ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 68
European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

59 årgången
22 februari 2016

Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska unionens domstol

2016/C 068/01

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

1

 

V   Yttranden

 

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

 

Domstolen

2016/C 068/02

Mål C-454/13: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles – Belgien) – Proximus SA, tidigare Belgacom SA, mot Commune d’Etterbeek (Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Direktiv 2002/20/EG — Artiklarna 12 och 13 — Administrativa avgifter — Avgift för rätten att installera faciliteter — Tillämpningsområde — Lagstiftning i en kommun — Avgift för antenner för mobiltelefoni)

2

2016/C 068/03

Mål C-517/13: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Namur – Belgien) – Proximus SA, tidigare Belgacom SA, som trätt i stället för Belgacom Mobile SA, mot Province de Namur (Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Direktiv 97/13/EG — Artiklarna 4 och 11 — Direktiv 2002/20/EG — Artikel 6 — Villkor som är fogade till den allmänna auktorisationen och till nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer samt särskilda skyldigheter — Artikel 13 — Avgifter för nyttjanderätter och rättigheter att installera faciliteter — Tillämpningsområde — Lagstiftning i en provins — Avgift på pyloner och/eller enheter för sändning och mottagning i mobilnätet)

3

2016/C 068/04

Förenade målen C-25/14 och C-26/14: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från du Conseil d'État – Frankrike) – Union des syndicats de l'immobilier (UNIS) mot Ministre du travail, de l’emploi, de la formation professionnelle et du dialogue social, Syndicat national des résidences de tourisme (SNRT) m.fl. (C-25/14) och Beaudout Père et Fils SARL mot Ministre du Travail, de l’Emploi et de la Formation professionnelle et du Dialogue social, Confédération nationale de la boulangerie et boulangerie-pâtisserie française, Fédération générale agro-alimentaire – CFDT m.fl. (C-26/14) (Begäran om förhandsavgörande — Artikel 56 FEUF — Frihet att tillhandahålla tjänster — Principen om likabehandling och icke-diskrimineringsprincipen — Skyldigheten att lämna insyn — Tillämpningsområdet för denna skyldighet — Nationella kollektivavtal — System för sociala trygghetssystem som kompletterar det allmänna systemet — Arbetsmarknadens parter utser ett försäkringsorgan som ansvarar för förvaltningen av systemet — Systemet görs bindande för samtliga arbetstagare och arbetsgivare i den berörda branschen genom en ministerförordning — Begränsning av verkningarna i tiden av domstolens förhandsavgörande)

3

2016/C 068/05

Förenade målen C-132/14–C-136/14: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 december 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd (Talan om ogiltigförklaring — Förordning (EU) nr 1385/2013 — Direktiv 2013/62/EU — Direktiv 2013/64/EU — Rättslig grund — Artikel 349 FEUF — Europeiska unionens yttersta randområden — Ändring av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen)

4

2016/C 068/06

Mål C-157/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Frankrike) – Neptune Distribution SNC mot Ministre de l'Économie et des Finances (Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EG) nr 1924/2006 — Direktiv 2009/54/EG — Artiklarna 11.1 och 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Konsumentskydd — Näringspåståenden och hälsopåståenden — Naturliga mineralvatten — Natriumhalt och salthalt — Beräkning — Natriumklorid (bordssalt) eller den totala mängden natrium — Yttrandefrihet och informationsfrihet — Näringsfrihet)

5

2016/C 068/07

Mål C-180/14: Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 23 december 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland (Fördragsbrott — Direktiv 2003/88 — Arbetstidens förläggning — Dygnsvila — Veckovila — Begränsning av veckoarbetstiden)

6

2016/C 068/08

Mål C-239/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal du travail de Liège – Belgien) – Abdoulaye Amadou Tall mot Centre public d’action sociale de Huy (Begäran om förhandsavgörande — Område med frihet, säkerhet och rättvisa — Direktiv 2005/85/EG — Miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus — Artikel 39 — Rätt till ett effektivt rättsmedel — Flera asylansökningar — Rättsmedel mot behörig nationell myndighets beslut att inte vidare pröva en efterföljande ansökan saknar suspensiv verkan — Social trygghet — Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Artikel 19.2 — Artikel 47)

6

2016/C 068/09

Förenade målen C-250/14 och C-289/14: Domstolens dom (första avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Frankrike) – Air France-KLM, tidigare Air France (C-250/14), Hop!-Brit Air SAS, tidigare Brit Air (C-289/14) mot Ministère des Finances et des Comptes publics (Mervärdesskatt — Skattskyldighetens inträde och uttag av skatt — Lufttransport — Flygbiljetter som köpts men inte utnyttjats — Utförande av transporttjänsten — Utfärdande av biljett — Tidpunkten för skattens betalning)

7

2016/C 068/10

Mål C-293/14: Domstolens dom (första avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof – Österrike) – Gebhart Hiebler mot Walter Schlagbauer (Begäran om förhandsavgörande — Direktiv 2006/123/EG — Materiellt tillämpningsområde (ratione materiae) — Verksamhet som har samband med utövandet av offentlig makt — Sotaryrket — Uppdrag som avser offentligt brandskydd — Geografisk begränsning av yrkestillståndet — Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse — Nödvändighet — Proportionalitet)

8

2016/C 068/11

Mål C-297/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – Rüdiger Hobohm mot Benedikt Kampik Ltd & Co. KG, Benedikt Aloysius Kampik, Mar Mediterraneo Werbe- und Vertriebsgesellschaft für Immobilien SL (Begäran om förhandsavgörande — Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 44/2001 — Domstols behörighet vid konsumenttvister — Artiklarna 15.1 c och 16.1 — Begreppet kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet riktad till den medlemsstat där konsumenten har hemvist — Sysslomannaavtal som syftar till att uppnå det ekonomiska syftet med ett tidigare förmedlingsavtal som ingåtts inom ramen för en kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet riktad till den medlemsstat där konsumenten har hemvist — Nära samband)

9

2016/C 068/12

Mål C-300/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Antwerpen – Belgien) – Imtech Marine Belgium NV mot Radio Hellenic SA (Begäran om förhandsavgörande — Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 805/2004 — Europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar — Krav för intygande — Gäldenärens rättigheter — Förnyad prövning av en dom)

9

2016/C 068/13

Mål C-330/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Gyulai Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Ungern) – Gergely Szemerey mot Miniszterelnökséget vezető miniszter, som har trätt i stället för Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve (Begäran om förhandsavgörande — Gemensam jordbrukspolitik — Stöd för landsbygdsutveckling — Stöd för miljövänligt jordbruk — Förordning (EG) nr 1122/2009 — Artiklarna 23 och 58 — Förordning (EG) nr 1698/2005 — Förordning (EG) nr 1975/2006 — Stöd för odling av en ovanlig växtart — Krav på betalning — Innehåll — Krav på certifikat — Sanktioner vid uteblivet uppvisande)

10

2016/C 068/14

Mål C-333/14: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Court of Session (Scotland) – Förenade kungariket) – Scotch Whisky Association m.fl. mot The Lord Advocate, The Advocate General for Scotland (Begäran om förhandsavgörande — Samlad marknadsordning för jordbruksprodukter — Förordning (EU) nr 1308/2013 — Fri rörlighet för varor — Artikel 34 FEUF — Kvantitativa restriktioner — Åtgärder med motsvarande verkan — Minimipris för alkoholhaltiga drycker beräknat på mängden alkohol i produkten — Motivering — Artikel 36 FEUF — Skyddet för människors hälsa och liv — Bedömning som görs av den nationella domstolen)

11

2016/C 068/15

Mål C-342/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – X-Steuerberatungsgesellschaft mot Finanzamt Hannover-Nord (Begäran om förhandsavgörande — Erkännande av yrkeskvalifikationer — Direktiv 2005/36/EG — Artikel 5 — Frihet att tillhandahålla tjänster — Direktiv 2006/123/EG — Artiklarna 16 och 17 led 6 — Artikel 56 FEUF — Skatterådgivningsbolag som är etablerat i en medlemsstat och tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat — Lagstiftningen i en medlemsstat uppställer krav på att skatterådgivningsbolag ska vara registrerade och ha erkänts)

12

2016/C 068/16

Mål C-371/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Hamburg – Tyskland) – APEX GmbH Internationale Spedition mot Hauptzollamt Hamburg-Stadt (Begäran om förhandsavgörande — Handelspolitik — Dumpning — Ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten — Förordning (EG) nr 1225/2009 — Artikel 11.2 — Upphörande — Artikel 13 — Kringgående — Genomförandeförordning (EU) nr 260/2013 — Giltighet — Beslut om att utvidga en antidumpningstull som fattats när förordningen om införande av tullen inte längre var i kraft — Förändringar i handelsmönstret)

13

2016/C 068/17

Mål C-388/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Köln – Tyskland) – Timac Agro Deutschland GmbH mot Finanzamt Sankt Augustin (Begäran om förhandsavgörande — Skattelagstiftning — Bolagsskatt — Etableringsfrihet — Fast driftställe i utlandet — Förhindrande av dubbelbeskattning genom undantag från skatteplikt för inkomster från det fasta driftstället i utlandet — Beaktande av underskott som genererats i ett sådant fast driftställe — Återföring av underskott som tidigare dragits av för den händelse att driftstället i utlandet överlåts — Definitiva förluster)

14

2016/C 068/18

Mål C-402/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Dioikitiko Efeteio Athinon – Grekland) – Viamar – Elliniki Aftokiniton kai Genikon Epicheiriseon AE mot Elliniko Dimosio (Begäran om förhandsavgörande — Fri rörlighet för varor — Bestämmelser om skatter och avgifter — Interna skatter och avgifter — Tullar av fiskal karaktär — Avgift med motsvarande verkan — Gränsformaliteter — Artikel 30 FEUF — Artikel 110 FEUF — Direktiv 92/12/EEG — Artikel 3.3 — Direktiv 2008/118/EG — Artikel 1.3 — Har ej införlivats med nationell rätt — Direkt effekt — En avgift påförs motorfordon när de importeras till en medlemsstats territorium — Avgift som är kopplad till att fordonet registreras och eventuellt tas i bruk — Avgiften återbetalas inte trots att fordonet inte har registrerats)

15

2016/C 068/19

Mål C-407/14: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social no 1 de Córdoba – Spanien) – María Auxiliadora Arjona Camacho mot Securitas Seguridad España SA (Begäran om förhandsavgörande — Socialpolitik — Direktiv 2006/54/EG — Likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet — Diskriminerande uppsägning — Artikel 18 — Kompensation eller gottgörelse för den faktiskt lidna skadan — Avskräckande karaktär — Artikel 25 — Sanktioner — Bestraffande skadestånd)

15

2016/C 068/20

Mål C-419/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Ungern) – WebMindLicenses kft mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Kiemelt Adó- és Vám Főigazgatóság (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 2, 24, 43, 250 och 273 — Platsen för tillhandahållande av tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg — Konstlat fastställande av denna plats med hjälp av ett upplägg utan ekonomisk verklighetsförankring — Rättsmissbruk — Förordning (EU) nr 904/2010 — Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Artiklarna 7, 8, 41, 47, 48, 51.1, 52.1 och 52.3 — Rätten till försvar — Rätten att yttra sig — Skattemyndighetens användning av bevis som insamlats utan den beskattningsbara personens kännedom inom ramen för ett parallellt pågående straffrättsligt förfarande som ännu inte har avslutats — Telefonavlyssning och beslagtagande av e-postmeddelanden)

16

2016/C 068/21

Mål C-595/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 23 december 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd (Talan om ogiltigförklaring — Det angripna beslutet ersätts under förfarandets gång av ett annat beslut — Ändamålet med talan — Polissamarbete och straffrättsligt samarbete — Ett nytt psykoaktivt ämne underställs kontrollåtgärder — Tillämplig rättslig ram efter Lissabonfördragets ikraftträdande — Övergångsbestämmelser — Samråd med Europaparlamentet)

18

2016/C 068/22

Mål C-605/14: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Korkein oikeus – Finland) – Virpi Komu, Hanna Ruotsalainen, Ritva Komu mot Pekka Komu, Jelena Komu (Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EG) nr 44/2001 — Tillämpningsområde — Exklusiv behörighet — Artikel 22 led 1 — Talan som avser sakrätt i fast egendom — Begrepp — Ansökan om upplösning av samäganderätten till fastigheter genom försäljning)

18

2016/C 068/23

Mål C-58/15: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bayerischer Verwaltungsgerichtshof – Tyskland) – Firma Theodor Pfister mot Landkreis Main-Spessart (Begäran om förhandsavgörande — Jordbruk — Hygienundersökningar — Offentliga kontroller av foder och livsmedel — Finansiering av kontroller — Avgift för besiktning av slakteriverksamhet — Förordning (EG) nr 882/2004 — Direktiv 85/73/EEG — Huruvida kostnadstäckande avgifter kan tas ut för besiktningar, vilka överstiger de avgifter som föreskrivs i detta direktiv)

19

2016/C 068/24

Mål C-580/14: Domstolens beslut (sjätte avdelningen avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin – Tyskland) – Sandra Bitter, i egenskap av konkursförvaltare för Ziegelwerk Höxter GmbH mot Förbundsrepubliken Tyskland (Begäran om förhandsavgörande — Direktiv 2003/87/EG — System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser — Avgift för överskridande utsläpp — Proportionalitet)

19

2016/C 068/25

Mål C-352/15 P: Överklagande ingett den 12 maj 2015 av Edward Guja av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 14 april 2015 i mål T-823/14, Guja mot Polen

20

2016/C 068/26

Mål C-357/15: Talan väckt den 10 juli 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Slovenien

20

2016/C 068/27

Mål C-614/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Craiova (Rumänien) den 20 november 2015 – Rodica Popescu mot Direcția Sanitar Veterinară și pentru Siguranța Alimentelor Gorj

21

2016/C 068/28

Mål C-631/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado Contencioso-Administrativo de Oviedo (Spanien) den 27 november 2015 – Carlos Álvarez Santirso mot Consejería de Educación, Cultura y Deporte del Principado de Asturias

21

2016/C 068/29

Mål C-632/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie (Rumänien) den 30 november 2015 – Costin Popescu mot Guvernul României, Ministerul Afacerilor Interne, Direcția Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor, Direcția Rutieră, Serviciul Public Comunitar Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor

22

2016/C 068/30

Mål C-642/15 P: Överklagande ingett den 2 december 2015 av Toni Klement av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 24 september 2015 i mål T-211/14, Toni Klement mot Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)

22

2016/C 068/31

Mål C-668/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Vestre Landsret (Danmark) den 14 december 2015 – Jyske Finans A/S mot Ligebehandlingsnævnet som för talan för Ismar Huskic

23

2016/C 068/32

Mål C-687/15: Talan väckt den 17 december 2015 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

24

 

Tribunalen

2016/C 068/33

Mål T-512/12: Tribunalens dom av den 10 december 2015 – Front Polisario mot rådet (Yttre förbindelser — Avtal genom skriftväxling mellan unionen och Marocko — Ömsesidig liberalisering angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter — Avtalets tillämpning på Västsahara — Front Polisario — Talan om ogiltigförklaring — Partsbehörighet — Direkt och personligen berörd — Upptagande till sakprövning — Förenlighet med folkrätten — Motiveringsskyldighet — Rätten till försvar)

26

2016/C 068/34

Mål T-379/14: Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Universal Music mot harmoniseringskontoret (Yellow Lounge) (Gemenskapsvarumärke — Invändning — Återkallelse av invändningen — Anledning saknas att döma i saken)

26

2016/C 068/35

Mål T-534/14: Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Murnauer Markenvertrieb mot harmoniseringskontoret – Bach Flower Remedies (MURNAUERS Bachblüten) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Återkallande av invändningen — Anledning saknas att döma i saken)

27

2016/C 068/36

Mål T-850/14: Tribunalens beslut av den 18 december 2015 – CompuGroup Medical mot harmoniseringskontoret – Schatteiner (SAM) (Talan om ogiltigförklaring — Gemenskapsvarumärke — Tidsfrist för väckande av talan — Den tidpunkt då fristen börjar löpa — Delgivning av överklagandenämndens beslut via klagandeombudets elektroniska konto hos harmoniseringskontoret — Dröjsmål — Force majeure eller oförutsebar omständighet föreligger inte — Uppenbart att talan ska avvisas)

28

2016/C 068/37

Mål T-357/15 P: Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Garcia Minguez mot kommissionen (Överklagande — Personalmål — Rekrytering — Internt uttagningsprov vid kommissionen vid vilket institutionens tillfälligt anställda ges tillträde — Tillfälligt anställd vid ett genomförandeorgan nekad tillträde — Artikel 29.1 b i stadgan — Likabehandling — Uppenbart att överklagandet helt saknar rättslig grund)

28

2016/C 068/38

Mål T-627/15: Överklagande ingett den 11 november 2015 – Frame mot harmoniseringskontoret – Bianca-Moden (BIANCALUNA)

29

2016/C 068/39

Mål T-702/15: Talan väckt den 3 december 2015 – BikeWorld mot kommissionen

30

2016/C 068/40

Mål T-704/15: Talan väckt den 28 november 2015 – Micula m.fl. mot kommissionen

30

2016/C 068/41

Mål T-721/15: Överklagande ingett den 9 december 2015 – BASF mot harmoniseringskontoret – Evonik Industries (DINCH)

32

2016/C 068/42

Mål T-724/15: Talan väckt den 4 december 2015 – Verband der Bayerischen Privaten Milchwirtschaft mot Kommission

33

2016/C 068/43

Mål T-725/15: Talan väckt den 11 december 2015 – Chemtura Netherlands mot Efsa

33

2016/C 068/44

Mål T-731/15: Talan väckt den 12 december 2015 – Klyuyev mot rådet

34

2016/C 068/45

Mål T-733/15: Talan väckt den 16 december 2015 – Republiken Portugal mot kommissionen

35

2016/C 068/46

Mål T-734/15 P: Överklagande ingett den 17 december 2015 av europeiska kommissionen av den dom som personaldomstolen meddelade den 6 oktober 2015 i mål F-119/14, FE mot kommissionen

36

2016/C 068/47

Mål T-735/15: Överklagande ingett den 18 december 2015 – The Art Company B & S mot harmoniseringskontoret – Manifatture Daddato och Laurora (SHOP ART)

37

2016/C 068/48

Mål T-741/15: Talan väckt den 18 december 2015 – British Aggregates m.fl. mot kommissionen

38

2016/C 068/49

Mål T-749/15: Talan väckt den 21 december 2015 – Nausicaa Anadyomène och Banque d’Escompte mot europeiska centralbanken

39

2016/C 068/50

Mål T-751/15: Talan väckt den 21 december 2015 – Contact Software mot kommissionen

39

2016/C 068/51

Mål T-752/15: Talan väckt den 22 december 2015 – European Dynamics Luxembourg och Evropaïkí Dynamikí mot kommissionen

40

2016/C 068/52

Mål T-757/15: Överklagande ingett den 22 december 2015 – Facebook mot harmoniseringskontoret – Brand IP Licensing (lovebook)

41

2016/C 068/53

Mål T-758/15: Talan väckt den 22 december 2015 – EDF Toruń mot Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)

42

2016/C 068/54

Mål T-761/15: Talan väckt den 23 december 2015 – Sogepa mot kommissionen

43

2016/C 068/55

Mål T-764/15: Talan väckt den 29 december 2015 – Deutsche Lufthansa mot kommissionen

43

2016/C 068/56

Mål T-765/15: Talan väckt den 30 december 2015 – BelTechExport mot rådet

44

 

Personaldomstolen

2016/C 068/57

Mål F-143/15: Talan väckt den 19 november 2015 – ZZ mot parlamentet

45

2016/C 068/58

Mål F-146/15: Talan väckt den 27 november 2015 – ZZ mot parlamentet

45

2016/C 068/59

Mål F-147/15: Talan väckt den 17 december 2015 – ZZ mot Parlamentet

46

2016/C 068/60

Mål F-149/15: Talan väckt den 21 december 2015 – ZZ mot kommissionen

46

2016/C 068/61

Mål F-108/15: Personaldomstolens beslut av den 12 januari 2016 – Vermoesen och Herkens mot kommissionen

47

SV

 

IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska unionens domstol

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/1

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2016/C 068/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 59, 15.2.2016

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 48, 8.2.2016

EUT C 38, 1.2.2016

EUT C 27, 25.1.2016

EUT C 16, 18.1.2016

EUT C 7, 11.1.2016

EUT C 429, 21.12.2015

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/2

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles – Belgien) – Proximus SA, tidigare Belgacom SA, mot Commune d’Etterbeek

(Mål C-454/13) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster - Direktiv 2002/20/EG - Artiklarna 12 och 13 - Administrativa avgifter - Avgift för rätten att installera faciliteter - Tillämpningsområde - Lagstiftning i en kommun - Avgift för antenner för mobiltelefoni))

(2016/C 068/02)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance francophone de Bruxelles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Proximus SA, tidigare Belgacom SA

Motpart: Commune d’Etterbeek

Domslut

Artiklarna 12 och 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att en avgift som den i det nationella målet tas ut av varje fysisk eller juridisk person som äger eller har rätt att nyttja en antenn för mobiltelefoni.

(1)  EUT C 313, 26.10.2013

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/3

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Namur – Belgien) – Proximus SA, tidigare Belgacom SA, som trätt i stället för Belgacom Mobile SA, mot Province de Namur

(Mål C-517/13) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster - Direktiv 97/13/EG - Artiklarna 4 och 11 - Direktiv 2002/20/EG - Artikel 6 - Villkor som är fogade till den allmänna auktorisationen och till nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer samt särskilda skyldigheter - Artikel 13 - Avgifter för nyttjanderätter och rättigheter att installera faciliteter - Tillämpningsområde - Lagstiftning i en provins - Avgift på pyloner och/eller enheter för sändning och mottagning i mobilnätet))

(2016/C 068/03)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance de Namur

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Proximus SA, tidigare Belgacom SA, som trätt i stället för Belgacom Mobile SA

Motpart: Province de Namur

Domslut

Artiklarna 6 och 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att en avgift som den i det nationella målet tas ut av varje fysisk eller juridisk person som använder en pylon och/eller enhet för sändning och mottagning i mobilnätet.

(1)  EUT C 352, 30.11.2013

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/3

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från du Conseil d'État – Frankrike) – Union des syndicats de l'immobilier (UNIS) mot Ministre du travail, de l’emploi, de la formation professionnelle et du dialogue social, Syndicat national des résidences de tourisme (SNRT) m.fl. (C-25/14) och Beaudout Père et Fils SARL mot Ministre du Travail, de l’Emploi et de la Formation professionnelle et du Dialogue social, Confédération nationale de la boulangerie et boulangerie-pâtisserie française, Fédération générale agro-alimentaire – CFDT m.fl. (C-26/14)

(Förenade målen C-25/14 och C-26/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 56 FEUF - Frihet att tillhandahålla tjänster - Principen om likabehandling och icke-diskrimineringsprincipen - Skyldigheten att lämna insyn - Tillämpningsområdet för denna skyldighet - Nationella kollektivavtal - System för sociala trygghetssystem som kompletterar det allmänna systemet - Arbetsmarknadens parter utser ett försäkringsorgan som ansvarar för förvaltningen av systemet - Systemet görs bindande för samtliga arbetstagare och arbetsgivare i den berörda branschen genom en ministerförordning - Begränsning av verkningarna i tiden av domstolens förhandsavgörande))

(2016/C 068/04)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Union des syndicats de l'immobilier (UNIS) (C-25/14), Beaudout Père et Fils SARL (C-26/14)

Motpart: Ministre du travail, de l’emploi, de la formation professionnelle et du dialogue social, Syndicat national des résidences de tourisme (SNRT) m.fl. (C-25/14), Ministre du Travail, de l’Emploi et de la Formation professionnelle et du Dialogue social, Confédération nationale de la boulangerie et boulangerie-pâtisserie française, Fédération générale agro-alimentaire – CFDT m.fl. (C-26/14

Domslut

Den skyldighet att lämna insyn som följer av artikel 56 FEUF utgör hinder för att en medlemsstat gör ett kollektivavtal bindande för samtliga arbetsgivare och arbetstagare i en bransch, när kollektivavtalet har ingåtts av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i en bransch och innebär att en enda ekonomisk aktör, som har valts av arbetsmarknadens parter, ska förvalta ett obligatoriskt kompletterande socialförsäkringssystem som införts till förmån för arbetstagarna, om det inte i den nationella lagstiftningen föreskrivs ett tillräckligt mått av offentlighet så att den behöriga myndigheten fullt ut kan beakta upplysningar som ingetts om att ett förmånligare anbud föreligger.

Förevarande dom ska inte ha rättsverkningar i förhållande till kollektivavtal som innebär att ett enda organ utses att förvalta ett kompletterande socialförsäkringssystem, när en myndighet har gjort avtalen bindande för samtliga arbetsgivare och arbetstagare i en bransch innan förevarande dom avkunnas. Detta gäller dock inte mål i vilka talan har väckts före den tidpunkten.

(1)  EUT C 85, 22.3.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/4

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 december 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd

(Förenade målen C-132/14–C-136/14) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Förordning (EU) nr 1385/2013 - Direktiv 2013/62/EU - Direktiv 2013/64/EU - Rättslig grund - Artikel 349 FEUF - Europeiska unionens yttersta randområden - Ändring av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen))

(2016/C 068/05)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europaparlamentet (ombud: I. Liukkonen, L. Visaggio och J. Rodrigues), Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, W. Mölls, D. Bianchi och D. Martin)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: A. Westerhof Löfflerová, E. Karlsson, F. Florindo Gijón och J. Czuczai)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Spanien (ombud: M. Sampol Pucurull), Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues, F. Fize, D. Colas och N. Rouam), Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, B. Andrade Corre, M. Duarte och S. Marques)

Domslut

1)

Talan i målen C-132/14–C-136/14 ogillas.

2)

Europaparlamentet ska ersätta Europeiska unionens råds rättegångskostnader i målen C-132/14 och C-136/14.

3)

Europeiska kommissionen ska ersätta Europeiska unionens råds rättegångskostnader i målen C-133/14–C-135/14.

4)

Konungariket Spanien, Republiken Frankrike och Republiken Portugal ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 175, 10.6.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/5

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Frankrike) – Neptune Distribution SNC mot Ministre de l'Économie et des Finances

(Mål C-157/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 1924/2006 - Direktiv 2009/54/EG - Artiklarna 11.1 och 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Konsumentskydd - Näringspåståenden och hälsopåståenden - Naturliga mineralvatten - Natriumhalt och salthalt - Beräkning - Natriumklorid (bordssalt) eller den totala mängden natrium - Yttrandefrihet och informationsfrihet - Näringsfrihet))

(2016/C 068/06)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Neptune Distribution SNC

Motpart: Ministre de l'Économie et des Finances

Domslut

1.

Artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 107/2008 av den 15 januari 2008, jämförd med bilagan till den förordningen, ska tolkas på så sätt att det är förbjudet att använda påståendet ”mycket låg natriumhalt/mycket låg salthalt” och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, med avseende på naturliga mineralvatten och annat vatten.

2.

Artikel 9.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten, jämförd med bilaga III till det direktivet, ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för att det på förpackningar, etiketter och i reklam för naturliga mineralvatten återfinns påståenden eller uppgifter som kan ge konsumenten uppfattningen att det aktuella vattnet har låg natrium- eller salthalt eller är lämpligt för natriumfattig diet, när den totala mängden natrium i alla dess kemiska former uppgår till 20 mg/l eller mer.

3.

Det har vid prövningen av den andra frågan inte framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av artikel 9.1 och 9.2 i direktiv 2009/54, jämförd med bilaga III till detta direktiv och med bilagan till förordning nr 1924/2006.

