26.9.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 336/5

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 24 juni 2014

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering

(CON/2014/49)

(2014/C 336/04)

Inledning och rättslig grund

Den 18 mars 2014 respektive den 27 mars 2014 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europaparlamentet respektive rådet om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering (1) (nedan kallad förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör Europeiska centralbankssystemets (ECBS) medverkan till ett smidigt genomförande av politiken för det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1. Allmänna kommentarer

ECB välkomnar på det hela taget förslaget till förordning, som syftar till att skapa en säkrare och öppnare finansmarknad i linje med de rekommendationer från rådet för finansiell stabilitet (nedan kallat FSB) som godkändes av G20-ledarna i september 2013 (2). Genom förslaget till förordning införs åtgärder på tre olika områden: 1) uppgifter om transaktioner ska rapporteras till transaktionsregister, och behöriga myndigheter och berörda unionsorgan ska ha direkt och omedelbar tillgång till dessa uppgifter i syfte att underlätta övervakningen av ackumulerade systemrisker med koppling till användningen av transaktioner för värdepappersfinansiering (enligt förslaget till förordning omfattar detta repor, utlåning eller lån av värdepapper och råvaror samt andra transaktioner med likvärdig ekonomisk effekt och med liknande risker, särskilt återförsäljningstransaktioner eller sälj- och återköpstransaktioner), 2) information om transaktioner för värdepappersfinansiering ska lämnas till investerare vars tillgångar används i dessa transaktioner eller i andra finansieringsstrukturer som har motsvarande verkan som transaktioner för värdepappersfinansiering, och 3) det ska vara avtalsenlig öppenhet och insyn i återpantsättning. ECB anser att de nya enhetliga reglerna för rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering liksom bestämmelserna om återpantsättning kan spela en viktig roll för att öka den finansiella stabiliteten i unionen. När det gäller förslaget till förordning bör hänsyn också tas till det arbete som utförs av FSB:s dataexpertgrupp för marknaderna för värdepappersfinansiering, som inrättades för att utarbeta rekommendationer om datainsamling och aggregering på global nivå i enlighet med FSB:s rekommendationer och som ska ha tagit fram förslag till standarder och förfaranden senast vid utgången av 2014 (3). Utöver detta har ECB följande specifika kommentarer.

2. Specifika kommentarer

2.1 Undantag för centralbankstransaktioner från skyldigheterna i fråga om öppenhet, insyn och rapportering

Enligt det föreslagna regelverket för rapportering, öppenhet och insyn föreskrivs inget undantag för transaktioner där motparten är en centralbank inom ECBS (4).

ECB noterar i detta sammanhang att om det förekommer rapportering, öppenhet och insyn i fråga om vilka transaktioner som utförs av centralbankerna som ett led i deras olika lagstadgade mål och uppgifter skulle detta visserligen inte leda till ökad öppenhet och insyn för marknaden, men allvarligt äventyra effektiviteten i denna verksamhet, dvs. penningpolitiska transaktioner eller valutatransaktioner. Därigenom skulle rapportering, öppenhet och insyn i fråga om sådana transaktioner också äventyra centralbankernas utförande av dessa uppgifter, som bygger på aktualitet och konfidentialitet.

Om det ställs krav på att motparter, för transaktioner där en medlem av ECBS är part, ska rapportera samtliga relaterade uppgifter till transaktionsregister, kan detta strida mot ECB:s och de nationella centralbankernas sekretessregler och vara oförenligt med den immunitet som beviljats ECB enligt fördraget, framför allt okränkbarheten för ECB:s arkiv och officiella meddelanden (5). Av dessa skäl bör transaktioner där motparten är en centralbank inom ECBS undantas även från skyldigheterna i fråga om rapportering, öppenhet och insyn.

ECB skulle starkt rekommendera att det införs ett transaktionsbaserat undantag i förslaget till förordning (6). Om det inte införs ett sådant undantag skulle detta ha samma effekt som om skyldigheterna i fråga om rapportering, öppenhet och insyn infördes för ECBS i sig.

2.2 Förtydligande av kommissionens befogenhet att ändra förteckningen över undantag

Det krävs dessutom ett förtydligande av artikel 2.3 i förslaget till förordning, där det fastställs att kommissionen ska ges befogenhet att ändra förteckningen över undantag enligt artikel 2.2 genom en delegerad akt. ECB anser att artikel 2.3 bör innehålla en direkt hänvisning till möjligheten att utöka förteckningen över undantag så att den omfattar centralbanker i tredjeland (7).

2.3 Återpantsättning

I förslaget till förordning avses med återpantsättning ”användning av en mottagande motpart av finansiella instrument vilka mottagits som säkerhet i eget namn och för egen eller annan motparts räkning” (8). Enligt förslaget till förordning får en motpart som får finansiella instrument som säkerhet tillåtas att återpantsätta dem bara om den tillhandahållande motparten uttryckligt medgivit det och först sedan säkerheten har överförts till dennes eget konto (9).

ECB välkomnar rapporteringsskyldigheterna för transaktioner för värdepappersfinansiering enligt artikel 4, däribland skyldigheten att detaljrapportera om ställande av säkerhet, särskilt om den kan återpantsättas eller om den har återpantsatts. ECB är också positiv till de krav på avtalsenlig öppenhet och insyn som fastställs i artikel 15 i förslaget till förordning. Men för att säkerställa överensstämmelsen föreslår ECB att terminologin i förslaget till förordning i största möjliga utsträckning samordnas med FSB:s rekommendationer (10), och följaktligen att begreppet återanvändning ska användas i stället för återpantsättning, eftersom det bättre speglar det breda spektrum av transaktioner som omfattas av förslaget till förordning och kommer att ge marknadsaktörerna rättssäkerhet. ECB föreslår ett antal ändringar för detta ändamål (11).

När det gäller kraven på avtalsenlig öppenhet och insyn görs det i förslaget till förordning ingen åtskillnad mellan finansiell säkerhet som överförts inom ramen för ett ”avtal om finansiell äganderättsöverföring” och ett ”avtal om finansiell säkerhet” i den mening som avses i direktiv 2002/47/EG (12). Med ett avtal om finansiell äganderättsöverföring överför säkerhetsställaren full äganderätt eller full rätt till en finansiell säkerhet till en säkerhetstagare. Med ett avtal om finansiell säkerhet ställer säkerhetsställaren däremot finansiell säkerhet till säkerhetstagaren eller till dennes förmån, men den fulla eller kvalificerade äganderätten till den finansiella säkerheten kvarstår hos säkerhetsställaren när säkerhetsrätten är fastställd. Sett till den finansiella stabiliteten bör det i princip välkomnas att förslaget till förordning har ett brett tillämpningsområde. Men med hänsyn till bestämmelserna i direktiv 2002/47/EG bör en säkerhetstagare inte begränsas från att åtnjuta full äganderätt eller full rätt till den finansiella säkerheten när ett avtal om finansiell äganderättsöverföring har ingåtts. Den mottagande motparten bör visserligen vara skyldig att uppfylla de övriga krav som fastställs i artikel 15 i förslaget till förordning, men det bör ändå klargöras att om ett avtal om finansiell äganderättsöverföring ingås förutsätter detta i sig ett samtycke till återanvändning, att ett eventuellt åsidosättande av kraven i artikel 15 inte kommer att påverka giltigheten eller genomförbarheten för transaktionen för värdepappersfinansiering samt att den mottagande motparten endast skulle kunna omfattas av administrativa påföljder enligt förslaget till förordning. ECB föreslår ett antal ändringar för detta ändamål (13).

