1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/1

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/2

1.

I rådets slutsatser av den 26 november 2009 om fortbildning för lärare och skolledare framhålls att en effektiv skolledning är en viktig faktor när det gäller att utforma den övergripande undervisnings- och inlärningsmiljön, höja ambitionerna och ge elever, föräldrar och personal stöd och på så sätt främja högre resultatnivåer, och att det därför är synnerligen viktigt att se till att skolledare har eller har möjlighet att utveckla den kapacitet och de kvaliteter som krävs för att fullgöra det allt större antalet uppgifter de åläggs.

2.

I Europeiska rådets slutsatser av den 13–14 december 2012 uppmanades rådet, medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa en snabb uppföljning av initiativet ”En ny syn på utbildning”, och i rådets därpå följande slutsatser av den 15 februari 2013 med titeln Att investera i utbildning – ett svar på ”En ny syn på utbildning” uppmanades medlemsstaterna att se över och förstärka yrkesbeskrivningen av alla läraryrken, inbegripet skolledare, och att till fullo utnyttja samarbetspotentialen och den ”peer learning” som inrättats inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

3.

I Europa 2020-strategin, och särskilt i den årliga tillväxtöversikten för 2013, uppmanas medlemsstaterna att bibehålla en framtida tillväxtpotential genom att prioritera och, där så är möjligt, öka investeringar i utbildning samtidigt som man ser till att få valuta för pengarna.

—

Det litauiska ordförandeskapets konferens om ”ledarskap inom utbildning” i Vilnius den 9–10 september 2013, som gav företrädare för EU:s medlemsstater, kandidatländer och Eftaländer tillsammans med Europeiska kommissionen en plattform för deltagandet i den politiska debatten i denna viktiga fråga.

—

Comeniuskonferensen Utveckling av Er skola med stöd från EU-program – ”en konferens för skolledare”, som hölls i Vilnius den 11–12 oktober 2013.

1.

Utbildningssystemen i Europa utgör en central drivkraft för tillväxt, konkurrenskraft och social sammanhållning i ett kunskapssamhälle, och därför krävs ett starkt och effektivt ledarskap på alla nivåer. Dagens skolledare ställs inför en rad olika utmaningar, med ansvar inte endast för att förbättra undervisningskvaliteten och höja resultatnivåerna utan också för att förvalta mänskliga och ekonomiska resurser.

2.

Skolledning kräver väl utvecklad kompetens på ett antal områden som baseras på grundläggande värderingar. Det kräver professionellt engagemang, en förmåga att motivera och inspirera, gedigna ledaregenskaper samt gedigen pedagogisk skicklighet och förmåga att kommunicera. Goda skolledare utvecklar en strategisk vision för sina utbildningsanstalter, utgör förebilder för både inlärare och lärare och har en avgörande betydelse för att en ändamålsenlig och attraktiv miljö skapas, som främjar inlärning. De spelar också en viktig roll i och med upprättandet av effektiva förbindelser mellan olika utbildningsnivåer, familjen, arbetslivet och lokalsamhället, med det gemensamma målet att höja inlärarnas resultat.

3.

Att välja ut, rekrytera, förbereda och behålla den mest kompetenta personalen i ledande befattningar vid utbildningsanstalter och att se till att villkoren för deras yrkesmässiga utveckling är gynnsamma är likaså av avgörande betydelse och kräver omsorgsfull eftertanke från beslutsfattarnas sida.

4.

Ledarskap inom utbildning kan vara effektivt när

1.

Innovativt ledarskap kan bidra till att locka till sig och behålla kandidater av högsta klass och göra det möjligt för inlärningsmiljöer att hantera – och fullt ut utnyttja potentialen i – de kontinuerliga innovationer som sker i högt tempo på utbildningsområdet.

2.

Det är också nödvändigt att professionalisera, stärka och stödja rollen för skolledare genom att först identifiera de kompetenser de kräver, genom att skapa mer strukturerade karriärvägar och genom att göra en bedömning av det specifika fortbildningsbehovet hos dem som tillträder ledande befattningar och ge dem relevanta utbildningsmöjligheter.

3.

Det krävs också tillräcklig självständighet, flexibilitet och ansvarighet för att möjliggöra för skolledare att utveckla innovativa metoder för ledarskap, och att skapa förutsättningar där andra anställda uppmuntras att ta ledningsansvar.

4.

Anställda på ledande befattningar måste ha eller förvärva och regelbundet uppdatera den nödvändiga kompetensen för sådana befattningar, även sådan kompetens som att effektivt kunna använda ny teknik och ledarskapsmetoder för att främja innovativt lärande och en effektiv ledning av utbildningsanstalten.

