20.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/1

RÅDETS REKOMMENDATION

av den 15 februari 2016

om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden

(2016/C 67/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 jämförd med artikel 148.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Arbetslösheten inom unionen ökade till en historiskt hög nivå till följd av den finansiella och ekonomiska krisen under perioden 2008–2009. Den håller för närvarande på att minska, men långtidsarbetslösheten ligger fortfarande kvar på en mycket hög nivå. Långtidsarbetslösheten påverkar inte alla medlemsstater i samma utsträckning, i synnerhet som krisen har drabbat dem i olika grad och det makroekonomiska läget samt den ekonomiska strukturen och arbetsmarknadens funktion skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

(2)

Efter flera år med svag tillväxt och låg sysselsättning uppgick under 2014 långtidsarbetslösheten enligt Eurostats definition, dvs. antalet människor som är arbetslösa och har varit aktivt arbetssökande under minst ett år, till över 12 miljoner arbetstagare, eller 5 % av den aktiva befolkningen i unionen, varav 62 % hade varit arbetslösa under minst två år i rad.

(3)

Långtidsarbetslösheten påverkar de berörda personerna, sänker unionens ekonomiers potentiella tillväxt, ökar risken för social utestängning, fattigdom och ojämlikhet samt ökar kostnaderna för de sociala tjänsterna och de offentliga finanserna. Långtidsarbetslöshet leder till inkomstbortfall, kompetensförlust, fler hälsoproblem och större fattigdom i hushållet.

(4)

De som löper störst risk att drabbas av långtidsarbetslöshet är personer med låg utbildning eller otillräckliga kvalifikationer, tredjelandsmedborgare, personer med funktionsnedsättning och missgynnade minoriteter såsom romer. En persons tidigare sysselsättning har också stor betydelse, eftersom de sektoriella och cykliska aspekterna är viktiga i vissa länder för att förklara den ihållande långtidsarbetslösheten.

(5)

Varje år ger nästan en femtedel av de långtidsarbetslösa i unionen upp och hamnar utanför arbetskraften när de inte lyckas hitta ett nytt arbete. Eftersom hindren för att komma tillbaka till arbetsmarknaden ser olika ut och ofta hopar sig, krävs en skräddarsydd, individanpassad strategi och samordnade tjänster för ett återinträde på arbetsmarknaden.

(6)	Långtidsarbetslösa utgör hälften av det totala antalet arbetslösa i unionen, men mindre än en femtedel av deltagarna i aktiva arbetsmarknadsåtgärder. I motsvarande grad får en liten andel av de långtidsarbetslösa (i genomsnitt 24 %) arbetslöshetsersättning.

(7)

Investeringarna i humankapital bör förbättras och effektiviseras i syfte att förse fler människor med goda och relevanta färdigheter och kompetenser, åtgärda kompetensbrister och lägga grunden för en smidig övergång från utbildning till arbete samt främja fortsatt anställbarhet. Om man förbättrar utbildningssystemens kvalitet och relevans kommer det att minska antalet personer som blir arbetslösa. Därför bör utbildningssystemen moderniseras i enlighet med den europeiska planeringsterminen, rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (1) och Europaparlamentet och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2).

(8)

I syfte att utforma en samordnad sysselsättningsstrategi, krävs det i 2015 års riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (3) att långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskas avsevärt med hjälp av övergripande och sinsemellan kompletterande strategier, som innefattar individanpassat aktivt stöd för återgång till arbetsmarknaden.

(9)

Samtidigt som medlemsstaterna är fortsatt behöriga att välja de arbetsmarknadsåtgärder som bäst passar deras enskilda situation, uppmanas de i riktlinjerna att främja anställbarheten genom investeringar i humankapital i form av effektiva och ändamålsenliga utbildningssystem som höjer kompetensnivån hos arbetskraften. I riktlinjerna uppmanas också medlemsstaterna att särskilt främja system för lärande på arbetsplatsen, exempelvis varvad utbildning och förbättrad yrkesutbildning. I riktlinjerna uppmanas medlemsstaterna mer allmänt att beakta principerna om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden (flexicurity principles) och stärka aktiva arbetsmarknadsåtgärder genom att förbättra deras ändamålsenlighet, inriktning, räckvidd, täckning och samverkan genom tillhandahållandet av inkomststöd och sociala tjänster.

(10)	De åtgärder som föreslås i denna rekommendation bör vara fullt förenliga med de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och genomförandet av dem bör ske i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten.

(11)

I kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (4) återfinns en integrerad heltäckande strategi för aktiv inkludering av dem som är utestängda från arbetsmarknaden, som förenar tillräckligt inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet. Syftet är att bidra till att de som kan arbeta integreras i varaktig sysselsättning av god kvalitet och till att de får tillräckliga resurser för ett värdigt liv.

(12)

Europeiska socialfonden är unionens huvudsakliga ekonomiska instrument för att bekämpa långtidsarbetslösheten. Medlemsstaterna har för perioden 2014–2020 anslagit betydande medel för att stödja långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Andra EU-fonder, t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, kan också utgöra ett komplement till de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden i enlighet med anslagen för de relevanta investeringsprioriteringarna för perioden 2014–2020, nämligen genom att skapandet av arbetstillfällen, moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna och yrkesutbildningarna, utbildningen för färdigheter samt livslångt lärande stöds. Inom denna ram bör man i framtida relevanta diskussioner beakta hur man ytterligare kan stärka långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

(13)	Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (5) kräver åtgärder för att ge enskilda möjlighet att bevisa vad de har lärt sig utanför den formella utbildningen.

(14)	Europeiska rådets slutsatser av den 14–15 mars 2013 framhöll att den viktigaste sociala utmaningen är att ta itu med arbetslösheten och att det är av största betydelse att långtidsarbetslösheten minskar och att äldre arbetstagare deltar fullt ut.

(15)	Långtidsarbetslösheten har identifierats av Europaparlamentet som ett stort hinder för tillväxten.

(16)

Större insatser bör göras för dem som drabbas hårdast av långtidsarbetslösheten för att de ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden, med hänsyn till nationell praxis. Detta bör ske tillsammans med en ökad registrering hos arbetsförmedlingarna och andra behöriga kontor för att stödåtgärdernas bristande täckning ska kunna åtgärdas. Länder med många registrerade långtidsarbetslösa kan i sina insatser prioritera dem som redan är registrerade.

(17)

Ett preventivt upplägg skulle främja effektiviteten och slagkraften. De förebyggande och aktiverande åtgärderna, som främst är inriktade på den första tiden av en arbetslöshetsperiod, bör stärkas och vid behov kompletteras. Särskilda åtgärder bör vidtas för registrerade långtidsarbetslösa allra senast efter 18 månaders arbetslöshet, eftersom det är då som stödsystemen och stödtjänsterna för just denna grupp ändras i ett stort antal medlemsstater.

(18)

Individanpassade strategier till stöd för långtidsarbetslösa bör undanröja de hinder som leder till ihållande arbetslöshet, varvid man även uppdaterar och kompletterar den inledande utvärderingen som gjordes vid registreringen. De kommer att visa vägen för långtidsarbetslösa till stödtjänster som i tillräckligt hög grad är skräddarsydda för enskilda behov, t.ex. skuldrådgivning, rehabilitering, sociala stödtjänster, omsorg, integration av invandrare, boende och transport, vilka är avsedda att motverka hindren för arbete och göra det möjligt för dessa långtidsarbetslösa att uppnå tydliga mål som leder till sysselsättning.

(19)

Det är viktigt att arbetsgivarna medverkar i de långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, något som bör stödjas av särskilda tjänster från arbetsförmedlingarna tillsammans med välriktade ekonomiska incitament och arbetsmarknadsparternas medverkan. Ett starkare arbetsgivarengagemang, vilket kompletteras med sysselsättningskapande åtgärder inom ekonomin, kan ytterligare öka integrationsåtgärdernas slagkraft.

(20)

Den senaste tidens politiska initiativ såsom rådets rekommendation av den 22 april 2013 om ungdomsgarantin (6) kräver partnerskap som en ny metod för att genomföra social- och sysselsättningspolitiken. Att tjänsterna samordnas är av avgörande betydelse, särskilt i de medlemsstater där ansvaret för att stödja långtidsarbetslösa delas mellan de offentliga arbetsförmedlingarna, socialtjänsten och de lokala myndigheterna.

(21)

För att återspegla situationen för en långtidsarbetslös bör ett avtal om återinträde på arbetsmarknaden innefatta ett paket med detaljerade individanpassade åtgärder som finns att tillgå på nationell nivå (såsom sådana som gäller arbetsmarknad, utbildning och sociala stödtjänster) som stödjer en långtidsarbetslös och hjälper denne att övervinna specifika hinder för sysselsättning. Sådana avtal bör innehålla mål, tidsplaner, den långtidsarbetslöses skyldigheter samt tjänsteleverantörens eller tjänsteleverantörernas erbjudande och bör ange tillgängliga åtgärder för återinträde.

(22)

De insatser som föreslås i denna rekommendation bör ta hänsyn till medlemsstaternas mångfald och deras olika utgångspunkter när det gäller det makroekonomiska läget, nivån på långtidsarbetslösheten och dess fluktuationer, den institutionella strukturen, regionala skillnader och de olika arbetsmarknadsaktörernas kapacitet. Dessa insatser bör komplettera och stärka den politiska strategi som i dagsläget redan genomförs i många medlemsstater, särskilt i det att flexibla komponenter införs, såsom den individanpassade strategin, ett samordnat tillhandhållande av tjänster och genom medverkan från arbetsgivarna.

(23)	Denna rekommendation beaktar, stärker och främjar de grundläggande rättigheterna, i synnerhet i enlighet med artikel 29 och artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA FÖLJANDE.

Att stödja registreringen av arbetssökande och en större inriktning av integrationsåtgärderna mot arbetsmarknaden, bl.a. genom närmare kontakter med arbetsgivarna.

Att genomföra en individuell utvärdering av registrerade långtidsarbetslösa.

Att erbjuda långtidsarbetslösa ett särskilt avtal om återinträde på arbetsmarknaden allra senast efter 18 månaders arbetslöshet. I denna rekommendation avses med ett avtal om återinträde på arbetsmarknaden ett skriftligt avtal mellan en registrerad långtidsarbetslös och en enda kontaktpunkt i syfte att underlätta övergången till arbete.

Detta förutsätter följande:

Registrering

Registrering av arbetssökande hos en arbetsförmedling ska uppmuntras, särskilt med hjälp av förbättrad information om det stöd som finns att tillgå.

Individanpassad utvärdering och strategi

Att arbetsförmedlingarna, tillsammans med de andra partnerna som stöder ett återinträde på arbetsmarknaden, erbjuder alla berörda individanpassad vägledning.

Säkerställa att registrerade långtidsarbetslösa erbjuds en ingående individuell utvärdering och vägledning allra senast efter 18 månaders arbetslöshet. Utvärderingen bör omfatta anställbarhet, hinder för anställning och tidigare jobbsökarinsatser.

Informera registrerade långtidsarbetslösa om lediga platser och tillgängligt stöd inom olika ekonomiska sektorer och i tillämpliga fall i olika regioner och andra medlemsstater, särskilt genom det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures).

Avtal om återinträde på arbetsmarknaden

Erbjuda registrerade långtidsarbetslösa som inte omfattas av ungdomsgarantin ett avtal om återinträde på arbetsmarknaden allra senast efter 18 månaders arbetslöshet. Detta bör omfatta minst ett individuellt erbjudande om tjänster som syftar till att hitta ett arbete samt en utsedd kontaktpunkt.

Inrikta avtalet om återinträde på arbetsmarknaden på registrerade långtidsarbetslösas särskilda behov och kombinerar relevanta tjänster och åtgärder från olika organisationer.

a)	Avtalet om återinträde på arbetsmarknaden bör tydligt ange de mål, tidsramar och skyldigheter som gäller för den registrerade långtidsarbetslösa, såsom att aktivt söka arbete, tacka ja till erbjudanden om lämpligt arbete och delta i utbildning, omskolningsprogram eller arbetsmarknadsåtgärder.

Avtalet om återinträde på arbetsmarknaden bör också tydligt ange tjänsteleverantörens eller tjänsteleverantörernas erbjudande till den långtidsarbetslöse. Beroende på tillgängligheten i medlemsstaterna och med utgångspunkt i den registrerade långtidsarbetslöses individuella situation skulle avtalet om återinträde på arbetsmarknaden kunna omfatta hjälp med att söka arbete, stöd till förvärvsarbetande, valideringen av icke-formellt och informellt lärande, rehabilitering, rådgivning och vägledning, utbildning, yrkesutbildning och praktik, socialt stöd, förskola och barnomsorg, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg, skuldrådgivning samt boende och transporter.

c)	Avtalet om återinträde på arbetsmarknaden bör regelbundet följas upp mot bakgrund av förändringar av den registrerade långtidsarbetslöses individuella situation och om möjligt bör det anpassas för att underlätta den långtidsarbetslöses övergång till arbete.

Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa kontinuitet och fastställa en enda kontaktpunkt som är ansvarig för att stödja registrerade långtidsarbetslösa, genom ett erbjudande om samordnade tjänster som inbegriper tillgänglig arbetsförmedling och tillgängliga sociala stödtjänster. Denna kontaktpunkt kan bygga på en interinstitutionellt samordnad ram och/eller fastställas inom ramen för befintliga strukturer.

En smidig och säker överföring av relevant information mellan de olika relevanta tjänsteleverantörerna om de registrerade långtidsarbetslösas tidigare stöd och individuella utvärderingar ska underlättas i enlighet med dataskyddslagstiftningen, vilket därmed garanterar kontinuitet i tjänsterna.

Möjliggöra bättre spridning av relevant information om lediga platser och utbildningsmöjligheter till berörda tjänsteleverantörer och säkerställa att långtidsarbetslösa får ta del av denna information.

Närmare band med arbetsgivarna

Uppmuntra och utveckla partnerskap mellan arbetsgivarna, arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingarna, de offentliga myndigheterna, socialtjänsten och utbildningsleverantörer för tillhandahållande av tjänster som bättre motsvarar företagens och de registrerade långtidsarbetslösas behov.

Utveckla tjänster för arbetsgivarna, t.ex. sovring av lediga platser, platsförmedling, mentorskap och utbildning på arbetsplatsen samt stöd efter platsförmedling, för att underlätta för registrerade långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Inrikta eventuella ekonomiska incitament på system som stöder ett återinträde på arbetsmarknaden, såsom rekryteringsstöd och minskningar av socialförsäkringsavgifter, i syfte att öka antalet arbetstillfällen för registrerade långtidsarbetslösa

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN FÖLJANDE.

Utvärdering och uppföljning

Inom sysselsättningskommittén, och i nära samarbete med kommittén för socialt skydd vad gäller socialtjänst och inkomsttrygghet, övervaka genomförandet av denna rekommendation genom multilateralt övervakningsarbete inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt genom den gemensamma bedömningsramen för indikatorer. I övervakningsarbetet bör det följas upp i vilken utsträckning registrerade långtidsarbetslösa har kommit tillbaka till arbete, om deras återinträde på arbetsmarknaden är hållbart och vilken användningen är av avtal om återinträde på arbetsmarknaden. Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar bör bidra till denna övervakning.

10.

Främja en utvärdering av de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat när det gäller de registrerade långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, erfarenhetsutbyte och utbyte av god praxis inom ramen för den benchlearning-process som tillämpas av Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och som inrättats enligt Europaparlamentets och rådet beslut nr 573/2014/EU av den 15 maj 2014 om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (7).

11.

Samarbeta för att på bästa sätt utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i synnerhet Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med de relevanta investeringsprioriteringarna för programmen 2014–2020.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS KOMMISSIONEN FÖLJANDE.

12.

Stödja och samordna frivilliga initiativ och allianser mellan de företag som deltar i långtidsarbetslösas hållbara återinträde på arbetsmarknaden.

13.

Stödja sociala innovationsprojekt för att få långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden, särskilt genom Progress-delen i unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI).

14.

Utvärdera de insatser som vidtagits till följd av denna rekommendation, i samarbete med medlemsstaterna och efter det att de berörda parterna rådfrågats, och rapportera resultatet och lärdomarna till rådet senast den 15 februari 2019 om resultaten av denna utvärdering.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2016.

På rådets vägnar

M.H.P. VAN DAM

Ordförande

(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(2) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(3) Rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015 (EUT L 268, 15.10.2015, s. 28).

(4) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.

(5) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(6) EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

(7) EUT L 159, 28.5.2014, s. 32.

20.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/8

Meddelande från kommissionen beträffande den första tillämpningsdagen för den regionala konvention om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung eller de protokoll om ursprungsregler som medger diagonal kumulation mellan de avtalsslutande parterna i denna konvention

(2016/C 67/04)

För tillämpningen av diagonal ursprungskumulation mellan de avtalsslutande parterna (1) i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (2) (nedan kallad konventionen) underrättar de berörda parterna via Europeiska kommissionen övriga parter om gällande ursprungsregler med någon av dessa parter.

I de bifogade tabellerna anges från och med vilket datum diagonal kumulation är tillämplig.

Datumen i tabell 1 avser följande:

—	Första tillämpningsdagen för diagonal kumulation på grundval av artikel 3 i tillägg I till konventionen i de fall där det hänvisas till konventionen i det berörda frihandelsavtalet. I dessa fall föregås datumet av ”(C)”.

—	Första tillämpningsdagen för det protokoll om ursprungsregler som medger diagonal kumulation som ingår i det berörda frihandelsavtalet, i övriga fall.

Diagonal kumulation kan tillämpas endast om den part där sluttillverkningen sker och den slutliga bestämmelseparten har ingått frihandelsavtal innehållande identiska ursprungsregler med alla de parter som deltar i förvärvet av ursprungsstatus, dvs. med samtliga parter i vilka de använda materialen har ursprung. Material med ursprung i en part som inte har ingått ett avtal med den part där sluttillverkningen sker och med den slutliga bestämmelseparten ska betraktas som icke-ursprungsmaterial. Specifika exempel ges i Förklarande anmärkningar till Pan-Euro-Med-protokoll om ursprungsregler (3).

Datumen i tabell 2 avser den första tillämpningsdagen för protokoll om ursprungsregler som medger diagonal kumulation som bifogats frihandelsavtalen mellan EU, Turkiet och deltagarna i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess. Varje gång det i denna tabell hänvisas till konventionen i ett frihandelsavtal mellan parter har ett datum som föregås av ”C” lagts till i tabell 1.

Material med ursprung i Turkiet som omfattas av tullunionen mellan EU och Turkiet kan räknas som ursprungsmaterial i syfte att möjliggöra diagonal kumulation mellan Europeiska unionen och de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen under ett gällande ursprungsprotokoll.

Koderna för parterna i tabellen är följande:

—

Europeiska unionen

—

Eftastater:

—	Island	IS
—	Schweiz (inklusive Liechtenstein) (4)	CH (+LI)
—	Norge	NO

—

Färöarna

—

Deltagarna i Barcelonaprocessen:

—	Algeriet	DZ
—	Egypten	EG
—	Israel	IL
—	Jordanien	JO
—	Libanon	LB
—	Marocko	MA
—	Västbanken och Gazaremsan	PS
—	Syrien	SY
—	Tunisien	TN

—

Turkiet

—

Deltagarna i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess:

—	Albanien	AL
—	Bosnien och Hercegovina	BA
—	F.d. jugoslaviska republiken Makedonien	MK (5)
—	Montenegro	ME
—	Serbien	RS
—	Kosovo (6)	KO

—

Republiken Moldavien

Detta tillkännagivande ersätter tillkännagivande 2015/C 214/05 (EUT C 214, 30.6.2015, s. 5).

Tabell 1

Första tillämpningsdag för de ursprungsregler som medger diagonal kumulation i Europa–Medelhavsområdet

		Eftastater				Deltagare i Barcelonaprocessen										Deltagare i EU:s stabiliserings- och associeringsprocess
	EU	CH (+LI)	IS	NO	FO	DZ	EG	IL	JO	LB	MA	PS	SY	TN	TR	AL	BA	KO	ME	MK	RS	MD
EU		1.1.2006 (C) 1.2.2016	1.1.2006 (C) 1.5.2015	1.1.2006 (C) 1.5.2015	1.12.2005 (C) 12.5.2015	1.11.2007	1.3.2006 (C) 1.2.2016	1.1.2006	1.7.2006		1.12.2005	1.7.2009		1.8.2006	(7)	(C) 1.5.2015			(C) 1.2.2015	(C) 1.5.2015	(C) 1.2.2015
CH (+LI)	1.1.2006 (C) 1.2.2016		1.8.2005 (C) 1.7.2013	1.8.2005 (C) 1.7.2013	1.1.2006		1.8.2007	1.7.2005	17.7.2007	1.1.2007	1.3.2005			1.6.2005	1.9.2007	(C) 1.5.2015	(C) 1.1.2015		(C) 1.9.2012	1.2.2016	(C) 1.5.2015
IS	1.1.2006 (C) 1.5.2015	1.8.2005 (C) 1.7.2013		1.8.2005 (C) 1.7.2013	1.11.2005		1.8.2007	1.7.2005	17.7.2007	1.1.2007	1.3.2005			1.3.2006	1.9.2007	(C) 1.5.2015	(C) 1.1.2015		(C) 1.10.2012	1.5.2015	(C) 1.5.2015
NO	1.1.2006 (C) 1.5.2015	1.8.2005 (C) 1.7.2013	1.8.2005 (C) 1.7.2013		1.12.2005		1.8.2007	1.7.2005	17.7.2007	1.1.2007	1.3.2005			1.8.2005	1.9.2007	(C) 1.5.2015	(C) 1.1.2015		(C) 1.11.2012	1.5.2015	(C) 1.5.2015
FO	1.12.2005 (C) 12.5.2015	1.1.2006	1.11.2005	1.12.2005
DZ	1.11.2007
EG	1.3.2006 (C) 1.2.2016	1.8.2007	1.8.2007	1.8.2007					6.7.2006		6.7.2006			6.7.2006	1.3.2007
IL	1.1.2006	1.7.2005	1.7.2005	1.7.2005					9.2.2006						1.3.2006
JO	1.7.2006	17.7.2007	17.7.2007	17.7.2007			6.7.2006	9.2.2006			6.7.2006			6.7.2006	1.3.2011
LB		1.1.2007	1.1.2007	1.1.2007
MA	1.12.2005	1.3.2005	1.3.2005	1.3.2005			6.7.2006		6.7.2006					6.7.2006	1.1.2006
PS	1.7.2009
SY															1.1.2007
TN	1.8.2006	1.6.2005	1.3.2006	1.8.2005			6.7.2006		6.7.2006		6.7.2006				1.7.2005
TR	(7)	1.9.2007	1.9.2007	1.9.2007			1.3.2007	1.3.2006	1.3.2011		1.1.2006		1.1.2007	1.7.2005
AL	(C) 1.5.2015	(C) 1.5.2015	(C) 1.5.2015	(C) 1.5.2015													(C) 1.2.2015	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014
BA		(C) 1.1.2015	(C) 1.1.2015	(C) 1.1.2015												(C) 1.2.2015		(C) 1.4.2014	(C) 1.2.2015	(C) 1.2.2015	(C) 1.2.2015	(C) 1.4.2014
KO																(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014		(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014
ME	(C) 1.2.2015	(C) 1.9.2012	(C) 1.10.2012	(C) 1.11.2012												(C) 1.4.2014	(C) 1.2.2015	(C) 1.4.2014		(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014
MK	(C) 1.5.2015	1.2.2016	1.5.2015	1.5.2015												(C) 1.4.2014	(C) 1.2.2015	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014		(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014
RS	(C) 1.2.2015	(C) 1.5.2015	(C) 1.5.2015	(C) 1.5.2015												(C) 1.4.2014	(C) 1.2.2015	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014		(C) 1.4.2014
MD																(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014	(C) 1.4.2014

Tabell 2

Första tillämpningsdag för protokollen om ursprungsregler som medger diagonal kumulation mellan Europeiska unionen, Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet

	EU	AL	BA	MK	ME	RS	TR
EU		1.1.2007	1.7.2008	1.1.2007	1.1.2008	8.12.2009	(8)
AL	1.1.2007		22.11.2007	26.7.2007	26.7.2007	24.10.2007	1.8.2011
BA	1.7.2008	22.11.2007		22.11.2007	22.11.2007	22.11.2007	14.12.2011
MK	1.1.2007	26.7.2007	22.11.2007		26.7.2007	24.10.2007	1.7.2009
ME	1.1.2008	26.7.2007	22.11.2007	26.7.2007		24.10.2007	1.3.2010
RS	8.12.2009	24.10.2007	22.11.2007	24.10.2007	24.10.2007		1.9.2010
TR	(8)	1.8.2011	14.12.2011	1.7.2009	1.3.2010	1.9.2010

(1) De avtalsslutande parterna är Europeiska unionen, Albanien, Algeriet, Bosnien och Hercegovina, Egypten, Färöarna, Island, Israel, Jordanien, Kosovo (enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244 [1999]), Libanon, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Marocko, Norge, Serbien, Schweiz (inklusive Liechtenstein), Syrien, Tunisien, Turkiet och Västbanken och Gaza.

(2) EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

(3) EUT C 83, 17.4.2007, s. 1.

(4) Schweiz och Liechtenstein bildar en tullunion.

(5) ISO-kod 3166. Provisorisk kod som inte på något vis föregriper den definitiva beteckningen för detta land, vilken kommer att bestämmas efter de förhandlingar som för närvarande äger rum under överinseende av Förenta nationerna.

(6) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(7) Första tillämpningsdagen för varor som omfattas av tullunionen mellan EU och Turkiet är den 27 juli 2006.

Första tillämpningsdagen för jordbruksprodukter är den 1 januari 2007.

Första tillämpningsdagen för kol- och stålprodukter är den 1 mars 2009.

(8) Första tillämpningsdagen för varor som omfattas av tullunionen mellan EU och Turkiet är den 27 juli 2006.

20.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/13

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande ”Att möta utmaningarna från stordata: Behov av insyn, användarkontroll, inbyggt uppgiftsskydd och ansvarighet”

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats www.edps.europa.eu)

(2016/C 67/05)

”Rätten att bli lämnad i fred är början till all frihet.” (1)

Stordata kan, om de hanteras ansvarsfullt, medföra betydande fördelar och effektivitetsvinster för samhället och för enskilda inom områdena hälsa, forskning, miljö och andra specifika områden. Men den faktiska och potentiella inverkan som behandlingen av stora mängder uppgifter kan ha på den enskildes rättigheter och friheter, inbegripet rätten till privatliv, ger anledning till allvarliga farhågor. Med hänsyn till utmaningarna och riskerna med stordata behövs därför ett effektivare uppgiftsskydd.

Tekniken bör inte diktera våra värderingar och rättigheter, men inte heller bör främjandet av innovation ses som oförenligt med bevarandet av de grundläggande rättigheterna. Nya affärsmodeller som utnyttjar nya möjligheter till omfattande insamling, omedelbar överföring, kombinering och återanvändning av personuppgifter för hittills oförutsedda syften sätter uppgiftsskyddsprinciperna på nya prov, vilket gör det nödvändigt att grundligt överväga hur de ska tillämpas.

Den europeiska uppgiftsskyddslagstiftningen har utarbetats för att skydda våra grundläggande rättigheter och värderingar, inbegripet rätten till privatliv. Frågan är inte om uppgiftsskyddslagstiftningen ska tillämpas på stordata, utan snarare hur den ska tillämpas innovativt i nya miljöer. Våra nuvarande uppgiftsskyddsprinciper, inbegripet principerna om insyn, proportionalitet och ändamålsbegränsning, utgör den baslinje som vi behöver för att mer dynamiskt skydda våra grundläggande rättigheter i stordatavärlden. De måste emellertid kompletteras med ”nya” principer som har utvecklats med åren, såsom principerna om ansvarighet, inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard. EU:s paket för reform av uppgiftsskyddet förväntas stärka och modernisera regelverket (2).

EU har för avsikt att maximera tillväxten och konkurrenskraften genom användning av stordata. Men den digitala inre marknaden kan inte okritiskt importera de datadrivna tekniker och affärsmodeller som har blivit en ekonomisk huvudfåra i andra delar av världen. I stället måste den visa ledarskap när det gäller att utveckla en ansvarig behandling av personuppgifter. Internet har utvecklats på ett sådant sätt att övervakning – att spåra människors beteende – betraktas som en absolut nödvändig inkomstmodell för en del av de mest framgångsrika företagen. Denna utveckling kräver en kritisk bedömning och att man försöker hitta andra alternativ.

I varje fall, och oavsett vilken affärsmodell som väljs, måste organisationer som bearbetar stora mängder personuppgifter följa tillämplig uppgiftsskyddslagstiftning. Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) anser att en ansvarstagande och hållbar utveckling av stordata måste grunda sig på fyra nödvändiga villkor:

—	Organisationerna måste medge mycket större insyn i hur de behandlar personuppgifter.

—	De måste ge användarna större kontroll över hur deras uppgifter används.

—	De måste bygga in ett användarvänligt uppgiftsskydd i sina produkter och tjänster.

—	De måste bli mer ansvariga för vad de gör.

När det gäller insyn måste enskilda få tydlig information om vilka uppgifter som behandlas, inbegripet vilka uppgifter om dem som man observerar eller sluter sig till. De måste få bättre information om hur och för vilka syften deras uppgifter används, inbegripet den logik som används i algoritmer för att göra antaganden och förutsägelser om dem.

Användarkontroll kommer att bidra till att garantera att enskilda får större möjligheter att bättre upptäcka orättvisa fördomar och invända mot felaktigheter. Det kommer att göra det lättare att förhindra sekundär användning av uppgifter för ändamål som inte motsvarar deras legitima förväntningar. Med en ny generation av användarkontroll kommer enskilda att när så är relevant ges mer genuina möjligheter att göra välunderrättade val och kommer själva att ha större möjligheter att använda sina personuppgifter bättre.

En kraftfull rätt till tillgång och till uppgiftsportabilitet samt effektiva mekanismer för att motsätta sig behandling av personuppgifter (opt-out) kan vara en förutsättning för att användarna ska kunna få mer kontroll över sina uppgifter, och kan också bidra till utvecklingen av nya affärsmodeller och en effektivare och mer transparent användning av personuppgifter.

Genom att integrera uppgiftsskyddet i sina system och processer och anpassa det så att mer genuin insyn och användarkontroll möjliggörs kommer ansvarstagande registeransvariga också att kunna dra nytta av fördelarna med stordata samtidigt som de säkerställer att den enskildes värdighet och friheter respekteras.

Men uppgiftsskydd är bara en del av svaret. EU måste på ett mer sammanhängande sätt utnyttja de moderna verktyg som är tillgängliga, inbegripet på områdena konsumentskydd, antitrust, forskning och utveckling, för att garantera skyddsåtgärder och valmöjligheter på en marknad där integritetsvänliga tjänster kan blomstra.

För att möta utmaningarna från stordata måste vi möjliggöra innovation samtidigt som vi skyddar de grundläggande rättigheterna. Det är nu upp till företag och andra organisationer som gör stora satsningar för att hitta innovativa sätt att använda personuppgifter att använda samma innovativa tänkesätt när de genomför personuppgiftslagstiftningen.

Genom att bygga vidare på tidigare bidrag från den akademiska världen, lagstiftare och andra aktörer och genom att bättre involvera det civila samhället, konstruktörer, företag, akademiker, offentliga myndigheter och lagstiftare vill EDPS stimulera till en ny öppen och initierad diskussion inom och utanför EU om hur man bäst kan använda industrins kreativa potential för att genomföra lagstiftningen och skydda integriteten och andra grundläggande rättigheter på bästa möjliga sätt.

6. Nästa steg: omvandla principerna till praktik

För att möta utmaningarna från stordata måste vi möjliggöra innovation samtidigt som vi skyddar de grundläggande rättigheterna. För att åstadkomma detta bör de fastställda principerna i den europeiska uppgiftsskyddslagstiftningen bevaras, men tillämpas på nya sätt.

6.1 En framtidsinriktad förordning

Förhandlingarna om förslaget till en allmän uppgiftsskyddsförordning befinner sig i slutskedet. Vi har uppmanat EU-lagstiftarna att anta ett paket för reform av uppgiftsskyddet som stärker och moderniserar regelverket, så att det förblir effektivt i stordatans tidsålder genom att stärka den enskildes tillit och förtroende för internet och den digitala inre marknaden (3).

I yttrande 3/2015, vilket åtföljdes av rekommendationer om kompletteringar till förslaget till förordning, gjorde vi klart att våra nuvarande uppgiftsskyddsprinciper, inbegripet principerna om nödvändighet, proportionalitet, dataminimering, ändamålsbegränsning och insyn måste förbli nyckelprinciper. De utgör den baslinje som vi behöver för att skydda våra grundläggande rättigheter i stordatavärlden (4).

Samtidigt måste dessa principer stärkas och tillämpas mer effektivt och på ett mer modernt, flexibelt, kreativt och innovativt sätt. De måste också kompletteras med nya principer såsom principerna om ansvarighet, inbyggt uppgiftsskydd och integritetsskydd samt uppgiftsskydd och integritetsskydd som standard.

Ökad insyn, en kraftfull rätt till tillgång och till uppgiftsportabilitet samt effektiva mekanismer för att motsätta sig behandling av personuppgifter (opt-out) kan vara en förutsättning för att användarna ska kunna få större kontroll över sina uppgifter och kan också bidra till mer effektiva marknader för personuppgifter, till fördel för såväl konsumenter som företag.

Att utvidga tillämpningsområdet för EU:s uppgiftsskydd till att omfatta organisationer som inriktar sig på enskilda i EU och ge dataskyddsmyndigheterna befogenhet att tillämpa meningsfulla rättsmedel, inbegripet effektiva böter, såsom det föreskrivs i förslaget till förordning, kommer också att vara ett nyckelkrav för att vår lagstiftning ska kunna genomföras effektivt i en global miljö. Reformprocessen har en nyckelroll i detta hänseende.

För att säkerställa att reglerna faktiskt efterlevs måste oberoende dataskyddsmyndigheter inte endast tilldelas rättsliga befogenheter och kraftfulla verktyg utan måste även erhålla de resurser som de behöver för att anpassa sin kapacitet till tillväxten av datadrivna företag.

6.2 Hur EDPS kommer att föra diskussionen framåt

Bra lagstiftning är nödvändig, men räcker inte. Företag och andra organisationer som gör stora satsningar för att hitta innovativa sätt att använda personuppgifter bör använda samma innovativa tänkesätt när de genomför uppgiftsskyddsprinciperna. Dataskyddsmyndigheterna å sin sida bör se till att lagstiftningen faktiskt efterlevs och belöna dem som följer den samt undvika att ålägga krav som medför onödig byråkrati och onödigt pappersarbete.

Europeiska datatillsynsmannen kommer att bidra till att främja dessa ansträngningar, såsom det angavs i EDPS strategi för 2015–2019.

Vi avser att inrätta en extern rådgivande grupp i etiska frågor bestående av framstående och oberoende personligheter med en samlad erfarenhet från många olika områden som kan ”utforska förhållandena mellan mänskliga rättigheter, teknik, marknader och affärsmodeller på tjugohundratalet”, djupgående analysera inverkan av stordata, bedöma de resulterande förändringarna för våra samhällen och hjälpa till att fastställa de frågor som bör vara föremål för en politisk process (5).

Vi kommer också att utveckla en modell för en ärlig informationspolicy för EU-organ som erbjuder onlinetjänster, vilket kan bidra till en bästa praxis för alla registeransvariga.

Slutligen kommer vi även att underlätta diskussioner i syfte att till exempel identifiera, uppmuntra och främja bästa praxis för att öka insynen och användarkontrollen samt utforska möjligheterna med personliga datalager (personal data stores) och uppgiftsportabilitet. EDPS avser att anordna en workshop om skydd för stordata för politiska beslutsfattare, personer som hanterar stora mängder personuppgifter vid EU:s institutioner och externa experter för att identifiera var ytterligare särskild vägledning behövs och underlätta arbetet för Internet Privacy Engineering Network (IPEN), som är ett tvärvetenskapligt kunskapsnav för ingenjörer och integritetsexperter.

Utfärdad i Bryssel den 19 november 2015.

Giovanni BUTTARELLI

Europeiska datatillsynsmannen

(1) Public Utilities Commission mot Pollak, 343 U.S. 451, 467 (1952) (domare William O. Douglas, avvikande åsikt).

(2) Den 25 januari 2012 antog Europeiska kommissionen ett paket för reform av den europeiska uppgiftsskyddslagstiftningen. Paketet utgörs av i) ett meddelande (COM(2012) 9 final), ii) ett förslag till en allmän ”uppgiftsskyddsförordning” (”förslaget till förordning”) (COM(2012) 11 final) och iii) ett förslag till ett direktiv om skydd för personuppgifter på det straffrättsliga området (COM(2012) 10 final).

(3) Europeiska datatillsynsmannens yttrande 3/2015.

(4) Vi måste motstå frestelsen att sänka den nuvarande skyddsnivån i ett försök att tillgodose ett förmodat behov av en mindre strikt reglering vad gäller stordata. Uppgiftsskyddet måste fortsätta att vara tillämpligt på behandlingen i sin helhet, inbegripet inte endast användningen av uppgifter utan också insamlingen av dem. Det finns inte heller några skäl till ett generellt undantag för behandling av pseudonymförsedda uppgifter eller för behandling av allmänt tillgängliga uppgifter. Definitionen av vad som avses med personuppgifter måste behållas intakt, men kan behöva förtydligas ytterligare i texten till själva förordningen. Den måste täcka alla uppgifter som avser enskilda som identifieras eller skiljs ut, eller kan identifieras eller skiljas ut – oavsett om det är av den registeransvarige eller någon annan part.

(5) Europeiska datatillsynsmannens yttrande 4/2015.

20.2.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/17

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 67/07)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”KRUPNIOKI ŚLĄSKIE”

EU-nr: PL-PGI-0005-01315 – 23.2.2015

SUB ( ) SGB ( X )

1. Namn

”Krupnioki śląskie”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Krupnioki śląskie” är lättfördärvliga, värmebehandlade, kryddade korvar som tillverkas av slaktbiprodukter från gris och stoppas i naturtarm. Korvarnas diameter varierar mellan 30 och 40 mm och längden mellan 15 och 25 cm. Varje korv väger 200–300 g.

Fysiska och kemiska egenskaper

”Krupnioki śląskie” stoppas i naturtarm. De kännetecknas av en ren, lätt fuktig yta. Korven är hårt stoppad och fyllningen mald till en grovlek på högst 5 mm. Råvarorna ska vara jämnt fördelade över snittytan. Konsistensen ska vara fast och skivor med en tjocklek på 10 mm får inte gå sönder. Klumpar av oblandade ingredienser får inte förekomma.

Fetthalten får inte överstiga 35 % och salthalten får inte överstiga 2,5 %. Nitrat- och nitrithalten (uttryckt som NaNO2) får inte överstiga 50 mg/kg.

Organoleptiska egenskaper

Ytans färg: grå till brun eller mörkt brun.

Snittytans färg: färgen kommer från de att de ingående ingredienserna värmebehandlats, dvs. fläsk, gryn, fett och svål, och ska vara brun med inslag av violett eller brons, dvs. typisk för de ingredienser som används.

Konsistens och textur: fast konsistens, smulig textur, små bitar av magert kött och gryn blandade till en homogen massa.

Smak och doft: Smak och doft av kött och slaktbiprodukter, korn- eller bovetegryn, värmebehandlat fett och svål, något salt, tydligt urskiljbara kryddor. Smak eller doft av gamla eller mögliga ingredienser får inte förekomma, och inte heller en sur, bitter eller främmande smak eller doft.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Råvarorna i ”krupnioki śląskie” bör vara obehandlade och osaltade. Om saltade råvaror väljs ska tillverkaren ta hänsyn till detta när det avgörs hur mycket salt som ska tillsättas i fyllningen.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Följande steg i produktionsprocessen ska äga rum i det avgränsade geografiska området:

sköljning och/eller blötläggning,

värmebehandling,

malning,

blandning och kryddning,

stoppning och bindning av tarmar,

skållning,

kylning.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska område där ”krupnioki śląskie” tillverkas innefattar provinserna Śląskie och Opolskie och kommunen Dziadowa Kłoda (distriktet Oleśnicki, provinsen Dolnośląskie).

5. Samband med det geografiska området

Särprägeln hos ”krupnioki śląskie” ligger i produktens kvalitet och anseende.

Beläggen för att ”krupnioki śląskie” har ätits i Schlesien går lika långt tillbaka som den etnografiska forskningen om livsmedel i regionen. Det första omnämnandet är från slutet av 1700-talet, från landsbygden runt Gliwice. I källor från 1800-talet finns ett stort antal omnämnanden. ”Krupnioki śląskie” förekom bl.a. vid bröllopsmåltider och blev på 1830-talet ett viktigt inslag i kosten i Schlesien. Det hängde otvivelaktigt samman med den snabba ökningen av antalet tamdjur, däribland grisar, i Schlesien på 1800-talet. Vid denna tid blev det vanligt att använda kött från huvudet på slaktade produktionsdjur som råvara vid tillverkning av krupnioki. Under 1800-talet ökade dessutom populariteten hos ”krupnioki śląskie” i och med gruvdriftens framväxt i Schlesien. Förklaringen är att människor som arbetade hårt i kolgruvorna behövde en kost med högt kalori- och näringsinnehåll.

Tillverkningen av ”krupnioki śląskie” hänger nära samman med grisslakten, som var en speciell och viktig ritual i Schlesien. Från 1800-talet saknade många schlesier i industriregionerna, till skillnad från människor på landsbygden, möjlighet att äga en åker eller en fruktträdgård. Människor i städer kunde ha tillgång till ett litet skifte och ett skjul där de kunde ha en gris, kaniner och duvor. Alla familjemedlemmar deltog i grisslakten, och slaktaren agerade den dagen som ceremonimästare. Efter slakten användes blodet för tillverkning av pressylta och ”krupnioki śląskie”, som traditionellt framställdes i stora kvantiteter för att delas ut till släkt och grannar som försett familjen med mat- och skalrester för att göda grisen. Det var vanligt att jordbrukarna delade produkterna från grisslakten, däribland ”krupnioki śląskie”, med släktingar som inte närvarat vid slakten. De råvaror som användes för att tillverka produkten möjliggjorde ett optimalt utnyttjande av slaktbiprodukterna. Även i ekonomiskt hänseende var detta mycket viktigt för gruvfamiljerna, som framför allt på 1800-talet hade ont om pengar. Eftersom det i dag är tekniskt möjligt att på ett säkert sätt transportera råvaror för tillverkning av ”krupnioki śląskie” till det område som avses i punkt 4 är det nu tillåtet att använda råvaror från andra områden.

”Krupnioki śląskie” får sina särskilda egenskaper främst genom produktionsprocessen i det angivna geografiska området, som utgår från tillverkarnas kompetens när det gäller att välja ut råvaror och genomföra produktionsprocessen under optimala tekniska förhållanden. Kompetensen hos tillverkare av ”krupnioki śląskie” har utvecklats genom att erfarenhet och kunskap förts vidare från generation till generation och återspeglas i den specifika kvaliteten hos den slutprodukt som avses i punkt 3.2.

”Krupnioki śląskie” skiljer sig från andra produkter i samma kategori genom sitt höga kaloriinnehåll, sin särpräglade smak och doft och sin smuliga textur. Dessa egenskaper har sin grund inte bara i skillnader i råvarornas proportioner jämfört med andra liknande korvar av slaktbiprodukter, utan även i tillverkarnas kompetens och erfarenhet när det gäller framställning av en produkt med de karakteristiska organoleptiska egenskaperna. De ovannämnda egenskaperna hos ”Krupnioki śląskie” kan främst tillskrivas den harmoniska blandningen av alla råvaror och kryddor, framför allt utvalda gryn, lever, lök och peppar, som ger slutprodukten en speciell smak och doft.

En grundläggande skillnad i sammansättningen hos ”krupnioki śląskie” jämfört med liknande produkter är att de endast innehåller 15 % gryn, medan andra produkter innehåller 20–25 %. Minst 85 % av råvarorna i ”krupnioki śląskie” är av animaliskt ursprung, vilket är en högre andel än hos andra traditionella produkter i denna kategori (där 75–80 % av råvarorna är av animaliskt ursprung). Detta framgår av intern föreskrift nr 21 som antogs av den polska köttbranschens centralkontor 1964.

Anseendet för ”krupnioki śląskie” har hållit i sig genom årtiondena, inte bara i Schlesien utan i hela Polen och även utomlands. Ett tecken på detta är att produkten ofta nämns i samband med Schlesien. Det sägs t.ex. att ”vissa förknippar Schlesien med kol och jordbruk, andra med krupnioki och rulad”, något som bekräftar anseendet för ”krupnioki śląskie”. Många tillverkare av ”krupnioki śląskie” deltar också i olika kulinariska evenemang, såsom mässor och festivaler (t.ex. Polagra i Poznań, tävlingen Nasze Kulinarne Dziedzictwo – Smaki Regionów, Meat Meeting i Sosnowiec, Święto krupnioka śląskiego i Nikiszowiec (Katowice), Świętomięs Polski och andra regelbundet återkommande regionala, nationella och utländska mässor. Anseendet för ”krupnioki śląskie” är etablerat, men nya matfestivaler i Opole och Övre Schlesien bidrar till att befästa dess ställning som ett livsmedel med nära anknytning till regionen.

Ett annat bevis för anseendet för ”krupnioki śląskie” är att namnet har tagit sig in i den schlesiska dialekten, där det ingår i talesätt och ordspråk. Produktens anseende bekräftas också av ett flertal tidningsartiklar och turistpublikationer där det regionala köket beskrivs. Bland exemplen finns guiden till provinserna Śląskie och Opolskie i serien Polska niezwykła, där ”krupnioki śląskie” beskrivs kortfattat, och den senaste utgåvan av Michelinguiden till Polens restauranger, där ”krupnioki śląskie” nämns bland 15 polska regionala produkter.

I ett verk med titeln O śląskich obyczajach, śląskich potrawach i niektórych śląskich słowach (Schlesiska sedvänjor, schlesisk mat och vissa schlesiska ord) påpekar författaren följande: ”Mest framgångsrika har dock vissa schlesiska maträtter och deras namn varit, och de har tagit sig in i standardpolskan i ett antal former. Populärast i hela Polen måste vara ’krupnioki’ (från krupy [gryn]), som dessutom ofta omnämns ’krupnioki śląskie’, dvs. schlesisk ’krupnioki’. Substantivet har spridit sig på samma sätt som adjektivet. Bakom ordet ligger något mycket schlesiskt …”

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.minrol.gov.pl/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Zlozone-wnioski-o-rejestracje-Produkty-regionalne-i-tradycyjne

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 67

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	59 årgången 20 februari 2016

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	REKOMMENDATIONER
	Rådet
2016/C 067/01	Rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2016/C 067/02	Eurons växelkurs	6
2016/C 067/03	Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för de 28 medlemsstaterna från och med den 1 mars 2016 (Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 [ EUT L 140, 30.4.2004, s. 1 ])	7
2016/C 067/04	Meddelande från kommissionen beträffande den första tillämpningsdagen för den regionala konvention om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung eller de protokoll om ursprungsregler som medger diagonal kumulation mellan de avtalsslutande parterna i denna konvention	8
	Europeiska datatillsynsmannen
2016/C 067/05	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande Att möta utmaningarna från stordata: Behov av insyn, användarkontroll, inbyggt uppgiftsskydd och ansvarighet	13
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2016/C 067/06	Rekonstruktionsåtgärder – Beslut om rekonstruktionsåtgärd rörande International Life General Insurance SA	16

	Rättelser
2016/C 067/08	Rättelse till tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan ( EUT C 357 av den 29.10.2015 )	20

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1096
JPY	japansk yen	125,40
DKK	dansk krona	7,4625
GBP	pund sterling	0,77715
SEK	svensk krona	9,3838
CHF	schweizisk franc	1,1017
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,5358
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,023
HUF	ungersk forint	309,11
PLN	polsk zloty	4,3777
RON	rumänsk leu	4,4670
TRY	turkisk lira	3,2903
AUD	australisk dollar	1,5605
CAD	kanadensisk dollar	1,5274
HKD	Hongkongdollar	8,6268
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6761
SGD	singaporiansk dollar	1,5617
KRW	sydkoreansk won	1 368,69
ZAR	sydafrikansk rand	17,1380
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,2378
HRK	kroatisk kuna	7,6180
IDR	indonesisk rupiah	14 988,04
MYR	malaysisk ringgit	4,6836
PHP	filippinsk peso	52,843
RUB	rysk rubel	85,1924
THB	thailändsk baht	39,668
BRL	brasiliansk real	4,4854
MXN	mexikansk peso	20,2927
INR	indisk rupie	75,9715

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2016/C 067/07	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	17

Från	Till	AT	BE	BG	CY	CZ	DE	DK	EE	EL	ES	FI	FR	HR	HU	IE	IT	LT	LU	LV	MT	NL	PL	PT	RO	SE	SI	SK	UK
1.3.2016	…	0,06	0,06	1,63	0,06	0,46	0,06	0,30	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	1,92	1,37	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	0,06	1,83	0,06	1,65	– 0,22	0,06	0,06	1,04
1.2.2016	29.2.2016	0,09	0,09	1,63	0,09	0,46	0,09	0,36	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	1,92	1,37	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	1,83	0,09	1,65	– 0,22	0,09	0,09	1,04
1.1.2016	31.1.2016	0,12	0,12	1,63	0,12	0,46	0,12	0,36	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	1,92	1,37	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	1,83	0,12	1,65	– 0,22	0,12	0,12	1,04