4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7138. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/2

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7052. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/2

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7157. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/3

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32014M7168. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/4

—

artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

Europa 2020-strategin, och

—

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (2),

—

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (3),

—

rådets slutsatser av den 26 november 2012 om utbildning i Europa 2020 (4) – utbildningens bidrag till ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning,

—

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (5),

—

rådets slutsatser av den 15 februari 2013 om att investera i utbildning (6), som respons på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013,

—

rådets rekommendation av den 22 april 2013 (7) om att inrätta en ungdomsgaranti,

—

rådet uttalande om den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som antogs den 15 oktober 2013 (8),

—

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (9),

—

den årliga tillväxtöversikten för 2014 (10), och

—

kommissionens meddelande En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla (11),

1.

utbildning har en strategisk roll när det gäller att stödja den ekonomiska återhämtningen i Europa; även om det har gjorts betydande framsteg mot att uppnå det överordnade målet för utbildning som fastställts inom ramen för Europa 2020-strategin (12) finns det fortfarande mycket som behöver göras för att motverka konsekvenserna av krisen och åtgärda underliggande strukturella problem,

2.

färska uppgifter tyder på att dessa strukturella problem delvis har samband med bristen på relevant kompetens och därför innebär utmaningar för våra utbildningssystem,

3.

en av fem personer i EU:s befolkning i arbetsför ålder har låg läskunnighet och räknefärdighet, vilket allvarligt begränsar deras anställbarhet, och trots att vissa framsteg gjorts beträffande grundläggande färdigheter är antalet skolelever med dåliga resultat i matematik fortfarande högt (13),

4.

trots att prognoserna tyder på att nästan alla jobb i framtiden kommer att kräva åtminstone grundläggande digitala färdigheter finns det fortfarande många skolelever som inte har tillgång till den digitala teknik och det digitala innehåll som krävs för att förskaffa sig dessa färdigheter; ett stort antal vuxna har inga digitala färdigheter alls,

1.

det föreligger ett brådskande behov av att ta itu med de centrala utmaningarna ungdomsarbetslöshet och otillräcklig kompetensnivå; utbildning bidrar inte bara väsentligt till att främja social sammanhållning och aktivt medborgarskap utan bidrar också i hög grad till att generera smart och hållbar tillväxt för alla, förbättra konkurrenskraften och anställbarheten samt öka produktiviteten och innovationen,

2.

de ansträngningar som redan gjorts för att bemöta dessa centrala utmaningar bör erkännas, men EU och dess medlemsstater bör intensifiera sina ansträngningar att förbättra utbildningen och fortsätta att investera i effektiv utbildning av hög kvalitet,

3.

den kommande översynen av Europa 2020-strategin och den kommande genomgången av ramen för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (Utbildning 2020) bör göra det möjligt att förstärka utbildningens strategiska roll inom den europeiska planeringsterminen,

1.

så långt möjligt underlätta långsiktiga investeringar i moderniseringen av utbildning och utvecklingen av färdigheter på både nationell och europeisk nivå, samtidigt som man i högre grad lägger tonvikten på utbildningsinvesteringarnas effektivitet och kvalitet,

2.

utrusta människor i alla åldersgrupper med bättre och mer relevanta färdigheter, särskilt genom att förstärka det livslånga lärandet och främja lika möjligheter att få tillgång till utbildning av hög kvalitet, även för studerande med ogynnsam bakgrund,

3.

underlätta övergången från utbildning till arbete, framför allt genom att främja arbetsbaserade utbildningsprogram och i förekommande fall genom att öka tillgången till praktik och lärlingsutbildning av god kvalitet,

4.

fortsätta att – i samarbete med relevanta intressenter – modernisera och förbättra utbildningsmetoderna på grundval av den senaste forskningen och därvid till fullo utnyttja de möjligheter som digitalt lärande erbjuder, bland annat – i överensstämmelse med de nationella förhållandena – genom att

1.

fortsätta ansträngningarna att förbättra förvärvandet av centrala färdigheter och minska antalet lågpresterande skolelever,

2.

främja förvärvande av grundläggande färdigheter samt vidtagande av åtgärder för omskolning och kompetenshöjning genom förstärkt livslångt lärande, med fokus på lågutbildade,

3.

anta ändamålsenlig och inkluderande utbildningspolitik där hänsyn tas till behoven hos studerande med ogynnsam bakgrund,

4.

främja en faktabaserad debatt mellan många olika typer av intressenter om att tillhandahålla och skydda hållbara och effektiva metoder för att finansiera utbildningen,

5.

vidta lämpliga åtgärder som svar på de centrala budskapen rörande utbildning i rådets uttalande om den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och i rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,

6.

utforska hur instrument för öppenhet och erkännande inom den formella utbildningen även skulle kunna fungera när det gäller nya former av lärande, inbegripet validering av färdigheter som förvärvats genom högkvalitativt webbaserat lärande,

7.

stödja utbildningsanstalter när det gäller att utnyttja potentialen hos ny teknik och digitalt innehåll som ett komplement till traditionella utbildningsmetoder och i syfte att tillgodose behoven hos olika typer av studerande, även studerande med ogynnsam bakgrund,

8.

stödja lärare och skolledare, så att de kan skaffa sig en hög nivå av digitala färdigheter och införa innovativa undervisningsmetoder, t.ex. genom flexibel fortbildning, incitamentssystem och uppdaterade kursplaner för lärarutbildning,

9.

till fullo utnyttja den nya generationen av finansieringsinstrument, särskilt programmet Erasmus+ och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att möta de ovannämnda utmaningarna på utbildningsområdet,

10.

försöka underlätta investeringar i utbildning som en tillväxtvänlig sektor, och samtidigt ta hänsyn till utbildningsaspekterna i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för Europa 2020,

1.

stärka utbildningens bidrag till EU:s agenda för tillväxt och sysselsättning genom att på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt utnyttja investeringar för att höja kompetensnivån, förbättra inlärningsresultaten och ta itu med kompetensbrister,

2.

främja partnerskap på nationell och europeisk nivå mellan skapare av utbildningsinnehåll för att öka tillgången till högkvalitativa öppna lärresurser och andra digitala läromedel på olika språk, med vederbörlig hänsyn till upphovsrätt och licensfrågor,

3.

ytterligare utnyttja eTwinning-plattformen och använda den nya portalen Open Education Europa som referenspunkt för befintliga öppna lärresurser som produceras i EU,

4.

följa upp rådets policydebatt från november 2013 genom att organisera ett toppmöte om de utmaningar som uppstår genom den nya tekniken och resurser för öppen utbildning, särskilt beträffande kvalitetssäkring och bedömning och certifiering av färdigheter som har förvärvats genom nya former av lärande,

5.

höja mervärdet och optimera ändamålsenligheten för den strategiska ramen Utbildning 2020 och dess underliggande styr- och arbetsarrangemang, framför allt genom att

1.

sammanställa belägg för och utarbeta en analys av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av och fördelarna med utbildning för att förbereda en framtida debatt i rådet,

2.

främja en öppen offentlig debatt inom ramen för samrådet om ett europeiskt område med färdigheter och kvalifikationer om den inverkan som ny teknik och nytt digitalt innehåll har på nuvarande praxis och EU-instrument och EU-politik, inklusive sådana frågor som kvalitetssäkring och bedömning och certifiering.

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/7

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/8

4.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/9