(1)  EUT C 184, 16.06.2014

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/6

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 23 december 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-180/14) (1)

((Fördragsbrott - Direktiv 2003/88 - Arbetstidens förläggning - Dygnsvila - Veckovila - Begränsning av veckoarbetstiden))

(2016/C 068/07)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Patakia och M. van Beek)

Svarande: Republiken Grekland (ombud: A. Samoni-Rantou, N. Dafniou och S. Vodina)

Domslut

1)

Republiken Grekland har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artiklarna 3 och 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, genom att inte tillämpa en genomsnittlig arbetstid under varje sjudagarsperiod som inte överstiger 48 timmar och inte säkerställa vare sig en minsta dygnsvila eller motsvarande kompensationsledighet i omedelbar anslutning till den arbetstid som sistnämnda ledighet är avsedd att kompensera för.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Republiken Grekland förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 184, 16.6.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/6

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal du travail de Liège – Belgien) – Abdoulaye Amadou Tall mot Centre public d’action sociale de Huy

(Mål C-239/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Direktiv 2005/85/EG - Miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus - Artikel 39 - Rätt till ett effektivt rättsmedel - Flera asylansökningar - Rättsmedel mot behörig nationell myndighets beslut att inte vidare pröva en efterföljande ansökan saknar suspensiv verkan - Social trygghet - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artikel 19.2 - Artikel 47))

(2016/C 068/08)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal du travail de Liège

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Abdoulaye Amadou Tall

Svarande: Centre public d’action sociale de Huy

Ytterligare deltagare i rättegången: Agence fédérale pour l’accueil des demandeurs d’asile (Fedasil)

Domslut

Artikel 39 i rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus, jämförd med artiklarna 19.2 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken ett rättsmedel mot ett beslut att inte vidare pröva en efterföljande asylansökan, såsom det beslut som är aktuellt i det nationella målet, saknar suspensiv verkan.

(1)  EUT C 223, 14.7.2014

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/7

Domstolens dom (första avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Frankrike) – Air France-KLM, tidigare Air France (C-250/14), Hop!-Brit Air SAS, tidigare Brit Air (C-289/14) mot Ministère des Finances et des Comptes publics

(Förenade målen C-250/14 och C-289/14) (1)

((Mervärdesskatt - Skattskyldighetens inträde och uttag av skatt - Lufttransport - Flygbiljetter som köpts men inte utnyttjats - Utförande av transporttjänsten - Utfärdande av biljett - Tidpunkten för skattens betalning))

(2016/C 068/09)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Air France-KLM, tidigare Air France (C-250/14), Hop!-Brit Air SAS, tidigare Brit Air (C-289/14)

Motpart: Ministère des Finances et des Comptes publics

Domslut

1)

Artiklarna 2.1 och 10.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 1999/59/EG av den 17 juni 1999, därefter ändrat genom rådets direktiv 2001/11/EG av den 20 december 2001 ska tolkas på så sätt att ett flygbolags utfärdande av biljetter är mervärdesskattepliktigt, när de utfärdade biljetterna inte utnyttjas av passagerarna och dessa inte kan få biljetterna återbetalda.

2)

Artiklarna 2.1 och 10.2 första och andra styckena i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 1999/59, därefter ändrat genom direktiv 2001/115 ska tolkas på så sätt att den mervärdesskatt som betalades när biljetten köptes av en passagerare som inte utnyttjat den kan tas ut när betalningen för biljetten mottas, oavsett om betalningen mottas av flygbolaget självt, av en tredje part som handlar i flygbolagets namn och för dess räkning, eller av en tredje part som handlar i eget namn, men för flygbolagets räkning.

3)

Artiklarna 2.1 och 10.2 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 1999/59, därefter ändrat genom direktiv 2001/115 ska tolkas så att i ett fall där en tredje part inom ramen för ett franchiseavtal säljer ett flygbolags biljetter för detta bolags räkning och till detta flygbolag betalar ersättning för utfärdade och ej längre giltiga biljetter med ett schablonbelopp som beräknats som en procentandel av årsomsättningen på de motsvarande flyglinjerna, detta schablonbelopp är skattepliktigt såsom vederlag för dessa biljetter.

(1)  EUT C 253, 4.8.2014

EUT C 261, 11.08.2014

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/8

Domstolens dom (första avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof – Österrike) – Gebhart Hiebler mot Walter Schlagbauer

(Mål C-293/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 2006/123/EG - Materiellt tillämpningsområde (ratione materiae) - Verksamhet som har samband med utövandet av offentlig makt - Sotaryrket - Uppdrag som avser offentligt brandskydd - Geografisk begränsning av yrkestillståndet - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Nödvändighet - Proportionalitet))

(2016/C 068/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Gebhart Hiebler

Klagande: Walter Schlagbauer

Domslut

1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden ska tolkas så, att det omfattar utövandet av ett yrke i sin helhet, såsom sotaryrket i det nationella målet, trots att detta yrke inbegriper inte bara privat ekonomisk verksamhet utan också uppdrag inom det offentliga brandskyddet.

2)

Artiklarna 10.4, 15.1, 15.2 a och 15.3 i direktiv 2006/123 ska tolkas så, att de utgör hinder mot en nationell lagstiftning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken tillståndet för att utöva sotaryrket, i dess helhet, är begränsat till en viss geografisk sektor, eftersom denna lagstiftning inte på ett sammanhängande och systematiskt sätt eftersträvar målet med att skydda folkhälsan, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

Artikel 15.4 i direktiv 2006/123 ska tolkas så, att den inte utgör hinder mot en sådan lagstiftning för det fall att uppdragen inom det offentliga brandskyddet ska klassificeras som uppdrag som har samband med en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, i den mån den geografiska begränsningen är nödvändig och proportionerlig för att dessa uppdrag ska kunna utföras på villkor som möjliggör ekonomisk jämvikt. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra denna bedömning.

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/9

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – Rüdiger Hobohm mot Benedikt Kampik Ltd & Co. KG, Benedikt Aloysius Kampik, Mar Mediterraneo Werbe- und Vertriebsgesellschaft für Immobilien SL

(Mål C-297/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Förordning (EG) nr 44/2001 - Domstols behörighet vid konsumenttvister - Artiklarna 15.1 c och 16.1 - Begreppet ”kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet riktad till den medlemsstat där konsumenten har hemvist” - Sysslomannaavtal som syftar till att uppnå det ekonomiska syftet med ett tidigare förmedlingsavtal som ingåtts inom ramen för en kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet ”riktad till” den medlemsstat där konsumenten har hemvist - Nära samband))

(2016/C 068/11)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rüdiger Hobohm

Motpart: Benedikt Kampik Ltd & Co. KG, Benedikt Aloysius Kampik, Mar Mediterraneo Werbe- und Vertriebsgesellschaft für Immobilien SL

Domslut

Artikel 15.1 c i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, som avser avtal som ingås inom ramen för en affärsverksamhet eller yrkesverksamhet som en näringsidkare ”riktar till” konsumentens hemvistmedlemsstat, jämförd med artikel 16.1 i samma förordning, ska tolkas på så sätt att den kan tillämpas på ett avtal mellan en konsument och en näringsidkare vilket inte som sådant faller inom den kommersiella verksamhet eller yrkesverksamhet som näringsidkaren ”riktar till” konsumentens hemvistmedlemsstat, men vilket har ett nära samband med ett avtal som ingåtts tidigare mellan samma parter inom ramen för en sådan verksamhet. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva om omständigheterna är sådana att ett nära samband föreligger, såsom att parterna i båda avtalen rättsligt eller faktiskt är desamma, att det ekonomiska syftet med avtalen rörande samma konkreta sak är detsamma och att det andra avtalet kompletterar det första, i det att avsikten med det förra är att uppnå det ekonomiska syftet med det senare.

(1)  EUT C 303, 8.9.2014

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/9

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Antwerpen – Belgien) – Imtech Marine Belgium NV mot Radio Hellenic SA

(Mål C-300/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Förordning (EG) nr 805/2004 - Europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar - Krav för intygande - Gäldenärens rättigheter - Förnyad prövning av en dom))

(2016/C 068/12)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van beroep te Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Imtech Marine Belgium NV

Motpart: Radio Hellenic SA

Domslut

1)

Artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar jämförd med artikel 288 FEUF ska tolkas så, att den inte ålägger medlemsstaterna att i nationell rätt införa ett förfarande för förnyad prövning i den mening som avses i nämnda artikel 19.

2)

Artikel 19.1 i förordning nr 805/2004 ska tolkas så, att för att en tredskodom ska kunna intygas vara en europeisk exekutionstitel ska den domstol till vilken en sådan begäran riktas säkerställa att nationell lagstiftning faktiskt och undantagslöst möjliggör en fullständig förnyad prövning, rättsligt och faktiskt, av en sådan dom i de två situationer som anges i denna bestämmelse och att nationell lagstiftning möjliggör att fristerna för att angripa en dom avseende en obestridd fordran förlängs, inte endast vid force majeure utan även på grund av andra exceptionella omständigheter som gäldenären inte har kunnat påverka och vilka har hindrat denne från att bestrida fordran.

3)

Artikel 6 i förordning 805/2004 ska tolkas så, att det enbart ankommer på domare att intyga att en dom är en europeisk exekutionstitel, varom ansökan kan göras vid varje tidpunkt.

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/10

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Gyulai Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Ungern) – Gergely Szemerey mot Miniszterelnökséget vezető miniszter, som har trätt i stället för Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve

(Mål C-330/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensam jordbrukspolitik - Stöd för landsbygdsutveckling - Stöd för miljövänligt jordbruk - Förordning (EG) nr 1122/2009 - Artiklarna 23 och 58 - Förordning (EG) nr 1698/2005 - Förordning (EG) nr 1975/2006 - Stöd för odling av en ovanlig växtart - Krav på betalning - Innehåll - Krav på certifikat - Sanktioner vid uteblivet uppvisande))

(2016/C 068/13)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Gyulai Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gergely Szemerey

Motpart: Miniszterelnökséget vezető miniszter, som har trätt i stället för Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve

Domslut

1)

Artikel 23 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, jämförd med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 473/2009 av den 25 maj 2009, och med kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 av den 7 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1698/2005 i fråga om kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 484/2009 av den 9 juni 2009, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den som är i fråga i det nationella målet, vilken kräver att den som ansöker om stöd för miljövänligt jordbruk till den behöriga myndigheten samtidigt med stödansökan ger in ett intyg avseende den sällsynta växtarten som ger sökanden rätt till utbetalning av detta stöd, under förutsättning att denna lagstiftning gjort det möjligt för de berörda aktörerna att på rimliga villkor anpassa sig efter kraven i denna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

2)

Artikel 58 tredje stycket i förordning nr 1122/2009 ska tolkas så, att den sanktion som föreskrivs i denna bestämmelse inte är tillämplig på den som ansöker om ett stöd för miljövänligt jordbruk och underlåter att till stödansökan bifoga en sådan handling som intyget i fråga, som ger denne rätt till utbetalning av detta stöd. Artikel 23.1 tredje stycket i denna förordning ska tolkas så, att en sådan underlåtenhet i princip leder till att ansökan om utbetalning av ett stöd för miljövänligt jordbruk inte ska tas upp till prövning.

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/11

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Court of Session (Scotland) – Förenade kungariket) – Scotch Whisky Association m.fl. mot The Lord Advocate, The Advocate General for Scotland

(Mål C-333/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Samlad marknadsordning för jordbruksprodukter - Förordning (EU) nr 1308/2013 - Fri rörlighet för varor - Artikel 34 FEUF - Kvantitativa restriktioner - Åtgärder med motsvarande verkan - Minimipris för alkoholhaltiga drycker beräknat på mängden alkohol i produkten - Motivering - Artikel 36 FEUF - Skyddet för människors hälsa och liv - Bedömning som görs av den nationella domstolen))

(2016/C 068/14)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Session (Scotland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Scotch Whisky Association, spiritsEUROPE, Comité de la Communauté économique européenne des Industries et du Commerce des Vins, Vins aromatisés, Vins mousseux, Vins de liqueur et autres Produits de la Vigne (CEEV)

Motparter: The Lord Advocate och The Advocate General for Scotland

Domslut

1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en sådan nationell åtgärd som den som är aktuell i det nationella målet, vilken inför ett minimipris per enhet alkohol för försäljningen av vin i detaljhandeln, under förutsättning att åtgärden verkligen är ägnad att säkerställa målet att skydda människors hälsa och liv och att den inte – med beaktande av målen med den gemensamma jordbrukspolitiken och behovet av en väl fungerade gemensam organisation av jordbruksmarknaderna – går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målet att skydda människors hälsa och liv.

2)

Artiklarna 34 FEUF och 36 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder för att en medlemsstat – i syfte att förverkliga målet att skydda människors hälsa och liv genom att höja konsumentpriset på alkohol – väljer att använda sig av en lagstiftning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken det införs ett minimipris per enhet alkohol på försäljningen i detaljhandeln av alkoholhaltiga drycker, och väljer bort en åtgärd, såsom en höjning av punktskatterna, som kan vara mindre begränsande för handeln och konkurrensen inom Europeiska unionen. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida så verkligen är fallet genom att göra en utförlig bedömning av de relevanta omständigheterna i det mål som den har att pröva. Enbart den omständigheten att sistnämnda åtgärd är ägnad att innebära ytterligare, kompletterande fördelar och att på ett bredare sätt motsvara målet att bekämpa alkoholmissbruk kan inte motivera att åtgärden väljs bort.

3)

Artikel 36 FEUF ska tolkas så, att när en nationell domstol prövar en nationell lagstiftning i förhållande till motiveringen avseende skyddet för människors hälsa och liv, i den mening som avses i den artikeln, ska den göra en objektiv bedömning av huruvida den bevisning som medlemsstaten lagt fram rimligen gör det möjligt att anse att de medel som valts är ägnade att uppnå de eftersträvade målen samt av möjligheten att uppnå dessa mål genom åtgärder som är mindre begränsande för den fria rörligheten för varor och för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

4)

Artikel 36 FEUF ska tolkas så, att proportionalitetskontrollen av en nationell åtgärd, såsom den som är aktuell i det nationella målet, inte är begränsad till de uppgifter, den bevisning eller det underlag i övrigt som den nationella lagstiftaren hade tillgång till vid den tidpunkt då åtgärden antogs. Under sådana omständigheter som de i det nationella målet ska kontrollen av åtgärdens förenlighet med unionsrätten göras på de villkor som föreskrivs i nationell rätt och på grundval av de uppgifter, den bevisning och det underlag i övrigt som den nationella domstolen har tillgång till vid den tidpunkt då den fattar sitt avgörande.

