18.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 176/3

Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för de 28 medlemsstaterna från och med den 1 juni 2016

(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 [EUT L 140, 30.4.2004, s. 1])

(2016/C 176/03)

Basräntor beräknade i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6). Referensräntan ska, beroende på hur den används, beräknas genom att till basräntan addera de marginaler som fastställs i detta meddelande. Det innebär att diskonteringsräntan ska beräknas genom att en marginal på 100 räntepunkter adderas till basräntan. I kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 av den 30 januari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 föreskrivs att också återkravsräntan beräknas genom att 100 räntepunkter adderas till basräntan, om inte annat anges i ett särskilt beslut.

Ändrade räntor anges i fetstil.

Föregående tabell offentliggjordes i EUT C 135, 16.4.2016, s. 2.

Från	Till	AT	BE	BG	CY	CZ	DE	DK	EE	EL	ES	FI	FR	HR	HU	IE	IT	LT	LU	LV	MT	NL	PL	PT	RO	SE	SI	SK	UK
1.6.2016	…	- 0,01	- 0,01	1,00	- 0,01	0,46	- 0,01	0,30	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	1,18	1,37	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	- 0,01	1,83	- 0,01	1,40	- 0,26	- 0,01	- 0,01	1,04
1.5.2016	31.5.2016	0,01	0,01	1,00	0,01	0,46	0,01	0,30	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	1,50	1,37	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	1,83	0,01	1,40	- 0,26	0,01	0,01	1,04
1.4.2016	30.4.2016	0,03	0,03	1,19	0,03	0,46	0,03	0,30	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	1,50	1,37	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	1,83	0,03	1,40	- 0,22	0,03	0,03	1,04
1.3.2016	31.3.2016	0,06	0,06	1,63	0,06	0,46	0,06	0,30	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	1,92	1,37	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	1,83	0,06	1,65	- 0,22	0,06	0,06	1,04
1.2.2016	29.2.2016	0,09	0,09	1,63	0,09	0,46	0,09	0,36	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	1,92	1,37	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	1,83	0,09	1,65	- 0,22	0,09	0,09	1,04
1.1.2016	31.1.2016	0,12	0,12	1,63	0,12	0,46	0,12	0,36	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	1,92	1,37	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	1,83	0,12	1,65	- 0,22	0,12	0,12	1,04

18.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 176/5

Infordran av intresseanmälan för deltagande i de vetenskapliga panelerna vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Parma, Italien)

(2016/C 176/06)

Panelen för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS)

och

Panelen för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (CEF)

Ref.: EFSA/E/2016/001

Denna inbjudan riktar sig till forskare som vill komma i fråga för deltagande i Efsas vetenskapliga panel för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS) eller den vetenskapliga panelen för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (CEF).

De nuvarande ledamöterna i de vetenskapliga panelerna ANS och CEF tjänstgör under en treårig mandatperiod som löper ut den 30 juni 2017. De nya forskarna kommer att utnämnas för den treåriga mandatperiod som inleds den 1 juli 2017.

Observera att mandatet för de förnyade panelerna ANS eller CEF som inleds den 1 juli 2017 kan komma att löpa ut den 30 juni 2018 till följd av eventuellt kommande lagstiftningsändringar.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är en integrerad del av EU:s system för livsmedelssäkerhet. Myndighetens uppdrag är att bidra till livsmedelssäkerheten i EU:s livsmedels- och foderkedja och till en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa, främst genom att

—	förse EU:s riskansvariga med oberoende, uppdaterad och lämplig vetenskaplig rådgivning om frågor gällande livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och djurskydd, växtskydd, nutrition och miljöfrågor som särskilt gäller ovanstående,

—	förmedla dess resultat, och den information de bygger på, till allmänheten,

—	samarbeta med medlemsstater, institutionella partner och andra berörda parter/intressenter i EU för att främja konsekvent rådgivning och öka tilliten till EU:s system för livsmedelssäkerhet,

—	ta fram enhetliga metoder och samla in och analysera uppgifter för att identifiera, beskriva och övervaka nya risker som har en direkt eller indirekt påverkan på livsmedels- och fodersäkerheten.

Efsa samlar EU:s främsta experter på riskbedömning avseende livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och djurskydd, växtskydd och miljö, som arbetar på ett oberoende sätt för en självständig, självstyrande organisation med att förse EU-institutionerna och EU:s medlemsstater med vetenskaplig rådgivning av högsta kvalitet.

Efsas viktigaste prioriteringar under de kommande åren är att

—	prioritera allmänhetens och intressenters engagemang i den vetenskapliga bedömningsprocessen,

—	vidga dess faktabas och optimera tillgången till dess data,

—	att bygga upp EU:s vetenskapliga bedömningskapacitet och kunskapsgemenskap,

—	förbereda för framtida utmaningar inom riskbedömning,

—	skapa en miljö och kultur som återspeglar Efsas värderingar: vetenskaplig kompetens, oberoende, öppenhet, innovation och samarbete (1).

Läs mer om Efsa på http://www.efsa.europa.eu/

Funktionen för Efsas vetenskapliga paneler och vetenskapliga kommitté

De vetenskapliga panelerna och den vetenskapliga kommittén ansvarar för att avge myndighetens vetenskapliga yttranden och vid behov ge annan rådgivning, var och en inom sitt eget kompetensområde, i enlighet med Efsas inrättandeförordning 178/2002 (2). De utarbetar vetenskapliga yttranden och råd till riskansvariga. Detta bidrar till att ge EU:s politik och lagstiftning en bra underbyggnad och hjälper de riskansvariga att fatta beslut.

De vetenskapliga panelerna består vanligtvis av 21 oberoende vetenskapliga experter. Den vetenskapliga kommittén består av ordföranden för respektive vetenskapliga panel samt sex andra vetenskapliga experter.

Som regel utnämns ledamöterna i de vetenskapliga panelerna och den vetenskapliga kommittén för en mandatperiod på tre år som kan förnyas två gånger.

Eftersom mandatperioden för experterna i den aktuella infordran sannolikt löper ut den 30 juni 2018 beslutade Efsas styrelse (3) att göra undantag från bestämmelserna (4) som fastslår att kandidater inte får väljas fyra gånger i följd som ledamöter i samma vetenskapliga panel. Detta undantag gäller endast den aktuella infordran. Panelledamöter som redan har fullgjort tre mandatperioder i följd i de vetenskapliga panelerna ANS eller CEF kan därför ansöka om att delta i samma panel igen.

Ledamöterna förväntas delta i och aktivt bidra till samtliga möten för de vetenskapliga panelerna där man antar yttranden, vetenskapliga rapporter eller vägledande dokument.

Dessa vetenskapliga yttranden, utlåtanden och vägledande dokument offentliggörs i EFSA Journal, en månatlig publikation som indexeras i bibliografiska databaser (t.ex. CAB Abstracts, Food Science and Technology Abstracts, ISI Web of Knowledge) av betydelse för Efsas arbete.

Panelen för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS)

ANS-panelen ger vetenskaplig rådgivning till riskansvariga om ämnen som avsiktligt tillsätts i livsmedel eller som förekommer naturligt där. ANS-panelen tar upp frågor om säkerheten vid användning av

—	livsmedelstillsatser,

—	näringstillsatser (t.ex. vitamin- och mineralkällor),

—	övriga ämnen som avsiktligt tillsätts i livsmedel (t.ex. växt- och örtextrakt), utom aromer och enzymer.

Det mesta av panelens arbete utförs nu och i framtiden inom ramen för omprövningsprogrammet för livsmedelstillsatser för ämnen som var tillåtna för användning före 2009. Därför har Efsa samlat in och fortsätter att samla in vetenskapliga data via offentliga infordringar av data och litteratursökningar. I synnerhet väntas panelen inrikta sig på andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (t.ex. konserveringsmedel och emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och geleringsmedel). Dessutom kommer panelen att utvärdera nya ansökningar om godkännande (dvs. nya livsmedelstillsatser och näringskällor) eller ändringar i befintliga godkännanden (t.ex. utvidgning av dessa ämnens användning). Dessa utvärderingsförfaranden baseras på ansökningar som lämnats in av industrin till Europeiska kommissionen inom området näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser. Panelen kan även utarbeta vetenskapliga vägledande dokument för att förtydliga bedömningsmetoder och hjälpa industrin att ta fram nya ansökningar.

Mer information finns i avsnittet om ANS på Efsas webbplats: http://www.efsa.europa.eu/en/panels/ans.htm

Mot denna bakgrund är den aktuella infordran särskilt riktad till forskare med expertkunnande inom riskbedömning av kemiska ämnen och säkerhetsbedömning av livsmedelstillsatser, näringskällor eller ämnen av vegetabiliskt ursprung i livsmedel.

Mer specifikt behöver panelen expertkunnande inom följande områden:

—	Toxikologi, inom områdena subkronisk och kronisk toxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet, utvecklings- och reproduktionstoxicitet, allergiframkallande förmåga och immunotoxicitet.

—	Toxicitetstestning på försöksdjur och alternativa toxicitetstester (t.ex. in vitro-assayer).

—	Toxikokinetik och metabolism, det vill säga absorption, distribution, metabolism och eliminering (ADME) av ämnen.

—	Kemi (organisk, oorganisk, analytisk och syntetisk kemi), särskilt för kemisk identifiering och specificering av kemiska ämnen.

—	Exponeringsbedömning och konsumtionsundersökningar.

—	Livsmedelsteknik (tillverkningsprocesser och användning av livsmedelstillsatser).

—	Nutrition (human, inräknat spädbarn).

—	Epidemiologi.

Panelen för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (CEF)

CEF-panelen ger vetenskaplig rådgivning till riskansvariga om ämnen som avsiktligt tillsätts i livsmedel (aromer och enzymer) och material som kommer i kontakt med livsmedel. CEF-panelen tar upp frågor om säkerheten vid användning av

—	material som kommer i kontakt med livsmedel (ämnen som används i tillverkningen av livsmedelsförpackningar, aktiva och intelligenta förpackningar och övriga material som kommer i kontakt med livsmedel) samt processer för att återvinna plast som är avsedd för att komma i kontakt med livsmedel,

—	livsmedelsenzymer,

—

aromer,

—	processer och processhjälpmedel.

Panelen utför utvärderingsförfaranden efter att industrin eller medlemsstaterna lämnat in ansökningar till Europeiska kommissionen inom områdena material som kommer i kontakt med livsmedel (samt återvinningsprocesser), aromer, processer och processhjälpmedel.

En avsevärd ökning av arbetsbördan förväntas inom området livsmedelsenzymer. Under de kommande åren är en av huvuduppgifterna utvärderingen av livsmedelsenzymer inklusive enzymer från genetiskt modifierade organismer, med avsikt att upprätta en EU-lista. Totalt 300 ansökningar har mottagits för säkerhetsutvärdering av CEF-panelen. Arbetet på monomerer och tillsatser för användning i plastmaterial som kommer i kontakt med livsmedel förväntas även att öka och utvärderingen av nya aromer som inte är i EU-registret förväntas att fortsätta. Panelen kan också komma att ta fram vetenskapliga vägledande dokument för att förklara utvärderingsmetoden och bistå industrin i deras sammanställning av nya ansökningar.

Mer information finns i avsnittet om CEF på Efsas webbplats: http://www.efsa.europa.eu/en/panels/cef.htm

Mot denna bakgrund är den aktuella infordran särskilt riktad till forskare med expertkunnande inom riskbedömning av kemiska ämnen, med särskild tonvikt på livsmedelsenzymer, aromer, kemikalier som används i produktionen av plastmaterial eller andra livsmedelsförpackningar.

Mer specifikt behöver panelen expertkunnande inom följande områden:

—	Toxikologi, inom följande områden: subkronisk och kronisk toxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet, utvecklings- och reproduktionstoxicitet, allergiframkallande förmåga och immunotoxicitet.

—	Toxicitetstestning på försöksdjur och alternativa toxicitetstester (t.ex. in vitro-assayer).

—	Toxikokinetik och metabolism, det vill säga absorption, distribution, metabolism och eliminering (ADME) av ämnen.

—	Kemi (organisk, oorganisk, analytisk och syntetisk kemi), i synnerhet för kemisk identifiering och specificering av kemiska ämnen och för migrationstestning av material som kommer i kontakt med livsmedel.

—	Exponeringsbedömning och konsumtionsundersökningar.

