|
ISSN 1977-1061 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
58 årgången |
|
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
|
IV Upplysningar |
|
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
2015/C 073/01 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning |
|
|
|
|
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/1 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning
(2015/C 073/01)
Senaste offentliggörandet
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/2 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 13 januari 2015 – Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen mot Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht
(Förenade målen C-401/12 P och C-403/12 P P) (1)
(Överklagande - Direktiv 2008/50/EG - Direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa - Beslut angående Konungariket Nederländernas underrättelse om förlängning av tidsfristen för att uppnå gränsvärdena för kvävedioxid och undantaget från skyldigheten att tillämpa gränsvärdena för partiklar (PM10) - Begäran om intern omprövning av detta beslut, som ingetts med tillämpning av förordning (EG) nr 1367/2006 - Kommissionens beslut att avvisa denna begäran - Åtgärd med individuell räckvidd - Århuskonventionen - Bedömning av giltigheten av förordning nr 1367/2006 i förhållande till denna konvention)
(2015/C 073/02)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Moore och K. Michoel), Europaparlamentet (ombud: L. Visaggio och G. Corstens), Europeiska kommissionen (ombud: J.-P. Keppenne, P. Oliver, P. Van Nuffel, G. Valero Jordana och S. Boelaert)
Övriga parter i målet: Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht (ombud: A. van den Biesen, advocaat)
Part som har intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Tjeckien (ombud: D. Hadroušek)
Domslut
|
1) |
Anslutningsöverklagandet avvisas. |
|
2) |
Europeiska unionens tribunals dom Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht/kommissionen (T-396/09, EU:T:2012:301) upphävs. |
|
3) |
Talan om ogiltigförklaring som väckts av Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht vid Europeiska unionens tribunal ogillas. |
|
4) |
Vereniging Milieudefensie och Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht ska solidariskt ersätta Europeiska unionens råds, Europaparlamentets och Europeiska kommissionens rättegångskostnader i första instans och i målen om överklagande. |
|
5) |
Republiken Tjeckien ska bära sina rättegångskostnader. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/3 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 13 januari 2015 – Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen mot Stichting Natuur en Milieu och Pesticide Action Network Europe
(Förenade målen C-404/12 P och C-405/12 P) (1)
(Överklagande - Förordning (EG) nr 149/2008 - Förordning som fastställer gränsvärden för bekämpningsmedelsrester - Begäran om intern omprövning av denna förordning, som ingetts med tillämpning av förordning (EG) nr 1367/2006 - Kommissionens beslut att avvisa denna begäran - Åtgärd med individuell räckvidd - Århuskonventionen - Bedömning av giltigheten av förordning (EG) nr 1367/2006 i förhållande till denna konvention)
(2015/C 073/03)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Moore och K. Michoel) och Europeiska kommissionen (ombud: J.-P. Keppenne, P. Oliver och S. Boelaert)
Övriga parter i målet: Stichting Natuur en Milieu och Pesticide Action Network Europe (ombud: A. van den Biesen, advocaat)
Part som har intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Tjeckien (ombud: D. Hadroušek)
Domslut
|
1) |
Anslutningsöverklagandet avvisas. |
|
2) |
Europeiska unionens tribunals dom Stichting Natuur en Milieu och Pesticide Action Network Europe (T–338/08, EU:T:2012:300) upphävs. |
|
3) |
Talan om ogiltigförklaring som väckts av Stichting Natuur en Milieu och Pesticide Action Network Europe vid Europeiska unionens tribunal ogillas. |
|
4) |
Stichting Natuur en Milieu och Pesticide Action Network Europe ska solidariskt ersätta Europeiska unionens råds och Europeiska kommissionens rättegångskostnader i första instans och i målen om överklagande. |
|
5) |
Republiken Tjeckien ska bära sina rättegångskostnader. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/4 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Centrale Raad van Beroep – Nederländerna) – Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv) mot M.S. Demirci m.fl.
(Mål C-171/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Associeringsavtalet EEG-Turkiet - Social trygghet för migrerande arbetstagare - Undantag från kravet på bosättning - Tilläggsförmåner som utgår enligt nationell lagstiftning - Bosättningsvillkor - Tillämpning på före detta turkiska arbetstagare - Turkiska medborgare som förvärvat medborgarskap i värdmedlemsstaten)
(2015/C 073/04)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Centrale Raad van Beroep
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv)
Motpart: M.S. Demirci, D. Cetin, A.I. Önder, R. Keskin, M. Tüle, A. Taskin
Domslut
Bestämmelserna i associeringsrådets beslut nr 3/80 av den 19 september 1980 om tillämpningen av Europeiska gemenskapens medlemsstaters system för social trygghet på turkiska arbetstagare och deras familjemedlemmar, i föreningen med artikel 59 i tilläggsprotokollet, som undertecknades i Bryssel den 23 november 1970 och som ingicks, godkändes och bekräftades för gemenskapens räkning genom rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972, ska tolkas så, att medborgare i en medlemsstat, som i egenskap av turkiska arbetstagare har tillhört den reguljära arbetsmarknaden i denna stat, inte på grund av att de har behållit sitt turkiska medborgarskap kan åberopa artikel 6 i beslut nr 3/80 för att undgå det bosättningskrav som gäller enligt lagstiftningen i denna stat för att erhålla en särskild icke avgiftsfinansierad förmån i den mening som avses i artikel 4.2a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005.
(1) 178, 22.6.2013.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/4 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Centrale Raad van Beroep – Nederländerna) – Raad van bestuur van de Sociale verzekeringsbank mot L.F. Evans
(Mål C-179/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Bestämmande av den lagstiftning som är tillämplig på en arbetstagare inom området för social trygghet - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Tillämplighet - En medborgare i en medlemsstat är bosatt i en annan medlemsstat och anställd vid en tredje stats konsulat i den medlemsstaten - Wienkonventionen om konsulära förbindelser - Artikel 71.2 - Nationell lagstiftning som ger personer som är stadigvarande bosatta i medlemsstaten lättnader, privilegier och immunitet)
(2015/C 073/05)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Centrale Raad van Beroep
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Raad van bestuur van de Sociale verzekeringsbank
Motpart: L.F. Evans
Domslut
Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1992/2006 av den 18 december 2006, jämförd med artikel 16 i denna förordning, ska tolkas så, att under den tid som en medborgare i en medlemsstat varit anställd vid en tredje stats konsulat i en medlemsstat i vilken vederbörande inte är medborgare, men i vilken vederbörande är bosatt, ska nämnda medborgare inte anses omfattas av en medlemsstats lagstiftning, i den mening som avses i denna bestämmelse, om han eller hon enligt den lagstiftning i bosättningsmedlemsstaten som antagits med tillämpning av artikel 71.2 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser, som ingicks i Wien den 24 april 1963, inte är ansluten till det nationella systemet för social trygghet.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/5 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal – (England & Wales) – (Civil Division) – Förenade kungariket) – The Queen, på begäran av Eventech Ltd mot The Parking Adjudicator
(Mål C-518/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Konkurrens - Statligt stöd - Artikel 107.1 FEUF - Tillstånd att använda bussfiler som endast beviljas för Londons taxibilar men inte för andra personbilar med chaufför - Begreppet statligt stöd - Statliga medel - Ekonomisk fördel - Selektiv fördel - Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna)
(2015/C 073/06)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: The Queen, på begäran av Eventech Ltd
Motpart: The Parking Adjudicator
Ytterligare deltagare i rättegången: London Borough of Camden, Transport for London
Domslut
|
1) |
Det har inte framkommit att en policy, genom vilken målet att skapa ett säkert och effektivt transportsystem eftersträvas, som innebär att Londons taxibilar får föras i bussfiler på allmänna vägar under de timmar då trafikbegränsningar i dessa filer gäller, medan andra personbilar med chaufför inte får föras där såvida det inte sker för att hämta eller lämna passagerare som har förbeställt en sådan bil, är av sådant slag att den innebär användning av statliga medel eller ger dessa taxibilar en selektiv fördel i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Det ankommer emellertid på den hänskjutande domstolen att kontrollera detta. |
|
2) |
Det kan inte uteslutas att den omständigheten att Londons taxibilar får föras i bussfiler på allmänna vägar under de timmar då trafikbegränsningar i dessa filer gäller, medan andra personbilar med chaufför inte får föras där såvida det inte sker för att hämta eller lämna passagerare som har förbeställt en sådan bil, kan vara ägnad att påverka handeln mellan medlemsstaterna, i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera detta. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/6 |
Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Lietuvos Aukščiausiasis Teismas – Litauen) Birutė Šiba mot Arūnas Devėnas
(Mål C-537/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 93/13/EEG - Tillämpningsområde - Konsumentavtal - Avtal om tillhandahållande av juridiska tjänster som ingås mellan en advokat och en konsument)
(2015/C 073/07)
Rättegångsspråk: litauiska
Hänskjutande domstol
Lietuvos Aukščiausiasis Teismas
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Birutė Šiba
Motpart: Arūnas Devėnas
Domslut
Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas på så sätt att det ska tillämpas på standardavtal om tillhandahållande av juridiska tjänster, såsom de avtal som är aktuella i det nationella målet, som en advokat ingår med en fysisk person som inte handlar för ändamål som faller inom denna persons närings- eller yrkesverksamhet.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/6 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – Air Berlin plc & Co. Luftverkehrs KG mot Bundesverband der Verbraucherzentralen und Verbraucherverbände – Verbraucherzentrale Bundesverband eV
(Mål C-573/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 1008/2008 - Luftfartstjänster - Artikel 23.1 andra meningen - Öppenhet vad avser priser - Elektroniskt bokningssystem - Passagerarpriser - Det slutliga priset ska alltid anges)
(2015/C 073/08)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Air Berlin plc & Co. Luftverkehrs KG
Motpart: Bundesverband der Verbraucherzentralen und Verbraucherverbände – Verbraucherzentrale Bundesverband eV
Domslut
|
1) |
Artikel 23.1 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen ska tolkas så, att det slutliga pris som ska betalas, inom ramen för ett sådant elektroniskt bokningssystem som det i det nationella målet ska anges varje gång priserna för luftfartstjänsterna visas, inbegripet första gången dessa visas. |
|
2) |
Artikel 23.1 andra meningen i förordning nr 1008/2008 ska tolkas så, att det slutliga pris som ska betalas inom ramen för ett sådant elektroniskt bokningssystem som det i det nationella målet ska anges inte enbart för de av kunden utvalda luftfartstjänsterna, utan också för varje luftfartstjänst vars pris visas. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/7 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Patent- und Markensenat – Österrike) – Arne Forsgren mot Österreichisches Patentamt
(Mål C-631/13) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Humanläkemedel - Tilläggsskydd - Förordning (EG) nr 469/2009 - Begreppet ”aktiv ingrediens” - Konjugerat pneumokockvaccin - Pediatrisk användning - Bärarprotein - Kovalent bindning)
(2015/C 073/09)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberster Patent- und Markensenat
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Arne Forsgren
Motpart: Österreichisches Patentamt
Domslut
|
1) |
Artiklarna 1 b och 3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel ska tolkas så, att de i princip inte utgör hinder för att en aktiv ingrediens kan medföra att tilläggsskydd beviljas när denna aktiva ingrediens har kovalenta bindningar med andra aktiva ingredienser som ingår i ett läkemedel. |
|
2) |
Artikel 3 b i förordning nr 469/2009 ska tolkas så, att den utgör hinder för att tilläggsskydd beviljas för en aktiv ingrediens vars verkan inte ingår i de terapeutiska indikationer som omfattas av lydelsen i godkännandet att saluföra produkten. |
|
3) |
Artikel 1 b i förordning nr 469/2009 ska tolkas så, att ett bärarprotein som är konjugerat med en polysackaridantigen genom en kovalent bindning ska anses utgöra en ”aktiv ingrediens” i den mening som avses i den ovannämnda bestämmelsen endast om det är fastslaget att detta protein har en egen farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan som omfattas av de terapeutiska indikationerna i godkännandet att saluföra produkten, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera mot bakgrund av omständigheterna i målet vid den domstolen. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/8 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 15 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – Ryanair Ltd mot PR Aviation BV
(Mål C-30/14) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 96/9/EG - Rättsligt skydd för databaser - Databas som inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd eller skydd genom en rätt av sitt eget slag - Avtalsrättslig begränsning av användares rättigheter till databasen)
(2015/C 073/10)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Ryanair Ltd
Motpart: PR Aviation BV
Domslut
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser ska tolkas så, att det inte är tillämpligt på en databas som inte omfattas av upphovsrättsligt skydd eller ett skydd genom en rätt av sitt eget slag enligt direktivet, vilket innebär att artiklarna 6.1, 8 och 15 i direktivet inte utgör hinder för upphovsmannen till databasen att fastställa avtalsmässiga begränsningar av tredje parts användning av databasen, utan att detta påverkar tillämplig nationell rätt.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/8 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 9 januari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Bruxelles – Belgien) – RG (*1) mot SF (*1)
(Mål C-498/14 PPU) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar - Bortförande av barn - Förordning (EG) nr 2201/2003 - Artikel 11.7 och 11.8)
(2015/C 073/11)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour d'appel de Bruxelles
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: RG (*1)
Motpart: SF (*1)
Domslut
Artikel 11.7 och 11.8 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 ska tolkas så, att den i princip inte utgör hinder för att en medlemsstat tilldelar en specialiserad domstol behörigheten att pröva frågor om återlämnande av och vårdnad om barn inom ramen för det förfarande som föreskrivs i de bestämmelserna, även för det fall talan vid domstol redan väckts om föräldraansvaret för barnet i sak.