(1)  EUT C 339, 29.9.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/12

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – X-Steuerberatungsgesellschaft mot Finanzamt Hannover-Nord

(Mål C-342/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Erkännande av yrkeskvalifikationer - Direktiv 2005/36/EG - Artikel 5 - Frihet att tillhandahålla tjänster - Direktiv 2006/123/EG - Artiklarna 16 och 17 led 6 - Artikel 56 FEUF - Skatterådgivningsbolag som är etablerat i en medlemsstat och tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat - Lagstiftningen i en medlemsstat uppställer krav på att skatterådgivningsbolag ska vara registrerade och ha erkänts))

(2016/C 068/15)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: X-Steuerberatungsgesellschaft

Motpart: Finanzamt Hannover-Nord

Domslut

Artikel 56 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för att en medlemsstats lagstiftning, som fastställer under vilka villkor skatterådgivning får tillhandahållas yrkesmässigt, inskränker friheten att tillhandahålla tjänster för ett skatterådgivningsbolag som har bildats i enlighet med bestämmelserna i en annan medlemsstat där företaget är etablerat och som upprättar en deklaration i sistnämnda medlemsstat – där skatterådgivningsverksamheten inte är reglerad – för en tjänstemottagare i den förstnämnda medlemsstaten och översänder denna deklaration till skattemyndigheten i den medlemsstaten, utan att de kvalifikationer som företaget eller de fysiska personer som yrkesmässigt tillhandahåller skatterådgivning för företagets räkning har förvärvat i andra medlemsstater erkänns till sitt rätta värde och tas i beaktande på vederbörligt sätt.

(1)  EUT C 372, 20.10.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/13

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Hamburg – Tyskland) – APEX GmbH Internationale Spedition mot Hauptzollamt Hamburg-Stadt

(Mål C-371/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Handelspolitik - Dumpning - Ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten - Förordning (EG) nr 1225/2009 - Artikel 11.2 - Upphörande - Artikel 13 - Kringgående - Genomförandeförordning (EU) nr 260/2013 - Giltighet - Beslut om att utvidga en antidumpningstull som fattats när förordningen om införande av tullen inte längre var i kraft - Förändringar i handelsmönstret))

(2016/C 068/16)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Hamburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: APEX GmbH Internationale Spedition

Motpart: Hauptzollamt Hamburg-Stadt

Domslut

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 260/2013 av den 18 mars 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 1458/2007 på import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten med ursprung i Folkrepubliken Kina till import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten avsända från Socialistiska republiken Vietnam oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Socialistiska republiken Vietnam eller inte, är ogiltig.

(1)  EUT C 372, 20.10.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/14

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Köln – Tyskland) – Timac Agro Deutschland GmbH mot Finanzamt Sankt Augustin

(Mål C-388/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Skattelagstiftning - Bolagsskatt - Etableringsfrihet - Fast driftställe i utlandet - Förhindrande av dubbelbeskattning genom undantag från skatteplikt för inkomster från det fasta driftstället i utlandet - Beaktande av underskott som genererats i ett sådant fast driftställe - Återföring av underskott som tidigare dragits av för den händelse att driftstället i utlandet överlåts - Definitiva förluster))

(2016/C 068/17)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Köln

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Timac Agro Deutschland GmbH

Motpart: Finanzamt Sankt Augustin

Domslut

1)

Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en skattelagstiftning i en medlemsstat, som den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken, i de fall då ett inhemskt bolag överlåter ett fast driftställe beläget i en annan medlemsstat till ett utländskt bolag ingående i samma koncern som det första bolaget, de underskott från det överlåtna driftstället som tidigare dragits av ska återföras till det överlåtande bolagets beskattningsbara inkomst, när inkomsterna från ett sådant fast driftställe i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal undantas från beskattning i den medlemsstat i vilken det bolag till vilket driftstället hörde har sitt säte.

2)

Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en skattelagstiftning i en medlemsstat, som den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken det, i de fall då ett inhemskt bolag överlåter ett fast driftställe i en annan medlemsstat till ett utländskt bolag ingående i samma koncern som det första bolaget, inte är tillåtet för det inhemska bolaget att beakta underskott från det överlåtna driftstället vid beräkningen av beskattningsunderlaget, när det i enlighet med ett dubbelbeskattningsavtal är den medlemsstat i vilken det fasta driftstället är beläget som har exklusiv behörighet att beskatta dessa inkomster.

(1)  EUT C 372, 20.10.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/15

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Dioikitiko Efeteio Athinon – Grekland) – Viamar – Elliniki Aftokiniton kai Genikon Epicheiriseon AE mot Elliniko Dimosio

(Mål C-402/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Fri rörlighet för varor - Bestämmelser om skatter och avgifter - Interna skatter och avgifter - Tullar av fiskal karaktär - Avgift med motsvarande verkan - Gränsformaliteter - Artikel 30 FEUF - Artikel 110 FEUF - Direktiv 92/12/EEG - Artikel 3.3 - Direktiv 2008/118/EG - Artikel 1.3 - Har ej införlivats med nationell rätt - Direkt effekt - En avgift påförs motorfordon när de importeras till en medlemsstats territorium - Avgift som är kopplad till att fordonet registreras och eventuellt tas i bruk - Avgiften återbetalas inte trots att fordonet inte har registrerats))

(2016/C 068/18)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Dioikitiko Efeteio Athinon

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Viamar – Elliniki Aftokiniton kai Genikon Epicheiriseon AE

Motpart: Elliniko Dimosio

Domslut

1.

Artikel 1.3 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG ska tolkas så, att den uppfyller villkoren för att få direkt effekt, så att enskilda kan åberopa den vid en nationell domstol i ett mål mot en medlemsstat.

2.

Artikel 30 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en medlemsstats praxis, såsom den som är i fråga i det nationella målet, enligt vilken en registreringsavgift som uppburits vid importen av motorfordon från andra medlemsstater inte återbetalas trots att de aktuella fordonen som inte har registrerats i den medlemsstaten, har exporterats vidare till en annan medlemsstat.

(1)  EUT C 380, 27.10.2014

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/15

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social no 1 de Córdoba – Spanien) – María Auxiliadora Arjona Camacho mot Securitas Seguridad España SA

(Mål C-407/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Socialpolitik - Direktiv 2006/54/EG - Likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet - Diskriminerande uppsägning - Artikel 18 - Kompensation eller gottgörelse för den faktiskt lidna skadan - Avskräckande karaktär - Artikel 25 - Sanktioner - Bestraffande skadestånd))

(2016/C 068/19)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Social no 1 de Córdoba

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: María Auxiliadora Arjona Camacho

Svarande: Securitas Seguridad España SA

Domslut

Artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet ska tolkas så, att för att säkerställa en faktisk och effektiv kompensation eller gottgörelse – på ett sätt som är avskräckande och proportionerligt – för den förlust eller skada som lidits av en person som drabbats av könsdiskriminering innebär denna artikel ett krav för medlemsstater som väljer ekonomisk kompensation eller gottgörelse att införa bestämmelser i sina rättsordningar som, enligt vad medlemsstaterna bestämmer, föreskriver att skadestånd som helt täcker den skada som lidits ska utgå till den skadelidande.

(1)  EUT C 409, 17.11.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/16

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Ungern) – WebMindLicenses kft mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Kiemelt Adó- és Vám Főigazgatóság

(Mål C-419/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 2, 24, 43, 250 och 273 - Platsen för tillhandahållande av tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg - Konstlat fastställande av denna plats med hjälp av ett upplägg utan ekonomisk verklighetsförankring - Rättsmissbruk - Förordning (EU) nr 904/2010 - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artiklarna 7, 8, 41, 47, 48, 51.1, 52.1 och 52.3 - Rätten till försvar - Rätten att yttra sig - Skattemyndighetens användning av bevis som insamlats utan den beskattningsbara personens kännedom inom ramen för ett parallellt pågående straffrättsligt förfarande som ännu inte har avslutats - Telefonavlyssning och beslagtagande av e-postmeddelanden))

(2016/C 068/20)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: WebMindLicenses kft

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Kiemelt Adó- és Vám Főigazgatóság

Domslut

1)

Unionsrätten ska tolkas så, att följande omständigheter inte i sig är av avgörande betydelse vid bedömningen av huruvida ett licensavtal som avsåg uthyrning av know-how beträffande driften av en webbplats – vilken tjänade som plattform för tillhandahållandet av interaktiva audiovisuella tjänster – och som hade ingåtts med ett bolag etablerat i en annan medlemsstat än den där licensgivarbolaget är etablerat, under sådana omständigheter som i det nationella målet, utgjorde ett rättsmissbruk som syftade till att dra nytta av att den på dessa tjänster tillämpliga mervärdesskattesatsen var lägre i denna andra medlemsstat: den omständigheten att det var licensgivarbolagets vd och enda aktieägare som var upphovsman till denna know-how, den omständigheten att samma person utövade inflytande eller kontroll över hur nämnda know-how utvecklades och användes och över tillhandahållandet av tjänster som var baserade på denna know-how, samt den omständigheten att det var underleverantörer som hade ansvaret för att sköta de ekonomiska transaktioner, de personalresurser och de tekniska verktyg som behövdes för att tillhandahålla tjänsterna. Inte heller är de skäl som kan ha föranlett licensgivarbolaget att hyra ut aktuella know-how till ett bolag i denna andra medlemsstat, i stället för att själv utnyttja den, i sig av avgörande betydelse vid nämnda bedömning.

För att fastställa huruvida nämnda avtal utgjorde ett rent konstlat upplägg för att dölja det faktum att de aktuella tjänsterna i själva verket inte tillhandahölls av licenstagarbolaget, utan av licensgivarbolaget, ankommer det på den hänskjutande domstolen att analysera samtliga faktiska omständigheter, och att bland annat undersöka huruvida etableringen av licenstagarbolagets säte för dess ekonomiska verksamhet eller dess fasta etableringsställe var fiktiv eller huruvida detta bolag saknade lämplig struktur i form av lokaler, personalresurser och tekniska resurser för att bedriva den aktuella ekonomiska verksamheten. Den hänskjutande domstolen ska också undersöka huruvida det förhåller sig så att nämnda bolag inte utövade denna ekonomiska verksamhet i eget namn eller för egen räkning, under eget ansvar och på egen risk.

2)

Unionsrätten ska tolkas så, att om rättsmissbruk konstaterats som har lett till att tjänster har ansetts tillhandahållas i en annan medlemsstat än vad som skulle ha varit fallet om det inte varit fråga om rättsmissbruk, så utgör det faktum att mervärdesskatten har betalats i denna andra medlemsstat i enlighet med den statens lagstiftning inte hinder för att genom efterbeskattning uppbära skatten i den medlemsstat där tjänsterna faktiskt har tillhandahållits.

3)

Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri ska tolkas så, att den skattemyndighet i en medlemsstat som prövar huruvida mervärdesskatt kan utkrävas för tjänster som redan har påförts mervärdesskatt i andra medlemsstater är skyldig att skicka en begäran om information till skattemyndigheterna i dessa andra medlemsstater, när en sådan begäran kan vara till nytta – eller till och med kan vara oumbärlig – för att fastställa att mervärdesskatten är utkrävbar i den första medlemsstaten.

4)

Unionsrätten ska tolkas så, att den, vid tillämpningen av artikel 4.3 FEU, artikel 325 FEUF samt artiklarna 2, 250.1 och 273 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, inte utgör hinder för att skattemyndigheten – för att fastställa ett rättsmissbruk på mervärdesskatteområdet – använder sig av bevis som insamlats utan den beskattningsbara personens kännedom och med hjälp av exempelvis telefonavlyssning och beslagtagande av e-postmeddelanden inom ramen för ett parallellt pågående straffrättsligt förfarande som ännu inte har avslutats, under förutsättning att varken insamlingen av denna bevisning inom ramen för det straffrättsliga förfarandet eller användningen av densamma inom ramen för det administrativa förfarandet, strider mot de rättigheter som garanteras i unionsrätten.

5)

Under sådana omständigheter som i det nationella målet ankommer det enligt artiklarna 7, 47 och 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna på den nationella domstol som gör en laglighetsprövning av ett efterbeskattningsbeslut avseende mervärdesskatt vilket är grundat på sådan bevisning, att pröva dels huruvida telefonavlyssning och beslagtagande av e-postmeddelanden utgör undersökningsmetoder som var föreskrivna i lag och som var nödvändiga i det straffrättsliga förfarandet, dels huruvida myndighetens användning av bevisning som samlats in med hjälp av dessa metoder också var tillåten enligt lag och nödvändig. Det ankommer dessutom på nämnda domstol att undersöka huruvida den beskattningsbara personen har beretts tillfälle, i enlighet med den allmänna principen om iakttagande av rätten till försvar, att inom ramen för det administrativa förfarandet ta del av bevisningen och yttra sig över den. Om den nationella domstolen konstaterar att den beskattningsbara personen inte har haft en sådan möjlighet eller att insamlingen av bevisningen inom ramen för det straffrättsliga förfarandet eller användningen av denna i det administrativa förfarandet har skett i strid med artikel 7 i nämnda stadga, ska den nationella domstolen avvisa bevisningen såsom otillåten och upphäva beslutet om det, av detta skäl, inte längre föreligger någon grund för detta beslut. Likaså ska bevisningen avvisas om den nationella domstolen inte har befogenhet att kontrollera att denna bevisning under det straffrättsliga förfarandet samlades in i enlighet med unionsrätten, eller inte ens kan försäkra sig om att nämnda bevis samlades in i enlighet med unionsrätten genom att grunda sig på en prövning redan företagen av en brottsmålsdomstol inom ramen för ett kontradiktoriskt förfarande.

(1)  EUT C 439, 8.12.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/18

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 23 december 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd

(Mål C-595/14) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Det angripna beslutet ersätts under förfarandets gång av ett annat beslut - Ändamålet med talan - Polissamarbete och straffrättsligt samarbete - Ett nytt psykoaktivt ämne underställs kontrollåtgärder - Tillämplig rättslig ram efter Lissabonfördragets ikraftträdande - Övergångsbestämmelser - Samråd med Europaparlamentet))

(2016/C 068/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europaparlamentet (ombud: F. Drexler, A. Caiola och M. Pencheva)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: K. Pleśniak och K. Michoel)

Domslut

1)

Rådets genomförandebeslut 2014/688/EU av den 25 september 2014 om att 4-jod-2,5-dimetoxi-N-(2-metoxibensyl)fenetylamin (25I-NBOMe), 3,4-diklor-N-[[1-(dimetylamin)cyklohexyl]metyl]bensamid (AH-7921), 3,4-metylendioxipyrovaleron (MDPV) och 2-(3-metoxifenyl)-2-(etylamino)cyklohexanon (metoxetamin) ska underställas kontrollåtgärder ogiltigförklaras.

2)

Verkningarna av genomförandebeslut 2014/688 ska bestå.

