27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7162. EUR-Lex ger tillgång till EU-rätten via internet.

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/2

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/3

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/4

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/5

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/6

1.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en koncentration enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).

2.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att transaktionen har en gemenskapsdimension enligt förordning (EG) nr 139/2004.

3.

Kommittén instämmer med kommissionen att de relevanta produktmarknaderna för bedömningen av föreliggande transaktion omfattar

4.

Kommittén instämmer med kommissionen att de relevanta geografiska marknaderna för bedömningen av föreliggande transaktion

5.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt kan leda till att en effektiv konkurrens påtagligt hämmas på den inre marknaden eller en väsentlig del av denna när det gäller marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien.

6.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte kommer att leda till att en effektiv konkurrens påtagligt hämmas på den inre marknaden eller en väsentlig del av denna på följande marknader:

7.

Kommittén instämmer med kommissionen om att åtagandena är tillräckliga för att undanröja de betydande hindren för konkurrensen på marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien.

8.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen, under förutsättning att de av parterna erbjudna åtagandena uppfylls helt och hållet och beaktas sammantaget, inte påtagligt hämmar en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller en betydande del av denna.

9.

Kommittén uppmanar kommissionen att ta hänsyn till alla övriga synpunkter som lämnats under diskussionens gång.

10.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda koncentrationen bör förklaras förenlig med den inre marknaden och med EES-avtalet i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/8

1.

Den 19 september 2011 mottog Europeiska kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2) (koncentrationsförordningen), genom vilken Südzucker Holding GmbH, som kontrolleras av Südzucker Mannheim/Ochsenfurt (nedan kallad den anmälande parten) förvärvar kontroll i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, av ED&F Man Holding Limited (EDFM) genom förvärv av aktier. (Den anmälande parten och EDFM kallas nedan parterna.)

2.

Under den första fasen betvivlade kommissionen starkt transaktionens förenlighet med den inre marknaden, och inledde därför ett förfarande den 9 november 2011 i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

3.

Den 24 januari 2012 inkom parterna med formella åtaganden om att avyttra alla EDFM:s aktier i ett raffinaderi i Brindisi, Italien (SRB), som är ett samriskföretag det äger till hälften tillsammans med Società Fondiaria Industriale Romagnola SpA (SFIR), och att till SRB överföra tre befintliga kontrakt om leverans av rörråsocker. Parterna har också, i det fall överlåtelsen av avtalen uteblir, åtagit sig att till SRB leverera eller upphandla leverans av kontraktsvolymerna av rårörsocker till rimliga gängse marknadspriser, i linje med branschpraxis. Efter marknadstestet intog kommissionen åsikten att de föreslagna åtagandena inte helt skulle undanröja konstaterade konkurrensproblem, och antog därefter ett meddelande om invändningar.

4.

Meddelandet om invändningar sändes till den anmälande parten den 14 februari 2012. Tidsfristen för svar var satt till den 28 februari 2012.

5.

I meddelandet om invändningar uppgavs kommissionens preliminära resultat tyda på att den anmälda koncentrationen skulle leda till att en dominerande ställning skapas på marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien. Beträffande de korrigerande åtgärderna konstaterades i meddelandet om invändningar en betydande risk för att överlåtelsen av kontrakten om rårörsocker skulle utebli, och att den alternativa korrigerande åtgärd som EDFM föreslagit inte räckte till för att garantera SRB:s lönsamhet.

6.

Den 28 februari 2012 ingav parterna gemensamma skriftliga synpunkter på meddelandet om invändningar och begärde ett formellt muntligt hörande. Dessutom lämnade EDFM separata synpunkter på vissa dokument i kommissionens akt om SRB, som EDFM fick tillgång till (3), men som var konfidentiella visavi den anmälande parten.

7.

Den anmälande parten fick tillgång till akten den 15 februari 2012. Parterna lämnade in en framställan om ytterligare tillgång till akten den 20, 21 och 23 februari 2012.

8.

Alla parternas framställningar om ytterligare tillgång till akten har handlagts av generaldirektoratet för konkurrens. Eftersom jag inte har mottagit några klagomål från parterna anser jag att deras processuella rättigheter i fråga om tillgången till akten har iakttagits.

9.

Den 21 februari 2012 godtog jag en begäran från SFIR om att höras som berörd tredje man i enlighet med artikel 18.4 i koncentrationsförordningen. SFIR kunde styrka sitt tillräckliga intresse i förfarandet eftersom de korrigerande åtgärder som föreslogs av EDFM sannolikt påverkar SFIR:s konkurrenskraft på den relevanta marknaden och att SFIR har ingivit flera skriftliga inlagor under förfarandet. Den 29 februari 2012 överlämnade jag, efter parternas begäran om ett formellt muntligt hörande, till SFIR mitt beslut att tillåta det att lämna sina synpunkter vid det formella muntliga hörandet.