(*1) Uppgifterna raderade eller ersatta för att skydda personuppgifter och/eller av sekretesskäl.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/9 |
Överklagande ingett den 1 juli 2014 av Longevity Health Products, Inc. av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 28 april 2014 i mål T-473/11, Longevity Health Products, Inc. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-311/14 P)
(2015/C 073/12)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Longevity Health Products, Inc. (ombud: J. Korab, Rechtsanwalt)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Europeiska unionens domstol (sjätte avdelningen) avvisade övereklagandet genom beslut av den 20 januari 2015 och beslutade att klaganden skulle bära sina egna rättegångskostnader.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgerichts Rüsselsheim (Tyskland) den 10 oktober 2014 – Dieter Wedzel och Karin Wedzel mot Condor Flugdienst GmbH
(Mål C-466/14)
(2015/C 073/13)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Amtsgericht Rüsselsheim
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Dieter Wedzel, Karin Wedzel
Motpart: Condor Flugdienst GmbH
Målet avskrevs genom domstolens beslut av den 9 december 2014.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/10 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Rüsselsheim (Tyskland) den 14 november 2014 – Marianne Parigger mot Condor Flugdienst
(Mål C-510/14)
(2015/C 073/14)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Amtsgericht Rüsselsheim
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Marianne Parigger
Svarande: Condor Flugdienst GmbH
Målet avskrevs genom domstolens beslut av den 9 december 2014.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/10 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgerichts Rüsselsheim (Tyskland) den 27 november 2014 – Chatherine Gimmig mot Condor Flugdienst GmbH
(Mål C-544/14)
(2015/C 073/15)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Amtsgericht Rüsselsheim
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Chatherine Gimmig
Motpart: Condor Flugdienst GmbH
Målet avskrivs i enlighet med domstolens beslut av den 10 januari 2015.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/10 |
Överklagande ingett den 28 november 2014 av Arnoldo Mondadori Editore SpA av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 26 september 2014 i mål T-490/12, Arnoldo Mondadori Editore SpA mot Byrån för harmonisering av den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-548/14 P)
(2015/C 073/16)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Arnoldo Mondadori Editore SpA (ombud: advokaterna G. Dragotti, R. Valenti och S. Balice, E. Varese)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering av den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Grazia Equity GmbH
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
ogiltigförklara punkterna 25-33 och 68-83 i den överklagade domen av samtliga de skäl som anförs i överklagandet, |
|
— |
bifalla klagandens överklagande mot överklagandenämndens beslut eller, i andra hand, återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning, och |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna i första instans och i överklagandet. |
Grunder och huvudargument
Klaganden har gjort gällande att den överklagade domen ska ogiltigförklaras till viss del av följande skäl:
|
a) |
tribunalen har gjort sig skyldig till ett rättsligt fel när den fann att artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1) inte var tillämplig, utan att först ta hänsyn till domstolens praxis avseende varornas och tjänsternas kompletterande art och samspelsprincipen. Tribunalen har också misstolkat eller förvanskat omständigheterna och bevisen som lagts fram av AME vad gäller de berörda kännetecknens liknande slag och i vart fall vad gäller begreppet kompletterande art. |
|
b) |
Tribunalen har åsidosatt artikel 8.5 i förordningen nr 207/2009 av följande skäl:
|
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/11 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 3 december 2014 – Brottmålsförfarande mot Atanas Ognyanov
(Mål C-554/14)
(2015/C 073/17)
Rättegångsspråk: bulgariska
Hänskjutande domstol
Sofiyski gradski sad
Parter i målet vid den nationella domstolen
Dömd person: Atanas Ognyanov
Övrig part i målet: Åklagare vid Sofiyska gradska prokuratura
Tolkningsfrågor
|
1) |
Utgör bestämmelserna i rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 hinder mot att den verkställande staten under överförandeförfarandet sätter ned tiden för det frihetsberövande straff som utdömts av den utfärdande staten med anledning av arbete som utförts under den tid som påföljden avtjänades i den utfärdande staten, på följande sätt:
|
|
2) |
För det fall dessa eller andra bestämmelser i rambeslutet är tillämpliga på en nedsättning av straffet i fråga, ska den utfärdande staten underrättas om den uttryckligen har begärt detta och ska överförandeförfarandet avbrytas om den sistnämnda staten framställer en invändning? För det fall den utfärdande staten har begärt underrättelse, vad ska en sådan innehålla: ska den innehålla generella och abstrakta upplysningar om tillämplig rätt, eller ska den avse den faktiska nedsättningen som domstolen ska tillerkänna den dömda personen? |
Kompletterande fråga
För det fall domstolen finner att artikel 17.1 och 17.2 i rambeslut 2008/909/RIF utgör hinder för att den verkställande staten sätter ned straffet med stöd av sin inhemska lagstiftning (med anledning av arbete som utförts i den utfärdande staten), är den nationella domstolens beslut att likväl tillämpa sin nationella lagstiftning, med anledning av att den är mer fördelaktig än artikel 17 i rambeslut 2008/909/RIF, förenlig med unionsrätten?
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Paris (Frankrike) den 9 december 2014 – Genentech Inc. mot Hoechst GmbH, tidigare Hoechst AG, Sanofi-Aventis Deutschland GmbH
(Mål C-567/14)
(2015/C 073/18)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour d'appel de Paris
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Genentech Inc.
Motpart: Hoechst GmbH, tidigare Hoechst AG, Sanofi-Aventis Deutschland GmbH
Tolkningsfråga
Ska artikel 81 i fördraget, nu artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tolkas så att den utgör hinder för att ett licensavtal, enligt vilket licenstagaren ska betala licensavgifter endast av det skälet att denne utnyttjar de patenträttigheter som avses med licensavtalet, får rättsverkningar för det fall patenten förklarats ogiltiga?
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Noord-Holland (Nederländerna) den 10 december 2014 – Timberland Europe BV mot Inspecteur van de Belastingdienst, kantoor Rotterdam Rijnmond
(Mål C-571/14)
(2015/C 073/19)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Noord-Holland
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Timberland Europe BV
Svarande: Inspecteur van de Belastingdienst, kantoor Rotterdam Rijnmond
Tolkningsfrågor
|
1) |
Är förordning (EG) nr 1472/2006 (1) ogiltig, såtillvida som den avser C (Vietnam) och F (Folkrepubliken Kina), eftersom kommissionen i strid med artikel 2.7 b och artikel 9.5 i förordning (EG) nr 384/96 (2) (nedan kallad grundförordningen) inte prövade nämnda tillverkares ansökan om marknadsmässig behandling eller individuell behandling? |
|
2) |
Är förordning (EG) nr 1472/2006 ogiltig, sårtillvida som den avser de tillverkare som angetts i fråga 1, eftersom kommissionen i strid med artikel 2.7 c i grundförordningen inte fattade ett beslut inom tre månader efter att förfarandet inletts? |
|
3) |
Är förordning (EG) nr 1472/2006 ogiltig, såtillvida som den avser A, underavdelning av B (Vietnam) och D, underavdelning av E (Folkrepubliken Kina), eftersom kommissionen i strid med artikel 2.7 c i grundförordningen inte fattade ett beslut inom tre månader efter att förfarandet inletts? |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1472/2006 av den 5 oktober 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Folkrepubliken Kina och Socialistiska republiken Vietnam och om slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på sådan import (EUT 275, s. 1).
(2) Rådets förordning (EG) nr. 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT 56, s. 1)
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/14 |
Överklagande ingett den 11 december 2014 av Mirelta Ingatlanhasznosító Kft. av det beslut som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 19 november 2014 i mål T-430/14, Europeiska kommissionen mot Mirelta Ingatlanhasznosító Kft. och Europeiska ombudsmannen
(Mål C-576/14 P)
(2015/C 073/20)
Rättegångsspråk: ungerska
Parter
Klagande: Mirelta Ingatlanhasznosító Kft. (ombud: Pap K. D., abogado)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Europeiska ombudsmannen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva det överklagade beslutet och återförvisa målet till tribunalen. |
Grunder och huvudargument
Förstahandsgrund: Tribunalen misstolkade klagandens talan
Enligt klaganden misstolkade tribunalen klagandens talan och omformulerade yrkandena felaktigt. Den misstolkade även grunderna för yrkandena, eftersom den uppgav att klaganden hade väckt talan mot kommissionen ”på grund av underlåtelse att inleda ett fördragsbrottsförfarande”.