3)

Europeiska unionens råd ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 138, 27.4.2015.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/18

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Korkein oikeus – Finland) – Virpi Komu, Hanna Ruotsalainen, Ritva Komu mot Pekka Komu, Jelena Komu

(Mål C-605/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 44/2001 - Tillämpningsområde - Exklusiv behörighet - Artikel 22 led 1 - Talan som avser sakrätt i fast egendom - Begrepp - Ansökan om upplösning av samäganderätten till fastigheter genom försäljning))

(2016/C 068/22)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Korkein oikeus

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Virpi Komu, Hanna Ruotsalainen, Ritva Komu

Motpart: Pekka Komu, Jelena Komu

Domslut

Artikel 22 led 1 första stycket i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att en talan om upplösning av samäganderätten till en fastighet genom försäljning som ombesörjs av en god man omfattas av ”talan [som] avser sakrätt i fast egendom” i den mening som avses i bestämmelsen.

(1)  EUT C 81, 9.3.2015.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/19

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 23 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bayerischer Verwaltungsgerichtshof – Tyskland) – Firma Theodor Pfister mot Landkreis Main-Spessart

(Mål C-58/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Jordbruk - Hygienundersökningar - Offentliga kontroller av foder och livsmedel - Finansiering av kontroller - Avgift för besiktning av slakteriverksamhet - Förordning (EG) nr 882/2004 - Direktiv 85/73/EEG - Huruvida kostnadstäckande avgifter kan tas ut för besiktningar, vilka överstiger de avgifter som föreskrivs i detta direktiv))

(2016/C 068/23)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bayerischer Verwaltungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Firma Theodor Pfister

Motpart: Landkreis Main-Spessart

Domslut

Artikel 27.3 första stycket andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006, ska tolkas så, att den, med avseende på övergångsperioden år 2007, tillåter att kostnadstäckande avgifter tas ut för besiktningar och kontroller av kötthygienen, vilka täcker den behöriga myndighetens kostnader, i den mening som avses i rådets direktiv 85/73/EEG av den 29 januari 1985 om finansieringen av de veterinära undersökningar och kontroller som avses i direktiv 89/662/EEG, direktiv 90/425/EEG, direktiv 90/675/EEG och direktiv 91/496/EEG, i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/79/EG av den 18 december 1997.

(1)  EUT C 171, 26.5.2015.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/19

Domstolens beslut (sjätte avdelningen avdelningen) av den 17 december 2015 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin – Tyskland) – Sandra Bitter, i egenskap av konkursförvaltare för Ziegelwerk Höxter GmbH mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-580/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 2003/87/EG - System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser - Avgift för överskridande utsläpp - Proportionalitet))

(2016/C 068/24)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Berlin

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Sandra Bitter, i egenskap av konkursförvaltare för Ziegelwerk Höxter GmbH

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Avgörande

Vid prövningen av den ställda frågan har det inte, med avseende på proportionalitetsprincipen, framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av artikel 16.3 andra meningen i rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009, i den del som det i den bestämmelsen föreskrivs en avgift på 100 euro per ton utsläppta koldioxidekvivalenter för vilka verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter.

(1)  EUT C 96, 23.3.2015.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/20

Överklagande ingett den 12 maj 2015 av Edward Guja av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 14 april 2015 i mål T-823/14, Guja mot Polen

(Mål C-352/15 P)

(2016/C 068/25)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Klagande: Edward Guja (ombud: advokaten M. Szczepara)

Övrig part i målet: Republiken Polen

Domstolen (tredje avdelningen) beslutade den 17 december 2015 att avvisa överklagandet.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/20

Talan väckt den 10 juli 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Slovenien

(Mål C-357/15)

(2016/C 068/26)

Rättegångsspråk: slovenska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Sanfrutos Cano, M. Heller, D. Kukovec)

Svarande: Republiken Slovenien

Sökandens yrkanden

Genom särskilt uppsatt beslut av den 29 oktober 2015 har domstolens ordförande beslutat att avskriva mål C-357/15 och förplikta Republiken Slovenien att ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Craiova (Rumänien) den 20 november 2015 – Rodica Popescu mot Direcția Sanitar Veterinară și pentru Siguranța Alimentelor Gorj

(Mål C-614/15)

(2016/C 068/27)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Craiova

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rodica Popescu

Motpart: Direcția Sanitar Veterinară și pentru Siguranța Alimentelor Gorj

Tolkningsfrågor

1.

Är den omständigheten att det arbete som utförs av personal inom djurhälsobranschen med specifika kontrolluppgifter är nära förbundet med den fortsatta verksamheten på anläggningar av den typ som nämns i punkt [5] en tillräcklig grund för att göra undantag från de allmänna bestämmelser genom vilka direktiv [1999/70/EG] (1) har införlivats i nationell lagstiftning och ingå flera på varandra följande visstidsanställningsavtal?

2.

Utgör bibehållandet av specialbestämmelser i lagstiftningen, som tillåter att det ingås flera på varandra följande visstidsanställningsavtal i djurhälsobranschen för en period som den ovannämnda, ett åsidosättande av den skyldighet som åvilar medlemsstaten genom införlivandet av direktiv [1999/70/EG]?

(1)  Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 4).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado Contencioso-Administrativo de Oviedo (Spanien) den 27 november 2015 – Carlos Álvarez Santirso mot Consejería de Educación, Cultura y Deporte del Principado de Asturias

(Mål C-631/15)

(2016/C 068/28)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado Contencioso-Administrativo de Oviedo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Carlos Álvarez Santirso

Motpart: Consejería de Educación, Cultura y Deporte del Principado de Asturias

Tolkningsfråga

Ska klausul 4 i det ramavtal som det hänvisas till i rådets direktiv 1999/70/EG (1) av den 28 juni 1999 om visstidsarbete tolkas så, att den utgör hinder för en regional lagstiftning som den autonoma regionen Asturiens regionallag 6/2009 av den 29 december 2009 om bedömning av lärare och incitament, i vilken det i artikel 2 föreskrivs att endast ordinarie tjänstemän kan omfattas av bedömningsplanen (och därmed erhålla de ekonomiska incitament som är förknippade med den), vilket innebär att tillfälligt anställda tjänstemän utesluts?

(1)  Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/22

Begäran om förhandsavgörande framställd av Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie (Rumänien) den 30 november 2015 – Costin Popescu mot Guvernul României, Ministerul Afacerilor Interne, Direcția Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor, Direcția Rutieră, Serviciul Public Comunitar Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor

(Mål C-632/15)

(2016/C 068/29)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Costin Popescu

Motpart: Guvernul României, Ministerul Afacerilor Interne, Direcția Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor, Direcția Rutieră, Serviciul Public Comunitar Regim Permise de Conducere și Înmatriculare a Vehiculelor

Tolkningsfråga

Får rumänska staten enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG (1) införa en regel enligt vilken mopedförare, vilka innehar ett officiellt dokument som intygar deras behörighet att framföra fordon på allmän väg före den 19 januari 2013, för att kunna framföra moped även efter nämnda datum måste erhålla ett körkort genom att klara motsvarande prov/examina som gäller för andra motorfordon?”

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, s. 18)

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/22

Överklagande ingett den 2 december 2015 av Toni Klement av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 24 september 2015 i mål T-211/14, Toni Klement mot Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)

(Mål C-642/15 P)

(2016/C 068/30)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Toni Klement (ombud: advokat J. Weiser)

Övrig part i målet: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den överklagade domen av den 24 september 2015 i mål T-211/14, och

—

förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar följande tre grunder till stöd för sitt överklagande:

1.

Det har inte bestritts att det omstridda varumärket uteslutande har använts tillsammans med ytterligare ett ordelement, nämligen Bullerjan. Klaganden gör gällande att tribunalen har missuppfattat bevisningen i samband med bedömningen av särskiljningsförmågan hos det tillfogade elementet Bullerjan. Tribunalen fann att detta element (endast) hade en normal särskiljningsförmåga. Det saknas emellertid stöd i bevisningen för bedömningen att elementet (endast) har en normal särskiljningsförmåga. Av bevisningen framgår inga som helst uppgifter om i vilken omfattning, varaktighet och intensitet som elementet Bullerjan, som registrerats som varumärke, har använts.

2.

Klaganden gör som andra grund för överklagandet gällande att tribunalen lämnat en motstridig motivering till sin bedömning av att det omstridda varumärket hade en hög särskiljningsförmåga. Tribunalen utgick därvid å ena sidan från att det omstridda varumärket hade en ”ovanlig form” men uppgav å andra sidan att andra tillverkare säljer ugnar som har en mycket liknande form. En annan motstridighet i motiveringen är att tribunalen ansåg att det omstridda varumärkets höga särskiljningsförmåga var oberoende av dess eventuella funktionalitet samtidigt som den ansåg att varumärkets höga särskiljningsförmåga inte påverkades av att andra ugnar hade en mycket liknande form på grund av att sistnämnda form kunde hänföras till en strävan efter att uppnå ett visst tekniskt resultat. Tribunalens motivering är därmed motstridig i två avseenden och den är därför rättsstridig.

3.

Klaganden gör som tredje grund för överklagandet gällande att tribunalen i flera avseenden gjort en felaktig tolkning och tillämpning av artikel 15.1 a i förordningen om gemenskapsvarumärken (nedan kallad varumärkesförordningen) (1). För det första har tribunalen inte följt domstolens praxis om bedömningen av tredimensionella varumärken som utgörs av formen på en vara, när den bedömde det omstridda varumärkets särskiljningsförmåga enligt artikel 15.1 a i varumärkesförordningen. Tribunalen underlät härvid, i strid med domstolens praxis, att göra den i detta sammanhang erforderliga jämförelsen mellan det omstridda varumärket och de i branschen vanliga ugnsformerna. Tribunalen fann dessutom att den eventuella funktionaliteten hos det omstridda varumärkets form saknade betydelse för bedömningen av särskiljningsförmågan. Tribunalen åsidosatte därmed den erkända principen enligt vilken särskiljningsförmågan ska bedömas med beaktande av samtliga relevanta faktorer i det enskilda fallet. Tribunalen har slutligen inte följt domstolens praxis om rättighetsgrundande användning av ett registrerat varumärke som en del av ett sammansatt varumärke. Tribunalen fann härvid att det räckte att det varumärke som används inom ramen för ett sammansatt varumärke alltjämt uppfattas som en ursprungsangivelse. Tribunalen har därmed agerat i strid med den entydiga ordalydelsen i artikel 15.1 a i varumärkesförordningen och domstolens rättspraxis, enligt vilka det alltid måste göras en prövning av huruvida det registrerade varumärkets särskiljningsförmåga påverkas. Tribunalen har underlåtit att göra en sådan prövning.

(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/23

Begäran om förhandsavgörande framställd av Vestre Landsret (Danmark) den 14 december 2015 – Jyske Finans A/S mot Ligebehandlingsnævnet som för talan för Ismar Huskic

(Mål C-668/15)

(2016/C 068/31)

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Vestre Landsret

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Jyske Finans A/S

Motpart: Ligebehandlingsnævnet som mandatar for Ismar Huskic

Tolkningsfrågor

1.

Ska förbudet mot direkt diskriminering i artikel 2.2 a i rådets direktiv 2000/43/EG om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung tolkas så, att det utgör hinder för en praxis såsom den i detta mål, där personer som är födda utanför Norden, en medlemsstat eller Schweiz eller Liechtenstein behandlas sämre än personer som är födda i Norden, en medlemsstat eller Schweiz eller Liechtenstein i en motsvarande situation?

2.

Om den första frågan besvaras nekande: utgör en sådan praxis – såvida den inte objektivt motiveras av ett legitimt mål och de medel som har använts för att uppnå målet är lämpliga och nödvändiga – i så fall sådan indirekt diskriminering på grund av etniskt ursprung som föreskrivs i artikel 2.2 b i direktiv 2000/43/EG?

3.

Om den andra frågan besvaras jakande: kan en sådan praxis principiellt godtas som ett lämpligt och nödvändigt medel för att fullgöra det skärpta krav på kundkontroll som föreskrivs i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/80/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism?

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/24

Talan väckt den 17 december 2015 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

(Mål C-687/15)

(2016/C 068/32)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Erlbacher och L. Nicolae)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

ogiltigförklara rådets slutsatser om världsradiokonferensen 2015 (WRC-15) för Internationella teleunionen (ITU) som antogs av rådet vid dess 3419: e möte i Luxemburg den 26 oktober 2015, och

—

förplikta rådet att bära rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

1.

Kommissionen avser med denna ansökan att utverka ogiltigförklaring av ”Rådets slutsatser om världsradiokonferensen 2015 (WRC-15) för Internationella teleunionen (ITU)” som antogs av rådet vid dess 3419: e möte i Luxemburg den 26 oktober 2015.

2.

Till stöd för ansökan åberopas en enda rättslig grund, nämligen att rådet, genom att anta slutsatserna om världsradiokonferensen 2015 (WRC-15) för Internationella teleunionen (ITU) i stället för ett beslut som föreslagits av kommissionen, har åsidosatt artikel 218.9 FEUF som ska tillämpas vid fastställande av vilka ståndpunkter som ska intas på unionens vägnar vid WRC-15.

3.

I detta hänseende hävdar kommissionen för det första att artikel 218.9 FEUF ska tillämpas på ståndpunkter som ska intas på unionens vägnar i ett sådant fall som det förevarande, där Europeiska unionen har ställning inom den internationella organisationen i fråga, nämligen såsom en sektormedlem som i enlighet med artikel 3.2 i ITU:s stadga ger Europeiska unionen vissa rättigheter avseende verksamheter inom organisationen.

4.

Kommissionen gör för det andra gällande att revideringar av radioreglementet, för vilka kommissionen har föreslagit att en ståndpunkt ska intas i enlighet med artikel 218.9 FEUF, har rättslig verkan i den mening som avses i denna bestämmelse, såväl enligt tillämplig internationell rättslig ram som enligt relevanta unionsbestämmelser.

5.

Kommissionen hävdar för det tredje, såvitt avser övriga villkor för tillämpning av artikel 218.9 FEUF, att även dessa är uppfyllda i förevarande fall, eftersom ITU-organ är organ ”som inrättas genom ett avtal” och att de akter beträffande vilka kommissionen har föreslagit att en ståndpunkt ska intas inte ”kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Tribunalen

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/26

Tribunalens dom av den 10 december 2015 – Front Polisario mot rådet

(Mål T-512/12)

((Yttre förbindelser - Avtal genom skriftväxling mellan unionen och Marocko - Ömsesidig liberalisering angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter - Avtalets tillämpning på Västsahara - Front Polisario - Talan om ogiltigförklaring - Partsbehörighet - Direkt och personligen berörd - Upptagande till sakprövning - Förenlighet med folkrätten - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar))

(2016/C 068/33)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Front populaire pour la libération de la saguia-el-hamra et du rio de oro (Front Polisario) (ombud: inledningsvis advokaterna C.-E. Hafiz och G. Devers, därefter advokaten G. Devers)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Kyriakopoulou, A. Westerhof Löfflerová och N. Rouam)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis F. Castillo de la Torre, E. Paasivirta och D. Stefanov, därefter F. Castillo de la Torre och E. Paasivirta)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 2012/497/EU av den 8 mars 2012 om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter, om ersättande av protokoll nr 1, 2 och 3 och deras bilagor samt om ändring av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (EUT L 241, s. 2).

Domslut

1)

Rådets beslut 2012/497/EU av den 8 mars 2012 om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Kungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter, om ersättande av protokoll nr 1, 2 och 3 och deras bilagor samt om ändring av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Kungariket Marocko, å andra sidan, ogiltigförklaras, såvitt tillämpningen av det nämnda avtalet på Västsahara godkänns genom beslutet.

2)

Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Front populaire pour la libération de la saguia-el-hamra et du rio de oro (Front Polisario).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/26

Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Universal Music mot harmoniseringskontoret (Yellow Lounge)

(Mål T-379/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändning - Återkallelse av invändningen - Anledning saknas att döma i saken))

(2016/C 068/34)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Universal Music GmbH (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaten M. Viefhus)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis G. Schneider, därefter G. Schneider och D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Yello Strom GmbH (Köln, Tyskland) (ombud: advokaten K. Gründig-Schnelle)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 20 mars 2014 (ärende R 274/2013-4), angående ett invändningsförfarande mellan Yello Strom GmbH och Universal Music GmbH.

Avgörande

1)

Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)

Yello Strom GmbH och Universal Music GmbH ska bära sina rättegångskostnader och, var för sig, ersätta hälften av de rättegångskostnader som Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret) har åsamkats.

(1)  EUT C 292, 1.9.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/27

Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Murnauer Markenvertrieb mot harmoniseringskontoret – Bach Flower Remedies (MURNAUERS Bachblüten)

(Mål T-534/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Återkallande av invändningen - Anledning saknas att döma i saken))

(2016/C 068/35)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Murnauer Markenvertrieb GmbH (Egelsbach, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Traub och D. Horst)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Bach Flower Remedies Ltd (Wimbledon, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna A. Renck och M. Petersen)

Saken

Överklagande av det beslut som harmoniseringskontorets andra överklagandenämnd meddelade den 5 maj 2014 (ärende 2041/2012-2) om ett invändningsförfarande mellan Murnauer Markenvertieb GmbH och Bach Flower Remedies Ltd.

Avgörande

1)

Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)

Murnauer Markenvertrieb GmbH och Bach Flower Remedies Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ska vardera ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)(harmoniseringskontoret).

(1)  EUT C 351, 6.10.2014.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/28

Tribunalens beslut av den 18 december 2015 – CompuGroup Medical mot harmoniseringskontoret – Schatteiner (SAM)

(Mål T-850/14)

((Talan om ogiltigförklaring - Gemenskapsvarumärke - Tidsfrist för väckande av talan - Den tidpunkt då fristen börjar löpa - Delgivning av överklagandenämndens beslut via klagandeombudets elektroniska konto hos harmoniseringskontoret - Dröjsmål - Force majeure eller oförutsebar omständighet föreligger inte - Uppenbart att talan ska avvisas))

(2016/C 068/36)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: CompuGroup Medical AG (Koblenz, Tyskland) (ombud: advokaten B. Dix)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: H. Kunz)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Simon Schatteiner (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna F. Schulz och H. Pernez)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 23 juli 2014 (ärende R 818/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Simon Schatteiner och CompuGroup Medical AG.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

CompuGroup Medical AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/28

Tribunalens beslut av den 17 december 2015 – Garcia Minguez mot kommissionen

(Mål T-357/15 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Rekrytering - Internt uttagningsprov vid kommissionen vid vilket institutionens tillfälligt anställda ges tillträde - Tillfälligt anställd vid ett genomförandeorgan nekad tillträde - Artikel 29.1 b i stadgan - Likabehandling - Uppenbart att överklagandet helt saknar rättslig grund))

(2016/C 068/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Maria Luisa Garcia Minguez (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna L. Ortiz Blanco och Á. Givaja Sanz)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis J. Currall, G. Gattinara och F. Simonetti, därefter G. Gattinara och F. Simonetti)

Saken

Överklagande av det beslut som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 28 april 2015, Garcia Minguez/Commission (F-72/14, REUFP, EU:F:2015:40), med yrkande om upphävande av det beslutet.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Maria Luisa Garcia Minguez ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 279, 24.8.2015.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/29

Överklagande ingett den 11 november 2015 – Frame mot harmoniseringskontoret – Bianca-Moden (BIANCALUNA)

(Mål T-627/15)

(2016/C 068/38)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: Frame Srl (San Giuseppe Vesuviano, Italien) (ombud: advokaterna M. Borghese, R. Giordano och E. Montelione)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Bianca-Moden GmbH & Co. KG (Ochtrup, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”BIANCALUNA” – Registreringsansökan nr 11 251 808

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 7 augusti 2015 i ärende R 2952/2014-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

återförvisa ärendet till harmoniseringskontoret så att risken för förväxling kan bedömas korrekt med beaktande av den bevisning för användning som Bianca-Moden GmbH & Co. KG har förebringat,

—

förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna i första instans och i förevarande förfarande,

—

i andra hand ändra det överklagade beslutet så, att följande varor i klass 25 registreras: underkläder, pyjamas, t-shirts, trosor, underbyxor,

Grunder

—

Feltolkning av förordning nr 207/2009, eftersom endast en äldre rättighet bedömdes.

—

Feltolkning av förordning nr 207/2009 vid bedömningen av risken för förväxling mellan de jämförda kännetecknen.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/30

Talan väckt den 3 december 2015 – BikeWorld mot kommissionen

(Mål T-702/15)

(2016/C 068/39)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: BikeWorld GmbH (St. Ingbert, Tyskland) (ombud: advokaten J. Jovy)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 1 oktober 2014 i den mån som sökanden berörs därav, och

—

skjuta upp verkställigheten av beslutet i förhållande till sökanden till dess att målet avgjorts (artikel 278 FEUF).

Grunder och huvudargument

Sökanden har yrkat att kommissionens beslut C (2014) 3634 slutlig av den 1 oktober 2014 om det statliga stöd som Tyskland har genomfört till förmån för Nürburgring (SA.31550) (2012/C) (f.d. 2012/NN) delvis ska ogiltigförklaras.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden i huvudsak följande grunder.

1.

Första grunden: Sökanden är inte längre identisk med de personer som deltog i beslutsförfarandet. Talan kan därför inte väckas mot sökanden.

2.

Andra grunden: Sökanden deltog inte i det förfarande som ledde fram till det ifrågasatta beslutet. Sökandens rätt att bli hörd har därmed åsidosatts.

3.

Tredje grunden: Sökandens nuvarande partner hade inget att göra med den ursprungliga partnern/innehavaren vid tidpunkten för beviljandet av lånet.

4.

Fjärde grunden: Syftet med återkravet, nämligen att förhindra att enskilda personer får konkurrensfördelar, kan inte uppnås genom beslutet, då sökanden inte konkurrerar med någon och inte heller har gjort det sedan det sista lånet beviljades.

5.

Femte grunden: Sökanden har redan uppgett att det är redo att avveckla och upplösa bolaget om det är nödvändigt för att förhindra den insolvens som hotar det, vilken är oundviklig och sökanden måste betala tillbaka till följd av ett återkrav.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/30

Talan väckt den 28 november 2015 – Micula m.fl. mot kommissionen

(Mål T-704/15)

(2016/C 068/40)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Viorel Micula (Oradea, Rumänien), European Drinks SA (Ștei, Rumänien), Rieni Drinks SA (Rieni, Rumänien), Transilvania General Import-Export SRL (Oradea), West Leasing International SRL (Pantasesti, Rumänien) (ombud: advokaterna J. Derenne, A. Dashwood, D. Vallindas)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2015/1470 av den 30 mars 2015 om det statliga stöd SA.38517 (2014/C) (ex 2014/NN) som Rumänien har genomfört (Skiljedomen Micula mot Rumänien av den 11 december 2013) [delgivet med nr C(2015) 2112] (EUT 2015 L 323, s. 43),

—

i andra hand, ogiltigförklara det angripna beslutet i den del:

i.

det identifierar Viorel Micula som ett ”företag”, och därmed som en del i den påstådda enda ekonomiska enhet som utgör mottagaren av stödet,

ii.

det identifierar mottagaren av stödet som en enda ekonomisk enhet bestående av Viorel Micula, Ioan Micula, S.C. European Food SA, S.C. Starmill S.R.L., S.C. Multipack, European Drinks SA, Rieni Drinks SA, Scandic Distilleries SA, Transilvania General Import-Export SRL, och

iii.

det fastställer, i artikel 2.2, att Viorel Micula, Ioan Micula, S.C. European Food SA, S.C. Starmill S.R.L., S.C. Multipack, European Drinks SA, Rieni Drinks SA, Scandic Distilleries SA, Transilvania General Import-Export SRL, och West Leasing SRL ska vara gemensamt ansvariga för återbetalningen av det statliga stöd som någon av dem har mottagit,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för talan åberopar sökandena åtta grunder.

1.

Första grunden: bristande behörighet och maktmissbruk

—

Den första grunden avser bristande behörighet och maktmissbruk. Genom att felaktigt ha kvalificerat verkställandet av skiljedomen ICSID (skiljedomen) som beviljande av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF har kommissionen de facto utövat behörighet, som den besitter angående statligt stöd som beviljats av Rumänien sedan landet anslöt sig till EU, med retroaktiv verkan för tiden som föregick anslutningen. Kommissionen är uppenbart obehörig att nyttja sin behörighet för statligt stöd på detta sätt. Att anta ett beslut med sådant syfte och sådan effekt utgör även maktmissbruk.

2.

Andra grunden: åsidosättande av artikel 107.1 FEUF

—

För det första påvisar inte beslutet att det uppkommit någon ekonomisk fördel genom att kvalificera verkställandet/implementeringen av skiljedomen som oförenligt stöd. Förevarande fall uppfyller villkoren enligt den rättspraxis som fastställts genom domen Asteris (dom av den 27 september 1988, Asteris m.fl., 106/87 – 120/87, REG, EU:C:1988:457). Om någon ekonomisk fördel uppkommit, vilket inte är fallet, föregår den Rumäniens anslutning till EU och faller därmed utanför EU:s regelverk om statligt stöd. För det andra påvisar inte beslutet att det föreligger selektivitet. Det bilaterala investeringsavtalet Rumänien-Sverige (”BIT” – den rättsliga grunden för skiljedomen) upprättar ett system för allmän ansvarsskyldighet som är lika tillämpligt på samtliga investerare. För det tredje påvisar inte beslutet att åtgärden i fråga kan tillskrivas den rumänska staten. Rumänien har ingen skönsmån för att verkställa skiljedomen.

3.

Tredje grunden: åsidosättande av artikel 351 FEUF och allmänna rättsprinciper

—

Den tredje grunden avser ett åsidosättande av artikel 351 FEUF och allmänna rättsprinciper. Artikel 351 FEUF skyddar de förpliktelser Rumänien påtagit sig för att verkställa BIT-avtalet med Sverige, då det fortfarande var ett avtal mellan en medlemsstat (Sverige) och ett tredje land (Rumänien), mot någon verkan av EU:s regelverk för statligt stöd efter anslutningen.

4.

Fjärde grunden: åsidosättande av principen om skydd av berättigade förväntningar

—

Den fjärde grunden avser ett åsidosättande av principen om skydd av berättigade förväntningar. EU:s myndigheter uppmuntrade aktivt ingåendet av BIT-avtal, och skapade följaktligen berättigade förväntningar för att ansträngningar för att verkställa ett sådant BIT-avtal genom en skiljedom inte skulle hindras genom exempelvis reglerna om statligt stöd.

5.

Femte grunden: det påstådda stödet ska bedömas som förenligt stöd

—

Den femte grunden, åberopad i andra hand, avser att det påstådda stödet ska bedömas som förenligt stöd. Den nationella åtgärden i fråga som låg till grund för tvistlösningen och skiljedomen befanns aldrig definitivt som oförenlig. Den hade, under alla omständigheter, varit förenlig med EU:s regelverk om statligt stöd.

6.

Sjätte grunden: beslutet fastställer felaktigt mottagarna av det påstådda stödet

—

Den sjätte grunden, åberopad i tredje hand, avser att beslutet felaktigt fastställer mottagarna av det påstådda stödet. Beslutet visar varken att Viorel och Ioan Micula ingår i den påstådda ekonomiska enheten, eller att det i förevarande fall existerar en enda ekonomisk enhet.

7.

Sjunde grunden: fel avseende återbetalningen

—

Den sjunde grunden avser fel angående den återbetalning som fastställs i beslutet. Genom att beslutet felaktigt fastställer mottagarna av det påstådda stödet, krävs återbetalning från enskilda och företag som inte är mottagare av det påstådda stödet.

8.

Åttonde grunden: åsidosättande av en väsentlig formföreskrift

—

Den åttonde grunden avser ett åsidosättande av en väsentlig formföreskrift (rätten att bli hörd). Beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet omnämner inte vid något tillfälle sökandena European Drinks, Rieni Drinks, West Leasing and Transilvania General Import-Export.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/32

Överklagande ingett den 9 december 2015 – BASF mot harmoniseringskontoret – Evonik Industries (DINCH)

(Mål T-721/15)

(2016/C 068/41)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: BASF SE (Ludwigshafen am Rhein, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Schulz och C. Onken)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Evonik Industries AG (Marl, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”DINCH” – Gemenskapsvarumärke nr 2 563 856

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 23 september 2015 i ärende R 2080/2014-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ändra det överklagade beslutet så, att talan från motparten vid överklagandenämnden ogillas,

—

i andra hand, ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

—

Åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/33

Talan väckt den 4 december 2015 – Verband der Bayerischen Privaten Milchwirtschaft mot Kommission

(Mål T-724/15)

(2016/C 068/42)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Verband der Bayerischen Privaten Milchwirtschaft e. V. (München, Tyskland) (ombud: advokaterna C. Bittner och N. Thies)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det angripna beslutet i den del detta

—

i artikel 1 fastställer att det statliga stöd som Tyskland har beviljat mjölkföretag för mjölkkvalitetstester som genomförts i Bayern står i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget och är oförenligt med den inre marknaden sedan den 1 januari 2007,

—

i artiklarna 2–4 fastställer att stödet ska återbetalas jämte ränta, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

I förevarande talan har sökanden begärt delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2015) 6295 av den 18 september 2015 om av Tyskland beviljat statligt stöd SA.35484 (2013/C) (f.d. SA.35484 (2012/NN)) till mjölkkvalitetstester enligt lagen om mjölk och fetter.

—

Till stöd för sin talan anför sökanden sex grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som anförts i mål T-722/15, Interessengemeinschaft privater Milchverarbeiter Bayerns mot kommissionen.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/33

Talan väckt den 11 december 2015 – Chemtura Netherlands mot Efsa

(Mål T-725/15)

(2016/C 068/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Chemtura Netherlands (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem)

Svarande: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) fattade den 10 december 2015 om offentliggörande av vissa delar av slutsatsen från en expertgranskning av översynen av godkännandet av det verksamma ämnet diflubensuron beträffande metaboliten PCA, som sökanden ansökte om konfidentiell behandling av med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, s. 1), och

—

förplikta Efsa att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden: Efsa har åsidosatt förordning nr 1107/2009 och den grundläggande rätten till skydd för affärsheligheter.

—

Sökanden ifrågasätter på vilken rättslig grund Efsa beslutade att den hade en skyldighet att offentliggöra sina slutsatser. Även om det var befogat enligt artikel 21 i förordning nr 1107/2009 att offentliggöra Efsas slutsatser, måste Efsa anses ha åsidosatt artikel 63 i förordning nr 1107/2009 genom att ha offentliggjort konfidentiella uppgifter.

2.

Andra grunden: Efsa har gjort en uppenbart oriktig bedömning

—

Sökanden gör gällande att Efsa har grundat sitt beslut på en oriktig bedömning av fakta och relaterade vetenskapliga uppgifter, vilket lett till att den gjort en uppenbart oriktig bedömning av sökandens ansökan om konfidentiell behandling.

3.

Tredje grunden: Efsa har åsidosatt grundläggande unionsrättsliga principer, såsom rätten till försvar och principen om god förvaltning

—

Sökanden har inte getts möjlighet att yttra sig över handlingar som legat till grund för Efsas slutsatser.

4.

Fjärde grunden: Efsa har underlåtit att uppfylla de skyldigheter som åligger den

—

Efsa har inte grundat sin bedömning på alla tillgängliga vetenskapliga fakta, trots att den har en skyldighet att producera arbeten av högsta vetenskapliga kvalitet.

5.

Femte grunden: Efsa har åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar

—

Sökanden för diskussioner med kommissionen och kommissionen har i sina skrivelser låtit antyda att sökanden skulle ges tillfälle att yttra sig över Efsas slutsatser i samband med kommissionens översyn. Sökandens synpunkter borde beaktas innan Efsas slutsats offentliggörs.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/34

Talan väckt den 12 december 2015 – Klyuyev mot rådet

(Mål T-731/15)

(2016/C 068/44)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sergiy Klyuyev (Donetsk, Ukraina) (ombud: R. Gherson, Solicitor, B. Kennelly, Barrister, och T. Garner, Solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut 2015/1781/Gusp av den 5 oktober 2015 om ändring av beslut 2014/119 av den 5 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina samt rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1777 om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 av den 5 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina i den mån de är tillämpliga på sökanden, och

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

1.

Genom den första grunden görs gällande att rådet inte fastställt en korrekt rättslig grund. Artikel 29 EUF var inte en korrekt rättslig grund för det ifrågasatta beslutet, eftersom den anmärkning som riktats mot sökanden inte identifierade honom som en enskild som hotat respekten för rättsstaten eller för de mänskliga rättigheterna i Ukraina (i den mening som avses i artiklarna 21.2 FEU och 23 FEU). Då beslutet var ogiltigt kunde rådet inte genomföra den ifrågasatta förordningen med stöd av artikel 215.2 FEUF. Vid den tidpunkt då de restriktiva åtgärderna vidtogs fanns det inga anklagelser inom ramen för rättsliga förfaranden mot sökanden, avseende att hans verksamhet hotade rättsstaten eller åsidosatte någon mänsklig rättighet i Ukraina. De restriktiva åtgärderna stöder i själva verket ett åsidosättande av rättsstatens principer från de ukrainska myndigheternas sida, i deras behandling av sökanden.

2.

Genom den andra grunden hävdas att rådet gjorde sig skyldigt till en uppenbart oriktig bedömning när den fann att sökanden uppfyllde kriterierna för att uppföras i förteckningen. De anklagelser som allmänna åklagarmyndigheten presenterade för rådet var ytterst allmänt hållna och saknade helt stöd av bevisning, än mer av ”konkret” sådan, avseende förekomsten av rättsliga förfaranden mot sökanden. Sökanden pekade på bristerna i anklagelserna före de restriktiva åtgärderna och rådet underlät att infordra svar och nödvändig bevisning från de ukrainska myndigheterna. Rådet gjorde fel som blint trodde på anklagelserna, inte minst med tanke på att rättsliga förfaranden som lever upp till europeisk standard saknas i Ukraina.

3.

Genom den tredje grunden görs gällande att rådet åsidosatte sökandens rätt till försvar och till ett effektivt rättsligt skydd. I ett ärende avseende förnyelse har rådet en förhöjd skyldighet att fullständigt utreda de myndigheter som framställer begäran och ge upplysningar till den person som angetts. Den skyldigheten åsidosattes i detta fall.

4.

Genom den fjärde grunden hävdas att rådet inte gav sökanden tillräckliga motiv till att han upptogs i förteckningen. De skälen som angavs var inte tillräckligt utförliga och exakta.

5.

Genom den femte grunden görs gällande att rådet allvarligt kränkte sökandens grundläggande rättigheter till egendom och anseende. De restriktiva åtgärderna vidtogs utan vederbörliga garantier för att sökanden på ett verksamt sätt skulle kunna försvara sig inför rådet. De restriktiva åtgärderna begränsas inte till någon särskild egendom som sägs motsvara förskingrade offentliga medel, eller ens till beloppet av de medel som påstås ha förskingrats.

6.

Genom den sjätte grunden hävdas att såvitt rådet har rätt i att kriterierna för upptagande i förteckningen kan utsträckas till att omfatta varje undersökning som saknar samband med rättsliga förfaranden, är kriterierna oproportionerliga och rättsstridiga.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/35

Talan väckt den 16 december 2015 – Republiken Portugal mot kommissionen

(Mål T-733/15)

(2016/C 068/45)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes och M. Figueiredo biträdda av advokat L. Silva Morais)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut som delgetts genom kommissionens generalsekretariats skrivelse SG-Greffe (2015) D/11533 av den 12 oktober 2015 (1), och

—

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Republiken Portugal anser att det betalningsföreläggande som Europeiska kommissionens generalsekretariat översänt genom skrivelsen SG-Greffe (2015) D/11533 av den 12 oktober 2015 ska ogiltigförklaras av följande skäl.

1 –

Kommissionen har genom det angripna beslutet överskridit sina befogenheter genom att utöva befogenheter som tillkommer Europeiska unionens domstolar.

2 –

Beslutet grundas på en konstlad uppdelning av verkningarna av domstolens dom i mål C-76/13 och strider därmed mot fördragen eller mot en rättstregel som gäller deras tillämpning.

3 –

Det angripna beslutet av kommissionen innebär ett åsidosättande av principen om rättskraft, och strider därmed även av det skälet mot fördragen eller mot en rättsregel som gäller deras tillämpning.

4 –

Det angripna beslutet strider mot fördragen eller mot en rättsregel som gäller deras tillämpning även på grund av att det innebär ett åsidosättande av principerna om rättssäkerhet, stabila rättsförhållanden och skydd för berättigade förväntningar, vilka erkänns i Europeiska unionens rättsordning.

5 –

Det angripna beslutet utgör ett åsidosättande av principen om förbud mot dubbel bestraffning. Enligt denna är det förbjudet att anta en ny individuell rättsakt för att försöka uppnå det som man inte lyckats med tidigare till följd av ett domstolsavgörande. Beslutet strider därmed mot fördragen eller mot en rättstregel som gäller deras tillämpning.

(1)  Beslut av generaldirektören för Europeiska kommissionens generaldirektorat Kommunikationsnät, innehåll och teknik i vilket Republiken Portugal åläggs att betala ett belopp på 580 000 euro med tillämpning, såvitt avser perioden den 25 juni–21 augusti 2014, av det löpande vite som domstolen beslutade om i mål C-76/13.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/36

Överklagande ingett den 17 december 2015 av europeiska kommissionen av den dom som personaldomstolen meddelade den 6 oktober 2015 i mål F-119/14, FE mot kommissionen

(Mål T-734/15 P)

(2016/C 068/46)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Simonetti och G. Gattinara)

Övrig part i målet: FE (Luxemburg, Luxemburg)

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

upphäva personaldomstolens dom av den 6 oktober 2015 i mål F-119/14, FE mot kommissionen,

—

ogilla EF:s talan i mål F-119/14,

—

fastställa att vardera parten ska bära sina rättegångskostnader avseende förfarandet vid domstolen,

—

förplikta FE att ersätta rättegångskostnaderna avseende förfarandet vid personaldomstolen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.

1.

Första grunden: felaktig rättstillämpning och missuppfattning av handlingarna i målet

—

Genom den första grunden gör klaganden gällande att personaldomstolen gjort sig skyldig till flera fall av felaktig rättstillämpning och juryn har missuppfattat handlingarna i målet vid tolkningen och tillämpningen av tillträdeskravet avseende minsta yrkeserfarenhet.

2.

Andra grunden: felaktig rättstillämpning

—

Genom den andra grunden gör klaganden gällande att personaldomstolen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att tillsättningsmyndigheten hade gjort en uppenbart oriktig bedömning.

3.

Tredje grunden: felaktig rättstillämpning och åsidosättande av motiveringsskyldigheten

—

Genom den tredje grunden gör klaganden gällande att personaldomstolen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning och flera fall av åsidosättande av motiveringsskyldigheten genom att ha förpliktat kommissionen att utge 10 000 euro till sökanden i första instans.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/37

Överklagande ingett den 18 december 2015 – The Art Company B & S mot harmoniseringskontoret – Manifatture Daddato och Laurora (SHOP ART)

(Mål T-735/15)

(2016/C 068/47)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: The Art Company B & S, SA (Quel, Spanien) (ombud: juristerna L. Sánchez Calderón och J. Villamor Muguerza)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motparter vid överklagandenämnden: Manifatture Daddato SpA (Barletta, Italien) och Sabina Laurora (Trani, Italien)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Figurmärke innehållande ordelementet SHOP ART – Registreringsansökan nr 12 030 921

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av harmoniseringskontorets första överklagandenämnd den 8 oktober 2015 i ärende R 3050/2014-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

—

Åsidosättande av artikel 8.1 b förordning nr 207/2009.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/38

Talan väckt den 18 december 2015 – British Aggregates m.fl. mot kommissionen

(Mål T-741/15)

(2016/C 068/48)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: British Aggregates Association (Lanark, Förenade kungariket), Tinney Quarries Ltd (St. Johnston, Irland), MBC Quarries Ltd (Ballybofey, Irland), Mac Sand Ltd (Stranorlar, Irland) (ombud: juristen L. Van den Hende och A. White, Solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 4 augusti 2014 om stödordning SA.18859 (11/C) (ex 65/10 NN) som Förenade kungariket har genomfört i form av undantag från skatt på ballast i Nordirland (ex N 2/04), som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, och

—

förplikta kommissionen att ersätta sökandenas rättegångskostnader i detta mål.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.

1.

Första grunden: Sökandena hävdar att kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning när den fastställde att överträdelsen av artikel 10 FEUF, och således av artikel 107 FEUF, kunde korrigeras retroaktivt och därigenom medföra att undantaget från skatt på ballast för Nordirland blev förenligt med den inre marknaden.

2.

Andra grunden: Sökandena gör, i förhållande till den första grunden, alternativt gällande att kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning och en felaktig bedömning när den fastställde att den korrigerande åtgärd som Förenade kungariket hade vidtagit retroaktivt var förenlig med effektivitetsprincipen och rätten till ett effektivt rättsmedel.

3.

Tredje grunden: Sökandena hävdar att kommissionen gjorde en felaktig bedömning när den fastställde att undantaget från skatt på ballast för Nordirland var förenligt med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (1) (2008 års riktlinjer för miljöstöd), och således med artikel 107.3 c FEUF. I synnerhet gjorde kommissionen en felaktig bedömning när den slog fast att det nödvändiga kriteriets tredje led enligt 2008 års riktlinjer för miljöstöd hade uppfyllts, nämligen det som avser huruvida stenbrotten i Nordirland kunde övervältra skatt på ballast på kunder utan att det ledde en stor minskning av försäljningen.

4.

Fjärde grunden: Sökandena gör gällande att kommissionen underlät att göra en riktigt omsorgsfull och opartisk prövning av huruvida den korrigerande åtgärd som Förenade kungariket hade vidtagit retroaktivt var förenlig med effektivitetsprincipen och rätten till ett effektivt rättsmedel, och av huruvida det nödvändiga testets tredje led enligt 2008 års riktlinjer för miljöstöd hade uppfyllts.

5.

Femte grunden: Sökandena hävdar att kommissionen inte motiverade, enligt artikel 296 FEUF, varför det ansågs att den korrigerande åtgärd som Förenade kungariket hade vidtagit retroaktivt var förenlig med effektivitetsprincipen och rätten till ett effektivt rättsmedel, och varför det ansågs att det nödvändiga testets tredje led enligt 2008 års riktlinjer för miljöstöd hade uppfyllts.

(1)  EUT 2008, C 82, s. 1.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/39

Talan väckt den 21 december 2015 – Nausicaa Anadyomène och Banque d’Escompte mot europeiska centralbanken

(Mål T-749/15)

(2016/C 068/49)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Nausicaa Anadyomène SAS (Paris, Frankrike) och Banque d’Escompte (Paris) (ombud: advokaterna S. Rodrigues och A. Tymen)

Svarande: Europeiska centralbanken

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

förklara att talan kan prövas i sak och att den är välgrundad,

och följaktligen:

—

fastslå att svaranden är ansvarig i den mening som avses i artikel 340 FEUF för de misstag som begåtts genom dess penningpolitik avseende grekiska skuldebrev,

—

förplikta svaranden att ersätta liden skada, vilken bedöms uppgå till 10 901 448,38 euro för bolaget Nausicaa, med förbehåll för ändringar, och till 239 058,84 euro för Banque d’Escompte,

—

under alla förhållanden, förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.

1.

Den första grunden, som avser att ECB gjort sig skyldig till tillräckligt klara överträdelser, består av tre delar:

—

Första delgrunden, avseende åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar.

—

Andra delgrunden, avseende åsidosättande av principerna om likabehandling och om icke-diskriminering samt åsidosättande av artiklarna 20 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

—

Tredje delgrunden, avseende åsidosättande av principen om god förvaltningssed samt åsidosättande av artikel 41 i stadgan och av skyldigheten att agera omsorgsfullt.

2.

Den andra grunden avser den skada sökandena lidit och orsaksambandet mellan ECB:s bristfälliga agerande och denna skada.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/39

Talan väckt den 21 december 2015 – Contact Software mot kommissionen

(Mål T-751/15)

(2016/C 068/50)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Contact Software GmbH (Bremen, Tyskland) (ombud: advokaterna J.-M. Schultze, S. Pautke och C. Ehlenz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslut C(2015) 7006 slutlig i ärende AT.39846 – CONTACT/Dassault & PTC av den 9 oktober 2015, och

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har yrkat ogiltigförklaring av beslut C(2015) 7006 slutlig i ärende AT.39846 – CONTACT/Dassault & PTC av den 9 oktober 2015, genom vilket sökandens klagomål av den 18 november 2010 med stöd av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 773/2004 (1) avslogs.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Felaktig definition av de berörda marknaderna

—

Sökanden har anfört att svaranden gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning vid tolkningen och tillämpningen av artikel 102 FEUF genom att inte närmare befatta sig med sökandens uppgifter och argument till stöd för att de berörda marknaderna skulle definieras snävare, så att dels egna marknader för enskilda utgivares ”Computer Aided Design”-software (CAD-Software) eller åtminstone High-End-CAD-Software för biltillverkare och biltillverkarnas underleverantörer, dels en marknad för gränssnittsinformation för varje utgivares CAD-Software omfattades.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 102 FEUF

—

Sökanden har gjort gällande att svaranden gjorde en uppenbart oriktig bedömning av de berörda företagens dominerande marknadsposition vilken i huvudsak grundade sig på den redan nämnda felaktiga definitionen av de berörda marknaderna.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten

—

Sökanden har gjort gällande att avslaget på dess klagomål var bristfälligt motiverat.

4.

Fjärde grunden: Uppenbart oriktig bedömning

—

Sökanden har gjort gällande att svarandens slutsats att det saknades tillräckliga skäl av unionsintresse för att närmare undersöka huruvida artikel 102 FEUF hade åsidosatts är uppenbart felaktig.

(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, s. 18).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/40

Talan väckt den 22 december 2015 – European Dynamics Luxembourg och Evropaïkí Dynamikí mot kommissionen

(Mål T-752/15)

(2016/C 068/51)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: European Dynamics Luxembourg SA (Luxemburg, Luxemburg) och Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (Athen, Grekland) (ombud: M. Sfyri och C. Dede)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut som delgavs sökandena den 29 oktober 2015 med delgivningsnummer DIGIT/R/3/SDP/PT 5107460 (2015), vari kommissionen placerade sökandenas anbud – för en av de tre individuella delarna, i synnerhet del 3 – i upphandlingsförfarande Nr DIGIT/R3/PO/2015/0008 med rubriken ”Support and consulting services for technical informatics staff IV (STIS IV)” på sjätte plats

—

förplikta kommissionen att ersätta sökandena för den skada de lidit på grund av den förlorade möjligheten att klassificeras på första plats såvitt avser del 3 i ramavtalet STIS IV,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt sökandena ska det angripna beslutet ogiltigförklaras då det innehåller en bristande motivering: (i) såvitt gäller bedömningen av sökandenas tekniska anbud, (ii) såvitt gäller skälen till varför de vinnande företagens och konsortiernas ekonomiska anbud inte ansågs onormalt lågt, men även med anledning av kommissionens åsidosättande av kontraktshandlingarna och av unionsrätten samt på grund av en uppenbart oriktig bedömning .

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/41

Överklagande ingett den 22 december 2015 – Facebook mot harmoniseringskontoret – Brand IP Licensing (lovebook)

(Mål T-757/15)

(2016/C 068/52)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Facebook, Inc (Menlo Park, Förenta staterna) (ombud: advokaterna M. Granado Carpenter och M. Polo Carreño)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Brand IP Licensing Ltd (Road Town, Britiska jungfruöarna)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: I Gemenskapsordmärket ”lovebook” – Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 9 926 577

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 30 september 2015 i ärende R 2028/2014-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

Ogiltigförklara det överklagade beslutet i sin helhet, i den mån detta upphäver invändningsenhetens beslut att bifalla invändningen mot ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 9 926 577 LOVEBOOK på grund av risken för förväxling som grundas på att kännetecknen företer mycket små likheter i förhållande till sina skillnader, att omsättningskretsens helhetsintryck av kännetecknen är att de inte är lika och att det förhåller sig så även om de äldre varumärkena har en högre särskiljningsförmåga.

—

förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 8.1 b förordning nr 207/2009 .

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/42

Talan väckt den 22 december 2015 – EDF Toruń mot Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)

(Mål T-758/15)

(2016/C 068/53)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: EDF Toruń SA (Toruń, Polen) (ombud: advokaten K. Sienkiewicz)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kemikaliemyndighetens beslut nr SME(2015)4950 av den 3 november 2015 och faktura med mervärdesskattenummer 10054011 av den 3 november 2015 angående påförandet av en administrativ avgift till följd av felaktig angivelse av företagets storlek i samband med anmälan till REACH-registret,

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Den första grunden avser att kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/CE) inte är bindande och att det föreligger ett behov av att tillämpa nationella bestämmelser på området.

2.

Den andra grunden avser ett åsidosättande av förordning nr 340/2008 (1), på grund av att kemikaliemyndigheten inte har rätt att påföra enheter som gör en registrering i REACH-registret penningsanktioner.

3.

Den tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen på grund av myndigheten påförde en administrativ avgift som är onormalt hög i förhållande till den arbetsbörda som krävs för att fastställa den faktiska storleken på företaget.

4.

Den fjärde grunden avser maktmissbruk, på grund av att en avgift påfördes med stöd av beslut nr 14/2015 av Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse, trots att detta inte är bindande.

5.

Den femte grunden avser ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen på grund av att administrativa avgifter utgår med olika belopp beroende på storleken på den enhet som berörs, trots att det inte finns någonting som motiverar att en sådan lösning skulle anses skälig.

(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 av den 16 april 2008 om de avgifter som ska betalas till Europeiska kemikaliemyndigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 107, s. 6).

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/43

Talan väckt den 23 december 2015 – Sogepa mot kommissionen

(Mål T-761/15)

(2016/C 068/54)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Société wallonne de gestion et de participations (Sogepa) (Liège, Belgien) (ombud: advokaterna A. Lepièce och H. Baeyens)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara artiklarna 3–6 i Europeiska kommissionens beslut av den 31 juli 2014 om det oanmälda statliga stödet SA.34791 (2013/C) (f.d. 2012/NN) – Belgien – Omstruktureringsstöd till Val Saint-Lambert, i den del beslutet medför ett återkrav som motsvarar två gånger den ekonomiska fördel som bolaget Val Saint-Lambert faktiskt fått, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund, nämligen att kommissionens bedömning av den ekonomiska fördel som Val Saint-Lambert SA fick genom att beviljas det aktuella lånet utgör felaktig rättstillämpning, liksom återkravet av två gånger denna ekonomiska fördel.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/43

Talan väckt den 29 december 2015 – Deutsche Lufthansa mot kommissionen

(Mål T-764/15)

(2016/C 068/55)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Lufthansa AG (Köln, Tyskland) (ombud: advokaten A. Martin-Ehlers)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 1 oktober 2014 i ärende SA.32833 (2011/C) (ex 2011/NN) – Flygplatsen Hahn,

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan gör sökanden gällande i huvudsak följande:

—

Fel i förfarandet på grund av att sökanden inte fortsatte att konsulteras under år 2014.

—

Ärendet har framställts på ett ofullständigt sätt, trots att de faktiska omständigheterna var kända för svaranden vid tidpunkten för antagandet av det angripna beslutet.

—

Felaktig rättslig bedömning av åtgärderna till förmån för den berörda flygplatsen genom att vissa åtgärder inte ansetts utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF och andra åtgärder ansetts utgöra statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden.

—

Underlåtenhet att beakta att allt det stöd som avses i det angripna beslutet till förmån för den berörda flygplatsen i praktiken överfördes till Ryanair i dess egenskap av viktigaste användaren av flygplatsen.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/44

Talan väckt den 30 december 2015 – BelTechExport mot rådet

(Mål T-765/15)

(2016/C 068/56)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: BelTechExport ZAO (Minsk, Vitryssland) (ombud: J. Jerņeva och E. Koškins, advokater)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets förordning (EU) 2015/1948 av den 29 oktober 2015 om ändring av förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 284, 2015, s. 62) i den mån den utvidgar tillämpningsområdet för de restriktiva åtgärderna till sökanden, även om de tillfälligt har stoppats,

—

ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2015/1957 av den 29 oktober 2015 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 284, 2015, s. 149), i den mån det utvidgar tillämpningsområdet för de restriktiva åtgärderna till sökanden, även om de tillfälligt har stoppats, och

—

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: De angripna rättsakterna saknar tillräcklig motivering till varför sökanden ska vara fortsatt upptagen på förteckningen i de berörda bilagorna, och rådet har inte iakttagit bestämmelserna i artikel 296 andra stycket FEUF, vilken kräver att rådet anger en motivering.

2.

Andra grunden: De angripna rättsakterna åsidosätter rätten till försvar och rätten till en rättvis rättegång i artikel 47 i Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna (stadgan) och artiklarna 6 och 13 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) i det att de antogs utan att sökanden bereddes tillfälle att på ett effektivt sätt utöva rätten till försvar, särskilt rätten att bli hörd och rätten att få tillgång till ett förförande som gör det möjligt för sökanden att effektivt begära strykning från listan över personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna.

3.

Tredje grunden: De angripna rättsakterna är behäftade med en uppenbart felaktig bedömning, eftersom de grundas på det felaktiga antagandet att sökanden, i sin egenskap av ett större företag i den vitryska sektorn för vapentillverkning och vapenexport, gynnas av Lukasjenkoregimen.

4.

Fjärde grunden: De angripna rättsakterna åsidosätter den grundläggande rätten till egendom i artikel 17 i stadgan och artikel 1 i protokoll 1 i Europakonventionen. Åsidosättandet grundas inte på övertygande bevisning, utan är omotiverat och oproportionerligt.

Personaldomstolen

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/45

Talan väckt den 19 november 2015 – ZZ mot parlamentet

(Mål F-143/15)

(2016/C 068/57)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaten A. Fombaron)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av beslutet att avvisa sökandens klagomål om ogiltigförklaring av beslutet att avsluta sökandens anställning vid Europaparlamentet i förtid.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—

ogiltigförklara beslutet av den 19 augusti 2015 att avvisa sökandens klagomål med stöd av artikel 90.2 i Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter,

—

ogiltigförklara Europaparlamentets beslut av den 25 februari 2015,

—

ogiltigförklara Europaparlamentets beslut av den 2 februari 2015, och

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/45

Talan väckt den 27 november 2015 – ZZ mot parlamentet

(Mål F-146/15)

(2016/C 068/58)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Ogiltigförklaring av parlamentets beslut att avslå sökandens ansökan om att de betygsrapporter som upprättats sedan vederbörande blivit befordrad till lönegrad AD12 ska omvandlas till meritpoäng.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—

ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 8 april 2015 om avslag på sökandens ansökan att de betygsrapporter som upprättats sedan vederbörande blivit befordrad till lönegrad AD12 ska omvandlas till meritpoäng,

—

förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/46

Talan väckt den 17 december 2015 – ZZ mot Parlamentet

(Mål F-147/15)

(2016/C 068/59)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaten M. Casado García-Hirschfeld)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av beslutet att säga upp sökandens avtal.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—

ogiltigförklara det angripna beslutet av den 24 februari 2015,

—

ogiltigförklara avslagsbeslutet daterat den 9 september 2015 i den mån det är nödvändigt, och

—

förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/46

Talan väckt den 21 december 2015 – ZZ mot kommissionen

(Mål F-149/15)

(2016/C 068/60)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokat L. Levi)

Svarande: Europeiska kommissionen

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av det beslut genom vilket sökanden ålades disciplinåtgärden uppskjuten förflyttning till en högre löneklass och att ersätta den skada Europeiska unionen påstås ha lidit, samt talan om skadestånd för immateriell skada och skadat rykte som sökanden påstås ha lidit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—

ogiltigförklara den trepartssammansatta tillsättningsmyndighetens beslut CMS 13-005 i den del det föreskriver uppskjuten förflyttning till en högre löneklass för en period om 18 månader, och ersättning för uppkommen skada som i beslutet fastställts till 108 596,35 euro,

—

i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklara beslutet att avslå sökandens klagomål,

—

i andra hand, nedsätta den ekonomiska sanktion som följer av beslutet CMS 13-005,

—

förplikta svaranden att utge skadestånd för immateriell skada och skadat rykte som sökanden har lidit, beräknat till 20 000 euro,

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

22.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 68/47

Personaldomstolens beslut av den 12 januari 2016 – Vermoesen och Herkens mot kommissionen

(Mål F-108/15) (1)

(2016/C 068/61)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på tredje avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1)  EUT C 320, 28.9.2015, s. 54.