|
ISSN 1977-1061 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
58 årgången |
|
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
|
Europeiska unionens domstol |
|
|
2015/C 146/01 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
V Yttranden |
|
|
|
DOMSTOLSFÖRFARANDEN |
|
|
|
Domstolen |
|
|
2015/C 146/02 |
||
|
2015/C 146/03 |
||
|
2015/C 146/04 |
||
|
2015/C 146/05 |
||
|
2015/C 146/06 |
||
|
2015/C 146/07 |
||
|
2015/C 146/08 |
||
|
2015/C 146/09 |
||
|
2015/C 146/10 |
||
|
2015/C 146/11 |
||
|
2015/C 146/12 |
||
|
2015/C 146/13 |
||
|
2015/C 146/14 |
||
|
2015/C 146/15 |
||
|
2015/C 146/16 |
||
|
2015/C 146/17 |
||
|
2015/C 146/18 |
||
|
2015/C 146/19 |
||
|
2015/C 146/20 |
||
|
2015/C 146/21 |
||
|
2015/C 146/22 |
||
|
2015/C 146/23 |
||
|
2015/C 146/24 |
||
|
2015/C 146/25 |
||
|
2015/C 146/26 |
||
|
2015/C 146/27 |
||
|
2015/C 146/28 |
||
|
2015/C 146/29 |
||
|
2015/C 146/30 |
||
|
2015/C 146/31 |
||
|
2015/C 146/32 |
||
|
2015/C 146/33 |
||
|
2015/C 146/34 |
||
|
2015/C 146/35 |
Mål C-104/15: Talan väckt den 3 mars 2015 – Europeiska kommissionen mot Rumänien |
|
|
2015/C 146/36 |
||
|
2015/C 146/37 |
Mål C-116/15: Talan väckt den 6 mars 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd |
|
|
2015/C 146/38 |
||
|
2015/C 146/39 |
||
|
2015/C 146/40 |
||
|
2015/C 146/41 |
||
|
2015/C 146/42 |
||
|
2015/C 146/43 |
||
|
|
Tribunalen |
|
|
2015/C 146/44 |
||
|
2015/C 146/45 |
||
|
2015/C 146/46 |
||
|
2015/C 146/47 |
||
|
2015/C 146/48 |
||
|
2015/C 146/49 |
||
|
2015/C 146/50 |
||
|
2015/C 146/51 |
||
|
2015/C 146/52 |
||
|
2015/C 146/53 |
Mål T-66/15: Talan väckt den 12 februari 2015 – Alsharghawi mot rådet |
|
|
2015/C 146/54 |
Mål T-76/15: Talan väckt den 18 februari 2015 – KENUP Foundation m.fl. mot EIT |
|
|
2015/C 146/55 |
Mål T-118/15: Talan väckt den 6 mars 2015 – Slovenien mot kommissionen |
|
|
2015/C 146/56 |
Mål T-458/12: Tribunalens beslut av den 5 mars 2015 – Générations futures mot kommissionen |
|
|
|
Personaldomstolen |
|
|
2015/C 146/57 |
||
|
2015/C 146/58 |
||
|
2015/C 146/59 |
||
|
2015/C 146/60 |
||
|
2015/C 146/61 |
||
|
2015/C 146/62 |
||
|
2015/C 146/63 |
||
|
2015/C 146/64 |
||
|
2015/C 146/65 |
||
|
2015/C 146/66 |
||
|
2015/C 146/67 |
||
|
2015/C 146/68 |
Mål F-28/15: Talan väckt den 17 februari 2015 – ZZ mot kommissionen |
|
|
2015/C 146/69 |
Mål F-29/15: Talan väckt den 17 februari 2015 – ZZ mot det gemensamma företaget (Ecsel) |
|
|
2015/C 146/70 |
Mål F-30/15: Talan väckt den 20 februari 2015 – ZZ mot Utrikestjänsten |
|
|
2015/C 146/71 |
Mål F-31/15: Talan väckt den 23 februari 2015 – ZZ mot rådet |
|
|
2015/C 146/72 |
Mål F-32/15: Talan väckt den 23 februari 2015 – ZZ m.fl. mot rådet |
|
|
2015/C 146/73 |
Mål F-35/15: Talan väckt den 24 februari 2015 – ZZ mot kommissionen |
|
|
2015/C 146/74 |
Mål F-36/15: Talan väckt den 27 februari 2015 – ZZ och ZZ mot domstolen |
|
|
2015/C 146/75 |
Mål F-97/14: Personaldomstolens beslut av den 24 mars 2015 – BU mot EMA |
|
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska unionens domstol
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/1 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning
(2015/C 146/01)
Senaste offentliggörandet
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/2 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 11 mars 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesarbeitsgericht – Tyskland) – Europäische Schule München mot Silvana Oberto (C-464/13), Barbara O’Leary (C-465/13)
(Förenade målen C-464/13 och C-465/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Stadgan för Europaskolorna - Behörighet för Europaskolornas besvärsnämnd i en tvist om ett tidsbestämt anställningsavtal mellan en Europaskola och en lärare som inte är utnämnd eller utsänd av en medlemsstat))
(2015/C 146/02)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesarbeitsgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Europäische Schule München
Motpart: Silvana Oberto (C-464/13), Barbara O’Leary (C-465/13)
Domslut
|
1) |
Artikel 27.2 första stycket första meningen i konventionen angående stadgan för Europaskolorna, som ingicks i Luxemburg den 21 juni 1994 mellan medlemsstaterna och Europeiska gemenskaperna ska tolkas så, att de av en Europaskola anställda timlärare som inte är utsända av medlemsstaterna, ingår i den personkrets som anges i den bestämmelsen, till skillnad från administrativ personal och servicepersonal som inte omfattas. |
|
2) |
Artikel 27.2 första stycket första meningen i konventionen angående stadgan för Europaskolorna ska tolkas så, att den inte hindrar att en överenskommelse om tidsbegränsning av anställningsförhållandet i det anställningsavtal som ingåtts mellan skolan och timläraren anses utgöra en åtgärd som går läraren emot. |
|
3) |
Artikel 27.2 första stycket första meningen i konventionen angående stadgan för Europaskolorna ska tolkas så, att bestämmelsen inte hindrar att en åtgärd som företagits av rektorn vid en Europaskola vid dennes utövande av sin befogenhet, i princip omfattas av denna bestämmelse. Punkterna 1.3, 3.2 och 3.4 i tjänsteföreskrifterna för Europaskolornas timlärare som anställts mellan den 1 september 1994 och den 31 augusti 2011 ska tolkas så, att en tvist om huruvida en överenskommelse om tidsbegränsning av anställningsförhållandet i det anställningsavtal som ingåtts mellan en timlärare och nämnda rektor är laglig faller under den exklusiva behörighet som tillkommer Europaskolornas besvärsnämnd. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/3 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 12 mars 2015 (begäran om förhandsavgörande från Lietuvos Aukščiausiasis Teismas – Litauen) – eVigilo Ltd mot Priešgaisrinės apsaugos ir gelbėjimo departamentas prie Vidaus reikalų ministerijos
(Mål C-538/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Offentlig upphandling - Direktiven 89/665/EEG och 2004/18/EG - Principerna om likabehandling och insyn - Anknytning mellan den anbudsgivare som tilldelats kontraktet och experterna hos den upphandlande myndigheten - Skyldighet att beakta denna anknytning - Bevisbörda för att en expert är partisk - Sådan partiskhet har inte påverkat slutresultatet - Tidsfrister för väckande av talan - Bestridande av abstrakta tilldelningskriterier - Klargörande av dessa kriterier sedan uttömmande skäl till kontraktstilldelningen lämnats - Anbudens grad av överensstämmelse med de tekniska specifikationerna som utvärderingkriterium))
(2015/C 146/03)
Rättegångsspråk: litauiska
Hänskjutande domstol
Lietuvos Aukščiausiasis Teismas
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: eVigilo Ltd
Motpart: Priešgaisrinės apsaugos ir gelbėjimo departamentas prie Vidaus reikalų ministerijos
Med stöd av: NT Service UAB, HNIT-Baltic UAB
Domslut
|
1) |
Artikel 1.1 tredje stycket i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 samt artiklarna 2, 44.1 och 53.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska tolkas så, att de i princip inte utgör hinder för att konstatera att utvärderingen av anbuden varit rättsstridig redan på grund av att den anbudsgivare som tilldelats kontraktet haft en nära anknytning till de experter hos den upphandlande myndigheten som utvärderade anbuden. Den upphandlande myndigheten är under alla omständigheter skyldig att kontrollera om det finns eventuella intressekonflikter och att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka intressekonflikter samt att åtgärda dessa. Vid prövningen av ett överklagande med yrkande om att tilldelningsbeslutet ska upphävas på grund av att experterna varit partiska, kan det inte krävas att den anbudsgivare som inte tilldelats kontraktet ska visa att dessa experter faktiskt har agerat partiskt. Det är i princip i nationell rätt som det ska fastställas om och i vilken utsträckning de behöriga administrativa prövningsorganen och domstolarna ska beakta den omständigheten att en eventuell partiskhet hos experterna har påverkat eller inte påverkat tilldelningsbeslutet. Artikel 1.1 tredje stycket i direktiv 89/665, i dess lydelse enligt direktiv 2007/66, samt artiklarna 2, 44.1 och 53.1 a i direktiv 2004/18 ska tolkas så, att det måste finnas en rätt att väcka talan avseende anbudsförfarandets lagenlighet även efter det att talefristen enligt nationell rätt löpt ut för en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare som kunnat förstå villkoren för anbudsförfarandet först vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten, efter att ha utvärderat anbuden, lämnat uttömmande information om skälen för sitt beslut. En sådan talan kan väckas fram till utgången av fristen för att föra talan mot kontraktstilldelningsbeslutet. |
|
2) |
Artiklarna 2 och 53.1 a i direktiv 2004/18 ska tolkas så, att en upphandlande myndighet, som kriterium för utvärdering av de anbud som lämnats av anbudsgivarna i ett offentligt anbudsförfarande, i princip får ange anbudens grad av överensstämmelse med de krav som anges i upphandlingsdokumenten. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/4 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 12 mars 2015 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (Chancery Division) – Förenade kungariket) – Actavis Group PTC EHF, Actavis UK Ltd mot Boehringer Ingelheim Pharma GmbH & Co. KG
(Mål C-577/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Humanläkemedel - Förordning (EG) nr 469/2009 - Artikel 3 - Tilläggsskydd - Villkor för erhållande av tilläggsskydd - Läkemedel som helt eller delvis innehåller samma aktiva ingrediens - Successivt saluförande - Kombination av aktiva ingredienser - Tidigare saluförande av en aktiv ingrediens i form av ett läkemedel med endast en aktiv ingrediens - Villkor för att erhålla flera tilläggsskydd på grundval av samma patent - Ändring av de aktiva ingredienserna i ett grundpatent))
(2015/C 146/04)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
High Court of Justice (Chancery Division)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Actavis Group PTC EHF, Actavis UK Ltd
Motpart: Boehringer Ingelheim Pharma GmbH & Co. KG
Domslut
Artikel 3 a och c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel ska tolkas på så sätt att den bestämmelsen, i ett fall där ett grundpatent innehåller ett patentkrav avseende en produkt som innehåller en aktiv ingrediens som ensamt utgör föremålet för den uppfinning som täcks av detta patent, för vilken innehavaren av nämnda patent redan har beviljats ett tilläggsskydd, samt ett senare infogat patentkrav avseende en produkt som innehåller en kombination av nämnda aktiva ingrediens och ett annat ämne, utgör hinder för att patentinnehavaren beviljas ett andra tilläggsskydd avseende kombinationsprodukten.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/4 |
Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 12 mars 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – ”go fair” Zeitarbeit OHG mot Finanzamt Hamburg-Altona
(Mål C-594/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 132.1 g - Undantag för tjänster med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete - Begreppet ”organ som … är erkända som organ av social karaktär” - Bemanningsföretag - Uthyrning av kvalificerad vårdpersonal - Undantag är uteslutet))
(2015/C 146/05)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesfinanzhof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande:”go fair” Zeitarbeit OHG
Motpart: Finanzamt Hamburg-Altona
Domslut
Artikel 132.1 g i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att varken legitimerad vårdpersonal som tillhandahåller tjänster direkt till vårdbehövande personer eller ett bemanningsföretag som hyr ut sådan personal till inrättningar som är erkända som organ av social karaktär, omfattas av begreppet ”organ som … är erkända som organ av social karaktär” i nämnda bestämmelse.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/5 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 11 mars 2015 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Jean-Bernard Lafonta mot Autorité des marchés financiers
(Mål C-628/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Tillnärmning av lagstiftning - Direktiv 2003/6/EG - Artikel 1 led 1 - Direktiv 2003/124/EG - Artikel 1.1 - Insiderinformation - Begreppet ”information av specifik natur” - Potentiell inverkan i en viss riktning på priset på finansiella instrument))
(2015/C 146/06)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Jean-Bernard Lafonta
Motpart: Autorité des marchés financiers
Domslut
Artikel 1 led 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) och artikel 1.1 i kommissionens direktiv 2003/124/EG av den 22 december 2003 om genomförande av direktiv 2003/6 när det gäller definition och offentliggörande av insiderinformation och definition av otillbörlig marknadspåverkan ska tolkas så, att dessa bestämmelser inte kräver att information, för att kunna anses vara specifik i den mening som avses i dessa bestämmelser, med tillräckligt hög grad av sannolikhet ska kunna antas ha en potentiell inverkan i en viss riktning på priset på berörda finansiella instrument när den väl har offentliggjorts.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/6 |
Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 10 februari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Riigikohus – Estland) – Liivimaa Lihaveis MTÜ mot Eesti-Läti programmi 2007-2013 Seirekomitee
(Mål C-175/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 267 FEUF - Överklagande av ett beslut att begära ett förhandsavgörande - Avsaknad av en tvist anhängiggjord vid den domstol som ska pröva överklagandet - Uppenbart att begäran ska avvisas))
(2015/C 146/07)
Rättegångsspråk: estniska
Hänskjutande domstol
Riigikohus
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Liivimaa Lihaveis MTÜ
Motpart: Eesti-Läti programmi 2007-2013 Seirekomitee
Övrig deltagare: Eesti Vabariigi Siseministeerium
Avgörande
Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Riigikohus (Estland), efter beslut av den 21 mars 2013, ska avvisas.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/6 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 22 januari 2015 – GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Villiger Söhne GmbH
(Mål C-494/13 P) (1)
((Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Figurmärke i färg innehållandes orddelen ”LIBERTE american blend” på en blå bakgrund - Invändning från innehavaren av ett gemenskapsfigurmärke innehållandes orddelen ”La LIBERTAD” - Avslag på registreringsansökan))
(2015/C 146/08)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH (ombud: advokaterna I. Memmler och S. Schulz)
Svaranden: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Walicka), Villiger Söhne GmbH (ombud: advokaten B. Pikolin)
Avgörande
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/7 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 22 januari 2015 – GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Villiger Söhne GmbH
(Mål C-495/13 P) (1)
((Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Figurmärke i färg innehållande ordelementen ”LIBERTE american blend” mot röd bakgrund - Invändning från innehavaren av gemenskapsordmärket ”La LIBERTAD” - Avslag på registreringsansökan))
(2015/C 146/09)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH (ombud: I. Memmler och S. Schulz, Rechtsanwältinnen)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Walicka), Villiger Söhne GmbH (ombud: B. Pikolin, Rechtsanwältin)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet avvisas. |
|
2) |
GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/7 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 22 januari 2015 – GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Villiger Söhne GmbH
(Mål C-496/13 P) (1)
((Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Figurmärke i färg innehållande ordelementen ”LIBERTE brunes” mot blå bakgrund - Invändning från innehavaren av gemenskapsordmärket La LIBERTAD och gemenskapsfigurmärket La LIBERTAD - Avslag på registreringsansökan))
(2015/C 146/10)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH (ombud: I. Memmler och S. Schulz, Rechtsanwältinnen)
Övrig part i förfarandet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Walicka), Villiger Söhne GmbH (ombud: H. MacKenzie, Rechtsanwältin)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet ogillas. |
|
2) |
GRE Grand River Enterprises Deutschland GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/8 |
Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 15 januari 2015 – Banco Bilbao Vizcaya Argentaria, SA, Telefónica SA mot Europeiska kommissionen
(Förenade målen C-587/13 P och C-588/13 P) (1)
((Överklagande - Stödordning som föreskrivs i den spanska skattelagstiftningen - Bestämmelse avseende bolagsskatt som gör det möjligt för företag etablerade i Spanien att skriva av mervärde som uppstår till följd av förvärv av aktier i företag etablerade utanför Spanien - Beslut i vilket stödordningen förklaras oförenlig med den inre marknaden))
(2015/C 146/11)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: Banco Bilbao Vizcaya Argentaria SA, Telefónica SA (ombud: advokaterna J. Ruiz Calzado och J. Domínguez Pérez, M. Núñez Müller, Rechtsanwalt)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: C. Urraca Caviedes och P. Němečková)
Avgörande
|
1) |
Överklagandena ogillas. |
|
2) |
Banco Bilbao Vizcaya Argentaria SA och Telefónica SA ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/8 |
Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 11 februari 2015 – Orange mot Europeiska kommissionen, Republiken Frankrike, Département des Hauts-de-Seine, Sequalum SAS
(Mål C-621/13 P) (1)
((Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Statligt stöd - Kompensationen för kostnader för att upprätta och driva ett höghastighetsnätverk för elektronisk kommunikation))
(2015/C 146/12)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Orange (ombud: D. Gillet och H. Viaene, avocats)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: B. Stromsky och C. Urraca Caviedes), Republiken Frankrike (ombud: J. Bousin och M. D. Colas), Département des Hauts-de-Seine (ombud: G. O’Mahony, avocat), Sequalum SAS (ombud: L. Feldman, avocat)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet ogillas. |
|
2) |
Orange SA ska ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen, Republiken Frankrike, Département des Hauts-de-Seine och Sequalum SAS |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/9 |
Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 11 februari 2015 – Iliad SA, Free infrastructure SAS, Free SAS mot Europeiska kommissionen, Republiken Frankrike, Republiken Polen, Departementet Hauts-de-Seine
(Mål C-624/13 P) (1)
((Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Statligt stöd - Kompensationen för kostnader för allmännyttiga tjänster i samband med upprättandet och driften av ett höghastighetsnätverk för elektronisk kommunikation))
(2015/C 146/13)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Iliad SA, Free infrastructure SAS, Free SAS (ombud: T. Cabot, avocat)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: B. Stromsky och C. Urraca Caviedes), Republiken Frankrike (ombud: D. Colas och J. Bousin), Republiken Polen, Departementet Hauts-de-Seine (ombud: G. O'Mahony, avocat)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet ogillas. |
|
2) |
Iliad SA, Free Infrastructure SAS och Free SAS ska ersätta Europeiska kommissionens, Republiken Frankrikes och departementet Hauts-de-Seines rättegångskostnader. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/9 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 28 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado Mercantil de Barcelona, Spanien) – förfarande som inletts av Gimnasio Deportivo San Andrés SL i likvidation
(Mål C-688/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Övergång av företag - Skydd för arbetstagares rättigheter - Tolkning av direktiv 2001/23/EG - Överlåtare som är föremål för ett insolvensförfarande - Garanti för att förvärvaren inte blir ansvarig för vissa av det överlåtna företagets skulder))
(2015/C 146/14)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Juzgado Mercantil de Barcelona
Part i målet vid den nationella domstolen
Gimnasio Deportivo San Andrés SL i likvidation
ytterligare deltagare i rättegången: Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS), Fondo de Garantía Salarial
Avgörande
Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter ska tolkas på följande sätt:
|
— |
Om överlåtaren vid övergång av företag är föremål för ett insolvensförfarande som står under tillsyn av en behörig myndighet och om den berörda medlemsstaten har valt att tillämpa artikel 5.2 i detta direktiv, utgör direktivet inte något hinder för att medlemsstaten föreskriver eller tillåter att förvärvaren inte övertar ansvaret för de avgifter för vilka överlåtaren har varit betalningsskyldig på grund av anställningsavtal eller anställningsförhållanden vid tidpunkten för övergången eller för inledandet av insolvensförfarandet, däribland sådana avgifter som omfattas av det författningsreglerade socialförsäkringssystemet, under förutsättning att detta förfarande säkerställer ett skydd för arbetstagarna som minst motsvarar det skydd som har införts genom rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens. Medlemsstaten är emellertid oförhindrad att föreskriva att sådana avgifter ska bäras av förvärvaren, även om överlåtaren är insolvent. |
|
— |
Med förbehåll för artikel 3.4 b föreskrivs i nämnda direktiv inga skyldigheter avseende överlåtarens ansvar för avgifter på grund av anställningsavtal eller anställningsförhållanden som upphört före övergången. Direktivet utgör emellertid inte något hinder för att medlemsstaterna i sin lagstiftning tillåter att ansvaret för sådana avgifter övergår på förvärvaren. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/10 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 3 februari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale ordinario di Aosta – Italien) – Equitalia Nord SpA mot CLR di Camelliti Serafino & C. Snc
(Mål C-68/14) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 106 FEUF och 107 FEUF - Konkurrens - Begreppet statligt stöd - Nationell lagstiftning - Användning av fastigheter för institutionella ändamål - Nedsättning av hyran - De faktiska och rättsliga omständigheterna i det nationella målet - Tillräckligt preciserade uppgifter saknas - Behovet av ett svar på tolkningsfrågorna - Preciserade uppgifter saknas - Uppenbart att begäran inte kan tas upp till sakprövning))
(2015/C 146/15)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale ordinario di Aosta
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Equitalia Nord SpA
Motpart: CLR di Camelliti Serafino & C. Snc
Avgörande
Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Tribunale ordinario di Aosta (Italien) genom beslut av den 12 december 2013 inte kan tas upp till sakprövning.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/11 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 5 februari 2015 – Republiken Grekland mot Europeiska kommissionen
(Mål C-296/14) (1)
((Överklagande - Statligt stöd - Lån utan ränta som omfattas av en statlig garanti och som grekiska myndigheter beviljat aktörer inom spannmålssektorn - Beslut som förklarar stöden oförenliga med den inre marknaden - Talan som uppenbart inte kan tas upp till sakprövning och uppenbart är ogrundad))
(2015/C 146/16)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Klagande: Republiken Grekland (ombud: I. Chalkias och A. Vasilopoulou)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouchagiar, D. Triantafyllou och P. Němečková)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet avslås. |
|
2) |
Republiken Grekland ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/11 |
Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 10 februari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Satu Mare – Rumänien) – Sergiu Lucian Băbășan mot Inspectoratul Județean de Poliție Satu Mare
(Mål C-305/14) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Nationell lagstiftning enligt vilken det krävs förhandstillstånd för att organisera demonstrationer - Genomförande av unionsrätten föreligger inte - Uppenbart att domstolen saknar behörighet))
(2015/C 146/17)
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Tribunalul Satu Mare
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Sergiu Lucian Băbășan
Svarande: Inspectoratul Județean de Poliție Satu Mare
Avgörande
Det är uppenbart att europeiska unionens domstol saknar behörighet att besvara de frågor som Tribunalul Satu Mare (Rumänien) ställt i beslutet av den 7 mars 2014.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/12 |
Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 12 februari 2015 – Walcher Meßtechnik GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)(harmoniseringsbyrån)
(Mål C-374/14 P) (1)
((Överklagande - Domstolens rättegångsregler - Artikel 181 - Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket HIPERDRIVE - Absoluta registreringshinder - Förordning (EG) nr 207/2009 - Artikel 7.1 c - Den allmänna rättsprincipen om likabehandling))
(2015/C 146/18)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Walcher Meßtechnik GmbH (ombud: S. Walter, Rechtsanwalt)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)(harmoniseringsbyrån)
Avgörande
|
1) |
Överklagandet ogillas. |
|
2) |
Walcher Meßtechnik GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal de première instance de Namur (Belgien) den 20 januari 2015 – brottmål mot Sébastien Andre
(Mål C-23/15)
(2015/C 146/19)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal de première instance de Namur (förstainstansrätten i Namur)
Part i brottmålet vid den nationella domstolen
Sébastien Andre
Genom beslut av den 19 mars 2015 fastslog domstolen (fjärde avdelningen) att begäran om förhandsavgörande uppenbart inte kan tas upp till prövning.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/13 |
Överklagande ingett den 4 februari 2015 av BSH Bosch und Siemens Hausgeräte GmbH av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 4 december 2014 i mål T-595/13, BSH Bosch und Siemens Hausgeräte GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-43/15 P)
(2015/C 146/20)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: BSH Bosch und Siemens Hausgeräte GmbH (ombud: advokat S. Biagosch)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den dom tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 4 december 2014 i mål T-595/13; |
|
— |
ogiltigförklara de beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) av den 5 september 2013 och 3 december 2013 (R 1176/2012-1), |
alternativt,
|
— |
återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning, |
|
— |
förplika Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) att ersätta kostnaderna i båda förfaranden. |
Grunder och huvudargument
Överklagandet riktar sig mot tribunalens dom genom vilken den tribunalen ogillade klagandens talan mot det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 5 september 2013 i ärende R1176/2012-1.
Klaganden har anfört två grunder till stöd för överklagandet.
Klaganden har för det första gjort gällande att artikel 60 i förordning (EG) nr 207/2009 (1) åsidosatts, eftersom tribunalen inte tog hänsyn till att överklagandenämnden inte hade rätt att ändra beslutet från invändningsenheten till klagandens nackdel då det inte förelåg några klagomål som kunde upptas till prövning och det enligt artikel 8.3 i överklagandenämndens förfarandebestämmelser inte medges något ”anslutningsöverklagande”.
Klaganden har för det andra gjort gällande att artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosatts, på grund av att när det äldre varumärket utgör en omvandling av en beskrivande uppgift som utan vidare kan igenkännas och det yngre varumärket som sådant innehåller den beskrivande uppgiften, kan det inte anses leda till en förväxlingsrisk även om det föreligger stor varumärkeslikhet och varorna är identiska, då varumärkeslikheten enbart avser den beskrivande uppgiften och enbart avser de varor som uppgiften beskriver.
(1) Verordnung (EG) Nr. 207/2009 des Rates vom 26. Februar 2009 über die Gemeinschaftsmarke; ABl. L 78, S. 1.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Central Administrativo Sul (Portugal) den 5 februari 2015 – Ambiente e Sistemas de Informação Geográfica Lda (Ambisig) mot AICP – Associação de Industriais do Concelho de Pombal
(Mål C-46/15)
(2015/C 146/21)
Rättegångsspråk: portugisiska
Hänskjutande domstol
Tribunal Central Administrativo Sul
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Ambiente e Sistemas de Informação Geográfica Lda (Ambisig)
Motpart: AICP – Associação de Industriais do Concelho de Pombal
Övrig part: Indice – ICT & Management, Lda
Tolkningsfrågor
|
1. |
Medför omständigheten att portugisisk lagstiftning inte reglerar den fråga som behandlas i artikel 48.2 a ii andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG (1) |
|
2. |
Ska artikel 48.2 a ii andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG tolkas så, att den utgör hinder för en tillämpning av bestämmelser som fastställts av en upphandlande myndighet och som inte gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna bevis på de utförda tjänsterna enbart genom en undertecknad försäkran från aktören själv, utom om det har styrkts att det är omöjligt eller mycket svårt att erhålla en försäkran från en privat köpare? |
|
3. |
Ska artikel 48.2 a ii andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG tolkas så, att den utgör hinder för en tillämpning av bestämmelser som fastställts av den upphandlande myndigheten och som, vid äventyr av uteslutning, kräver att en namnunderskrift på en försäkran av en privat köpare ska vara bestyrkt av notarius publicus, advokat eller annat behörigt organ? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114)
) av den 31 mars 2004 att nämnda bestämmelse är direkt tillämplig i den nationella rättsordningen så att enskilda har rätt att åberopa den gentemot upphandlande myndigheter?
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/14 |
Överklagande ingett den 11 februari 2015 av DTL Corporación, S.L. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-176/13, DTL Corporación mot harmoniseringsbyrån
(Mål C-62/15 P)
(2015/C 146/22)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: DTL Corporación, S.L. (ombud: advokaten A. Zuazo Araluze)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering av den inre marknanden (varumärken, mönster och modeller)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
delvis ogiltigförklara den fjärde överklagandenämndens beslut av den 24 januari 2013 i ärende R 661/2012-4, att avslå överklagandet av invändningsenhetens beslut att avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 8830821 ”Generia”, för samtliga varor och tjänster i klasserna 9 och 37, och |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån och övriga parter som intervenerar till stöd för harmoniseringsbyråns yrkanden i denna talan att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Tribunalen har åsidosatt unionsrätten: Den fjärde överklagandenämnden har, i sitt beslut av den 24 januari 2013 i ärende R 661/2012-4, ändrat grunden för invändningsenhetens beslut att avslå ansökan om registrering som gemenskasvarumärke nr 8830821 ”Generia” för klasserna 9 och 37. Invändningsenheten hade grundat sitt avslag på att varorna och tjänsterna i klasserna 9 och 37 liknade det motstående varumärkets varor i klass 7. Överklagandenämnden bekräftade avslaget på denna ansökan men på den grunden att dessa varor och tjänster i klasserna 9 och 37 liknade det motstående varumärkets tjänster i klass 40. Överklagandenämnden åsidosatte därigenom artikel 64.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 (1) om gemenskapsvarumärken, eftersom det motstående varumärkets tjänster i klass 40 aldrig ansetts motstridiga i förhållande till de varor och tjänster som ansökan om gemenskapsvarumärke omfattade i klasserna 9 och 37 (även om de var motstridiga i förhållande till tjänster i andra klasser). Överklagandenämnden åsidosatte dessutom artikel 75 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken genom att inte bereda klaganden i förevarande mål tillfälle att yttra sig över detta byte av grund för beslutet. Det slogs i det angripna beslutet fast att det tillämpade förfarandet var förenligt med gällande rätt, vilket innebär ett åsidosättande av unionsrätten (artiklarna 64.1 och 75 i rådets förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/15 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo per la Sardegna (Italien) den 12 februari 2015 – Mario Melis m.fl. mot Comune di Loiri Porto San Paolo, Provincia di Olbia Tempio
(Mål C-67/15)
(2015/C 146/23)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale Amministrativo per la Sardegna
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Mario Melis, Tavolara Beach Sas, Dionigi Piredda, Claudio Del Giudice
Motparter: Comune di Loiri Porto San Paolo, Provincia di Olbia Tempio
Tolkningsfrågor
|
1) |
Utgör principerna om etableringsfrihet, icke-diskriminering och skydd för konkurrensen i artiklarna 49 FEUF, 56 FEUF och 106 FEUF hinder för nationell lagstiftning som, till följd av på varandra följande lagstiftningsändringar, fastställer en upprepad förlängning av giltighetstiden för koncessionsavtal avseende egendom av ekonomisk betydelse inom offentligt maritimt område? |
|
2) |
Utgör artikel 12 i direktiv 2006/123/EG (1) hinder för en nationell bestämmelse, såsom artikel 1.18 i lagdekret nr 194 av den 30 december 2009, omvandlat genom lag nr 25 av den 26 februari 2010, med ändringar och tillägg, som stadgar en automatisk förlängning av innevarande koncessioner avseende offentlig egendom inom maritima områden för turist- och rekreationsverksamhet till och med den 31 december 2015 eller snarare till den 31 december 2020 enligt artikel 34-duodecies i lagdekret nr 179 av den 18 oktober 2012, som har införts genom artikel 1.1 i lag nr 221 av den 17 december 2012 om omvandling till lag av nämnda lagdekret? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, s. 36).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/16 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av de Grondwettelijk Hof (Belgien) den 13 februari 2015 – X, motpart: Ministerraad
(Mål C-68/15)
(2015/C 146/24)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Grondwettelijk Hof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: X
Motpart: Ministerraad
Tolkningsfrågor
|
1) |
Ska artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken
|
|
2) |
Ska artikel 5.1 i rådets direktiv 2011/96/EU (1) av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater tolkas så, att det är fråga om en källskatt när det i en nationell bestämmelse föreskrivs att det vid ett dotterbolags vinstutbetalning till moderbolaget påförs en skatt på grund av att utdelning lämnas inom samma beskattningsperiod och det skattemässiga resultatet helt eller delvis minskas genom avdraget för riskkapital och/eller överförda skattemässiga förluster, trots att vinsten enligt den nationella lagstiftningen inte skulle vara beskattningsbar om den stannade kvar hos dotterbolaget och inte betalades ut till moderbolaget? |
|
3) |
Ska artikel 4.3 i direktiv 2011/96/EU tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken en skatt tas ut på utdelning, om dessa regler leder till att ett bolag som betalar ut en erhållen utdelning efter det år då bolaget självt erhöll den beskattas för en del av utdelningen som överstiger den tröskel som fastställs i ovannämnda artikel 4.3 i direktivet, trots att så inte är fallet när bolaget på nytt betalar ut en utdelning under samma år som det erhåller den? |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/17 |
Överklagande ingett den 20 februari 2015 av Europeiska unionens råd av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 december 2014 i mål T-400/10, Hamas mot rådet
(Mål C-79/15 P)
(2015/C 146/25)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: B. Driessen och G. Étienne)
Övrig part i målet: Hamas och Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva tribunalens dom i mål T-400/10, |
|
— |
slutligt avgöra de frågor som är föremål för detta överklagande, och |
|
— |
förplikta sökanden i mål T-400/10 att ersätta rådets rättegångskostnader i första instans och i förevarande överklagande. |
Grunder och huvudargument
Klaganden åberopar följande grunder till stöd för sitt överklagande.
Klagande gör för det första gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den bedömde rådets användning av offentliga uppgifter vid den regelbundet återkommande översynen av vidtagna åtgärder.
För det andra kritiserar klaganden tribunalen för att genom felaktig rättstillämpning inte ha fastställt att besluten från behöriga myndigheter i dels Amerikas förenta stater, dels Förenade kungariket, utgjorde en tillräcklig grund för att föra upp Hamas på förteckningen.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 19 februari 2015 – Sonos Europe BV mot Staatssecretaris van Financiën
(Mål C-84/15)
(2015/C 146/26)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Hoge Raad der Nederlanden
Motpart: Staatssecretaris van Financiën
Tolkningsfråga
Ska nummer 8517, 8518, 8519 och 8527 i KN tolkas så, att en produkt som den som är i fråga i förevarande mål (Zoneplayer), som tar emot digital information och utan att lagra informationen återger denna (”strömning”) som förstärkt ljud med hjälp av fem (inbyggda) högtalare och/eller vidarebefordrar informationen till andra apparater i det lokala nätverket, kan klassificeras enligt ett eller fler av dessa nummer, och om så är fallet vilka? Eller ska nummer 8543 i KN tolkas så, att en apparat som Zoneplayer ska betraktas som en elektrisk apparat med självständiga arbetsuppgifter som ska klassificeras enligt det numret?
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/18 |
Överklagande ingett den 19 februari 2015 av Feralpi Holding SpA av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-70/10, Feralpi mot kommissionen
(Mål C-85/15 P)
(2015/C 146/27)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Feralpi Holding SpA (ombud: G.M. Roberti och I. Perego, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
helt eller delvis upphäva domen av den 9 december 2014 i den del Feralpis talan i mål T-70/10 ogillades, och som följd av detta
|
|
— |
i andra hand helt eller delvis upphäva domen av den 9 december 2014 i den del Feralpis talan i mål T-70/10 ogillades och återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning i sak mot bakgrund av domstolens slutsatser, |
|
— |
i alla händelser sätta ned det bötesbelopp som Feralpi ålades i det angripna beslutet, med anledning av den orimliga tidsåtgången för handläggningen av mål T-70/10 i tribunalen, samt |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i såväl förevarande mål som mål T-70/10. |
Grunder och huvudargument
Feralpi anför sex grunder till stöd för överklagandet:
|
— |
Tribunalens slutsats att kollegialitetsprincipen inte åsidosattes när det angripna beslutet antogs utgör felaktig rättstillämpning. |
|
— |
Tribunalen åsidosatte artikel 10 i förordning nr 773/2004 (1) och artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) när den fann att det angripna beslutet kunde antas utan att kommunicera anmärkningarna till sökanden och utan att garantera denne rätten till försvar. |
|
— |
Tribunalen åsidosatte artikel 6 i Europakonventionen och artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) när den fann att det inte gick orimligt lång tid från det att dom meddelades i mål T-77/03, den 25 oktober 2007, tills det angripna beslutet antogs. |
|
— |
Tribunalen tillämpade artikel 65 KS felaktigt liksom, i detta fall, begreppen avtal och samordnade förfaranden i den mening som avses i den bestämmelsen och de relevanta principerna om bevisbörda när den fann det styrkt att det förelegat en enda, sammanhängande samverkan på den italienska marknaden för runda armeringsjärn under perioderna 1989–1992 och 1993–1995 och att Feralpi deltagit i denna. Tribunalen tog därvid inte hänsyn till särdragen hos de bestämmelser, det vill säga EKSG-fördraget, som var tillämpliga på marknaden för armeringsjärn. Tribunalen snedvred också uppenbart innebörden och räckvidden att den väsentliga bevisning som anfördes. Motiveringen är därför bristfällig och ologisk. |
|
— |
Tribunalen åsidosatte likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna genom att inte utöva sin fulla prövningsrätt och rätta till det fel som kommissionen gjorde vid värderingen av Feralpis och de övriga inblandade företagens betydelse när grundbeloppet för böterna fastställdes. |
|
— |
Tribunalen åsidosatte artikel 47 i stadgan genom att Feralpis mål inte prövades inom rimlig tid. |
(1) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, s. 18).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/19 |
Överklagande ingett den 20 februari 2015 av Ferriera Valsabbia SpA, Valsabbia Investimenti SpA av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-92/10, Ferriera Valsabbia och Valsabbia Investimenti mot kommissionen
(Mål C-86/15 P)
(2015/C 146/28)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Ferriera Valsabbia SpA, Valsabbia Investimenti SpA (ombud: D.M. Fosselard, avocat, D. Slater, solicitor, A. Duron, avocate)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den överklagade domen av nedan angivna skäl samt |
|
— |
avgöra målet slutligt enligt artikel 61 i stadgan för domstolen och ogiltigförklara det angripna beslutet i den del det avser klagandena, eller |
|
— |
i andra hand, för det fall domstolen skulle finna att det saknas skäl att upphäva den överklagade domen i dess helhet, sätta ned de böter som ålagts klagandena av nedan angivna skäl, eller |
|
— |
i tredje hand, för det fall domstolen inte avgör målet slutligt, slå fast att beslutet om rättegångskostnader ska anstå och återförvisa målet till tribunalen för ny prövning, i enlighet med domstolens dom samt |
|
— |
förplikta kommissionen, med stöd av artikel 69 i rättegångsreglerna, att ersätta rättegångskostnaderna i tribunalen och domstolen. |
Grunder och huvudargument
Klagandena åberopar följande grunder till stöd för överklagandet:
Den första grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 10 i förordning nr 773/2004 (1). I synnerhet har tribunalen i den överklagade domen nämligen slagit fast att kommissionen hade rätt att på nytt anta det beslut som klagandena väckt talan mot vid tribunalen (det angripna beslutet) utan att först vara tvungen att utfärda ett nytt meddelande om invändningar.
Den andra grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 14 i förordning nr 773/2004, genom att i den överklagade domen slå fast att kommissionen hade rätt att på nytt anta det angripna beslutet med stöd av förordning nr 1/2003 (2) utan att ge medlemsstaternas företrädare möjlighet att höra företagen direkt.
Den tredje grunden: Tribunalen har åsidosatt kollegialitetsprincipen. Tribunalen har i den överklagade domen slagit fast att kommissionen hade rätt att anta det angripna beslutet enligt ett förfarande i vilket kollegiet inte antog hela det angripna beslutet vid en specifik tidpunkt, utan i stället antog det i två delar vid två olika tidpunkter, varvid dessa två delar kunde anses utgöra ett fullständigt beslut.
Den fjärde grunden: Artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (stadgan), tolkad mot bakgrund av artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), har åsidosatts. Tribunalen har nämligen åsidosatt klagandenas rätt att yttra sig inom rimlig tid. Här kan särskilt nämnas att det gick tre år mellan det att det skriftliga förfarandet avslutades och det att tribunalen beslutade att inleda det muntliga förfarandet. En sådan tidsutdräkt utgör ett åsidosättande av rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan och ett åsidosättande av rätten att yttra sig inom rimlig tid. Åsidosättandet av artikel 47 i stadgan är särskilt allvarligt mot bakgrund av att klagandena fick vänta mer än fjorton år på att en domstol (tribunalen) avgjorde tvisten i sak, eftersom kommissionens ursprungliga beslut hade ogiltigförklarats på grund av brister i förfarandet. Förfarandet hade då pågått i närmare sju år.
Den femte grunden: Artikel 65 i EKSG-fördraget har åsidosatts. I synnerhet har tribunalen i den överklagade domen nämligen bortsett från det särskilda sammanhang som EKSG-fördraget ingår i och den upplysningsplikt och krav på icke-diskriminering som åläggs företagen med stöd av detta fördrag. Därigenom har tribunalen gjort en felaktig tillämpning av domstolens praxis om karteller. Klagandena gör gällande att det över tid återkommande offentliggörandet av prislistor som inte överensstämde med det pris som erbjöds inom ramen för den aktuella kartellen medförde att det samordnade förfarande som kartellen ägnat sig åt upphörde, vars syfte enligt tribunalen var att fastställa minimipriser. Tribunalen har trots detta i den överklagade domen ställt ett högre krav på offentligt avståndstagande.
Den sjätte grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 47 i stadgan, tolkad mot bakgrund av artikel 6 i Europakonventionen. Tribunalen har nämligen i den överklagade domen funnit att det administrativa förfarandet (det vill säga förfarandet vid Europeiska kommissionen) inte pågick orimligt länge i den mening som avses i nämnda bestämmelser. I det nu aktuella fallet pågick det administrativa förfarandet i sammanlagt nästan 54 månader, inbegripet det ursprungliga förfarandet och det påföljande förfarandet för nytt antagande av beslutet. Härtill kommer att den tid på över två år som kommissionen tog på sig för att anta det angripna beslutet på nytt framstår som orimligt lång. De skäl som tribunalen har angett för att motivera att förfarandet för nytt antagande av beslutet tog så lång tid är bristande och motsägelsefulla och strider dessutom uppenbart mot tribunalens tidigare praxis.
Den sjunde grunden: Artikel 23 i förordning nr 1/2003 och likabehandlingsprincipen har åsidosatts. I synnerhet hade kommissionen i det nu aktuella fallet delat upp företagen i grupper för att fastställa det grundbelopp för böterna som skulle tillämpas för vart och ett av företagen, vilket enligt det angripna beslutet utgjorde ett försök att upprätthålla ett proportionellt förhållande mellan den genomsnittliga marknadsandelen för varje grupp och det grundbelopp som skulle åläggas företagen inom varje grupp. Tribunalen har i den överklagade domen visserligen medgett att kommissionen hade underskattat den genomsnittliga marknadsandelen för en av dessa grupper, vilket innebar att det proportionella förhållande som kommissionen velat upprätthålla inte hade upprätthållits, men har dock inte ansett det nödvändigt att återställa nämnda förhållande.
(1) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, s. 18).
(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/21 |
Överklagande ingett den 20 februari 2015 av Alfa Acciai SpA av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-85/10, Alfa Acciai mot kommissionen
(Mål C-87/15 P)
(2015/C 146/29)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Alfa Acciai SpA (ombud: D.M. Fosselard, avocat, D. Slater, solicitor, A. Duron, avocate)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den överklagade domen av nedan angivna skäl samt |
|
— |
avgöra målet slutligt enligt artikel 61 i stadgan för domstolen och ogiltigförklara det angripna beslutet i den del det avser klaganden, eller |
|
— |
i andra hand, för det fall domstolen skulle finna att det saknas skäl att upphäva den överklagade domen i dess helhet, sätta ned de böter som ålagts klaganden av nedan angivna skäl, eller |
|
— |
i tredje hand, för det fall domstolen inte avgör målet slutligt, slå fast att beslutet om rättegångskostnader ska anstå och återförvisa målet till tribunalen för ny prövning, i enlighet med domstolens dom samt |
|
— |
förplikta kommissionen, med stöd av artikel 69 i rättegångsreglerna, att ersätta rättegångskostnaderna i tribunalen och domstolen. |
Grunder och huvudargument
Klaganden åberopar följande grunder till stöd för överklagandet:
Den första grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 10 i förordning nr 773/2004. (1) I synnerhet har tribunalen i den överklagade domen nämligen slagit fast att kommissionen hade rätt att på nytt anta det beslut som klaganden väckt talan mot vid tribunalen (det angripna beslutet) utan att först vara tvungen att utfärda ett nytt meddelande om invändningar.
Den andra grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 14 i förordning nr 773/2004, genom att i den överklagade domen slå fast att kommissionen hade rätt att på nytt anta det angripna beslutet med stöd av förordning nr 1/2003 (2) utan att ge medlemsstaternas företrädare möjlighet att höra företagen direkt.
Den tredje grunden: Tribunalen har åsidosatt kollegialitetsprincipen. Tribunalen har i den överklagade domen slagit fast att kommissionen hade rätt att anta det angripna beslutet enligt ett förfarande i vilket kollegiet inte antog hela det angripna beslutet vid en specifik tidpunkt, utan i stället antog det i två delar vid två olika tidpunkter, varvid dessa två delar kunde anses utgöra ett fullständigt beslut.
Den fjärde grunden: Artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (stadgan), tolkad mot bakgrund av artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), har åsidosatts. Tribunalen har nämligen åsidosatt klagandens rätt att yttra sig inom rimlig tid. Här kan särskilt nämnas att det gick tre år mellan det att det skriftliga förfarandet avslutades och det att tribunalen beslutade att inleda det muntliga förfarandet. En sådan tidsutdräkt utgör ett åsidosättande av rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan och ett åsidosättande av rätten att yttra sig inom rimlig tid. Åsidosättandet av artikel 47 i stadgan är särskilt allvarligt mot bakgrund av att klaganden fick vänta mer än fjorton år på att en domstol (tribunalen) avgjorde tvisten i sak, eftersom kommissionens ursprungliga beslut hade ogiltigförklarats på grund av brister i förfarandet. Förfarandet hade då pågått i närmare sju år.
Den femte grunden: Artikel 65 i EKSG-fördraget har åsidosatts. I synnerhet har tribunalen i den överklagade domen nämligen bortsett från det särskilda sammanhang som EKSG-fördraget ingår i och den upplysningsplikt och krav på icke-diskriminering som åläggs företagen med stöd av detta fördrag. Därigenom har tribunalen gjort en felaktig tillämpning av domstolens praxis om karteller. Klaganden gör gällande att det över tid återkommande offentliggörandet av prislistor som inte överensstämde med det pris som erbjöds inom ramen för den aktuella kartellen medförde att det samordnade förfarande som kartellen ägnat sig åt upphörde, vars syfte enligt tribunalen var att fastställa minimipriser. Tribunalen har trots detta i den överklagade domen ställt ett högre krav på offentligt avståndstagande.
Den sjätte grunden: Tribunalen har åsidosatt artikel 47 i stadgan, tolkad mot bakgrund av artikel 6 i Europakonventionen. Tribunalen har nämligen i den överklagade domen funnit att det administrativa förfarandet (det vill säga förfarandet vid Europeiska kommissionen) inte pågick orimligt länge i den mening som avses i nämnda bestämmelser. I det nu aktuella fallet pågick det administrativa förfarandet i sammanlagt nästan 54 månader, inbegripet det ursprungliga förfarandet och det påföljande förfarandet för nytt antagande av beslutet. Härtill kommer att den tid på över två år som kommissionen tog på sig för att anta det angripna beslutet på nytt framstår som orimligt lång. De skäl som tribunalen har angett för att motivera att förfarandet för nytt antagande av beslutet tog så lång tid är bristande och motsägelsefulla och strider dessutom uppenbart mot tribunalens tidigare praxis.
Den sjunde grunden: Artikel 23 i förordning nr 1/2003 och likabehandlingsprincipen har åsidosatts. I synnerhet hade kommissionen i det nu aktuella fallet delat upp företagen i grupper för att fastställa det grundbelopp för böterna som skulle tillämpas för vart och ett av företagen, vilket enligt det angripna beslutet utgjorde ett försök att upprätthålla ett proportionellt förhållande mellan den genomsnittliga marknadsandelen för varje grupp och det grundbelopp som skulle åläggas företagen inom varje grupp. Tribunalen har i den överklagade domen visserligen medgett att kommissionen hade underskattat den genomsnittliga marknadsandelen för en av dessa grupper, vilket innebar att det proportionella förhållande som kommissionen velat upprätthålla inte hade upprätthållits, men har dock inte ansett det nödvändigt att återställa nämnda förhållande.
(1) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, s. 18).
(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/23 |
Överklagande ingett den 20 februari 2015 av Ferriere Nord SpA av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-90/10, Ferriere Nord mot kommissionen
(Mål C-88/15 P)
(2015/C 146/30)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Ferriere Nord SpA (ombud: W. Viscardini och G. Donà, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
i första hand, upphäva den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T 90/15, i den del som Ferriere Nords talan om i första hand ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut K(2002) 7492 slutlig av den 30 september 2009, i dess lydelse enligt kommissionens beslut K (2009) 9912 slutlig av den 8 december 2009 i sin helhet, ogillades, |
|
— |
och följaktligen, ogiltigförklara nämnda beslut av kommissionen, |
|
— |
i andra hand, upphäva den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T 90/15, i den del som Ferriere Nords talan i andra hand om delvis ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut K(2002) 7492 slutlig av den 30 september, i dess lydelse enligt kommissionens beslut K (2009) 9912 slutlig av den 8 december 2009, och följaktligen nedsättning av böterna, ogillades, |
|
— |
följaktligen, delvis ogiltigförklara nämnda beslut av kommissionen och sätta ned böterna ytterligare (jämfört med vad som tribunalen beslutade om), |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna. |
Grunder och huvudargument
|
I. |
Uppenbar missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bevisningen, vilket framgår av handlingarna i målet, vad gäller kommissionens bristande behörighet att vidta sanktionsåtgärder mot Ferriere Nord – Uppenbara motsägelser i skälen till kommissionens beslut har på ett rättstridigt sätt inte konstaterats, liksom bristande motivering – Åsidosättande av bevisbördereglerna. |
|
II. |
Åsidosättande av artikel 27 i förordning nr 1/2003 (1) då det nya meddelandet om invändningar inte delgetts – Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar – Uppenbar missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bevisningen, vilket framgår av handlingarna i målet – Åsidosättande av rätten till försvar – Bristande motivering – Åsidosättande av rätten att höras av förhörsombudet. |
|
III. |
Åsidosättande av kommissionens arbetsordning (och följaktligen, av primärrätt och sekundärrätt avseende flerspråkighet) då förhörsombudets slutrapport i den språkversion som är giltig förelåg först efter det att kommissionen antog beslutet den 30 september 2009. |
|
IV. |
Den tid Ferriere Nord deltog i samverkan – Felaktig rättstillämpning vid bedömningen av de faktiska omständigheterna, missuppfattning av bevis – Åsidosättande av allmänna rättsprinciper om bevisbörda och principen om in dubio pro reo – Motsägelsefulla skäl. |
|
V. |
Åsidosättande av proportionalitetsprincipen vid fastsällandet av de böter som Feriere Nord ålades med hänsyn till den konkurrensbegränsande samverkans allvar och varaktighet – Åsidosättande av principen om likabehandling – Bristande motivering. |
|
VI. |
Uppenbart fel i beräkningen (eller under alla omständigheter uppenbara oriktigheter) vad gäller nedsättningen av böter som Feriere Nord medgetts – Felaktigt utövande av tribunalens obegränsade prövningsrätt – Bristande motivering. |
|
VII. |
Höjningen av böterna på grund av upprepning av överträdelsen är rättsstridig, eftersom rätten till försvar har åsidosatts. |
|
VIII. |
Höjningen av böterna på grund av upprepning av överträdelsen är rättsstridig med anledning av den tid som förflutit. |
|
IX. |
Höjningen av böterna på grund av upprepning av överträdelsen är rättsstridig, eftersom proportionalitetsprincipen har åsidosatts. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/24 |
Överklagande ingett den 24 februari 2015 av Riva Fire SpA i likvidation av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 9 december 2014 i mål T-83/10, Riva Fire mot kommissionen
(Mål C-89/15 P)
(2015/C 146/31)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Riva Fire SpA i likvidation (ombud: M. Merola, M. Pappalardo, T. Ubaldi, M. Toniolo, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Riva Fire SpA yrkar att domstolen ska
|
— |
i första hand upphäva den överklagade domen, i den del tribunalen där slog fast att klagandens rätt till försvar inte åsidosatts och som en följd av detta ogiltigförklara det angripna beslutet i dess helhet, eller |
|
— |
i andra hand upphäva tribunalens dom endast i den del sänkningen av klagandens böter fastställdes till 3 procent och utnyttja domstolens obegränsade behörighet enligt artikel 31 i förordning nr 1/2003 (1) till att sänka klagandens böter med det högsta belopp den finner lämpligt eller återförvisa målet till tribunalen, |
|
— |
i alla händelser förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive dem för processen i tribunalen, samt |
|
— |
förklara att processen i tribunalen stred mot artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 6.1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, eftersom målet inte prövades inom skälig tid. |
Grunder och huvudargument
Klaganden anför fyra grunder till stöd för överklagandet.
|
1. |
Den första grunden: Felaktig rättstillämpning samt bristande och motstridig motivering av den överklagade domen, vad gäller bedömningen av åsidosättande av förfarandereglerna i kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 (2) och av klagandens rätt till försvar Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att klagandens jämförelser mellan det angripna beslutet och kommissionens beslut av år 2002 inte var relevanta och att kommissionen inte var skyldig att anta ett nytt meddelande om invändningar för att ge de berörda företagen tillfälle att yttra sig över de omtvistade faktiska omständigheterna. |
|
2. |
Den andra grunden: Felaktig rättstillämpning samt bristande och motstridig motivering av den överklagade domen, vad gäller fastställandet av det slutliga bötesbeloppet Tribunalen utnyttjade sin obegränsade behörighet på ett oriktigt sätt, i två avseenden:
|
|
3. |
Den tredje grunden: Motstridigheter och felaktig rättstillämpning i den del tribunalen kvalificerade klaganden som deltagare i avtalet från december 1998 och följaktligen inkluderade den delen av samverkan vid fastställandet av böterna Det utgjorde felaktig rättstillämpning när tribunalen fann det styrkt att klaganden var delaktig i avtalet från december 1998 om försäljningskvoter utan att beakta att bolaget under den perioden det avtalet utarbetades hade tagit avstånd från den del av samverkan där avtalet ingick. Denna felaktiga rättstillämpning påverkade i sin tur fastställandet av grundbeloppet för böterna genom bedömningen av allvaret och varaktigheten av den överträdelse som lades klaganden till last. |
|
4. |
Den fjärde grunden: Bristande motivering angående vilken betydelse inblandningen av klagandebolagets ledning hade för ökningen av utgångsbeloppet för böterna Tribunalen förklarar inte vad som fått den att dra slutsatsen att inblandningen av klagandebolagets ledning inte vad en avgörande faktor för ökningen av utgångsbeloppet för böterna. Om tribunalen hade slagit fast att den multiplikationskoefficient som tillämpades på grundbeloppet för klagandens böter beräknades med hänsyn tagen även till inblandningen av klagandebolagets ledning, borde den ha ogiltigförklarat kommissionens beslut och följaktligen sänkt böterna. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT L 123, s. 18).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/26 |
Överklagande ingett den 24 februari 2015 av Hansen & Rosenthal KG och H & R Wax Company Vertrieb GmbH av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 12 december 2014 i mål T-544/08, Hansen & Rosenthal KG och H & R Wax Company Vertrieb GmbH mot Europeiska kommissionen
(Mål C-90/15 P)
(2015/C 146/32)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Hansen & Rosenthal KG och H & R Wax Company Vertrieb GmbH (ombud: advokaterna J.L. Schulte, M. Dallmann och K. M. Künstner)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
|
— |
helt eller delvis upphäva tribunalens dom av den 12 december 2014 i mål T-544/08, Hansen & Rosenthal KG och H & R Wax Company Vertrieb GmbH mot Europeiska kommissionen, |
|
— |
helt eller delvis ogiltigförklara artikel 1 och artikel 2 i den operativa delen av det beslut Europeiska kommissionen meddelat den 1 oktober 2008 i ärende COMP/39181 – Ljusmassa, |
|
— |
ogiltigförklara eller minska böterna i enlighet med artikel 261 FEUF, |
|
— |
förplikta kommissionen att bära klagandenas rättegångskostnader i båda instanserna, och |
|
— |
i andra hand upphäva tribunalens dom och återförvisa målet till tribunalen för avgörande med ledning av domstolens juridiska bedömning, ogiltigförklara eller minska böterna i enlighet med artikel 261 FEUF och förplikta kommissionen att bära klagandenas rättegångskostnader i båda instanserna. |
Grunder och huvudargument
Klagandena har anfört följande fem grunder till stöd för sitt överklagande:
Första grunden: Åsidosättande av oskuldspresumtionen och principen om ett rättvist förfarande. Klagandena vänder sig mot att tribunalen redan från början ansett att kommissionens beslut var korrekt och slutligt, vilket innebär att kommissionens konstateranden endast kan förklaras felaktiga om klagandena anför full bevisning däremot. Enligt klagandena strider detta förhållningssätt mot artikel 48.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), jämförd med artikel 52.3 i samma stadga och artikel 6.3 i Europakonventionen, och artikel 47.2 i stadgan, jämförd med artikel 52.3 i stadgan och artikel 6.1 i Europakonventionen.
Andra grunden: Felaktig tillämpning av artikel 81 EEG (nu artikel 101 FEUF). Tribunalen har konstaterat omständigheter som visar på en konkurrensbegränsande samverkan, trots att dessa omständigheter inte uppfyller kraven därför. Tribunalen har vidare, i strid mot bevisbörde- och bevisvärderingsreglerna, ansett att klagandena åsidosatt artikel 81 EEG (nu artikel 101 FEUF). Tribunalen har på flera punkter gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom felaktiga konstateranden, missuppfattning av bevisningen, felaktig bedömning av bevisning och åsidosättande av oskuldspresumtionen och principen om ett rättvist förfarande.
Tredje grunden: Åsidosättande av principen inget straff utan lag. Unionsrätten innehåller inga regler om hur böter ska beräknas för åsidosättande av artikel 81 EEG (nu artikel 101 FEUF), eftersom domstolen och tribunalen ständigt ansett att gränsen på 10 procent i artikel 23.2 andra stycket i förordning nr 1/2003 (1) är ett absolut och inte ungefärligt tak för bötesbeloppet. Endast lagstiftaren är behörig att bestämma ett sådant tak och det ankommer inte på kommissionen att göra det.
Fjärde grunden: Åsidosättande av principen inget straff utan lag och förbudet mot retroaktiv verkan. Enligt klagandena kan tribunalen inte heller bestämma ett bötesbelopp utan vägledande regler, utan att göra sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Att endast kontrollera huruvida kommissionen följt sina egna riktlinjer innebär en underlåtenhet att använda sitt eget utrymme för skönsmässig bedömning, vilket strider mot artikel 31 i förordning nr 1/2003. Klagandena hävdar slutligen att förbudet mot retroaktiv verkan har åsidosatts, eftersom tribunalen godtagit att 2006 års riktlinjer om fastställande av böter tillämpas på omständigheter som redan upphört att gälla år 2005.
Femte grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen. Tribunalen har åsidosatt artikel 49.3 i stadgat genom att fastställa en koefficient på 17 procent för försvårande omständigheter och för grundbeloppet. Tribunalen har vidare gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att förklara att klagandenas beteende är oförenligt med artikel 81.1 EEG (nu artikel 101.1 FEUF). Denna felaktiga rättstillämpning har även lett till att tribunalen gjort en felaktig beräkning av den påstådda överträdelsens varaktighet.
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/27 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Gerechtshof Amsterdam (Nederländerna) den 25 februari 2015 – Kawasaki Motors Europe NV mot Inspecteur van de Belastingdienst mot Douane
(Mål C-91/15)
(2015/C 146/33)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Gerechtshof Amsterdam
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Kawasaki Motors Europe NV
Motpart: Inspecteur van de Belastingdienst/Douane
Tolkningsfråga
Är kommissionens förordning (EG) nr 1051/2009 (1) av den 3 december 2009 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen giltig?
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/28 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal de grande instance de Nanterre (Frankrike) den 26 februari 2015 – Saint Louis Sucre SA, som har trätt i stället för Saint Louis Sucre SNC Saint Louis Sucre SNC mot Directeur général des douanes et droits indirects
(Mål C-96/15)
(2015/C 146/34)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal de grande instance de Nanterre
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Saint Louis Sucre SA, som, har trätt i stället för Saint Louis Sucre SNC
Svarande: Directeur général des douanes et droits indirects
Tolkningsfrågor
|
1) |
Ska artikel 15.2 och 15.8 i rådets förordning [(EG)] nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 (1) – tillämpad mot bakgrund av skälen 9 och 11 samt domarna Zuckerfabrik Jühlich I och II – och de allmänna gemenskapsrättsliga principerna om förbud mot obehörig vinst, proportionalitet och näringsfrihet tolkas så, att en sockerproducent har rätt till återbetalning av de produktionsavgifter som betalats avseende de kvantiteter kvotsocker som fortfarande fanns i lager den 30 juni 2006, i och med att systemet med produktionsavgifter upphörde att gälla efter det datumet enligt rådets förordning nr 318/2006 av den 20 februari 2006 (2)? |
|
2) |
|
|
3) |
Kan det avgiftsbelopp som ska återbetalas beräknas genom att den kvantitet socker som finns i lager enligt svaret på fråga 2 multipliceras med ett viktat genomsnitt av de ”genomsnittliga förluster” som konstaterats under perioden för den gemensamma organisationen av marknaden för socker 2001/06 eller ska det beräknas på ett annat sätt, och i så fall vilket? |
|
4) |
Om de föregående frågorna besvaras jakande, är förordning [(EG)]nr 164/2007 av den 19 februari 2007om fastställande av produktionsavgifter för socker för regleringsåret 2005/06 (3) ogiltig? |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 178, s. 1).
(2) Rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EUT L 58, s. 1).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/29 |
Talan väckt den 3 mars 2015 – Europeiska kommissionen mot Rumänien
(Mål C-104/15)
(2015/C 146/35)
Rättegångsspråk: rumänska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Nicolae, D. Loma-Osorio Lerena)
Svarande: Rumänien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Rumänien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 4 och 13.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (1) genom att inte vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra förorening av stoftpartiklar från förlängningen av Boşneagdammen, vilken tillhör koppar- och zinkgruvan Moldomin, belägen i Moldova Nouă, och |
|
— |
förplikta Rumänien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionens talan, som riktar sig mot Rumänien, avser den omständigheten att rumänska myndigheter inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra förorening genom stoftpartiklar från en avrinningsbassäng vid en koppargruva.
Kommissionen hävdar att Rumänien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 4 och 13.2 i direktiv 2006/2/EG genom att inte vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra förorening av stoftpartiklar från ytan av förlängningen av Boşneagdammen, vilka påverkar människors hälsa och miljön. Kommissionen anser att Rumäninen ska säkerställa skyddet för människors hälsa och miljön mot alla negativa effekter även om Rumänien har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning vad avser de åtgärder som ska vidtas, så länge de krav som anges i artikel 4 i direktivet är uppfyllda. Kommissionen anser vidare att artikel 13.2 i direktivet innebär en särskild skyldighet för de behöriga myndigheterna, nämligen att se till att verksamhetsutövaren har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra eller minska utsläpp av stoft.
Kommissionen grundar sig i förevarande fall på rapporter från de rumänska miljöskyddsmyndigheterna, uppgifter i media samt de svar som lämnats i det administrativa förfarandet och hävdar att det soft som härrör från förlängningen av Boşneagdammen i regionen Moldova Nouă medför en betydande förorening, särskilt vid kraftig vind, som kan ha skaliga effekter på hälsan för invånarna och för miljön.
Kommissionen är också av uppfattningen att Rumäninen inte kan göra gällande interna omständigheter, såsom privatiseringen av Moldomin och att köparen åtagit sig det framtida miljöansvaret, för att motivera sitt åsidosättande av skyldigheterna enligt direktviet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/30 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Østre Landsret (Danmark) den 4 mars 2015 – Kødbranchens Fællesråd som för talan för Århus Slagtehus A/S m.fl. mot Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri samt Fødevarestyrelsen
(Mål C-112/15)
(2015/C 146/36)
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Østre Landsret
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Kødbranchens Fællesråd som för talan för Århus Slagtehus A/S, Danish Crown A.m.b.A. Oksekødsdivisionen, Hadsund Kreaturslagteri A/S, Hjalmar Nielsens Eksportslagteri A/S, Kjellerup Eksportslagteri A/S, Mogens Nielsen Kreaturslagteri A/S og Vejle Eksportslagteri A/S
Svarande: Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri och Fødevarestyrelsen
Tolkningsfråga
Ska artikel 27.4 a jämförd med punkterna 1 och 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (1) av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd tolkas så att medlemsstaterna vid fastställandet av den avgift som tas ut av livsmedelsföretagen inte får medräkna kostnader för lön och utbildning av offentligt anställda personer som uppfyller kraven på en ”officiell assistent” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 (2) om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförande av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, men som inte innan de antogs på utbildningen och inte heller under utbildningen utför köttkontroll?
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/30 |
Talan väckt den 6 mars 2015 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd
(Mål C-116/15)
(2015/C 146/37)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europaparlamentet (ombud: F. Drexler, A. Caiola, M. Pencheva)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
förena förevarande mål med det mål som registrerats under nummer C-14/15 vad gäller den skriftliga och den muntliga delen av förfarandet samt domen, |
|
— |
ogiltigförklara rådets beslut 2014/911/EU av den 4 december 2014 om inledande av automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter i Lettland (1), och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Europaparlamentet åberopar två grunder till stöd för sin talan på grundval av artikel 263 FEUF.
Som första grund gör parlamentet gällande att rådet använde en felaktig rättslig grund när den antog beslutet 2014/911/EU. Inom ramen för den första grunden framför parlamentet två led i sin argumentation. Parlamentet anför bland annat att rådet borde ha en rättslig grund för det angripna beslutet bland bestämmelserna i FEUF och att, under alla omständigheter, rådet stödde sig på en rättsstridig bestämmelse när det antog beslut 2014/911/EU. Rådet har nämligen använt sig av en härledd rättslig grund vilken, som sådan, är rättsstridig, enligt domstolens praxis. Parlamentet har med stöd av denna grund framställt en invändning om rättsstridighet avseende artikel 25.2 i beslut 2008/615/RIF (2).
I den andra grunden gör parlamentet gällande att rådet har använt ett felaktigt beslutsförfarande för antagandet av det förutnämnda beslutet. Parlamentet har därav dragit slutsatsen att detta utgör ett åsidosättande av fördragen liksom ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/31 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 9 december 2014 – Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland mot Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, intervenient: Europeiska kommissionen
(Mål C-507/13) (1)
(2015/C 146/38)
Rättegångsspråk: engelska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/31 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 27 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank van eerste aanleg te Turnhout – Belgien) – Openbaar Ministerie mot Marc Emiel Melanie De Beuckeleer, Michiel Martinus Zeeuws, Staalbeton NV/SA
(Mål C-56/14) (1)
(2015/C 146/39)
Rättegångsspråk: nederländska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/32 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande avdelning den 10 december 2014 – Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal
(Mål C-116/14) (1)
(2015/C 146/40)
Rättegångsspråk: portugisiska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/32 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 23 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'instance de Dieppe – Frankrike) – Facet SA mot Jean Henri
(Mål C-225/14) (1)
(2015/C 146/41)
Rättegångsspråk: franska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/32 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 20 januari 2015 – Europeiska kommissionen mot Irland, intervenient: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
(Mål C-236/14) (1)
(2015/C 146/42)
Rättegångsspråk: engelska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/32 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 14 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Amtsgericht Rüsselsheim – Tyskland) – Dagmar Wedel, Rudi Wedel mot Condor Flugdienst GmbH
(Mål C-412/14) (1)
(2015/C 146/43)
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
Tribunalen
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/33 |
Tribunalens dom av den 17 mars 2015 – Pollmeier Massivholz mot kommissionen
(Mål T-89/09) (1)
((Statligt stöd - Statliga åtgärder rörande etableringen av ett sågverk i delstaten Hessen - Talan om ogiltigförklaring - Skrivelse riktad till klagandena - Handling mot vilken talan inte kan väckas - Avvisning - Beslut i vilket det konstateras att det inte var fråga om statligt stöd - Det formella granskningsförfarandet har inte inletts - Allvarliga svårigheter - Beräkning av stödinslaget i de statliga garantierna - Kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier - Företag i svårigheter - Försäljning av offentlig mark - Rätten till försvar - Motiveringsskyldighet))
(2015/C 146/44)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Pollmeier Massivholz GmbH & Co. KG (Creuzburg, Tyskland) (ombud: inledningsvis advokaterna J. Heithecker och F. von Alemann, därefter J. Heithecker)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Urraca Caviedes och F. Erlbacher)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Land Hessen (Tyskland) (ombud: advokaterna U. Soltész och P. Melcher)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionen beslut K(2008) 6017 slutlig av den 21 oktober 2008 om statligt stöd N 512/2007 – Tyskland, Abalon Hardwood Hessen GmbH, och det beslut som sökanden anser att kommissionen fattade genom skrivelsen D/55056 av den 15 december 2008 i förfarandet angående statligt stöd CP 195/2007 – Abalon Hardwood Hessen GmbH
Domslut
|
1) |
Kommissionens beslut K(2008) 6017 slutlig av den 21 oktober 2008 om statligt stöd N 512/2007 – Tyskland, Abalon Hardwood Hessen GmbH, ogiltigförklaras i den del det fastställs att de statliga garantier som beviljats av Land Hessen inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG. |
|
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
|
3) |
Pollmeier Massivholz GmbH & Co. KG ska bära fyra femtedelar av sina egna rättegångskostnader samt ersätta fyra femtedelar av Europeiska kommissionens rättegångskostnader och fyra femtedelar av Land Hessens rättegångskostnader. |
|
4) |
Kommissionen ska bära en femtedel av sina egna rättegångskostnader och ersätta en femtedel av Pollmeier Massivholzs rättegångskostnader. |
|
5) |
Land Hessen ska bära en femtedel av sina egna rättegångskostnader |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/34 |
Tribunalens dom av den 18 mars 2015 – Cahier m.fl. mot rådet och kommissionen
(Mål T-195/11, T-458/11, T-448/12 och T-41/13) (1)
((Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Förbud för tillverkare av vin som härrör från druvsorter med två olika användningsområden att själva destillera den mängd vin som överstiger den normalt framställda mängden till eau-de-vie - Nationella myndigheters tillämpning av denna lagstiftning))
(2015/C 146/45)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Jean-Marie Cahier m.fl. (Montchaud, Frankrike) och de andra sökandena vilkas namn återfinns i bilagan till domen (ombud: advokaten C.-É. Gudin)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: i målen T-195/11 och T-458/11, inledningsvis É. Sitbon och P. Mahnič Bruni, därefter É. Sitbon och S. Barbagallo, i mål T-448/12, inledningsvis E. Karlsson och É. Sitbon, därefter E. Karlsson och A. Westerhof Löfflerová och slutligen E. Karlsson och S. Barbagallo, i mål T-41/13, S. Barbagallo och E. Karlsson) och Europeiska kommissionen (ombud: i mål T-195/11, inledningsvis D. Bianchi, B. Schima och M. Vollkommer, därefter D. Bianchi och B. Schima, i mål T-458/11, B. Schima, i mål T-448/12, I. Galindo Martin och B. Schima, i mål T-41/13, inledninigsvis A. Marcoulli och B. Schima, därefter D. Bianchi, B. Schima och A. Marcoulli)
Saken
Yrkanden om skadestånd för de skador som sökandena anser sig ha lidit på grund av att de åtalats och dömt i Frankrike med anledning av att de under olika vinkampanjer har åsidosatt de obligatoriska destilleringsförfaranden som inrättats genom artikel 28 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, s. 1), såsom denna har genomförts genom kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (EGT L 194, s. 45).
Domslut
|
1) |
Målen T-195/11, T-458/11, T-448/12 och T-41/13 förenas vad avser denna dom. |
|
2) |
Talan ogillas. |
|
3) |
Jean-Marie Cahier m.fl. och de andra sökandena vilkas namn återfinns i bilagan till domen ska bära sina rättegångskostnader i samband med förfarandet i tribunalen samt förfarandena vid Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. |
|
4) |
Jean-Marie Cahier m.fl. och de andra sökandena vilkas namn återfinns i bilagan till domen ska ersätta rättegångskostnaderna avseende det interimistiska förfarandet i mål T-195/11 R. |
|
5) |
Republiken Frankrike ska bära sina egna rättegångskostnader. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/34 |
Tribunalens dom av den 17 mars 2015 – Spa Monopole mot harmoniseringsbyrån – South Pacific Management (Manea Spa)
(Mål T-611/11) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Manea Spa - Det äldre ord- och figurvarumärket inom Benelux ”SPA” och det äldre ordvarumärket inom Benelux ”LES THERMES DE SPA” - Relativa registreringshinder - Artikel 8.1 b och 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009))
(2015/C 146/46)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV (Spa, Belgien) (ombud: advokaterna L. De Brouwer, E. Cornu och E. De Gryse)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: South Pacific Management (Papeete, Tahiti, Frankrike) (ombud: advokaterna S. de La Marnierre och E. Landon)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 8 september 2011 (förenade ärendena R 1176/2010 och R 1886/2010-1) angående ett invändningsförfarande mellan Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV och South Pacific Management
Domslut
|
1) |
Det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 8 september 2011 (förenade ärendena R 1176/2010 och R 1886/2010-1) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Harmoniseringsbyrån och South Pacific Management ska stå för sina egna respektive rättegångskostnader samt ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Spa Monopole, compagnie fermière de Spa SA/NV. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/35 |
Tribunalens dom av den 18 mars 2015 – IDT Biologika mot kommissionen
(Mål T-30/12) (1)
((Offentlig upphandling av varor - Anbudsförfarande - Leverans i Serbien av rabiesvaccin - Avslag på en anbudsgivares anbud - Tilldelning av kontraktet till en annan anbudsgivare - Urvalskriterier - Uppenbart felaktig bedömning))
(2015/C 146/47)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: IDT Biologika GmbH (Dessau-Roßlau, Tyskland) (ombud: inledningsvis advokaterna R. Gross och T. Kroupa, därefter advokaterna R. Gross och A. Mekdam)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Erlbacher och T. Scharf)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av Europeiska unionens delegation i Republiken Serbien den 5 oktober 2010 (EUT 2011/S 222-359832) om att tilldela kontraktet med referens EuropeAid/130686/C/SUP/RS beträffande leverans av rabiesvaccin för vaccinering i Serbien till det konsortium som leds av bolaget Bioveta a.s. och om att avslå sökandens anbud.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
IDT Biologika GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/36 |
Tribunalens dom av den 17 mars 2015 – RFA International mot kommissionen
(Mål T-466/12) (1)
((Dumpning - Import av ferrokisel med ursprung i Ryssland - Avslag på ansökan om återbetalning av erlagd antidumpningstull - Fastställande av exportpriset - En enda ekonomisk enhet - Fastställande av dumpningsmarginalen - Tillämpningen av en metod som skiljer sig från den som tillämpats i samband med den ursprungliga undersökningen - Förändrade omständigheter - Artikel 2.9 och artikel 11.9 i förordning (EG) nr 1225/2009))
(2015/C 146/48)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: RFA International LP (Calgary, Kanada) (ombud: advokat B. Evtimov)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Němečková och A. Stobiecka-Kuik)
Saken
Begäran om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2012) 5577 final, C (2012) 5585 final, C (2012) 5588 final, C (2012) 5595 final, C (2012) 5596 final, C (2012) 5598 final och C (2012) 5611 final av den 10 augusti 2012 om ansökningar om återbetalning av antidumpningstullar som erlagts på import av ferrokisel med ursprung i Ryssland, i den del kommissionen i dessa beslut vägrar att återbetala erlagda antidumpningstullar, med undantag för de ansökningar om återbetalning som avvisades på grund av att den lagstadgade fristen löpt ut.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
RFA International LP ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/36 |
Tribunalens dom av den 18 mars 2015 – Nazzneen Investments mot harmoniseringsbyrån – Energy Brands (SMART WATER)
(Mål T-250/13) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Upphävandeförfarande - Gemenskapsordmärket SMART WATER - Verkligt bruk - Artikel 51.1 a i förordning (EG) nr 207/2009 - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 i förordning nr 207/2009))
(2015/C 146/49)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Nazzneen Investments Ltd (Limassol, Cypern) (ombud: advokaterna P. Goldenbaum, I. Rohr och T. Melchert)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Pohlmann)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Energy Brands, Inc. (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: S. Malynicz, barrister, och D. Stone, solicitor)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 18 februari 2013 (ärende R 1101/2011-2) om ett upphävandeförfarande mellan Energy Brands, Inc. och Nazzneen Investments Ltd.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Nazzneen Investments Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/37 |
Tribunalens dom av den 18 mars 2015 – Intermark mot harmoniseringsbyrån – Coca-Cola (RIENERGY Cola)
(Mål T-384/13) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket RIENERGY Cola - Äldre gemenskapsfigurmärket Coca-Cola och äldre gemenskapsordmärket COCA-COLA - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))
(2015/C 146/50)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Intermark Srl (Stei, Rumänien) (ombud: inledningsvis advokat Á. László, därefter advokat B. Bozóki)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: inledningsvis A. Pohlmann, därefter M. Fischer)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: The Coca-Cola Company (Atlanta, Georgia, Förenta staterna) (ombud: advokat L. Alonso Domingo)
Saken
Talan mot det beslut som meddelats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 6 maj 2013 (ärende R 1116/2012-2) om ett invändningsförfarande mellan The Coca-Cola Company och Intermark Srl.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Intermark Srl ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/38 |
Tribunalens dom av den 19 mars 2015 – Chin Haur Indonesia mot rådet
(Mål T-412/13) (1)
((Dumpning - Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien - Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes på import av cyklar med ursprung i Kina - Kringgående - Bristande samarbetsvilja - Artiklarna 13 och 18 i förordning (EG) nr 1225/2009 - Motiveringsskyldighet - Felaktig bedömning))
(2015/C 146/51)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Chin Haur Indonesia, PT (Tangerang, Indonesien) (ombud: advokaterna T. Müller-Ibold och F.-C. Laprévote)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Boelaert, biträdd av advokaten R. Bierwagen)
Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França) och Maxcom Ltd (Plovdiv, Bulgarien) (ombud: advokaten L. Ruessmann och J. Beck, solicitor)
Saken
Talan om delvis ogiltigförklaring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 av den 29 maj 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte (EUT L 153, s. 1).
Domslut
|
1) |
Artikel 1.1 och 1.3 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 av den 29 maj 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, ogiltigförklaras, i den mån de bestämmelserna avser Chin Haur Indonesia, PT. |
|
2) |
Europeiska unionens råd ska ersätta Chin Haur Indonesias rättegångskostnader och bära sina rättegångskostnader. |
|
3) |
Europeiska kommissionen och Maxcom Ltd ska bära sina rättegångskostnader. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/38 |
Tribunalens dom av den 19 mars 2015 – City Cycle Industries mot rådet
(Mål T-413/13) (1)
((Dumping - Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien - Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes för import av cyklar med ursprung i Kina till att även omfatta den importen - Kringgående av åtgärder - Bristande samarbete - Artikel 13 i förordning (EG) nr 1225/2009 - Motiveringsskyldighet - Oriktig bedömning - Likabehandling - Insyn i akten))
(2015/C 146/52)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: City Cycle Industries (Colombo, Sri Lanka) (ombud: advokaterna T. Müller-Ibold och F.-C. Laprévote)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Boelaert, biträdd av advokaterna R. Bierwagen och C. Hipp)
Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França) och Maxcom Ltd (Plovdiv, Bulgarien) (ombud: advokaten L. Ruessmann och solicitor J. Beck)
Saken
Talan om delvis ogiltigförklaring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 av den 29 maj 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte (EUT L 153, s 1).
Domslut
|
1) |
Artikel 1.1 och 1.3 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 av den 29 maj 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, ska ogiltigförklaras i den mån de rör sökanden. |
|
2) |
Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta City Cycle Industries rättegångskostnader. |
|
3) |
Europeiska kommissionen och Maxcom Ltd ska bära sina rättegångskostnader. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/39 |
Talan väckt den 12 februari 2015 – Alsharghawi mot rådet
(Mål T-66/15)
(2015/C 146/53)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Bashir Saleh Bashir Alsharghawi (Johannesburg, Sydafrika) (ombud: advokaten É. Moutet)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
fastställa och förklara att rådet har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt FEU-fördraget genom att inte göra en ny prövning av sökandens fall, |
|
— |
förelägga rådet att göra en ny prövning av sökandens fall, |
|
— |
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden åberopar en grund till stöd för sin talan bestående i att rådet åsidosatt sina skyldigheter enligt unionslagstiftning och enligt praxis från unionsdomstolarna genom att vidta några åtgärder med anledning av sökandens ansökan om ny prövning.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/40 |
Talan väckt den 18 februari 2015 – KENUP Foundation m.fl. mot EIT
(Mål T-76/15)
(2015/C 146/54)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: KENUP Foundation (Kalkara, Malta), Candena GmbH (Lüneburg, Tyskland), Center odličnosti za biosenzoriko, instrumentacijo in procesno kontrolo (CO BIK) (Ajdovščina, Slovenien), Evotec AG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna U. Soltész, C. Wagner och H. Weiß)
Svarande: Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara besluten meddelade av Europeiska institutet för innovation och teknik, av den 9 december 2014, om utnämningen av kunskaps- och innovationsgemenskaperna (02008.EIT.2014.I.EIT.GB) och avvisandet av KENUP:s förslag såsom den delgavs genom skrivelsen av den 10 december 2014 (012234.EIT.D.2014.MK), och |
|
— |
förplikta EIT att ersätta sökandenas rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena nio grunder.
|
1. |
Första grunden: De angripna besluten som avvisar KENUP:s förslag har inte meddelats av behörigt EU-organ. |
|
2. |
Andra grunden: EIT har inte följt det tillämpliga urvalsförfarandet vid antagandet av de angripna besluten. |
|
3. |
Tredje grunden: EIT har brustit i sin motiveringsskyldighet genom att inte underrätta sökandena om det fattade beslutet om utnämning. |
|
4. |
Fjärde grunden: Utvärderingen av KENUP:s förslag som utfördes av EIT:s externa rådgivare strider mot likabehandlingsprincipen. |
|
5. |
Femte grunden: Utvärderingen av KENUP:s förslag som utfördes av EIT:s externa rådgivare åsidosätter principerna om insyn och motiveringsskyldighet. |
|
6. |
Sjätte grunden: Utvärderingen av KENUP:s förslag som utfördes av EIT:s externa rådgivare strider mot bestämmelsen om etisk granskning i förordningen om deltagande och spridning i Horisont 2020. |
|
7. |
Sjunde grunden: Utvärderingen av KENUP:s förslag som utfördes av EIT:s externa rådgivare innehåller uppenbart oriktiga bedömningar av förslaget. |
|
8. |
Åttonde grunden: EIT:s rådgivare och medlemmar av EIT:s styrelse som var involverade i urvalsförfarandet, vilket ledde till det angripna beslutet, var i en sådan ställning som gav upphov till en konflikt mellan ett egenintresse och Europeiska unionens intresse. |
|
9. |
Nionde grunden: Inbjudan att lämna förslag om kunskaps- och innovationsgemenskaper 2014 strider mot arbetsordningen för urvalsförfarandet av kunskaps- och innovationsgemenskaper. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/41 |
Talan väckt den 6 mars 2015 – Slovenien mot kommissionen
(Mål T-118/15)
(2015/C 146/55)
Rättegångsspråk: slovenska
Parter
Sökande: Republiken Slovenien (ombud: advokaten L. Bembič)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut 2014/950/EU av den 19 december 2014 om undantagande av vissa betalningar från EU-finansiering som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [delgivet med nr C(2014) 10135] (EUT L 369, s. 71) i de delar som berör Republiken Slovenien, det vill säga avseende den finansiella korrigering på 8 7 00 815,25 EUR som vidtogs på grund av en oregelmässighet räkenskapsåret 2009 i fråga om åtgärden sockeromstruktureringsfonden, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, |
I andra hand, såvida tribunalen inte kan bifalla talan enligt de yrkanden som åberopats av Republiken Slovenien:
|
— |
ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut 2014/950/EU av den 19 december 2014 om undantagande av vissa betalningar från EU-finansiering som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [delgivet med nr C(2014) 10135] (EUT L 369, s. 71), i de delar som berör Republiken Slovenien, det vill säga avseende den finansiella korrigering på 8 7 00 815,25 EUR som vidtogs på grund av en oregelmässighet räkenskapsåret 2009 i fråga om åtgärden sockeromstruktureringsfonden med det belopp som överstiger 4 3 50 497,62 EUR, och |
|
— |
förordna att vardera parten ska bära sina egna rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
|
1. |
Första grunden: felaktig tillämpning av FEUF eller en rättsregel som avser tillämningen av nämnda fördrag, uppenbart felaktig skönsmässig bedömning, bristande motivering av beslutet och åsidosättande av kontradiktionsprincipen. Sökanden har härvidlag gjort gällande att kommissionen felaktigt konstaterade att silos var en integrerad del av produktionsanläggningarna och att sökanden därför kunde riva dem som en del i omstruktureringsplanen. |
|
2. |
Andra grunden: åsidosättande av legalitetsprincipen och principen om lojalt samarbete samt åsidosättande av principen om tilltro till rättsreglerna (berättigade förväntningar) och av principen patere legem quam ipse fecisti Sökanden har härvidlag gjort gällande att den omtvistade finansiella korrigeringen och talan mot det omtvistade beslutet inte skulle ha skett respektive ha väckts om kommissionen innan den 8 augusti 2008 – den dag som sökanden godkände en ändring av omstruktureringsplanen för underhåll av silos – hade besvarat sökandens skriftliga fråga om underhåll av vissa byggnader, om kommissionen hade ändrat och omarbetat förordning (EG) nr 968/2006 (1), om kommissionen efter att ha mottagit meddelandet om ändringen av omstruktureringsplanen hade upplyst sökanden om den påstådda oregelmässigheten rörande silos eller om kommissionen skriftligt hade informerat samtliga medlemsstater om hur oklara bestämmelser i det berörda regelverket skulle tolkas. |
(1) Kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 av den 27 juni 2006 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 320/2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (EUT L 176, s. 32).
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/42 |
Tribunalens beslut av den 5 mars 2015 – Générations futures mot kommissionen
(Mål T-458/12) (1)
(2015/C 146/56)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på sjunde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
Personaldomstolen
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/43 |
Personaldomstolens (första avdelning) dom av den 17 mars 2015 – AX mot ECB
(Mål F-73/13) (1)
((Personalmål - Anställda vid ECB - Disciplinärt förfarande - Disciplinär sanktion - Uppsägning - Rätt till försvar - Tillgång till handlingarna i disciplinärendet - Tillgång till uppgifter och handlingar avseende andra avdelningar - Skälig tidsfrist - Huruvida disciplinkommittéen är lagligen sammansatt - Disciplinkommitténs rådgivande roll - Skärpt sanktion i förhållande till den rekommenderade - Motiveringsskyldighet - Förvaltningen av en avdelning - Uppenbart felaktig bedömning - Sanktionsåtgärdens proportionalitet - Förmildrande omständigheter - Försvårande omständigheter - Invändning om rättsstridighet))
(2015/C 146/57)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: AX (ombud: advokaten L. Levi)
Svarande: Europeiska centralbanken (ombud: M. López Torres, E. Carlini, och advokaten B. Wägenbaur)
Saken
Talan om dels ogiltigförklaring av beslutet att säga upp klaganden efter ett disciplinärt förfarande till följd av ett allvarligt fel, del ersättning för de ideella skador sökanden anser sig ha lidit.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
AX ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska centralbankens rättegångskostnader. |
(1) EUT C 274, 21.9.2013, s. 33.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/43 |
Personaldomstolens dom (andra avdelningen) av den 5 mars 2015 – Gyarmathy mot FRA
(Mål F-97/13) (1)
((Personalmål - Anställda vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter - Tillfälligt anställda - Rekrytering - Meddelande om lediga tjänster - Avslag på en ansökan))
(2015/C 146/58)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Valéria Anna Gyarmathy (Györ, Ungern) (ombud: advokaterna L. Levi och M. Vandenbussche)
Svarande: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (ombud: M. Kjærum och advokaten B. Wägenbaur)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av beslutet att tillsätta tjänsten som ”Senior Programme Manager” med en annan sökande och att inte tillsätta sökanden till den andra tjänsten som omnämns i meddelandet om lediga tjänster.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Valéria Anna Gyarmathy ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters rättegångskostnader. |
(1) EUT C 85, 22.3.2014, s. 26.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/44 |
Personaldomstolens (tredje avdelningen) dom av den 18 mars 2015 – Rajala mot harmoniseringsbyrån
(Mål F-24/14) (1)
((Personalmål - Tjänstemän - Betygsättning - Helhetsbedömning av prestationerna - Konsekvens))
(2015/C 146/59)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Tuula Rajala (El Campello, Spanien) (ombud: advokaten H. Tettenborn)
Svarande: Byrån för harmonisering av den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: M. Paolacci)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av sökandens betygsrapport för tiden mellan den 1 oktober 2011 och den 31 december 2012.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Tuula Rajala ska bära hälften av sina rättegångskostnader. |
|
3) |
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Tuula Rajalas rättegångskostnader. |
(1) EUT C 175, 10.6.2014, s. 55.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/45 |
Personaldomstolens dom av den 18 mars 2015 – DK mot Europeiska utrikestjänsten
(Mål F-27/14) (1)
((Personalmål - Europeiska utrikestjänstens personal - Tjänsteman - Disciplinärt förfarande - Avsättning från tjänsten utan minskning av pensionsrättigheter - Artikel 25 i bilaga IX i tjänsteföreskrifterna - Pågående straffrättsligt förfarande - Identiska omständigheter har åberopats vid tillsättningsmyndigheten och i det straffrättsliga förfarandet))
(2015/C 146/60)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: DK (ombud: advokaten S. Orlandi)
Svarande: Europeiska utrikestjänsten (ombud: S. Marquardt och M. Silva)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av Europeiska utrikestjänstens beslut att avsätta sökanden från tjänsten utan minskning av pensionsrättigheterna med verkan från och med den 1 februari 2014, efter ett disciplinärt förfarande som genomförts efter att sökanden av de nationella myndigheterna blivit åtalad för bedrägeri i samband med europeiska offentliga upphandlingar samt förfalskning, penningtvätt och korruption.
Domslut
|
1) |
Europeiska utrikestjänstens beslut av den 16 januari 2014 att avsätta DK från tjänsten utan minskning av pensionsrättigheterna ogiltigförklaras. |
|
2) |
Europeiska utrikestjänsten ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för DK. |
(1) EUT C 184, 16.6.2014, sid. 43.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/45 |
Personaldomstolens dom (tredje avdelningen) av den 18 mars 2015 – Ribeiro Sinde Monteiro mot SEAE
(Mål F-51/14) (1)
((Personalmål - Europeiska utrikestjänstens personal - Tjänsteman - Befordran - Artiklarna 43 och 45.1 i tjänsteföreskrifterna - Jämförelse av kvalifikationerna hos samtliga befordringsbara tjänstemän - Tjänstemän föreslagna av Europeiska utrikestjänsten och ej föreslagna tjänstemän - Beaktande av betygsrapporterna - Rent ordagranna bedömningar))
(2015/C 146/61)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Manuel Jaime Ribeiro Sinde Monteiro (Bryssel, Belgien) (ombud: inledningsvis advokaterna D. de Abreu Caldas, M. de Abreu Caldas och J.-N. Louis, därefter advokaten J.-N. Louis)
Svarande: Europeiska utrikestjänsten (Bryssel) (ombud: S. Marquardt och M. Silva)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av beslutet att inte befordra sökanden till lönegrad AST 3 i befordringsförfarandet 2013 och om skadestånd för ideell skada.
Domslut
|
1) |
Det beslut som tillsättningsmyndigheten vid Europeiska utrikestjänsten fattade den 9 oktober 2013, genom vilket en förteckning över befordrade tjänstemän i befordringsförfarandet 2013 fastställdes, ogiltigförklaras i den del förteckningen inte innehåller Manuel Jaime Ribeiro Sinde Monteiros namn. |
|
2) |
Det saknas anledning att pröva talan i övrigt. |
|
3) |
Europeiska utrikestjänsten ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Manuel Jaime Ribeiro Sinde Monteiros rättegångskostnader. |
(1) EUT C 292, 1.9.2014, s. 62.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/46 |
Personaldomstolens (ensamdomare) dom av den 24 mars 2015 – Maggiulli mot kommissionen
(Mål F-61/14) (1)
((Personalmål - Befordran - Befordringsförfarandet år 2013 - Beslut att inte befordra - Jämförelse av meriter))
(2015/C 146/62)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Carola Maggiulli (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten A. Salerno)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Berardis-Kayser och G. Berscheid)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av beslutet att inte flytta upp sökanden till lönegrad AD13 vid befordringsförfarandet år 2013.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Carola Maggiulli ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader. |
(1) EUT C 421, 24.11.2014, s. 61.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/47 |
Personaldomstolens beslut (andra avdelningen) av den 19 mars 2015 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål F-58/13) (1)
((Avstängning av en partsföreträdare från rättegången - En ny företrädare har inte utsetts - Sökanden har upphört att svara på tribunalens anhållanden - Anledning saknas att döma i saken))
(2015/C 146/63)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten A.)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Berardis-Kayser och G. Gattinara)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av beslutet att avslå sökandens begäran om ersättning för att svaranden skickat en skrivelse om sökanden till en advokat som inte företräder honom och därmed har åsidosatt sökandens rätt till privatliv
Avgörande
|
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken i mål F-58/13, Marcuccio/kommissionen. |
|
2) |
Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Europeiska kommissionen. |
(1) EUT C 352, 30.11.2013, sid. 26.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/47 |
Personaldomstolens (andra avdelningen) dom av den 19 mars 2015 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål F-62/13) (1)
((Uteslutning av en partsföreträdare från förfarandet - Frånvaro av utnämnande av en ny företrädare - Sökande som upphört att svara på uppmaningar från tribunalen - Det saknas skäl att döma i målet))
(2015/C 146/64)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten A.)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Berardis-Kayser och G. Gattinara)
Saken
Yrkande om ogiltigförklaring av beslutet att vid ett tillfälle innehålla 500 euro och vid fem tillfällen innehålla 504,67 euro av sökandens invaliditetsersättning för månaderna juli–december 2012.
Avgörande
|
1) |
Det finns inte längre skäl att pröva talan i mål F-62/13, Marcuccio/kommissionen. |
|
2) |
Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostander. |
(1) EUT C 352, 30.11.2013, s. 26.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/48 |
Personaldomstolens beslut (andra avdelningen) av den 19 mars 2015 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål F-65/13) (1)
((Partsföreträdare avstängd från rättegången - Ny företrädare ej utsedd - Sökanden svarar ej längre på tribunalens skrivelser - Anledning saknas att döma i saken))
(2015/C 146/65)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten A.)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Berardis-Kayser och G. Gattinara)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av avslag på sökandens begäran till kommissionen om att den ska ersätta sökanden med ett belopp om 10 000 euro på grund av skada som sökanden påstår sig ha lidit genom försändelsen av en skrivelse, i vilken sökanden underrättas bland annat om att kommissionen har kvittat sökandens begäran om återbetalning av kostnader, vilka kommissionen ålagts att betala, mot belopp som sökanden var skyldig kommissionen.
Avgörande
|
1) |
Det finns inte längre någon anledning att döma i saken i mål F-65/13, Marcuccio mot kommissionen. |
|
2) |
Luigi Marcuccio ska bära sina rättegångskostnader och ersätta dem som Europeiska kommissionen ådragit sig. |
(1) EUT C 377, 21.12.2013, s. 24.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/48 |
Personaldomstolens beslut (andra avdelningen avdelningen) av den 19 mars 2015 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål F-89/13) (1)
((Avstängning av en partsföreträdare från rättegången - En ny företrädare har inte utsetts - Sökanden har upphört att svara på tribunalens anhållanden - Anledning saknas att döma i saken))
(2015/C 146/66)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten A.)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och G. Gattinara)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av beslutet att göra avdrag om 504,67 euro på sökandens invaliditetsersättning för månaderna januari – mars 2013
Avgörande
|
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken i mål F-89/13, Marcuccio/kommissionen. |
|
2) |
Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Europeiska kommissionen. |
(1) EUT C 24, 25.1.2014, s. 39.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/49 |
Personaldomstolens beslut (andra avdelningen avdelningen) av den 19 mars 2015 – Marcuccio mot kommissionen
(Mål F-90/13) (1)
((Beslut att avstänga partsföreträdare från rättegången - Ny företrädare har inte utsetts - Sökanden har upphört att följa personaldomstolens anmodningar - Anledning saknas att döma i saken))
(2015/C 146/67)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italie) (ombud: advokaten A.)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och G. Gattinara)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av besluten om avslag på sökandens begäran om att erhålla ersättning för skador som lidits på grund av en påstådd överträdelse av sökandens rätt till integritet på grund av att svaranden skickat ett brev om sökandens situation till en advokat som inte företrädde honom.
Avgörande
|
1) |
Det finns inte längre någon anledning att döma i mål F-90/13, Marcuccio mot kommissionen. |
|
2) |
Luigi Marcuccio ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader. |
(1) EUT C 24, 25.1.2014, s. 40.
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/49 |
Talan väckt den 17 februari 2015 – ZZ mot kommissionen
(Mål F-28/15)
(2015/C 146/68)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: J.-N. Louis och N. de Montigny)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av det slutliga beslutet om överföring av sökandens pensionsrättigheter till unionens pensionssystem, med tillämpning av de nya allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna av den 3 mars 2011.
Sökandens yrkanden
|
— |
Ogiltigförklara kommissionens beslut av den 19 juni 2014 om beräkning av sökandens pensionsrättigheter förvärvade före tjänstetillträdet vid kommissionen. |
|
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/50 |
Talan väckt den 17 februari 2015 – ZZ mot det gemensamma företaget (Ecsel)
(Mål F-29/15)
(2015/C 146/69)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten Vasileios A.Christianos)
Svarande: Det gemensamma företaget (Ecsel)
Saken och beskrivning av tvisten
Ersättning med anledning av den ideella skada som sökanden påstår sig ha lidit på grund av svarandens rättsstridiga beteende inom ramen för utarbetandet av sökandens bedömningsrapport för år 2012.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
förplikta det gemensamma företaget Ecsel att till sökanden utbetala ersättning för den ideella skada som orsakats av de rättsstridiga handlingar som avses i ansökan till ett belopp om fyrtio tusen euro (40 000 euro) jämte ränta från och med den dag då domen avkunnas till dess att hela beloppet utbetalats. |
|
— |
förplikta det gemensamma företaget Ecsel att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/50 |
Talan väckt den 20 februari 2015 – ZZ mot Utrikestjänsten
(Mål F-30/15)
(2015/C 146/70)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)
Svarande: Europeiska utrikestjänsten (Utrikestjänsten)
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av beslutet att inte befordra sökanden till lönegrad AD12 under befordringsförfarandet 2012, vilket tagits för att verkställa den dom om ogiltigförklaring som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol den 26 februari 2014 i mål F-53/13, Diamantopoulos/Utrikestjänsten, och skadestånd för den ideella och ekonomiska skada som sökanden påstår sig ha lidit.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara beslutet av den 29 april 2014 om att inte befordra sökanden till lönegrad AD12 under befordringsförfarandet 2012, |
|
— |
förplikta svaranden att till sökanden betala 25 000 euro i skadestånd, och |
|
— |
förplikta Europeiska utrikestjänsten att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/51 |
Talan väckt den 23 februari 2015 – ZZ mot rådet
(Mål F-31/15)
(2015/C 146/71)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokat M. Verlardo)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av sökandens pensionsbesked för maj 2014 i den mån som det omfattar anpassning av pensionen med 0 procent för år 2011 och 0,8 procent för år 2012, och talan om skadestånd för den påstådda ekonomiska skadan.
Sökandens yrkanden
|
— |
Ogiltigförklara de angripna besluten och, i den mån det behövs, besluten om avslag på sökandens klagomål, |
|
— |
förplikta svaranden att till sökanden utbetala innestående lön som motsvarar en anpassning av sökandens lön och pension med 1,7 procent under åren 2011 och 2012 som ersättning för den uppkomna ekonomiska skadan, jämte dröjsmålsränta med den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar med tillägg av 2 procentenheter från den dag då dom meddelas, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/51 |
Talan väckt den 23 februari 2015 – ZZ m.fl. mot rådet
(Mål F-32/15)
(2015/C 146/72)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ m.fl. (ombud: advokaten M. Velardo)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av sökandenas löne-och pensionsbesked av maj månad 2014 i den mån de innehåller anpassningar uppgående till 0 procent för år 2011 och 0,8 procent för år 2012, samt yrkande om ersättning för ekonomisk skada som sökanden påstår sig ha lidit.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara de angripna besluten och, vid behov, besluten om avslag på överklagandena, |
|
— |
förplikta svaranden att till sökandena betala lönerestskulder motsvarande en anpassning av deras löner och pensioner med satsen 1,7 procent under åren 2011 och 2012, såsom ersättning för ekonomisk skada, jämte dröjsmålsränta enligt Europeiska centralbankens räntesats, ökad med tvåprocentenheter, från den 1 juli 2011 och den 1 juli 2012, samt |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/52 |
Talan väckt den 24 februari 2015 – ZZ mot kommissionen
(Mål F-35/15)
(2015/C 146/73)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten C. Huglo)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av kommissionens beslut att inte vidta någon åtgärd med anledning av sökandens begäran om bistånd då denne var åtalad för förskingring av gemenskapens budgetmedel.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 21 november 2014, mottaget den 3 december 2014, om avslag på klagomål nr R/865/14 som sökanden gav in den 5 augusti 2014, |
|
— |
förplikta kommissionen att till sökanden betala 17 242,51 euro, varvid sökanden sig förbehåller rätten att senare justera detta yrkande, och |
|
— |
förplikta kommissionen att till sökanden betala 3 000 euro för icke ersättningsgilla kostnader samt att ersätta samtliga rättegångskostnader, varvid sökanden förbehåller sig rätten att senare justera detta yrkande. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/52 |
Talan väckt den 27 februari 2015 – ZZ och ZZ mot domstolen
(Mål F-36/15)
(2015/C 146/74)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ och ZZ (ombud: advokaterna J.-N. Louis, R. Metz, N. de Montigny, D. Verbeke och T. Van Lysebeth)
Svarande: Europeiska unionens domstol
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av beslut i vilka sökandenas rättigheter till ersättning för årliga resekostnader fastställs enligt artikel 8 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
|
— |
ogiltigförklara sökandenas lönebesked för juli 2014, i den del de innebär att artikel 8 i bilaga VII av tjänsteföreskrifterna, i dess lydelse sedan den 1 januari 2014, tillämpas för första gången i syfte att fastställa sökandenas ersättning för resekostnader, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
4.5.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/53 |
Personaldomstolens beslut av den 24 mars 2015 – BU mot EMA
(Mål F-97/14) (1)
(2015/C 146/75)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på tredje avdelningen avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
(1) EUT C 7, 12.1.2015. s. 50.