10.

Den 1 mars 2012 begärde parterna lyckta dörrar under vissa delar av deras presentationer angående hanteringen av effekterna av transaktionen på den italienska marknaden och de korrigerande åtgärderna med hänvisning till att marknadsaktörer skulle få tillgång till känslig information.

11.

Jag avslog denna begäran av följande skäl: För det första informerade jag parterna om att den enda berörda tredje part som skulle närvara vid det formella muntliga hörandet var SFIR. För det andra är parternas argument att konkurrenter inte borde få tillgång till informationen om parternas respektive ställning på den relevanta marknaden, ett argument som på samma sätt skulle framföras om vilket formellt muntligt hörande som helst i ett koncentrationsärende. Om det godtas skulle detta tömma artikel 13 i beslut 2011/695/EU på all mening. För det tredje var SFIR, i egenskap av EDFM:s samriskkompanjon partner i affärsmässiga uppgifter om tillgången på socker i Italien. Således fann jag inte något skäl till att SFIR inte borde få tillgång till vissa av den anmälande partens uppgifter som kunde diskuteras i närvaro av EDFM. När det gäller förslagen till korrigerande åtgärder var SFIR dessutom medveten om innehållet eftersom företaget hade beviljats tillgång till en nästan oredigerad version. Både SFIR och EDFM är parter i det viktigaste kontraktet som omfattas av de korrigerande åtgärderna (Mitrakontraktet).

12.

Det formella muntliga hörandet ägde rum den 5 mars 2012 i Bryssel, med deltagande av den anmälande parten och dess juridiska rådgivare, EDFM och dess juridiska och ekonomiska rådgivare, berörd tredje part och dess juridiska rådgivare, berörda avdelningar inom kommissionen samt företrädare för sex nationella konkurrensmyndigheter, dvs. de belgiska, tyska, spanska, italienska, finska och svenska konkurrensmyndigheterna.

13.

Ingenting särskilt inträffade under det formella muntliga hörandet.

14.

Den 12 mars 2012 ingav parterna ytterligare synpunkter efter diskussionerna vid det formella muntliga hörandet.

15.

Den 14 mars 2012 tillställde kommissionen parterna en faktaskrivelse med ytterligare uppgifter till stöd för kommissionens invändningar i det slutliga beslutet. Parterna tillerkändes en frist till och med den 16 mars 2012 för att lämna sina skriftliga synpunkter. Parterna lämnade sina svar den 19 mars 2012.

16.

Den 16 mars 2012 lade parterna fram ett antal förbättrade åtaganden för att undanröja de farhågor som lyftes fram i meddelandet om invändningar. Dessa består av en avyttring av alla EDFM:s aktier i SRB och en överlåtelse av den ekonomiska nyttan i de tre befintliga kontrakten om leveranser av rörråsocker. Parterna har också åtagit sig att, i det fall EDFM underlåter att överlåta den ekonomiska fördelen av Mitrakontraktet, ska det till SRB leverera eller upphandla leverans av samma volym av förmånsrörråsocker till samma villkor som i detta kontrakt. När det gäller de två återstående kontrakten kommer EDFM att till SRB leverera eller upphandla leveranser av de respektive volymerna av förmånsrörråsocker till rimliga gängse marknadspriser i linje med branschpraxis. I paketet med korrigerande åtgärder ingår tilläggsåtgärder, såsom en specifikation av vissa krav som ställs på en köpare samt en klausul om påskyndad skiljedom.

17.

Marknadstestet avseende dessa förbättrade korrigerande åtgärder inleddes den 20 mars 2012. Kommissionen drog slutsatsen att de åtaganden som parterna hade föreslagit den 16 mars 2012 i tillräcklig grad undanröjde alla kvarvarande farhågor rörande den föreslagna transaktionens förenlighet med den inre marknaden.

18.

Enligt artikel 16.1 i beslut 2011/695/EU ska slutrapporten behandla frågan om utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har getts tillfälle att yttra sig om.

19.

Efter genomgång av beslutsutkastet drar jag slutsatsen att det inte tar upp några invändningar som de anmälande parterna inte har getts tillfälle att yttra sig om.

20.

Jag finner att parterna har haft möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt utöva sina processuella rättigheter i detta ärende.

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/11

(1)

Den anmälande parten Südzucker är ett tyskt livsmedelsföretag som bedriver verksamhet inom områdena framställning och saluföring av socker, livsmedelstillsatser, frysta livsmedel, matportionsförpackningar, bioetanolproduktion samt koncentrat och beredningar av fruktjuicer. Sockersegmentet omfattar framställning av vitsocker ur sockerbetor samt raffinering av rårörsocker och saluföring av socker och biprodukter. Südzucker framställer socker vid 29 betsockerfabriker och tre raffinaderier i Tyskland, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Frankrike, Polen, Österrike, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Moldavien och Rumänien.

(2)

ED & F Man (nedan kallat EDFM) är främst ett råvaruhandelsföretag. Företagets produktportfölj består av socker, flytande biprodukter från sockerframställning som melass (segmentet för flytande produkter), kaffe, tropiska oljor och biobränslen.

(3)

Südzucker och EDFM kallas nedan parterna, medan Südzucker kallas den anmälande parten.

(4)

Kommissionen mottog den 19 september 2011 en formell anmälan om en planerad koncentration i enlighet med artikel 4 i koncentrationsförordningen genom vilken Südzucker skulle förvärva 24,99 % av EDFM:s aktiekapital (nedan kallad den föreslagna transaktionen).

(5)

I enlighet med punkterna 54–57 i tillkännagivandet av behörighet kan ensam kontroll förvärvas på rättslig grund av minoritetsaktieägare om de har möjlighet att utöva ett avgörande inflytande över det andra företagets affärsstrategi. Enligt avtalet om teckningsrätt och bolagsordningen ges Südzucker särskild vetorätt mot strategiska beslut, särskilt årsbudget, affärsplan och utnämning av direktörer. I och med den föreslagna transaktionen skulle Südzucker således ges ensam kontroll över EDFM.

(6)

Den föreslagna transaktionen utgör därför en koncentration i enlighet med artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen.

(7)

På grundval av sin undersökning i första fasen uttryckte kommissionen allvarliga tvivel beträffande den föreslagna transaktionens förenlighet med den inre marknaden och fattade den 9 november 2011 ett beslut om att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

(8)

Den 14 februari 2012 antog kommissionen ett meddelande om invändningar i enlighet med artikel 18 i koncentrationsförordningen. Den 28 februari 2012 besvarade Südzucker meddelandet om invändningar.

(9)

Den 5 mars 2012 ägde ett muntligt hörande rum, där den anmälande parten gavs möjlighet att utöva sin rätt till försvar. SFIR, en tredje part, deltog också i det muntliga hörandet.

(10)

Den 24 januari 2012 erbjöd Südzucker en första uppsättning åtaganden. Efter meddelandet om invändningar och resultatet av marknadstestet reviderades åtagandena, och en uppdaterad version av åtagandena lämnades in till kommissionen den 16 mars 2012. Den 30 mars 2012 lämnade parterna vissa klargöranden och erbjöd förbättringar av den slutliga uppsättningen åtaganden.

(11)

Den 16 maj 2012 antog kommissionen därför ett villkorat godkännandebeslut i enlighet med artikel 8.2 i koncentrationsförordningen.

(12)

Südzucker är den största europeiska sockerproducenten, och EDFM är världens näst största sockerhandlare. EDFM är också aktivt inom sockerproduktionen i Europa via två raffinaderier, Brindisi-raffinaderiet i södra Italien, ett gemensamt företag med SFIR, och DAI-raffinaderiet i Coruche (Portugal). Företagens verksamheter överlappar eller kan överlappa varandra inom följande kategorier: i) leverans av vitsocker i Italien och Grekland, ii) leverans av förmånsråsocker från sockerrör inom EES, och iii) leverans av melass i flera medlemsstater, främst i Centraleuropa.

(13)

Oavsett den exakta avgränsningen av marknaden ger inte transaktionen upphov till konkurrensproblem för leverans av förmånsråsocker från sockerrör och melass samt leverans av vitsocker i Grekland. Däremot ger den föreslagna transaktionen upphov till konkurrensproblem för leverans av vitsocker i Italien.

(14)

Socker (den korrekta benämningen är sackaros) är det vanligaste sötningsmedlet. Socker finns i många naturliga livsmedel (t.ex. frukt och grönsaker) men kan endast utvinnas från sockerbetor, som odlas i Europa och på andra håll och bearbetas till socker lokalt, eller från sockerrör som odlas i mer tropiska klimat.

(15)

För närvarande baseras 80 % av världens sockerproduktion på sockerrör. Den största delen av det socker som förbrukas i EU är fortfarande betsocker. Sedan EU:s reform av marknadsordningen för socker 2006 baseras dock en större procentandel av EU-produktionen på socker från sockerrör.

(16)

Utbudet av socker regleras av den gemensamma organisationen av marknaderna, vars principer fastställs i förordning (EG) nr 1234/2007. Marknadsordningen för socker inrättades 1967 för att garantera en rättvis inkomst för producenter inom gemenskapen och stabilisera marknaden. Dessa kunde sälja socker till garanterade priser, dvs. interventionspriser, som under perioden 1996–2006 var betydligt högre än världsmarknadspriset. Genom produktionskvoter som fördelades mellan medlemsstaterna hölls den sammanlagda produktionen inom vissa gränser. Importtullar tillämpades på extern produktion, och sockeröverskotten exporterades till subventionerade priser med exportbidrag.

(17)

Efter ett negativt utslag från Världshandelsorganisationen (WTO), där framför allt exportbidragen kritiserades, reformerades marknadsordningen för socker 2006 i syfte att öka konkurrenskraften inom sockersektorn, stabilisera marknaderna, garantera tillgång till socker och förbättra sektorns marknadsinriktning genom att begränsa vissa av regleringshindren.

(18)

De viktigaste inslagen i 2006 års sockerreform var i) en betydande minskning av unionens sammanlagda sockerbetsproduktion genom ett allmänt avstående från kvoter, ii) avskaffande av interventionspriser, iii) tullfritt marknadstillträde för de minst utvecklade länderna och för länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) från och med den 1 oktober 2009, iv) upphörande av exportbidrag för socker från och med september 2008, v) endast begränsad export av utomkvotssocker tillåten och vi) inrättande av en tillfällig omstruktureringsfond för att finansiera kompensationsbetalningar för frivilligt avstående från produktionskvoter.

(19)

Avståendet från kvoter ledde till en betydande minskning av antalet medlemsstater som producerar socker, vilket i sin tur ledde till ökad EU-omfattande handel och gränsöverskridande konkurrens. Dessutom har många medlemsstater, däribland Italien, nu underskott på socker, och förbrukningen överstiger den inhemska betproduktionen.

(20)

Sedan reformen av EU:s sockerindustri inleddes från 2006–2007 och framåt förväntade man sig att EU:s inhemska efterfrågan på cirka 16,7–17,1 miljoner ton per år skulle täckas av medlemsstaternas betsockerproduktion på 13,3 miljoner ton, medan återstoden skulle täckas av importerat socker från traditionella preferenshandelspartner. Hittills har detta dock inte varit fallet, eftersom den förväntade importen från de minst utvecklade länderna och AVS-länderna har varit lägre än kommissionens förväntningar, vilket i sin tur har lett till att kvotlagernivåerna har minskat gradvis.

(21)

För närvarande får råsocker från sockerrör för raffinering importeras till EU från tredjeländer enligt följande tullsystem: i) sockerimport från AVS-länderna och de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen-initiativet samt ekonomiska partnerskapsavtal), ii) kvoter enligt listan över medgivanden och åtaganden (CXL), iii) undantagstullkvoter och iv) andra tullsystem för sockerimport.

(22)

Tillgången på råsocker från sockerrör från AVS-länderna/de minst utvecklade länderna eller enligt CXL-kvoterna är både viktig och strategisk för unionens sockerproducenter, eftersom socker från dessa länder är det enda socker som kan importeras utan prohibitiva tullar och mängder till EU. År 2010 importerades dock endast 2,55 miljoner ton förmånsrårörsocker (inklusive råsocker från AVS-länderna/de minst utvecklade länderna och råsocker enligt CXL-kvoter) till EES. Detta är mindre än den mängd som krävs för att tillgodose EU:s efterfrågan.

(23)

Sockerreformen 2006 har dessutom lett till en minskning av antalet aktörer, vilket har förstärkt den redan befintliga koncentrationstendensen inom EU:s sockersektor. Tendensen bland EU:s ledande sockerproducenter mot vertikal och horisontell integration kvarstår fortfarande på marknaden.

(24)

När det gäller den relevanta produktmarknaden bekräftade marknadsundersökningen i fråga om Italien kommissionens beslut om fastställande av separata produktmarknader för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag och marknaden för leverans av vitsocker till återförsäljare.

(25)

Marknadsundersökningen visade att en övergång i produktionen från vitsocker som säljs till industriella bearbetningsföretag till vitsocker som säljs till återförsäljare kanske inte blir så ekonomiskt hållbar som den anmälande parten vill göra gällande eftersom det kan kräva betydande investeringar och även skulle medföra en risk för att förlora kunder. Ur ett efterfrågeperspektiv är dessutom utbytbarheten mellan produkter som säljs till återförsäljarkunder och industrikunder begränsad.

(26)

När det gäller den relevanta geografiska marknaden bekräftade marknadsundersökningen, tvärtemot vad den anmälande parten hävdade, att den geografiska marknaden för leverans av vitsocker är nationell. Kunder och konkurrenter i Italien bekräftade både kommissionens tidigare beslut och nationella konkurrensmyndigheters beslut.

(27)

På efterfrågesidan i) köper industrikunder i de allra flesta fall från leverantörer baserade i Italien, har nationella avtal och köper inte in direkt från utlandet, ii) de få stora aktörer som köper transnationellt från transeuropeiska aktörer måste betala ”italienska” priser för sina inköp i Italien, iii) industrikunder köper nationellt eftersom en säker och regelbunden försörjning och därmed närhet till lagringsanläggningar är avgörande faktorer för industriella bearbetningsföretag och återförsäljare och iv) kunderna köper visserligen in från flera källor, men byter sällan huvudleverantör. Dessa särdrag hos efterfrågesidan innebär att leverantörer som vill konkurrera effektivt på den allmänna marknaden för industrikunder i Italien måste ha tillgång till en etablerad kundbas, förfoga över ett utvecklat distributions- och logistiknät och ha god kunskap om lokala och nationella marknadsförhållanden.

(28)

På utbudssidan i) begränsas betsockerproducenter i Italien av fasta produktionskvoter som inte är exponerade för internationell handel till sektorer som fastställs på nationell nivå, ii) de stora importmängderna i Italien är en direkt följd av kvotsystemet som begränsar betsockerproduktionen i Italien och därför inte visar att utländska aktörer utövar ett konkurrenstryck på italienska producenter, iii) utländska producenter bedriver huvudsakligen verksamhet i Italien via gemensamma företag med väletablerade italienska aktörer, vilket tyder på att den italienska marknaden har särdrag som skiljer sig från andra marknader i EU, annars skulle de stora europeiska producenterna helt enkelt sälja direkt till Italien och inte ingå avtal om gemensamma företag vilket tvingar dem att dela på vinsten, iv) på senare år har Südzuckers strategi i Italien varit att konkurrera med låga priser, vilket tydligt skiljer sig från företagets strategi i Tyskland eller Frankrike där det upprätthöll höga priser; på en bredare marknad än en nationell marknad skulle transnationellt arbitrage ha manövrerat ut sådana strategier, v) interna handlingar från parterna visar att de har nationella marknadsföringsstrategier per medlemsstat, vi) interna handlingar från parterna visar även att de har försäljningsprogram och prissättning på nationell nivå, vii) marknadsavgränsningen längs de nationella gränserna både avspeglas och förstärks av konkurrensklausuler som grundas på Italien som referensterritorium i avtal om gemensamma företag och viii) synpunkter som inkommit från den tyska konkurrensmyndigheten Bundeskartellamt tyder också på en nationell marknadsdefinition för Tyskland, med argument som på liknande sätt är relevanta och konsekventa för den italienska marknaden.

(29)

Dessutom neutraliseras inte prisskillnaderna mellan Italien och Tyskland/Frankrike genom arbitrage, vilket kan förväntas ske på samma geografiska marknad. Betydande skillnader i marknadsandelar från en medlemsstat till en annan, även när dessa medlemstater gränsar till varandra, tyder på nationella marknader till följd av nationella utbuds- och produktionsstrategier.

(30)

Rårörsockerleveranser är en marknad i föregående led till produktion och leverans av vitsocker i EU. Båda parterna är aktiva inom utbud/leverans av rårörsocker till europeiska raffinaderier (i föregående led) och inom produktion och leverans av vitsocker till EES (marknad i efterföljande led).

(31)

Enligt slutsatserna i beslutet om ABF/Azucarera (ärende COMP/M.5449) ansåg kommissionen att försörjning av rårörsocker utgör en separat relevant produktmarknad, som ska särskiljas från marknaden för sockerbetor. Det kan emellertid inte uteslutas att en ytterligare åtskillnad bör göras mellan förmånsrårörsocker (inklusive rårörsocker från AVS-länder/mindre utvecklade länder, CXL-kvoter och -ordningar samt tullkvotsordningar) och andra ordningar.

(32)

När det gäller den relevanta geografiska marknaden täcker marknaden för upphandling av förmånsrårörsocker åtminstone AVS-länderna/de minst utvecklade länderna och kan även omfatta de länder som främst tillhandahåller rårörsocker enligt förmånskvoter och förmånstullar inom ramen för CXL och systemet för tullkvoter, såsom Brasilien, Kuba och Australien. Frågan om marknaden kan vara ännu bredare – eventuellt världsomspännande – behöver emellertid inte avgöras nu eftersom den föreslagna transaktionen i alla händelser inte ger upphov till allvarliga tvivel, oberoende av den exakta omfattningen av den relevanta geografiska marknaden.

(33)

Melass är en biprodukt i sockerraffineringsprocessen och är inte föremål för någon reglerad ordning. Det finns två typer av melass, som antingen utvinns från bearbetning av sockerrör (rörmelass) eller sockerbetor (betmelass).

(34)

Marknadsundersökningen bekräftade inte parternas argument för att den relevanta produktmarknaden för melass omfattar leverans av både bet- och rörmelass, oavsett användning i slutkundsledet. Frågan om huruvida marknaden för melass måste avgränsas ytterligare behöver emellertid inte avgöras nu eftersom inga konkurrensproblem skulle uppstå oavsett vilken den exakta marknadsdefinitionen är.

(35)

I fråga om relevant geografisk marknad anser den anmälande parten att marknaden för melass åtminstone omfattar EES. Marknadsundersökningen gav inga avgörande slutsatser med avseende på marknadens geografiska omfattning. Även om marknadsundersökningen gav vissa indikationer på att marknaden, åtminstone för betmelass, kan vara snävare än den anmälande partens åsikt om att den är EES-omfattande, visar den tydligt att nationella gränser ur kundernas perspektiv inte är en relevant aspekt när de söker leverantörer. Men även om marknadsundersökningen visade att marknaden kan vara EES-omfattande kan frågan om den exakta marknadsdefinitionen av melass lämnas därhän i beslutet, eftersom inga konkurrensproblem skulle uppstå oavsett vilken marknadsdefinition som behålls (dvs. EES-omfattande eller nationell).

(36)

Kommissionen gjorde en grundlig bedömning av strukturen och funktionen hos försörjningen på vitsockermarknaderna, försörjningen av rårörsocker och försörjningen av melass, vilka är de produkter som berörs av den föreslagna transaktionen. Kommissionen fann att den föreslagna transaktionen sannolikt kommer att leda till ett betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av icke samordnade effekter och till följd av att en dominerande ställning skulle uppstå på marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien.

(37)

Südzucker är den viktigaste aktören på den italienska marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag. EDFM och SFIR kontrollerar gemensamt försäljningen av vitsocker från Brindisi-raffinaderiet till industriella bearbetningsföretag. SFIR är också en viktig aktör på samma produktmarknad i Italien.

(38)

Südzucker och EDFM är dessutom nära konkurrenter geografiskt sett. Till skillnad från sina konkurrenter har båda företagen lagringsanläggningar och säljer vitsocker till industriella bearbetningsföretag och återförsäljare inom hela Italien.

(39)

Till följd av den föreslagna transaktionen skulle parterna ha stora kombinerade marknadsandelar på minst [50–60] % på marknaden för försäljning av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien, med en betydande ytterligare ökning ([10–20] % enligt en försiktig beräkning).

(40)

Den redan koncentrerade industrin skulle konsolideras ytterligare, vilket skulle innebära att konkurrensen mellan de två nära konkurrenterna skulle minska ännu mer. Till följd av detta skulle parterna bli en oöverträffad marknadsledare jämfört med konkurrenterna.

(41)

Genom den föreslagna transaktionen skulle de två mest dynamiska och snabbast växande aktörerna i Italien sammanföras. Südzucker och EDFM är de två konkurrenter som enklast kan anpassa sina mängder/sin försäljning på den italienska marknaden.

(42)

Efter transaktionen skulle Südzucker och EDFM ha både incitament för och förmåga att dra tillbaka mängder från marknaden och höja priserna i Italien.

(43)

Marknadsundersökningen visade dessutom att oavsett det faktum att vissa marknadsaktörer är väletablerade i fråga om infrastruktur, kundförhållanden eller särskilda partnerskap med sockerleverantörer, skulle konkurrenterna ändå ha begränsad förmåga, inga incitament och inte heller någon avsikt att öka leveranserna i händelse av prishöjningar på den italienska marknaden för vitsocker.

(44)

Kommissionen drog slutsatsen att konkurrenterna, vare sig de är etablerade i eller utanför Italien, har kapacitetsbegränsningar och därför sannolikt inte kommer att öka leveranserna om priserna höjs och därmed kunna motverka ett sådant marknadsbeteende från den sammanslagna enhetens sida som beskrivs ovan.

(45)

Med tanke på att det råder underskott på den italienska sockermarknaden och att de italienska sockerpriserna är höga jämfört med priserna i andra EU-medlemsstater är leveranssäkerhet avgörande för kunderna, både när det gäller kvantitet och kvalitet.

(46)

Marknadsundersökningen visade att de italienska sockerkunderna inte anser att de har stor köparkraft gentemot sina sockerleverantörer och att de sannolikt inte har möjlighet att byta sockerleverantör.

(47)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de italienska sockerkunderna inte har motverkande köparkraft i förhållandet till sina sockerleverantörer och att de i denna bemärkelse inte utövar konkurrenstryck på de italienska sockerproducenterna/sockerleverantörerna, inklusive parterna.

(48)

Marknadsundersökningen bekräftade inte den anmälande partens åsikt att det inte finns några relevanta marknadstillträdeshinder.

(49)

Konkurrenterna hävdade att den italienska marknaden kännetecknas av förhållandevis stora hinder för marknadstillträde, och att tillgången på insatsvaror är det största marknadstillträdeshindret på en marknad där det råder underskott. Marknadsundersökningen visade också att sockermarknaden är beroende av lokal kunskap och distributionskanaler och att investeringskostnaderna är höga.

(50)

Enligt marknadsundersökningen finns det dessutom inga företag som är intresserade av att gå in på marknaden för leverans av vitsocker till industriella bearbetningsföretag i Italien. Tvärtom, den italienska sockermarknaden kännetecknas snarare av marknadsutträden till följd av brist på viktiga insatsvaror.

(51)

Kommissionen drog därför slutsatsen att inträdet på den relevanta marknaden varken är troligt eller snabbt.

(52)

Sammantaget kommer parternas marknadsandelar inte att överstiga [30–40] % på marknaden för leverans av vitsocker till återförsäljare.

(53)

Marknadsundersökningen visade att den föreslagna transaktionen inte avsevärt hindrar effektiv konkurrens på marknaden för leverans av vitsocker till återförsäljare i Italien.

(54)

Marknadsundersökningen bekräftade att EDFM inte har någon försäljning av vitsocker i Grekland. När det gäller sannolikheten för att EDFM skulle kunna vara en eventuell konkurrent i Grekland finns det inga belägg alls för att företaget kommer att gå in på den grekiska marknaden för vitsocker inom en snar framtid.

(55)

Trots att det råder verklig brist på tillgängligt förmånsrårörsocker i EES och trots att EDFM är en viktig oberoende aktör på denna marknad är det osannolikt att den föreslagna transaktionen kommer att påverka andra aktörer med tanke på att i) parterna för närvarande levererar små mängder förmånsrårörsocker till tredje parter och har en liten procentandel, ii) det finns många redan vertikalt integrerade aktörer, iii) EDFM:s roll som oberoende aktör har minskat de senaste åren, iv) det finns alternativa väletablerade handlare, särskilt för leverans av CXL-socker, som enkelt kan ersätta EDFM om företaget skulle upphöra att leverera nuvarande mängder till raffinaderier som ägs av tredje parter och v) den eventuellt låga efterfrågan från Südzuckers raffinaderier när det gäller rårörsocker som omfattas tull- och kvotfritt tillträde.

(56)

Kommissionen drar därför slutsatsen att den sammanslagna enheten varken kommer att ha förmåga eller incitament att hindra tillträdet till insatsvaror i form av förmånsrårörsocker för sina konkurrenter på marknaden i efterföljande led för vitsockerproduktion. Med tanke på den höga procentandelen av parternas företagsinterna försäljning och bristen på förmånsrårörsocker, kommer den sammanslagna enheten dessutom varken ha incitament eller förmåga att hindra EES-kundernas tillgång till förmånsrårörsocker.

(57)

Parternas verksamheter överlappar varandra när det gäller leverans av melass för både jäsning och till jordbruks-/djurfoderkunder. Beroende på definitionen av geografisk marknad skulle berörda marknader uppstå på både EES-nivå och nationell nivå.

(58)

Om marknaden skulle definieras som EES-omfattande kommer den sammanslagna enheten att ha en marknadsandel på [30–40] % av den sammanlagda melassmarknaden (dvs. omfattande bet- och rörmelass) för alla användningsområden. Om marknaden skulle avgränsas enligt användningsområden för melass leder den föreslagna transaktionen däremot inte till några större ändringar av marknadsstrukturen för den ytterst ombytliga efterfrågan på melass i djurfoder. När det gäller leverans av melass till jäsningsindustrin kommer den sammanslagna enheten att ha en kombinerad marknadsandel på omkring [40–50] % (Südzucker [20–30] % och EDFM [10–20] %). Inga välgrundade tvivel uttrycktes dock under marknadsundersökningen med avseende på den föreslagna transaktionens inverkan på jäsningskunder.

(59)

I Österrike överlappar parternas verksamhet endast varandra när det gäller leverans av melass till foderblandningsproducenter. Under marknadsundersökningen uppgav foderblandningsproducenterna att den föreslagna transaktionen varken kommer att påverka deras tillgång till melass eller priserna på melass. Med tanke på jäsningskundernas betydelse som en stabil och tillförlitlig efterfrågekälla är det osannolikt att den sammanslagna enheten kommer att ha en ställning som gör att den kan agera oberoende av sina kunder och konkurrenter.

(60)

I Tjeckien är Südzucker och EDFM inte nära konkurrenter. Dessutom saknar EDFM särskild lagringskapacitet för melass i Tjeckien, vilket begränsar företagets förmåga att spela en viktig roll på marknaden förutom att distribuera produkten.

(61)

I Belgien levererar Südzucker och EDFM till olika kunder. Südzucker levererar främst till jäsningskunder. Marknadsundersökningen bekräftade att jäsningskunder har alternativa leverantörer och sakkunskap för att se till att få alternativa leveranser från tredje parter eller köpa in direkt från ursprungsländer utanför EES. För djurfoder har EDFM liknande marknadsandelar som andra handlare på marknaden. Inga välgrundade tvivel uttryckets av någon kundgrupp under marknadsundersökningen.

(62)

I Frankrike är EDFM:s närvaro mycket begränsad [0–5] % av den sammanlagda melassförsäljningen], som tillförs Südzuckers blygsamma marknadsandel på [20–30] %.

(63)

I Tyskland står Südzucker och EDFM endast för en liten procentandel av den melass som säljs för djurfoderproduktion. När det gäller melass som levereras till jäsningsindustrin är båda parterna närvarande (Südzucker [20–30] % och EDFM [10–20] %), och möter jämförbar konkurrens. Under marknadsundersökningen bekräftade samtliga jäsningskunder att de för närvarande köper in den melass de behöver från flera olika källor. De uppgav också att om den sammanslagna enheten skulle höja priserna på melass skulle de söka sig till alternativa leverantörer.

(64)

I Slovakien är Südzucker och EDFM inte nära konkurrenter. Parternas verksamheter överlappar främst varandra när det gäller leverans av melass till jordbrukare. Under marknadsundersökningen bekräftade jordbrukarna att det är lätt att byta från melass till andra foderingredienser.

(65)

Mot bakgrund av ovanstående fakta dras slutsatsen att den föreslagna transaktionen sannolikt inte kommer att leda till konkurrensproblem med avseende på leverans av melass inom EES eller på nationell nivå.

(66)

För att undanröja de konkurrensproblem som transaktionen ger upphov till har parterna föreslagit åtaganden enligt artikel 8.2 i koncentrationsförordningen. De slutliga åtagandena lämnades in den 30 mars 2012 och godtogs eftersom de undanröjer de konkurrensproblem som identifierats av kommissionen.

(67)

De slutliga åtagandena består av i) EDFM:s avyttring av hela sitt nuvarande aktieinnehav i Brindisi, vilket uppgår till […] % av Brindisis utelöpande aktier, och ii) överföring av den ekonomiska fördelen med rårörsockerkontrakten. EDFM ingick dessutom vissa garantier med avseende på rårörsockerkontrakten.

(68)

Förutom avyttringen av EDFM:s aktier i Brindisi åtar sig parterna därför skyldigheten att överföra den ekonomiska fördelen med rårörsockerkontrakten till den nya köparen. De får dock själva välja hur överföringen ska genomföras, bara de garanterar att Brindisi förblir slutmottagaren för de nuvarande mängderna och priserna i rårörsockerkontrakten.

(69)

Det slutliga paketet med korrigerande åtgärder undanröjer därför de konkurrensproblem som identifierats på ett entydigt sätt, eftersom det i) leder till en avyttring av EDFM:s nuvarande deltagande i Brindisi-raffinaderiet, och ii) innebär en överföring av den ekonomiska fördelen med rårörsockerkontrakten.

(70)

Av de skäl som nämns ovan dras i beslutet slutsatsen att den föreslagna koncentrationen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på den inre marknaden eller en väsentlig del av den.

(71)

Koncentrationen bör därför förklaras förenlig med den inre marknaden och med EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och med artikel 57 i EES-avtalet.

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/19

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/20

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 160/21