ECB noterar att förslaget till förordning inriktas enbart på att införa krav i fråga om rapportering, öppenhet och insyn. Den senaste finanskrisen har emellertid visat att återanvändning och återpantsättning av kundtillgångar kan medföra betydande risker för den finansiella stabiliteten: det kan öka smittorisken, leda till en alltför hög skuldsättningsgrad i det finansiella systemet samt även risken för uttagsanstormningar mot enskilda institut. I detta sammanhang ska det även noteras att FSB har utfärdat rekommendationer på internationell nivå i syfte att införa begränsningar för 1) återpantsättning av kundtillgångar för att finansiera intermediärens aktiviteter för egen räkning, och 2) vilka enheter som tillåts utföra återpantsättning av kundtillgångar (14). Det kan dessutom bli nödvändigt med ytterligare åtgärder i unionen. ECB anser därför att det är viktigt att kommissionen bedömer behovet av ytterligare lagstiftningsåtgärder som sträcker sig längre än de krav som föreslagits i fråga om rapportering, öppenhet och insyn och inbegriper kvantitativa begränsningar för återanvändning och återpantsättning av kundtillgångar som skulle kunna införas i en framtida rättsakt. Det bör göras en ingående kostnadsnyttoanalys för att säkerställa att sådana kvantitativa begränsningar inte inverkar negativt på marknaderna för värdepappersfinansiering.

2.4 Tillvägagångssätt för att rapportera uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering

För att fullgöra ECBS uppgifter och övervaka de finansiella marknaderna och den finansiella verksamheten inom euroområdet samt unionen som helhet behöver ECB, med hjälp av de nationella centralbankerna, samla in statistikuppgifter av hög kvalitet (15). De uppgifter om transaktioner som enligt förslaget till förordning ska rapporteras till transaktionsregister samt i vissa fall till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) är därför avgörande för att ECBS ska kunna genomföra sina uppgifter, nämligen att 1) bidra till stabiliteten i det finansiella systemet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget genom att övervaka ackumulerade systemrisker med koppling till transaktioner för värdepappersfinansiering, 2) att genomföra den monetära politiken, 3) att analysera den penningpolitiska transmissionsmekanismen, 4) att utöva tillsyn över finansmarknadens infrastruktur (16) och 5) ge analys- och statistikstöd till Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i enlighet med förordning (EU) nr 1096/2010 (17).

Av dessa skäl samt i syfte att minimera rapporteringsbördan för aktörerna på finansmarknaden bör uppgifterna om de olika typer av transaktioner för värdepappersfinansiering som ska rapporteras samt formen och frekvensen för dessa rapporter göra det lättare att använda sådan information för de uppgifter som ECBS ska utföra. ECB välkomnar möjligheten att ha ett nära samarbete med Esma för att utarbeta förslag till tekniska standarder och är redo att stödja Esma med denna uppgift.

ECB rekommenderar också att uppgifter om SFT ska rapporteras till samt sammanställas och göras tillgängliga för ECBS med maximal detaljeringsnivå och i helt standardiserad form. Vad gäller de poster som ska rapporteras rekommenderar ECB att de tekniska standarder som utarbetas enligt artikel 4.7 i förslaget till förordning ska omfatta uppgifter om de enskilda tillgångar som används som säkerhet samt huvudbelopp, valuta, typ, kvalitet och värde för varje tillgång som ska rapporteras. Detta kommer att göra det lättare att fastställa vilka tillgångar som kan återpantsättas eller har återpantsatts samt ska underlätta automatiska förfaranden för att sammanställa sådan information. Genom de tekniska standarderna bör det också vara möjligt att rapportera enskilda tillgångar som är föremål för värdepappers- eller råvarulån. Enskilda tillgångar bör även rapporteras i de fall då säkerheten för transaktioner har ställts genom pooler av tillgångar, t.ex. på portföljbasis eller via trepartshantering av säkerheter (18). De tekniska standarderna bör utformas så att de tekniska särdragen för sådana pooler av tillgångar och deras dynamiska karaktär beaktas, särskilt om poolens sammansättning ändras ofta. Rapporteringsmetoden för enskilda tillgångar bör anpassas i enlighet med detta. Ett alternativ för att underlätta rapporteringen av trepartsrepor skulle t.ex. kunna vara att tillåta rapportering av sammansättningen av enskilda tillgångar vid dagens slut inom den pool av säkerheter som säkrar transaktionerna. Om rapportering genomförs via den relevanta finansmarknadens infrastruktur, kan detta underlätta rapporteringen på ett tekniskt plan (så att den inbegriper uppgifter om enskilda tillgångar som utgör säkerhet) och vara förenligt med artikel 4.1 i förslaget till förordning, där det fastställs att motparter får delegera rapporteringen av transaktioner för värdepappersfinansiering.

Utöver detta föreslår ECB att de tekniska standarderna ska innehålla krav på att motparter ska rapportera ytterligare poster i syfte att underlätta en mer omfattande kontroll med avseende på den finansiella stabiliteten samt för de ECBS-uppgifter som anges ovan. I samband med detta ska bland annat den internationella utvecklingen, t.ex. FSB:s pågående arbete, beaktas.

Enligt förslaget till förordning ska de närmare uppgifterna om transaktioner för värdepappersfinansiering rapporteras in senast den första arbetsdagen efter att transaktionen ingåtts, ändrats eller avslutats. För att säkerställa uppgifternas kvalitet och se till så att samtliga uppgifter är fullständiga och korrekta rekommenderar ECB att det tas under övervägande om det ska krävas en mindre frekvent rapportering från motparterna av ytterligare uppgifter om transaktioner som ännu inte har förfallit. Dessa ytterligare rapporteringskrav syftar till att minska de fel som efterhand ackumuleras i de rapporterade uppgifterna om transaktioner för värdepappersfinansiering, vilket också skulle vara i linje med FSB:s rekommendation att sammanställa regelbundna ögonblicksbilder av utestående saldon (19).

ECB rekommenderar starkt att de tekniska standarderna i förslaget till förordning ska inbegripa krav på att de rapporterade uppgifterna ska omfatta lämpliga identifieringskoder på grundval av nuvarande och kommande internationellt överenskomna standarder. Esma bör göra det obligatoriskt för samtliga motparter som omfattas av förslaget till förordning att använda sådana identifieringskoder, särskilt Isinkoden (det internationella standardnumret för värdepapper), den globala identifieringskoden för juridiska personer (LEI) samt en unik transaktionskod (20).

För det första bör Isinkoden, som tilldelas värdepapper och utgör en unik identitetskod för en värdepappersemission, anges när instrument i form av icke-kontanta säkerheter rapporteras.

För det andra bör samtliga parter till finansiella transaktioner identifieras genom en unik kod som säkerställer överensstämmelse och bidrar till att uppgifter sammanställs på lämpligt sätt. För detta syfte stöder ECB att det globala LEI-systemet, som har godkänts av Europeiska bankmyndigheten och Esma (21), används i överensstämmelse med FSB-rekommendationerna (22). Det globala LEI-systemet har visserligen inte tagits i drift fullt ut, men i artikel 4.8 i förslaget till förordning bör det anges att LEI-koder behöver tillämpas i de tekniska standarderna, framför allt med tanke på att pre-LEI-koderna används inom ramen för provisoriska globala LEI-systemet, som nu är i drift (23). Användningen av LEI- eller pre-LEI-systemet kommer att göra det enklare att samla in och aggregera uppgifter på global nivå, framför allt att korrigera för dubbelräkning av internationella transaktioner som har rapporterats i olika jurisdiktioner.

För det tredje rekommenderar ECB starkt att Esma utarbetar en unik transaktionskod på europeisk nivå, med tanke på att det saknas en överenskommen ram på internationell nivå. Detta är särskilt viktigt för att matcha information om samma transaktion som har rapporterats av två eller flera motparter och utgör även en nödvändig förutsättning för att säkerställa tillförlitligheten för den information som har lämnats av en motpart, t.ex. för att undvika luckor och dubbelräkning.

Det är också viktigt att se till att ECBS har lämplig tillgång till fullständig, helt standardiserad och detaljerad information som har samlats in av transaktionsregister i sådana format som gör det lättare att utföra ECBS-uppgifterna (24). I de fall då Esma anser att detta är nödvändigt och lämpligt bör myndigheten ha möjlighet att i förslaget till tekniska standarder införa förfaranden för att transaktionsregistren ska kunna kontrollera att de rapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta, särskilt i fall då transaktionsregistret misstänker att uppgifter saknas, är ofullständiga eller inkonsekventa (25). Detta ska inte påverka de behöriga myndigheternas befogenhet att tillgripa administrativa påföljder och åtgärder i enlighet med kapitel VIII i förslaget till förordning.

När dessa tekniska standarder har antagits i enlighet med förfarandet i förordning (EU) nr 1095/2010 (26) är det viktigt att de uppdateras regelbundet för att på lämpligt sätt spegla marknadsutvecklingen, förstärka regelverket och ge den enda europeiska regelboken full genomslagskraft.

Tekniska standarder som har antagits inom ramen för annan unionslagstiftning om finansiella tjänster, exempelvis förordning (EU) nr 648/2012, kan också behöva samordnas med de tekniska standarder som antas inom ramen för förslaget till förordning. Detta kommer att bidra till att minska rapporteringsbördan för motparter och samtidigt säkerställa att dessa rapporter verkligen innehåller de uppgifter som krävs enligt artikel 4 i förslaget till förordning. Syftet med en sådan samordning bör vara att säkerställa en omfattande kontroll av transaktioner för värdepappersfinansiering, särskilt överensstämmelsen i fråga om uppgifter och format för de transaktioner för värdepappersfinansiering som rapporteras i enlighet med artikel 4.6 i förslaget till förordning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 24 juni 2014.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) COM(2014) 40 final.

(2) Se Strengthening Oversight and Regulation of Shadow Banking: Policy Framework for Addressing Shadow Banking Risks in Securities Lending and Repos (nedan kallade FSB:s rekommendationer), 29 augusti 2013, finns på FSB:s webbplats på http://www.financialstabilityboard.org/

(3) Se rekommendationerna 2 och 3 i FSB:s rekommendationer.

(4) I artikel 2.2 i förslaget till förordning föreskrivs endast ett subjektivt undantag för medlemmarna i ECBS, andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner, andra offentliga unionsorgan som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden och Banken för internationell betalningsutjämning. Motparter till transaktioner som utförs av centralbanker inom ECBS undantas inte klart och tydligt från de skyldigheter i fråga om rapportering, öppenhet och insyn som fastställs i artiklarna 4, 13, 14 och 15 i förslaget till förordning.

(5) Se artikel 343 i fördraget och artikel 39 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) samt artiklarna 2, 5 och 22 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

(6) Se ändring 7 i bilagan till detta yttrande. Jämför punkt 7.2 i yttrande CON/2012/21 och artikel 1.6–1.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84). Alla ECB:s yttranden finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).

(7) Se ändring 8 i bilagan till detta yttrande. Detta förtydligande skulle vara förenligt med artikel 1.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1) och artikel 1.9 i förordning (EU) nr 600/2014.

(8) Artikel 3.7 i förslaget till förordning.

(9) Artikel 15 i förslaget till förordning.

(10) Se rekommendation 7 i FSB:s rekommendationer.

(11) Se ändring 10 i bilagan till detta yttrande. Se även ändringarna 2–6, 11 och 16.

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43).

(13) Se ändringarna 10 och 19 i bilagan till detta yttrande.

(14) Se rekommendation 7 i FSB:s rekommendationer.

(15) Artikel 5 i ECBS-stadgan.

(16) Se yttrande CON/2011/1.

(17) Rådets förordning (EU) nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet (EUT L 331, 15.12.2010, s. 162).

(18) Se ändring 11 i bilagan till detta yttrande.

(19) Se rekommendation 2 i FSB:s rekommendationer.

(20) Se ändring 12 i bilagan till detta yttrande.

(21) Se EBA:s rekommendation om hur identifieringskoden för juridiska personer (LEI) ska användas (EBA/REC/2014/01), 29 januari 2014, finns på EBA:s webbplats (http://www.eba.europa.eu), samt Esmas dokument med frågor och svar, Implementation of the Regulation (EU) No 648/2012 on OTC Derivatives, Central Counterparties and Trade Repositories (EMIR) (ESMA/2013/1527), 22 oktober 2013, s. 45, finns på Esmas webbplats (http://www.esma.europa.eu/).

(22) Se A Global Legal Entity Identifier for Financial Markets, 8 juni 2012, finns på FSB:s webbplats (http://www.financialstabilityboard.org/).

(23) Se LEI Regulatory Oversight Committee (ROC): 1st progress note on the Global LEI Initiative, 8 mars 2013, finns på LEI ROC:s webbplats (http://www.leiroc.org). Det provisoriska globala LEI-systemet inleddes i januari 2013 och i samband med detta godtog LEI ROC varje pre-LEI-kod utfärdad av en preliminär lokal driftsenhet (pre-LOU) som globalt kompatibel.

(24) Se ändring 15 i bilagan till detta yttrande.

(25) Se ändring 13 i bilagan till detta yttrande.

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

BILAGA

Ändringsförslag

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Skäl 9

”På så sätt kommer information om de inneboende riskerna på marknaderna för värdepappersfinansiering att kunna lagras centralt och vara lätt och direkt tillgängliga för bland annat Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma), Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa), de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska systemrisknämnden (nedan kallad ESRB) och berörda centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet (nedan kallat ECBS), inbegripet Europeiska centralbanken (ECB). De kan då spåra och övervaka riskerna för den finansiella stabiliteten av reglerade och oreglerade enheters verksamhet inom skuggbanksystemet. Esma bör bedöma befintliga standarder som inrättats genom artikel 9 i förordning (EU) nr 648/2012 och reglera transaktionsregister för derivatkontrakt och deras framtida utveckling, när den utformar eller föreslår ändringar i de tekniska tillsynsstandarderna enligt denna förordning och söka säkerställa att de berörda behöriga myndigheterna, ESRB och berörda centralbanker inom ECBS (inbegripet ECB) har direkt och omedelbar tillgång till alla uppgifter som krävs för att fullgöra sina uppdrag.”

Förklaring

De uppgifter om transaktioner som rapporteras till transaktionsregister samt i vissa fall till Esma är avgörande för att ECBS ska kunna genomföra sina uppgifter. Det bör framgå av förslaget till förordning att dessa uppgifter används för detta ändamål. Se punkt 2.4 i detta yttrande.

Ändring 2

Skäl 17

”Återpantsättning skapar likviditet och gör det möjligt för motparter att minska finansieringskostnader. Emellertid skapar detta komplicerade kedjor av säkerheter mellan traditionella banker och skuggbanksystemet, med risker för den finansiella stabiliteten. Motparters förtroende kan undergrävas och risker för finansiell stabilitet kan förstärkas genom avsaknaden av öppenhet och insyn i om finansiella instrument som ställts som säkerhet har återpantsatts och i respektive konkursrisker.”

”Återpantsättning Återanvändning skapar likviditet och gör det möjligt för motparter att minska finansieringskostnader. Emellertid skapar detta komplicerade kedjor av säkerheter mellan traditionella banker och skuggbanksystemet, med risker för den finansiella stabiliteten. Motparters förtroende kan undergrävas och risker för finansiell stabilitet kan förstärkas genom avsaknaden av öppenhet och insyn i om finansiella instrument som ställts som säkerhet har återpantsatts återanvänts och i respektive konkursrisker.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 3

Skäl 18

”I denna förordning fastställs informationsbestämmelser för motparter vid återpantsättning vilket inte bör påverka tillämpningen av sektorsbestämmelser som är anpassade till särskilda aktörer, strukturer och förhållanden. Därför bör förordningens bestämmelser om återpantsättning bara tillämpas på exempelvis fonder och förvaringsinstitut, när det inte finns några strängare regler om vidareutnyttjande enligt ramverket för investeringsfonder som utgör en lex specialis, med företräde framför bestämmelserna i denna förordning. Särskilt bör förordningen inte påverka tillämpningen av regler som begränsar motparters möjligheter till återpantsättning av finansiella instrument som tillhandahålls som säkerhet av motparter eller andra personer än motparter.”

”I denna förordning fastställs informationsbestämmelser för motparter vid återpantsättning återanvändning vilket inte bör påverka tillämpningen av sektorsbestämmelser som är anpassade till särskilda aktörer, strukturer och förhållanden. Därför bör förordningens bestämmelser om återpantsättning återanvändning bara tillämpas på exempelvis fonder och förvaringsinstitut, när det inte finns några strängare regler om vidareutnyttjande enligt ramverket för investeringsfonder som utgör en lex specialis, med företräde framför bestämmelserna i denna förordning. Särskilt bör förordningen inte påverka tillämpningen av regler som begränsar motparters möjligheter till återpantsättning återanvändning av finansiella instrument som tillhandahålls som säkerhet av motparter eller andra personer än motparter. Syftet med definitionen av begreppet återanvändning i denna förordning är att samordna den med FSB:s rekommendationer. Definitionen av återanvändning inbegriper begreppet återpantsättning i enlighet med FSB:s rekommendationer, utan påverkan på behovet att definiera detta begrepp för EU:s framtida lagstiftningsinitiativ.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 4

Skäl 24

”I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt att trygga öppenhet och insyn i viss marknadsverksamhet, som värdepappersfinansiering, återpantsättning och, i förekommande fall, andra finansieringsstrukturer och för att möjliggöra övervakningen och kartläggningen av dessas risker för den finansiella stabiliteten. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5.4 i EU-fördraget.”

”I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt att trygga öppenhet och insyn i viss marknadsverksamhet, som värdepappersfinansiering, återpantsättning återanvändning och, i förekommande fall, andra finansieringsstrukturer och för att möjliggöra övervakningen och kartläggningen av dessas risker för den finansiella stabiliteten. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5.4 i EU-fördraget.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 5

Artikel 1

”I denna förordning fastställs bestämmelser om öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, andra finansieringsstrukturer och återpantsättning.”

”I denna förordning fastställs bestämmelser om öppenhet och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering, andra finansieringsstrukturer och återpantsättning återanvändning.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 6

Artikel 2.1 d

”(d)

En motpart i en återpantsättning som har sitt säte

(1)	i unionen, inklusive alla filialer oavsett lokalisering,

(2)

i ett tredjeland, i något av följande fall:

i)	Återpantsättningen ingår i en EU-filials verksamhet.

ii)	Återpantsättningen avser finansiella instrument som ställts som säkerhet av en motpart med säte i unionen eller av en EU-filial till en motpart med säte i tredjeland.”

”(d)

En motpart i en återpantsättning återanvändning som har sitt säte

(1)	i unionen, inklusive alla filialer oavsett lokalisering,

(2)

i ett tredjeland, i något av följande fall:

i)	Återpantsättningen Återanvändningen ingår i en EU-filials verksamhet.

ii)	Återpantsättningen Återanvändningen avser finansiella instrument som ställts som säkerhet av en motpart med säte i unionen eller av en EU-filial till en motpart med säte i tredjeland.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 7

Artikel 2.2a

Ingen text.

”Denna förordning får inte tillämpas på transaktioner där de organ som anges i andra stycket är motpart.”

Förklaring

Det subjektiva undantag som innebär att medlemmar av ECBS undantas från tillämpningen av förslaget till förordning är inte tillräckligt för att säkerställa att transaktioner där medlemmar i ECBS är motpart även är undantagna från skyldigheterna i fråga om rapportering, öppenhet och insyn. Därför behöver detta nya stycke införas. Se punkt 2.1 i detta yttrande.

Ändring 8

Artikel 2.3

”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 i syfte att ändra förteckningen enligt punkt 2.”

”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 27 i syfte att ändra förteckningen enligt punkt 2 samt i synnerhet att utvidga tillämpningen av punkt 2 till centralbanker i tredjeland.

Kommissionen ska därför senast [12 months after the publication of this regulation] lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som utvärderar den behandling av transaktioner av centralbanker i tredjeland som görs i enlighet med denna förordning. Rapporten ska

(a)	redovisa vilka bestämmelser som tillämpas i berört tredjeland avseende det lagstadgade offentliggörandet av transaktioner som genomförs av centralbanker, inklusive transaktioner som genomförs av medlemmar av ECBS i detta tredjeland, och

(b)	utvärdera vilken potentiell inverkan som lagstadgade krav på offentliggörande inom unionen kan ha på transaktioner som genomförs av centralbanker i tredjeland.

Om rapporten kommer fram till att det undantag som avses i punkt 2 är nödvändigt för transaktioner där motparten är en centralbank i ett tredjeland som bedriver penningpolitik, växelkurspolitik eller politik för finansiell stabilitet, ska kommissionen se till att denna centralbank i tredjelandet omfattas av det undantaget.”

Förklaring

Syftet med detta ändringsförslag är att säkerställa överensstämmelse med artikel 1.9 i förordning (EU) nr 600/2014. Se punkt 2.2 i detta yttrande.

Ändring 9

Artikel 3.6 tredje strecksatsen

”transaktion för värdepappersfinansiering:

[…]

—	varje transaktion med likvärdig ekonomisk effekt och med liknande risker, exempelvis en återförsäljningstransaktion eller sälj- och återköpstransaktion.”

”transaktion för värdepappersfinansiering:

[…]

—	varje transaktion med likvärdig ekonomisk effekt och med liknande risker, exempelvis en återförsäljningstransaktion, eller sälj- och återköpstransaktion eller likviditetsswappstransaktion.”

Förklaring

Definitionen av transaktioner för värdepappersfinansiering bör utvidgas för att omfatta andra överföringar av säkerhet mellan motparterna. Detta gör det enklare att rapportera och övervaka sådana transaktioner i enlighet med artikel 4 i förslaget till förordning, vilket är viktigt sett i ett makrotillsynsperspektiv eftersom sådana transaktioner kan bidra till att systemrisker ackumuleras.

Ändring 10

Artikel 3.7

”återpantsättning: användning av en mottagande motpart av finansiella instrument vilka mottagits som säkerhet i eget namn och för egen eller annan motparts räkning.”

” återpantsättning återanvändning : användning av en mottagande motpart av finansiella instrument vilka mottagits som säkerhet i eget namn och för egen eller annan motparts räkning.”

Förklaring

Syftet med detta ändringsförslag är att spegla att denna breda definition överensstämmer med begreppet återanvändning i FSB:s rekommendationer. Se punkt 2.3 i detta yttrande.

Ändring 11

Artikel 4.7

”För att säkerställa en konsekvent tillämpning av den här artikeln ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med hänsyn till sina behov, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar uppgifterna om olika typer av transaktioner för värdepappersfinansiering som ska innehålla minst följande:

(a)	Transaktionens parter och, i annat fall, förmånstagaren till dess rättigheter och skyldigheter.

(b)	Säkerhetens huvudbelopp, valuta, typ, kvalitet och värde, metoden för ställandet av säkerhet, om den kan återpantsättas, om den återpantsatts, alla byten av säkerheten, påslag på repor eller låneavgift, motpart, avdrag, valuteringsdag, förfallodag och första uppsägningsdatum.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

(a)	Transaktionens parter och, i annat fall, förmånstagaren till dess rättigheter och skyldigheter.

(b)

Enskilda tillgångar som används som säkerhet eller som är föremål för värdepappers- eller råvarulån, efter omständigheterna inklusive enskilda tillgångar där säkerheten för transaktioner har ställts genom pooler av tillgångar. De tekniska standarderna bör utformas så att de tekniska särdragen för pooler av tillgångar beaktas.

(b) (c)

Säkerhetens huvudbelopp, valuta, typ, kvalitet och värde, enskilda tillgångar som används som säkerhet, metoden för ställandet av säkerhet, om den kan återpantsättas återanvändas, om den återpantsatts återanvänds, alla byten av säkerheten, påslag på repor eller låneavgift, motpart, avdrag, valuteringsdag, förfallodag och första uppsägningsdatum samt marknadssegment. De tekniska standarderna bör utformas så att de tekniska särdragen för pooler av tillgångar beaktas.

Vid utarbetandet av sådana tekniska standarder ska Esma ta hänsyn till internationellt överenskomna utvecklingssteg och standarder.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

Förklaring

För att säkerställa en tillräcklig grad av standardisering och göra det enklare att använda denna information för ECBS uppgifter är det nödvändigt att klart fastställa vilka uppgifter som ska rapporteras till transaktionsregistren för olika typer av transaktioner för värdepappersfinansiering, med beaktande av internationellt överenskomna utvecklingssteg och standarder. De tekniska standarderna bör säkerställa en omfattande rapportering av säkerheter, inbegripet uppgifter om enskilda tillgångar i de fall då säkerheten för transaktioner har ställts genom pooler av tillgångar, t.ex. på portföljbasis eller via trepartshantering av säkerheter. De tekniska standarderna bör utformas så att de tekniska särdragen för sådana pooler av tillgångar och deras dynamiska karaktär beaktas och rapporteringskraven anpassas i enlighet med detta. Se punkt 2.4 i detta yttrande.

Ändring 12

Artikel 4.8

”För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för punkt 1 ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med hänsyn till sina behov, utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att specificera formen och frekvensen för de rapporter som avses i punkterna 1 och 3 för de olika typerna av transaktioner för värdepappersfinansiering.

EBA ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket.”

Vid utarbetandet av sådana tekniska standarder ska Esma ta hänsyn till internationellt överenskomna utvecklingssteg och standarder. Rapporterna bör bland annat vara utformade så att de omfattar följande internationella standarder eller andra motsvarande standarder som har utvecklats efterhand:

(a)	Globala identifieringskoder för juridiska personer (LEI) eller, under en övergångsperiod, pre-LEI-koder.

(b)	Isinkoder (internationella standardnummer för värdepapper).

(c)	En unik transaktionskod.

Esma ska, i nära samarbete med ECBS och i samråd med marknadsaktörerna, fastställa villkoren för att utveckla, tilldela och underhålla unika transaktionskoder, med beaktande av den internationella utvecklingen där så krävs.

EBA ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket.”

Förklaring

För att säkerställa en tillräcklig grad av standardisering och göra det enklare att använda denna information för de uppgifter som ECBS ska utföra är det nödvändigt att klart fastställa ett antal aspekter i fråga om innehåll och format för de rapporter som ska lämnas till transaktionsregistren, med beaktande av internationella identifieringskoder, exempelvis globala LEI-koder och Isinkoder, i syfte att säkerställa att de behöriga myndigheterna får transaktionsuppgifter med nödvändiga dataattribut samt i lämpliga överföringsformat. Esma bör också få till uppgift att utarbeta en unik transaktionskod på europeisk nivå, med tanke på att det saknas en överenskommen ram på internationell nivå. Se punkt 2.4 i detta yttrande.

Ändring 13

Artikel 5.6

”Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder med närmare uppgifter om registreringsansökan enligt punkt 4.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

”Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder med närmare uppgifter om registreringsansökan enligt punkt 4.

I de tekniska standarderna kan det fastställas vilka förfaranden som transaktionsregister ska tillämpa för att kontrollera att de uppgifter som rapporteras till dem enligt artikel 4.1 är fullständiga och korrekta, i de fall då Esma anser att sådana förfaranden är nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med denna förordning.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

Förklaring

Esma bör ha möjlighet att fastställa förfarandena för transaktionsregister i syfte att kontrollera att de uppgifter som rapporteras till dem enligt artikel 4.1 i förslaget till förordning är fullständiga och korrekta, om Esma anser att detta är nödvändigt och lämpligt. Se punkt 2.4 i detta yttrande.

Ändring 14

Artikel 12.2

”Ett transaktionsregister ska samla in och spara uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering och se till att de enheter som avses i artikel 81.3 i förordning (EU) nr 648/2012, EBA och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa) har direkt och omedelbar tillgång till dessa uppgifter för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.”

”Ett transaktionsregister ska samla in och spara uppgifter om transaktioner för värdepappersfinansiering och se till att de enheter som avses i artikel 81.3 i förordning (EU) nr 648/2012, inbegripet ECB när den utför sina uppgifter inom ramen för en gemensam tillsynsmekanism enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013, EBA och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa) har direkt och omedelbar tillgång till dessa uppgifter för att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och uppdrag.”

Förklaring

Artikel 81.3 i förordning (EU) nr 648/2012 inbegriper även ”berörda ECBS-medlemmar”. ECB omfattas visserligen av detta begrepp, men för rättssäkerhetens skull bör det uttryckligen hänvisas till ECB:s roll inom den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

Ändring 15

Artikel 12.3

”För att säkra en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och med beaktande av behoven hos enheterna enligt punkt 2, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera

(a)	frekvensen och uppgifterna om de aggregerade positionerna enligt punkt 1 samt uppgifterna om transaktioner för värdepappersfinansiering enligt punkt 2,

(b)	operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister,

(c)	vilka uppgifter som enheterna enligt punkt 2 ska ha tillgång till.

Dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder ska säkra att ingen part vid transaktioner för värdepappersfinansiering kan identifieras genom uppgifterna som offentliggörs i enlighet med punkt 1.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

(a)	frekvensen och uppgifterna om de aggregerade positionerna enligt punkt 1 samt uppgifterna om transaktioner för värdepappersfinansiering enligt punkt 2,

(b)	operativa standarder som krävs för att sammanställa, aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister helt automatiskt,

(c)	vilka uppgifter som enheterna enligt punkt 2 ska ha tillgång till, med tanke på behovet att ha tillgång till fullständiga och detaljerade uppgifter i standardiserade format.

Esma ska till kommissionen lämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder senast den [12 months after the publication of this Regulation].

Kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket.”

Förklaring

För att fullgöra ECBS uppgifter och övervaka de finansiella marknaderna och den finansiella verksamheten behöver ECBS samla in statistikuppgifter av hög kvalitet. Dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder ska därför säkerställa att den information som transaktionsregister lämnar till medlemmar av ECBS är fullständig, detaljerad och tillgänglig i ett standardiserat format från samtliga transaktionsregister. Se punkt 2.4 i detta yttrande.

Ändring 16

Artikel 15

”Kapitel V

Öppenhet och insyn i återpantsättning

Artikel 15

Återpantsättning av finansiella instrument som mottagits som säkerhet

Motparter ska ha rätt att återpantsätta, om minst samtliga följande villkor uppfylls:

(a)	Den lämnande motparten har av den mottagande motparten skriftligen underrättats om de möjliga riskerna med samtycke enligt punkt b, särskilt risken för den mottagande motpartens obestånd.

(b)	Den lämnande motparten har givit sitt uttryckliga förhandssamtycke genom att underteckna ett skriftligt avtal eller en likvärdig alternativ mekanism.

Motparter ska ha utnyttjat sin rätt att återpantsätta, om minst samtliga följande villkor uppfylls:

(a)	Återpantsättning sker i enlighet med villkoren i det skriftliga avtalet enligt punkt 1 b.

(b)	De finansiella instrument som mottagits som säkerhet överförs till ett konto som öppnats i den mottagande motpartens namn.

3.	Denna artikel får inte påverka strängare sektorsspecifik lagstiftning, särskilt inte direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG.”

”Kapitel V

Öppenhet och insyn i återpantsättning återanvändning

Artikel 15

Återpantsättning Återanvändning av finansiella instrument som mottagits som säkerhet

Motparter ska ha rätt att återpantsätta återanvända, om minst samtliga följande villkor uppfylls:

(a)	Den lämnande motparten har av den mottagande motparten skriftligen underrättats om de möjliga riskerna med samtycke enligt punkt b, särskilt risken för den mottagande motpartens obestånd.

(b)	Den lämnande motparten har givit sitt uttryckliga förhandssamtycke genom att underteckna ett skriftligt avtal, eller till en likvärdig alternativ mekanism, eller till ett avtal om finansiell äganderättsöverföring enligt definitionen i artikel 2.1 b i direktiv 2002/47/EG.

Motparter ska ha utnyttjat sin rätt att återpantsätta, om minst samtliga följande villkor uppfylls:

(a)	Återpantsättning Återanvändning sker i enlighet med villkoren i det skriftliga avtalet enligt punkt 1 b.

(b)	De finansiella instrument som mottagits som säkerhet överförs till ett konto som öppnats i den mottagande motpartens namn.

3.	Denna artikel får inte påverka strängare sektorsspecifik lagstiftning, särskilt inte direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG.”

Förklaring

Syftet med denna ändring är att säkerställa överensstämmelse med förslaget till förordning där begreppet återanvändning införs. Se ändring 10 och punkt 2.3 i det yttrandet.

Ändring 17

Artikel 17.2

”De behöriga myndigheterna enligt artikel 16 och Esma ska ha nära samarbete med berörda ECBS-medlemmar, om detta är relevant för fullgörandet av deras uppdrag, särskilt med avseende på artikel 4.”

”De behöriga myndigheterna enligt artikel 16 och Esma ska ha nära samarbete med berörda ECBS-medlemmar, inbegripet ECB när den utför sina uppgifter inom ramen för en gemensam tillsynsmekanism enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013, om detta är relevant för fullgörandet av deras uppdrag, särskilt med avseende på artikel 4.”

Förklaring

Ändring 18

Artikel 20.4 d

”Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning ge behöriga myndigheter befogenhet att tillgripa åtminstone följande administrativa påföljder och andra åtgärder vid de överträdelser som avses i punkt 1:

[…]

(d)	Återkallande eller tillfälligt upphävande av tillstånd.”

[…]

(d)	Återkallande eller tillfälligt upphävande av tillstånd för andra motparter än kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU.

(da)	Återkallande av tillstånd. För dessa befogenheter gäller ECB:s exklusiva befogenhet att återkalla kreditinstituts tillstånd enligt artikel 4.1 a i rådets förordning (EU) nr 1024/2013.”

Förklaring

ECB har exklusiv befogenhet att återkalla kreditinstituts tillstånd enligt artiklarna 4.1 a och 14.5 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013. I förslaget till förordning måste det därför klargöras att ECB har exklusiv befogenhet att återkalla tillstånd för kreditinstitut som är etablerade i de deltagande medlemsstaterna. För att säkerställa den gemensamma tillsynsmekanismens funktion och integritet bör de behöriga myndigheterna inte heller ges befogenhet att tillfälligt upphäva tillstånd för kreditinstitut som omfattas av förslaget till förordning.

Ändring 19

Artikel 20.5

”Överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 får inte påverka villkoren för en transaktion för värdepappersfinansiering eller parternas möjlighet att förstärka dess villkor. En överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 får inte medföra rätt till ersättning från en part vid en transaktion för värdepappersfinansiering.”

”Överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 eller artikel 15 får inte påverka villkoren för en transaktion för värdepappersfinansiering eller parternas möjlighet att förstärka dess villkor. En överträdelse av bestämmelserna i artikel 4 får inte medföra rätt till ersättning från en part vid en transaktion för värdepappersfinansiering.”

Förklaring

För att säkerställa att kraven på avtalsenlig insyn enligt förslaget till förordning inte oavsiktligt skapar risker i fråga om den finansiella stabiliteten för kedjor av säkerheter bör det klargöras att ett åsidosättande av kraven på öppenhet och insyn enligt artikel 15 inte kommer att påverka giltigheten eller genomförbarheten för transaktionen för värdepappersfinansiering. Se punkt 2.3 i detta yttrande.

(1) Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

26.9.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 336/23

Offentliggörande av ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 336/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

”PECORINO DELLE BALZE VOLTERRANE”

EG-nr: IT-PDO-0005-01166 – 22.10.2013

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning

”Pecorino delle Balze Volterrane”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Pecorino delle Balze Volterrane” är en ost som tillverkas uteslutande av vegetabiliskt löpe och obehandlad helmjölk från fårbesättningar i det geografiska området. Fyra olika typer saluförs, med olika lång lagringstid: färsk, som lagrats i 7 till 44 dagar; halvlagrad, som lagrats i 45 dagar till 6 månader; lagrad, som lagrats i 6 till 12 månader; extralagrad, som lagrats i mer än 12 månader. Vid saluföringen har ”Pecorino delle Balze Volterrane” följande egenskaper:

Fysiska egenskaper: cylindrisk form med plana ändar och raka eller något konvexa sidor. Diameter i ändarna: 10–20 cm. Kantens höjd: 5–15 cm. Vikt: 600 g–2 kg för färsk, halvlagrad och lagrad ost, och upp till 7 kg för extralagrad ost.

Kemiska egenskaper: fetthalt i torrsubstansen: > 45 %; protein (Nx6,25): > 20 %.

Organoleptiska egenskaper: Skorpa: färg som varierar från blekt halmgul till djupt gul. När osten täckts med olivolja och aska får den grå färg. Textur: kompakt struktur och försumbar sprödhet, eventuellt med ojämnt spridda hål. Snittytans färg varierar från vit hos färsk ost till mer eller mindre intensivt halmgul hos halvlagrad, lagrad och extralagrad ost. Arom: ihållande och påminnande om mjölk och vild kardon, med inslag av aromatiska växter och gula blommor. Smak: till en början mild med inslag av mjölk och blommor och en underton av kardon, lång och ihållande eftersmak med friska gröna inslag och något kryddig slutnot, som blir intensivare ju längre osten har lagrats. Lagrad och extralagrad ost har även pikanta och något kärva inslag.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Mjölk: obehandlad helmjölk från får tillhörande besättningar av rasen Sarda, som delvis hålls utomhus.

Löpe: vegetabiliskt löpe framställt av blomställningar från vild kardon eller kronärtskocka (Cynaria cardunculus).

Salt: fint.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Minst två tredjedelar av fårens foder ska utgöras av bete i det geografiska ursprungsområdet. Foder och stråsäd innehållande spannmål (korn, havre, bönor) ges i mängder som varierar från 100 g per djur och dag till 800 g per djur och dag beroende på årstid. Under vintermånaderna ges större mängder än på sommaren. Fåren får inte utfodras med genetiskt modifierade produkter (GMO).

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Djurhållning, osttillverkning och lagring av osten är de steg i produktionsprocessen som ska äga rum i produktionsområdet.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

—

3.7 Särskilda regler för märkning

Vid saluföringen ska produkten vara försedd med en etikett på någon av ändarna, som utöver produktens logotyp och EU-symbolen innehåller följande uppgifter i tydlig skrift:

—	”Pecorino delle Balze Volterrane”, följt av antingen förkortningen (DOP) [SUB] eller de utskrivna orden ”Denominazione di Origine Protetta” [skyddad ursprungsbeteckning].

—	Lagringstypen (färsk, halvlagrad, lagrad och extralagrad).

—	Tillverkarens, mognadslagrets och förpackningsföretagets namn, företagsnamn och adress.

Produkten får säljas färdigförpackad eller vakuumförpackad, hel och/eller i bitar. För att undvika att produkten förlorar sin identitet till följd av delningen ska orden ”Pecorino delle Balze Volterrane” finnas med på etiketten tillsammans med produktens logotyp, på minst fyra ställen (på 90 graders avstånd från varandra). Det är förbjudet att lägga till angivelser som inte är uttryckligen föreskrivna.

Namn, varumärken eller privata märken är dock tillåtna, förutsatt att de inte är av lovordande karaktär eller kan vara vilseledande för konsumenten. Även andra sanningsenliga och dokumenterade uppgifter som är förenliga med gällande lagstiftning är tillåtna. Produktens logotyp visas nedan. Den består av en cirkel med en stiliserad vild kronärtskocka (kardon) i mitten och två böjda linjer som bildar bokstaven ”V”, kronärtskockans blad och konturerna av två berg på avstånd med himlen ovanför. I cirkeln står orden ”Pecorino delle Balze Volterrane”. Logotypens storlek får anpassas till förpackningsstorleken.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Fåren ska hållas och ”Pecorino delle Balze Volterrane” tillverkas och lagras uteslutande på mark som tillhör kommunerna Volterra, Pomarance, Montecatini Val di Cecina och Castelnuovo Val di Cecina, Monteverdi, som alla ligger i provinsen Pisa.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Produktionsområdet ligger vid provinsen Pisas sydöstra gräns och sträcker sig mellan floderna Eras (i norr) och Cecinas (i söder) dalgångar. Området ligger i inlandet men inte alltför långt från havet och har därför kustliknande klimat med regniga höst- och vårmånader. Det har oerhört varierad geologi på grund av den erosion som orsakas av vädret i kombination med långvarig mänsklig verksamhet (avskogning, användning av mark för bete). Till följd av detta har det bildats biancane (små lerkupoler), calanchi (en rad mycket branta små dalar som ligger intill varandra i hästskoform) och balze (väldiga klyftor som bildats av regnvattnets erosion). I en sådan miljö kan bara ett mycket begränsat antal växtarter överleva. Substratets utsatta morfologi, dess rörlighet och låga permeabilitet, den låga halten organiskt material, den höga salthalten och de långa perioderna av torka har gjort att en salttålig vegetation med särskilda överlevnadsmekanismer har utvecklats. Högst upp i områdena med calanchi (dalar) och åsar växer gräsängar. I de leriga områdena dominerar tuppklöver, och längs ned i områdena med calanchi växter som tål stillastående vatten. Timjan förekommer också i riklig mängd, liksom betesväxter som spanskginst. Viktigast är dock att vild kardon växer spontant i riklig mängd (Amerighi, 1973). Den hantverksmässiga tillverkningen har sin grund i den omedelbara bearbetningen av den obehandlade mjölken i osttillverkningsanläggningar i anslutning till fårstallarna. Genom att utnyttja lokal arbetskraft och fortsätta att använda hävdvunna metoder har man kunnat se till att traditionen lever vidare. Det har gett de lokala tillverkarna en specialisering och sakkunskap som knappast finns på annat håll.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

De speciella egenskaperna hos ”Pecorino delle Balze Volterrane” beror först och främst på den särpräglade produktionsmetoden, där man utgår från löpe som utvinns ur blommorna från kardonplantan som växer rikligt i området. Detta, tillsammans med betesmarkens morfologi, skiljer ”Pecorino delle Balze Volterrane” från annan fårost, särskilt med avseende på de organoleptiska egenskaperna. Den kännetecknas särskilt av den särpräglade smaken, som är ovanligt mild för en fårost, och doften, som kommer från kardon och lokala gräsarter och blommor. Tack vare den låga bearbetningstemperaturen (< 40 °C) förblir de aromatiska ämnena i dessa upplösta och ger sin prägel åt den färdiga produkten.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Områdets klimat och geologiska formation främjar den lokala vegetationen, som utgör fårens främsta näringskälla i form av bete och ger mjölken de flyktiga aromer som bidrar till ostens karakteristiska organoleptiska egenskaper. Den lokala miljön är också avgörande för framställningen av det särskilda slags löpe som framställs av vild kardon och är ett av de främsta kännetecknen hos ”Pecorino delle Balze Volterrane”.

Den anmärkningsvärda bergerosionen har lett till att det bildats grottor av varierande form och storlek. De har använts av herdarna i århundraden, innan några luftkonditionerade anläggningar fanns, både som skydd för fåren och för naturlig konservering av mjölk- och ostprodukter. Grottorna håller i princip konstant luftfuktighet och fårosten mognar därför successivt, vilket bidrar till produktens särprägel. Sådana förhållanden, som ingår i den lokala sakkunskapen, betraktas än i dag som idealiska, inte bara av de tillverkare som vill förlägga hela mognadslagringen eller den sista delen av den i grottor, utan även av de som har tillgång till luftkonditionerade anläggningar. I sådana anläggningar återskapas de temperatur- och fuktförhållanden som råder naturligt i grottorna, dvs. temperaturer mellan 7 och 10 °C och en luftfuktighet på 70–90 %.

Den mänskliga faktorn är av yttersta vikt även i samband med bearbetningen av osten, särskilt vid följande steg som samtliga utförs manuellt med utnyttjande av traditionellt lokalt kunnande: tillsats av det vegetabiliska löpet, vilket kräver särskilt kunnande eftersom det inte koagulerar lika lätt som animaliskt löpe; brytningen av ostmassan, som görs försiktigt med hjälp av ett spetsigt redskap (en visp kallad spino); formning, genom att ostmassan utsätts för exakt det tryck som får vasslan att rinna av ordentligt. När det gäller produktionsprocessens effekter på slutproduktens egenskaper bör det noteras att användningen av vegetabiliskt löpe vid tillverkningen av ”Pecorino delle Balze Volterrane” leder till att mjölken koagulerar långsammare och varligare än vid koagulering med hjälp av animaliskt löpe. Detta påverkar i hög grad syneresen, dvs. den process varigenom vasslan skils från ostmassan, genom att fukten pressas ut varsammare och långsammare än hos andra ostar. Resultatet är en mildare ost som inte är alltför skarp i smaken, inte ens den lagrade eller extralagrade sorten.

I det lokala köket är ”Pecorino delle Balze Volterrane” känd för sin utsökta smak. Den är oerhört eftersökt och förekommer som ingrediens i många av områdets traditionella rätter. Denna ost har många användningsområden – som hors d’oeuvre, med charkuterier och grönsaker inlagda i olja, riven på välsmakande rätter med köttsåser och slutligen, beroende på lagringsgraden, som bordsost eller riven i soppor och fyllda ugnsgräddade pastarätter (t.ex. ceci in magro, en traditionell kikärtsrätt utan kött).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

Ministeriet har inlett det nationella invändningsförfarandet genom att offentliggöra ansökan om registrering av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pecorino delle Balze Volterrane” i Italiens officiella tidning nr 198 av den 24 augusti 2013.

Produktspecifikationen i sin helhet finns på http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

Den kan också nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbrukspolitik, livsmedel och skogsbruk (www.politicheagricole.it) – klicka på ”Qualità e sicurezza” (längst upp till höger på skärmen) och därefter på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE”.

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3) Se fotnot 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 336

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	femtiosjunde årgången 26 september 2014

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2014/C 336/01	Meddelande från kommissionen gällande den myndighet som är behörig att utfärda ursprungsintyg inom ramen för förordning (EG) nr 891/2009	1
2014/C 336/02	Meddelande från kommissionen gällande myndighet som är behörig att utfärda äkthetsintyg inom ramen för förordning (EU) nr 481/2012	2
2014/C 336/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7341 – MVD/Postcon/ADVO) ( 1 )	4

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2014/C 336/05	Eurons växelkurs	20
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2014/C 336/06	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	21
2014/C 336/07	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	21
2014/C 336/08	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	22

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2014/C 336/09	Offentliggörande av ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	23
2014/C 336/10	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	27

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2712
JPY	japansk yen	138,88
DKK	dansk krona	7,4433
GBP	pund sterling	0,78040
SEK	svensk krona	9,1836
CHF	schweizisk franc	1,2076
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,1450
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,572
HUF	ungersk forint	310,54
LTL	litauisk litas	3,4528
PLN	polsk zloty	4,1771
RON	rumänsk leu	4,4000
TRY	turkisk lira	2,8684
AUD	australisk dollar	1,4432
CAD	kanadensisk dollar	1,4136
HKD	Hongkongdollar	9,8564
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6006
SGD	singaporiansk dollar	1,6152
KRW	sydkoreansk won	1 325,85
ZAR	sydafrikansk rand	14,2561
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8016
HRK	kroatisk kuna	7,6246
IDR	indonesisk rupiah	15 244,83
MYR	malaysisk ringgit	4,1433
PHP	filippinsk peso	56,965
RUB	rysk rubel	48,9520
THB	thailändsk baht	41,083
BRL	brasiliansk real	3,0551
MXN	mexikansk peso	16,9832
INR	indisk rupie	78,0873

	III Förberedande akter
	Europeiska centralbanken
2014/C 336/04	Europeiska centralbankens yttrande av den 24 juni 2014 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering och öppenhet om och insyn i transaktioner för värdepappersfinansiering (CON/2014/49)	5

Datum och tidpunkt för stängning	28.8.2014
Varaktighet	28.8.2014–31.12.2014
Medlemsstat	Irland
Bestånd eller grupp av bestånd	GHL/2A-C46
Art	Hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)
Område	Unionens vatten i IIa och IV samt i unionens vatten och internationella vatten i Vb och VI
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	32/TQ43