Enligt klaganden var syftet med talan att tribunalen skulle ”förplikta kommissionen att tillämpa ett förfarande som överensstämmer med unionsrätten och säkerställer unionsrättens effektivitet”.
Av detta skäl väckte klaganden talan mot kommissionen eftersom den ansåg att kommissionens uppenbara kränkning av klagandens rätt till god förvaltning enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Klaganden anser att kommissionen genom att inte tillämpa ett rättvist förfarande, göra en bedömning som inte är förenlig med unionsrätten och inte säkerställa unionsrättens (särskilt nämnda stadgas) effektivitet, inte bara kränkte klagandens rätt till god förvaltning, utan även rätten till ett effektivt rättsmedel.
Klaganden anser att tribunalens tolkning av klagandens talan innebär att ett förfarande i enlighet med unionsrätten innebär att kommissionen enligt unionsrätten är skyldig att inleda ett fördragsbrottsförfarande, medan klaganden inte kan kräva samma sak.
Klaganden anser däremot att det framgår av bestämmelserna i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som har samma rättsliga värde som fördragen, att det enbart är efter en rättvis prövning som kommissionen, på grundval av rättpraxis, har möjlighet att bedöma om den ska inleda ett fördragsbrottsförfarande. Rätten till god förvaltning är följaktligen en grundläggande förutsättning, och kommissionen kan bara utnyttja sitt utrymme för bedömning – vilket enligt klaganden inte får leda till en kränkning av de grundläggande rättigheterna – efter ett rättvist förfarande, eftersom kommissionen annars, såsom i förevarande fall, kan hamna i en situation där det inte finns något att bedöma.
Andrahandsgrund: Kommissionens utrymme för eget skön enligt unionsrätten omfattar inte möjligheten att bevilja medlemsstaterna undantag från sin skyldighet att tillämpa sekundärrätten och förordningen, och än mindre indirekt.
Tribunalens redogörelse för kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – i punkt 6 (under avsnittet rättslig bedömning) i det överklagade beslutet – strider i flera avseenden mot tvingande och entydiga bestämmelser i fördragen, vilka således inte kan vara föremål för kommissionens skönsmässiga bedömning. Kommissionen kan inte heller, enligt klaganden, skönsmässigt bedöma skyldigheten att säkerställa effektiviteteten av de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
I överklagandet bestrider klaganden inte vid något tillfälle kommissionens rätt att vidta en skönsmässig bedömning, utan vänder sig i själva verket mot att kommissionen inte ens hade möjlighet att utöva sin befogenhet att vidta en skönsmässig bedömning i enlighet med den fasta rättspraxis som tribunalen hänvisade till, eftersom utövandet av befogenheten att vidta en skönsmässig bedömning förutsätter att prövningen i sig är rättvis och att det finns något som kan bli föremål för en ändamålsenlig bedömning.
I fördraget föreskrivs att kommissionen ska säkerställa unionsrättens effektivitet, och det är således fråga om en skyldighet enligt fördraget, vilket har en högre rang än rättspraxis.
I det konkreta fallet kränkte den unionstjänsteman (vid ett unionsorgan) som gjorde prövningen klagandens grundläggande rättighet genom att på förhand och på ett icke rättvist sätt, i kommissionens ställe pröva och fatta beslut i frågor som inte i sig kan bli föremål för en skönsmässig bedömning; i stället för att befogenheten att vidta en skönsmässig bedömning utövades, beslutade tjänstemannen själv i klagandens ärende, på grundval av felaktiga faktiska omständigheter.
Sökanden anser att varken den nationella domstolen eller Europeiska kommissionen, vid eventuell tillämpning av artikel 101 FEUF, kan bedöma huruvida rådets förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av nämnda artikel ska tillämpas och att kommissionen inte heller kan slå fast att underlåtenhet att tillämpa en unionsförordning (uppenbar underlåtelse att tillämpa) är att jämställa med att den inte har tillämpats ”på ett visst sätt”. Detta konstaterande i sig visar på en kränkning av klagandens rätt till ett rättvist förfarande och, följaktligen, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten att få sin sak prövad av domstol inrättad enligt lag.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/15 |
Talan väckt den 19 december 2014 – Europeiska kommissionen mot Konungariket Belgien
(Mål C-589/14)
(2015/C 073/21)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och W. Roels)
Svarande: Konungariket Belgien
Sökandens yrkanden
|
— |
Sökanden yrkar att domstolen ska fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 56 och 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 36 och 40 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att bibehålla bestämmelser som innebär att
|
|
— |
förplikta Konungarriket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen anser att olika bestämmelser i den kungliga förordningen om genomförande av 1992 års belgiska inkomstskattelag innebär att eventuella undantag från förskottsskatt som är tillämpliga på räntor omfattas av villkor som inte är förenliga med de grundläggande friheter som följer av fördragen, det vill säga artiklarna 56 FEUF och 63 FEUF.
För det första är investeringsföretag som är etablerade i en annan medlemsstat i unionen eller i en stat som är medlem i EES, i fråga om räntor för fordringar, för vilka värdepapper inte utfärdats, skyldiga att uppbära förskottsskatt på dessa räntor, medan investeringsföretag som är etablerade i Belgien är undantagna från den skyldigheten.
För det andra ska förskottsskatt uppbäras på räntor på belgiska värdepapper när värdepapperen har deponerats eller krediterats ett konto hos ett finansinstitut som är etablerat i en annan medlemsstat i unionen eller i en stat som är medlem i EES, trots att räntorna undantas från förskottsskatt när dessa värdepapper har deponerats eller krediterats ett konto hos ett finansinstitut som är etablerat i Belgien.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/16 |
Talan väckt den 19 december 2014 – Europeiska kommissionen mot Konungariket Belgien
(Mål C-591/14)
(2015/C 073/22)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och B. Stromsky)
Svarande: Konungariket Belgien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 288 fjärde stycket FEUF och artiklarna 2–4 i kommissionens beslut 2011/678/EU av den 27 juli 2011 om det statliga stöd till finansiering av screening efter transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE) hos nötkreatur som Belgien har genomfört (1), genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att från stödmottagarna återkräva det stöd som i enlighet med artikel 1.3 och 1.4 i detta beslut är olagliga och oförenliga med den inre marknaden, och |
|
— |
förplikta Konungariket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har i sitt beslut 2011/678 om det statliga stöd till finansiering av screening efter transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE) hos nötkreatur som Belgien har genomfört, förklarat att det statliga stöd som Belgien beviljat är olagliga och oförenliga med den inre marknaden.
Den i beslutet föreskrivna fristen för att återkräva de statliga stöd som förklarats vara rättsstridiga löpte ut den 28 november 2011. Någon fullständig återbetalning har dock inte skett.
När förevarande talan väcktes hade Republiken Belgien ännu inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att återkräva det beviljade stödet av de stödmottagande företagen och inte heller lämnat samtliga begärda upplysningar.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/17 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Vestre Landsret (Danmark) den 19 december 2014 – Masco Denmark ApS och Damixa ApS mot Skatteministeriet
(Mål C-593/14)
(2015/C 073/23)
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Vestre Landsret
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Masco Denmark ApS och Damixa ApS
Motpart: Skatteministeriet
Tolkningsfråga
Utgör artikel 43 jämförd med artikel 48 i EU-fördraget (nu artikel 49 respektive artikel 54 i EUF-fördraget) hinder mot att en medlemsstat nekar ett bolag som har hemvist i medlemsstaten undantag från skatteplikt för ränteintäkter i ett sådant fall då ett koncernförbundet bolag, som har hemvist i en annan medlemsstat, inte i skattemässigt hänseende har rätt till avdrag för motsvarande ränteutgifter enligt bestämmelser (såsom dem som är aktuella i detta fall) i denna andra medlemsstat om begränsning av avdragsrätten vid underkapitalisering, när samma medlemsstat beviljar ett bolag som har hemvist i medlemsstaten undantag från skatteplikt för ränteintäkter i ett sådant fall då ett koncernförbundet bolag, som har hemvist i medlemsstaten, inte i skatterättsligt hänseende har rätt till avdrag för motsvarande ränteutgifter enligt nationella bestämmelser (såsom dem som är aktuella i detta fall) om begränsning av avdragsrätten vid underkapitalisering?
