16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/1

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/4

(1)

Genom sitt beslut av den 13 oktober 2015 (2) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen för perioden 20 oktober 2015–19 oktober 2020.

(2)

Danmarks regering har lagt fram ytterligare nomineringar till ett antal platser som ska tillsättas.

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/6

1.

ERINRAR OM att det i artikel 168 i EUF-fördraget fastställs att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder samt att unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan; sådana insatser ska även innefatta kampen mot de stora folksjukdomarna, särskilt genom att främja forskning om deras orsaker och hur de kan förebyggas samt hälsoupplysning och hälsoundervisning;

unionen ska främja samarbete mellan medlemsstaterna inom folkhälsofrågor och vid behov stödja deras insatser; unionen och medlemsstaterna ska främja samarbete med tredjeländer och behöriga internationella organisationer; när unionen vidtar åtgärder ska den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik samt för att organisera och ge hälso- och sjukvård inbegripet fördelning av de resurser som tilldelas denna,

2.

ERINRAR OM att skadlig alkoholkonsumtion har erkänts som en viktig riskfaktor i kommissionens meddelande om en hälsovårdsstrategi för Europeiska gemenskapen (1) och att åtgärder för att minska alkoholrelaterade skador har finansierats från det andra och tredje folkhälsoprogrammet (2),

3.

ERINRAR OM rådets rekommendation av 2001 om unga människors alkoholkonsumtion (3), där kommissionen uppmanas att i samarbete med medlemsstaterna på bästa sätt utnyttja gemenskapens handlingsprogram för att angripa de problem som behandlas i rekommendationen, bland annat genom att på europeisk och nationell nivå utforma en övergripande hälsofrämjande politik som inbegriper alkoholfrågan,

4.

ERINRAR OM EU-strategin för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna (2006–2012) (4), samt rådets slutsatser från 2001 (5), 2004 (6) och 2006 (7), som uppmanar kommissionen att lägga fram en övergripande strategi i syfte att minska alkoholrelaterade skador, inrätta kommittén för nationell alkoholpolitik och alkoholrelaterade åtgärder för att främja genomförandet av en sådan strategi, samt rådets slutsatser från 2009 (8) som uppmanar kommissionen att fastställa prioriteringar för nästa etapp av kommissionens arbete med alkohol och hälsa efter det att EU:s första alkoholstrategi löpt ut 2012,

5.

VÄLKOMNAR Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om alkoholstrategi, där man efterlyser en ny alkoholstrategi för EU (2016–2022) (9) och upprepar vikten av ett starkt politiskt engagemang från kommissionen, parlamentet, rådet och medlemsstaterna för att öka förebyggande insatser mot alkoholrelaterade skador,

6.

VÄLKOMNAR WHO:s världsomspännande strategi för att minska skadlig alkoholkonsumtion (10) och WHO:s europeiska handlingsplan för att minska skadlig alkoholkonsumtion 2012–2020 (11),

7.

NOTERAR MED ORO att enligt WHO:s globala lägesrapport om alkohol och hälsa (12) är skadlig alkoholkonsumtion en av världens främsta riskfaktorer för sjukdom och funktionshinder och att Europeiska unionen är det område som har högst alkoholkonsumtion i världen, med en genomsnittlig konsumtion på 10,1 liter ren alkohol per vuxen (15 år eller äldre) år 2012 (13),

8.

NOTERAR MED ORO att enligt rapporten Tackling Harmful Alcohol Use – Economics and Public Health Policy  (14) från OECD ökar den regelbundna och höga alkoholkonsumtionen i vissa medlemsstater och att det finns en allmän oro över den alarmerande alkoholkonsumtionsökningen bland ungdomar (minderåriga och unga vuxna) och kvinnor i många medlemsstater samt att alkoholmissbruk inte bara har en negativ påverkan på individens hälsa utan även på samhället i stort,

9.

BETONAR att det har blivit ett gemensamt problem att minska bördan i samband med alkoholrelaterad åtgärdbar dödlighet, kroniska sjukdomar, skador, våld, ojämlikhet i hälsa och andra sociala konsekvenser för tredje part, och riskfyllda dryckesvanor, i synnerhet bland ungdomar, samt att samarbete och samordning på EU-nivå skulle tillföra ett mervärde,

10.

BETONAR att förebyggandet av alkoholrelaterade skador utgör en nödvändig investering som är gynnsam för ekonomin eftersom den på lång sikt dels minskar ekonomiska förluster och hälso- och sjukvårdsutgifter, bland annat genom att minska bördan av kroniska sjukdomar inklusive cancer, dels ökar arbetskraftens produktivitet,

11.

BETONAR även att en minskning av skadlig alkoholkonsumtion också har positiva effekter på allmänhetens säkerhet och trafiksäkerheten, i synnerhet vad gäller minskningen av dödsfall och skador i trafiken,

12.

NOTERAR att en minskning av alkoholrelaterade skador kräver åtgärder över ett brett spektrum av politiska områden och involverar många sektorer i hela samhället, både på nationell nivå och EU-nivå,

13.

UPPREPAR begäran om en EU-strategi för att minska alkoholrelaterade skador, som uttrycktes av ett stort antal ministrar vid det informella mötet mellan hälso- och sjukvårdsministrarna den 21 april 2015 samt vid mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 19 juni 2015, samt understryker det faktum att en sådan EU-strategi ytterligare skulle kunna stödja och komplettera den nationella folkhälsopolitiken,

14.

FORTSÄTTA att verka för ett tillvägagångssätt som omfattar flera sektorer när det gäller minskningen av alkoholrelaterade skador på nationell nivå och EU-nivå samt, beroende på vad som är lämpligt, stärka eller utveckla övergripande nationella strategier eller handlingsplaner som är skräddarsydda för specifika lokala och regionala traditioner,

15.

ANTA lämpliga åtgärder för att försöka skydda ungdomar från skadlig alkoholkonsumtion, i synnerhet när det gäller den lagliga åldersgränsen för att köpa alkohol och marknadsexponering, och att FORTSÄTTA att främja information och utbildning om skadlig alkoholkonsumtion och särskilt riskfyllda dryckesvanor,

16.

STÄRKA samarbetet för att identifiera effektiva åtgärder och bästa praxis som syftar till att minska hälsopåverkan och social påverkan samt ojämlikhet i hälsa till följd av skadlig alkoholkonsumtion, med särskilt fokus på att förebygga riskfyllda dryckesvanor bland ungdomar, personer som konsumerar skadliga mängder alkohol eller som har skadliga dryckesmönster, alkoholkonsumtion under graviditet och på rattfylleri,

17.

FORTSÄTTA att stödja arbetet i kommittén för nationell alkoholpolitik och alkoholrelaterade åtgärder och ta resultaten från genomföranderapporten om EU:s första alkoholstrategi (15) i beaktande, samt engagera intressenter på nationell och europeisk nivå för att minska alkoholrelaterade skador,

18.

ERKÄNNA behovet av att fortsätta insamlingen av information på EU-nivå om genomförandet av alkoholrelaterad nationell lagstiftning samt att respektera nationella befogenheter och regionala och lokala, sociala och kulturella traditioner,

19.

ÖVERVÄGA, särskilt mot bakgrund av den rapport som kommer att antas av kommissionen i enlighet med artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (16) om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna möjligheten att införa obligatorisk märkning med ingrediensförteckning och näringsdeklaration för alkoholhaltiga drycker, i synnerhet när det gäller energivärdet,

20.

FORTSÄTTA att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att minska alkoholrelaterade skador samt till fullo respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen,

21.

senast 2016 ANTA en övergripande EU-strategi som inriktas på att minska alkoholrelaterade skador och som innehåller åtgärder inom EU:s olika politikområden i syfte att ta itu med hälsorelaterade, sociala och ekonomiska konsekvenser av skadlig alkoholkonsumtion, samtidigt som medlemsstaternas behörighet beaktas fullt ut; denna särskilda EU-strategi bör fokusera på initiativ för att minska alkoholrelaterade skador med en gränsöverskridande dimension och ett mervärde för EU som uppföljning till EU:s första alkoholstrategi (2006–2012) och bör ta hänsyn till det arbete som kommittén för nationell alkoholpolitik och alkoholrelaterade åtgärder utfört samt arbetet som utförts inom ramen för WHO:s världsomspännande strategi för att minska skadlig alkoholkonsumtion och WHO:s europeiska handlingsplan för att minska skadlig alkoholkonsumtion 2012–2020,

22.

RAPPORTERA till rådet om resultaten av sitt arbete och om de framsteg som gjorts när det gäller att minska alkoholrelaterade skador.

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/9

1.

ERINRAR om att en hög hälsoskyddsnivå för människor enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder och att unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, om att unionen ska främja samarbete mellan medlemsstaterna på folkhälsans område, vid behov stödja deras insatser och främja samarbetet med behöriga internationella organisationer och om att unionen när den vidtar åtgärder i allt ska respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård, inbegripet för att fördela de resurser som tilldelas denna,

2.

NOTERAR MED ORO att det i dag finns 47,5 miljoner dementa i världen, varav 58 % bor i låg- och medelinkomstländer medan det enligt uppskattningar finns 6,4 miljoner dementa i Europeiska unionen (1),

3.

ERINRAR OM att demens är en av de viktigaste orsakerna till funktionshinder och vårdberoende bland äldre i världen och att demens inverkar fysiskt, psykologiskt, socialt och ekonomiskt på dementa, på deras anhöriga och vårdgivare och på samhället (2),

4.

ERINRAR OM att de flesta dementa visserligen är äldre men att det också finns ett avsevärt antal med presenil demens,

5.

FRAMHÅLLER patienters rättigheter, särskilt dem som avser människans värdighet, som anges i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (3),

6.

KONSTATERAR att dementa kan leva ett gott liv i flera år, särskilt om de i tid får vård, en bedömning, en diagnos och rätt stöd,

7.

KONSTATERAR att demens och demensrelaterade sjukdomar har en avsevärd inverkan på vård- och socialförsäkringssystemens ekonomiska hållbarhet,

8.

FRAMHÅLLER vikten, bl.a. för hjärnhälsa, av att främja en hälsosam livsstil i alla livets skeden för att öka antalet friska levnadsår,

9.

ERINRAR OM att det krävs bättre förståelse av dessa tillstånd för att uppnå en hög hälsonivå för en åldrande befolkning, något som är en av de prioriterade frågorna för såväl andra som tredje hälsoprogrammet för perioden 2014–2020 (4),

10.

ERINRAR OM att man inom många initiativ på EU-nivå också har konstaterat att demens är en prioriterad handlingsfråga mot bakgrund av den demografiska förändringen och upprepat de avsevärda konsekvenserna av det stigande antalet personer med sjukdomen (5),

11.

ERINRAR OM rådets slutsatser antagna den 16 december 2008 om folkhälsostrategier i kampen mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar, där rådet uppmanade kommissionen att under 2009 anta ett initiativ för att bekämpa dessa sjukdomar (6),

12.

ERINRAR OM att kommissionen föreslagit ett nytt sätt att bättre utnyttja Europas offentliga FoU-medel genom gemensam programplanering inom nyckelområden, däribland Alzheimers sjukdom, och att det av medlemsstaterna ledda gemensamma programplaneringsinitiativet om neurodegenerativa sjukdomar som en följd av detta under 2010 inleddes med målet att bättre samordna nationella forskningsinsatser inom området neurodegenerativa sjukdomar, i synnerhet Alzheimers sjukdom,

13.

ERINRAR OM att det inom Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) spenderades mer än 576 miljoner EUR på finansiering av forskning om demens och neurodegenerativa sjukdomar under perioden 2007–2013 och att det i Horisont 2020 (2014–2020), EU:s nya ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020, som bygger vidare på dessa resultat och möjliggör vidare hantering av demens som en samhälls- och hälsoutmaning redan har investerats mer än 103 miljoner EUR i forsknings- och innovationsåtgärder av relevans för demens,

14.

VÄLKOMNAR Europaparlamentets resolution antagen den 19 januari 2011 om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, som innehåller en uppmaning om att göra demens till en EU-prioritering på hälsoområdet och där medlemsstaterna med kraft uppmanas att utarbeta specifika nationella planer (7),

15.

ERINRAR OM den första rapporten från Världshälsoorganisationen (WHO), Dementia: A Public Health Priority  (8), utgiven 2012, som gav information om och höjde medvetenheten om demens och gjorde det till en av de prioriterade tillstånd som tas upp i WHO:s åtgärdsprogram om klyftan avseende mental hälsa (Mental Health Gap Action Programme) (9), som syftar till att utöka vården för psykiska störningar, neurologiska sjukdomar och missbruksrelaterade sjukdomar,

16.

VÄLKOMNAR G8-hälso- och sjukvårdsministrarnas uttalande om demens, som antogs den 11 december 2013 vid G8-toppmötet, för att främja innovation för att komma fram till ett botemedel mot demens eller en sjukdomsmodifierande demensbehandling senast 2025 och strategiska prioriteringsområden och för att öka forskningsfinansieringen (10),

17.

ERINRAR OM det italienska ordförandeskapets konferens Dementia in Europe: a challenge for our common future som hölls i Rom den 14 november 2014 (11), där en översikt gavs över demensinitiativ i EU, framför allt om prevention, om behandling och om främjande av friskvård för äldre,

18.

ERINRAR OM rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den 13 mars 2015 med titeln Better dementia care and a future cure require action today  (12), där man på nytt bekräftade behovet av att göra demens till en politisk prioritering,

19.

VÄLKOMNAR det krav på åtgärder som undertecknats av deltagare vid den första WHO-ministerkonferensen om global handling mot demens i Genève den 17 mars 2015, i vilket man underströk regeringarnas primära roll och ansvar för åtgärder för att möta utmaningen med demens och framhöll behovet av multisektoriella och samordnade insatser på global och nationell nivå, framför allt i syfte att främja prevention, riskreducering, diagnostisering och behandling av demens (13),

20.

BETONAR att demens de senaste åren har blivit en högt ställd prioritering för allt fler medlemsstater, med tanke på det faktum att man i flertalet medlemsstater håller på att ta fram, anta eller verkställa nationella strategier, åtgärdsplaner eller program om demens och att de medlemsstatsinitiativ som redan inrättats eller kommit i gång är baserade på ett integrerat förhållningssätt till patientens vårdväg som beaktar hälso- och socialfrågor,

21.

VÄLKOMNAR diskussionen vid EU:s hälso- och sjukvårdsministrars informella sammanträde den 24 september 2015 om främjande av framtagande och verkställande av nationella strategier, åtgärdsplaner eller program om demens och om underlättande av utbyte av bästa praxis på EU-nivå, med beaktande av WHO-verksamhet,

22.

VÄLKOMNAR den andra gemensamma åtgärden om demens, som ska inledas 2016,

23.

TA UPP demens som en prioritering genom sektorsövergripande nationella strategier, åtgärdsplaner eller program om demens för att ge lämplig behandling och stöd till dementa, deras anhöriga och vårdgivare samtidigt som hälso- och socialförsäkringssystemens hållbarhet säkerställs,

24.

FORTSÄTTA att ägna särskild uppmärksamhet åt stärkandet av samordningen inom medlemsstater av relevanta policyer inom demensområdet, bl.a. stärkande av primärvårdens roll,

25.

INSE att fortsatt sektorsövergripande samverkan medlemsstater emellan och på EU-nivå – med beaktande av WHO-verksamhet – kommer att möjliggöra ett värdefullt bidrag till bättre stöd till dementa,

26.

INSE fördelarna med egenmakt åt dementa och uppmuntra deras medverkan i beslutsprocesser genom att stärka deras representation, särskilt inom initiativ, organisationer och organ på demensområdet,

27.

STÖDJA ett individ- och forskningsbaserat hänsynstagande till jämställdhetsaspekter vid utarbetande av strategier, planer och program om demens, med beaktande av grupper med särskilda behov, av den inverkan som kulturella olikheter har på uppfattningar om demens och av dementas och deras anhörigas och vårdgivares förväntningar och rättigheter,

28.

INSE de anhörigas och vårdgivarnas viktiga roll, framför allt genom att se till att de införlivas i beslutsprocesser, och att deras fysiska och mentala välbefinnande behöver skyddas genom tillräckligt stöd,

29.

ERKÄNNA det viktiga arbete som regeringsexpertgruppen om demens (Government Expert Group on Dementia) utför när det gäller att underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis för att stödja medlemsstaterna vid framtagande och verkställande av nationella strategier, planer eller program om demens,

30.

STÖDJA arbete inom ramen för EU-politikområden som skulle kunna inverka på demenspolitiken, i synnerhet arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå, kommittén för socialt skydd (14) och kommittén för ekonomisk politik (15) i fråga om hälso- och sjukvård och långtidsvård,

31.

med fullständigt iakttagande av medlemsstaternas behörighet DRIVA diskussionerna på EU-nivå VIDARE om

32.

INTENSIFIERA demensforskningen och därvid bygga vidare på resultatet av EU-finansierade projekt som initiativet för gemensam programplanering om forskning om neurodegenerativa sjukdomar (JPND), i synnerhet riskfaktorer för demens och dess bakomliggande patofysiologi, och omsättande av framgångsrika ingripanden i fråga om demenshantering i klinisk praxis, med beaktande även av offentlig-offentliga, offentlig-privata och internationella partnerskap,

33.

DRA FÖRDEL AV resurser, modeller och verktyg som framgångsrikt tagits fram på EU-nivå, t.ex. sådana som samlats av Europeiskt innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande och den gemensamma åtgärden Alcove, och av de strategier som tagits fram för anpassning av god praxis för användning i större sammanhang,

34.

i nära samarbete med regeringsexpertgruppen om demens där så är lämpligt TA FRAM frivillig vägledning baserad på ett allomfattande och integrerat perspektiv på demens, med beaktande av aspekterna av samordnad prevention och friskvård, diagnostisering i tid, stöd efter diagnostisering, behandling och vård, med iakttagande av medlemsstaternas behörighet,

35.

i nära samarbete med regeringsexpertgruppen om demens IDENTIFIERA och UTBYTA god praxis, i synnerhet vad gäller riktad prevention, inklusive sekundärprevention, friskvård, diagnostisering i tid, stöd och behandling efter diagnostisering, forskning, fortbildning och vidareutbildning av vårdpersonal samt information till allmänheten för att motverka stigmatisering,

36.

HÖJA kvaliteten på epidemiologisk information om demens för att underlätta framtagande av nationella strategier, åtgärdsplaner eller program och utbyte av god praxis,

37.

FRAMHÅLLA icke-statliga organisationers arbete och frivilligarbete på demensområdet med syfte att verkningsfullt bidra till nationella strategier, åtgärdsplaner eller program, och

38.

STÄRKA medlemsstaternas samarbete inom regeringsexpertgruppen om demens i syfte att dels underlätta utbyte av information om policyramar och av befintlig god praxis, dels stödja länder vid framtagande och verkställande av nationella strategier, planer och program om demens, och

39.

i nära samordning med medlemsstaterna FRÄMJA det redan inledda samarbetet med WHO och OECD om demens.

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/13

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/14

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/15

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/16

16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 418/17

1.

Europeiska kommissionen mottog den 8 december 2015 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Lone Star Fund IX (Förenta staterna), som tillhör Lone Star-gruppen (Lone Star, Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget MRH (GB) Limited (MRH, Förenade kungariket) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   Lone Star: en grupp av riskkapitalfonder som investerar i fastigheter, aktier, krediter och andra finansiella tillgångar.

—   MRH: äger och driver tankstationer i Förenade kungariket och på Kanalöarna.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan, med angivande av referens M.7793 – Lone Star Fund IX/MRH, sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev till