16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/1

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/3

—

under rubriken Koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32015M7727. EUR-Lex ger tillgång till EU-rätten via internet.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/3

—

under rubriken Koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32015M7773. EUR-Lex ger tillgång till EU-rätten via internet.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/4

(1)

Genom förordning (EG) nr 883/2004 inrättades rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen.

(2)

Genom dess beslut av den 21 oktober 2010 (2) och 7 mars 2011 (3) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen för perioden 20 oktober 2010–19 oktober 2015.

(3)

Mandattiden för de nuvarande ordinarie ledamöter och suppleanter i rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen, utnämnda enligt dessa rådsbeslut löper ut den 19 oktober 2015. Ordinarie ledamöter och suppleanter i den kommittén bör därför utnämnas från och med den 20 oktober 2015.

(4)

I förordning (EG) nr 883/2004 anges inte mandattiden för ordinarie ledamöter och suppleanter. Därför bör rådet fastställa deras mandattid i sitt beslut om utnämning av ordinarie ledamöter och suppleanter. För att undvika onödiga administrativa bördor bör denna mandattid vara tillräckligt lång, med beaktande av att rådgivande kommittéer av denna typ brukar mötas endast en eller två gånger om året. Alltför frekventa nyutnämningar av samtliga kommittéledamöter skulle undvikas med en mandattid på fem år.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/9

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/10

1.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en koncentration enligt artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen.

2.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner i den mening som avses i artikel 3.4 i koncentrationsförordningen.

3.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen måste anses ha en unionsdimension enligt artikel 4.5 i koncentrationsförordningen.

4.

Kommittén instämmer i den definition av de relevanta produktmarknaderna som kommissionen ger i sitt utkast till beslut.

I synnerhet instämmer rådgivande kommittén i att följande marknader bör urskiljas:

5.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens definition av den geografiska marknaden för båda marknaderna, dvs. att de omfattar hela EES-området.

6.

När det gäller icke samordnade konkurrenshämmande effekter instämmer rådgivande kommittén i kommissionens slutsats att transaktionen påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen, eftersom den skulle leda till ökade hinder för inträde och expansion på marknaden för tillhandahållande av tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

7.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på marknaden för licensiering av rättigheter till publicering av musik på nätet eftersom transaktionen, trots det gemensamma företagets större repertoar, inte skulle ge det gemensamma företaget en starkare förhandlingsposition och därmed leda till mer betungande licensieringsvillkor för digitala plattformar.

8.

När det gäller andra konkurrenshämmande effekter instämmer rådgivande kommittén, mot bakgrund av de åtgärder för affärsuppdelning som de anmälande parterna kommer att vidta och det faktum att transaktionen inte avsevärt kommer att ändra den nuvarande situationen när det gäller aggregering av kommersiellt känslig information, i att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen till följd av utbytet av kommersiellt känslig information.

9.

Rådgivande kommittén instämmer i att transaktionen inte skulle ge upphov till spridningseffekter mellan de anmälande parterna i den mening som avses i artikel 2.4 i koncentrationsförordningen.

10.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att de slutliga åtaganden som de anmälande parterna gjorde den 10 april 2015 undanröjer de farhågor som kommissionen uttryckt beträffande konkurrensen på marknaden för tillhandahållande av tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

11.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens slutsats att den anmälda transaktionen, förutsatt att de slutliga åtagandena helt fullgörs, sannolikt inte påtagligt hämmar den effektiva konkurrensen på den inre marknaden eller en väsentlig del av den.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/12

1.

Europeiska kommissionen mottog den 28 november 2014 en anmälan om en föreslagen koncentration (nedan kallad den föreslagna transaktionen) enligt artikel 4 och särskilt efter en framgångsrik begäran enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2) (nedan kallad koncentrationsförordningen), genom vilken PRS for Music Limited (PRSfM), Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå u.p.a. (Stim) och Gesellschaft für musikalische Aufführungs- und mechanische Vervielfältigungsrechte (Gema) (nedan kallade de anmälande parterna) förvärvar gemensam kontroll över ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag genom förvärv av aktier.

2.

Den 14 januari 2015 antog kommissionen ett beslut om att inleda förfaranden i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen. I det beslutet angav kommissionen att den planerade transaktionen innebär att det bildas ett självständigt fungerande gemensamt företag som omfattas av koncentrationsförordningen och att transaktionen gav upphov till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden och EES-avtalet.

3.

Den 28 januari 2015 lämnade de anmälande parterna sina skriftliga synpunkter på beslutet av den 14 januari 2015.

4.

Den period inom vilken den föreslagna transaktionen ska granskas förlängdes med 20 arbetsdagar efter att de anmälande parterna lämnat in en begäran om detta den 4 februari 2015 i enlighet med artikel 10.3 andra stycket i koncentrationsförordningen.

5.

För att åtgärda de konkurrensproblem som kommissionen konstaterat lämnade de anmälande parterna en första uppsättning förslag till åtaganden den 13 mars 2015. Samma dag inledde kommissionen ett ”marknadstest” av dessa förslag. Den underrättade de anmälande parterna om resultatet av marknadstestet den 25 mars 2015.

6.

De anmälande parterna lämnade en reviderad uppsättning förslag till åtaganden den 1 april 2015.

7.

Den 10 april 2015 lämnade de anmälande parterna ytterligare en ändrad uppsättning förslag till åtaganden (nedan kallad de slutliga åtagandena).

8.

Kommissionen utfärdade inget meddelande om invändningar i enlighet med artikel 13.2 i kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 (3). Inget formellt muntligt hörande ägde rum i enlighet med artikel 14 i den förordningen.

9.

Ingen ansökan om att få bli hörd i egenskap av berörd tredje part lämnades in i detta ärende.

10.

Kommissionen anser att de slutliga åtaganden undanröjer de konkurrensproblem som den föreslagna transaktionen gett upphov till. I utkastet till beslut anges därför att den föreslagna transaktionen är förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet, förutsatt att de slutliga åtaganden fullgörs som, i form av skyldigheter, bifogas utkastet till beslut.

11.

I enlighet med artikel 16 i beslut 2011/695/EU har jag utrett om utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har getts tillfälle att yttra sig om, och har kommit fram till att så är fallet.

12.

Överlag anser jag att utövandet av de processuella rättigheterna har respekterats under det nu aktuella förfarandet.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/13

(1)

PRS for Music Limited (PRSfM, Förenade kungariket), Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM, Sverige) och Gesellschaft für musikalische Aufführungs- und mechanische Vervielfältigungsrechte (GEMA, Tyskland) är organisationer för kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter (nedan kallade upphovsrättsorganisationer).

(2)

Kommissionen mottog den 28 november 2014 en formell anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (nedan kallad koncentrationsförordningen), genom vilken företagen PRSfM, STIM och GEMA (nedan kallade de anmälande parterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar gemensam kontroll över ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag (JV) genom förvärv av aktier. Koncentrationen anmäldes till kommissionen efter ett hänskjutande på begäran av de anmälande parterna i enlighet med artikel 4.5 i koncentrationsförordningen.

(3)

PRSfM, STIM och GEMA är upphovsrättsorganisationer. De licensierar upphovsrätter till låtar och andra musikaliska verk (begreppet låt används nedan för att beteckna båda kategorierna). De anmälande parterna har för avsikt att skapa ett gemensamt företag för gränsöverskridande licensiering av musik på nätet och tjänster inom upphovsrättsförvaltning.

(4)

Även om transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på marknaden för licensiering på nätet, konstateras i beslutet att transaktionen påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på marknaden för tillhandahållande av tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer och ”alternativ 3-förläggare” (2) när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

(5)

För att undanröja dessa farhågor har de anmälande parterna gjort följande åtaganden:

(6)

PRSfM åtar sig att inte använda sin kontroll över de framföranderättigheter företaget förvaltar till att tvinga alternativ 3-förläggare eller deras tjänsteleverantörer att köpa tjänster inom upphovsrättsförvaltning från det gemensamma företaget. Det gemensamma företaget ska ge andra upphovsrättsorganisationer och ”alternativ 3-förläggare” möjlighet att välja vilka tjänster inom upphovsrättsförvaltning de vill använda.

(7)

Det gemensamma företaget ska erbjuda andra upphovsrättsorganisationer centrala tjänster inom upphovsrättsförvaltning på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, jämfört med de villkor som erbjuds dess moderföretag PRSfM, STIM och GEMA. Det gemensamma företaget ska också förenkla för upphovsrättsorganisationer som förlitar sig på det gemensamma företagets upphovsrättsdatabas att byta till en annan leverantör av databastjänster. Upphovsrättsorganisationer kan när som helst säga upp sitt avtal med det gemensamma företaget.

(8)

Det gemensamma företaget ska inte ingå exklusiva avtal med sina kunder om tjänster inom upphovsrättsförvaltning. Denna möjlighet finns dock fortfarande för internadministrativa tjänster.

(9)

Mot bakgrund av dessa åtaganden drog kommissionen slutsatsen att transaktionen inte längre gav upphov till konkurrensproblem, eftersom beslutet är förenat med villkoret att åtagandena helt fullgörs.

(10)

Flera typer av rättigheter är relevanta för licensiering av musik och upphovsrättsorganisationer licensierar endast vissa typer av rättigheter. En första kategori är inspelningsrättigheter, som skyddar det inspelade återgivandet av en låt. Inspelningsrättigheterna ägs av den utövande konstnären (den person vars röst eller instrument har spelats in) eller skivbolaget (det företag som spelar in och säljer musik). De licensieras direkt av skivbolagen och berörs inte av detta ärende. En andra kategori av rättigheter är rättigheterna till själva låten, dvs. rättigheterna till låtens komposition och text. Dessa rättigheter ägs ursprungligen av låtens upphovsmän, dvs. de personer som komponerade musiken och skrev texten.

(11)

Det finns flera typer av rättigheter till låtar, men i detta fall berörs endast rättigheter på nätet (nedan kallade näträttigheter). Näträttigheter består av en kombination av två typer av rättigheter: mekaniska rättigheter och framföranderättigheter för användning på nätet. En framföranderättighet (som ägs av upphovsmän) är rätten att kommunicera en låt till allmänheten, i vilket ingår rättigheten att göra låten tillgänglig för allmänheten. En mekanisk rättighet är rätten att mångfaldiga en låt.

(12)

Upphovsrättsorganisationer licensierar endast rättigheter till låtar, inte inspelningsrättigheter. Upphovsmännen överför sina framföranderättigheter och mekaniska rättigheter till upphovsrättsorganisationer eftersom det skulle bli svårt för dem att licensiera sina upphovsrätter själva, då detta skulle kräva hundratals transaktioner. Upphovsrättsorganisationerna kopplar samman rättigheterna för ett stort antal upphovsmän och licensierar sedan dessa rättigheter kollektivt. Hela det paket av rättigheter som en upphovsrättsorganisation licensierar på detta sätt utgör upphovsrättsorganisationens repertoar. Efter att ha licensierat rättigheterna övervakar upphovsrättsorganisationerna också användningen av dem och inkasserar royaltyer, dvs. ersättning till upphovsmannen för användningen av vederbörandes låt. Upphovsrättsorganisationerna översänder royaltyerna till upphovsmännen, men drar av en provision för sitt arbete.

(13)

Upphovsrätt kan licensieras för olika användningsområden. Detta ärende rör licensiering av upphovsrätter för användning på nätet, även kallade nätlicenser. Nätplattformar som Spotify, Deezer och iTunes måste förvärva dessa nätlicenser för att kunna erbjuda musik till sina abonnenter. De behöver en licens för både de mekaniska rättigheterna och framföranderättigheterna till de låtar som de erbjuder på sin plattform.

(14)

Upphovsrätten kan licensieras för ett enda land eller flera länder, vilket leder till icke gränsöverskridande respektive gränsöverskridande licenser.

(15)

Upphovsrättsorganisationerna har traditionellt licensierat både framföranderättigheter och mekaniska rättigheter för användning på nätet till nätplattformar. Detta har traditionellt skett endast inom det egna landet. Varje upphovsrättsorganisation har dock haft avtal med andra upphovsrättsorganisationer, så kallade ömsesidiga representationsavtal, som gjort det möjligt att licensiera de andra upphovsrättsorganisationernas repertoar. På detta sätt har varje upphovsrättsorganisation kunnat licensiera den globala repertoaren, men endast för sitt eget territorium. Nätplattformar har därför varit tvungna att erhålla en licens från alla upphovsrättsorganisationer inom EES för att bedriva verksamhet i hela EES.

(16)

Under det senaste årtiondet har detta traditionella system ändrats på två viktiga punkter. För det första har vissa upphovsrättsorganisationer börjat bevilja gränsöverskridande licenser för sin repertoar. Med andra ord licensierar de sin repertoar inte endast för användning i det egna landet utan även i andra EES-länder. En följd av denna utveckling är att dessa upphovsrättsorganisationer inte längre beviljar andra upphovsrättsorganisationer ett obegränsat mandat att licensiera deras repertoar för användning på nätet i länder som omfattas av den gränsöverskridande licensen.

(17)

För det andra har mekaniska rättigheter avlägsnats från upphovsrättsorganisationernas repertoar. I synnerhet har upphovsrättsorganisationerna förlorat rätten att utfärda nätlicenser för en stor del av de mekaniska rättigheterna till angloamerikansk musik, dvs. de låtar vars upphovsmän är registrerade hos upphovsrättsorganisationer i Storbritannien, Irland, Förenta staterna och andra engelsktalande länder. Upphovsmän i dessa engelsktalande länder har traditionellt överlåtit sina mekaniska rättigheter åt musikförläggare, de företag som bistår upphovsmännen i att skapa låtar och erhålla betalning för användningen av deras låtar. Eftersom förläggarna hade erhållit de mekaniska rättigheterna genom överlåtelse, kunde de dra tillbaka sina mekaniska rättigheter från systemet med upphovsrättsorganisationer och licensiera sina rättigheter direkt själva. När det gäller repertoarer som inte tillhör det angloamerikanska området har upphovsmännen traditionellt inte överlåtit sina rättigheter till förläggare. Istället har upphovsmännen traditionellt registrerat sina mekaniska rättigheter hos en upphovsrättsorganisation.

(18)

De förläggare som har dragit tillbaka sina mekaniska rättigheter från upphovsrättsorganisationers repertoarer kallas alternativ 3-förläggare. Denna beteckning härrör från den konsekvensbedömning som föregick kommissionens rekommendation från 2005 om gränsöverskridande kollektiv förvaltning av upphovsrätt för användning på nätet. Enligt 2005 års rekommendation bör bl.a. förläggarna i hög grad ha rätt att dra tillbaka sina näträttigheter och föra över den gränsöverskridande förvaltningen av dessa rättigheter till en upphovsrättsorganisation som de själva väljer. Bland de befintliga alternativ 3-förläggarna finns alla stora och vissa mindre förläggare. Alternativ 3-förläggarna licensierar normalt sin repertoar på gränsöverskridande basis, i samarbete med en eller flera upphovsrättsorganisationer som fungerar som tjänsteleverantörer eller agenter. Alternativ 3-förläggares tillbakadragande av rättigheter avser endast de mekaniska rättigheterna för användning på nätet, inte för användning utanför nätet.

(19)

De båda beskrivna skeendena, det vill säga alternativ 3-förläggares tillbakadragande av angloamerikanska mekaniska rättigheter och vissa, men inte alla, upphovsrättsorganisationers övergång till gränsöverskridande licensiering, har gjort det svårt för nätplattformar att erhålla nödvändiga licenser. Nätplattformar måste inte endast erhålla licenser från alla upphovsrättsorganisationer, utan även ett antal ytterligare licenser från alternativ 3-förläggare. Dessa skeenden har dessutom gett upphov till utmaningar för upphovsrättsorganisationernas system för administration och behandling av licenser, eftersom fragmenteringen av repertoarerna har gjort det svårare att korrekt beräkna royaltyer.

(20)

Denna situation har nyligen utlöst reglering från EU i form av direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (nedan kallat direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt). Direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt antogs i februari 2014 och fastställer en ram för främjandet av aggregering av olika musikrepertoarer för upphovsrättsorganisationers gränsöverskridande licensiering på nätet. De upphovsrättsorganisationer som utför gränsöverskridande licensiering måste dock uppfylla ett antal specifika krav som fastställts i direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

(21)

Som tidigare nämnts licensierar alternativ 3-förläggare sina mekaniska rättigheter inom hela EES. Denna gränsöverskridande licensiering på nätet kräver att man förhandlar om licenser, övervakar användningen av dessa licenser, beräknar royaltyer och inkasserar royaltybetalningar från nätplattformar för de låtar de spelat. Alternativ 3-förläggare förlitar sig för närvarande på upphovsrättsorganisationer för utförandet av detta arbete. De tjänster som upphovsrättsorganisationer tillhandahåller alternativ 3-förläggare när det gäller deras licensiering av upphovsrätter kallas tjänster inom upphovsrättsförvaltning. För att göra det möjligt för upphovsrättsorganisationerna att tillhandahålla dessa tjänster använder alternativ 3-förläggare upphovsrättsorganisationer som tjänsteleverantör eller agent. Upphovsrättsorganisationerna förhandlar sedan fram licensavtalet med nätplattformarna, men licensvillkoren måste godkännas av alternativ 3-förläggaren. Upphovsrättsorganisationer kan också tillhandahålla tjänster inom upphovsrättsförvaltning till andra upphovsrättsorganisationer. En upphovsrättsorganisation kan till exempel föredra att inte införa de verktyg som krävs för själva kunna utföra den gränsöverskridande licensieringen och i stället be en annan upphovsrättsorganisation att utföra gränsöverskridande licensiering för dess räkning.

(22)

Det gemensamma företag som de anmälande parterna avser att inrätta kommer att ha två huvudsakliga funktioner. För det första kommer det gemensamma företaget att utfärda gränsöverskridande nätlicenser för PRSfM:s, STIM:s och GEMA:s kombinerade repertoar till nätplattformar som är verksamma i mer än ett land, dvs. gränsöverskridande nätplattformar. Enligt de anmälande parterna är det gemensamma företaget ett direkt svar på direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, eftersom direktivet främjar aggregering av repertoarer för gränsöverskridande licensiering på nätet.

(23)

För det andra kommer det gemensamma företaget att erbjuda tjänster inom upphovsrättsförvaltning till alternativ 3-förläggare och andra upphovsrättsorganisationer.

(24)

Det gemensamma företaget kommer att tillhandahålla tjänster inom upphovsrättsförvaltning till alternativ 3-förläggare och upphovsrättsorganisationer när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser (3). Eftersom förvaltningen av transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser är mer komplicerad än förvaltningen av icke gränsöverskridande (generella) licenser, anser kommissionen att den relevanta produktmarknaden är marknaden för tillhandahållande av tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

(25)

Kommissionen anser att denna marknad omfattar hela EES-området.

(26)

Det gemensamma företaget kommer att licensiera näträttigheter till låtar på gränsöverskridande basis. Dessa rättigheter inbegriper mekaniska rättigheter och framföranderättigheter. I ärendet Sony/Mubadala/EMI Music Publishing definierade kommissionen en separat marknad för licensiering av näträttigheter till låtar. I detta fall definierar kommissionen också den relevanta produktmarknaden som marknaden för licensiering av näträttigheter till låtar, dvs. marknaden för licensiering på nätet. Det är möjligt att marknaden för licensiering på nätet omfattar en snävare marknad, dvs. marknaden för gränsöverskridande licensiering på nätet eller en ännu snävare marknad, dvs. den marknad för gränsöverskridande licensiering på nätet där upphovsrättsorganisationer (inte alternativ 3-förläggare) är verksamma. Kommissionen behöver dock inte avgöra om så är fallet, eftersom transaktionen inte ger upphov till konkurrensproblem ens på dessa snävare marknader.