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/17 |
Talan väckt den 22 december 2014 – Förbundrepubliken Tyskland mot Europeiska unionens råd
(Mål C-600/14)
(2015/C 073/24)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: T. Henze und J. Möller)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
ogiltigförklara rådets beslut 2014/699/EU av den 24 juni 2014 i den mån som det avser ändringen av artikel 12 i fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) (nedan kallat COTIF-fördraget) och dess bihang B (enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (CIM)), bihang D (enhetliga regler för användningsavtal för fordon i internationell järnvägstrafik (CUV)) och bihang E (enhetliga rättsregler för avtal om nyttjande av infrastruktur i internationell järnvägstrafik (CUI)) (artikel 1 i beslutet jämförd med nr 3 punkterna 4 (såvitt avser artikel 12 i COTIF-fördraget), 5, 7 och 12 i bihanget), och |
|
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
|
1. |
Enligt förbundsregeringen ger artiklarna 91 FEUF och 218.9 FEUF inte unionen behörighet att fastställa en gemensam ståndpunkt med avseende på samtliga bestämmelser som utgjorde föremål för överläggningar och beslutsfattande i samband med översynskommitténs 25:e möte. Genom att anta detta beslut åsidosatte rådet därmed principen om tilldelade befogenheter enligt artikel 5.2 första meningen i EU-fördraget. |
|
2. |
Det ifrågasatta beslutet är dessutom bristfälligt motiverat då det av beslutet inte tillräckligt klart framgår varför unionen är behörig att fastställa en gemensam ståndpunkt vad med avseende på samtliga bestämmelser som utgjorde föremål för överläggningar och beslutsfattande i samband med översynskommitténs 25:e möte. |
|
3. |
Rådet åsidosatte dessutom principen om lojalt samarbete jämförd med principen om ett effektivt domstolsskydd genom att anta det överklagade beslutet bara en dag innan översynskommitténs 25:e möte inleddes. Därigenom berövades Förbundrepubliken Tyskland möjligheten att i rätt tid väcka talan vid domstolen för att erhålla (tillfälligt) rättsskydd mot det överklagade beslutet. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Retten i Glostrup (Danmark) den 23 december 2014 – Anklagemyndigheden mot Canal Digital Danmark A/S
(Mål C-611/14)
(2015/C 073/25)
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Retten i Glostrup
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Anklagemyndigheden
Svarande: Canal Digital Danmark A/S
Tolkningsfrågor
|
1. |
Ska Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (1) av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) tolkas så, att det utgör hinder för en nationell ordning såsom den i 3 § i den danska marknadsföringslagen, vilken förbjuder vilseledande affärsmetoder, inbegripet vid köperbjudanen, men som varken i 3 § eller på annan plats i lagen nämner de begränsningar som följer av artikel 7.1 i direktivet och som innebär att det ska beaktas om affärsmetoden innebär att näringsidkaren underlåter att lämna väsentlig information som genomsnittskonsumenten, beroende på sammanhanget, behöver för att fatta ett välgrundat affärsbeslut och följer det av artikel 7.3 att det ska beaktas att det kommunikationsmedium som använts medför begränsningar i utrymme eller tid? |
|
2. |
Ska artikel 6 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder tolkas så att det – i situationer där en näringsidkare har valt att prissätta ett löpande abonnemang så, att konsumenten både ska betala en löpande utgift varje månad och en löpande utgift varje halvår – skulle kunna anses vara en vilseledande handling om priset per månad särskilt framhävs i marknadsföringen medan utgiften per halvår helt utelämnas eller enbart anges på ett mindre iögonfallande sätt? |
|
3. |
Ska artikel 7 i direktivet tolkas så att det – i situationer där en näringsidkare har valt att prissätta ett löpande abonnemang så, att det ska betalas en löpande utgift varje månad och en löpande utgift varje halvår – skulle kunna vara en vilseledande underlåtenhet enligt artikel 7 i direktivet om priset per månad särskilt framhävs i marknadsföringen medan utgiften per varje halvår helt utelämnas eller enbart anges på ett mindre iögonfallande sätt? |
|
4. |
Ska det vid bedömningen av om en affärsmetod är vilseledande i en situation som den som har beskrivits i frågorna 2 och 3 beaktas om den beskrivna marknadsföringen
|
|
5. |
Har det någon betydelse för svaret på frågorna 2 och 3 om marknadsföringen sker i en tv-reklam? |
|
6. |
Innehåller artikel 7.4 i direktivet en uttömmande uppräkning av vilken information som är väsentlig vid ett köperbjudande? |
|
7. |
Om fråga 6 besvaras jakande: utesluter artikel 7.4 i direktivet då att ett köperbjudande – som anger det totalpris som en konsument ska betala för ett abonnemang under det första året abonnemanget löper (bindningsperioden) – skulle kunna anses som en vilseledande affärsmetod enligt artikel 7.1 och 7.2 eller artikel 6 i direktivet – exempelvis om det lämnas ytterligare information om vissa – men inte alla delelement i produktens pris? |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/19 |
Talan väckt den 6 januari 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike
(Mål C-1/15)
(2015/C 073/26)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Erlbacher och A. Aresu)
Svarande: Republiken Österrike
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 41.1 i tilläggsprotokollet (1) och artikel 13 i beslut nr 1/80, genom att anta och bibehålla 1 § punkt 2 moment 1, 2 § punkt 1 moment 9, 10 § punkt 3 moment 4 och 14 § , jämförda med 14a § och 14b § , samt 21 § punkt 1 och 21a § i federal lag om etablering och vistelse i Österrike (Bundesgesetz über die Niederlassung und den Aufenhalt in Österreich), och |
|
— |
förplikta Republiken Österrike att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Vissa bestämmelser i federal lag om etablering och vistelse i Österrike är inte förenliga med unionsrätten såvitt avser turkiska medborgare. Det är särskilt fråga om följande regler:
|
— |
skyldigheten för den sökande att, innan han eller hon reser in i Österrike, inge de första ansökningarna utomlands vid lokala behöriga diplomatiska beskickningar och stanna kvar utomlands i avvaktan på beslut, |
|
— |
fastställandet av en minimiålder om 21 år för att inge ansökan om uppehållstilstånd i familjeåterföreningssyfte, |
|
— |
bevis på tyskakunskaper då den första ansökan om uppehållstilstånd ges in samt inrättandet av ett ”integreringskontrakt”. |
Republiken Österrike har, enligt kommissionen, invänt att landet medelst ett cirkulär från Bundesministerium für Inneres (federala inrikesministeriet) begärt att de myndigheter som ansvarar för utlänningars etablering och vistelse ska göra en individuell prövning av varje ansökan från turkiska medborgare i enlighet med unionsrätten. Enligt kommissionen kan detta emellertid inte innebära att Österrike inte ska anses ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 41.1 i tilläggsprotokollet och artikel 13 i beslut nr 1/80.
(1) Rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972 om ingående av det tilläggsprotokoll och det finansiella protokoll som undertecknades den 23 november 1970 och som är bifogade till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, samt om de åtgärder som måste vidtas för deras genomförande (EGT L 293, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 1, s. 130).
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/20 |
Ansökan om tillstånd att verkställa en säkerhetsåtgärd, ingiven den 12 januari 2015 – La Chaine hôtelière La Frontière, Shotef SPRL mot Europeiska kommissionen
(Mål C-1/15 SA)
(2015/C 073/27)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: La Chaine hôtelière La Frontière, Shotef SPRL (ombud: J. Steyt, avocat)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
|
— |
Sökanden yrkar att domstolen tar upp ansökan till prövning och bifaller densamma; |
Följaktligen:
|
— |
I första hand tillåter sökanden att verkställa en säkerhetsåtgärd och exekution jämte andra kommande säkerhetsåtgärder i tillgångar som innehas av Europeiska unionen/Europeiska kommissionen angående samtliga belopp, medel, värdesaker eller föremål som unionen/kommissionen innehar eller kommer att inneha, är skyldig eller kommer att vara skyldig, som tillhör eller tillkommer, oavsett exekutionstitel och oavsett anledning, Demokratiska republiken Kongo, |
|
— |
I andra hand tillåter sökanden att verkställa en säkerhetsåtgärd och exekution jämte andra kommande säkerhetsåtgärder i tillgångar som innehas av Europeiska unionen/Europeiska kommissionen angående samtliga belopp, medel, värdesaker eller föremål som unionen/kommissionen innehar eller kommer att inneha, är skyldig eller kommer att vara skyldig, som tillhör eller tillkommer, på grund av ett privaträttsligt avtal, Demokratiska republiken Kongo, |
I vart fall:
|
— |
Förpliktar Europeiska unionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/22 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Makhlouf mot rådet
(Mål T-509/11) (1)
(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av penningmedel - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Uppenbart oriktig bedömning - Rätt till egendom - Rätt till respekt för privatlivet - Proportionalitet)
(2015/C 073/28)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Mohammad Makhlouf (Damas, Syrien) (ombud: advokaterna C. Rygaert och G. Karouni)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M.-M. Joséphidès och G. Étienne)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut 2011/488/Gusp av den 1 augusti 2011 om genomförande av beslut 2011/273/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 199, s. 74), av rådets beslut 2011/782/Gusp av den 1 december 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien och om upphävande av beslut 2011/273/Gusp (EUT L 319, s. 56) och av rådets beslut 2012/739/Gusp av den 29 november 2012 om restriktiva åtgärder mot Syrien och om upphävande av beslut 2011/782/Gusp (EUT L 330, s. 21) i den mån sökanden berörs av dessa rättsakter.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Mohammad Makhlouf ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska unionens råd har förorsakats. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/22 |
Tribunalens dom av den 20 januari 2015 – Spanien mot kommissionen
(Mål T-109/12) (1)
(Sammanhållningsfonden - Nedsättning av finansiellt stöd - Frist för antagande av ett beslut)
(2015/C 073/29)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Rubio González, abogado del Estado)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Recchia, inledningsvis biträdd av advokaterna J. Rivas Andrés och X.M. García García, därefter av J. Rivas Andrés)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 9992 av den 22 december 2011 om nedsättning av Sammanhållningsfondens finansiella stöd till projekten ”Åtgärder som ska vidtas inom ramen för genomförandet av fas 2 i huvudplanen för hantering av fast avfall i den autonoma regionen Extremadura” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.020); Utlopp: ”mellersta flodområdet Getafe och nedre flodområdet Arroyo del Culebro (flodområdet Tago-sanering)” (CCI nr 2002.ES.16.C.PE.002); ”Återanvändning av spillvatten för konstbevattning av grönområdena i Santa Cruz de Tenerife” (CCI nr 2003.ES.16.C.PE.003) och ”Teknisk bistånd till undersökningen och utarbetandet av projektet för utbyggnad och försörjning av vatten vid Mancomunidad de Algodor” (CCI nr 2002.ES.16.C.PE.040).
Domslut
|
1) |
Kommissionens beslut K(2011) 9992 av den 22 december 2011 om nedsättning av Sammanhållningsfondens stöd till projekten ”Åtgärder som ska vidtas inom ramen för genomförandet av fas 2 i huvudplanen för hantering av fast avfall i den autonoma regionen Extremadura” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.020); Utlopp: ”mellersta flodområdet Getafe och nedre flodområdet Arroyo del Culebro (flodområdet Tago-sanering)” (CCI nr 2002.ES.16.C.PE.002); ”Återanvändning av spillvatten för konstbevattning av grönområdena i Santa Cruz de Tenerife” (CCI nr 2003.ES.16.C.PE.003) och ”Teknisk bistånd till undersökningen och utarbetandet av projektet för utbyggnad och försörjning av vatten vid Mancomunidad de Algodor” (CCI nr 2002.ES.16.C.PE.040) ogiltigförklaras. |
|
2. |
Europeiska kommissionens ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/23 |
Tribunalens dom av den 20 januari 2015 – Spanien mot kommissionen
(Mål T-111/12) (1)
(Sammanhållningsfonden - Nedsättning av finansiellt stöd - Frist för antagande av ett beslut)
(2015/C 073/30)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Rubio González, abogado del Estado)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Recchia, inledningsvis biträdd av advokaterna J. Rivas Andrés och X.M. García García, därefter av J. Rivas Andrés)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 9990 av den 22 december 2011 om nedsättning av Sammanhållningsfondens stöd till projekten ”Hantering av fast avfall i den autonoma regionen Extremadura – 2001” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.043); ”Vattenförsörjning och saneringssystem i Dueros flodområde – 2001” (CCI nr 2000.ES.16.C.PE.070); ”Avfallshantering i den autonoma regionen Valencia – 2011 – Grupp II” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.026) och ”Saneringssystem och rening av spillvatten i Bierzo Bajo” (CCI nr 2000.ES.16.C.PE.036).
Domslut
|
1) |
Kommissionens beslut K(2011) 9990 av den 22 december 2011 om nedsättning av Sammanhållningsfondens stöd till projekten ”Hantering av fast avfall i den autonoma regionen Extremadura – 2001” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.043); ”Vattenförsörjning och saneringssystem i Dueros flodområde – 2001” (CCI nr 2000.ES.16.C.PE.070); ”Avfallshantering i den autonoma regionen Valencia – 2011 – Grupp II” (CCI nr 2001.ES.16.C.PE.026) och ”Saneringssystem och rening av spillvatten i Bierzo Bajo” (CCI nr 2000.ES.16.C.PE.036) ogiltigförklaras. |
|
2) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/24 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Sabores de Navarra mot harmoniseringsbyrån – Frutas Solano (KIT, EL SABOR DE NAVARRA)
(Mål T-46/13) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ogiltighetsförfarande - Gemenskapsordmärket KIT, EL SABOR DE NAVARRA - Äldre gemenskapsfigurmärke Sabores de Navarra La Sabiduría del Sabor - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artiklarna 8.1 b och 53.1 a i förordning (EG) nr 207/2009 - Verkligt bruk av det äldre varumärket - Artiklarna 15 och 57.2 i förordning nr 207/2009 - Form som skiljer sig åt genom beståndsdelar som förändrar särskiljningsförmågan)
(2015/C 073/31)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Sabores de Navarra, AIE (Pamplona, Spanien) (ombud: advokaterna J. Calderón Chavero, O. González Fernández och L. Estropa Navarro)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. García Murillo och J. Crespo Carrillo)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Frutas Solano, SA (Calahorra, Spanien) (ombud: advokaten E. Manresa Medina)
Saken
Talan mot det beslut som andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 7 november 2012 (förenade ärendena R 2542/2011-2 och R 2550/2011-2) angående ett ogiltighetsförfarande mellan Sabores de Navarra, AIE och Frutas Solano, SA.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Sabores de Navarra, AIE ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/25 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – easyJet Airline mot kommissionen
(Mål T-355/13) (1)
(Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Marknaden för flygplatstjänster - Avvisning av ett klagomål - Artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1/2003 - Ärendets handläggning av en medlemsstats konkurrensmyndighet - Klagomålet avvisas av prioriteringshänsyn - Beslut av en konkurrensmyndighet som drar konkurrensrättsliga slutsatser av en utredning gjord enligt nationell lagstiftning som är tillämplig på den aktuella branschen - Motiveringsskyldighet)
(2015/C 073/32)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: easyJet Airline Co. Ltd (Luton, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna M. Werner och R. Marian)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan och F. Ronkes Agerbeek)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Luchthaven Schiphol NV (Schiphol, Nederländerna) (ombud: advokaterna J. de Pree, G. Hakopian och S. Molin)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2013) 2727 final av den 3 maj 2013 att avvisa sökandens klagomål mot Luchthaven Schiphol avseende ett påstått konkurrensbegränsande beteende på marknaden för flygplatstjänster (ärende COMP/39.869 – easyjet/Schiphol).
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
easyJet Airline Co. Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/25 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Schwerdt mot harmoniseringsbyrån– Iberamigo (cat & clean)
(Mål T-587/13) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke cat & clean - Äldre spanskt ordmärke CLEAN CAT - Relativa registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Hinder för den fria rörligheten för varor - Artikel 34 FEUF - Artikel 16 i stadgan om de grundläggande rättigheterna)
(2015/C 073/33)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Miriam Schwerdt (Porta-Westfalica, Tyskland) (ombud: advokaten K. Kruse)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Poch)
Motpart vid överklagandenämnden: Iberamigo, SA (Rubi, Spanien)
Saken
Angående en talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 3 september 2013 (ärende R 1799/2012-4) om ett invändningsförfarande mellan Iberamigo, SA och Miriam Schwerdt.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Miriam Schwerdt ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/26 |
Tribunalens dom av den 20 januari 2015 – Aic mot harmoniseringsbyrån – ACV Manufacturing (Värmeväxlare)
(Mål T-615/13) (1)
(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för en värmeväxlare - Ogiltighetsgrund - Beståndsdelen ej synlig i en sammansatt produkt - Artikel 4.2 och 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002)
(2015/C 073/34)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Aic S.A. (Gdynia, Polen) (ombud: J. Radłowski, juridisk rådgivare)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: ACV Manufacturing (Seneffe, Belgien)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns tredje överklagandenämnd den 10 september 2013 (ärende R-291/2012-3) om ett ogiltighetsförfarande mellan ACV Manufacturing och Aic S.A.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Aic S.A. ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/27 |
Tribunalens dom av den 20 januari 2015 – Aic mot harmoniseringsbyrån – ACV Manufacturing (Insatser till värmeväxlare)
(Mål T-616/13) (1)
(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för en insatsdel till en värmeväxlare - Ogiltighetsgrund - Beståndsdelen ej synlig i en sammansatt produkt - Artikel 4.2 och 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002))
(2015/C 073/35)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Aic S.A. (Gdynia, Polen) (ombud: J. Radłowski, juridisk rådgivare)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud:: A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: ACV Manufacturing (Seneffe, Belgien)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns tredje överklagandenämnd den 10 september 2013 (ärende R-293/2012-3) om ett ogiltighetsförfarande mellan ACV Manufacturing och Aic S.A.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Aic S.A. ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/27 |
Tribunalens dom av den 20 januari 2015 – Aic mot harmoniseringsbyrån – ACV Manufacturing (Insatser till värmeväxlare)
(Mål T-617/13) (1)
(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för en insatsdel till en värmeväxlare - Ogiltighetsgrund - Beståndsdelen ej synlig i en sammansatt produkt - Artikel 4.2 och 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002)
(2015/C 073/36)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Aic S.A. (Gdynia, Polen) (ombud: J. Radłowski, juridisk rådgivare)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: ACV Manufacturing (Seneffe, Belgien)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns tredje överklagandenämnd den 10 september 2013 (ärende R-688/2012-3) om ett ogiltighetsförfarande mellan ACV Manufacturing och Aic S.A.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Aic S.A. ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/28 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Copernicus-Trademarks mot harmoniseringsbyrån – Blue Coat Systems (BLUECO)
(Mål T-685/13) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket BLUECO - Det äldre gemenskapsordmärket BLUE COAT - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Det äldre varumärkets särskiljningsförmåga - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)
(2015/C 073/37)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Copernicus-Trademarks Ltd (Borehamwood, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna L. Pechan och S. Körber)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: M. Fischer)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Blue Coat Systems, Inc. (Sunnyvale, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaten V. Dalichau)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 8 oktober 2013 (ärende R 2028/2012-1) om ett invändningsförfarande mellan Blue Coat Systems, Inc. och Copernicus-Trademarks Ltd.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Copernicus-Trademarks Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/29 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Grundig Multimedia mot harmoniseringsbyrån (Pianissimo)
(Mål T-11/14) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Pianissimo - Varumärke som utgörs av en slogan - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Likabehandling)
(2015/C 073/38)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Grundig Multimedia AG (Stansstad, Schweiz) (ombud: advokaten S. Walter)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: S. Bonne och A. Folliard-Monguiral)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 5 november 2013 (ärende R 441/2013-4), i vilket överklagandenämnden fastställde avslaget på ansökan om registrering av ordmärket Pianissimo som gemenskapsvarumärke.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Grundig Multimedia AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/29 |
Tribunalens dom av den 21 januari 2015 – Grundig Multimedia mot harmoniseringsbyrån (GentleCare)
(Mål T-188/14) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket GentleCare - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 - Likabehandling)
(2015/C 073/39)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Grundig Multimedia (Stansstad, Schweiz) (ombud: advokaterna S. Walter och M. Neuner)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Geroulakos)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av beslut R 739/2013-5 som meddelades av femte överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 24 januari 2014, om avslag på ansökan om registrering av ordmärket GentleCare som gemenskapsvarumärke.
Domslut
|
1) |
Talan ogillas. |
|
2) |
Grundig Multimedia AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/30 |
Tribunalens beslut av den 25 november 2014 – Moreda-Riviere Trefilerías mot kommissionen
(Förenade målen T-426/10 och T-575/10 samt mål T-440/12) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för stål för spännarmering - Fastställande av priser, uppdelning av marknaden och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Beslutet om ändring av det ursprungliga beslutet saknar betydelse för det bötesbelopp som ålagts sökanden - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Uppenbart att talan delvis ska avvisas)
(2015/C 073/40)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Moreda-Riviere Trefilerías, SA (Gijón, Spanien) (ombud: i målen T-426/10 och T-575/10, advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco samt, i mål T-440/12, inledningsvis advokaterna F. González Díaz och P. Herrero Prieto samt därefter advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och V. Bottka samt i mål T-440/12, C. Urraca Caviedes, i mål T-426/10 och T-440/12, biträdda av advokaten L. Ortiz Blanco)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 och kommissionens beslut K(2011) 2269 slutlig av den 4 april 2011, samt skrivelsen COMP/G2/DVE/nvz/79465 av den 25 juli 2012 från kommissionens generaldirektör för konkurrens.
Avgörande
|
1) |
Yrkandena i mål T-426/10 om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering) ska avvisas, eftersom det är uppenbart att de inte kan prövas i sak. |
|
2) |
Talan i mål T-575/10 ska avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. |
|
3) |
Prövningen av övriga grunder och yrkanden anstår. |
|
4) |
Moreda-Riviere Trefilerías, SA förpliktas ersätta rättegångskostnaderna vad avser grunder och yrkanden mot kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), vilka uppkommit i mål T-426/10 och rättegångskostnaderna i mål T-575/10. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/31 |
Tribunalens beslut av den 25 november 2014 – Trefilerías Quijano mot kommissionen
(Mål T-427/10 och T-576/10 och T-439/12) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för stål för spännarmering - Fastställande av priser, uppdelning av marknaden och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Beslut om ändring av det ursprungliga beslutet utan att det bötesbelopp som sökanden åläggs påverkas - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Uppenbart att talan delvis skall avvisas)
(2015/C 073/41)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Trefilerías Quijano, SA (Los Corrales de Buelna, Spanien) (ombud: i målen T-427/10 och T-576/10, advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco, och, i mål T-439/12, initialt F. González Díaz och advokaten P. Herrero Prieto, därefter F. González Díaz och A. Tresandi Blanco)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och V. Bottka samt, i mål T-439/12, C. Urraca Caviedes, biträdda av advokaten L. Ortiz Blanco)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), ändrat genom kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 och K(2011) 2269 slutlig av den 4 april 2011, samt genom skrivelse COMP/G2/DVE/nvz/79465 av generaldirektören vid kommissionens generaldirektorat för konkurrens av den 25 juli 2012.
Avgörande
|
1) |
De yrkanden i mål T-427/10 som avser delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010, om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), avvisas, då det är uppenbart att de inte kan prövas i sak. |
|
2) |
Talan i mål T-576/10 avvisas då det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. |
|
3) |
Prövningen av övriga grunder och yrkanden anstår. |
|
4) |
Trefilerías Quijano, SA förpliktas ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till de grunder och yrkanden som riktats mot kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010, om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), i mål T-427/10 samt rättegångskostnaderna i mål T-576/10. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/32 |
Tribunalens beslut av den 25 november 2014 – Trenzas y Cables de Acero mot kommissionen
(Förenade målen T-428/10 och T-577/10 samt mål T-441/12) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för stål för spännarmering - Fastställande av priser, uppdelning av marknaden och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Beslutet om ändring av det ursprungliga beslutet saknar betydelse för det bötesbelopp som ålagts sökanden - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Uppenbart att talan delvis ska avvisas)
(2015/C 073/42)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Trenzas y Cables de Acero PSC, SL (Santader, Spanien) (ombud: i målen T-428/10 och T-577/10, advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco samt, i mål T-441/12, inledningsvis advokaterna F. González Díaz och P. Herrero Prieto samt därefter advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och V. Bottka, samt i mål T-441/12, C. Urraca Caviedes, biträdda av advokaten L. Ortiz Blanco)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 och kommissionens beslut K(2011) 2269 slutlig av den 4 april 2011, samt skrivelsen COMP/G2/DVE/nvz/79465 av den 25 juli 2012 från kommissionens generaldirektör för konkurrens.
Avgörande
|
1) |
Yrkandena i mål T-428/10 om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering) ska avvisas, eftersom det är uppenbart att de inte kan prövas i sak. |
|
2) |
Talan i mål T-577/10 ska avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. |
|
3) |
Prövningen av övriga grunder och yrkanden anstår. |
|
4) |
Trenzas y Cables de Acero PSC, SL förpliktas ersätta rättegångskostnaderna vad avser grunder och yrkanden mot kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), vilka uppkommit i mål T-428/10 och rättegångskostnaderna i mål T-577/10. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/33 |
Tribunalens beslut av den 25 november 2014 – Global Steel Wire mot kommissionen
(Mål T-429/10, T-578/10 och mål T-438/12) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för stål för spännarmering - Fastställande av priser, uppdelning av marknaden och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Beslut om ändring av det ursprungliga beslutet utan att det bötesbelopp som sökanden åläggs påverkas - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Uppenbart att talan delvis skall avvisas)
(2015/C 073/43)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Global Steel Wire, SA (Cerdanyola del Vallés, Spanien) (ombud: i mål T-429/10 och T-578/10, advokaterna F. González Díaz och A. Tresandi Blanco, och, i mål T-438/12, initialt F. González Díaz och advokaten P. Herrero Prieto, därefter F. González Díaz och A. Tresandi Blanco)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och V. Bottka samt, i mål T-438/12, C. Urraca Caviedes, ombud, biträdda av advokaten L. Ortiz Blanco)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), ändrat genom kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010 och K(2011) 2269 slutlig av den 4 april 2011, samt genom skrivelse COMP/G2/DVE/nvz/79465 av generaldirektören vid kommissionens generaldirektorat för konkurrens av den 25 juli 2012.
Avgörande
|
1) |
De yrkanden i mål T-429/10 som avser delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010, om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), avvisas, då det är uppenbart att de inte kan prövas i sak. |
|
2) |
Talan i mål T-578/10 avvisas då det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. |
|
3) |
Prövningen av övriga grunder och yrkanden anstår. |
|
4) |
Global Steel Wire, SA förpliktas ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till de grunder och yrkanden som riktats mot kommissionens beslut K(2010) 6676 slutlig av den 30 september 2010, om ändring av kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (ärende COMP/38344 – Stål för spännarmering), i mål T-429/10 samt rättegångskostnaderna i mål T-578/10. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/34 |
Tribunalens beslut av den 9 januari 2015 – Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen
(Mål T-482/12) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Underförstått beslut om avslag på ansökan om tillgång till handlingar - Åtgärder för att följa tribunalens dom - Ansökan genom vilken talan väckts - Åsidosättande av formkrav - Artikel 44.1 c i rättegångsreglerna - Avvisning)
(2015/C 073/44)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Internationaler Hilfsfonds eV (Rosbach, Tyskalnd) (ombud: advokaten H.-H. Heyland)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Costa de Oliveira och T. Scharf, inledningsvis biträdda av advokaterna R. Van der Hout och A. Krämer, och därefter av R. Van der Hout)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens underförstådda beslut om avslag på sökandens ansökan om tillgång till samtliga handlingar i akten avseende avtalet LIEN 97-2011 och, i andra hand, delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 28 augusti 2012 som fattats med anledning av sökandens brev av den 27 juli 2012, i vilket sökanden uppmanade kommissionen att följa tribunalens dom av den 22 maj 2012 Internationaler Hilfsfonds/kommissionen (T-300/10, REU, EU:T:2012:247).
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Internationaler Hilfsfonds eV ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/35 |
Tribunalens beslut av den 6 januari 2015 – St'art m.fl. mot kommissionen
(Mål T-36/14) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Programmet ”European Creative Industries Alliance” - Projektet ”C I Factor” om införande av nya finansieringsinstrument för främjande av den kulturella och kreativa industrin - Beslut om att avsluta projektet - Rättsakt som ingår i ett rent avtalsrättsligt sammanhang från vilket den inte kan åtskiljas - Avvisning)
(2015/C 073/45)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: St'art – Fonds d’investissement dans les entreprises culturelles (Mons, Belgien) Stichting Cultuur – Ondernemen (Amsterdam, Nederländerna) och Angel Capital Innovations Ltd (London, Förenade kungariket Storbritannien) (ombud: advokaterna L. Dehin och C. Brüls)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Delaude, J. Estrada de Solà och S. Lejeune)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 29 november 2013, att avsluta projektet ”C-I Factor SI2-609157 – 2/G/ENT/CIP/11/C/N03C011”, om införande av nya finansieringsinstrument för främjande av den kulturella och kreativa industrin inom ramen för programmet ”European Creative Industries Alliance”, och, i konsekvens därmed avveckla det stöd som beviljats det konsortium som sökandena ingår i.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
St’art – Fonds d’investissement dans les entreprises culturelles, Stichting Cultuur – Ondernemen och Angel Capital Innovations Ltd förpliktas att bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/35 |
Tribunalens beslut av den 6 januari 2015 – St'art m.fl. mot kommissionen
(Mål T-93/14) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Programmet ”European Creative Industries Alliance” - projektet ”C I Factor” om införande av nya finansieringsinstrument för främjande av den kulturella och kreativa industrin - debetnota - Rättsakt som ingår i ett rent avtalsrättsligt sammanhang från vilket den inte kan åtskiljas - Avvisning)
(2015/C 073/46)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: St’art – Fonds d’investissement dans les entreprises culturelles (Mons, Belgien); Stichting Cultuur – Ondernemen (Amsterdam, Nederländerna); och Angel Capital Innovations Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna L. Dehin och C. Brüls)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Delaude, J. Estrada de Solà och S. Lejeune)
Saken
Ogiltigförklaring av det ”beslut av okänt datum som formaliserats av Europeiska kommissionen den 29 november 2013”, att återkräva ett belopp på 140 500,01 euro inom ramen för projektet ”C-I Factor SI2-609157 – 2/G/ENT/CIP/11/C/N03C011”, att i det syftet utfärda en debetnota och i förekommande fall kräva att medlemmarna i konsortiet svarar solidariskt för denna betalning.
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
St’art – Fonds d’investissement dans les entreprises culturelles, Stichting Cultuur – Ondernemen och Angel Capital Innovations Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens kostnader. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/36 |
Tribunalens beslut av den 7 januari 2015 – Freitas mot parlamentet och rådet
(Mål T-185/14) (1)
(Talan om ogiltigförklaring - Direktiv 2013/55/EU - Direktiv 2005/36/EG - Erkännande av yrkeskvalifikationer - Bestämmelsen att notarier som har utsetts av offentliga myndigheter inte omfattas av direktiv 2005/36 - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Avvisning)
(2015/C 073/47)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: José Freitas (Porto, Portugal) (ombud: advokaten J.-P. Hordies)
Svarande: Europaparlamentet (ombud: L. Visaggio och A. Tamás) och Europeiska unionens råd (ombud: P. Mahnič Bruni och M. Moore)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 354, s. 132).
Avgörande
|
1) |
Talan avvisas. |
|
2) |
Det saknas anledning att pröva de interventionsansökningar som lämnats in av Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Portugal, Rumänien, Europeiska kommissionen, Ordem dos Notários och Conseil national des barreaux. |
|
3) |
José Freitas ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de som uppkommit för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/37 |
Talan väckt den 13 november 2014 – Philips och Philips France mot kommissionen
(Mål T-762/14)
(2015/C 073/48)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Koninklijke Philips NV (Eindhoven, Nederländerna), och Philips France (Suresnes, Frankrike) (ombud: advokaterna J. de Pree, S. Molin och A. ter Haar)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara beslutet i den del det rör Philips, |
|
— |
i andra hand, upphäva eller nedsätta de böter som Philips ålagts i beslutet, |
|
— |
i vart fall förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandena yrkar delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 6250 final av den 3 september 2014 i ärende AT.39574 – Chips till smartkort
Till stöd för sin talan åberopar sökandena nio grunder.
|
1. |
Första grunden: Åsidosättande av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, eftersom kommissionen inte har styrkt att de kontaktnätverk som Philips ingick i utgjorde en konkurrensbegränsning genom sitt syfte. |
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, i det att kommissionen slog fast att överträdelsen avsåg smartkortchips för alla användningsområden och inte endast SIM-kort. |
|
3. |
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, i det att kommissionen inte har styrkt att Philips ingick i en multilateral kartell tillsammans med Infineon, Renesas och Samsung och deltog i en enda fortlöpande överträdelse. |
|
4. |
Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om god förvaltning och omsorgsplikten i det att kommissionen inte var rättvis och opartisk vid sin handläggning av ärendet. |
|
5. |
Femte grunden: Åsidosättande av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, i det att kommissionen, som en följd av det sätt på vilket den har hanterat förfarandet, inte har styrkt den påtalade överträdelsen. |
|
6. |
Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 27 i förordning nr 1/2003 (1), artikel 11 i förordning nr 773/2004 (2), och av artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt åsidosättande av Philips rätt till försvar, eftersom kommissionen underlät att göra viktig bevisning till bolagets fördel tillgänglig. |
|
7. |
Sjunde grunden: Åsidosättande av artikel 25 i förordning nr 1/2003, i det att kommissionen inte fick vidta åtgärder mot de delar av det påtalade beteende som ägde rum före den 3 september 2004. |
|
8. |
Åttonde grunden: Åsidosättande av riktlinjerna för beräkning av böter, eftersom kommissionen fastställde värdet av den relevanta försäljningen oriktigt. |
|
9. |
Nionde grunden: Åsidosättande av riktlinjerna för beräkning av böter, artikel 23 i förordning nr 1/2003 och proportionalitetsprincipen i det att kommissionen tillämpade en oproportionerligt stor faktor avseende överträdelsens allvar. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [101 FEUF] och [102 FEUF] (EGT L 1, 2003, s. 1).
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna [101 FEUF] och [102 FEUF] (EUT L 123, s. 18).
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/38 |
Talan väckt den 14 november 2014 – Soprema mot harmoniseringsbyrån – Sopro Bauchemie (SOPRAPUR)
(Mål T-763/14)
(2015/C 073/49)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Holding Soprema (Strasbourg, Frankrike) (ombud: advokaten M.-R. Hirsch)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Sopro Bauchemie GmbH (Wiesbaden, Tyskland)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Innehavare av det omtvistade varumärket: Sökanden
Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av ordmärket ”SOPRAPUR” – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 977 642
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Invändningsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 14/08/2014 i ärende R 1370/2013-2
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara det angripna beslutet, och |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder
|
— |
Åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009. |
|
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/39 |
Talan väckt den 24 november 2014 – Red Lemon. mot harmoniseringsbyrån – HABM – Lidl Stiftung (ABTRONIC)
(Mål T-775/14)
(2015/C 073/50)
Ansökan är avfattad på: tyska
Parter
Sökande: Red Lemon Inc. (Hong Kong, Kina) (ombud: advokaterna T. Wieland och S. Müller)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Lidl Stiftung & Co. KG (Neckarsulm, Tyskland)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Varumärkessökande: Sökanden
Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”ABTRONIC” – Registreringsansökan nr 8 534 811
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Invändningsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 4 september 2014 i ärende R 2060/2013-1
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara det angripna beslutet och avslå invändningen samt |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
Åsidosättande av artikel 8.1 i förordning nr 207/2009.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/40 |
Talan väckt den 25 november 2014 – SolarWorld mot kommissionen
(Mål T-783/14)
(2015/C 073/51)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: SolarWorld AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaten L. Ruessmann och J. Beck, Solicitor)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ta upp talan till prövning och bifalla den, |
|
— |
ogiltigförklara den angripna rättsakten, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar att tribunalen ska ogiltigförklara kommissionens beslut att justera minimiimportpriset för import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter med ursprung i eller avsända från Kina.
Till stöd för sitt yrkande åberopar sökanden en enda grund, nämligen att kommissionen åsidosatte artikel 8.1 i förordning nr 1225/2009 (1) och artikel 13.1 i rådets förordning nr 597/2009 (2) när den justerade minimiimportpriset utan att pröva huruvida det justerade importpriset lämpade sig för att undanröja de skadliga verkningarna av dumpning och subventionering.
(1) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, s. 51).
(2) Rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 188, s. 93).
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/40 |
Talan väckt den 1 december 2014 – Bourdouvali m.fl. mot rådet m.fl.
(Mål T-786/14)
(2015/C 073/52)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Eleni Pavlikka Bourdouvali (Meneou, Cypern) och 47 andra sökande (ombud: P. Tridimas, Barrister)
Svarande: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionen företrädd av Europeiska kommissionen, Eurogruppen företrädd av Europeiska unionens råd, Europeiska centralbanken.
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
|
— |
förplikta svarandena att till sökandena betala de belopp som framgår av den tabell som är bifogad ansökan jämte ränta beräknad från den 16 mars 2013 till dagen för domens avkunnande, |
|
— |
förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna. |
I andra hand yrkar sökanden att tribunalen ska
|
— |
slå fast att Europeiska unionen och/eller svarandeinstitutionerna har ådragit sig utomobligatoriskt ansvar, |
|
— |
avgöra vilket förfarande som ska följas för att fastställa den ersättningsgilla skada som sökandena faktiskt lidit, |
|
— |
förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandena (totalt 48) är insättare och/eller aktieägare och/eller obligationsinnehavare vid Bank of Cyprus Public Company Ltd och/eller Cyprus Popular Bank Public Co. Ltd. De begär ersättning i enlighet med artiklarna 268 FEUF och 340(2) och 340(3) FEUF, som reglerar EU:s utomobligatoriska skadeståndsansvar, för den skada de lidit till följd av åtgärder vidtagna av svarandeinstitutionerna, vilka har ålagt Republiken Cypern att genomföra ett skuldnedskrivningsprogram.
Sökandena anser att det av svarandeinstitutionerna antagna skuldnedskrivningsprogrammet för Republiken Cypern direkt ledde till att de gjorde förluster på sina insättningar och aktieinnehav. De gör gällande att Republiken Cyperns skuldavskrivningsåtgärder enbart vidtogs för att implementera de åtgärder som svarandena antagit och att de även hade godkänts av svarandeinstitutionerna.
Sökandena hävdar att skuldnedskrivningsprogrammet innebär en kränkning av rätten till egendom, vilken skyddas av artikel 1 i protokoll 1 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sökandena gör även gällande att skuldnedskrivningsprogrammet åsidosätter proportionalitetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och icke-diskrimineringsprincipen.
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/41 |
Talan väckt den 8 december 2014 – Unilever mot harmoniseringsbyrån – (Fair & Lovely)
(Mål T-811/14)
(2015/C 073/53)
Ansökan är avfattad på engelska
Parter
Sökande: Unilever NV (Rotterdam, Nederländerna) (ombud: A. Fox, Solicitor)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Technopharma Ltd (London, Förenade kungariket)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Varumärkessökande: Sökanden
Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementen ”Fair & Lovely” – Registreringsansökan nr 4 045 092
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Invändningsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 6 oktober 2014 i ärende R 1004/2013-4
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara det angripna beslutet och vilandeförklara förfarandet i ärende R 1004/2013-4 i avvaktan på utgången av de nationella förfarandena avseende de tidigare nationella registreringarna och ansökan som åberopats av Technopharma Ltd i Spanien, Tyskland, Frankrike, Benelux och Förenade kungariket, samt |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder
|
— |
Åsidosättande av artiklarna 64.1 och 75 i förordning nr 207/2009. |
|
— |
Åsidosättande av artiklarna 20.7 c och 50.1 i förordning nr 2868/95. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/42 |
Talan väckt den 24 december 2014 – Alfamicro mot kommissionen
(Mål T-831/14)
(2015/C 073/54)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Alfamicro – Sistemas de Computadores, Sociedade Unipessoal, Lda (Cascais, Portugal) (ombud: advokaterna G. Gentil Anastácio och D. Pirra Xarepe)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 28 oktober 2014, vilket antagits för att genomföra den finansiella revisionen 12-DAS-03 avseende bidragsavtal nr 238882, med samtliga därav följande rättsverkningar, i synnerhet upphävande av det betalningskrav avseende beloppet 467 131 euro som intagits däri samt utfärdande av en kreditnota på detta belopp till sökanden. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.
|
1. |
Första grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen
|
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och av principen om god förvaltning.
|
|
3. |
Tredje grunden: Avtalsbrott
|
|
4. |
Fjärde grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten
|
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/43 |
Talan väckt den 30 december 2014 – Spanien mot kommissionen
(Mål T-841/14)
(2015/C 073/55)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Gavela Llopis, Abogado del Estado)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara den ränteberäkning som kommissionens tjänstemän gjort i skrivelsen av den 21 oktober 2014, |
|
— |
i andra hand fastställa att det inte finns grund för att tillämpa den ökning som föreskrivs i den andra och den tredje meningen i artikel 11 [i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000], |
|
— |
och, likaså i andra hand i förhållande till det första yrkandet, oavsett huruvida det ovannämnda andrahandsyrkandet bifalls eller ej, fastställa att den dag då dröjsmålsräntan ska börja återbetalas är den 20 januari 2004, det vill säga den [första] arbetsdagen [efter den 19:e] i den andra månaden efter den månad då skulden konstaterades – vilket skedde den 27 november 2003 – varvid skulden avser samtliga de transit försändelser som är föremål för detta förfarande och i annat fall åtminstone [vad gäller räntan på däremot svarande tullskuld] de tre sista transitförsändelserna, och |
|
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan avser beslutet i kommissionens skrivelse Ares (2014) 3486706 (BUDG/B/02/MTC/IB) av den 21 oktober 2014, genom vilket kommissionen har tillämpat artikel 11 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel.
Tvisten har sin upprinnelse i en undersökning som de nederländska myndigheterna bedrivit avseende 26 transitförsändelser som hade skickats via den nederländska tullmyndigheten mellan april och november 1994 och som enligt ett intyg av den spanska tullmyndigheten i Algeciras hade lämnat tullområdet. De nederländska myndigheterna ansåg att varorna i fråga hade undandragits tullkontroll eftersom de inte hade lämnat unionens område. Myndigheterna upprättade därför en ny rapport avseende 8 transitdeklarationer, i vilken de ifrågasatte äktheten av de stämplar och underskrifter som förekom i de handlingar som tillhandahållits som bevis på att transitformaliteterna hade fullgjorts.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
|
1. |
Första grunden: Åsidosättande av artikel 11 i förordning nr 1150/2000 jämförd med artiklarna 9.1, 10.1 andra stycket, 6.3 och 2 [i nämnda förordning], eftersom kommissionen tillämpat denna bestämmelse på faktiska omständigheter som inte anges i förordningen.
|
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen i samband med tillämpningen av den andra och den tredje meningen i artikel 11 i förordning nr 1150/2000
|
|
3. |
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 2.3 i förordning nr 1150/2000 om fastställande av datum för när tullskulden ska anses ha konstaterats. Det ursprungliga datumet för återbetalningen av dröjsmålsräntan har fastställts på ett felaktigt sätt, eftersom det är fråga om ärenden som har gått vidare till domstol och [skulden] således i vart fall inte kan ha konstaterats innan domstolen meddelat sitt avgörande. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/45 |
Överklagande ingett den 31 december 2014 av Carlo De Nicola av den dom som personaldomstolen meddelade den 11 november 2014 i mål F-55/08 RENV, De Nicola mot EIB
(Mål T-848/14)
(2015/C 073/56)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxembourg) (ombud: advokaten L. Isola)
Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska bifalla överklagandet och delvis ändra den överklagade domen genom att stryka hänvisningen till artikel 270 FEUF, upphäva punkterna 2 och 3 i domslutet och punkterna 16, 17, 18, 19, 22, 37, 41, 42, 45, 47, 48, 49, 51, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, och 66 i domskälen. Klaganden yrkar vidare att tribunalen ska återförvisa målet till en annan avdelning vid personaldomstolen, i en annan sammansättning, för att den på nytt ska ta ställning till de punkter som upphävts, efter att ha vidtagit de åtgärder för processledning som begärts. Klaganden förbehåller sig rätten att framlägga alla typer av bevisning, direkt eller på annat sätt, som krävs för att bemöta alla argument som motparten anför till sitt försvar, och åberopa alla andra handlingar som krävs för att tillbakavisa motparterns argument. Klaganden yrkar att Europeiska investeringsbanken ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Förevarande överklagande är riktat mot den dom som personaldomstolen meddelade den 11 november 2014 i mål F-55/08 RENV, De Nicola mot EIB.
Klaganden åberopar följande grunder till stöd för sitt överklagande.
|
1. |
Underlåtenhet att pröva begäran om att EIB:s synpunkter och ingivna handlingar inte skulle beaktas. |
|
2. |
Underlåtenhet att pröva invändningen mot den dömande avdelningens ordförande. |
|
3. |
Oriktig tolkning av domen i målet T-37/10 P. |
|
4. |
Avsaknad av motivering eller oriktig motivering vad gäller fastställandet av förekomsten av mobbning. Klaganden yrkar att motparten ska förpliktas att upphöra med mobbningen. |
|
5. |
Kommittén för överklaganden ska uttala sig i sak vad gäller betygsrapporten för år 2006. |
|
6. |
Klaganden har intresse av att få till stånd en prövning av besluten att upphäva befordringarna för år 2007, för att förhindra att de vinner laga kraft. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/46 |
Överklagande ingett den 31 december 2014 av Carlo De Nicola av den dom som personaldomstolen meddelade den 18 november 2014 i mål F-59/09 RENV, De Nicola mot EIB
(Mål T-849/14)
(2015/C 073/57)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten L. Isola)
Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska bifalla överklagandet och delvis ändra den överklagade domen, upphäva punkterna 2 och 3 i domslutet, fastställandet av att förevarande mål är ett en tvist enligt artikel 270, och punkterna 43, 44, 50, 55, 56, 58, 59, 60, 61, 63, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72 och 73 i domskälen. Klaganden yrkar vidare att tribunalen ska återförvisa målet till en annan avdelning vid personaldomstolen, i en annan sammansättning, för att den på nytt ska ta ställning till de punkter som upphävts efter det att det tidigare begärda läkarutlåtandet har inhämtats. Klaganden förbehåller sig rätten att framlägga alla typer av bevisning, direkt eller på annat sätt, som krävs för att bemöta alla argument som motparten anför till sitt försvar, och åberopa alla andra handlingar som krävs för att tillbakavisa motparterns argument.
Grunder och huvudargument
Förevarande överklagande är riktat mot den dom som personaldomstolen meddelade den 18 november 2014 i mål F-59/09 RENV, De Nicola mot EIB.
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden följande grunder.
|
1. |
Vad gäller kommittén för överklaganden invänder klaganden mot beslutet om avvisning mot bakgrund av kommitténs arbetsordning, och mot påståendet att han fått tillräcklig gottgörelse för den uppkomna skadan genom att den ogiltigförklarade akten har avlägsnats från klagandens personalakt. Klaganden gör gällande att personaldomstolen har överskridit sina befogenheter. |
|
2. |
Vad gäller den mobbning som klaganden utsatts för invänder han mot att personaldomstolen avvisade hans yrkande om fastställelse av mobbningen, underlät att pröva detta specifika yrkande och underlät att följa domen i vilken återförvisningen beslutades. Klaganden gör gällande att EIB:s nya invändningar i det återförvisade målet borde ha avvisats och att personaldomstolen gjort sig skyldig till maktmissbruk genom att träda i stället för sökandens advokat och fastslå att det lämpligare att inte pröva yrkandet om skadestånd, eftersom det behandlades i mål F-52/11 och var bättre underbyggt i det målet. |
|
3. |
Vad gäller klagandens begäran om ett läkarutlåtande och framhåller klaganden att han aldrig har frånfallit sin begäran om ett sådant utlåtande samt om andra åtgärder för bevisupptagning, vilka personaldomstolen har avslagit med motiveringen att de inte var nödvändiga. När tribunalen slog fast att personaldomstolen återigen skulle pröva målet i sak ålåg det den att pröva alla yrkanden som framställts i vederbörlig ordning och vidta de åtgärder för processledning som var påkallade. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/47 |
Talan väckt den 8 januari 2015 – Ice Mountain Ibiza mot harmoniseringsbyrån – Marbella Atlantic Ocean Club (ocean beach club ibiza)
(Mål T-5/15)
(2015/C 073/58)
Ansökan är avfattad på: spanska
Parter
Sökande: Ice Mountain Ibiza, SL (San Antonio, Spanien) (ombud: advokaterna J. L. Gracia Albero och F. Miazzetto)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Marbella Atlantic Ocean Club, SL (Puerto Banús, Spanien)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Varumärkessökande: Sökanden
Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”ocean beach club ibiza” – Registreringsansökan nr 10 610 491
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Invändningsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 8 oktober 2014 i ärende i ärende R 2292/2013-1
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån antog den 8 oktober 2014 i ärende R 2292/2013-1 på så sätt att invändningen som Marbella Atlantic Ocean Club, SL har gjort avslås och ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 10 610 491”ocean beach club ibiza” (blandat) för klass 41 beviljas, samt |
|
— |
förplikta motparten att bära rättegångskostnaderna, inklusive samtliga kostnader som hänför sig till målet från och med förfarandet vid första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån vid tidigare instanser som har lett fram till förevarande talan. |
Grund
|
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/47 |
Talan väckt den 8 januari 2015 – Ice Mountain Ibiza mot harmoniseringsbyrån – Marbella Atlantic Ocean Club (ocean ibiza)
(Mål T-6/15)
(2015/C 073/59)
Ansökan är avfattad på: spanska
Parter
Sökande: Ice Mountain Ibiza, SL (San Antonio, Spanien) (ombud: advokaterna J. L. Gracia Albero och F. Miazzetto)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Marbella Atlantic Ocean Club, SL (Puerto Banús, Spanien)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Varumärkessökande: Sökanden
Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”ocean ibiza” – Registreringsansökan nr 10 610 525
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Invändningsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 8 oktober 2014 i ärende R 2207/2013-1
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån antog den 8 oktober 2014 i ärende R 2207/2013-1 på så sätt att invändningen som Marbella Atlantic Ocean Club, SL har gjort avslås och ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 10 610 525”ocean ibiza” (blandat) för klass 41 beviljas, samt |
|
— |
förplikta motparten att bära rättegångskostnaderna, inklusive samtliga kostnader som hänför sig till målet från och med förfarandet vid första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån vid tidigare instanser som har lett fram till förevarande talan. |
Grund
|
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/48 |
Överklagande ingett den 11 januari 2015 av Carlo De Nicola av den dom som personaldomstolen meddelade den 11 november 2014 i mål F-52/11, De Nicola mot EIB
(Mål T-10/15)
(2015/C 073/60)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: C. De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten L. Isola)
Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen delvis ska upphäva den överklagade domen, att den ska ogiltigförklara punkterna 2 och 3 i domslutet och punkterna 5, 7, 14, 16–21, 24–27, 29, 32, 35–37, 39–43, 46–55, 57–59, 62–66, 68–69, 73–74, 76–77, 87–91, 93, 95–100, 103, 106–107, 109–112, 117, 120, 124, 142, 144–145, 148–153, 161–170, 175–182 och 184–193 i den överklagade domen. Klaganden yrkar vidare att tribunalen ska återförvisa målet till en annan avdelning vid personaldomstolen, i syfte att den, i annan sammansättning, på nytt prövar de ogiltigförklarade punkterna sedan det redan tidigare begärda läkarutlåtandet inhämtats. Klaganden förbehåller sig möjligheten att yrka om att åtgärder för bevisupptagning, med avseende på såväl direkt bevisning som motbevis, ska vidtas om det är nödvändigt mot bakgrund av de argument som framförts av den övriga parten, och att klaganden ska ha rätt att inkomma med handlingar som kan vederlägga den övriga partens argument. Slutligen har klaganden yrkat att den övriga parten i målet ska ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden följande grunder.
|
1. |
Bristande motivering av de angripna bestämmelserna. |
|
2. |
Klaganden överklagar, vad beträffar ogiltigförklaringen av därmed sammanhängande rättsakter och de rättsakter som utredningskommittén har hänvisat till, beslutet att de inte kan tas upp till prövning, eftersom ansökan särskilt avsåg samtliga rättsakter som utredningskommittén har använt och begärt i onödan. |
|
3. |
Beträffande fastställelsen av att det förekommit mobbning, överklagar klaganden personaldomstolens beslut på grund av vilseledande motivering, eftersom fastställelsen att en avtalsförpliktelse gentemot klaganden har åsidosatts inte utgör ett åläggande riktat mot banken och utgör inte heller en principförklaring. |
|
4. |
Beträffande förpliktelsen att mobbningen ska upphöra, ska förbudet mot åläggandet inte anses vara absolut utan i stället undanröjas om det förekommer beteenden som kränker en människas värdighet och de grundläggande rättigheterna. |
|
5. |
Vad beträffar ansökan om skadestånd med anledning av mobbningen, framhålls den omständigheten att personaldomstolen har återkallat hans ansökningar hos utredningskommittén och att EIB inte har några verkställighetsskyldigheter då detta inte angetts i något avgörande och då kommitténs beslut inte är obligatoriskt, inte är tvingande och inte heller är en processförutsättning. |
|
6. |
Bad beträffar ansökan om skadestånd i sig gör klaganden gällande att personaldomstolen gjorde fel när den kritiserade klaganden för att inte närmare ha angett att det gjorts en felaktig rättstillämpning, och bestrider beslutet att skadeståndet ska uppgå till 3 000 euro. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/50 |
Talan väckt den 9 januari 2015 – Internet Consulting mot harmoniseringsbyrån – Provincia Autonoma di Bolzano-Alto Adige (SUEDTIROL)
(Mål T-11/15)
(2015/C 073/61)
Ansökan är avfattad på: italienska
Parter
Sökande: Internet Consulting GmbH (Brunico, Italia) (ombud: advokaterna L. Miori och A. Bertella)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Provincia Autonoma di Bolzano-Alto Adige (Bolzano, Italien)
Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringsbyrån
Innehavare av det omtvistade varumärket: Sökanden
Omtvistat varumärke: Ordmärket ”SUEDTIROL” – Gemenskapsvarumärke nr 2 826 931
Förfarande vid harmoniseringsbyrån: Ogiltighetsförfarande
Angripet beslut: Beslut meddelat av harmoniseringsbyråns överklagandenämnd den 10 oktober 2014 i ärende R 574/2013-G
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
|
— |
ogiltigförklara eller i vart fall ändra det angripna beslutet som meddelats av harmoniseringsbyråns överklagandenämnd den 10 oktober 2014 och delgetts den 13 november 2014 på så sätt att den ansökan om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket Suedtirol som ingetts av Provincia Autonoma di Bolzano avslås, |
|
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta kostnaderna för förfarandet såväl vid harmoniseringsbyrån som vid tribunalen. |
Grunder
|
— |
Åsidosättande och/eller oriktig tillämpning av artiklarna 5 och 56 i förordning (EG) nr 207/2009. |
|
— |
Åsidosättande och/eller oriktig tillämpning av artiklarna 7.1 c, 12 och 52 i förordning (EG) nr 207/2009. |
|
2.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/50 |
Tribunalens beslut av den 12 januari 2015 – Luxembourg mot kommissionen
(Mål T-259/14) (1)
(2015/C 073/62)
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på femte avdelningen i utökad sammansättning har förordnat om avskrivning av målet.