säkerställa ett effektivt internationellt polissamarbete.

KAPITEL 1

1.   Polisens informationshantering och informationsutbyte

1.1   Inledning

Ett snabbt utbyte av korrekt information är av yttersta vikt för att kunna förbättra tryggheten och säkerheten och förebygga våld och oroligheter med fotbollsanknytning.

I enlighet med rådets beslut 2002/348/RIF, ändrat genom rådets beslut 2007/412/RIF av den 12 juni 2007, ska varje medlemsstat inrätta ett nationellt informationsställe för fotboll (NFIP, nedan kallat informationsställe) som ska fungera som central nationell kontaktpunkt för utbyte av relevant information om fotbollsmatcher med en internationell dimension och för underlättande av det internationella polissamarbetet i samband med fotbollsmatcher.

När det finns direkt kontakt mellan organiserande och besökande polis bör all information som utbyts samtidigt delges relevanta informationsställen. Sådan kontakt får inte äventyra informationsställets centrala roll för att säkerställa informationskvalitet och en bredare spridning till andra relevanta partner och myndigheter.

Förbindelserna mellan informationsstället och behöriga nationella myndigheter bör omfattas av tillämplig nationell lagstiftning.

I enlighet med artikel 1.4 i rådets beslut 2002/348/RIF ska varje medlemsstat se till att dess nationella informationsställe för fotboll klarar av att snabbt och effektivt utföra de uppgifter det tilldelats.

—	För att vara effektiv bör informationsställets personal vara utbildad och utrustad för att kunna vara en nationell resurs med sakkunskap om polisarbete i samband med fotboll och tillhörande frågor avseende trygghet och säkerhet.

1.2   Uppgifter med en internationell dimension

Informationsstället stöder de behöriga nationella myndigheterna. På grundval av information som analyserats och utvärderats skickas nödvändiga förslag eller rekommendationer till de behöriga nationella myndigheterna för att hjälpa till att utveckla en fotbollsrelaterad policy för situationer med flera olika organ involverade.

Informationsstället har ett nära samarbete med den lokala polisen vid nationella eller internationella fotbollsmatcher. För att informationsstället verkligen ska kunna ge stöd på ett effektivt sätt bör information om den viktiga roll som informationsstället har ges vid spridning och godtas av alla polisorgan i varje medlemsstat.

Varje medlemsstat bör också vidta åtgärder för att inrätta ett nationellt nätverk av särskild lokal polispersonal som har till uppgift att samla in och till informationsstället lämna all information och alla underrättelser som rör fotbollsevenemang på den egna orten.

Varje informationsställe är skyldigt att hålla sin riskanalys (1) avseende sina klubbar och sitt landslag uppdaterad så att andra länders informationsställen har nytta av den. Riskanalysen delges i allmänhet andra informationsställen på de formulär som finns att tillgå på webbplatsen för informationsställen (www.nfip.eu) (2). Det betonas dock att risken varierar och är beroende av ett antal olika faktorer. En dynamisk riskbedömning måste därför göras under hela den tid som ett evenemang pågår.

Varje informationsställe bör ha åtkomst till relevanta nationella polisdatabaser. Utbytet av personinformation ska äga rum i enlighet med tillämplig nationell och internationell lagstiftning, särskilt Prümbeslutet (3) eller binationella eller multilaterala avtal.

Informationsstället är skyldigt att säkerställa att innehållet i all information kvalitetskontrolleras.

All information bör utbytas på de särskilda formulär för ändamålet som finns på webbplatsen för informationsställen.

1.3   Utbyte av polisinformation

1.3a    Definitioner

Med evenemang avses i denna handbok en viss fotbollsmatch eller viss fotbollsturnering i alla dess dimensioner. Med värdlandets polis avses polisen i det land där matchen eller turneringen äger rum. Med besökande polis avses polisen i eller från ett land som det eller de deltagande lagen kommer ifrån.

1.3b    Typer av information

Åtskillnad kan göras mellan allmän information och personinformation.

a)   Allmän information

Allmän information inbegriper strategisk och taktisk information som ska fungera som underlag för förberedelserna inför och insatserna under ett evenemang när det gäller att identifiera och förebygga eller minska trygghets- och säkerhetsriskerna, genomföra såväl riskanalyser före evenemanget som kontinuerliga dynamiska riskanalyser, och på ett lämpligt och proportionerligt sätt reagera på trygghets- och säkerhetsrisker allt eftersom sådana uppstår under evenemanget.

b)   Personinformation

I detta sammanhang avser personinformation information om individer som av polisen bedöms utgöra en potentiell risk för den allmänna säkerheten i samband med evenemanget. Detta kan även omfatta uppgifter om individer som uppenbarligen har förorsakat eller bidragit till våld eller oroligheter i samband med tidigare fotbollsmatcher.

1.3c    Informationsutbytets kronologiska förlopp

Man kan skilja mellan tre faser, nämligen tiden före, under och efter evenemanget. Dessa tre faser behöver inte nödvändigtvis alltid strikt skiljas åt.

Före evenemanget

Varje begäran av information vidarebefordras av värdlandets informationsställe till det eller de besökande ländernas informationsställe(n). En sådan begäran omfattar bland annat

—	en riskanalys av det besökande lagets supportrar,

—	annan relevant information avseende trygghet och säkerhet runt evenemanget, t.ex. detaljer om supportrarnas resa och andra hot mot den allmänna ordningen.

Det eller de besökande ländernas informationsställe(n) ska reagera på begäran om information från värdlandets informationsställe och på eget initiativ lämna all relevant information till alla andra berörda informationsställen.

Värdlandets informationsställe lämnar information om myndigheternas tillämpliga lagstiftning och policy (t.ex. alkoholpolitik), organisationen av evenemanget och den viktigaste säkerhetspersonalen.

Dessutom lämnas all relevant information till andra berörda informationsställen och förs in på webbplatsen för informationsställen på lämpligt formulär.

Det eller de besökande ländernas informationsställe(n) ombeds att lämna aktuell och korrekt information om risksupportrars och icke-risksupportrars förflyttningar, det deltagande laget (när ett hot föreligger) och biljettförsäljningen samt annan relevant information.

Värdlandets informationsställe lämnar information till det eller de besökande ländernas informationsställe(n), särskilt avseende integrering av den besökande polisdelegationen i värdlandets polisarbete samt information till besökande supportrar osv.

Under evenemanget

Värdlandets informationsställe kan begära en bekräftelse av den tidigare lämnade informationen och en uppdatering av riskanalysen. Om ett system med sambandsmän har införts, överlämnas och besvaras denna begäran via systemet.

Värdlandets informationsställe bör hålla det besökande landets informationsställe underrättat i det fall att relevanta incidenter äger rum under evenemanget.

Det eller de besökande ländernas informationsställe(n) övervakar och förser vid behov värdlandets informationsställe med uppdaterad information om var de besökande supportrarna rör sig och befinner sig. Relevant information om incidenter med anknytning till evenemanget i deras hemland under matcherna eller turneringarna lämnas också till värdlandet och alla andra berörda informationsställen.

Allmän information om att supportrar, även sådana som utvisats och/eller vägrats inresa, har återvänt lämnas dessutom till ursprungslandets och de berörda transitländernas informationsställen.

Efter evenemanget

Inom fem arbetsdagar efter evenemanget lämnar värdlandets informationsställe (via lämpliga formulär på webbplatsen för informationsställen) till det besökande landets informationsställe

—	information om supportrarnas beteende, så att riskanalysen kan uppdateras av informationsstället för det land/den klubb som de stöder och/eller deras bostadsort,

—	information om hur användbar den lämnade informationen och stödet från den besökande polisdelegationen var i operativt hänseende,

—

en beskrivning av eventuella incidenter: information om gripanden eller påföljder utbyts i enlighet med nationell och internationell lag. Där så är möjligt ska denna information inbegripa — personuppgifter för gripna/dömda brottslingar, — namnet på den ansvariga brottsbekämpande myndigheten, — en redogörelse för händelserna (om tillgänglig), — domstolens beslut (om tillgängligt), — tillgängligt bevismaterial (särskilt foto- eller videomaterial om besökande brottslingar som ännu inte har identifierats).

Utifrån den information som lämnas av värdlandets informationsställe och den besökande polisdelegationen uppdaterar det besökande landets informationsställe sedan sin allmänna riskanalys.

Värdlandets informationsställe och de besökande ländernas informationsställen kommer att samarbeta för att bedöma hur effektiva arrangemangen för informationsutbyte och den besökande polisdelegationens arbete är.

1.3d    Informationsutbyte med tredjeländer

Informationsställena är rätt kanal för informationsutbytet med informationsställen i tredjeländer. Om ett land inte förfogar över ett informationsställe bör det ministerium som ansvarar för polisiära frågor uppmanas att utse en central kontaktpunkt för polisen. Kontaktuppgifter bör vidarebefordras till andra informationsställen och föras in på webbplatsen för informationsställen.

1.4   Terrorismbekämpning samt grov och organiserad brottslighet

För utbyte av information i frågor som avser terrorismbekämpning samt grov och organiserad brottslighet kan det behöriga polisorganet i värdlandet upprätthålla kontakt via eventuella befintliga nät eller specialiserade sambandsmän som utsetts för ändamålet.

KAPITEL 2

2.   Allmän vägledning om informationsställenas nationella roll och uppgifter

På nationell nivå bör informationsstället fungera som en nationell resurs med sakkunskap om polisinsatser i samband med fotboll. Vid fullgörandet av denna roll bör informationsstället utföra en rad centrala fotbollsrelaterade uppgifter, bland annat

—	samordna informationsutbytet om fotbollsmatcher som spelas i nationella tävlingar,

—	samla in och analysera uppgifter om fotbollsrelaterade incidenter (på och utanför arenor) samt tillhörande gripanden och frihetsberövanden och om resultatet av eventuella därpå följande rättsliga eller administrativa förfaranden,

—	samla in och analysera information om vidtagna utestängningsåtgärder och, i tillämpliga fall, se till att sådana utestängningsåtgärder efterlevs,

—	i tillämpliga fall samordna och organisera utbildningen av underrättelsetjänstemän och/eller observatörer och deras arbete.

Ett informationsställe kan ingå ett formellt bilateralt avtal med en tredje part om utbyte av viss information i enlighet med deras egen nationella lagstiftning. Denna information får inte vidare delges utan upphovsmannens medgivande.

Informationsställena kan spela en central roll när det gäller att bistå polisbefälen vid matcher i genomförandet av deras strategiska och operativa prioriteringar vid alla matcher med en internationell dimension. De centrala prioriteringarna för värdlandets polisinsatser bör inbegripa att

—	skapa en trygg, säker och välkomnande miljö för supportrar och lokalbefolkning,

—	hantera alla de aspekter av evenemanget som har att göra med polisarbetet,

—	fastställa polisförberedelser och operativa strategier på grundval av polisens riskbedömningar,

—	övervaka nya riskscenarier och reagera på dem på ett proportionerligt sätt genom tidiga, riktade ingripanden för att undvika en eskalering av risken,

—	optimera användningen av besökande polisdelegationers information och råd om besökande supportrars dynamik, och

—	främja en förståelse av hur man bäst kan ta hänsyn till besökande polisdelegationers potentiellt olika kulturer, stilar och taktiker i värdlandets polisarbete.

KAPITEL 3

3.   Samarbete mellan polisen i värdlandet och besökande polisdelegationer

3.1   Centrala principer

Länder som förfogar över rättsliga möjligheter att förhindra att risksupportrar reser ut ur landet bör vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att effektivt åstadkomma detta samt informera arrangörslandet. Varje land bör vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra att dess egna medborgare deltar i och/eller organiserar störande av den allmänna ordningen i ett annat land.

Den avgörande roll som besökande polisdelegationer har när det gäller att stödja polisinsatserna i värdländer visas av omfattande europeiska erfarenheter från det senaste årtiondet.

3.2   Stöd till värdlandets polisarbete

Utöver det omfattande informationsutbytet och i enlighet med principerna i kapitel 1 i denna handbok bör arrangörslandets informationsställe efter nära samråd med det behöriga operativa polisorganet bjuda in en besökande polisdelegation från det eller de besökande länderna i samband med alla större turneringar.

Det är ytterst viktigt att besökande polisdelegationer består av personal med kunskaper om och erfarenheter av de besökande supportrarnas dynamik och beteende för att ge ett mervärde till arrangörslandets polisinsatser.

Under ett evenemang bör den besökande polisdelegationen betraktas som en central källa till information om besökande supportrar, deras beteende och alla potentiella risker. Detta mervärde för värdlandets polisbefäl kan inbegripa

—	lämplig hantering av folkmassor med vanliga supportrar,

—	erhållande och förmedling av underrättelser före matchen och på själva matchdagen,

—	nära övervakning av händelserna för att kunna förse arrangörslandets polis med aktuell och korrekt information,

—	övervakning och tolkning av besökande supportrars beteende samt identifiering och övervakning av risksupportrar och potentiella riskscenarier som underlag för en kontinuerlig dynamisk riskbedömning (se tillägg 5),

—	proaktivt ingripande, i överenskommelse med chefen för den besökande delegationen och i enlighet med polisens riskbedömning, för att förhindra en eskalering av eventuellt olämpligt beteende bland besökande supportrar,

—	kommunikation med besökande supportrar och tillhandahållande av en förbindelselänk mellan supportrarna och värdlandets polis i syfte att åtgärda potentiella eller framväxande problem,

—	insamling av bevis på brottslighet, olämpligt beteende och brott samt identifiering av besökande brottslingar.

3.3   Samarbetsarrangemang

I enlighet med rådets beslut 2002/348/RIF bör för enstaka fotbollsmatcher med en internationell dimension den formella inbjudan till en besökande polisdelegation utgå via informationsstället i värdlandet. Med beaktande av samarbetets särskilda syften bör det av inbjudan framgå hur delegationen bör vara sammansatt och vilka roller och ansvarsuppgifter den bör ha. Det bör också anges hur lång vistelsetid som beräknas för den besökande polisdelegationen i värdlandet.

När det gäller internationella turneringar och enstaka matcher bör (om något av informationsställena så begär) den formella inbjudan om en besökande polisdelegation skickas av den behöriga myndigheten i värdlandet, på inrådan från värdlandets informationsställe. Den kan omfattas av en mellanstatlig överenskommelse.

Om en besökande polisdelegation inte inbjuds av värdlandets informationsställe, kan det besökande landets informationsställe, om så befinns lämpligt, inlämna ett proaktivt förslag till värdlandets informationsställe om att sända en delegation. Om värdlandets informationsställe inte godtar förslaget, agerar eventuella polisdelegationer som befinner sig på resa i en inofficiell kapacitet utanför tillämpningsområdet för denna handbok.

Den detaljerade begäran om stöd bör fastställas mellan de berörda informationsställena i god tid före turneringen och/eller den enstaka matchen så att den besökande polisdelegationen har tillräckligt med tid för förberedelser. Med detta i åtanke bör en begäran om stöd läggas fram snarast möjligt efter det att matchdatum blivit känt.

För enstaka matcher med en internationell dimension kommer den besökande polisdelegationen att behöva minst tre veckors förberedelsetid. Om aviseringen sker mindre än tre veckor före matchdatum (exempelvis i slutstadiet av ett europeiskt klubbmästerskap eller beroende på förhöjd risknivå) bör begäran avsändas omedelbart. För internationella turneringar kommer det att krävas minst 16 veckors förberedelsetid för den besökande polisdelegationen.

De närmare detaljerna för arrangemangen (t.ex. polisiära befogenheter, utrustning, uniformer osv.) avseende den besökande polisdelegationen förhandlas fram mellan informationsställena, efter samråd med den lokala polisen vid en enstaka match.

3.4   Modellprotokoll för enstaka matcher

Avsnitt 3.14 innehåller en modell för förhandlingar om bilaterala överenskommelser om de arrangemang för internationellt polissamarbete som kommer att vara tillämpliga på större fotbollsturneringar.

Det rekommenderas dock varmt att värdlandet och besökande länder i förväg kommer överens om arrangemangen för insättning av en besökande polisdelegation vid enstaka fotbollsmatcher med en internationell dimension och att arrangemangen fastställs i ett protokoll. Tillägg 1 innehåller ett modellprotokoll som bör användas när båda länderna är parter i Prümfördraget och tillägg 2 ett som bör användas i situationer när ett eller inget av länderna omfattas av Prümfördraget.

Om en gällande binationell regeringsöverenskommelse inte föreligger, bör dessa arrangemang uppfylla kraven i artikel 17 i rådets beslut 2008/616/RIF (4) och tillämplig nationell lagstiftning.

Den besökande delegationen får inte ha fler deltagare än som godtagits av värdlandets informationsställe och bör rätta sig efter värdlandets polisbefäl och kontrollarrangemang. Om deras uppträdande inte följer villkoren för överenskommelsen, faller deras agerande utanför tillämpningsområdet för denna handbok och EU:s gällande rådsbeslut och fördrag.

3.5   Kostnader och finansiella arrangemang

Kostnaderna för att ta emot och sätta in besökande polisdelegationer varierar utifrån ett antal faktorer, t.ex. delegationens storlek, ressträcka och transportmedel, men de genomsnittliga kostnaderna är blygsamma och utgör en sund investering för att minska trygghets- och säkerhetsriskerna (5). Det rekommenderas varmt att varje medlemsstat avsätter budgetmedel för att ta emot och sända besökande polisdelegationer till alla matcher med en internationell dimension.

Vid varje enskilt tillfälle ska värdlandet stå för logi, måltider (eller uppehälle) och inrikes resor som krävs i värdlandet, medan det besökande landet ska stå för de deltagande delegationsmedlemmarnas internationella resor och löner (såvida inte respektive informationsställen undantagsvis enas om alternativa arrangemang). Dessa arrangemang måste klargöras i det tidigare nämnda protokollet för insättande av besökande polisdelegationer, som återfinns på webbplatsen för informationsställen.

3.6   Besök före evenemanget

Polisen i värdlandet bör ge nyckelpersoner i den besökande polisdelegationen tillfälle att orientera sig om hur polisinsatserna är organiserade i värdlandet och/eller matchstaden/-städerna och om arenans belägenhet, samt att stifta bekantskap med de operativa befälen i de berörda matchstäderna på matchdagen/-dagarna.

—	Vid internationella turneringar bör detta ske senast sex veckor före turneringen (exempelvis genom anordnande av workshoppar eller seminarier för nyckelpersoner i besökande polisdelegationer).

—	Vid enstaka matcher med en internationell dimension bör detta äga rum någon dag före matchen.

Sådana besök före evenemanget ger de mottagande och de besökande poliserna ett utmärkt tillfälle att optimera det internationella samarbetet genom att

—	utbyta logistikinformation om arrangemang för supportrarna i värdstaden,

—	besöka platser där besökande supportrar förväntas samlas före och efter matchen,

—	diskutera och komma överens om den besökande delegationens roll,

—	öka medvetenheten om värdlandets polisförberedelser och polisinsatser,

—	planera för att integrera den besökande delegationen i insatserna,

—	identifiera relevanta lagrum och polisens toleransnivåer,

—	skapa förtroende och effektiva sambandskanaler mellan de båda poliskårerna, och

—	där så är lämpligt, identifiera åtgärder för att separera supportergrupper i värdstaden.

3.7   Ledsagning av besökande polisdelegationer

Garantier för den besökande polisdelegationens medlemmars säkerhet har högsta prioritet och måste finnas med i alla riskbedömningar som görs av värdlandets polis och den besökande polisen avseende polisinsatser.

Medlemmar av en besökande polisdelegation, särskilt sambandsmannen, den operativa samordnaren och operativa poliser (se nedan) bör fungera jämsides med lokala poliser (även kallade ciceroner), vilka själva bör vara tjänstgörande poliser med erfarenhet av polisarbete i samband med fotboll i den egna staden eller det egna landet, inklusive kännedom om området kring matcharenan och potentiella riskområden.

Ciceroner

—	bör integreras i den nationella/lokala polisinsatsen och kunna förmedla information som krävs för att operativa polisbefäl ska kunna fatta viktiga beslut,

—	bör ha kunskap om den egna polisens organisation, processer och befälsstruktur,

—	bör inte tas i anspråk för övervakning av sina egna risksupportrar samtidigt som de har satts att ledsaga medlemmar av den besökande polisdelegationen,

—	bör noga delges fakta om värdlandets polisinsats, deras ansvarsområde och om vilka uppgifter som medlemmarna i den besökande polisdelegationen väntas fullgöra,

—	bör ansvara för den besökande polisdelegationens säkerhet och fungera som en kommunikationskanal till värdlandets polis,

—	bör sättas in tillsammans med den besökande polisdelegationen under hela operationen; detta kommer att bidra till utvecklingen av en fungerande arbetsrelation,

—	bör arbeta tillsammans med den besökande polisdelegationen på ett i förväg fastställt gemensamt språk.

3.8   Besökande polisdelegationers sammansättning

Den besökande polisdelegationen bör sättas samman på ett sådant sätt att den kan stödja värdlandets polisinsats.

Beroende på vilket stöd som ska lämnas kan delegationen ha följande sammansättning:

1.	En delegationschef, som har ett funktionellt och hierarkiskt ansvar för den besökande polisdelegationen.

2.	En sambandsman (eller flera om detta överenskommits med respektive informationsställen), som särskilt har till uppgift att sköta informationsutbytet mellan sitt hemland och arrangörslandet.

3.	En operativ samordnare, som ansvarar för samordning av de besökande operativa polisernas arbete.

4.	Polisens observatörer, som ansvarar för observation, supporterkontakter, ledsagning och andra uppgifter.

5.	En talesman/pressekreterare för mediekontakter.

Under internationella turneringar kommer sambandsmannen sannolikt att vara baserad i ett samordningscentrum för polisinformation för det ena landet eller båda länderna samtidigt som den operativa samordnaren kan vara baserad i ett lokalt informationscentrum på plats i den stad där matchen kommer att äga rum. För enstaka matcher kan de vara baserade vid arrangörslandets informationsställe eller annan lämplig miljö.

För en enstaka match bör sambandsmannen/den operativa samordnaren ha nära samarbete med värdlandets polis i den stad där matcharenan ligger.

Värdlandets polis bör ge sambandsmännen/de operativa samordnarna tillgång till relevant teknisk utrustning så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Poliserna i den besökande polisdelegationen kan sättas in civilklädda eller uniformerade.

3.9   Den besökande polisdelegationens centrala uppgifter

Det är ytterst viktigt att besökande polisdelegationer består av personal med kunskaper om och erfarenheter av de besökande supportrarnas dynamik och beteende, för att ge ett mervärde till arrangörslandets polisinsatser.

Den besökande polisdelegationen bör ha följande kompetens:

—	God praktisk kännedom om denna handbok.

—	Insikter om vilka processer som krävs för att underlätta internationellt informationsutbyte.

—	Förmåga att företräda sitt land och sin roll på ett ändamålsenligt sätt i kontakten med arrangörslandets polisorgan (dvs. vara diplomatisk, ha gott självförtroende, vara oberoende och ha förmåga att kommunicera på ett i förväg fastställt gemensamt språk).

—	Kännedom om bakgrunden till situationen avseende våld/oroligheter med anknytning till fotboll i sitt land.

Huvuduppgifterna för en delegation kan sammanfattas enligt följande:

—	Insamla och överföra information/underrättelser inom den egna delegationen och till värdlandets polis.

—	Se till att deras operativa poliser (uniformerade och/eller civilklädda) sätts in på ett ändamålsenligt sätt för att fylla sin roll i värdlandets polisinsats vid evenemanget.

—	Förse värdlandets polisbefäl med aktuell och korrekt rådgivning.

Delegationschefens främsta uppgift är att agera som strategisk och taktisk rådgivare till värdlandets myndigheter.

En sambandsman och/eller en operativ samordnare (som kan vara samma person men inte måste vara det, beroende på den bilaterala överenskommelsen om insättande) har till främsta uppgift att underlätta ett ändamålsenligt informationsutbyte mellan myndigheterna i värdlandet och myndigheterna i det besökande landet i samband med en enstaka match eller en turnering. Om varken någon sambandsman eller operativ samordnare har utsetts bör deras uppgifter handhas av delegationschefen.

Operativa poliser som sätts in inom ramen för en delegation kallas polisens observatörer.

Polisens observatörer kan, oavsett om de är uniformerade eller civilklädda,

—	användas av värdlandets polis som ett sätt att samverka med besökande supportrar för att bistå med hantering av folkmassor,

—	bistå för att minska risksupportrarnas anonymitet i en folkmassa och deras möjlighet att anstifta och/eller delta i våldshandlingar eller oroligheter utan efterräkningar.

Observatörerna bör ha erfarenhet av polisarbete vid fotbollsmatcher i sitt eget land.

De bör

—	ha förmåga och erfarenhet när det gäller att kommunicera effektivt (när så krävs) för att påverka supportrarnas beteende, och/eller

—	vara specialister på sina supportrars beteende och den potentiella risk de utgör, och

—	kunna kommunicera effektivt under evenemanget med värdlandets polis om den typ av risk de besökande supportrarna eventuellt kan utgöra vid en viss tid och på en viss plats.

Observatörer bör kunna meddela positiva såväl som negativa uppgifter om sina besökande supportrar. Därigenom kommer värdlandets polisbefäl att kunna fatta välavvägda beslut om behovet av ingripanden för att underlätta legitimt supporterbeteende.

Förutsatt att värdlandet lämnar sitt medgivande kan besökande observatörer även sättas in för insamling av underrättelser/bevis genom användning av godkänd utrustning, för användning av arrangörslandets polis eller för lagföringssyften i deras eget land.

3.10   Språk

Överenskommelser om språkanvändningen bör träffas i förväg av de berörda länderna.

Om så är möjligt bör de besökande polisdelegationerna innefatta personal med kunskaper i värdlandets språk för att underlätta kommunikationen mellan värdlandets polispersonal och den besökande polispersonalen.

3.11   Samarbete mellan polisen i värdlandet och besökande polis under evenemanget

Den besökande polisdelegationen bör hållas informerad om värdlandets polisorganisations operativa plan (inklusive filosofi för hantering av folkmassor och toleranströsklar för beteenden). De bör integreras helt i värdlandets polisinsats (och ges möjlighet att närvara vid och delta i genomgång före match och avrapportering efter match).

Värdlandets polis och den besökande polisdelegationen bör under hela insatsen hålla sina respektive informationsställen underrättade om händelserna och inom fem arbetsdagar efter matchen överlämna en rapport till sitt informationsställe.

Den besökande polisdelegationen bör alltid se till att uppträda på ett sådant sätt att de inte i onödan äventyrar andra personers säkerhet (6).

3.12   Användning av identifieringsvästar

När man gemensamt har kommit överens om detta av taktiska skäl, kan besökande poliser som tjänstgör utan uniform använda normala självlysande, utmärkande identifieringsvästar för besökande poliser enligt beskrivningen i tillägg 4. Alla besökande poliser bör ta med sig denna väst när de reser utomlands.

3.13   Ackreditering

Arrangörslandets polismyndighet bör i samråd med fotbollsarrangören sörja för att den besökande polisdelegationen när så är lämpligt ges tillträde till arenan och sådan ackreditering (sittplats är inget krav) att delegationen på ett ändamålsenligt sätt kan utföra sin uppgift. Publikvärdarna och annan säkerhetspersonal bör informeras om detta vid genomgången före matchen.

3.14   Fotbollsevenemang i länder utan informationsställe

Om en fotbollsmatch eller en turnering spelas i ett land utan informationsställe bör allt informationsutbyte, såsom betonas i denna handbok och särskilt i kapitel 1, ske mellan värdlandets utsedda kontaktpunkt för polisen och det besökande landets informationsställe.

Under evenemanget bör värdlandets kontaktpunkt för polisen kommunicera med informationsstället i det besökande landet eller de besökande länderna via den besökande polisdelegationens sambandsman, om någon sådan har utsetts.

3.14a    Bilaterala överenskommelser

Det rekommenderas varmt att länder som deltar i evenemanget, i ett tidigt skede av förberedelserna, ingår en bilateral överenskommelse med värdlandets myndigheter om arrangemang för informationsutbyte, insättande av besökande polisdelegationer och andra frågor om polissamarbete i samband med evenemanget. Sådana bilaterala överenskommelser kan också omfatta områden som ingår i mellanstatligt och rättsligt samarbete. En mall för en bilateral överenskommelse återfinns i 12261/16. Där ingår en lista över punkter som bör övervägas och som de två parterna bör komma överens om. Mallen är inte någon modellöverenskommelse utan snarare ett stöd för bilaterala förhandlingar.

3.14b    Samarbete mellan informationsställen

Vid förberedelserna inför större turneringar rekommenderas att informationsställena

—	delar med sig av information om bilaterala diskussioner/förhandlingar med värdlandets myndigheter,

—	i ett tidigt skede inleder och för en dialog med värdlandets myndigheter, med användning av internationella organ, särskilt Interpol, för att betona den viktiga roll som det europeiska nätverket för nationella informationsställen för fotboll har och

—	genomför samordnade besök i relevanta matchstäder och matcharenor i värdlandet för att klarlägga lokala arrangemang och främja en effektiv dialog på nationell och lokal nivå.

3.15   Interpols och Europols roll

Nätverket för nationella informationsställen är en lämplig och snabb kanal för informationsutbyte när det gäller hantering av folkmassor, allmän säkerhet och allmän ordning, och risker i detta sammanhang. Enligt EU-rätten ska utbyte ske av sådan information mellan värdlandets polisorgan och besökande polisorgan genom respektive informationsställe eller värdlandets kontaktpunkt för polisen och de besökande polissambandsmän som sätts in i värdlandet under ett evenemang.

Informationsställen kan ha kontakter med Interpol eller Europol om alla kopplingar mellan supporterriskgruppers verksamhet och kopplingar till grov och organiserad brottslighet eller annan brottslighet som inte har något samband med fotboll.

Dessutom kan Europol, Interpol och/eller andra organ inom området rättsliga och inrikes frågor, t.ex. Frontex, i enlighet med sin rättsliga behörighet spela en viktig roll genom att stödja de behöriga myndigheterna i länder som står värd för större internationella fotbollsturneringar. Här kan bl.a. olika stödtjänster, relevant information och analys samt hotbildsbedömningar avseende grov och organiserad brottslighet och/eller terrorism ingå.

Under större turneringar kan exempelvis

—	ett stödteam från Interpol för större evenemang sättas in för att stödja värdlandets brottsbekämpning under en större turnering,

—	Europol sätta in sin personal vid värdlandets polissamordningscentral för att underlätta informationsutbyte, tillhandahålla stöd i form av underrättelser och analys avseende organiserad brottslighet, terrorism och andra former av grov brottslighet,

—	personal från värdlandet och från Frontex ha bilaterala arrangemang för gränsöverskridande insatser.

Under sådana omständigheter bör informationsställena i besökande länder eller besökande polisdelegationschefer eftersträva att i ett tidigt skede exakt fastställa dessa organs uppgifter och ha lämpliga kontakter om frågor av gemensamt intresse.

KAPITEL 4

4.   Samarbete mellan polis och arrangör

Ett nära samarbete mellan polisen och arenaledningen/matcharrangören (och andra inblandade parter, inklusive eventuella privata säkerhetsbolag och publikvärdar som är verksamma på arenan) är mycket viktigt för effektiva trygghets- och säkerhetsarrangemang på arenan.

Den viktiga samverkan på lokal nivå är den mellan polisbefälet vid matchen och den person som av matcharrangören utsetts till ansvarig för säkerheten och hanteringen av folkmassor inne på arenan (vanligtvis kallad arenans säkerhetsansvariga).

Polisbefälet och arenans säkerhetsansvariga bör arbeta tillsammans så att de kompletterar varandra, utan att detta påverkar deras respektive ansvar, befogenheter och uppgifter. Dessa kan vara fastställda i nationell lagstiftning eller arenans interna regler eller anges i en skriftlig överenskommelse mellan arrangören och polisen (ofta kallad avsiktsförklaring) där polisens roll (om det är aktuellt) när det gäller viktiga funktioner för hantering av folkmassor fastställs. Bland dessa funktioner ingår stöd till säkerhetspersonal (publikvärdar) i arbetet med att förhindra och hantera oroligheter eller annan brottslighet, aktivering av arrangörens förfaranden för nödsituationer och fastställande av under vilka omständigheter polisen ska ta kontroll över arenan helt eller delvis vid nödsituationer eller allvarligare tillbud, samt förfarandet för att göra detta och för det slutliga återlämnandet av kontrollen till arrangören.

Ett nära samarbete bör också säkerställa att arrangören tar hänsyn till polisens åsikter i ett antal viktiga frågor om säkerheten på arenan. På detta sätt kan ett antal viktiga frågor hanteras, bl.a. användningen av kameraövervakning för hantering av folkmassor och bevisinsamling, gemensamma eller särskilda arrangemang för kommunikation på arenan, eventuell användning av besökande publikvärdar som sambandspersoner både på arenor och på väg till och från en arena, arrangemang för ett ledningsrum för flera organ, inklusive där så är lämpligt en ledningscentral för polisen.

Närmare vägledning i denna fråga finns i den konsoliderade rekommendationen 1/2015 om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service från Europarådets ständiga kommitté.

KAPITEL 5

5.   Samarbete mellan polis, rättsväsende och åklagarmyndigheter

Innehållet i detta kapitel bör ses mot bakgrund av de stora variationerna i fråga om struktur och befogenheter inom rättsväsendet och mellan åklagarmyndigheterna i medlemsstaterna.

Betydande vinster finns att hämta ur nära samarbete mellan polis och rättsväsende och åklagarmyndigheter såväl vid enstaka matcher som vid turneringar.

Värdlandet har suveränitet och behörighet att hantera alla brott som påstås ha begåtts i samband med evenemanget i landet, men polisen och andra myndigheter i medlemsstaterna och EU:s behöriga organ (t.ex. Eurojust) bör stödja värdlandets rättsliga och brottsbekämpande myndigheter där så är möjligt och tillåtet.

Alla medlemsstater bör se till att brott i samband med evenemanget kan behandlas snabbt och på lämpligt sätt.

Värdlandets polis och övriga myndigheter bör informera besökande polis och supportrar om relevant nationell lagstiftning och/eller straffrättsliga, civilrättsliga eller administrativa förfaranden samt maximipåföljderna för de vanligaste brotten med anknytning till fotboll.

Befintliga multilaterala avtal om ömsesidig rättslig hjälp bör utnyttjas i full utsträckning, när så befinns lämpligt, vid alla fotbollsmatcher med en internationell dimension. Ett värdland kan därutöver i bilaterala arrangemang med varje annat land komma överens om fördjupad ömsesidig rättslig hjälp före, under och efter evenemanget.

Det eller de stödjande ländernas informationsställe bör informera arrangörslandets informationsställe

—	om eventuella lagliga möjligheter (t.ex. beslut om avstängning från fotboll/utreseförbud) som de förfogar över för att hindra risksupportrar från att delta i evenemanget,

—	vilka åtgärder som kan vidtas av den besökande polisdelegationen och/eller annat behörigt organ (t.ex. besökande sambandsåklagare) för att samla in bevisning om alla former av brott med anknytning till fotboll som begås av besökande supportrar,

—	vilka brott begångna i värdlandet som kan lagföras i det stödjande landet (när gärningsmannen återvänder).

Värdlandet kan inbjuda andra länder att sända en sambandsåklagare/sambandsdomare för att närvara vid evenemanget.

Värdlandets myndighet rekommenderas att i enlighet med nationell lagstiftning om dataskydd förse den besökande polisdelegationen och/eller annat behörigt organ (t.ex. besökande sambandsåklagare) med information ur kriminal- eller domstolsregister och polis- eller undersökningsrapporter, inklusive uppgifter om tidigare arresteringar, avseende deras medborgare.

Alternativt kan ett stödjande land godta att ha en sambandsåklagare/sambandsdomare som är jourhavande och redo att på begäran resa till värdlandet, eller utse en tillförordnad sambandsåklagare/sambandsdomare för kontakterna med värdlandets myndighet.

Inom den nationella lagstiftningens tillämpningsområde ska det stödjande informationsstället sträva efter att direkt tillgodose varje begäran om ytterligare information om arresterade personer, exempelvis uppgifter om tidigare fällande domar, inklusive brott med anknytning till fotboll.

För samtliga kostnader för sambandsåklagare/sambandsdomare som sänds till värdlandet krävs båda sidors samtycke.

Arrangörslandet bör tillhandahålla nödvändig kommunikationsutrustning och annan utrustning för besökande sambandsåklagare/sambandsdomare.

KAPITEL 6

6.   Samarbete mellan polis och supportrar

Polisens kontakter med supportergrupper på nationell och lokal nivå kan vara av stor betydelse för att minimera trygghets- och säkerhetsriskerna vid fotbollsmatcher med en internationell dimension. Detta samarbete kan emellertid undermineras om det på något sätt uppfattas som att representanter för supportrarna arbetar för polisens räkning och exempelvis lämnar ut personuppgifter.

Besökande polisdelegationer och supporterrepresentanter kan hjälpa till att se till att värdlandets polis känner till de besökande supportrarnas karaktär och kultur. Värdlandets polis bör ta hänsyn till detta i sin dynamiska riskbedömning.

Hemmasupportrar, lokalbefolkningen och besökande supportrar bör ges potentiellt viktig information och lugnas inför ett evenemang. Bland de bästa sätten att åstadkomma detta är en effektiv mediehanteringsstrategi, användning av sociala medier/webbplatser, broschyrer och ett nära samarbete med särskilda supportersambandsmän, supporterrepresentanter och supporterinriktade initiativ (såsom supporterambassader).

Kontinuerligt samarbete och kommunikation mellan polis och supportergrupper kan bidra till att lägga grunden till en säker, trygg och välkomnande atmosfär för alla supportrar, och kan skapa en kanal för förmedling av viktig information, såsom reserekommendationer, tillfartsvägar till arenan, tillämplig lagstiftning och toleranströsklar för beteenden.

Värdlandets polis och den besökande polisen bör därför ha en fastställd strategi för kommunikationen med supportrarna (nedan kallad dialog). Dialogen kan antingen vara en uppgift för särskilda (utbildade) kommunikationsansvariga och/eller operativa enheter i frontlinjen (för hantering av folkmassor/allmän ordning) med utbildning i kommunikation och konfliktlösningstekniker.

Denna strategi har visat sig kunna bidra till att supportrarna själva upprätthåller ordning och även till att underlätta tidiga och lämpliga ingripanden när säkerhetsproblem eller risker uppstår.

Närmare vägledning i denna fråga finns i rådets resolution om en handbok med rekommendationer för förebyggande och hantering av våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, då minst en medlemsstat är delaktig, genom antagande av god praxis för polisens kontakter med supportrar (7).

KAPITEL 7

7.   Kommunikations- och mediestrategi

7.1   Kommunikationsstrategi

En slagkraftig och öppen kommunikationsstrategi är en oundgänglig del av ett framgångsrikt koncept för trygghet och säkerhet vid fotbollsmatcher, turneringar och andra idrottsevenemang med en internationell dimension.

Värdlandets polisorgan bör därför ha ett nära samarbete med statliga och lokala organ, fotbollsförbund/organisatörer, medier och supportergrupper vid förberedandet och genomförandet av en övergripande kommunikationsstrategi som omfattar flera olika organ.

En ändamålsenlig mediestrategi som omfattar flera olika organ är en avgörande aspekt av varje kommunikationsstrategi för att kunna förse alla parter, inte minst besökande supportrar, med viktig information, såsom reserekommendationer, tillfartsvägar till arenan, tillämplig lagstiftning och toleranströsklar för beteenden.

Det centrala syftet bör vara att stödja en positiv bild av evenemanget bland hemma- och bortalagets supportrar, lokalbefolkningen, hos allmänheten och bland enskilda som deltar i insatserna för säkerhet och trygghet. Detta kan bidra till att skapa en välkomnande miljö för alla inblandade och vara ett viktigt bidrag för att minimera trygghets- och säkerhetsriskerna.

7.2   Mediestrategi

Polisens mediestrategi (och en bredare mediestrategi för flera organ) bör ha följande som minimimålsättning:

—	Förmedla information på ett proaktivt, öppet och transparent sätt.

—	Förmedla information om trygghets- och säkerhetsskapande förberedelser på ett lugnt och positivt sätt.

—	Förmedla polisens avsikt att underlätta supportrarnas legitima verksamhet.

—	Klargöra vilka typer av beteende som inte kommer att tolereras av polisen.

—	Ge tillförlitliga uppgifter om eventuella incidenter så snabbt som möjligt.

Polisen bör ha ett nära samarbete med statliga och lokala organ, fotbollsförbund/organisatörer och, när så är lämpligt, med supportergrupper vid förberedandet och genomförandet av en mediestrategi som omfattar flera olika organ som

—	proaktivt främjar en positiv bild av evenemanget,

—	ser till att ansvarsfördelningen är tydlig mellan polis och samarbetsorgan beträffande vem som har ledningen för att kommunicera med medierna om de olika aspekterna av trygghet och säkerhet (och i andra ämnen),

—	tillhandahåller gemensam bakgrundsinformation för alla polisens och samarbetsorganens talespersoner (underlaget bör regelbundet uppdateras och anpassas till återkommande ämnen eller frågor och till risker eller händelser som aktualiseras),

—	ser till att faktainformation lämnas till medierna och/eller på internet, med jämna mellanrum under förberedelsearbetet och under och efter evenemanget,

—	ser till att regelbundna tillfällen ges för presskonferenser och genomgångar med medierna,

—	tar hänsyn till olika journalist- och mediekategoriers behov/intressen.

KAPITEL 8

8.   Möten med EU:s experter på trygghet och säkerhet vid fotbollsmatcher

Det rekommenderas varmt att varje ordförandeskap under sin tid som ordförande i Europeiska unionens råd har ett möte med expertgruppen för större idrottsevenemang och att ordförandeskapet rapporterar till arbetsgruppen för brottsbekämpning om resultatet av mötet och expertgruppens löpande arbete.

Vidare rekommenderas att varje ordförandeskap anordnar ett möte med den europeiska tankesmedjan med experter på trygghet och säkerhet vid fotbollsmatcher för att

—	utarbeta relevanta underlag som ska behandlas i expertgruppen för större idrottsevenemang,

—	utarbeta och övervaka genomförandet av arbetsprogrammen för expertgruppen för större idrottsevenemang,

—	följa nya trender/utvecklingen inom supporterbeteende och risker i samband med det,

—	följa och underlätta arbetet i det europeiska nätverket för informationsställen,

—	utbyta god praxis inom internationellt polissamarbete och polisstrategier och polistaktik för fotbollsevenemang,

—	samverka med partnerinstitutioner för att främja utarbetandet av en integrerad strategi för flera olika organ för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och

—	ta upp övriga relevanta frågor som är av intresse.

KAPITEL 9

9.   Förteckning över relevanta dokument om trygghet och säkerhet vid fotbollsevenemang

9.1   Dokument som Europeiska unionens råd tidigare har antagit

1.

Rådets rekommendation av den 30 november 1993 om ansvar för arrangörerna av sportevenemang (10550/93).

2.

Rådets rekommendation av den 22 april 1996 om riktlinjer för att förebygga och bekämpa oroligheter i samband med fotbollsmatcher. Med som bilaga följer standardformulär för utbyte av polisiär information om fotbollshuliganer (EGT C 131, 3.5.1996, s. 1).

3.

Gemensam åtgärd av den 26 maj 1997 om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (EGT L 147, 5.6.1997, s. 1).

4.

Rådets resolution av den 9 juni 1997 om förebyggande och bemästrande av huliganism genom erfarenhetsutbyte, utestängning från arenor och mediapolicy (EGT C 193, 24.6.1997, s. 1).

5.

Rådets resolution av den 21 juni 1999 om en handbok för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med internationella fotbollsmatcher (EGT C 196, 13.7.1999, s. 1).

6.

Rådets resolution av den 6 december 2001 om en handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EGT C 22, 24.1.2002, s. 1).

7.

Rådets beslut av den 25 april 2002 om säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension (EGT L 121, 8.5.2002, s. 1).

8.

Rådets resolution av den 17 november 2003 om medlemsstaternas införande av en åtgärd om utestängning från anläggningar där fotbollsmatcher med en internationell dimension spelas (EUT C 281, 22.11.2003, s. 1).

9.

Rådets resolution av den 4 december 2006 om en handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EUT C 322, 29.12.2006, s. 1).

10.

Rådets beslut 2007/412/RIF av den 12 juni 2007 om ändring av beslut 2002/348/RIF om säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension (EUT L 155, 15.6.2007, s. 76).

11.

Rådets resolution av den 3 juni 2010 om en uppdaterad handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EUT C 165, 24.6.2010, s. 1).

9.2   Dokument som antagits av Europarådet

1.

Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang från 2016.

2.

Ständiga kommitténs rekommendation (2015) 1 om trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang (konsoliderad rekommendation).

---

(1)  Med riskanalys avses att man utvecklar en profil för nationella supportrar och klubbsupportrar, inklusive riskgrupper och hur de förhåller sig till andra supportrar på hemmaplan och utomlands, inklusive lokala befolkningsgrupper, och vilka omständigheter som kan öka den potentiella risken (inklusive samverkan med polis och publikvärdar).

(2)  Webbplatsen för informationsställen är en i högsta grad säker webbplats som bara informationsställena kan använda. Den innehåller information om fotbollsmatcher med en internationell dimension (t.ex. översikt över klubbar, rapporter före och efter match).

(3)  Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (EUT L 210, 6.8.2008, s. 1).

(4)  Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (EUT L 210, 6.8.2008, s. 12).

(5)  En undersökning från 2014 bekräftade att de genomsnittliga kostnaderna var låga och utgjorde en god investering av polisens budgetmedel:

—	Den genomsnittliga kostnaden för att ta emot en besökande delegation uppgavs vara 282 EUR per delegation, vilket omfattade kostnader för logi och resor inom landet.

—	Den genomsnittliga kostnaden för att sätta in en polisdelegation uppgavs vara 850 EUR per delegation, vilket omfattade kostnaden för utlandsresor och omkostnader.

(Se även rådets resolution om kostnaderna för att ta emot och sätta in besökande polisdelegationer i samband med fotbollsmatcher [och andra idrottsevenemang] med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig, som återfinns i dok. 11908/16).

(6)  Se artiklarna 21 och 22 i Prümbeslutet om civilrättsligt och straffrättsligt ansvar.

(7)  11907/16.