(27)

Den geografiska marknaden för licensiering av rättigheter till publicering av musik på nätet omfattar hela EES-området.

(28)

Tjänster inom upphovsrättsförvaltning när det gäller förvaltning av transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser tillhandahålls av alternativ 3-förläggare och upphovsrättsorganisationer.

(29)

För närvarande tillhandahåller fyra upphovsrättsorganisationer de flesta tjänster inom upphovsrättsförvaltning till alternativ 3-förläggare. Dessa är PRSfM, den franska organisationen CMO SACEM, GEMA och STIM. Den återstående delen av marknaden innehas av ett fåtal medelstora upphovsrättsorganisationer. Tillhandahållandet av tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer när det gäller gränsöverskridande licenser har precis börjat utvecklas.

(30)

Det gemensamma företaget kommer att kombinera verksamheten vid tre av de fyra upphovsrättsorganisationer som tillhandahåller de flesta tjänsterna inom upphovsrättsförvaltning till alternativ 3-förläggare. Det kan också komma att begränsa antalet faktiska eller potentiella kombinationer av upphovsrättsorganisationer (”nav”) som för närvarande tillhandahåller och i framtiden kommer att tillhandahålla tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer.

(31)

Kommissionen anser dock att de konkurrensbegränsande effekterna av transaktionen inte beror på ökningen av koncentrationsgraden till följd av transaktionen, utan på en ökning av hindren för inträde och expansion. När det gäller alternativ 3-förläggare sker det endast en liten ökning av marknadskoncentrationen till följd av transaktionen, eftersom PRSfM och GEMA redan i dag gemensamt tillhandahåller tjänster inom upphovsrättsförvaltning och därför inte till fullo konkurrerar med varandra. Dessutom skulle STIM förlora större delen av sin marknadsandel när det mandat som det fått av Kobalt löper ut. Således sker det endast en liten ökning av marknadskoncentrationen. När det gäller upphovsrättsorganisationerna anser kommissionen att transaktionen visserligen kan komma att begränsa antalet faktiska eller potentiella nav, men att konkurrenssituationen på marknaden är mycket fragmenterad och fortfarande utvecklas så att konkurrerande nav fortfarande kan bildas.

(32)

Transaktionen skulle dock skapa hinder för inträde och expansion. För närvarande är hindren för marknadsinträde låga för upphovsrättsorganisationer. Små och medelstora upphovsrättsorganisationer skulle kunna träda in på marknaden och börja tillhandahålla tjänster inom upphovsrättsförvaltning till upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare utan större svårigheter. De har tillgång till upphovsrättsdatabaser, som är avgörande för tillhandahållandet av tjänster inom upphovsrättsförvaltning, eftersom databaserna, för varje låt, klargör vem som innehar vilka rättigheter. Särskilt vad gäller tjänster till alternativ 3-förläggare har upphovsrättsorganisationerna pågående förbindelser med förläggarna, eftersom dessa är medlemmar i upphovsrättsorganisationerna.

(33)

Transaktionen kommer att försvåra inträdet för upphovsrättsorganisationer av tre skäl. För det första skulle PRSfM, på grund av det gemensamma företagets ökade närvaro på marknaden, ha ett större incitament att använda sin kontroll över angloamerikanska framföranderättigheter för att hindra eller fördröja konkurrenters inträde.

(34)

För det andra är det sannolikt att upphovsrättsorganisationerna, om de förlitar sig på det gemensamma företaget för tjänster inom upphovsrättsförvaltning, kommer att bidra med sina uppgifter till det gemensamma företagets upphovsrättsdatabas som betecknas ICE. De skulle då upphöra att investera i sin egen databas och bli beroende av det gemensamma företaget. De skulle följaktligen bli låsta till ICE-databasen och inte kunna byta till en annan upphovsrättsorganisation som tillhandahåller tjänster inom upphovsrättsförvaltning. Det gemensamma företaget skulle dessutom kunna besluta att erbjuda olika typer av tjänster som ett paket i stället för som fristående tjänster, vilket igen skulle innebära att det blir svårt för kunderna att förlita sig på en annan källa för vissa tjänster.

(35)

För det tredje skulle alternativ 3-förläggare eller upphovsrättsorganisationer, om de förlitar sig på de gemensamma företaget för tjänster inom upphovsrättsförvaltning, vara tvungna att uteslutande använda det gemensamma företagets tjänster. Denna ensamrätt gör det svårare för nya upphovsrättsorganisationer att träda in på marknaden och för befintliga upphovsrättsorganisationer att expandera.

(36)

Kommissionen drar slutsatsen att transaktionen skulle göra det svårare för andra upphovsrättsorganisationer att träda in på marknaden och för befintliga upphovsrättsorganisationer att expandera. Därför skulle transaktionen påtagligt hämma den effektiva konkurrensen på den EES-omfattande marknaden för tjänster inom upphovsrättsförvaltning som tillhandahålls upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

(37)

Kommissionen beräknade det gemensamma företagets marknadsandel genom att lägga ihop marknadsandelarna för de repertoarer som sannolikt kommer att ingå i det gemensamma företagets licens.

(38)

Kommissionen beräknade marknadsandelarna utifrån olika möjliga definitioner av produktmarknaden. Det gemensamma företagets marknadsandel är större på den EES-omfattande marknaden för gränsöverskridande licensiering än på den EES-omfattande marknaden för licensiering som omfattar både icke gränsöverskridande och gränsöverskridande rättigheter. På den snävare marknaden för gränsöverskridande licensiering på nätet skulle det gemensamma företagets marknadsandel vara [20–30] % efter transaktionen.

(39)

På en ännu snävare marknad, EES-marknaden för gränsöverskridande licenser som utfärdas av upphovsrättsorganisationer (med undantag av licenser som utfärdas av alternativ 3-förläggare), skulle det gemensamma företagets marknadsandel vara ännu högre, nämligen [30 – 40] %.

(40)

Marknadsandelar är utgångspunkten för bedömningen av det gemensamma företagets marknadsposition gentemot nätplattformar. Med tanke på de särdrag som kännetecknar marknaden för licensiering av rättigheter till publicering av musik på nätet fäster kommissionen även stor vikt vid andra aspekter. Denna marknad kännetecknas bland annat av att upphovsrättsorganisationer har monopol på licensiering av sin nationella repertoar och av att det finns en viss komplementaritet mellan de repertoarer som de olika upphovsrättsorganisationerna erbjuder. Detta styrks av det faktum att många nätplattformar inte endast skaffar licens för en utan flera repertoarer. Följaktligen kan effekten av att kombinera flera repertoarer inte bedömas enbart på grundval av marknadsandelar.

(41)

Därför har kommissionen också gjort en empirisk analys av hur en repertoars storlek påverkar upphovsrättsorganisationens förhandlingsposition och i slutändan nätplattformarnas licensvillkor. Kommissionen stödde sig i detta avseende på fyra källor för empiriska belägg. Kommissionen 1) bedömde beläggen från marknadsundersökningen, 2) granskade de anmälande parternas interna analyser och bedömningar, 3) granskade de kommersiella avtalen mellan flera upphovsrättsorganisationer och nätplattformar samt 4) utförde en kvantitativ analys av royaltybetalningar från nätplattformar till upphovsrättsorganisationer.

(42)

Analysen av de kommersiella avtalen och den kvantitativa analysen visade inte på ett systematiskt samband mellan större repertoarer och bättre licensvillkor. Marknadsundersökningen och analysen av de anmälande parternas egna analyser och bedömningar var blandade, dvs. de innehöll en del faktorer som tyder på en förstärkt förhandlingsposition och vissa faktorer som tyder på motsatsen. Kommissionen ansåg att det saknas tillräckliga bevis för att dra slutsatsen att det gemensamma företagets större repertoar kommer att ge det en starkare förhandlingsposition och därmed leda till sämre licensvillkor för nätplattformar. På grundval av dessa uppgifter drar kommissionen slutsatsen att det är osannolikt att bildandet av det gemensamma företaget kommer att leda till mer betungande licensieringsvillkor för nätplattformar. Det är därför osannolikt att transaktionen påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på den EES-omfattande marknaden för licensiering av rättigheter till publicering av musik på nätet.

(43)

Kommissionen bedömde också huruvida transaktionen skulle ha konkurrensbegränsande effekter, eftersom den skulle leda till ett utbyte av kommersiellt känslig information. Mot bakgrund av de åtgärder för affärsuppdelning som de anmälande parterna kommer att vidta och det faktum att transaktionen inte avsevärt kommer att ändra den nuvarande situationen när det gäller aggregering av kommersiellt känslig information, drar kommissionen slutsatsen att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen till följd av ett ökat utbyte av kommersiellt känslig information.

(44)

Kommissionen bedömde också eventuella spridningseffekter, eftersom de anmälande parterna skulle behålla viss verksamhet på den marknad för licensiering på nätet där det gemensamma företaget kommer att vara verksamt. På grundval av de olika typerna av kunder, licensens geografiska omfattning och den repertoar som täcks samt mot bakgrund av den affärsuppdelning som de anmälande parterna kommer att genomföra, anser kommissionen inte att det genom transaktionen blir mer sannolikt med samordning och därmed spridningseffekter mellan de anmälande parterna.

(45)

Transaktionen skulle påtagligt hämma den effektiva konkurrensen på den EES-omfattande marknaden för tjänster inom upphovsrättsförvaltning som tillhandahålls upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller förvaltning av transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser.

(46)

Det övergripande syftet med åtagandena är att hålla EES-marknaden för tjänster inom upphovsrättsförvaltning som tillhandahålls upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser konkurrensutsatt, dvs. att säkerställa att nya upphovsrättsorganisationer kan träda in på marknaden och befintliga upphovsrättsorganisationer kan expandera. Åtagandena innehåller tre huvuddelar.

(47)

Den första huvuddelen syftar till att undanröja kommissionens farhågor över att PRSfM skulle kunna utnyttja sina framföranderättigheter för att göra det svårare för andra upphovsrättsorganisationer att träda in på marknaden. När upphovsrättsorganisationer i dag tillhandahåller tjänster inom upphovsrättsförvaltning till alternativ 3-förläggare får de ett mandat från PRSfM som gör det möjligt för dem att förhandla om licenser för PRSfM:s framföranderättigheter. På så sätt kan upphovsrättsorganisationerna förhandla om både alternativ 3-förläggarens mekaniska rättigheter och motsvarande framföranderättigheter som kontrolleras av PRSfM. PRSfM åtar sig att inte uppställa som villkor för utfärdandet av sådana mandat att upphovsrättsorganisationen eller alternativ 3-förläggaren förlitar sig på det gemensamma företaget för tjänster inom upphovsrättsförvaltning.

(48)

Bortsett från ett mandat att förhandla om PRSfM:s framföranderättigheter behöver upphovsrättsorganisationer som tillhandahåller tjänster till alternativ 3-förläggare också erhålla PRSfM:s samtycke till varje specifikt licensavtal som upphovsrättsorganisationen förhandlar om på uppdrag av alternativ 3-förläggaren. PRSfM åtar sig att inte uppställa som villkor för beviljandet av samtycke till dessa licensieringsavtal att upphovsrättsorganisationen eller alternativ 3-förläggaren förlitar sig på det gemensamma företaget för tjänsterna inom upphovsrättsförvaltning.

(49)

Den andra huvuddelen i åtagandena syftar till att se till att upphovsrättsorganisationer som förlitar sig på det gemensamma företaget inte blir ”låsta”, vilket skulle göra det svårare för nya upphovsrättsorganisationer att träda in på marknaden. Bland annat förbinder sig de anmälande parterna att låta upphovsrättsorganisationerna välja vilka tjänster de vill använda, snarare än att koppla samman alla tjänster. De anmälande parterna åtar sig också att erbjuda tjänster inom upphovsrättsförvaltning på villkor som är rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande. De åtar sig också att låta upphovsrättsorganisationer som förlitar sig på det gemensamma företagets databas gå ur databasen och få ett utdrag över de uppgifter som rör deras verk.

(50)

Den tredje huvuddelen i åtagandena är ett åtagande om att det gemensamma företaget inte ska ingå exklusiva eller ensamrättsmandat med kunder hos det gemensamma företagets avdelning för kundrelationer (”front-office”).

(51)

Åtagandena gäller under en tidsperiod på tio år.

(52)

Kommissionen anser att åtagandena kommer att se till att marknaden för tjänster inom upphovsrättsförvaltning som tillhandahålls upphovsrättsorganisationer och alternativ 3-förläggare när det gäller transaktionsbaserade gränsöverskridande licenser fortfarande är konkurrensutsatt. Genom den första huvuddelen i åtagandena undanröjs PRSfM:s förmåga att använda sina framföranderättigheter för att tvinga upphovsrättsorganisationer eller alternativ 3-förläggare att använda det gemensamma företagets tjänster. Den andra huvuddelen garanterar att upphovsrättsorganisationerna kan övergå från det gemensamma företaget till en annan upphovsrättsorganisation som erbjuder tjänster inom upphovsrättsförvaltning. Den tredje huvuddelen garanterar att detta inte bara gäller för upphovsrättsorganisationer, utan även för alternativ 3-förläggare. Tillsammans kommer dessa åtaganden att garantera att nya upphovsrättsorganisationer kan träda in på marknaden och att befintliga upphovsrättsorganisationer kan expandera sina tjänster. Möjligheten till marknadsinträde och expansion kommer att utöva ett konkurrenstryck på det gemensamma företaget och leder kommissionen till slutsatsen att transaktionen, under förutsättning att åtaganden fullgörs, inte kommer att ha konkurrensbegränsande effekter.

(53)

I sitt beslut drar kommissionen därför slutsatsen att den anmälda koncentrationen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen, på grundval av de åtaganden som gjorts av de anmälande parterna.

(54)

Av de skäl som nämns ovan dras i beslutet slutsatsen att koncentrationen, ändrad genom de åtaganden som lämnades in den 10 april 2015, inte påtagligt kommer att hämma den effektiva konkurrensen på den inre marknaden eller en väsentlig del av den.

(55)

Koncentrationen förklaras följaktligen vara förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen samt artikel 57 i EES-avtalet.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/19

1.

Barcs–Terezino Polje

2.

Beremend–Baranjsko Petrovo Selo

3.

Berzence–Gola

4.

Drávaszabolcs–Donji Miholjac

5.

Drávaszabolcs (flod, på begäran) (2)

6.

Gyékényes–Koprivnica (järnväg)

7.

Letenye–Goričan I

8.

Letenye–Goričan II (landsväg)

9.

Magyarbóly–Beli Manastir (järnväg)

10.

Mohács (flod)

11.

Murakeresztúr–Kotoriba (järnväg)

12.

Udvar–Dubosevica

1.

Ásotthalom–Backi Vinograd (3)

2.

Bácsalmás–Bajmok (4)

3.

Hercegszántó–Bački Breg

4.

Kelebia–Subotica (järnväg)

5.

Mohács (flod)

6.

Röszke–Horgoš (Horgos) (väg) – för fotgängare, cyklister och internationella fordon som inte får använda motorväg (5)

7.

Röszke–Horgoš (landsväg)

8.

Röszke–Horgoš (järnväg)

9.

Szeged (flod) (6)

10.

Tiszasziget–Đjala (Gyála) (7)

11.

Tompa – Kelebija

1.

Ágerdőmajor (Tiborszállás)–Carei (järnväg)

2.

Ártánd–Borş

3.

Battonya–Turnu

4.

Biharkeresztes–Episcopia Bihorului (järnväg)

5.

Csanádpalota–Nagylak (Nădlac) (motorväg)

6.

Csengersima–Petea

7.

Gyula–Vărşand

8.

Kiszombor–Cenad

9.

Kötegyán–Salonta (järnväg)

10.

Létavértes–Săcuieni (8)

11.

Lőkösháza–Curtici (järnväg)

12.

Méhkerék–Salonta

13.

Nagylak–Nădlac (väg)

14.

Nyírábrány–Valea lui Mihai (järnväg)

15.

Nyírábrány–Valea lui Mihai

16.

Vállaj–Urziceni

1.

Barabás–Koson (9)

2.

Beregsurány–Luzjanka

3.

Eperjeske–Solovka (järnväg)

4.

Lónya–Dzvinkove (10)

5.

Tiszabecs–Vylok

6.

Záhony–Tjop (järnväg)

7.

Záhony–Tjop

1.

Budapest Nemzetközi Repülőtér

2.

Debrecen Repülőtér

3.

Sármellék

1.

Békéscsaba

2.

Budaörs

3.

Fertőszentmiklós

4.

Győr-Pér

5.

Kecskemét

6.

Nyíregyháza

7.

Pápa

8.

Pécs-Pogány

9.

Siófok-Balatonkiliti

10.

Szeged

11.

Szolnok

EUT C 316, 28.12.2007, s. 1

EUT C 134, 31.5.2008, s. 16

EUT C 177, 12.7.2008, s. 9

EUT C 200, 6.8.2008, s. 10

EUT C 331, 31.12.2008, s. 13

EUT C 3, 8.1.2009, s. 10

EUT C 37, 14.2.2009, s. 10

EUT C 64, 19.3.2009, s. 20

EUT C 99, 30.4.2009, s. 7

EUT C 229, 23.9.2009, s. 28

EUT C 263, 5.11.2009, s. 22

EUT C 298, 8.12.2009, s. 17

EUT C 74, 24.3.2010, s. 13

EUT C 326, 3.12.2010, s. 17

EUT C 355, 29.12.2010, s. 34

EUT C 22, 22.1.2011, s. 22

EUT C 37, 5.2.2011, s. 12

EUT C 149, 20.5.2011, s. 8

EUT C 190, 30.6.2011, s. 17

EUT C 203, 9.7.2011, s. 14

EUT C 210, 16.7.2011, s. 30

EUT C 271, 14.9.2011, s. 18

EUT C 356, 6.12.2011, s. 12

EUT C 111, 18.4.2012, s. 3

EUT C 183, 23.6.2012, s. 7

EUT C 313, 17.10.2012, s. 11

EUT C 394, 20.12.2012, s. 22

EUT C 51, 22.2.2013, s. 9

EUT C 167, 13.6.2013, s. 9

EUT C 242, 23.8.2013, s. 2

EUT C 275, 24.9.2013, s. 7

EUT C 314, 29.10.2013, s. 5

EUT C 324, 9.11.2013, s. 6

EUT C 57, 28.2.2014, s. 4

EUT C 167, 4.6.2014, s. 9

EUT C 244, 26.7.2014, s. 22

EUT C 332, 24.9.2014, s. 12

EUT C 420, 22.11.2014, s. 9

EUT C 72, 28.2.2015, s. 17

EUT C 126, 18.4.2015, s. 10

EUT C 229, 14.7.2015, s. 5.

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/23

1.

Europeiska kommissionen mottog den 9 oktober 2015 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken Honeywell International Inc. (Honeywell, Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar kontroll över Elster-divisionen (Elster) i Melrose Industries plc (Förenade kungariket) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.7737 – Honeywell/Elster, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

16.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/24

Waldviertler Sonderkulturenverein,

Oberwaltenreith 10,

3533 Friedersbach

ÖSTERRIKE

Tfn +43 28267443

Fax.+43 28267443550

E-post: naturstoffe@waldland.at

—

☐

Produktbeskrivning

—

☐

Bevis på ursprung

—

☐

Framställningsmetod

—

☐

Samband med det geografiska området

—

☐

Märkning

—

☒

Annat [Ändering av namn på den ansökande gruppen, kontrollorganet samt därav föranledda textkorrigeringar]

—

☒

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.

—

☐

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.

—

☐

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

—

☐

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

—

Specifikationssammanfattning:

—

Textdel: