9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/3

Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Anotato Dikastirio Kyprou – Cypern) – Alpha Bank Cyprus Ltd mot Dau Si Senh m.fl.

(Mål C-519/13) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Rättsligt samarbete i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur - Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar - Förordning (EG) nr 1393/2007 - Artikel 8 - Vägran att ta emot handlingen - Avsaknad av översättning av en överlämnad handling - Avsaknad av standardformuläret i bilaga II till förordningen - Följder))

(2015/C 371/04)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Anotato Dikastirio Kyprou

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Alpha Bank Cyprus Ltd

Svarande: Dau Si Senh, Alpha Panareti Public Ltd, Susan Towson, Stewart Cresswell, Gillian Cresswell, Julie Gaskell, Peter Gaskell, Richard Wernham, Tracy Wernham, Joanne Zorani, Richard Simpson

Domslut

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (”delgivning av handlingar”) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000, ska tolkas på följande sätt:

—

Det mottagande organet är skyldigt att, under alla omständigheter och utan att det i detta hänseende har något utrymme för skönsmässig bedömning, upplysa adressaten om dennes rätt att vägra att ta emot handlingen, genom att regelmässigt för detta ändamål använda standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning.

—

Den omständigheten att det mottagande organet, när det delger adressaten en handling, inte har bifogat standardformuläret i bilaga II till förordning nr 1393/2007, utgör inte en grund för att förfarandet ska ogiltigförklaras, utan en underlåtenhet som ska korrigeras i enlighet med de bestämmelser som anges i samma förordning.

(1) EUT C 377, 21.12.2013.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/4

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof – Österrike) – förfarande anhängiggjort av F.E. Familienprivatstiftung Eisenstadt

(Mål C-589/13) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Fri rörlighet för kapital - Artikel 56 EG - Interimbeskattning av en nationell stiftelses kapitalvinster och inkomster från avyttring av andelar - Nekad rätt att från beskattningsunderlaget göra avdrag för gåvor som lämnats till mottagare utan hemvist i landet och som i enlighet med skatteavtal inte ska beskattas i den medlemsstat där stiftelsen är skattskyldig))

(2015/C 371/05)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: F.E. Familienprivatstiftung Eisenstadt

Ytterligare deltagare i rättegången: Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Wien

Domslut

Artikel 56 EG ska tolkas så, att den utgör hinder för en medlemsstats skattelagstiftning, som den i det nationella målet, enligt vilken en privat stiftelse med hemvist i landet – i samband med en interimbeskattning av kapitalvinster och inkomster från avyttring av andelar som den har uppburit – endast har rätt från beskattningsunderlaget för ett visst räkenskapsår dra av gåvor som lämnats under samma räkenskapsår och för vilka gåvomottagarna har beskattats i den medlemsstat där stiftelsen beskattas, medan ett sådant avdrag enligt samma nationella skattelagstiftning inte är tillåtet om mottagaren har hemvist i en annan medlemsstat och enligt ett skatteavtal är befriad, i den medlemsstat där stiftelsen beskattas, från skatt som i princip tas ut på gåvor.

(1) EUT C 71, 8.3.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/5

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 – Total SA mot Europeiska kommissionen

(Mål C-597/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för paraffinvax - Marknaden för råparaffin - Överträdelse som begåtts av ett dotterbolag som är helägt av moderbolaget - Presumtion om moderbolagets avgörande inflytande över dotterbolaget - Ansvar för moderbolaget som endast följer av dess dotterbolags rättsstridiga beteende - Dom om att dotterbolagets böter ska nedsättas - Effekter på moderbolagets rättsliga ställning))

(2015/C 371/06)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Total SA (ombud: E. Morgan de Rivery och E. Lagathu, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier och P. Van Nuffel)

Domslut

1)	Den av Europeiska unionens tribunal meddelade domen Total/kommissionen (T-548/08, EU:T:2013:434) upphävs i den del de böter som ålagts Total SA inte anpassats till de böter som ålagts Total Raffinage Marketing SA i dom Total Raffinage Marketing/kommissionen (T-566/08, EU:T:2013:423).

2)	Överklagandet ogillas i övrigt.

De böter som ålagts Total SA gemensamt och solidariskt med Total Raffinage Marketing SA i artikel 2 i kommissionens beslut K(2008) 5476 slutlig av den 1 oktober 2008 om ett förfarande enligt artikel [81 EG] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39.181) – Ljusvax) fastställs till 12 5 4 59 842 euro.

4)	Total SA ska ersätta tre fjärdedelar av Europeiska kommissionens rättegångskostnader och bära tre fjärdedelar av sina egna rättegångskostnader i målet om överklagande och i förfarandet vid tribunalen.

5)	Europeiska kommissionen ska bära en fjärdedel av sina rättegångskostnader och ersätta en fjärdedel av Total SA:s rättegångskostnader i målet om överklagande och förfarandet vid tribunalen.

(1) EUT C 45, 15.2.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/6

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 – Total Marketing Services, som har trätt i stället för Total Raffinage Marketing mot Europeiska kommissionen

(Mål C-634/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Marknaden för paraffinvax - Marknaden för råparaffin - Varaktigheten av deltagandet i en olaglig kartell - Deltagandets upphörande - Avbrott i deltagandet - Inga hemliga kontakter har förekommit under en viss period - Fortsatt överträdelse - Bevisbörda - Öppet avståndstagande - Övriga kartelldeltagares uppfattning om avsikten att öppet ta avstånd - Motiveringsskyldighet - Principerna om oskuldspresumtion, likabehandling, effektivt domstolsskydd och om att straff och påföljder ska vara individuella))

(2015/C 371/07)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Total Marketing Services, som har trätt i stället för Total Raffinage Marketing (ombud: A. Vandencasteele, C. Lemaire och S. Naudin, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: P. Van Nuffel och A. Biolan biträdda av N. Coutrelis, avocat)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Total Marketing Services SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 45, 15.2.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/6

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – J.B.G.T. Miljoen (C-10/14), X (C-14/14), Société Générale SA mot Staatssecretaris van Financiën

(Förenade målen C-10/14, C-14/14 och C-17/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direkt beskattning - Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF - Fri rörlighet för kapital - Beskattning av utdelningar från aktieportföljer - Källskatt - Begränsning - Slutlig skattebörda - Omständigheter som ska beaktas för att jämföra skattebördan för skattskyldiga personer med hemvist i landet och skattskyldiga personer utan hemvist i landet - Jämförlighet - Beaktande av inkomstskatt eller bolagsskatt - Avtal om undvikande av dubbelbeskattning - Neutralisering av restriktionen genom avtal))

(2015/C 371/08)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: J.B.G.T. Miljoen (C-10/14), X (C-14/14), Société Générale SA (C-17/14)

Motpart: Staatssecretaris van Financiën

Domslut

Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken källskatt innehålls på utdelningar som lämnas av ett bolag med hemvist i medlemsstaten oavsett om den lämnas till skattskyldiga personer med hemvist i medlemsstaten eller till skattskyldiga personer utan hemvist i medlemsstaten, varvid en mekanism för avräkning eller återbetalning av den innehållna skatten endast föreskrivs för skattskyldiga personer med hemvist i landet, medan denna källskatt blir en slutlig skatt för skattskyldiga personer utan hemvist i landet (fysiska personer och bolag). Detta gäller i den mån den slutliga skattebördan i denna stat avseende dessa utdelningar för skattskyldiga personer utan hemvist i landet är större än den för skattskyldiga personer med hemvist i landet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera i de nationella målen. Vid fastställandet av dessa skattebördor ska den hänskjutande domstolen, i målen C-10/14 och C-14/14, beakta beskattningen av personer med hemvist i landet vad gäller det totala innehavet av aktier i nederländska bolag under kalenderåret samt det förmögenhetsbelopp som är undantaget från skatt i enlighet med den nationella lagstiftningen och, i mål C-17/14, de kostnader som har ett direkt samband med själva erhållandet av utdelningarna.

För det fall det fastställs att en restriktion för den fria rörligheten för kapital föreligger kan denna motiveras med verkningarna av ett bilateralt avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan hemviststaten och den medlemsstat som är källstat, förutsatt att skillnaden i behandling vad gäller beskattningen av utdelningar mellan skattskyldiga personer med hemvist i källstaten och dem utan hemvist i denna stat försvinner. Under sådana omständigheter som i målen C-14/14 och C-17/14, och med förbehåll för de kontroller som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra, kan restriktionen av den fria rörligheten för kapital, för det fall den visas föreligga, inte anses vara motiverad.

(1) EUT C 129, 28.4.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/7

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 – Mory SA, i likvidation, Mory Team, i likvidation, Superga Invest mot Europeiska kommissionen

(Mål C-33/14 P) (1)

((Överklagande - Statligt stöd - Talan om ogiltigförklaring - Artikel 263 FEUF - Upptagande till sakprövning - Stöd som är olagligt och oförenligt med den inre marknaden - Skyldighet att återkräva stöd - Europeiska kommissionens beslut att inte utsträcka återkravsskyldigheten till att omfatta den som förvärvar stödmottagaren - Berättigat intresse av att få saken prövad - Talan om skadestånd och återkrav av stöd vid nationella domstolar - Talerätt - Sökande som inte är personligen berörd))

(2015/C 371/09)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Mory SA, i likvidation, Mory Team, i likvidation, Superga Invest (ombud: B. Vatier och F. Loubières, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: T. Maxian Rusche och B. Stromsky)

Domslut

1)	Europeiska unionens tribunals beslut Mory m.fl./kommissionen (T-545/12, EU:T:2013:607) upphävs.

2)	Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2012) 2401 final av den 4 april 2012 om förvärv av tillgångarna i Sernam-koncernen i samband med att den var föremål för ett förenklat konkursförfarande som Mory SA, Mory Team och Superga Invest väckt, avvisas.

3)	Mory SA, Mory Team, Superga Invest och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader med avseende på såväl förfarandet i första instans som på målet om överklagande.

(1) EUT C 102, 7.4.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/8

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundessozialgericht – Tyskland) – Jobcenter Berlin Neukölln mot Nazifa Alimanovic m.fl.

(Mål C-67/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Fri rörlighet för personer - Unionsmedborgarskap - Likabehandling - Direktiv 2004/38/EG - Artikel 24.2 - Socialt bistånd - Förordning (EG) nr 883/2004 - Artiklarna 4 och 70 - Särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner - Medborgare i en medlemsstat som söker arbete och uppehåller sig i en annan medlemsstat - Omfattas inte - Behållande av ställningen som arbetstagare))

(2015/C 371/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundessozialgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Jobcenter Berlin Neukölln

Motpart: Nazifa Alimanovic, Sonita Alimanovic, Valentina Alimanovic, Valentino Alimanovic

Domslut

Artikel 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG, och artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1244/2010 av den 9 december 2010, ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en medlemsstats bestämmelser som innebär att personer som är medborgare i andra medlemsstater och som befinner sig i en sådan situation som den i artikel 14.4 b i direktivet saknar rätt till vissa ”särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner” i den mening som avses i artikel 70.2 i förordning nr 883/2004, vilka också utgör ”socialt bistånd” i den mening som avses i artikel 24.2 i direktiv 2004/38, samtidigt som dessa förmåner garanteras de medborgare i denna medlemsstat som befinner sig i samma situation.