—	Livsmedelsteknik (tillverkningsprocesser och användning av processhjälpmedel).

—	Livsmedelsmikrobiologi inklusive enzymbioteknik med användning av genetiskt modifierade mikroorganismer och effektutvärdering av kemikalier som används vid dekontamineringen av slaktkroppar.

—	Miljöriskbedömning av kemikalier (som t.ex. används vid dekontamineringen av slaktkroppar).

—	Epidemiologi.

Ledamöternas funktion i Efsas vetenskapliga paneler

Ledamöterna i de vetenskapliga panelerna är forskare som specialiserat sig inom en vetenskaplig panels ansvarsområde, och som personligen valts ut och utnämnts i enlighet med Efsas inrättandeförordning och Efsas regler.

Ledamöterna i de vetenskapliga panelerna kommer att bli ombedda att utföra följande uppgifter:

—	Bidra till utarbetandet, diskussionen och antagandet av den vetenskapliga panelens vetenskapliga yttranden, utlåtanden och vägledande dokument och dess arbetsgruppers verksamhet.

—	Tillhandahålla vetenskaplig rådgivning i frågor som tillhör den vetenskapliga panelens kompetensområde.

—	Tillhandahålla rådgivning om genomförandet och organisationen av den vetenskapliga verksamheten i den vetenskapliga panelen.

Ledamöterna i de vetenskapliga panelerna kan utses till ordförande, vice ordförande och föredragande i de vetenskapliga panelerna och deras arbetsgrupper.

Mer information om inrättandet av och verksamheten i de vetenskapliga panelerna och deras arbetsgrupper finns i ”Decision of the Management Board of the European Food Safety Authority concerning the establishment and operations of the Scientific Committee, Scientific Panels and of their Working Groups”.

http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/efsa_rep/blobserver_assets/paneloperation.pdf

ALLMÄNNA VILLKOR

Ledamöterna i en vetenskaplig panel kommer att bli ombedda att delta i möten på två till tre dagar som brukar hållas i Parma i Italien. Dessa möten äger rum omkring sex gånger per år.

Dessutom förväntas ledamöterna i de vetenskapliga panelerna att delta i vissa arbetsgrupper som inrättas av de vetenskapliga panelerna.

Deltagandet i de möten som hålls av de vetenskapliga panelerna eller arbetsgrupperna kräver förberedelsearbete, bland annat genomläsning och utarbetande av handlingar i förväg. Mötena och de flesta handlingar är på engelska.

För att komplettera sin erfarenhet kommer ledamöter att erbjudas olika utbildningsmoduler liksom uppföljande informationsvägledning om Efsas riskbedömningsmetoder samt vägledande dokument. Ledamöterna rekommenderas bestämt att närvara vid dessa arrangemang.

Som del av Efsas åtagande när det gäller öppenhet och transparens kan vissa av de vetenskapliga panelernas plenarsammanträden vara öppna för åskådare.

De sökande måste förklara sig villiga att delta i de vetenskapliga panelernas aktiviteter om de utnämns.

Enligt de finansiella bestämmelserna för myndigheten ska Efsa stå för ledamöternas kostnader för resor och uppehälle. En särskild ersättning utbetalas för varje hel mötesdag under vilken en ledamot närvarar (5).

Urvalsförfarande

I ansökningsblanketten måste de sökande ange den vetenskapliga panel de önskar ansöka till, som bäst motsvarar deras expertisområden.

De sökande kan ange båda panelerna (i prioritetsordning) om deras expertisområden täcker båda panelernas kompetensområde.

De sökande måste uppfylla följande krav på sista dagen för inlämning av ansökningarna:

A. Stödkriterier

Ansökningarna kommer att granskas mot följande behörighetskrav:

—

De sökande ska vara medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i något av Eftaländerna eller EU:s kandidatländer. Även experter från tredje länder kan ansöka och kommer att komma i fråga som ledamöter i de vetenskapliga panelerna om den nivå av expertkunnande som krävs inte finns bland medborgare i EU- eller Eftaländerna eller EU:s kandidatländer.

—	Mycket goda kunskaper i engelska (6).

—	De sökande ska vara beredda att delta i möten och aktivt bidra till arbetet i de vetenskapliga panelerna och deras arbetsgrupper.

—

Utbildning motsvarande slutförda universitetsstudier på minst fyra (4) år, styrkt med examensbevis, inom något av följande områden: jordbruk, biokemi, bioinformatik, biologi, biometrik, bioteknik, kemi, exponering via kosten, miljövetenskap, epidemiologi, livsmedelsvetenskap, livsmedelsteknik, genetik, hälsa och livsmedelssäkerhet, humanmedicin, biovetenskap, matematik, mikrobiologi, molekylärbiologi, naturvetenskap, nutrition, farmakologi, folkhälsa, statistik, toxikologi, veterinärmedicin eller närliggande områden (7).

—	Minst tio (10) års yrkeserfarenhet inom panelens eller panelernas ansvarsområde efter erhållande av det begärda examensbeviset.

B. Uttagningskriterier

Ansökningar som uppfyller behörighetskraven kommer att behandlas i en jämförande utvärdering som genomförs av Efsa på grundval av de urvalskriterier som anges nedan.

De sökande rekommenderas starkt att fylla i alla avsnitt med de nödvändiga uppgifterna och bevisen, eftersom detta kommer att utgöra grunden för utvärderingen.

Utvärderingen av alla ansökningar som anses behöriga kommer att genomföras med hjälp av en poängsättning från noll (0) till och med fem (5) för vart och ett av de urvalskriterier som anges nedan. För att återspegla de olika urvalskriteriernas relativa betydelse tilldelas en viktningskoefficient. Varje ansökan får en poängsumma från noll (0) till hundra (100).

Ansökningar som uppfyller kraven kommer att granskas mot följande urvalskriterier:

—

Erfarenhet av att genomföra vetenskapliga riskbedömningar och/eller ge vetenskaplig rådgivning inom områden med anknytning till livsmedelssäkerhet inom den/de prioriterade vetenskapliga panelens eller panelernas kompetensområden och expertkunnande (viktningskoefficient: 6, maximalt 30 poäng av 100).

—	Dokumenterad vetenskaplig kompetens inom ett eller flera områden som täcks av den/de prioriterade vetenskapliga panelen eller panelerna (viktningskoefficient: 5, maximalt 25 poäng av 100).

—	Erfarenhet av granskning av kollegers vetenskapliga arbeten inom den/de prioriterade vetenskapliga panelens eller panelernas ansvarsområden (viktningskoefficient: 3, maximalt 15 poäng av 100).

—	Erfarenhet av att analysera komplicerad information och komplicerade ärenden, ofta från flera olika vetenskapsgrenar och källor, och att sammanställa utkast till vetenskapliga yttranden och rapporter (viktningskoefficient: 2, maximalt 10 poäng av 100).

—	Erfarenhet av projektledning på det vetenskapliga området (viktningskoefficient: 2, maximalt 10 poäng av 100).

—	Erfarenhet av kommunikation, baserad på undervisningserfarenhet, offentliga förevisningar, aktivt deltagande i möten (viktningskoefficient: 2, maximalt 10 poäng av 100).

Endast de sökande vars ansökningar får en poängsumma som ligger ovanför en brytpunkt på 66 poäng (av 100) kommer i fråga som ledamöter i en vetenskaplig panel.

Efsa förbehåller sig rätten att rådgöra med tredje part om de sökandes yrkeserfarenhet i samband med deras ansökningar.

För mer information om valet av ledamöter till de vetenskapliga panelerna, se ”Decision of the Executive Director concerning the selection of members of the Scientific Committee the Scientific Panels, and the selection of external experts to assist EFSA with its scientific work”.

http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/corporate_publications/files/expertselection.pdf

C. Intresseförklaring

Alla behöriga sökande som har en poängsumma över tröskeln kommer att få lämna in den ifyllda årliga intresseförklaringen, som Efsa kommer att granska i enlighet med ”Policy on Independence and Scientific Decision-Making Processes of the European Food Safety Authority” och med dess regler om intresseförklaringen (8), som är i kraft när granskningen sker. Omfattningen av en potentiell intressekonflikt kommer att beaktas när beslut ska fattas om en kandidat kommer i fråga som ledamot i en vetenskaplig panel.

Tänk på att underlåtenhet att lämna in den ifyllda årliga intresseförklaringen leder till att kandidaten avvisas och att ansökan inte längre behandlas. De sökande kan komma att kontaktas för ytterligare förtydliganden av deras årliga intresseförklaringar.

Reservförteckning och utnämning

Forskare som konstaterats uppfylla kraven för deltagande (dvs. behöriga sökande som har en poängsumma över tröskeln och med en ifylld årlig intresseförklaring som är förenlig med Efsas inrättandeförordning och regler) kan utnämnas som ledamöter av de vetenskapliga panelerna ANS eller CEF, efter beslut av Efsas styrelse på förslag av Efsas verkställande direktör. Efsas förslag om utnämning beaktar faktorer såsom det expertkunnande som krävs för den relevanta vetenskapliga panelen i den aktuella infordran av intresseanmälan – detta gäller i synnerhet kandidatens specifika vetenskapliga expertis och erfarenhet och kombination av kompetenser som kan täcka den vetenskapliga panelens förutsebara behov – liksom nationalitet och balans mellan könen.

Före utnämningen förbehåller sig Efsa rätten att kontrollera de ansökningar som ingetts av de kandidater som övervägs som ledamöter mot handlingar och intyg för att bekräfta att ansökan är korrekt och att kandidaten uppfyller behörighetskraven.

Forskare som konstaterats uppfylla kraven för ledamöter, men inte väljs ut som ledamöter i en vetenskaplig panel, kommer att sättas upp i reservförteckningen. Forskare bör notera att detta inte är någon garanti för att bli utnämnd till ledamot i en vetenskaplig panel.

Forskare som sätts upp i reservförteckningen till följd av denna infordran av intresseanmälningar kan, om de har gett sitt samtycke i förväg, utses till ledamöter i en vetenskaplig panel och/eller vetenskaplig kommitté även om de inte särskilt har ansökt om att få delta i den panelen.

Oberoende samt åtagande- och intresseförklaring

Utnämningen till ledamot i de vetenskapliga panelerna är personlig. De sökande uppmanas att avge en försäkran om att de när de övervägs som ledamöter agerar oberoende och utan påverkan utifrån samt en försäkran angående eventuella intressekonflikter som kan göra dem jäviga (se avsnittet intresseförklaring). De sökande ansvarar för innehållet i den inlämnade förklaringen, vilket kommer att bedömas av Efsa i enlighet med verkställande direktörens beslut i fråga om intresseförklaringar (9) om att genomföra Efsas policy om oberoende och vetenskapliga beslutsprocesser.

Nedan finns två exempel på vad som anses utgöra en intressekonflikt. Dessa är på inget vis uttömmande och bara representativa för de situationer som beskrivs där:

—

Kandidater som, vid tidpunkten för inlämnandet av intresseförklaringen, är anställda av en juridisk eller fysisk person som bedriver verksamhet som Efsas vetenskapliga resultat påverkar direkt eller indirekt, till exempel produktion, bearbetning eller distribution av livsmedel, jordbruk eller djurhållning, får inte delta i vetenskapliga paneler. Detta inkluderar alla former av regelbunden sysselsättning eller verksamhet, på deltid eller heltid, betald eller obetald, inklusive egenföretagande (till exempel rådgivning) till förmån för ovan angivna personer.

—

Kandidater som, vid tidpunkten för inlämnandet av intresseförklaringen, tillhandahåller särskild eller tillfällig rådgivning till organ som till exempel europeiska sammanslutningar av tillverkare av produkter som panelen i fråga bedömer, om ett så vitt spektrum av ämnen att denna verksamhet regelbundet skulle strida mot punkter på den vetenskapliga panelens agenda får inte delta i vetenskapliga paneler.

Lika möjligheter

Efsa lägger stor vikt vid att tillämpa icke-diskrimineringsprincipen i sina förfaranden.

Inlämnande av ansökningar

Intresseanmälningarna måste vara inlämnade senast den 30 juni 2016 kl. 24.00 (lokal tid Bryssel).

De sökande uppmanas att lämna in sin ansökan elektroniskt på Efsas webbplats: http://www.efsa.europa.eu/

Endast ansökningar som inkommit inom tidsfristen som vederbörligen ifyllda elektroniska ansökningsblanketter (online form) kommer att beaktas. Inga andra ansökningsformer kommer att accepteras.

De sökande uppmanas vänligen att fylla i sin ansökningsblankett på engelska för att underlätta urvalsförfarandet

Alla sökande till denna infordran av intresseanmälan kommer att informeras per e-post om resultatet av urvalsförfarandet.

De sökande tillråds bestämt att inte vänta till de sista dagarna före tidsfristen eftersom belastning på internet eller fel på internetförbindelsen kan leda till att ansökan inte kan skickas in i tid.

De personuppgifter som begärts av de sökande kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (10).

Syftet med behandlingen av de personuppgifter som de sökande lämnar in är att kunna hantera ansökningarna i samband med ett möjligt första urval och urval vid EFSA.

Alla frågor som rör denna infordran av intresseanmälningar ska riktas till: call.experts@efsa.europa.eu.

Kandidater kan väcka talan mot alla beslut som påverkar deras rättsliga situation efter de villkor som fastställs i artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta måste göras inom två månader efter mottagandet eller delgivningen av det omtvistade beslutet. Denna talan måste föras mot Efsa vid Europeiska unionens tribunal:

General Court of the European Union

Rue du Fort Niedergrünewald

2925 Luxemburg

LUXEMBURG

Tfn	:	+352 4303-1
Fax	:	+352 43032100
E-post	:	GeneralCourt.Registry@curia.europa.eu
Internet	:	www.curia.europa.eu

Som ett alternativ kan kandidater framföra klagomål över påstådda administrativa missförhållanden i EU:s institutioner och organ till Europeiska ombudsmannen. Klagomål måste bland annat inlämnas inom två år efter att de fakta som klagomålet är baserat på blev kända. Dessutom måste de klagande redan ha kontaktat Efsa avseende detta klagomål innan de kontaktar Europeiska ombudsmannen.

The European Ombudsman

1 Avenue du President Robert Schuman

CS 30403

67001 Strasbourg Cedex

FRANKRIKE

Tfn	:	+33 388172313
Fax	:	+33 388179062
Internet	:	www.ombudsman.europa.eu

ANMÄRKNING

I händelse av motsägelser eller skiljaktigheter mellan den engelska texten och någon av de andra språkversionerna av detta offentliggörande ska den engelska texten gälla.

(1) EFSA Strategy 2020 Trusted science for safe food (http://www.efsa.europa.eu/en/corporate/pub/strategy2020).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(3) Efsas styrelse fattade beslutet att göra undantag från ovanstående regler den 16 mars 2016. Beslutet från Efsas styrelse fördes in i protokollet till det 68:e mötet (http://www.efsa.europa.eu/en/events/event/160316a).

(4) Artikel 1.3 och 1.4 i Decision of the Management Board of the European Food Safety Authority concerning the establishment and operations of the Scientific Committee, Scientific Panels and their Working Groups.

(5) Mer information: http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/Experts_compensation_guide.pdf

(6) ”Mycket goda kunskaper” anses motsvara nivå B2 eller högre (dvs. nivåerna C1 och C2) i enlighet med Europarådets referensdokument för Europeiska språkportföljen (Common European Framework of Reference: Learning, Teaching, Assessment). Mer information finns på https://www.coe.int/t/dg4/linguistic/Source/Framework_EN.pdf

(7) Endast titlar som tilldelats av myndigheter i en medlemsstat och kvalifikationer som erkänns som likvärdiga av relevanta myndigheter i en medlemsstat godtas. När examensbevis har erhållits från ett land utanför EU kan Efsa begära att kandidaten lämnar in ett relevant jämförbarhetsdokument utfärdat av en erkänd myndighet.

(8) För mer information, se Efsas webbplats på http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/efsa_rep/blobserver_assets/independencepolicy.pdf och http://www.efsa.europa.eu/en/howwework/doi

(9) EFSA/LRA/DEC/02/2014 – Decision of the Executive Director of the European Food Safety Authority on Declarations of Interest (http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/corporate_publications/files/independencerules2014.pdf).

(10) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

18.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 176/13

Offentliggörande av ett namn på en garanterad traditionell specialitet enligt artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 176/07)

I enlighet med artikel 26.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 (1) har Italien förelagt (2) kommissionen namnet ”Pizza Napoletana”, som är namnet på en garanterad traditionell specialitet (GTS) som uppfyller kraven i förordning (EU) nr 1151/2012. Namnet ”Pizza Napoletana” har tidigare registrerats enligt förordning (EU) nr 97/2010 (3), men utan att användningen av namnet förbehållits för den traditionella garanterade specialiteten enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 509/2006 (4), och namnet skyddas för närvarande enligt artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Mot bakgrund av ovanstående offentliggör kommissionen härmed namnet

”PIZZA NAPOLETANA”

i syfte att det ska kunna tas upp i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Genom detta offentliggörande tillgodoses rätten att göra invändningar i enlighet med artikel 51 förordning (EU) nr 1151/2012 mot att namnet ”Pizza Napoletana” tas upp i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22 i den förordningen.

Om namnet ”Pizza Napoletana” tas upp i registret, i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) nr 1151/2012, ska den nuvarande produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten ”Pizza Napoletana”, vilken offentliggjordes i bilaga II till förordning (EU) nr 97/2010, anses vara den specifikation som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 för den garanterade nationella specialiteten ”Pizza Napoletana”, vilken således ska vara skyddad och användningen av namnet vara förbehållen för den aktuella produkten.

För fullständighetens skull och i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) nr 1151/2012, innehåller detta offentliggörande produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten ”Pizza Napoletana”, vilken offentliggjordes i bilaga II till förordning (EU) nr 97/2010 av den 4 februari 2010 (5).

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”PIZZA NAPOLETANA”

EG-nr: IT/TSG/007/0031/9.2.2005

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Associazione Verace Pizza Napoletana

Adress:

Via S. Maria La Nova 49

80134 Neapel

ITALIEN

Tfn

+39 0814201205

Fax

+39 0814201205

E-post:

info@pizzanapoletana.org

Namn:

Associazione Pizzaiuoli Napoletani

Adress:

Corso S. Giovanni a Teduccio, 55

80146 Neapel

ITALIEN

Tfn

+39 0815590781

Fax

+39 0815590781

E-post:

info@pizzaiuolinapoletani.it

direttivo@pizzaiuolinapoletani.it

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Produktspecifikation

3.1 Namn som ska registreras

”Pizza Napoletana”

Ansökan avser endast registrering på italienska språket.

Frasen ”Prodotta secondo la Tradizione napoletana” (framställd enligt napolitansk tradition) och förkortningen GTS som ingår i logotypen/etiketten på ”Pizza Napoletana” GTS översätts till språket i det land där produktionen sker.

3.2 Ange om namnet

—	☒	i sig har en särart,
—	☐	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet.

Namnet ”Pizza Napoletana” används traditionellt för denna produkt, som de olika källorna i punkt 3.8 visar.

3.3 Ange om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) 509/2006

—	☐	Registrering av namnet med förbehåll
—	☒	Registrering av namnet utan förbehåll

3.4 Produkttyp

Klass 2.3 Konfektyr, matbröd, kaffebröd, kakor, skorpor och andra bakverk

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser

”Pizza Napoletana” är rund till formen och gräddas i ugn. Diametern kan variera, men får inte överstiga 35 cm. Pizzan har ett upphöjt kantparti och mittpartiet är täckt av en fyllning. Mittpartiet är 0,4 cm tjockt, men får variera med 10 %. Kanten är 1–2 cm tjock. Pizzan som helhet ska ha mjuk konsistens och vara elastisk och lätt att vika två gånger.

”Pizza Napoletana” har följande kännetecken: den har ett lätt upphöjt kantparti med guldbrun färg i likhet med andra ugnsgräddade produkter. Kanten ska vara mjuk att röra vid och bita i. Mittpartiets fyllning domineras av den röda färgen hos tomaterna som blandats ut med oljan och, beroende på använda ingredienser, oreganons gröna färg och vitlökens vita. Till detta kommer den vita färgen på mozzarellaskivorna som fördelas över pizzan, och basilikans gröna blad, ljusare eller mörkare beroende på gräddningen.

”Pizza Napoletana” ska ha mjuk konsistens, vara elastisk och lätt att vika. Den ska också vara lätt att skära. Pizzan får sin karaktäristiska goda smak av det upphöjda kantpartiet med sin typiska smak av väljäst och välgräddat bröd, blandad med tomaternas syrlighet och aromen från oregano, vitlök eller basilika tillsammans med smaken av den smälta mozzarellan.

Efter gräddningen har pizzan en karaktäristisk angenäm doft. Tomaterna som har förlorat överflödig vätska är kompakta och fasta. Mozzarellan (”Mozzarella di Bufala Campana” (SUB) eller Mozzarella GTS) har smält över pizzans yta. Basilikan, vitlöken och oreganon har en intensiv arom och får inte ha bränts vid under gräddningen.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel för vilken namnet i 3.1 är tillämplig

De för ”Pizza Napoletana” karakteristiska råvarorna är följande: Finmalet vetemjöl, öljäst, dricksvatten, skalade burktomater och/eller små färska tomater (pomodorini), havssalt eller vanligt kökssalt, extra jungfruolivolja. ”Pizza Napoletana” kan också ha följande ingredienser: Vitlök och oregano, ”Mozzarella di Bufala Campana” (SUB), färsk basilika och ”Mozzarella” (GTS).

Mjölet har följande egenskaper:

— W: 220–380

— P/L: 0,50–0,70

— Absorption: 55–62

— Stabilitet: 4–12

— Värdeindex E10: Högst 60

— Fallandetal: 300–400

— Torrgluten: 9,5–11 g %

— Protein: 11–12,5 g %

Beredningen av ”Pizza Napoletana” innehåller endast följande moment (hela beredningen ska ske på samma plats):

Beredning av degen

Mjöl, vatten, salt och jäst blandas. En liter vatten hälls i degmaskinen. 50–55 gram havssalt blandas i och 10 % av den totala mängden mjöl tillsätts, följt av 3 gram öljäst. Degmaskinen startas och återstående 1,8 kilo mjöl W 220–380 tillsätts successivt, tills önskad konsistens erhålls. Detta moment ska ta cirka 10 minuter.

Degen ska bearbetas i degmaskinen under 20 minuter på låg hastighet (helst med degkrokar), tills man får en kompakt och jämn deg. För optimal konsistens är det mycket viktigt att tillsätta så mycket vatten som degen kan absorbera. Degen ska vara mjuk och elastisk och inte klibba.

Degen ska ha följande egenskaper, som får variera med 10 %:

— Jäsningstemperatur: 25 °C

— Slutligt pH-värde:

— Syra totalt:

— Densitet: 0,79 g/cm3 (+ 34 %)

Jäsning:

Steg 1: När degen tagits ur degmaskinen stjälps den upp på ett bakbord i pizzerian och får vila i två timmar, täckt av en våt duk så att ytan inte blir hård och så att det inte bildas ett slags skorpa när degvätskan avdunstar. När degen har jäst i två timmar formar pizzabagaren mindre degstycken, vilket ska ske för hand. Med hjälp av en spatel skärs de jästa degstyckena i bitar på bakbordet och formas till små bröd. För ”Pizza Napoletana” ska de små bröden väga 180–250 gram.

Steg 2: Dessa små bröd får sedan efterjäsa i livsmedelsformar i fyra till sex timmar. Degen ska förvaras i rumstemperatur och kan nu användas inom sex timmar.

Formning:

Efter jäsningen tas degbitarna ut med en spatel och läggs på bakbordet på en tunn bädd av mjöl, så att de inte klibbar mot bakbordet. Med bägge händer pressar pizzabagaren ut degen från mitten, vänder den och upprepar processen flera gånger. På detta vis erhålls en rund degbotten vars mittparti inte är tjockare än 0,4 cm (± 10 %), vars yttre kantparti är 1–2 cm (den upphöjda kanten).

Beredningen av ”Pizza Napoletana” GTS får inte gå till på något annat sätt, och varken degkavel eller mekanisk utbakningsutrustning får användas.

Fyllning:

”Pizza Napoletana” fylls på följande sätt:

—	70–100 gram krossade skalade tomater placeras på mitten av degbotten, med hjälp av en sked.

—	Med en cirkelrörelse fördelas tomaterna jämnt över hela mittpartiet.

—	Med en cirkelrörelse strös saltet över tomaterna.

—	På samma sätt strös lite oregano över pizzan.

—	En skalad vitlöksklyfta skärs i tunna skivor och fördelas över tomaterna.

—	Från en oljekanna med pip hälls 4–5 gram extra jungfruolja (högst 20 % mer) med en cirkelrörelse från pizzans mitt och ut över hela pizzan.

Alternativ metod för fyllningen:

—	60–80 gram krossade skalade tomater och/eller färska hackade färska små tomater placeras på mitten av degbotten, med hjälp av en sked.

—	Med en cirkelrörelse fördelas tomaterna jämnt över hela mittpartiet.

—	Med en cirkelrörelse strös saltet över tomaterna.

—	80–100 gram skivad ”Mozzarella di Bufala Campana” (SUB) läggs ovanpå tomaterna.

—	Några blad färsk basilika läggs på pizzan.

—	Från en oljekanna med pip hälls 4–5 gram extra jungfruolja (högst 20 % mer) med en cirkelrörelse från pizzans mitt och ut över hela pizzan.

Alternativ metod för fyllningen:

—	60–80 gram krossade skalade tomater placeras på mitten av degbotten, med hjälp av en sked.

—	Med en cirkelrörelse fördelas tomaterna jämnt över hela mittpartiet.

—	Med en cirkelrörelse strös saltet över tomaterna.

—	80–100 gram skivad ”Mozzarella” GTS läggs ovanpå tomaterna.

—	Några blad färsk basilika läggs på pizzan.

—	Från en oljekanna med pip hälls 4–5 gram extra jungfruolja (högst 20 % mer) med en cirkelrörelse från pizzans mitt och ut över hela pizzan.

Gräddning.

Med hjälp av lite mjöl och en vickande handrörelse lyfter pizzabagaren över pizzan på en ugnsspade av trä (eller aluminium) och lägger den sedan på ugnshällen med en snabb handrörelse, så att fyllningen inte glider. ”Pizza Napoletana” GTS gräddas uteslutande i vedugnar, vars temperatur på uppåt 485 °C är nödvändig för tillagningen av denna pizza.

Pizzabagaren ska kontrollera gräddningen genom att lyfta upp en sida med hjälp av en metallspade och rotera pizzan. Pizzan ska ligga kvar på samma ställe på hällen, så att den inte blir bränd på grund av temperaturskillnader. Det är viktigt att pizzan blir jämnt gräddad.

När gräddningen är klar, lyfter pizzabagaren ut pizzan ur ugnen med metallspaden och lägger den på tallriken. Gräddningstiden bör inte vara längre än 60–90 sekunder.

Efter gräddningen har pizzan följande egenskaper: Tomaterna som har förlorat all överflödig vätska är kompakta och fasta. Mozzarellan (”Mozzarella di Bufala Campana” (SUB) eller ”Mozzarella” GTS) har smält över pizzan. Basilikan, vitlöken och oreganon har en intensiv arom och är inte vidbrända.

— Ugnshällens temperatur: cirka 485 °C.

— Temperatur vid ugnstaket: cirka 430 °C

— Gräddningstid: 60–90 sekunder

— Degtemperatur: 60–65 °C

— Tomattemperatur: 75–80 °C

— Oljans temperatur: 75–85 °C

— Mozzarellans temperatur: 65–70 °C

Hållbarhet

”Pizza Napoletana” bör helst konsumeras på plats, i beredningslokalen, så fort den har lämnat ugnen. Om den inte konsumeras på plats, får den inte frysas eller frysas in och heller inte vakuumförpackas för senare försäljning.

3.7 Särart hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

De många faktorer som ger produkten dess särart är direkt förknippade med de olika momentens tidsåtgång och hur de utförs, liksom med tillverkarens skicklighet och erfarenhet.

Beredningen av ”Pizza Napoletana” GTS omfattar följande moment: Knådningen, degens konsistens och elasticitet (reologia) samt den speciella jäsningen (i två omgångar med särskilda krav på tid och temperatur), beredningen och formningen av degbollarna, hanteringen och beredningen av den jästa degbotten, förberedandet av ugnen och den specifika gräddningen (tid/temperatur) samt ugnens särskilda egenskaper, bland annat det faktum att den ska vara vedeldad.

Exempelvis bör vikten av den andra jäsningen framhävas, hanteringen och utrustningen, särskilt vedugnen samt trä- och metallspadarna.

Genom den andra jäsningen ökar degens volym och fuktighet. Genom knådningen förs degens luftbubblor från pizzabottnens mittparti mot ytterkanten och det upphöjda kantpartiet börjar formas. Denna teknik är ett grundläggande kännetecken för ”Pizza Napoletana” GTS, eftersom kantpartiet håller fyllningens alla ingredienser på plats. För att pizzabottnen ska få större diameter kastar man degen mellan händerna, där höger hand hålls i 45 till 60 graders vinkel mot bakbordet. Pizzabottnen läggs på högra handryggen och roteras med en synkroniserad rörelse med vänstra handen.

Vid annan typ av beredning, exempelvis med brödkavel eller mekanisk press, pressas inte luftbubblorna jämnt mot degens ytterkant, vilket krävs för att pizzabottnen ska bli helt jämn. I stället erhålls ett mittparti med flera luftlager. Med dessa hjälpmedel får pizzan efter gräddningen därför inte det upphöjda kantpartiet som är ett av de mest typiska kännetecknen för ”Pizza Napoletana” GTS.

Med den napolitanska metoden förbereder pizzabagaren en serie på tre till sex degbottnar med fyllning och flyttar med mästerlig precision och snabbhet pizzan från arbetsbordet upp på spaden, utan att den mister sin runda form (pizzabagaren drar den med båda händer upp på spadens platta, efter att ha snurrat den 90 °). Pizzabagaren strör lite mjöl på ugnsspaden, så att pizzan kan glida lätt från spaden in i ugnen. Detta görs med en snabb knyck med handleden, samtidigt som spaden hålls i en vinkel på 20–25 ° mot ugnsbottnen så att fyllningen inte glider av pizzan.

Det är inte lämpligt att använda någon annan teknik, eftersom pizzan riskerar att skadas om den flyttas direkt från arbetsbordet till ugnen med hjälp av spaden.

Vedugn är av yttersta vikt för gräddningen och pizzans kvalitet. Den speciella teknik som används är avgörande för en lyckad klassisk ”Pizza Napoletana”. Den napolitanska pizzaugnen har en rund sockel av murad tuffsten (så kallad sole), överbyggd med ett valv. Ugnsvalvet är byggt i värmereflekterande material för att hindra värmeförluster. Proportionerna mellan ugnens olika delar är avgörande för en optimal gräddning av pizzan. Typiskt för ugnen är storleken på sockeln som består av fyra runda eldfasta delar. Pizzan lyfts med en stål- eller aluminiumspade och flyttas över till ugnsöppningen, där den placeras och snurras 180 °. Pizzan placeras på samma ställe, för att temperaturen är lägre genom att pizzan absorberar värme under gräddningen.

Om pizzan placeras på ett annat ställe, utsätts den för samma temperatur som vid gräddningens början och riskerar då att brännas vid på undersidan.

Alla dessa säregenheter är avgörande för lufthålen och slutproduktens utseende, dvs. en mjuk och kompakt ”Pizza Napoletana” med högt kantparti, upphöjt mittenparti och mycket mjuk deg som är lätt att vika två gånger. Det måste understrykas att liknande produkter som framställts på annat sätt inte kan få samma utseende och smak som ”Pizza Napoletana”.

3.8 Jordbruksproduktens eller livsmedlets traditionella karaktär

”Pizza Napoletanas” ursprung kan påvisas tillbaka till perioden mellan 1715 och 1725. Vincenzo Corrado som var chefskock hos prins Emanuele di Francavilla nämner i en skrift om de vanligaste maträtterna i Neapel att tomater användes för att smaksätta pizza och makaroner. Detta sammanförde två produkter som blev grunden till Neapels berömmelse och inträde i gastronomins historia. På så sätt uppstod ”Pizza Napoletana”, dvs. en brödbotten täckt av tomater.

Talrika historiska dokument visar att denna kulinariska specialitet härstammar från Neapel. Författaren Franco Salerna menar att denna produkt är en av det napolitanska kökets största uppfinningar

I italienska ordböcker och encyklopedin Treccani är ”Pizza Napoletana” ett särskilt uppslagsord. Uttrycket ”Pizza Napoletana” nämns också i många litterära texter.

De första pizzeriorna öppnades i Neapel och fram till mitten av 1900-talet fanns produkten bara i stadens pizzerior. Från och med 1700-talet fanns det flera affärer i staden som kallades ”pizzerior”. Deras rykte nådde ända till kejsaren av Neapel, Ferdinand av Bourbon, som för att prova denna typiska napolitanska rätt bröt mot hovetiketten och besökte en av de mest kända pizzeriorna. Efter det blev ”pizzeriorna” högsta mode, och platser där bara ”pizza” framställdes. De mest populära och mest kända pizzorna i Neapel var ”Marinara” som skapades 1734 och ”Margherita” som skapades mellan 1796 och 1810. Den senare serverades den italienska drottningen under hennes besök i Neapel 1889, just för att fyllningen (tomater, mozzarella och basilika) också påminner om färgerna i Italiens flagga.

Med tiden uppstod pizzerior i alla italienska städer och även utomlands. Oavsett om de finns i Neapel eller andra städer anknyter de alltid till benämningen ”pizzeria napoletana” – eller har en benämning som på något sätt påminner om bandet till Neapel, där produkten efter nästan 300 år har bevarat sin äkthet.

I maj 1984 utformade de napolitanska pizzabagarna en kortare produktspecifikation som alla undertecknade. Den registrerades sedan vid en officiell ceremoni hos notarie Antonio Carannante i Neapel.

Under århundradenas lopp har benämningen ”Pizza Napoletana” brett ut sig även utanför Europa, från Central- och Sydamerika (exempelvis Mexiko och Guatemala) till Asien (exempelvis Thailand och Malaysia). Även där är produkten känd som ”Pizza Napoletana”, trots att invånarna i många fall inte har en aning om var Neapel ligger.

3.9 Minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten

De kontroller som föreskrivs för ”Pizza Napoletana” GTS gäller följande:

På produktionsstället kontrolleras att knådning, jäsning och beredning sker i enlighet med det föreskrivna utförandet och i rätt ordning. Produktionsställets kritiska punkter kontrolleras noga och att råvarorna motsvarar produktspecifikationen. Det kontrolleras också att råvarorna förvaras och lagras på rätt sätt samt att slutprodukten överensstämmer med produktspecifikationen.

3.10 Logotyp

Förkortningen STG (GTS) och orden ”Specialità Tradizionale Garantita” (Garanterad traditionell specialitet) och ”Prodotta secondo la Tradizione napoletana” (framställd enligt napolitansk tradition) översätts till de officiella språken i det land där produktionen sker.

Logotypen för ”Pizza Napoletana” ser ut som följer: En oval horisontell bild med vit botten och ljusgrå kant föreställande tallriken med pizzan, som återges naturtroget men samtidigt grafiskt stiliserat. Logotypen respekterar nogsamt traditionen och återger de klassiska ingredienserna tomater, mozzarella, basilikablad och en sträng av olivolja.

Under pizzan framträder en grön skugga, som med de övriga färgerna framhäver att produkten har de italienska nationalfärgerna.

Vid pizzatallrikens nedre kant finns ett rektangulärt rött fält med starkt rundade hörn, där benämningen återges med grönskuggade vita bokstäver med svart bård: ”PIZZA NAPOLETANA” GTS. Ovanför denna text, snett till höger står det med mindre vita bokstäver med annat typsnitt ”Garanterad traditionell specialitet”. Rakt under texten och med samma typsnitt som PIZZA NAPOLETANA GTS står följande, med mindre vita bokstäver med svart bård: ”Framställd enligt napolitansk tradition” (Prodotta secondo la Tradizione napoletana).

Märkning	Typsnitt
PIZZA NAPOLETANA GTS	Varga
Garanterad traditionell specialitet	Alternate Gothic
Framställd enligt napolitansk tradition	Varga

Pizzans färger	PantoneProSim	C	M	Y	K
Mörkbeige kant	466	11	24	43	0 %
Röd bakgrund för tomatsåsen	703	0 %	83	65	18
Basilikablad	362	76	0 %	100	11
Basilikabladens ådring	562	76	0 %	100	11
Tomaternas röda färg	032	0 %	91	87	0 %
Strängen av olivolja	123	0 %	31	94	0 %
Mozzarellan	600	0 %	0 %	11	0 %
Reflexer på mozzarellan	5 807	0 %	0 %	11	9

Färger på den grafiska delen med bokstäver	PantoneProSim	C	M	Y	K
Grå kant på ovala tallriken	P. Grey – 3CV	0 %	0 %	0 %	18
Grön skugga på den ovala tallriken	362	76	0 %	100	11
Röd färg i rektangeln med rundade hörn	032	0 %	91	87	0 %
Texten ”PIZZA NAPOLETANA” GTS i vitt med svart bård		0 %	0 %	0 %	0 %
Texten ”Framställd enligt napolitansk tradition” i vitt med svart bård		0 %	0 %	0 %	0 %
Texten ”Garanterad traditionell specialitet” i vitt		0 %	0 %	0 %	0 %

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Certiquality SRL

Adress:

Via Gaetano Giardino, 4

20123 Milano

ITALIEN

Tfn

+39 028069171

Fax

+39 0286465295

E-post:

certiquality@certiquality.it

☐ Offentlig organisation

☒ Privat organisation

Namn:

DNV Det Norske Veritas Italia

Adress:

Centro Direzionale Colleoni Viale Colleoni,

9 Palazzo Sirio 2

20041 Agrate Brianza (MI)

ITALIEN

Tfn

+39 0396899905

Fax

+39 0396899930

E-post:

—

☐ Offentlig organisation

☒ Privat organisation

Namn:

ISMECERT

Adress:

Corso Meridionale, 6

80143 Neapel

ITALIEN

Tfn

+39 0815636647

Fax

+39 0815534019

E-post:

info@ismecert.com

☐ Offentlig organisation

☒ Privat organisation

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

De tre ovannämnda kontrollorganen genomför olika typer av kontroller i olika delar av landet.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(2) EU No IT-TSG-0107-01408 – 29.12.2015.

(3) Förordning (EU) nr 97/2010 av den 4 februari 2010 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Pizza Napoletana [GTS]) (EUT L 34, 5.2.2010, s. 7).

(4) Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 31.3.2006, s. 1). Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EU) nr 1151/2012.

(5) Se fotnot 3.

18.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 176/21

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 176/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”MAROILLES”/”MAROLLES”

EU-nr: FR-PDO-0217-01378 – 28.9.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Syndicat du Maroilles

148, avenue du Général de Gaulle

02 260 La Capelle

FRANKRIKE

Tfn +33 323975757

Fax +33 323975758

E-post: sfam@uriane.com

Gruppen är sammansatt av mjölkproducenter, gårdsproducenter och aktörer inom bearbetning och lagring av ”Maroilles”/”Marolles”. Gruppen är därigenom berättigad att lämna in ansökan om ändring.

2. Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

—	☐	Produktens namn
—	☒	Produktbeskrivning
—	☐	Geografiskt område
—	☒	Bevis på ursprung
—	☒	Produktionsmetod
—	☐	Samband
—	☒	Märkning
—	☒	Annat: uppgifter om kontrollorgan, nationella krav

4. Typ av ändring(ar)

—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokumentet (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

Rubriken ”Produktbeskrivning”

Råvarans egenskaper (uteslutande av komjölk) anges under denna rubrik, eftersom det anses vara en del av produktbeskrivningen. Denna uppgift har alltså flyttats från rubriken ”Framställningsmetod” till rubriken ”Produktbeskrivning”.

De beskrivande egenskaperna har förstärkts för att produkten ska kunna identifieras på ett bättre sätt.

—	Produktens utseende: lätt deformation under lagring (underskärning) tillåten; på sidorna förekommer märken efter lagringsställningarna.

—	Skorpans utseende: homogen färg och mer eller mindre fuktig.

—	Centripetal mogning (utifrån och inåt).

—

Ostmassans utseende: egenskaperna ”mild, fet och slät” stryks eftersom de är oprecisa och inte tillräckligt specifika. De färger som godtas preciseras (färgen på ostmassan kan variera från vit till gräddgul). Ostmassan uppvisar små mekaniska håligheter och jäspipor, den är mjuk vid beröring, med en markant fastare kärna som blir mjukare med en förlängd lagringstid.

—

Organoleptiska egenskaper: tydlig lukt av källare, fuktigt tegel och undervegetation, med en anstrykning av ammoniak, samt en mjölkaktig smak, lätt saltad, med en syrlighet och samtidigt lätt bitterhet i ostmassan, med smaktoner av ystad mjölk (efter minsta lagringstid), hasselnöt och vitlök. Vid längre lagring blir smaken starkare och mer utpräglad.

De analytiska egenskaperna (fetthalt och torrsubstanshalt) preciseras: fetthalten uttrycks i gram per 100 gram ost efter fullständig torkning (i stället för en procentandel), och torrsubstanshalten beskrivs: ”Maroilles”/”Marolles” innehåller minst 50 gram torrsubstans per 100 gram ost. Det preciseras även att ”Maroilles”/”Marolles” innehåller minst 22,5 gram fett per 100 gram ost.

Lagringstiderna är olika beroende på ostarnas format, och det anses utgöra en del av produktbeskrivningen. Dessa uppgifter har alltså flyttats från rubriken ”Framställningsmetod” till rubriken ”Produktbeskrivning”. Dessutom korrigeras ett fel som rörde återgivningen av den nationella texten i den tidigare registrerade produktspecifikationen (felet fanns dock inte med i det sammanfattande dokumentet eller i sammanfattningen av den registrerade produktspecifikationen): den minsta lagringstiden för ”Maroilles”/”Marolles” är inte 4 utan 5 veckor, dvs. 35 dagar. För övrigt förlängs lagringstiderna för formaten Mignon och Quart med 7 dagar till 28 respektive 21 dagar, som en anpassning till vad som är brukligt i praktiken. Dessa lagringstider gör att produktens organoleptiska egenskaper och aromatiska mångfald bättre kommer till uttryck.

För att förtydliga beskrivningen av de olika formaten på osten, definieras varje format inte bara av innermåtten på formarna utan också av totalvikten av torrsubstans, liksom lagringstiden (som för att öka precisionen beräknas från dagen för löpläggningen och uttrycks i dagar i stället för i veckor):

—	”Maroilles” eller ”Marolles”: 360 gram, 35 dagar.

—	”Maroilles” eller ”Marolles” med tillägget ”Sorbais”: 270 gram, 28 dagar.

—	”Maroilles” eller ”Marolles” med tillägget ”Mignon”: 180 gram, 28 dagar.

—	”Maroilles” eller ”Marolles” med tillägget ”Quart”: 90 gram, 21 dagar.

För att kontrollerna ska bli mer objektiva återges dessutom ostarnas mått numera genom innermåtten på formarna. Kontrollen av ostarnas mått visade sig i praktiken kunna bli oprecis till följd av ostarnas deformation.

Rubriken ”Faktorer som bevisar att jordbruksprodukten kommer från det geografiska området”

Operatörernas anmälningsskyldigheter förtydligas. Dessa ändringar är kopplade till ändringar av nationella lagar och regler. Bland annat föreskrivs en identifiering av operatörerna för att de ska kunna erhålla ett godkännande enligt vilket deras förmåga att uppfylla kraven i produktspecifikationen erkänns, liksom de deklarationer som krävs för upplysning om och uppföljning och kontroll av de produkter som är avsedda att saluföras med ursprungsbeteckningen.

Rubriken ”Beskrivning av framställningsmetoden”

Mjölkproduktion – Mjölkkornas foder

Termen ”mjölkkor” definieras (kor i mjölkningsperiod och sinperiod). Denna definition syftar till att undvika eventuell förvirring och tydligt fastställa vilka djur som fortsättningsvis avses i produktspecifikationen vid användning av termen ”mjölkkor”.

— Betesmark

Betets centrala plats, som identifieras som en av de starka kopplingarna till det geografiska området, bekräftas genom att minimibetesperioden per år fastställs till 170 dagar.

Den minsta tillgängliga gräsytan per mjölkko är 30 ar, varav minst 15 ar är betesmark och resterande 15 ar motsvaras av antingen betesmark eller tillskott av grönfoder. Dessa krav säkrar att en betydande del av mjölkkornas foder utgörs av gräs och tar samtidigt hänsyn till gårdarnas markfördelning och storleken på besättningarna, då de tillgängliga ytorna inte alltid räcker till för att uppnå 30 ar per mjölkko.

Med hänsyn till inverkan av ängsmarksflorans mångfald på produktens aromatiska rikedom, fastställs även karaktären av träd- och buskvegetation på de gårdar som producerar mjölk som används för tillverkningen av ”Maroilles”/”Marolles”:

—

90 sträckmeter häckvegetation, bestående av övervägande lövträdslag, per hektar huvudsaklig betesyta.

Häckarna spelar i praktiken en viktig roll i bevarandet av ängsmarken, då de skärmar av betesmarkerna och skyddar dem från häftiga temperaturförändringar och bibehåller fuktigheten samt gynnar en rik flora som inverkar på mjölkens kvalitet. Häckvegetationen fungerar även som skydd för mjölkkorna mot vind och sol.

—

Ett förhållande på minst 0,65 mellan summan av de ytor som är permanent eller tillfälligt gräsbeväxta och den huvudsakliga betesytan, för att garantera att minst två tredjedelar av den huvudsakliga betesytan utgörs av permanent eller tillfällig gräsmark.

Vissa aktörer som lämnat in en invändning mot dessa bestämmelser (15 ar betesmark per mjölkko, 90 sträckmeter häckvegetation per hektar, minsta andel gräsmark på 0,65) under den nationella invändningsperioden och som uppfyller villkoren i artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 är berättigade till en övergångsperiod som löper ut den 30 juni 2020.

— Foder som ges till mjölkkorna

För att befästa utfodringens beteskaraktär, ska den genomsnittliga gräsandelen i fodret (beräknat som torrsubstans i grovfodret) vara minst 65 % under betesperioden och aldrig mindre än 25 %. Det preciseras att denna gräsandel kan tillföras i form av bete eller som grönfoder eller ensilage till en andel på mer än 35 % av torrsubstansen.

Tillåtna grovfoder förtecknas. De motsvarar de som traditionellt använts i det geografiska området och står för minst 60 % av torrsubstansen i den dagliga foderransonen.

Tillförseln av kraftfoder begränsas till 1 800 kg torrsubstans per mjölkko och år. Produktspecifikationen innehåller en förteckning över tillåtna ingredienser i dessa foder.

— Självförsörjning av foder

För att stärka sambandet med det geografiska området, preciseras att minst 80 % av torrsubstansen i det grovfoder som konsumeras årligen per mjölkko måste ha sitt ursprung i det geografiska området.

Ostens framställningsmetod

I denna del görs omfattande kompletteringar för att beskriva de tekniska förfarandena vid framställningen av ”Maroilles”/”Marolles”. Syftet är att precisera de förfaranden som särskilt bygger på ostmakarnas kunnande när det gäller att uppnå de målvärden som garanterar produktens särskilda egenskaper.

— Den mjölk som används

För att klargöra att inga andra former av behandling godtas av den mjölk som används, preciseras de godkända behandlingarna av mjölken: rå, termiserad eller pastöriserad. Endast värmebehandlingar tillåts.

Av respekt för den traditionella tillverkningsmetoden och särskilt för hur färgen på skorpan uppnås med hjälp av brevibacterium linens (bakteriekultur som bildar s.k. rödkitt) är alla färgämnen förbjudna. Det preciseras även att steget med skumning av mjölken tillåts, men att proteinstandardisering är förbjuden: den påverkan på mjölkens sammansättning som tillåts begränsas till skumning.

— Beredning

Tidsfristen mellan den äldsta mjölkningen och tillverkningens start, som motsvaras av ympningen med mjölksyrakultur, fastställs till 72 timmar. Syftet är att förändringar av mjölkens kvalitet ska begränsas.

Det tekniska förfarandet före löpläggningen beskrivs med hänsyn till aktuellt bruk: förberedande fas då syrning sker med företrädesvis mesofil mjölksyrakultur, och möjlighet till ympning av mjölken med specifika förädlingsfloror.

Målvärdena vid löpläggningen (syrlighet mellan 18 och 24 °D, temperatur på mjölken mellan 32 och 38 °C) definieras eftersom de kan användas för beskrivning av produktens tekniska tillverkningsprocess.

Löpets egenskaper preciseras. Löpet extraheras ur kalvars löpmagar, vilket innebär att det är förbjudet att använda löpe med vegetabiliskt eller mikrobiellt ursprung. De mängder som används definieras också: 18 till 30 ml per 100 l mjölk, för ett löpextrakt med 520 g kymosin per liter.

Uttrycken ”ostmassan separeras men tvättas inte” stryks och ersätts för bättre precision enligt följande:

—	Uttrycket ”tvättas inte” ersätts med det tekniska uttrycket ”laktosreducering är förbjuden”.

—	Uttrycket ”separeras” ersätts med ”bryts i tärningar” vilket beskriver mer exakt, och med respekt för ostmakarnas kunnande, den teknik som ostmakarna använder. Det anges också att brytningen görs ”före formningen”.

Uttrycket ”på naturlig väg” som beskriver hur avrinningen sker, stryks och ersätts med det mer precisa uttrycket ”dränering i formarna (…)”. Det minsta tidsintervallet mellan formningen och urstjälpningen ur formarna är 16 timmar. Under den tiden ska ostarna vändas minst 3 gånger och lokalen ska ha en temperatur som inte understiger 16 °C. Dessa målvärden motsvarar aktuellt bruk i fråga om dränering.

Saltningssteget beskrivs också bättre:

—	Uttrycket ”sel sec” (torrt salt) stryks och ersätts med det adekvata uttrycket ”sel à sec” (torrsaltning) som beskriver saltningstekniken och inte saltets egenskaper.

—	Av skrivningen i den registrerade produktspecifikationen kunde man få intrycket att saltningssteget bestod av två faser, men ostmästarna tillämpar olika metoder, nämligen: ”torrsaltning, torrsaltning och saltlake eller enbart saltlake”.

För att komplettera beskrivningen av det tekniska förfarandet före mognadslagringen, definieras tidslängden på torknings-/jäsningssteget, före överflyttning till lagringskällaren: minst 48 timmar. I enligt med vad som är brukligt preciseras att denna fas sker i en för ändamålet avsedd lokal, där man har bra kontroll över denna första fas då avsyrning av ytan sker genom tillväxt av jäst och mögel, vilket är en förutsättning för en lyckad andra lagringsfas med utvecklingen av rödkitt.

Mognadslagring

Följande ändringar syftar till att reglera de förhållanden under mognadslagringen som bidrar till produktens specifika egenskaper:

—	Ytskiktet i källarna beskrivs: naket tegel, nakna stenar eller hygieniskt inerta material.

—	Förhållandena under mognadslagringen definieras i enlighet med aktuellt bruk: minsta fuktighet 90 % och temperaturer mellan 9 och 16 °C.

—

Behandlingen av ostarna beskrivs: minst en borstning och därefter, beroende på hur produkten utvecklas, borstning och/eller tvättning av ytan med en saltlösning med eller utan tillsats av jästkulturer, framför allt brevibacterium linens. Bestämmelsen ”… tvättas osten flera gånger i salt vatten” stryks eftersom behandlingen av ytan beskrivs på ett mer precist sätt.

Bestämmelsen ”Tiden för mognadslagringen varierar beroende på ostens format från minst två veckor för mindre format till minst fyra veckor.” stryks eftersom tiden för mognadslagring för alla format specificeras i kapitel 2 ”Produktbeskrivning”.

Bestämmelsen ”Den rödorangea färgen som uppstår under lagringen kommer uteslutande av naturliga bakteriekulturer som ger röd färg” stryks, eftersom det preciseras i avsnittet ”Ostens framställningsmetod – Den mjölk som används” att färgämnen är förbjudna. Där definieras för övrigt också den bakteriekultur som ger den röda färgen (”brevibacterium linens”).

Rubriken ”Märkning”

Hänvisningen till INAO:s logotyp stryks och ersätts med kravet att Europeiska unionens symbol för SUB ska anbringas.

Det preciseras att oberoende av de tillämpliga reglerna för märkning av ostar, får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen, med undantag för varumärken eller kompletterande beteckningar, vilka måste användas på ett sätt som respekterar de villkor som fastställs under rubriken ”Produktbeskrivning”.

Rubriken ”Annat”

Hänvisningar till kontrollorgan: namn och kontaktuppgifter till de officiella kontrollorganen uppdateras.

Nationella krav: I enlighet med den nationella reformen av ovannämnda system för kontroll av ursprungsbeteckningar görs ett tillägg i form av en tabell med de viktigaste punkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoden för dessa.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”MAROILLES”/”MAROLLES”

EU-nr: FR-PDO-0217-01378 – 28.9.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1. Namn

”Maroilles” / ”Marolles”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Maroilles”/”Marolles” är en ost framställd uteslutande av komjölk, med mjuk ostmassa, tvättad homogent rödorange skorpa och en fyrkantig form som kan ha en lätt deformation (underskärning). På sidorna syns märken efter lagringsställningarna. Ostmassan är vit till gräddgul i färgen, uppvisar små mekaniska håligheter eller jäspipor och den är mjuk vid beröring.

”Maroilles”/”Marolles” är fyrkantig till formen med sidor som är 12,5–13 cm (innermått på formarna) och delas in i olika format med följande tilläggsbeteckningar: Sorbais: 12–12,5 cm; Mignon: 11–11,5 cm och Quart: 8–8,5 cm.

Minsta lagringstid, räknat från dagen för löpläggningen är

—	35 dagar för ”Maroilles”/”Marolles”,

—	28 dagar för ”Maroilles”/”Marolles” med tillägget Sorbais och för ”Maroilles”/”Marolles” med tillägget Mignon,

—	21 dagar för ”Maroilles” eller ”Marolles” med tillägget Quart.

Osten innehåller minst 45 g fett per 100 g ost efter fullständig torkning och minst 50 g torrsubstans per 100 g ost, eller minst 22,5 g fett per 100 g ost.

”Maroilles”/”Marolles” har en tydlig lukt av källare, fuktigt tegel och undervegetation, med en anstrykning av ammoniak, samt en mjölkaktig smak, lätt saltad, med en syrlighet och samtidigt lätt bitterhet i ostmassan, med smaktoner av ystad mjölk (efter minsta lagringstid), hasselnöt, och vitlök. Vid längre lagring blir smaken starkare och mer utpräglad.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Mjölkkorna är ute på bete minst 170 dagar per år och har tillgång till minst 30 ar per ko, varav minst 15 ar är betesmark. Komplettering får ske genom tillskott av skördat grönfoder.

Under betesperioden är den genomsnittliga gräsandelen i fodret minst 65 %, beräknat som torrsubstans i grovfodret. Under året som helhet får gräsandelen i det dagliga fodret aldrig vara lägre än 25 % av torrsubstansen i grovfodret.

Den kompletterande tillförseln av kraftfoder är begränsad till 1 800 kg torrsubstans per mjölkko och år.

Minst 80 % av torrsubstansen i grovfodret har sitt ursprung i det geografiska området. Övriga råvaror avsedda för utfodring av mjölkkorna kan också komma från området, särskilt om det finns odlingar på gården. Med anledning av att det geografiska området är litet i sin omfattning och med hänsyn till att gårdarna inte producerar alla dessa råvaror, är det emellertid inget krav att kraftfodret ska ha sitt ursprung i det geografiska området. Med en årlig konsumtion som uppskattas till 7 000 kg torrsubstans per mjölkko, varav 1 800 kg kraftfoder, uppgår den andel av fodret som har sitt ursprung i det geografiska området till minst 59 %.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av ostarna ska ske inom det geografiska område som beskrivs i punkt 4 i det sammanfattande dokumentet.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Märkningen ska omfatta namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen, i bokstäver med en storlek som minst motsvarar två tredjedelar av storleken på de största bokstäver som förekommer på märkningen, samt EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB).

Eventuella tilläggsbeteckningar ska, i förekommande fall, anges intill namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

I departementet Nord: Kommunerna Aibes, Anor, Aulnoye-Aymeries, Avesnelles, Avesnes-sur-Helpe, Bachant, Baives, Bas-Lieu, Bazuel, Beaufort, Beaurepaire-sur-Sambre, Beaurieux, Bérelles, Berlaimont, Beugnies, Boulogne-sur-Helpe, Bousignies-sur-Roc, Cartignies, Catillon-sur-Sambre, Choisies, Clairfayts, Cousolre, Damousies, Dimechaux, Dimont, Dompierre-sur-Helpe, Dourlers, Eccles, Eclaibes, Ecuélin, Eppe-Sauvage, Étroeungt, Felleries, Féron, Flaumont-, Floursies, Floyon, Fontaine-au-Bois, Fourmies, Glageon, Grand-Fayt, Haut-Lieu, Hecq, Hestrud, La Groise, Landrecies, Larouillies, Le Favril, Leval, Lez-Fontaine, Limont-Fontaine, Liessies, Locquignol, Marbaix, Maroilles, Monceau-Saint-Waast, Moustier-en-Fagne, Noyelles-Sur-Sambre, Obrechies, Ohain, Ors, Petit-Fayt, Pommereuil, Pont-sur-Sambre, Preux-aux-Bois, Prisches, Quievelon, Rainsars, Ramousies, Rejet-de-Beaulieu, Robersart, Solre-le-Château, Solrinnes, Trélon, Saint-Aubin, Sains-du-Nord, Saint-Hilaire-sur-Helpe, Saint-Rémy-Chaussée, Sars-Poteries, Sassegnies, Sémeries, Semousies, Taisnières-en-Thiérache, Wallers-en-Fagne, Wattignies-la-Victoire, Waudrechies, Wignehies och Willies.

I departementet Aisne: Kommunerna Any-Martin-Rieux, Archon, Aubenton, Autreppes, Bancigny, Barzy-en-Thiérache, Beaumé, Bergues-sur-Sambre, Besmont, Brunehamel, Boué, Bucilly, Buire, Burelles, Buironfosse, Braye-en-Thiérache, Chigny, Clairfontaine, Coingt, Cuiry-lès-Iviers, Crupilly, Dagny-Lambercy, Dohis, Dorengt, Englancourt, Effry, Éparcy, Erloy, Esquéhéries, Étréaupont, Etreux, Fesmy-le-Sart, Flavigny-le-Grand-et-Beaurain, Fontaine-lès-Vervins, Fontenelle, Froidestrées, Gercy, Gergny, Grandrieux, Gronard, Guise, Harcigny, Hary, Haution, Hirson, Houry, Iron, Iviers, Jeantes, La Bouteille, La Capelle, La Flamengrie, La Hérie, Laigny, Landouzy-la-Cour, Landouzy-la-Ville, La Neuville-lès-Dorengt, La-Vallée-au-Blé, Lavaqueresse, Lemé, Le-Nouvion-en-Thiérache, Lerzy, Les Autels, Leschelles, Le-Sourd, Leuze, Logny-lès-Aubenton, Lugny, Luzoir, Malzy, Marly-Gomont, Martigny, Monceau-sur-Oise, Mondrepuis, Mont-Saint-Jean, Morgny-en-Tiérache, Nampcelles-la-Cour, Neuve-Maison, Ohis, Oisy, Origny-en-Thiérache, Papleux, Parfondeval, Plomion, Prisces, Proizy, Résigny, Rocquigny, Rogny, Romery, Sommeron, Sorbais, Saint-Algis, Saint-Clément, Saint-Michel, Thenailles, Vervins, Villers-lès-Guise Voulpaix, Watigny, Wiège-Faty och Wimy.

5. Samband med det geografiska området

Specifika uppgifter om det geografiska området

Det geografiska området för ”Maroilles”/”Marolles” motsvaras av det naturligt avgränsade landområdet Thiérache, som omfattar de södra delarna av distriktet Avesnes (i departementet Nord) och de norra delarna av distriktet Vervins (i departementet Aisne). Landskapet är mycket speciellt och ligger som en skogsdunge mellan slättlandet i Nord och kritplatån i Picardie. Området Thiéraches identitet är nära förbunden med ängar omgärdade av häckar.

Thiérache kännetecknas av en medelkuperad terräng med korta och branta sluttningar täckta av ängs- eller skogsmark (med främst ask och bok), liksom av rikliga nederbördsmängder (mer än 900 mm per år). Typiska geologiska formationer är märgel från tidsåldern cenomanium och lösa kalk- och lerjordar, substrat som bevarar fuktighet och temperatur relativt konstant. På dessa lerhaltiga, feta och ogenomsläppliga jordar har florainventeringar genomförts som visar på förekomsten av en rik och diversifierad flora.

Thiérache är mycket öppet för västliga vindar som för med sig rikliga nederbördsmängder och området är därför mycket fuktigt samtidigt som jorden är ogenomsläpplig, vilket är gynnsamt för gräs. Växtdynamiken är dock inte konstant vilket ger en oregelbunden skörd.

Redan 1930 framhöll Albert Ledant vid den franska mjölkindustrins nationalkongress den naturliga särarten i Thiérache-området och i synnerhet de underliggande jordlagren och det fuktiga klimatet, som skyddas och regleras av förekomsten av skogar, en allmänt utbredd örtvegetation och en mängd skyddande häckar.

Vad gäller mänskliga faktorer så är ursprunget för ”Maroilles”/”Marolles” obestridligen kopplat till klostret Saint-Humbert de Maroilles, som grundades på 600-talet och vars ägor till stor del var belägna i det som i dag är distrikten Avesnes och Vervins.

Under 1800-talet utvecklades boskapsuppfödningen i Thiérache med en generalisering av betesbruket, vilket medförde en omställning av odlingsjordar till betesmarker vilka delvis omgärdas av häckar. Eftersom höskördarna från ängsmarkerna var oregelbundna, använde ”betesbrukarna” (herbagers som jordbrukarna i Thiérache kallades) även andra fodergrödor som producerades lokalt (halm och senare majs) samt annat foder baserat på biprodukter från den lokala livsmedelsproduktionen, som t.ex. bryggerimäsk, endivrötter och betmassa. Dagens system för uppfödning av mjölkkor vars mjölk används vid framställningen av ”Maroilles”/”Marolles”, har fortfarande motsvarande egenskaper.

Framställningen av ”Maroilles”/”Marolles” skedde till en början uteslutande genom gårdsproduktion. Gårdarna var utrustade med källare i murat tegel eller i vissa fall belgisk granit, som var fuktiga, belägna i sydvästligt läge, ventilerade och tempererade. Dessa förhållanden var gynnsamma för utvecklingen av rödkitt på de ostar som framställdes på gården. Från slutet av 1800-talet började lagringsmästare köpa färska ostar på lokala marknader eller från gårdar och mognadslagra dem i sina egna källare. Även i dag används samma typ av lagringskällare eller också återskapas motsvarande omgivningsförhållanden i modernare installationer. Lagringsmästarna är konstant sysselsatta med att sköta om ostarna och utför borstning och/eller tvättning (med mer eller mindre salt vatten, med eller utan jästkulturer) beroende på hur ostarna utvecklas för att påskynda uppkomsten och utvecklingen av jästkulturer och undvika att mögel (framför allt blåmögel) bildas på ytan.

Produktens särskilda egenskaper

”Maroilles”/”Marolles” är en ost med tvättad skorpa, mjuk fermenterad ostmassa och fyrkantig form där sidorna är 12,5–13 cm. Osten kan också vara av mindre format: Sorbais, Mignon och Quart.

”Maroilles”/”Marolles” har följande egenskaper:

—	En homogent rödorange skorpa.

—	En ostmassa som är mjuk vid beröring.

—	En tydlig och karaktäristisk lukt, med en anstrykning av ammoniak.

—	En mjölkaktig smak, lätt saltad, med en syrlighet och samtidigt lätt bitterhet i ostmassan, med smaktoner av ystad mjölk (efter minsta lagringstid), hasselnöt, och vitlök. Dessa drag förstärks och blir mer utpräglade med en längre lagringstid.

Orsakssamband

De karaktäristiska egenskaperna i den naturliga miljön i det geografiska området utgör grunden för det kontinuerliga betesbruket även under sommarperioden, men också för jordens periodvis magra avkastning och svårigheterna att beta gräset. De regelbundna och rikliga nederbördsmängderna medför i praktiken svårigheter att skörda och lagra gräset. Trots dessa begränsningar fortsätter Thiérache att vara en region inriktad på mjölkproduktion. Övrig lokal produktion av foder ger möjlighet att utfodra korna under de perioder då inget gräs finns tillgängligt eller då gräset inte räcker till. Landskapet med åkrar och ängar omgivna av häckar och träd är idealiskt avpassat för produktion av fodergrödor och uppfödning med betesbruk. Häckarna ger skydd mot häftiga temperaturväxlingar och gör att fuktigheten kan upprätthållas. Dessutom spelar de en roll för den rikhaltiga floran på ängarna och har därmed inverkan på ostens kvalitet.

Den karaktäristiska fyrkantiga formen på ”Maroilles”/”Marolles” är resultatet av de traditionella fyrkantiga formar som tillverkades av hårda träslag som förekommer i det geografiska området (bok, ask …) vilka inte går lätt att böja, i motsats till de träslag som används i andra regioner där ost framställs och där ostar med rund form har utvecklats.

Det fuktiga klimatet i det geografiska området, som gör att specifika omgivningsförhållanden kan upprätthållas i lagringskällarna, i kombination med lagringsmästarnas kunnande om hanteringen av ostarna, gynnar uppkomsten av en homogen skorpa med rödorange färg, s.k. rödkitt, och bidrar till utvecklingen av den karaktäristiska smaken och lukten hos osten ”Maroilles”/”Marolles”.

”Maroilles”/”Marolles” är således verkligen en ost som har ett starkt samband med sitt område, vilket bekräftas i domskälen till domen av den 17 juli 1955 från förstainstansrätten i Château-Thierry där följande anges: Osten som framställs i denna region bygger sitt värde på den lokala mjölkråvaran, den bakterieflora som är specifik för regionen, de särskilda lagringskällarna och de underliggande jordlagren, vilket gör det till en ost med ett specifikt utseende och en särskild smak som inte kan uppnås i någon annan region.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i genomförandeförordningen)

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-d2d8b040-611d-4631-94ed-6dc1141858c6/telechargement

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

18.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 176/29

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 176/09)

Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring enligt artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 (2)

”VULTURE”

EU-nr: IT-PDO-0105-01390 - 21.10.2015

SUB ( X ) SGB ( ) GTS ( )

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Consorzio di Tutela della Denominazione di Origine Protetta per l’olio extravergine di oliva Vulture (konsortiet för skydd av ursprungsbeteckningen för extra jungfruoljan ”Vulture”),

Via Piano di Chiesa

85027 Rapolla (PZ)

ITALIEN

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen (ändringarna)

—	☒	Produktbeskrivning
—	☒	Bevis på ursprung
—	☒	Produktionsmetod
—	☐	Samband
—	☐	Märkning
—	☒	Annat: Referenser till kontrollorganet har lagts till

4. Typ av ändring(ar)

—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och inte kräver någon ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

Produktbeskrivning

Sorten

Meningen:

Extra jungfruolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” produceras genom pressning av frukt från olivträd av följande sorter: sorten ”Ogliarola del Vulture”, som ska stå för minst 70 %, och, förutsatt att de var för sig eller tillsammans står för högst 30 %, sorterna ”Coratina”, ”Cima di Melfi”, ”Palmarola”, ”Provenzale”, ”Leccino”, ”Frantoio”, ”Cannellino” och ”Rotondella”.

ska ersättas enligt med följande:

”Extra jungfruolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Vulture’ produceras genom pressning av frukt från olivträd av följande sorter som växer i olivlundarna: sorten ’Ogliarola del Vulture’, som ska stå för minst 60 % av trädbeståndet, och, förutsatt att de var för sig eller tillsammans står för högst 40 % av trädbeståndet i olivlundarna, sorterna ’Coratina’, ’Cima di Melfi’, ’Palmarola’, ’Provenzale’, ’Leccino’, ’Frantoio’, ’Cannellino’, ’Rotondella’, ’Nocellara’ och ’Laudolia’.”

Den föreskrivna andelen av sorten ”Ogliarola del Vulture” minskas från 70 % till 60 % vid produktionen av olivoljan ”Vulture”. Andelen för de andra sorterna som kan användas vid produktionen av olivoljan med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” kan därför ökas från 30 % till 40 %. Dessutom har sorterna ”Nocellara” och ”Laudolia” lagts till de sorter som kan användas inom gränsen på 40 %.

Denna ändring tar hänsyn till behovet att utnyttja alla olivodlingar i området. Ändringen motiveras av det faktum att flera års analyser av olja som producerats inom det berörda geografiska området har visat att de nya proportionerna inte påverkar kvaliteten på olivoljan ”Vulture”. Dessa analyser har utförts både av kontrollorganet, dvs. handelskammaren i Potenza, och universitet i Basilicata. Oljans karakteristiska egenskaper garanteras eftersom sorten ”Ogliarola del Vulture” med sina 60 % fortfarande utgör den största andelen.

Genom att tillsätta de två varianterna ”Nocellara” och ”Laudolia” kan alla olivodlingar i det geografiska området utnyttjas bättre, samtidigt som produktens karakteristiska egenskaper bevaras.

Syrahalt

Syrahalten, uttryckt som oljesyra, minskas från ≤ 0,5 % till ≤ 0,38 %.

Produktionsmetoder och processer har förbättrats under de senaste åren, vilket har gjort det möjligt att minska denna gräns och därmed förbättra oljans kvalitet.

Peroxidvärde

Peroxidvärdet (mEq O2/kg) minskas från ≤ 11 till ≤ 10 för att förbättra kvaliteten på oljan.

Även här har de förbättrade produktionsmetoderna och processerna under de senaste åren gjort det möjligt att minska peroxidvärdet och därmed förbättra oljans kvalitet.

Organoleptisk bedömning

Följande ska strykas:

”tomat: median 4–6”

Denna ändring är nödvändig eftersom flera år av kontroller och analyser har visat att detta kännetecken inte alltid påträffas i den organoleptiska bedömningen av oljan, även om produktspecifikationen har följts. Uppgiften hamnade troligen i specifikationen av misstag, baserat på analyser utförda på ett icke-representativt antal prover och år och utan hänsyn till de variationer som uppstår under olika produktionsår.

Bevis på ursprung:

Följande meningar ska läggas till:

”Olivsorten Ogliarola del Vulture finns i likhet med andra sorter både på mark som motsvarar ett fastighetsskifte och på mark som täcker flera skiften och som ägs av en eller flera olivodlare.

Om det finns flera odlare är de skyldiga att lämna in en gemensam ansökan om att delta i kontrollsystemet, samla in oliverna på samma dagar och leverera dem till samma pressningsföretag för att möjliggöra och underlätta kontroller.”

Det görs således klart att de olika sorterna inte måste vara fördelade enbart på skiftesnivå, utan också kan vara fördelade över flera skiften som tillhör en eller flera odlare. Om det finns flera odlare, måste de lämna in en gemensam ansökan om att delta i kontrollsystemet, samla in oliverna på samma dagar och leverera oliverna till samma pressningsföretag för att möjliggöra och underlätta kontroller. De olivodlingar där andra sorter växer har anlagts mer nyligen än odlingarna med ”Ogliarola del Vulture”. Därför återfinns i allmänhet inte dessa sorter i de lundar där sorten ”Ogliarola del Vulture” växer, utan i andra skiften. Det var därför nödvändigt att justera kraven kring skörd och pressning.

Framställningsmetod

Meningen:

”Högst 8 ton oliver per hektar får produceras.”

ska ersättas med följande:

”Högst 8 ton oliver per hektar får produceras, plus 20 % under de år då produktionen är som störst”.

Anledningen till denna förändring är att en maximal produktion begränsad till åtta ton är rimlig under normala år men har visat sig vara skadlig för producenterna under de bästa åren, även då hänsyn tas till att olivproduktionen är baserad på skörd vartannat år.

Analyser som utförts under de senaste åren har visat att en 20-procentig ökning av produktionen under de bästa åren inte påverkar oljans kvalitetsegenskaper, utan att dessa bevaras i linje med produktspecifikationen.

Märkning

Meningen:

”Ordet ’Vulture’ ska tryckas enligt följande:

—	:	Typsnitt	:	Korinna regular
—	:	De yttre bokstävernas storlek	:	24,3
—	:	Bokstävernas förgrundsfärg	:	guld 872 U
—	:	De inre bokstävernas storlek	:	17,9
—	:	Bokstävernas skuggfärg	:	Pantone 8 580 cv
—	:	Ramens färg	:	Pantone 8 580 cv

”

ska ersättas med följande:

”Den skyddade ursprungsbeteckningen ’Vulture’ ska anges på etiketten i tydlig och outplånlig skrift i en färg som kontrasterar starkt mot själva etiketten så att den är tydligt urskiljbar från övrig information på etiketten, med följande logotyp i typsnittet Sabon Bold:

”

Denna ändring tar hänsyn till producenternas behov av en bättre logotyp för kommunikation och marknadsföring.

Följande mening har lagts till:

”På etiketterna ska uppgifter om produktionsår och produktionsparti kunna utläsas, liksom även uppgifter om gällande lagar och handelsnormer.”

Denna ändring tar hänsyn till behovet av att kunna anpassa specifikationerna efter eventuella ändringar i regelverket.

Annat:

Följande ska läggas till:

”Produktens överensstämmelse med specifikationerna övervakas av kontrollorganet i enlighet med aktuella EU-bestämmelser. Det utsedda offentliga kontrollorganet är handelskammaren i Potenza; e-post segreteriagenerale@pz.camcom.it –pec– ccia.potenza@pz.legalmail.it – Tfn +39 0971 41211 – Fax +39 0971 412226.”

Hänvisningar till kontrollorganet ingår inte i den nuvarande specifikationen och har därmed lagts till.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”VULTURE”

EU-nr: IT-PDO-0105-01390 - 21.10.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1. Namn

”Vulture”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Vid tidpunkten för förpackning måste extra jungfruoljan med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” ha följande egenskaper:

1 - Fysikalisk-kemiska egenskaper

Syrahalt uttryckt som oljesyra: ≤ 0,38 %

Peroxidvärde (mEq O2/kg): ≤ 10

Polyfenoler totalt: ≥ 150

K 232: ≤ 2,0

2 - Organoleptiska egenskaper

Färg: bärnstensgul med inslag av grönt

Doft/smak:

Fruktighet	:	median 4–6 med en måttlig ton av klippt gräs
Bitterhet	:	låg/måttlig, median 2–6
Skarphet	:	låg/måttlig, median 2–6

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Extra jungfruolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” produceras genom pressning av frukt från olivträd av följande sorter: sorten ”Ogliarola del Vulture”, som ska stå för minst 60 %, och, förutsatt att de var för sig eller tillsammans står för högst 40 %, sorterna ”Coratina”, ”Cima di Melfi”, ”Palmarola”, ”Provenzale”, ”Leccino”, ”Frantoio”, ”Cannellino”, ”Rotondella”, ”Nocellara” och ”Laudolia”.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla processer med anknytning till den produkt som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture”, dvs. produktion och bearbetning av oliverna och lagring av oljan, ska äga rum i produktionsområdet.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Förpackningen får ske inom eller utanför produktionsområdet, men kontroll och spårbarhet måste i samtliga fall garanteras genom att uppgifter om oljepartiet och det pressningsföretag som producerat det alltid finns med i transportdokumenten.

Oljan ska saluföras i glasbehållare eller dunkar på högst 5 liter. Produkten får också förpackas i portionspåsar.

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” ska anges på etiketten i tydlig och outplånlig skrift i en färg som kontrasterar starkt mot själva etiketten så att den är tydligt urskiljbar från övrig information på etiketten, med följande logotyp i typsnittet Sabon Bold:

Orden ”olio extravergine di oliva a denominazione di origine protetta” (”extra jungfruolja med skyddad ursprungsbeteckning”) eller ”olio extravergine di oliva DOP” (”extra jungfruolja SUB”) får läggas till.

På etiketterna ska uppgifter om produktionsår och produktionsparti kunna utläsas, liksom även uppgifter om gällande lagar och handelsnormer.

Det är förbjudet att lägga till sådan information i ursprungsbeteckningen som inte uttryckligen ingår i produktspecifikationen. Följande information får dock tilläggas: ”olio imbottigliato dal produttore all’origine” (”olja buteljerad av producenten på produktionsplatsen”), eller ”olio imbottigliato nella zona di produzione” (”olja buteljerad i produktionsområdet”) om oljan är tappad av en tredje part.

Gårdar, företagsnamn och privata varumärken får nämnas, förutsatt att det inte finns någon risk för att konsumenten vilseleds.

En hänvisning eller logotyp som anger att oljan har producerats ekologiskt är tillåten om detta är fallet.

Om produkten förpackas i portionspåsar ska den skyddade ursprungsbeteckningen, partiets nummer, produktionsåret och ett serienummer som tilldelats av kontrollorganet anges.

Kontrolletiketter och etiketter som fästs vid flaskhalsen från förpackningsföretagen är tillåtna.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

De oliver som används för att producera extra jungfruolivoljan med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture” måste produceras och bearbetas inom följande kommuners administrativa gränser: Melfi, Rapolla, Barile, Rionero in Vulture, Atella, Ripacandida, Maschito, Ginestra och Venosa.

5. Samband med det geografiska området

Det avgränsade geografiska området kännetecknas och har fått sitt namn av Monte Vulture, en slocknad vulkan i det centrala området av södra Apenninerna, omkring 60 km från havet. De olivlundar som utnyttjas för produktion av oljan ”Vulture” ligger på Monte Vultures öst- och sydöstsluttningar, där berget påverkar mikroklimatet och skyddar olivlundarna mot de kalla vintervindarna. Det avgränsade området ligger på mellan 400 och 700 meters höjd över havet och har ett särskilt, typiskt kontinentalt mikroklimat, med i allmänhet långa och kalla vintrar och korta och ofta torra somrar.

Nederbörden uppgår till i genomsnitt 750 mm per år men kan uppgå till 1 000 mm i de områden som ligger längst från kusten. Nederbörden är i huvudsak koncentrerad till hösten och vintern, och en stor del av den faller tidigt på våren. Det råder dock ingen brist på nederbörd under senvåren och sommaren.

Årsmedeltemperaturen ligger på mellan 14 och 15 °C, och det är kallast i januari och februari. Under dessa månader är medeltemperaturen mellan 4 och 6 °C och sjunker ofta till under noll. Under sådana klimatförhållanden kan olivträd nätt och jämnt överleva. I de högst belägna delarna av området gränsar olivlundarna också till mark där man odlar kastanjer. Som många författare har påpekat leder det relativt kalla klimatet i produktionsområdet till högre polyfenolhalt i oljan. Den vulkaniska jorden är synnerligen bördig tack vare sitt ursprung i vulkaniska, leucithaltiga bergarter som är rika på fosforpentoxid, pottaska och kalksten, och den höga halten organiskt material (omkring 6 %). Forskning vid universitet i Basilicata, Metapontum Agrobios och det regionala departementet för jordbruk och landsbygdsutveckling visar att jordarna i Vultureområdet är rika på utbytbart kalium (i genomsnitt över 450 ppm), utbytbart kalcium (i genomsnitt över 3 000 ppm) och utbytbart magnesium (i genomsnitt över 170 ppm). I träden finns kalium i jonform främst i cellhåligheterna. Det har betydelse för bildandet av kolhydrater och proteiner och för assimilationen, respirationen och vattencirkulationen i träden. En annan faktor som är typisk för området och beteckningen är förekomsten av sorten ”Ogliarola del Vulture”, en inhemsk sort som genom århundradena har förädlats naturligt och med olivodlarnas hjälp och nu växer i det avgränsade geografiska området. Sorten har inte kunnat sprida sig till högre höjd på grund av de stränga vintrarna eller till varmare områden eftersom det där finns mer produktiva sorter med starkare träd som klarar höga temperaturer bättre. Olika författare har också visat att det finns ett samband mellan en sorts ursprung och dess temperaturhärdighet – inhemska sorter i kallare områden är mindre härdiga för höga temperaturer, medan inhemska sorter på varmare platser är mer härdiga och vice versa. Sorten ”Ogliarola del Vulture” växer därför bara i produktionsområdet för olja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vulture”. I Vultureområdet är olivträdet inte bara en produktiv resurs utan också ett karakteristiskt inslag i landskapet och miljöidentiteten som dessutom ger skydd mot de väderrelaterade katastrofer som tyvärr ofta drabbar området. Olivträden på Monte Vultures utsatta öst- och sydsluttningar växer på lutande mark och har lika stor betydelse för jordskyddet som bergets skogsbevuxna område. De bidrar med andra ord till att skydda områdets hydrogeologiska stabilitet och mänskliga bosättningar genom att de växer på mark som, på grund av att den lutar, inte skulle kunna användas för annan odling. Olivträdet har funnits i Vultureområdet sedan antiken, vilket framgår av olika historiska dokument vid statsarkivet i Potenza, där statistik och historiska redogörelser som beskriver området och dess olivträdsodling förvaras. Dokumenten visar att olivodling och olivoljeproduktion bedrivits sedan lång tid tillbaka i Vultureområdet och under årens lopp blivit allt viktigare för områdets ekonomi.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Produktspecifikationens konsoliderade text finns att läsa på följande webbplats: http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

kan hämtas direkt från webbplatsen som tillhör ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (http://www.politicheagricole.it) genom att klicka på ”Prodotti DOP IGP” (högst upp till höger på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP IGP STG” (till vänster på skärmen) och slutligen på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE”.

(1) EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.

(2) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 176

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	59 årgången 18 maj 2016

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2016/C 176/01	Eurons växelkurs	1
2016/C 176/02	Eurons växelkurs	2
2016/C 176/03	Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för de 28 medlemsstaterna från och med den 1 juni 2016(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 [ EUT L 140, 30.4.2004, s. 1 ])	3
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2016/C 176/04	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	4
2016/C 176/05	Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen – Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt	4

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1324
JPY	japansk yen	123,27
DKK	dansk krona	7,4385
GBP	pund sterling	0,78800
SEK	svensk krona	9,3370
CHF	schweizisk franc	1,1059
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,2370
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,023
HUF	ungersk forint	315,50
PLN	polsk zloty	4,3718
RON	rumänsk leu	4,4876
TRY	turkisk lira	3,3760
AUD	australisk dollar	1,5526
CAD	kanadensisk dollar	1,4634
HKD	Hongkongdollar	8,7910
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6657
SGD	singaporiansk dollar	1,5511
KRW	sydkoreansk won	1 335,90
ZAR	sydafrikansk rand	17,6310
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,3865
HRK	kroatisk kuna	7,4965
IDR	indonesisk rupiah	15 069,75
MYR	malaysisk ringgit	4,5639
PHP	filippinsk peso	52,652
RUB	rysk rubel	73,5759
THB	thailändsk baht	40,064
BRL	brasiliansk real	3,9999
MXN	mexikansk peso	20,6176
INR	indisk rupie	75,6940

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1318
JPY	japansk yen	123,93
DKK	dansk krona	7,4386
GBP	pund sterling	0,78150
SEK	svensk krona	9,3513
CHF	schweizisk franc	1,1080
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,2558
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,022
HUF	ungersk forint	315,25
PLN	polsk zloty	4,3621
RON	rumänsk leu	4,4865
TRY	turkisk lira	3,3575
AUD	australisk dollar	1,5457
CAD	kanadensisk dollar	1,4631
HKD	Hongkongdollar	8,7849
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6651
SGD	singaporiansk dollar	1,5501
KRW	sydkoreansk won	1 331,66
ZAR	sydafrikansk rand	17,6561
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,3867
HRK	kroatisk kuna	7,4928
IDR	indonesisk rupiah	15 074,64
MYR	malaysisk ringgit	4,5481
PHP	filippinsk peso	52,581
RUB	rysk rubel	73,3700
THB	thailändsk baht	40,168
BRL	brasiliansk real	3,9451
MXN	mexikansk peso	20,7275
INR	indisk rupie	75,6285

Datum och tidpunkt för stängning	23.2.2016
Varaktighet	23.2.2016–30.6.2016
Medlemsstat	Europeiska unionen (alla medlemsstater)
Bestånd eller grupp av bestånd	RED/N3M
Art	Kungsfiskar (Sebastes spp.)
Område	Nafo 3M
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	01/TQ72

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
2016/C 176/06	Infordran av intresseanmälan för deltagande i de vetenskapliga panelerna vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Parma, Italien)	5
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2016/C 176/07	Offentliggörande av ett namn på en garanterad traditionell specialitet enligt artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	13
2016/C 176/08	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	21
2016/C 176/09	Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	29