(1) EUT C 142, 12.5.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/9

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het Bedrijfsleven – Nederländerna) – KPN BV mot Autoriteit Consument en Markt (ACM)

(Mål C-85/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster - Samhällsomfattande tjänst och användarnas rättigheter - Direktiv 2002/22/EG - Artikel 28 - Tillgång till nummer och tjänster - Icke-geografiska nummer - Direktiv 2002/19/EG - Artiklarna 5, 8 och 13 - De nationella regleringsmyndigheternas befogenheter - Priskontroll - Transittjänster - Nationell lagstiftning enligt vilken den som tillhandahåller transittjänster inte får tillämpa en högre taxa för samtal till icke-geografiska nummer än för samtal till geografiska nummer - Företag utan betydande inflytande på marknaden - Behörig nationell myndighet))

(2015/C 371/11)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

College van Beroep voor het Bedrijfsleven

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: KPN BV

Motpart: Autoriteit Consument en Markt (ACM)

Domslut

Unionsrätten ska tolkas så, att en behörig nationell myndighet får införa en skyldighet avseende taxor, såsom den i det nationella målet, med stöd av artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009, för att undanröja ett hinder för samtal till icke-geografiska nummer inom Europeiska unionen som inte är av teknisk karaktär utan beror på de taxor som tillämpas, utan att det har gjorts någon marknadsanalys som visar att det berörda företaget har ett betydande inflytande på marknaden, om detta är en nödvändig och proportionell åtgärd för att tillse att slutanvändarna kan få tillgång till tjänster som använder icke-geografiska nummer inom unionen.

Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva att det villkoret är uppfyllt och att skyldigheten avseende taxor är objektiv, öppet redovisad, proportionell och icke-diskriminerande, grundad på det fastställda problemets art och motiverad mot bakgrund av målen i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009, samt att förfarandena i artiklarna 6, 7 och 7a i direktiv 2002/21, i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, har följts.

Unionsrätten ska tolkas så, att en medlemsstat får föreskriva att en skyldighet avseende taxor med stöd av artikel 28 i direktiv 2002/22, i dess lydelse enligt direktiv 2009/136, såsom den i det nationella målet, ska införas av en annan nationell myndighet än den nationella regleringsmyndighet som har det allmänna ansvaret för att tillämpa unionens nya regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, förutsatt att den myndigheten uppfyller kraven i direktiv 2002/21, i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, på kompetens, oberoende, opartiskhet och öppenhet och att de beslut som den fattar kan överklagas på ett effektivt sätt till en instans som är fristående från de berörda parterna, något som det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

(1) EUT C 151, 19.5.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/10

Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (Chancery Division) – Förenade kungariket) – Société de Produits Nestlé SA mot Cadbury UK Ltd

(Mål C-215/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Varumärken - Direktiv 2008/95/EG - Artikel 3.3 - Begreppet särskiljningsförmåga som förvärvats till följd av användning - Tredimensionellt varumärke - Kexchoklad med fyra ”fingrar” Kit Kat - Artikel 3.1 e - Kännetecken bestående av både den form som följer av varans art och den form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat - Tillverkningsprocessen är en del av det tekniska resultatet))

(2015/C 371/12)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Société de Produits Nestlé SA

Motpart: Cadbury UK Ltd

Domslut

Artikel 3.1 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas så, att den utgör hinder för varumärkesregistrering av ett kännetecken som består av formen på en vara i ett sådant fall då denna form har tre väsentliga särdrag, varav ett följer av varans art och de två övriga krävs för att uppnå ett tekniskt resultat, dock förutsatt att åtminstone ett av de registreringshinder som anges i den bestämmelsen är tillämpligt fullt ut på den aktuella formen.

Artikel 3.1 e ii i direktiv 2008/95 – enligt vilken det är möjligt att neka registrering av kännetecken som endast består av en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat – ska tolkas så, att denna bestämmelse avser det sätt på vilket den aktuella varan fungerar och att den inte är tillämplig på det sätt på vilket varan tillverkas.

Varumärkessökanden ska för att få registrera ett varumärke som har förvärvat särskiljningsförmåga som en följd av det bruk som har gjorts av det i den mening som avses i artikel 3.3 i direktiv 2008/95 – oavsett om det är såsom en del av ett annat registrerat varumärke eller i kombination med detta – lägga fram bevis på att omsättningskretsen uppfattar den vara eller den tjänst som omfattas av detta enda varumärke (i stället för något annat eventuellt förekommande varumärke) som att den kommer från ett visst företag.

(1) EUT C 235, 21.7.2014

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/11

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Amsterdam – Nederländerna) – C. van der Lans mot Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV

(Mål C-257/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Lufttrafik - Passagerares rättigheter vid inställda eller försenade flygningar - Förordning (EG) nr 261/2004 - Artikel 5.3 - Nekad ombordstigning och inställda flygningar - Kraftigt försenade flygningar - Kompensation och assistans till passagerare - Extraordinära omständigheter))

(2015/C 371/13)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Amsterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: C. van der Lans

Svarande: Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV

Domslut

Artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska tolkas så, att ett tekniskt problem, såsom det som är aktuellt i det nationella målet, som oförutsett uppstått, som inte beror på bristande underhåll och som inte heller har upptäckts vid det reguljära underhållsarbetet, inte omfattas av uttrycket ”extraordinära omständigheter” i den mening som avses i denna bestämmelse.

(1) EUT C 303, 8.9.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/12

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – Kyowa Hakko Europe GmbH mot Hauptzollamt Hannover

(Mål C-344/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Tulltaxe- och statistiknomenklaturen - Varuklassificering - Aminosyreblandningar som används för tillverkning av födoämnen för späd- och småbarn med allergi mot komjölksprotein - Klassificering enligt nummer 2106 ”livsmedelsberedningar” eller 3003 ”medikamenter”))

(2015/C 371/14)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Kyowa Hakko Europe GmbH

Motpart: Hauptzollamt Hannover Saken

Domslut

Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 oktober 2007, ska tolkas så, att aminosyreblandningar, såsom de som är aktuella i det nationella målet, som används för tillverkning av födoämnen för späd- och småbarn med allergi mot komjölksprotein, ska klassificeras enligt KN-nummer 2106 såsom ”livsmedelsberedningar”, i den mån de mot bakgrund av sina objektiva kännetecken och egenskaper inte har en tydlig terapeutisk eller profylaktisk profil vars verkan är inriktad på exakta funktioner i människokroppen och de följaktligen inte kan användas för att förebygga eller behandla en viss sjukdom eller åkomma, och deras naturliga användningsområde inte heller är medicinskt, vilket det ankommer på den nationella domstolen att avgöra.

(1) EUT C 339, 29.9.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/12

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-367/14) (1)

((Fördragsbrott - Statligt stöd - Stöd som getts till företag i Venedig och Chioggia - Nedsättning av sociala avgifter - Återkrav av stöden har inte skett inom den föreskrivna fristen - Dom varigenom domstolen fastställer ett fördragsbrott - Underlåtenhet att följa domen - Artikel 260.2 FEUF - Ekonomiska påföljder - Löpande vite - Schablonbelopp))

(2015/C 371/15)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Conte, D. Grespan och B. Stromsky)

Svarande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato)

Domslut

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 260.1 FEUF genom att inte, inom den frist som föreskrivs i Europeiska kommissionens formella underrättelse av den 21 november 2012, vidta de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom kommissionen/Italien (C-302/09, EU:C:2011:634).

Republiken Italien ska betala ett löpande vite om 12 miljoner euro för varje period om sex månaders försening med att vidta de nödvändiga åtgärderna för att följa nämnda dom kommissionen/Italien. Beloppet ska inbetalas till Europeiska kommissionens konto med namnet ”Europeiska unionens egna medel” från och med dagen för förevarande doms avkunnande och till dess domen kommissionen/Italien (C-302/09, EU:C:2011:634) har verkställts.

3)	Republiken Italien ska betala ett schablonbelopp om 30 miljoner euro till Europeiska kommissionens konto med namnet ”Europeiska unionens egna medel”.

4)	Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 395, 10.11.2014

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/13

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Commissione Tributaria Regionale di Mestre-Venezia – Italien) – Fratelli De Pra SpA, SAIV SpA mot Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Belluno, Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Vicenza

(Mål C-416/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Telenät och teletjänster - Direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG - Fri rörlighet för terminalutrustning för markbaserad mobil telekommunikation - Direktiv 1999/5/EG - Avgift för användning av utrustning - Allmän auktorisation eller användarlicens - Abonnemangsavtal som gäller som allmän auktorisation eller licens - Användare som har respektive inte har abonnemangsavtal behandlas olika))

(2015/C 371/16)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione Tributaria Regionale di Mestre-Venezia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Fratelli De Pra SpA, SAIV SpA

Motparter: Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Belluno, Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Vicenza

Domslut

Följande direktiv, det vill säga

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse, särskilt artikel 8 i detsamma,

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv),

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009,

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) och

—

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009,

ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en nationell lagstiftning om sådana avgifter som statliga koncessionsavgifter, enligt vilken användning av terminalutrustning för markbaserad mobil radiokommunikation, i samband med ett abonnemangsavtal, omfattas av allmän auktorisation eller licens och medför att en sådan avgift ska erläggas, då abonnemangsavtalet i sig gäller som en licens eller allmän auktorisation och då någon åtgärd från myndigheternas sida därför inte behövs.

Artikel 20 i direktiv 2002/22, i dess lydelse enligt direktiv 2009/136, och artikel 8 i direktiv 1999/5 ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att abonnemangsavtal för mobilteletjänster – som för övrigt ska innehålla uppgifter om typen av terminalutrustning och det relevanta typgodkännandet – vid tillämpningen av sådana avgifter som statliga koncessionsavgifter likställs med en allmän auktorisation eller licens för radioanläggningar.

Under sådana förhållanden som i de nationella målen ska unionsrätten – såsom den följer av direktiv 1999/5, 2002/19, 2002/20, i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, 2002/21 och 2002/22, i dess lydelse enligt direktiv 2009/136, samt artikel 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – tolkas så, att den inte utgör hinder för att användare av terminalutrustning för markbaserad mobil radiokommunikation behandlas olika beroende på om de ingår ett abonnemangsavtal för mobilteletjänster eller köper dessa tjänster i form av kontantkort som eventuellt är uppladdningsbara, varvid det endast är de förstnämnda som omfattas av en sådan nationell lagstiftning som lagstiftningen om statliga koncessionsavgifter.

(1) EUT C 431, 1.2.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší soud (Tjeckien) den 3 augusti 2015 – NEW WAVE CZ a.s. mot ALLTOYS spol. s r.o.

(Mål C-427/15)

(2015/C 371/17)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší soud České republiky

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: NEW WAVE CZ a.s.

Motpart: ALLTOYS spol. s r. o.

Tolkningsfråga

Ska artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG (1) av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter tolkas så, att det är betrakta som ”i samband med en rättegång om immaterialrättsintrång” om käranden, efter att en rättegång avslutats där det fastställts att intrång skett i en immateriell rättighet, i ett separat förfarande söker information om ursprung och distributionsnät för de intrångsgörande varorna eller tjänsterna (exempelvis i syfte att närmare kunna bedöma skadans storlek för att kunna begära ersättning för den)?

(1) EUT L 157, s. 45.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší správní soud (Republiken Tjeckien) den 7 augusti 2015 – Odvolací finanční ředitelství mot Pavlína Baštová

(Mål C-432/15)

(2015/C 371/18)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší správní soud

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Odvolací finanční ředitelství

Motpart: Pavlína Baštová

Tolkningsfrågor

1.a

Utgör en (beskattningsbar) hästägares tillhandahållande av en häst till en tävlingsarrangör för att hästen ska delta i en kapplöpning ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning i den mening som avses i artikel 2.1 c i direktiv 2006/112/EG (1) om ett gemensamt system för mervärdesskatt, och utgör tillhandahållandet således en transaktion som är föremål för mervärdesskatt?

1b.

Om svaret på fråga 1a är jakande, ska de prispengar som erhålls i kapplöpningen (som dock inte erhålls av alla deltagande hästar), eller den tjänst i form av möjligheten för hästen att springa loppet som tävlingsarrangören tillhandahåller hästägaren, eller någon annan ersättning, anses utgöra ersättning för tjänsten?

1c.

Om svaret på fråga 1a är nekande, är denna omständighet i sig ett skäl till att sätta ned avdraget för ingående mervärdesskatt på de skattepliktiga varor och tjänster som förvärvats och använts för att förbereda uppfödarens/tränarens egna hästar för kapplöpningar, eller ska en hästs deltagande i ett lopp anses ingå som en del i den ekonomiska verksamhet som bedrivs av en person som föder upp och tränar sina egna eller andra hästägares kapplöpningshästar, och kostnaderna för att föda upp egna hästar och låta dem delta i kapplöpningar ingå i de omkostnader som är kopplade till den personens ekonomiska verksamhet? Om svaret på den delen av frågan är jakande, ska prispengar ingå i beskattningsunderlaget och utgående mervärdesskatt redovisas, eller är prispengarna intäkter som inte alls påverkar beskattningsunderlaget för mervärdesskatt?

2a.

Om det av mervärdesskattemässiga skäl är nödvändigt att betrakta flera olika delar av en tjänst som en enda transaktion, vilka kriterier ska i så fall tillämpas för att fastställa delprestationernas inbördes förhållande, det vill säga för att avgöra huruvida de utgör likvärdiga prestationer eller prestationer inom ramen för en huvudsaklig och en underordnad tjänst? Finns det någon hierarki mellan dessa kriterier vad gäller deras rangordning och vikt?

2b.

Ska artikel 98 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt jämförd med bilaga III till det direktivet tolkas så, att den innebär att en tjänst inte kan klassificeras som en tjänst för vilken den reducerade skattesatsen ska tillämpas om tjänsten består av två delar som i mervärdesskattehänseende ska betraktas som ett enda tillhandahållande och dessa deltjänster är likvärdiga, samtidigt som ingen av dem i sig kan klassificeras i någon av de kategorier som anges i bilaga III till direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt?

2c.

Om svaret på fråga 2b är jakande, är det uteslutet att under omständigheter som dem som råder i förevarande mål klassificera kombinationen av en deltjänst som ger rätt att utnyttja sportanläggningar och en deltjänst som består av träning av kapplöpningshästar som en tjänst som i sin helhet omfattas av den reducerade skattesats som anges i punkt 14 i bilaga III till direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt?

2d.

Om svaret på fråga 2c inte innebär att det är uteslutet att tillämpa den reducerade skattesatsen, vilken betydelse för fastställandet av tillämplig mervärdesskattesats har den omständigheten att den beskattningsbara personen, utöver att tillhandhålla rätten att utnyttja sportanläggningar och en tränares tjänster, även tillhandahåller boxplats, utfodring och annan hästskötsel? Ska alla dessa delprestationer i mervärdesskattehänseende betraktas som ett enda tillhandahållande som skattemässigt ska behandlas på samma sätt?

(1) EUT L 347, 11.12.2006, s. 1,

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/16

Talan väckt den 10 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-481/15)

(2015/C 371/19)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: W. Mölls, och F. Wilman)

Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt förordning nr 300/2008 (1) samt punkterna 4.1, 4.2, 7.5 och 14 i bilaga II till denna förordning genom att inte i nödvändig omfattning och frekvens ha en genomfört den regelbundna kontrollen av vissa gemensamma grundläggande standarder för luftsäkerhet och genom att inte ha tillsatt ett tillräckligt antal inspektörer för genomförande av kvalitetskontroller,

—	förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för talan har sökanden anfört följande:

Artikel 11 i förordning (EG) nr 300/2008 samt punkterna 4.1, 4.2, 7.5 och 14 i bilaga II till denna förordning förpliktar medlemsstaterna att genomföra en regelbunden kontroll av vissa gemensamma grundläggande standarder för luftsäkerhet och att tillsätta ett tillräckligt antal inspektörer för genomförande av kvalitetskontroller.

Tyskland har inte uppfyllt dessa förpliktelser.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (EUT L 97, s. 72), i ändrad lydelse enligt kommissionens förordning 18/2010 av den 8 januari 2010 (EUT L 7, s. 3).

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/17

Överklagande ingett den 21 september 2015 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 15 juli 2015 i mål T-314/13, Portugal mot kommissionen

(Mål C-495/15 P)

(2015/C 371/20)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Recchia, P. Guerra e Andrade)

Övrig part i målet: Republiken Portugal

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 15 juli 2015 i mål T-314/13,

—	återförvisa målet till tribunalen, och

—	förplikta Portugisiska staten att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande.

Grunder och huvudargument

Grunder – Kommissionen gör i första hand gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning, när den fann att kommissionen är skyldig att fatta ett beslut om finansiell korrigering, vad gäller medel från Sammanhållningsfonden, inom den frist som anges i grundrättsakten, vilken börjar löpa från och med den dag då medlemsstaten hörts.

Kommissionen gör i andra hand gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning, när den fann att fristen för antagande av ett beslut om finansiell korrigering är tvingande, och att underlåtenhet att iaktta denna frist utgör en väsentlig överträdelse som medför att ett beslut som fattas efter fristens utgång blir ogiltigt.

Huvudargument – Kommissionen gör i första hand gällande att det var artikel H.2 i bilaga II till förordning nr 1164/94 (1) och inte artikel 100 i förordning nr 1083/2006 (2) som var tillämplig i det konkreta fallet. Kommissionen anser att tribunalens tolkning av artikel 108 i förordning nr 1083/2006 är felaktig. Artikel 108 är enbart tillämplig på samfinansierade projekt som godkänts i enlighet med de nya reglerna (perioden 2007–2013). Den bestämmelse som var tillämplig i det konkreta fallet var, i kraft av artikel 205 i förordning nr 1083/2006, artikel H.2 i bilaga II till förordning nr 1164/94. Enligt kommissionen föreskrivs i förordning nr 1164/94 ingen frist inom vilken kommissionen ska fatta ett beslut om finansiell korrigering.

Kommissionen gör i andra hand gällande att unionslagstiftaren inte har föreskrivit någon tvingande frist inom vilken kommissionen ska fatta beslut om finansiell korrigering. Huvudsyftet med beslut om finansiell korrigering avser skyddet av unionens ekonomiska intressen. I lagstiftningen föreskrivs inte någon sanktion eller någon som helst följd med anledning av att fristen inte iakttas. Fristen för att fatta ett beslut om finansiell korrigering är en ordningsfrist.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (EGT L 130, s. 1).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EGT L 210, s. 25).

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/19

Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Deutsche Post mot kommissionen

(Mål T-421/07) (1)

((Statligt stöd - Postdistribution - Åtgärder som vidtagits av de tyska myndigheterna till förmån för Deutsche Post AG - Beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG - Berättigat intresse av att få saken prövad - Återupptagande av ett avslutat förfarande - Rättsverkningar av en dom om ogiltigförklaring))

(2015/C 371/21)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Post AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Sedemund och T. Lübbig)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Martenczuk, T. Maxian Rusche och R. Sauer)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 12 september 2007 att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 [EG] med avseende på det statliga stöd som Förbundsrepubliken Tyskland beviljat Deutsche Post AG [statligt stöd C 36/07 (ex NN 25/07).

Domslut

Kommissionens beslut av den 12 september 2007 att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG med avseende på det statliga stöd som Förbundsrepubliken Tyskland beviljat Deutsche Post AG (statligt stöd C 36/07 (ex NN 25/07)) ogiltigförklaras i den del detta beslut innebär att det formella granskningsförfarandet återupptas vad avser berörda åtgärder, med undantag för den statliga garanti som beviljats till förmån för Deutsche Bundespost Postdienst och Deutsche Post.

2)	Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som orsakats Deutsche Post, vad rör talan om ogiltigförklaring, inbegripet kostnaderna i målet om överklagande vid domstolen.

3)	UPS Europe NV/SA och UPS Deutschland Inc. & Co. OHG ska bära sina egna rättegångskostander.

(1) EUT C 22, 26.1.2008.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/20

Tribunalens dom av den 23 september 2015 – ClientEarth och International Chemical Secretariat mot Echa

(Mål T-245/11) (1)

((Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handlingar som innehas av Echa - Handlingar som härrör från tredje man - Föreskriven frist för att besvara en ansökan om tillgång - Avslag på ansökan om tillgång till handlingar - Undantag för skyddet av tredje parts affärsintressen - Undantag för skyddet av beslutsförfarandet - Övervägande allmänintresse - Miljöinformation - Utsläpp i miljön))

(2015/C 371/22)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth (London, Förenade kungariket) och The International Chemical Secretariat (Göteborg, Sverige) (ombud: advokaten P. Kirch)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) (ombud: M. Heikkilä, A. Iber och T. Zbihlej, biträdda av D. Abrahams, barrister)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis E. Manhaeve, P. Oliver och C. ten Dam, därefter E. Manhaeve, P. Oliver och F. Clotuche-Duvieusart och slutligen E. Manhaeve, F. Clotuche-Duvieusart och J. Tomkim) och European Chemical Industry Council (Cefic) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna M. Bronckers och Y. van Gerven)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av det beslut som Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) fattade den 4 mars 2011, varigenom sökandena nekades tillgång till vissa handlingar som innehåller uppgifter som lades fram vid förfarandet för registrering av vissa kemiska ämnen.

Domslut

Det finns inte längre anledning att döma i saken såvitt avser talan om ogiltigförklaring av Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) beslut av den 4 mars 2011, med anledning av att den vägrade att lämna ut uppgifter som begärdes ut i punkt 1 i ansökan om uppgifter, i den mån punkt 1 avser namn och kontaktuppgifter på 6 611 bolag som var tillgängliga på internet den 23 april 2014.

2)	Beslutet från Echa av den 4 mars 2011 ogiltigförklaras i den del myndigheten inte lämnade ut efterfrågade uppgifter i punkt 1 i ansökan om uppgifter, i den mån punkt 1 avser uppgifter som ännu inte hade lämnats ut den 23 april 2014.

3)	Talan ogillas i övrigt.

4)	Vardera parten, inbegripet Europeiska kommissionen och European Chemical Industry Council (Cefic), ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 194, 2.7.2011.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/21

Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Oil Pension Fund Investment Company mot rådet

(Mål T-121/13) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning - Frysning av tillgångar - Motiveringsskyldighet - Rätt till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Uppenbart felaktig bedömning - Proportionalitet - Rätt till egendom - Anpassning av verkningarna i tiden av en ogiltigförklaring))

(2015/C 371/23)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Oil Pension Fund Investment Company (Teheran, Iran) (ombud: advokat K. Kleinschmidt)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och J.-P. Hix)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 71) och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 55), i den del som dessa rättsakter berör sökanden.

Domslut

Rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran ogiltigförklaras i den del som Oil Pension Fund Investment Company tas upp i förteckningen i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp.

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran ogiltigförklaras i den del som Oil Pension Fund Investment Company tas upp i förteckningen i bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010.

Verkningarna av beslut 2012/829 och av genomförandeförordning nr 1264/2012 bibehålls vad avser Oil Pension Fund Investment Company fram till den dag då överklagandefristen enligt artikel 56 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol löper ut eller, för det fall domen överklagas inom fristen, fram till den dag då överklagandet ogillas.

4)	Europeiska unionens råd ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Oil Pension Fund Investment Company.

(1) EUT C 129, 4.5.2013.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/22

Tribunalens dom av den 22 september 2015 – First Islamic Investment Bank mot rådet

(Mål T-161/13) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning - Frysning av tillgångar - Oriktig bedömning - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Proportionalitet))

(2015/C 371/24)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: First Islamic Investment Bank Ltd (Labuan, Malaysia) (ombud: advokaterna B. Mettetal och C. Wucher-North)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: Á. de Elera-San Miguel Hurtado och M. Bishop)

Saken

Talan om delvis ogiltigförklaring av rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 71, och rättelse i EUT L 268, 2013, s. 19) och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 55, och rättelse i EUT L 268, 2013, s. 18), dels talan om ogiltigförklaring av rådets beslut att upprätthålla de restriktiva åtgärder som berör sökanden.

Domslut

Följande ogiltigförklaras i den mån First Islamic Investment Bank Ltd berörs därav:

—	punkt I i bilagan till rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran, och

—	punkt I i bilagan till rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	First Islamic Investment Bank ska bära hälften av sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd. Rådet ska bära hälften av sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för First Islamic Investment Bank.

(1) EUT C 141, 18.5.2013.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/23

Tribunalens dom av den 18 september 2015 – IOC-UK mot rådet

(Mål T-428/13) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning - Frysning av medel - Rätten att yttra sig - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Uppenbart felaktig bedömning - Proportionalitet - Rätten till egendom - Likabehandling och icke-diskriminering))

(2015/C 371/25)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Iranian Oil Company UK Ltd (IOC-UK) (London, Förenade kungariket) (ombud: J. Grayston, solicitor, och advokaterna P. Gjørtler, G. Pandey, D. Rovetta, M. Gambardella, D. Sellers och N. Pilkington)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: V. Piessevaux och M. Bishop)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: inledningsvis S. Behzadi-Spencer och V. Kaye, därefter V. Kaye, biträdda av de M. Gray, barrister)

Saken

Ogiltigförklaring av rådets beslut 2013/270/GUSP av den 6 juni 2013 om ändring av beslut 2010/413/GUSP om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 156, s. 10), och rådets genomförandeförordning (EU) nr 522/2013 av den 6 juni 2013 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 156, s. 3).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Iranian Oil Company UK Ltd (IOC-UK) ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)	Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 313, 26.10.2013.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/23

Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Wahlström mot Frontex

(Mål T-653/13 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tillfälligt anställda - Betygsättning - Karriärutvecklingsrapport - Bedömningsförfarandet för år 2010 - Årligt samtal med betygsättaren - Bestämmande av målsättningar))

(2015/C 371/26)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Kari Wahlström (ombud: advokaten S. Pappas)

Övrig part i målet: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (ombud: S. Vuorensola och H. Caniard, biträdda av advokaterna A. Duron och D. Waelbroeck)

Saken

Överklagande av den dom som personaldomstolen meddelade den 9 oktober 2013 i målet Wahlström/Frontex (F-116/12, REUP, EU:F:2013:143) med yrkande om att den domen ska upphävas.

Domslut

Den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 9 oktober 2013 i målet Wahlström/Frontex (F-116/12, REUP, EU:F:2013:143) upphävs i de delar som personaldomstolen fann att talan inte kunde bifallas såvitt avser den andra och den tredje delen i den andra grunden som åberopats i första instans samt ogillade skadeståndsyrkandet.

2)	Överklagandet ogillas i övrigt.

3)	Kari Wahlströms betygsrapport för år 2010 ogiltigförklaras.

4)	Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) förpliktas att utge skadestånd med 2 000 euro till Kari Wahlström.

5)	Frontex ska ersätta rättegångskostnaderna i tribunalen och i personaldomstolen.

(1) EUT C 52, 22.2.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/24

Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Federación Nacional de Cafeteros de Colombia mot harmoniseringskontoret – Accelerate (COLOMBIANO COFFEE HOUSE)

(Mål T-359/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ogiltighetsförfarande - Gemenskapsfigurmärke COLOMBIANO COFFEE HOUSE - Äldre skyddade geografiska beteckningen Café de Colombia - Artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 510/2006 - Relativt registreringshinder - Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009))

(2015/C 371/27)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Federación Nacional de Cafeteros de Colombia (Bogota, Colombia) (ombud: advokaterna A. Pomares Caballero och M. Pomares Caballero)

Motpart: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Accelerate s.a.l. (Beirut, Libanon)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns femte överklagandenämnd den 27 mars 2014 (ärende R 1200/2013-5) om ett ogiltighetsförfarande mellan Federación Nacional de Cafeteros de Colombia och Accelerate s.a.l.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) den 27 mars 2014 (ärende R 1200/2013-5) ogiltigförklaras.

2)	Harmoniseringskontoret ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Federación Nacional de Cafeteros de Colombia.

(1) EUT C 253, 4.8.2014.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/25

Talan väckt den 20 augusti 2015 – KV mot EACEA

(Mål T-484/15)

(2015/C 371/28)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: KV (Aten, Grekland) (ombud: advokaten S. Pappas)

Svarande: Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslut EACEA/MH/OG/OKRAPF15D013150 som antagits av ordföranden för Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur avseende finansieringsavtal nr. 519177-LLP-1-2011-1-GR-KA3-KA3NW gällande ”Facilitating and fostering digital competence through volunteers’ project”, och

—	förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Uppenbart felaktig bedömning

—

Det angripna beslutet har sin grund i en uppenbart felaktig bedömning genom åtskillnaden mellan ”normala” tjänster och ”tilläggstjänster” som tillhandahålls av sökandens samarbetspartner/aktieägare under det ifrågavarande projektet eftersom EACEA underlät att beakta beskaffenheten av de tjänster som samarbetspartnerna tillhandahåller och bolagsstämmans tydliga avsikt att hantera och reglera sådana tjänster eftersom dessa ansågs utgöra en särskild kategori som inte omfattades av stadgarna, samt den omständigheten att dessa tjänster tillhandahållna av samarbetspartnerna inom det ifrågavarande projektet uppfyllde samtliga villkor i det ovannämnda bolagsstämmebeslutet.

Andra grunden: Uppenbart felaktig bedömning

—	Det angripna beslutet har sin grund i en uppenbart felaktig bedömning vad avser resonemanget i beslutet gällande underordningen mellan samarbetspartnerna/aktieägarna och sökanden, vilket styrktes av den bevisning som ingetts till EACEA.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/26

Överklagande ingett den 26 augusti 2015 av Europeiska kommissonen av den dom som personaldomstolen meddelade den 18 juni 2015 i mål F-5/14, CX mot kommissionen

(Mål T-493/15)

(2015/C 371/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och C. Ehrbar)

Övrig part i målet: CX (Enghien, Belgien)

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva personaldomstolens dom av den 18 juni 2015 i mål F-5/14, CX mot kommissionen,

—	återförvisa målet till personaldomstolen för prövning av de andra grunderna för talan, och

—	förordna att frågan om rättegångskostnaderna anstår.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden fyra grunder.

Den första grunden avser läkarutlåtanden som ges in i ett disciplinförfarande. Klaganden gör gällande att personaldomstolen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att åsidosätta (i) bevisbördereglerna, (ii) bilaga IX till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän inom Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), (iii) artikel 59 i tjänsteföreskrifterna och (iv) personaldomstolens befogenheter.

2.	Den andra grunden avser begreppet en rad samstämmiga indicier. Klaganden gör gällande att personaldomstolen har gjort en oriktig bedömning av räckvidden av skyldigheterna i fråga om bevisning och brister i motiveringen.

Den tredje grunden avser att personaldomstolen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att slå fast att kommissionen, mot bakgrund av den bevisning som den förfogade över vid tidpunkten för antagandet av det omtvistade beslutet, hade underlåtit att uppfylla sin omsorgsplikt då den inte kallade CX en tredje gång, med hänvisning, för det första, till att de påtalade omständigheterna var relativt gamla, för det andra till att tjänstemannen var sjukskriven och för det tredje till att tjänstemannens advokat hade tackat nej, en andra gång, till kallelsen.

Den fjärde grunden avser bristande motivering avseende följderna av åsidosättandet av rätten att yttra sig och att domen grundas på materiellt oriktiga omständigheter. Klaganden gör gällande att personaldomstolen grundade sig på materiellt oriktiga omständigheter när den slog fast att hörandet av CX skulle kunna ha haft en inverkan på det omtvistade beslutet.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/27

Överklagande ingett den 28 augusti 2015 av CX av den dom som personaldomstolen meddelade den 18 juni 2015 i mål F-27/13, CX mot kommissionen

(Mål T-496/15 P)

(2015/C 371/30)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: CX (Enghien, Belgien) (ombud: advokaten É. Boigelot)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att överklagandet kan prövas i sak och att det ska bifallas,

—	således upphäva den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 18 juni 2015 i mål F-27/13, som delgavs samma dag som den avkunnades, och

—	själv avgöra målet med bifallande av de ursprungliga ansökningarna från klaganden och således av de yrkanden som framställts i första instans, och inte av något nytt yrkande, och

—	i vart fall förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.

Första grunden: Personaldomstolen har åsidosatt och underlåtit att beakta rätten till försvar. Den kritik som har framförts är inte konkret. Såväl kommissionen som personaldomstolen har vägrat att genomföra sådana kontroller som krävs för att kunna fastställa sanningen. Uppenbart felaktiga bedömningar har förekommit.

Andra grunden: Personaldomstolen har åsidosatt artiklarna 4 och 6 i Europeiska unionens tjänsteföreskrifter (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och artikel 9 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna, då den har medgett att den behöriga tillsättningsmyndigheten saknar behörighet att vidta sanktionsåtgärder mot den berörda tjänstemannen genom att direkt placera vederbörande i en viss lönegrad, och endast har behörighet att flytta ner vederbörande till en lägre lönegrad, utan att härav dra de rätta slutsatserna.

3.	Tredje grunden: Det föreligger ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och uppenbart felaktiga bedömningar.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/28

Talan väckt den 29 augusti 2015 – Republiken Grekland mot Europeiska kommissionen

(Mål T-506/15)

(2015/C 371/31)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: G. Kanellopoulos, E. Leftheriotu, O. Tsirkinidou och A.-E. Vasilopoulou)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1119 av den 22 juni 2015 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [delgivet med nr C(2015) 4076] (1), i den del beslutet undantar vissa utgifter som uppstått inom ramen för bortkopplade direktstöd under ansökningsåren 2009, 2010 och 2011 och som ett led för överensstämmelse under ansökningsåret 2011 från finansiering från Europeiska unionen. Ogiltigförklaring yrkas likaså på grund av att kommissionen underlåtit att återbetala ett belopp om 1 0 4 60 620,42 euro till Republiken Grekland för att följa dom av den 6 november 2014, Grekland/kommissionen (T-632/11, EU:T:2014:934) i enlighet med vad som anges i ansökan beträffande bakgrunden till tvisten och i grunderna för ogiltigförklaring.

—	Förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

Vad mer specifikt gäller den ekonomiska korrigering som föreskrivs inom ramen för bortkopplade direktstöd gör Republiken Grekland gällande fyra grunder för ogiltigförklaring.

Den första grunden för ogiltigförklaring åberopas med avseende på den schablonkorrigering på 25 procent som görs på grund av brister i definitionen av permanenta betesmarker och kontrollerna av dessa under åren 2009, 2010 och 2011. Grunden gäller felaktig tolkning och tillämpning av artikel 2.2 i förordning nr 796/2004 (2) (därefter artikel 2 c i förordning nr 1120/2009 (3)).

Den andra grunden åberopas likaså med avseende på den schablonkorrigering på 25 procent som görs på grund av brister i definitionen av permanenta betesmarker och kontrollerna av dessa under åren 2009, 2010 och 2011. Grunden avser felaktig tolkning och tillämpning av riktlinjerna såvitt gäller villkoren för att vidta en schablonkorrigering på 25 procent – bristande motivering – åsidosättande av kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning och av proportionalitetsprincipen.

Den tredje grunden åberopas inom ramen för den schablonkorrigering på 5 procent som görs på grund av brister i systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) under första tillämpningsåret (2009). Grunden avser felaktig tolkning och tillämpning av riktlinjerna – åsidosättande av kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning och av proportionalitetsprincipen.

Den fjärde grunden för ogiltigförklaring åberopas inom ramen för de schablonkorrigeringar som görs på grund av brister i de kontroller som gjorts på plats och närmare bestämt den schablonkorrigering på 2 procent som gjorts på grund av en bristfällig riskanalys för ansökningsåret 2010. Grunden avser felaktig tolkning och tillämpning av artikel 31.2 i förordning nr 1122/2009 (4) och artikel 27 i förordning nr 796/2004 – åsidosättande av principen om berättigade förväntningar.

Vad gäller de övriga kapitel som bestrids i det angripna genomförandebeslutet anför Republiken Grekland följande två grunder för ogiltigförklaring:

Den femte grunden för ogiltigförklaring avser den schablonkorrigering på 2 procent som görs som ett led för överensstämmelse under ansökningsåret 2011 och avser felaktig tolkning och tillämpning av artikel 11 i förordning nr 885/2006 (5) och artikel 31 i förordning nr 1290/2005 (6) – bristande motivering – faktafel vad gäller den schablonkorrigering på 2 procent som avser ansökningsåret 2011.

Den sjätte grunden för ogiltigförklaring gället det belopp som ska återgäldas till Republiken Grekland för att följa dom av den 6 november 2014, Grekland/kommissionen (T-632/11, EU:T:2014:934). Grunden gäller åsidosättande av artiklarna 266 och 280 FEUF om kommissionens skyldighet att vidta åtgärder för att följa en dom som meddelats av Europeiska unionens domstol, bristande motivering av varför ett belopp om 1 0 4 60 620,42 euro inte återbetalats till Republiken Grekland till följd av den ovannämnda domen från tribunalen.

(1) EUT L 182, s. 39.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, s. 18)

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 316, s. 1)

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, s. 65).

(5) Kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU (EUT L 171, s. 90)

(6) Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, s. 1)

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/29

Talan väckt den 2 september 2015 – Republiken Litauen mot kommissionen

(Mål T-508/15)

(2015/C 371/32)

Rättegångsspråk: litauiska

Parter

Sökande: Republiken Litauen (ombud: D. Kriaučiūnas, R. Krasuckaitė, M. Palionis and A. Petrauskaitė)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en grund avseende åsidosättande av unionsrätten.

Genom att anta det omtvistade beslutet åsidosatte kommissionens artikel 52.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 (1), jämförd med proportionalitetsprincipen, eftersom:

Utan att beakta överträdelsens natur och den ekonomiska skada som åsamkats Europeiska Unionen, tillämpade kommissionen en schablonkorrigering, trots att de upplysningar som lämnats efter efterhandskontrollen av samtliga ansökningar, vilken Litauen genomförde på ett lämpligt och rimligt sätt, gjorde det möjligt att exakt bestämma den finansiella skada som faktiskt åsamkats unionen. Den litauiska regeringen har hävdat att den efterhandskontroll som utförts av de litauiska myndigheterna var lämpliga för att fastställa den faktiska förlusten för fonderna, eftersom:

—	de kriterier som valts för kontrollerna är förenliga med konceptet för produktion av jordbruksprodukter,

—	kommissionen sammanförde felaktigt konceptet för produktion av jordbruksprodukter med konceptet delvis självförsörjande jordbruk,

—	kommissionen underlät att beakta de syften som Republiken Litauen och åtgärderna eftersträvade, vilka angavs tydligt i akterna för landsbygdsutvecklingsprogrammen.

Under alla omständigheter tillämpade kommissionen felaktigt den ytterligare finansiella korrigeringen om 5 %, eftersom den korrigeringen endast ska tillämpas i de fall då det föreligger en betydande risk för förlust för EU:s budget. De kontroller som utförts och den information som presenterats av Republiken Litauen visade att endast en mindre finansiell risk för EU:s budget hade kunnat uppstå.

(1) Förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT 2013 L 347, s. 549).

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/31

Talan väckt den 1 september 2015 – Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych mot kommissionen

(Mål T-514/15)

(2015/C 371/33)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych (Warsawa, Polen) (ombud: advokaten P. Hoffman)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 12 juni 2015 i ärende GESTDEM 2015/1291, att inte bevilja sökanden tillgång till ett detaljerat yttrande från Europeiska kommissionen inom ramen för anmälningsförfarande 2014/537/PL,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 17 juni 2015 i ärende GESTDEM 2015/1291, att inte bevilja sökanden tillgång till ett detaljerat yttrande från Republiken Malta inom ramen för anmälningsförfarande 2014/537/PL,

—	förplikta kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

Den första grunden i vilken det görs gällande åsidosättande av artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 genom att inte bevilja sökanden tillgång till ett detaljerat yttrande från kommissionen

—

Artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001 kan inte rimligen tolkas så, att den innebär att en handling i kommissionens besittning inte får lämnas ut med hänsyn till att det kan undergräva syftet med inspektioner, utredningar och revisioner, trots att handlingen inte upprättats inom ramen för en sådan inspektion, utredning, eller revision eller för detta ändamål.

—	Någon allmän presumtion att utlämnandet av en handling kan undergräva skyddet för syftet med fördragsbrottsförfaranden får inte tillämpas på en handling som upprättats i samband med ett anmälningsförfarande, eftersom det inte finns någon sådan allmän presumtion för ett sådant förfarande.

—

Kommissionens påstående att dess yttrande rör en åtgärd som är avsedd att avhjälpa en överträdelse av EU-rätten och att det innehåller hänvisningar till kommissionens motiverade yttrande som inleder fördragsbrottsförfarandet och till en bedömning av den anmälda åtgärden mot bakgrund av detta förfarande, visar inte att det föreligger en allmän presumtion för att det detaljerade yttrandet inte får lämnas ut.

—	Kommissionens ståndpunkt är inkonsekvent på grund av att den grundar sitt beslut på en allmän presumtion, samtidigt som den åberopar särskilda omständigheterna i ”detta specifika fall”.

Den andra grunden i vilken det görs gällande ett åsidosättande av artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 och artikel 296 FEUF genom beslutet att inte bevilja tillgång till viss del av kommissionens detaljerade yttrande

—	Kommissionen borde under alla omständigheter ha lämnat ut vissa delar av dess detaljerade yttrande, exempelvis efter att ha tagit bort hänvisningar till det motiverade yttrandet i fördragsbrottsförfarandet.

Den tredje grunden i vilken det görs gällande ett åsidosättande av artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001 genom beslutet att inte bevilja tillgång till kommissionens detaljerade yttrande, trots att det förelåg ett övervägande allmänintresse av utlämnandet

—

Med hänsyn till att det detaljerade yttrandet rörde en åtgärd som redan handlades i parlamentet, och att det ledde till att åtgärden ändrades, är utlämnandet nödvändigt för att parlamentsledamöterna ska kunna förstå varför regeringen lade fram ett lagförslag för dem att ta ställning till. Av den anledningen föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet. Den demokratiska processen kan inte fungera på ett korrekt sätt om parlamentet besluta om att genomföra kommissionens ståndpunkter när dessa inte har lämnats ut.

—	Eftersom lagenligheten av anmälningsförfarandet och därmed även möjligheten att genomföra det antagna lagförslaget kan bero på innehållet i kommissionens yttrande, föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet som grundar sig på rättssäkerhetshänsyn.

Den fjärde grunden i vilken det görs gällande ett åsidosättande av skäl 3 och artikel 8.4 i direktiv 98/34/EG genom beslutet att inte bevilja tillgång till kommissionens detaljerade yttrande

—	Beslutet att inte lämna ut det detaljerade yttrandet strider mot grundtanken i direktiv 98/34, vilken grundar sig på insyn. Detta gäller särskilt när den berörda medlemsstaten inte åberopade konfidentialitetsklausulen enligt artikel 8.4 i direktivet.

Den femte grunden i vilken det görs gällande ett åsidosättande av artikel 4.2 tredje strecksatsen, 4.5 och 4.6 i förordning nr 1049/2001 genom beslutet att inte bevilja tillgång till Maltas detaljerade yttrande

—	Beslutet att inte bevilja tillgång till yttrandet får inte enbart grunda sig på att kommissionen avser att beakta Maltas detaljerade yttrandena när den fattar beslut i det pågående fördragsbrottsförfarandet eller att yttrandet tillförts akten som rör detta förfarande.

Den sjätte grunden i vilken det görs gällande ett åsidosättande av artikel 296 FEUF genom beslutet att inte bevilja tillgång till Maltas detaljerade yttrande

—

Ursprungligen vägrade kommissionen att fatta beslut angående utlämnandet av Maltas yttranden med stöd av skäl som enbart kunde tolkas som att beslutet kommer att bero på om kommissionen godtar tribunalens dom i mål T-402/12, Carl Schlyter mot kommissionen, enligt vilken detaljerade yttranden ska lämnas ut, eller om kommissionen avvisar denna slutsats och således överklagar domen. Kommissionen överklagade emellertid inte domen och beslutade att inte bevilja tillgång av skäl som inte hade något någonting att göra med denna dom, vilket även kommissionen måste ha ansett vara otillräckligt, eftersom den i annat fall skulle ha fattat ett negativt beslut redan innan fristen för överklagande av domen i mål T-402/12 löpte ut.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/33

Talan väckt den 1 september 2015 – Almaz-Antey mot rådet

(Mål T-515/15)

(2015/C 371/34)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: OAO Concern PVO Almaz-Antey (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna C. Stumpf och A. Haak)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	Ogiltigförklara rådets beslut (GUSP) 2015/971 av den 22 juni 2015 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT 2015 L 157, s. 50), i den del det rör sökanden, samt

—	Förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

1.	Första grunden: rådets beslut strider mot proportionalitetsprincipen.

2.	Andra grunden: rådet åsidosatte på ett omotiverat och oproportionerligt sätt sökandens grundläggande rättigheter, särskilt rätten till försvar och rätten till ett effektivt domstolsskydd.

3.	Tredje grunden: rådet angav inte godtagbara och tillräckliga skäl för att uppta sökanden i förteckningen över personer, enheter och organ som omfattas av restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.

4.	Fjärde grunden: rådet lyckades inte bevisa att sökanden är delaktig i att destabilisera situationen i Ukraina eller att sökanden kan påverka ett framgångsrikt genomförande av Minsköverenskommelsen.

5.	Femte grunden: rådet gjorde en uppenbart felaktig bedömning då det ansåg att villkoren för att tas upp i det omtvistade beslutet var uppfyllda i sökandens fall.

Sjätte grunden: påföljande en ogiltigförklaring av rådets beslut 2015/971/Gusp saknar rådets förordning (EU) nr 833/2014 tillräcklig rättslig grund, med följden att upptagandet av sökanden i rådets förordning (EU) nr 833/2014 med stöd av rådets genomförandeförordning (EU) nr 826/2014 hädanefter är utan verkan.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/34

Talan väckt den 7 september 2015 – NICO mot rådet

(Mål T-524/15)

(2015/C 371/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Naftiran Intertrade Co. (NICO) Sàrl (Pully, Schweiz) (ombud: advokaterna J. Grayston, P. Gjørtler, G. Pandey, och D. Rovetta)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska:

—	genom processledande åtgärder förplikta rådet att lämna ut den fullständiga versionen av bilaga 1 till handling 7228/14 EXT 1 av den 23 januari 2015 om ”I/A-PUNKTSNOT”, från rådets generalsekretariat till Coreper, samt varje annan handling som rör sökanden,

—

ogiltigförklara beslutet i rådets skrivelse till sökandens advokater av den 26 juni 2015 om översyn av förteckningen över personer och enheter i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp (1) om restriktiva åtgärder mot Iran, i ändrad lydelse genom rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012, och i bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012 (2) om restriktiva åtgärder mot Iran, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012, i den mån beslutet vägrar avföra sökanden från den förteckning över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna, samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: åsidosättande av rätten till försvar och rätten att höras, åsidosättande av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, samt åsidosättande av principen om god förvaltningssed

—

Under översynsförfarandet har sökanden endast informerats om att rådet redan antagit ett negativt beslut gentemot sökanden. Sökanden har inte givits någon möjlighet att yttra sig eller åberopa sin rätt till försvar. Istället har sökanden informerats om en tidsfrist inom vilken man kunde inkomma med ett yttrande, vilket rådet inte skulle ha beaktat innan beslutet antogs, utan endast kommer att granska vid ett annat, framtida administrativt översynsförfarande av förteckningarna.

Andra grunden: bristfällig motivering

—	Översynsbeslutet innehåller inte någon vederbörlig motivering som gör det möjligt för sökanden att förstå varför man fått avslag på sin administrativa ansökan om att avföras från förteckningarna.

Tredje grunden: uppenbart oriktig bedömning, samt åsidosättande av väsentliga formella och materiella föreskrifter

—	Det är uppenbart att rådet grundade det angripna beslutet på handlingar och bevis som hänför sig till tidigare skeden av det administrativa förfarandet.

Fjärde grunden: åsidosättande av väsentliga materiella och formella föreskrifter, åsidosättande av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, samt bristande behörighet hos den person som undertecknat det angripna beslutet

—	Det angripna beslutet i skrivelsen från rådet av den 26 juni 2015 att inte avföra sökanden från förteckningarna är behäftat med formfel. Dylika formfel hos rättsakten i fråga medför allvarliga åsidosättanden av sökandens rättigheter.

(1) Rådets beslut av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT 2010 L 195, s. 39).

(2) Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT 2012 L 88, s. 1).

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/35

Talan väckt den 7 september 2015 – Petro Suisse Intertrade mot rådet

(Mål T-525/15)

(2015/C 371/36)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Petro Suisse Intertrade Co. SA (Pully, Schweiz) (ombud: J. Grayston, P. Gjørtler, G. Pandey, och D. Rovetta, advokater)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut (GUSP) 2015/1008 av den 25 juni 2015 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT 2015 L 161, s. 19) och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1001 av den 25 juni 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 161, s. 1) i den del dessa beslut upptar sökanden i förteckningen över de personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder,

—

ogiltigförklara beslutet i rådets skrivesle till sökandens advokater av den 26 juni 2015 om översyn av förteckningen över personer och enheter i bilaga II till beslut 2010/413/Gusp och i bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012, i den mån beslutet vägrar att ta bort sökanden från den förteckning över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna, samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: bristfällig motivering

—	Beslutet av den 26 juni 2015 (det angripna beslutet om översyn) användes som delgivningshandling för rådets beslut (GUSP) 2015/1008 och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1001 (de angripna rättsakterna), men i beslutet anges ingen motivering till att anta de angripna rättsakterna.

Andra grunden: uppenbart oriktig bedömning

—	Sökanden ägs förvisso av NIOC men utgör en självständig juridisk person med säte i Schweiz och bedriver lagenlig verksamhet som ett lokalt tjänsteföretag med mycket liten omsättning.

Tredje grunden: åsidosättande av rätten till försvar

—

Genom att i realiteten låta en enda oidentifierad medlemsstat leda rådet till att anta ett beslut utan att undersöka några relevanta handlingar eller bevis till grund härför, har rådet ensidigt infört ett nytt beslutsförfarande utan stöd i artikel 215 FEUF eller någon annan fördragsbestämmelse. Detta förfarande stör balansen mellan rådets utredande och beslutande befogenheter, samt sökandens rätt till rättsligt skydd.

Fjärde grunden: kränkning av den grundläggande rätten till egendom

—

Rådet har inte på ett övertygande sätt angett några skäl till varför sökanden omfattas av de restriktiva åtgärderna. Att uppta sökanden i förteckningen, ett schweiziskt företag med begränsad verksamhet som lokalt serviceföretag, kan inte på något sätt bidra till upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, och rådet kan inte på något sätt bevisa motsatsen.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/36

Talan väckt den 7 september 2015 – HK Intertrade mot rådet

(Mål T-526/15)

(2015/C 371/37)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: HK Intertrade Co. Ltd (Wanchai, Hong-Kong) (ombud: advokaterna J. Grayston, P. Gjørtler, G. Pandey och D. Rovetta)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2015/1008 av den 25 juni 2015 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 161, s. 19) och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1001 av den 25 juni 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 161, s. 1), i den del sökanden genom dessa rättsakter har tagits upp i förteckningen över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna,

—

ogiltigförklara beslutet i rådets skrivelse till sökandens advokater av den 26 juni 2015 om översyn av förteckningen över personer och enheter i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp och i bilaga IX till förordning (EU) nr 267/2012, i den mån det beslutet utgör en vägran att ta bort sökanden från den förteckning över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandebolaget fyra grunder.

Första grunden: Bristfällig motivering

—

Beslutet av den 26 juni 2015 (nedan kallat det angripna översynsbeslutet) fungerade även som delgivningsskrivelse för rådets beslut (Gusp) 2015/1008 och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/1001 (nedan kallade de angripna rättsakterna), men i beslutet anges inga skäl för att nämnda rättsakter har antagits. För övrigt uppfyller de skäl som angetts av rådet inte de krav som följer av rättspraxis.

Andra grunden: Uppenbart oriktig bedömning

—	Sökandebolaget ägs visserligen av NIOC, men utgör en egen juridisk person med säte i Hong Kong. Bolaget är verksamt på den asiatiska marknaden, som är en separat marknad och ligger långt bortom den kontroll som NIOC påstås utöva över sökandebolagets verksamhet.

Tredje grunden: Åsidosättande av rätten till försvar

—

Rådet har tillåtit att en enda, icke namngiven, medlemsstat i praktiken tvingar rådet att fatta ett beslut utan att undersöka några som helst relevanta handlingar eller bevis till stöd för beslutet. Härigenom har rådet ensidigt infört ett nytt beslutsförfarande som saknar stöd i artikel 215 FEUF eller i fördragen i övrigt. Detta förfaringssätt rubbar jämvikten mellan rådets utredningsbefogenheter och dess beslutsbefogenheter och åsidosätter sökandebolagets rätt till domstolsskydd.

Fjärde grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till egendom

—

Rådet har inte på något väsentligt sätt motiverat de restriktioner som ålagts sökandebolaget. Bolaget är baserat i Hong Kong och är verksamt på den asiatiska marknaden. Upptagandet av bolaget i de aktuella förteckningarna kan inte på något sätt bidra till upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, och rådet kan inte förete någon bevisning om motsatsen.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/37

Överklagande ingett den 8 september 2015 – Intesa Sanpaolo mot harmoniseringskontoret (START UP INITIATIVE)

(Mål T-529/15)

(2015/C 371/38)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Intesa Sanpaolo SpA (Turin, Italien) (ombud: advokaterna P. Pozzi, F. Braga)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”START UP INITIATIVE” – Registreringsansökan nr 13 011 838

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 29 juni 2015 i ärende R 2777/2014-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa åsidosättande och felaktig tillämpning av artikel 7.1 b och 7.2 i förordning nr 207/2009,

—	fastställa åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009,

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.2 i förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/38

Överklagande ingett den 16 september 2015 – LG Electronics mot harmoniseringskontoret – Cyrus Wellness Consulting (Viewty GT)

(Mål T-534/15)

(2015/C 371/39)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: LG Electronics, Inc (Seoul, Republiken Korea) (ombud: advokaten M. Graf)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Cyrus Wellness Consulting GmbH (Berlin, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementen ”Viewty GT” – Registreringsansökan nr 9 017 237

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 12 juni 2015 i de förenade ärendena R 1937/2014-2 och R 1564/2014-2.

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/39

Överklagande ingett den 15 september 2015 – CBM mot harmoniseringskontoret – ÏD Group (Fashion ID)

(Mål T-535/15)

(2015/C 371/40)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: CBM Creative Brands Marken GmbH (Zürich, Schweiz) (ombud: juristerna U. Lüken och J. Bärenfänger)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: ÏD Group (Roubaix, Frankrike)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket Fashion ID – Registreringsansökan nr 10 638 658

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 14 juli 2015 i ärende R 2470/2014-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet i den del det innebär fastställande av invändningsenhetens beslut att avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 10 638 658 med avseende på de varor och tjänster i klasserna 9, 14, 18, 25 och 35 mot vilka det framställts en invändning,

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av harmoniseringskontorets invändningsenhet den 28 juli 2014 (ärende B 2 038 399) i den del invändningsenheten biföll invändningen genom att avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 10 638 658,

—	ogilla invändningen av den 26 juni 2012, som framställts mot ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 10 638 658, i dess helhet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Invändningsenheten och överklagandenämnden underlät att beakta tribunalens och domstolens fasta praxis enligt vilken det är känneteckens helhetsintryck som ska jämföras, med särskilt beaktande av gemenskapsvarumärket som helhet, och inte enskilda delar.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/40

Överklagande ingett den 15 september 2015 – CBM mot harmoniseringskontoret – ÏD Group (Fashion ID)

(Mål T-536/15)

(2015/C 371/41)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: CBM Creative Brands Marken GmbH (Zürich, Schweiz) (ombud: juristerna U. Lüken och J. Bärenfänger)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: ÏD Group (Roubaix, Frankrike)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket Fashion ID – Registreringsansökan nr 11 589 082

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 14 juli 2015 i ärende R 2472/2014-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet i den del det innebär fastställande av invändningsenhetens beslut att avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 11 589 082 med avseende på de varor och tjänster i klasserna 16 och 41 mot vilka det framställts en invändning,

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av harmoniseringskontorets invändningsenhet den 28 juli 2014 (ärende B 2 197 401) i den del invändningsenheten biföll invändningen genom att avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 11 589 082,

—	ogilla invändningen av den 7 juni 2012, som framställts mot ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 11 589 082, i dess helhet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Invändningsenheten och överklagandenämnden underlät att beakta tribunalens och domstolens fasta praxis enligt vilken det är känneteckens helhetsintryck som ska jämföras, med särskilt beaktande av gemenskapsvarumärket som helhet, och inte enskilda delar.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/41

Överklagande ingett den 14 september 2015 – Deutsche Post mot harmoniseringskontoret – Verbis Alfa (InPost)

(Mål T-537/15)

(2015/C 371/42)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Deutsche Post (Bonn, Tyskland) (ombud: avokaterna M. Viefhues och T. Heitmann)

Motpart: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Verbis Alfa sp. z o.o. (Krakow, Polen), EasyPack sp. z o.o. (Krakow, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”InPost” – Registreringsansökan nr 11 049 558

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 26 juni 2015 i ärende R 546/2014-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, i den del klagandens argument som identiska tjänster inte godtogs, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1.b förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 8.5 förordning nr 207/2009.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/42

Överklagande ingett den 17 september 2015 – Regent University mot harmoniseringskontoret – Regent's College (REGENT UNIVERSITY)

(Mål T-538/15)

(2015/C 371/43)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Regent University (Virginia Beach, Förenta staterna) (ombud: D. Wilkinson, Solicitor och E. Himsworth, Barrister)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Regent's College (London, Förenade konungariket)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”REGENT UNIVERSITY” –Gemenskapsvarumärke nr 4 711 594

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 6 juli 2015 i ärende R 1859/2014-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	återförvisa ärendet till överklagandenämnden för förnyad prövning,

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive klagandens kostnader vid överklagandenämnden, och

—	förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive klagandens kostnader vid överklagandenämnden, för det fall sökanden intervenerar i detta förfarande.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 53.1 jämförd med artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/43

Överklagande ingett den 22 september 2015 – Pi-Design mot harmoniseringskontoret – Nestlé (PRESSO)

(Mål T-545/15)

(2015/C 371/44)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Pi-Design AG (Triengen, Schweiz) (ombud: advokaten M. Apelt)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Société des produits Nestlé SA (Vevey, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket PRESSO – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 093 132

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 2 juli 2015 i ärende R 428/2014-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009/förordning nr 2868/95.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/44

Överklagande ingett den 16 september 2015 av Fernando De Esteban Alonso av det beslut som personaldomstolen meddelade den 15 juli 2015 i mål F-35/15, De Esteban Alonso mot kommissionen

(Mål T-557/15 P)

(2015/C 371/45)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Fernando De Esteban Alonso (Saint-Martin-de-Seignanx, Frankrike) (ombud: advokaten C. Huglo)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva beslut F-35/15 av den 15 juli 2015, varigenom personaldomstolens ordförande avvisade klagandens talan,

—	ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 21 november 2014, mottaget den 3 december 2014, om avslag på klagomål nr R/865/14 som sökanden gav in den 5 augusti 2014,

—	förplikta kommissionen att till sökanden betala 17 242,51 euro, som på dagen för överklagandet uppgår till 24 242,51 euro, och

—	förplikta kommissionen att till sökanden betala 3 000 euro för icke ersättningsgilla kostnader samt att ersätta samtliga rättegångskostnader, varvid klaganden förbehåller sig rätten att senare justera detta yrkande.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.

Första grunden: Rättsvägran

—	Personaldomstolen avgjorde målet genom beslut utan att tillåta någon ny skriftväxling eller förhandling.

Andra grunden: Åsidosättande av den kontradiktoriska principen och rätten till försvar

—	Personaldomstolen avgjorde målet genom beslut utan att tillåta någon ny skriftväxling eller förhandling.

Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning

—	Personaldomstolen lade till ett nytt villkor till de villkor som uppställs för att få institutionellt bistånd i artikel 24 i tjänsterföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/45

Överklagande ingett den 24 september 2015 – Paglieri Sell System mot harmoniseringskontoret – (APOTEKE)

(Mål T-563/15)

(2015/C 371/46)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Paglieri Sell System SpA (Pozzolo Formigaro, Italien) (ombud: advokaterna P. Pozzi och F. Braga)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”APOTEKE” – Registreringsansökan nr 13 014 691

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 23 juli 2015 i ärende R 2428/2014-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att artikel 7.1 b och c och 7.2 i förordning nr 207/2009 har åsidosatts och tillämpats felaktigt,

—	fastställa att artikel 75 i förordning nr 207/2009 har åsidosatts,

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 7.2 i förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/46

Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 september 2015 – Schönberger mot revisionsrätten

(Mål F-14/12)

((Personalmål - Tjänstemän - Återförvisning till personaldomstolen efter upphävande av personaldomstolens dom - Befordran - Befordringsförfarandet 2010 - Beslut att inte befordra - Uppenbart att talan delvis ska avvisas och delvis ogillas))

(2015/C 371/47)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Peter Schönberger (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten O. Mader)

Svarande: Europeiska unionens revisionsrätt (ombud: B. Schäfer och Í. Ní Riagáin Düro)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av svarandens beslut att inte befordra sökanden till lönegrad AD 13 under befordringsförfarandet år 2011.

Avgörande

1)	Det är uppenbart att talan i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar är helt ogrundad.

2)	Peter Schönberger ska bära sina egna rättegångskostnader i målen F-14/12 och F-14/12 RENV och ersätta Europeiska unionens revisionsrätts rättegångskostnader i samma mål.

3)	Europeiska unionens revisionsrätt ska bära sina egna rättegångskostnader i mål T-26/14 P och ersätta Peter Schönbergers rättegångskostnader i samma mål.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/46

Personaldomstolens beslut (andra avdelningen) av den 28 september 2015 – Kriscak mot Europol

(Mål F-73/14) (1)

((Personalmål - Europols anställda - Europolkonventionen - Tjänsteföreskrifter för anställda vid Europol - Bilaga 1 till tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol - Förteckning över tjänster markerade med fet stil som endast kan tillsättas med en person rekryterad av behöriga avdelningar i den mening som avses i artikel 2.4 i Europolkonventionen - Begränsade tjänster - Europols beslut - Tjänster som endast kan tillsättas med en person rekryterad av behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 3 i Europolbeslutet - Tillämpning av anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen på anställda vid Europol - Beslut att inte förnya en tillfälligt anställds tidsbegränsade anställningsavtal - Vägran att ingå ett avtal om tillsvidareanställning med en tillfälligt anställd - Talan om ogiltigförklaring - Skadeståndstalan))

(2015/C 371/48)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Christiana Kriscak (Haag, Nederländerna) (ombud: advokat M. Velardo)

Svarande: Europeiska polisbyrån (Europol) (ombud: D. Neumann, J. Arnould och C. Falmagne)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av beslutet att inte förnya sökandens anställningsavtal och om skadestånd för den ideella och ekonomiska skada hon anser sig ha lidit.

Avgörande

1)	Talan ogillas, eftersom det är uppenbart att den är ogrundad.

2)	Europeiska polisbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta en tredjedel av Christiana Kriscaks rättegångskostnader.

3)	Christiana Kriscak ska bära två tredjedelar av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 380, 27.10.2014, s. 27.

9.11.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/47

Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 september 2015 – Nunes mot revisionsrätten

(Mål F-54/15)

((Personalmål - Kontraktsanställd tjänsteman - Invändning mot anställningsvillkor - Talan väckt för sent - Underlåtenhet att iaktta det administrativa förfarandet - Uppenbart att talan ska avvisas))

(2015/C 371/49)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Carlos Nunes (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokat M. Petit)

Svarande: Europeiska unionens revisionsrätt

Saken

Talan om ogiltigförklaring av revisionsrättens beslut från april 2009 om ändring av sökandens anställnings- och lönevillkor, samt begäran om att retroaktivt omräkna sökandens lön från och med april 2009.

Avgörande

1)	Talan avvisas eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak.

2)	Carlos Nunes ska bära sina rättegångskostnader.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 371

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	58 årgången 9 november 2015

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2015/C 371/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2015/C 371/02	Mål C-361/13: Domstolens dom (först avdelningen) av den 16 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien (Fördragsbrott — Förordning (EG) nr 883/2004 — Artikel 7 — Förmån vid ålderdom — Jultillägg — Krav på bosättning)	2
2015/C 371/03	Mål C-433/13: Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien (Fördragsbrott — Förordning (EG) nr 883/2004 — Artikel 7 — Artikel 21 — Förmån vid sjukdom — Omvårdnadsbidrag, assistansbidrag och ersättning för merkostnader — Krav på bosättning)	2
2015/C 371/04	Mål C-519/13: Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Anotato Dikastirio Kyprou – Cypern) – Alpha Bank Cyprus Ltd mot Dau Si Senh m.fl. (Begäran om förhandsavgörande — Rättsligt samarbete i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning (EG) nr 1393/2007 — Artikel 8 — Vägran att ta emot handlingen — Avsaknad av översättning av en överlämnad handling — Avsaknad av standardformuläret i bilaga II till förordningen — Följder)	3
2015/C 371/05	Mål C-589/13: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof – Österrike) – förfarande anhängiggjort av F.E. Familienprivatstiftung Eisenstadt (Begäran om förhandsavgörande — Fri rörlighet för kapital — Artikel 56 EG — Interimbeskattning av en nationell stiftelses kapitalvinster och inkomster från avyttring av andelar — Nekad rätt att från beskattningsunderlaget göra avdrag för gåvor som lämnats till mottagare utan hemvist i landet och som i enlighet med skatteavtal inte ska beskattas i den medlemsstat där stiftelsen är skattskyldig)	4
2015/C 371/06	Mål C-597/13 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 – Total SA mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Marknaden för paraffinvax — Marknaden för råparaffin — Överträdelse som begåtts av ett dotterbolag som är helägt av moderbolaget — Presumtion om moderbolagets avgörande inflytande över dotterbolaget — Ansvar för moderbolaget som endast följer av dess dotterbolags rättsstridiga beteende — Dom om att dotterbolagets böter ska nedsättas — Effekter på moderbolagets rättsliga ställning)	5
2015/C 371/07	Mål C-634/13 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 september 2015 – Total Marketing Services, som har trätt i stället för Total Raffinage Marketing mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Marknaden för paraffinvax — Marknaden för råparaffin — Varaktigheten av deltagandet i en olaglig kartell — Deltagandets upphörande — Avbrott i deltagandet — Inga hemliga kontakter har förekommit under en viss period — Fortsatt överträdelse — Bevisbörda — Öppet avståndstagande — Övriga kartelldeltagares uppfattning om avsikten att öppet ta avstånd — Motiveringsskyldighet — Principerna om oskuldspresumtion, likabehandling, effektivt domstolsskydd och om att straff och påföljder ska vara individuella)	6
2015/C 371/08	Förenade målen C-10/14, C-14/14 och C-17/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – J.B.G.T. Miljoen (C-10/14), X (C-14/14), Société Générale SA mot Staatssecretaris van Financiën (Begäran om förhandsavgörande — Direkt beskattning — Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF — Fri rörlighet för kapital — Beskattning av utdelningar från aktieportföljer — Källskatt — Begränsning — Slutlig skattebörda — Omständigheter som ska beaktas för att jämföra skattebördan för skattskyldiga personer med hemvist i landet och skattskyldiga personer utan hemvist i landet — Jämförlighet — Beaktande av inkomstskatt eller bolagsskatt — Avtal om undvikande av dubbelbeskattning — Neutralisering av restriktionen genom avtal)	6
2015/C 371/09	Mål C-33/14 P: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 – Mory SA, i likvidation, Mory Team, i likvidation, Superga Invest mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Statligt stöd — Talan om ogiltigförklaring — Artikel 263 FEUF — Upptagande till sakprövning — Stöd som är olagligt och oförenligt med den inre marknaden — Skyldighet att återkräva stöd — Europeiska kommissionens beslut att inte utsträcka återkravsskyldigheten till att omfatta den som förvärvar stödmottagaren — Berättigat intresse av att få saken prövad — Talan om skadestånd och återkrav av stöd vid nationella domstolar — Talerätt — Sökande som inte är personligen berörd)	7
2015/C 371/10	Mål C-67/14: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundessozialgericht – Tyskland) – Jobcenter Berlin Neukölln mot Nazifa Alimanovic m.fl. (Begäran om förhandsavgörande — Fri rörlighet för personer — Unionsmedborgarskap — Likabehandling — Direktiv 2004/38/EG — Artikel 24.2 — Socialt bistånd — Förordning (EG) nr 883/2004 — Artiklarna 4 och 70 — Särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner — Medborgare i en medlemsstat som söker arbete och uppehåller sig i en annan medlemsstat — Omfattas inte — Behållande av ställningen som arbetstagare)	8
2015/C 371/11	Mål C-85/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het Bedrijfsleven – Nederländerna) – KPN BV mot Autoriteit Consument en Markt (ACM) (Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster — Samhällsomfattande tjänst och användarnas rättigheter — Direktiv 2002/22/EG — Artikel 28 — Tillgång till nummer och tjänster — Icke-geografiska nummer — Direktiv 2002/19/EG — Artiklarna 5, 8 och 13 — De nationella regleringsmyndigheternas befogenheter — Priskontroll — Transittjänster — Nationell lagstiftning enligt vilken den som tillhandahåller transittjänster inte får tillämpa en högre taxa för samtal till icke-geografiska nummer än för samtal till geografiska nummer — Företag utan betydande inflytande på marknaden — Behörig nationell myndighet)	9
2015/C 371/12	Mål C-215/14: Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (Chancery Division) – Förenade kungariket) – Société de Produits Nestlé SA mot Cadbury UK Ltd (Begäran om förhandsavgörande — Varumärken — Direktiv 2008/95/EG — Artikel 3.3 — Begreppet särskiljningsförmåga som förvärvats till följd av användning — Tredimensionellt varumärke — Kexchoklad med fyra fingrar Kit Kat — Artikel 3.1 e — Kännetecken bestående av både den form som följer av varans art och den form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat — Tillverkningsprocessen är en del av det tekniska resultatet)	10
2015/C 371/13	Mål C-257/14: Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Amsterdam – Nederländerna) – C. van der Lans mot Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV (Begäran om förhandsavgörande — Lufttrafik — Passagerares rättigheter vid inställda eller försenade flygningar — Förordning (EG) nr 261/2004 — Artikel 5.3 — Nekad ombordstigning och inställda flygningar — Kraftigt försenade flygningar — Kompensation och assistans till passagerare — Extraordinära omständigheter)	11
2015/C 371/14	Mål C-344/14: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – Kyowa Hakko Europe GmbH mot Hauptzollamt Hannover (Begäran om förhandsavgörande — Tulltaxe- och statistiknomenklaturen — Varuklassificering — Aminosyreblandningar som används för tillverkning av födoämnen för späd- och småbarn med allergi mot komjölksprotein — Klassificering enligt nummer 2106 livsmedelsberedningar eller 3003 medikamenter)	12
2015/C 371/15	Mål C-367/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien (Fördragsbrott — Statligt stöd — Stöd som getts till företag i Venedig och Chioggia — Nedsättning av sociala avgifter — Återkrav av stöden har inte skett inom den föreskrivna fristen — Dom varigenom domstolen fastställer ett fördragsbrott — Underlåtenhet att följa domen — Artikel 260.2 FEUF — Ekonomiska påföljder — Löpande vite — Schablonbelopp)	12
2015/C 371/16	Mål C-416/14: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 17 september 2015 (begäran om förhandsavgörande från Commissione Tributaria Regionale di Mestre-Venezia – Italien) – Fratelli De Pra SpA, SAIV SpA mot Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Belluno, Agenzia Entrate – Direzione Provinciale Ufficio Controlli Vicenza (Begäran om förhandsavgörande — Telenät och teletjänster — Direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG — Fri rörlighet för terminalutrustning för markbaserad mobil telekommunikation — Direktiv 1999/5/EG — Avgift för användning av utrustning — Allmän auktorisation eller användarlicens — Abonnemangsavtal som gäller som allmän auktorisation eller licens — Användare som har respektive inte har abonnemangsavtal behandlas olika)	13
2015/C 371/17	Mål C-427/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší soud (Tjeckien) den 3 augusti 2015 – NEW WAVE CZ a.s. mot ALLTOYS spol. s r.o.	15
2015/C 371/18	Mål C-432/15: Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší správní soud (Republiken Tjeckien) den 7 augusti 2015 – Odvolací finanční ředitelství mot Pavlína Baštová	15
2015/C 371/19	Mål C-481/15: Talan väckt den 10 september 2015 – Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland	16
2015/C 371/20	Mål C-495/15 P: Överklagande ingett den 21 september 2015 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 15 juli 2015 i mål T-314/13, Portugal mot kommissionen	17
	Tribunalen
2015/C 371/21	Mål T-421/07: Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Deutsche Post mot kommissionen (Statligt stöd — Postdistribution — Åtgärder som vidtagits av de tyska myndigheterna till förmån för Deutsche Post AG — Beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG — Berättigat intresse av att få saken prövad — Återupptagande av ett avslutat förfarande — Rättsverkningar av en dom om ogiltigförklaring)	19
2015/C 371/22	Mål T-245/11: Tribunalens dom av den 23 september 2015 – ClientEarth och International Chemical Secretariat mot Echa (Tillgång till handlingar — Förordning (EG) nr 1049/2001 — Handlingar som innehas av Echa — Handlingar som härrör från tredje man — Föreskriven frist för att besvara en ansökan om tillgång — Avslag på ansökan om tillgång till handlingar — Undantag för skyddet av tredje parts affärsintressen — Undantag för skyddet av beslutsförfarandet — Övervägande allmänintresse — Miljöinformation — Utsläpp i miljön)	20
2015/C 371/23	Mål T-121/13: Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Oil Pension Fund Investment Company mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning — Frysning av tillgångar — Motiveringsskyldighet — Rätt till försvar — Rätt till ett effektivt domstolsskydd — Uppenbart felaktig bedömning — Proportionalitet — Rätt till egendom — Anpassning av verkningarna i tiden av en ogiltigförklaring)	21
2015/C 371/24	Mål T-161/13: Tribunalens dom av den 22 september 2015 – First Islamic Investment Bank mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning — Frysning av tillgångar — Oriktig bedömning — Motiveringsskyldighet — Rätten till försvar — Rätt till ett effektivt domstolsskydd — Proportionalitet)	22
2015/C 371/25	Mål T-428/13: Tribunalens dom av den 18 september 2015 – IOC-UK mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning — Frysning av medel — Rätten att yttra sig — Motiveringsskyldighet — Rätten till försvar — Uppenbart felaktig bedömning — Proportionalitet — Rätten till egendom — Likabehandling och icke-diskriminering)	23
2015/C 371/26	Mål T-653/13 P: Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Wahlström mot Frontex (Överklagande — Personalmål — Tillfälligt anställda — Betygsättning — Karriärutvecklingsrapport — Bedömningsförfarandet för år 2010 — Årligt samtal med betygsättaren — Bestämmande av målsättningar)	23
2015/C 371/27	Mål T-359/14: Tribunalens dom av den 18 september 2015 – Federación Nacional de Cafeteros de Colombia mot harmoniseringskontoret – Accelerate (COLOMBIANO COFFEE HOUSE) (Gemenskapsvarumärke — Ogiltighetsförfarande — Gemenskapsfigurmärke COLOMBIANO COFFEE HOUSE — Äldre skyddade geografiska beteckningen Café de Colombia — Artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 510/2006 — Relativt registreringshinder — Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009)	24
2015/C 371/28	Mål T-484/15: Talan väckt den 20 augusti 2015 – KV mot EACEA	25
2015/C 371/29	Mål T-493/15: Överklagande ingett den 26 augusti 2015 av Europeiska kommissonen av den dom som personaldomstolen meddelade den 18 juni 2015 i mål F-5/14, CX mot kommissionen	26
2015/C 371/30	Mål T-496/15 P: Överklagande ingett den 28 augusti 2015 av CX av den dom som personaldomstolen meddelade den 18 juni 2015 i mål F-27/13, CX mot kommissionen	27
2015/C 371/31	Mål T-506/15: Talan väckt den 29 augusti 2015 – Republiken Grekland mot Europeiska kommissionen	28
2015/C 371/32	Mål T-508/15: Talan väckt den 2 september 2015 – Republiken Litauen mot kommissionen	29
2015/C 371/33	Mål T-514/15: Talan väckt den 1 september 2015 – Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych mot kommissionen	31
2015/C 371/34	Mål T-515/15: Talan väckt den 1 september 2015 – Almaz-Antey mot rådet	33
2015/C 371/35	Mål T-524/15: Talan väckt den 7 september 2015 – NICO mot rådet	34
2015/C 371/36	Mål T-525/15: Talan väckt den 7 september 2015 – Petro Suisse Intertrade mot rådet	35
2015/C 371/37	Mål T-526/15: Talan väckt den 7 september 2015 – HK Intertrade mot rådet	36
2015/C 371/38	Mål T-529/15: Överklagande ingett den 8 september 2015 – Intesa Sanpaolo mot harmoniseringskontoret (START UP INITIATIVE)	37
2015/C 371/39	Mål T-534/15: Överklagande ingett den 16 september 2015 – LG Electronics mot harmoniseringskontoret – Cyrus Wellness Consulting (Viewty GT)	38
2015/C 371/40	Mål T-535/15: Överklagande ingett den 15 september 2015 – CBM mot harmoniseringskontoret – ÏD Group (Fashion ID)	39
2015/C 371/41	Mål T-536/15: Överklagande ingett den 15 september 2015 – CBM mot harmoniseringskontoret – ÏD Group (Fashion ID)	40
2015/C 371/42	Mål T-537/15: Överklagande ingett den 14 september 2015 – Deutsche Post mot harmoniseringskontoret – Verbis Alfa (InPost)	41
2015/C 371/43	Mål T-538/15: Överklagande ingett den 17 september 2015 – Regent University mot harmoniseringskontoret – Regent's College (REGENT UNIVERSITY)	42
2015/C 371/44	Mål T-545/15: Överklagande ingett den 22 september 2015 – Pi-Design mot harmoniseringskontoret – Nestlé (PRESSO)	43
2015/C 371/45	Mål T-557/15 P: Överklagande ingett den 16 september 2015 av Fernando De Esteban Alonso av det beslut som personaldomstolen meddelade den 15 juli 2015 i mål F-35/15, De Esteban Alonso mot kommissionen	44
2015/C 371/46	Mål T-563/15: Överklagande ingett den 24 september 2015 – Paglieri Sell System mot harmoniseringskontoret – (APOTEKE)	45
	Personaldomstolen
2015/C 371/47	Mål F-14/12: Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 september 2015 – Schönberger mot revisionsrätten (Personalmål — Tjänstemän — Återförvisning till personaldomstolen efter upphävande av personaldomstolens dom — Befordran — Befordringsförfarandet 2010 — Beslut att inte befordra — Uppenbart att talan delvis ska avvisas och delvis ogillas)	46
2015/C 371/48	Mål F-73/14: Personaldomstolens beslut (andra avdelningen) av den 28 september 2015 – Kriscak mot Europol (Personalmål — Europols anställda — Europolkonventionen — Tjänsteföreskrifter för anställda vid Europol — Bilaga 1 till tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol — Förteckning över tjänster markerade med fet stil som endast kan tillsättas med en person rekryterad av behöriga avdelningar i den mening som avses i artikel 2.4 i Europolkonventionen — Begränsade tjänster — Europols beslut — Tjänster som endast kan tillsättas med en person rekryterad av behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 3 i Europolbeslutet — Tillämpning av anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen på anställda vid Europol — Beslut att inte förnya en tillfälligt anställds tidsbegränsade anställningsavtal — Vägran att ingå ett avtal om tillsvidareanställning med en tillfälligt anställd — Talan om ogiltigförklaring — Skadeståndstalan)	46
2015/C 371/49	Mål F-54/15: Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 30 september 2015 – Nunes mot revisionsrätten (Personalmål — Kontraktsanställd tjänsteman — Invändning mot anställningsvillkor — Talan väckt för sent — Underlåtenhet att iaktta det administrativa förfarandet — Uppenbart att talan ska avvisas)	47