1.

främja utbildningsanstalternas och skolledarnas självständighet i pedagogiska frågor och den interna fördelningen av resurser, samtidigt som man säkerställer att de har de resurser och det stöd som krävs för att anpassa sig till och reagera ändamålsenligt på specifika och föränderliga lokala förutsättningar,

2.

tydligt fastställa roller och ansvar och sörja för att den kompetens som krävs av skolledare stöttas och stärks genom olika typer av fortbildning, inbegripet nätverk för sådana ledare,

3.

underlätta välgrundat beslutsfattande och ökad ansvarighet, till exempel genom tillgång till smarta data, föreskriva kvalitetssäkringsmekanismer och utveckla särskilda åtgärder för utbildningsanstalter i mindre gynnade områden,

4.

samla in belägg för effektivt och framgångsrikt ledarskap inom utbildning i olika nationella sammanhang, framför allt för att eftersträva en optimal jämvikt mellan flexibilitet, självständighet och ansvarighet och för att mäta effekterna av innovativa metoder på resultatet av undervisning och lärande,

1.

säkerställa en högre grad av professionalisering som ett sätt att locka till sig de bäst skickade kandidaterna,

2.

möjliggöra för skolledarna att fokusera på bättre undervisning och lärande inom sina utbildningsanstalter, bland annat genom att eftersträva en bättre balans mellan ren administration och kärnuppgifterna som rör undervisning och lärande,

3.

undersöka och utveckla attraktiva former av grundläggande utbildning, stöd i början av karriären och löpande fortbildning för skolledare, bland annat genom sektorsövergripande samarbete med andra aktörer såsom näringslivet och arbetsmarknadens parter,

4.

främja lagarbete och flexibla ledarskapsmiljöer, exempelvis genom att möjliggöra inrättandet av tillfälliga grupper i skolan för att ta itu med specifika utmaningar och av nätverk utanför skolan för att utbyta erfarenheter och samarbeta,

5.

främja särskilda åtgärder, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis, för att säkerställa en lämplig könsbalans inom skolledning,

1.

ta hänsyn till utbildningsanstalternas särskilda behov och tillämpa lämpliga kvalitetssäkringskriterier vid valet av framtida skolledare,

2.

erkänna och verka för ledarskapspotentialen hos de anställda vid utbildningsanstalterna, särskilt genom delegerat ledarskap, genom att ge dem tillfälle att arbeta med kolleger vid andra utbildningsanstalter och genom att uppmuntra dem och ge dem möjlighet att utveckla sin potential i detta avseende,

3.

stimulera skapande av innovativa undervisnings- och inlärningsmiljöer, bland annat genom lämplig användning av IKT och öppna utbildningsresurser, både som pedagogiska hjälpmedel och som verktyg för styrning,

4.

inrätta och bibehålla nätverk som syftar till att introducera och utveckla effektiva synsätt på ledarskap inom utbildning och stimulera och främja skolledares lärande av kolleger.

1.

fullt ut utnyttja den öppna samordningsmetoden för att främja bästa praxis och stödja utvecklingen av professionellt ledarskap inom skola, vuxenutbildning och yrkesutbildning, och ge regelbunden återkoppling på politisk nivå på lämpligt sätt,

2.

främja samarbete och partnerskap för effektiv innovation inom ledarskap och för fortbildning av skolledare – bland annat genom sektorsövergripande samarbete mellan skolor, högre utbildningsanstalter, yrkesutbildningsanstalter och näringslivet – med stöd från EU-medel, också genom programmet Erasmus+ och de europeiska strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden,

3.

främja utbyte av bästa praxis och utveckling av innovativa synsätt på effektiv skolledning, till exempel genom insatser inom ramen för strategiska partnerskap i programmet Erasmus+, bland annat genom att uppmuntra skolledare att samarbeta med olika aktörer, t.ex. företag, det civila samhällets organisationer och utbildningsanstalter på olika nivåer, både internationellt och lokalt,

4.

ytterligare undersöka de möjligheter som erbjuds genom plattformer som e-vänskolekontakter för att stödja utbyten mellan sektorer i fråga om innovativt ledarskap, genom virtuella rum där skolledare kan samarbeta och sprida effektiva och innovativa metoder,

5.

främja ytterligare forskning om effektivt ledarskap inom utbildning och säkerställa spridningen av dess resultat,

6.

förstärka stödet till nationella och regionala nätverk för aktörer inom skolledning och hjälpa till med lämplig spridning och uppföljning av deras arbete på europeisk nivå, bland annat genom det europeiska policynätverket om skolledarskap och genom att fullt ut använda sig av de belägg som samlats in genom internationellt samarbete.

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/5

1.

unga män och kvinnor är en viktig resurs för Europa; de utgör en potential för i dag och för framtiden men de står inför många utmaningar såsom arbetslöshet och därtill hörande sociala problem (1); för att ta sig ur den rådande krisen och förhindra liknande problem i framtiden måste alla medlemsstater omedelbart vidta åtgärder för att främja sysselsättning och utbildning för ungdomar samt delaktighet och social integrering av ungdomar,

2.

ungdomar som varken arbetar eller studerar (2) kan ställas inför negativa förhållanden, såsom isolering, brist på autonomi, riskbeteenden samt instabil mental och fysisk hälsa, vilket utsätter dem för en högre risk för arbetslöshet och för socialt utanförskap längre fram i livet. Socialt utanförskap för ungdomar, i synnerhet för unga som varken arbetar eller studerar, kan få negativa konsekvenser för ekonomin och medföra betydande kostnader för Europa; under 2011 uppgick den ekonomiska förlusten till följd av ungdomars utestängning från arbetsmarknaden till 153 miljarder euro; detta är en försiktig uppskattning och det motsvarar 1,2 % av EU:s BNP, (3)

3.

unga som varken arbetar eller studerar är mer eller mindre utsatta med olika kännetecken och behov; det behövs därför ett individuellt anpassat förhållningssätt för att effektivt och framgångsrikt (åter)integrera dem på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet och i samhällslivet,

4.

detta förhållningssätt erkänns i rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti, som antogs den 22 april 2013 (4); i denna rekommendation anges att alla ungdomar under 25 år inom en period av fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning ska få ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik (5),

5.

kompetenskartan för EU och Cedefops prognoser i fråga om färdigheter kan understödja politiska initiativ för att minska ungdomsarbetslösheten genom att underlätta fastställandet av nya brister i fråga om färdigheter samt trender rörande färdigheter och arbetsmarknadsutsikter,

6.

de faktorer som ökar risken för att unga ska befinna sig utan vare sig arbete eller studier är ofta en kombination av personliga, ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala förhållanden,

7.

ungdomsarbete, frivilligarbete, aktivt medborgarskap samt icke-formellt och informellt lärande kan spela en viktig och kompletterande roll eftersom de skapar mervärde för alla ungdomar, framför allt unga som varken arbetar eller studerar som befinner sig i övergången till arbetsmarknaden, genom att bygga broar mellan utbildnings- och sysselsättningssystemen, kompletterar det formella utbildningssystemet, främjar självförtroende, socialt kapital och personlig utveckling, samt ökar mjuka och tekniska färdigheter som förbättrar anställbarheten,

8.

i de gemensamma slutsatserna från EU:s ungdomskonferens, som anordnades av det litauiska ordförandeskapet den 9–12 september 2013, framhålls behovet av att anpassa utbildningen till ungdomars behov och arbetsmarknadens krav, att underlätta övergången från utbildning till sysselsättning och att förbättra villkoren för ungdomars integrering på arbetsmarknaden (6),

9.

det behövs utvärderingar och bedömningar av befintlig forskning samt av befintliga system och program på lokal, regional, nationell och europeisk nivå som riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar för att kartlägga hindren för deras tillgång till tjänster, framför allt för dem som är inaktiva,

10.

ungdomspolitiken, och särskilt ungdomsarbete, kan bidra till ett framgångsrikt genomförande av EU-initiativ för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och inaktivitet, såsom ungdomssysselsättningspaketet och framför allt ungdomsgarantin; för att uppnå bästa möjliga resultat behövs det således samstämmiga och varandra förstärkande nationella åtgärder och andra politiska instrument,

11.

man måste därför sörja för en övergripande strategi och ett sektorsöverskridande samarbete garanteras för att öka den sociala integrationen av unga som varken arbetar eller studerar; det är av avgörande betydelse med sociala investeringar i människors färdigheter och kapacitet under hela livet för att förbättra människor möjligheter till integrering på arbetsmarknaden och i samhället (7); alla politiska instrument, insatser och åtgärder bör samordnas och genomföras på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och många olika intressenter bör delta i utformningen och genomförandet av åtgärder för social integration av ungdomar,

12.

förebyggande bör prioriteras för att undvika att antalet unga som varken arbetar eller studerar ökar och för att bryta cykeln av socialt utanförskap mellan generationerna; det behövs förebyggande åtgärder som inbegriper familj, förskola, skolor, särskilt sekundärutbildning och yrkesutbildning, utbildning och aktörer som tillhandahåller icke-formellt lärande, icke-statliga organisationer, särskilt ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare, föräldrar och andra intressenter i syfte att garantera tidiga insatser för att förhindra att ungdomar varken arbetar eller studerar,

13.

man måste inom politiska åtgärder beakta olikheten bland unga som varken arbetar eller studerar, så att de vidtas på olika stadier samt har olika syften och mål; det behövs större uppmärksamhet på könsrelaterade skillnader inom utbildningen, på socialpolitik och sysselsättningspolitik samt på ungdomar med särskilda behov,

14.

de åtgärder som riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar bör vara individanpassade och flexibla samt syfta till att uppnå hållbara långsiktiga positiva resultat på arbetsmarknaden samt (åter)integrering i utbildning, samhällsliv eller socialt liv; arbetet med unga som varken arbetar eller studerar bör omfatta innovativa metoder, peer learning och uppsökande verksamhet,

15.

det är mycket viktigt att europeiska struktur- och investeringsfonder, i synnerhet Europeiska socialfonden samt europeiska initiativ och program, inbegripet ungdomssysselsättningsinitiativet och Erasmus+, används på ett effektivt sätt för att främja projekt rörande social integration av ungdomar,

16.

upprätta och vid behov vidareutveckla nationella, regionala och/eller lokala strategier eller program, som genomförandeplaner för ungdomsgarantin, för att öka den sociala integrationen av unga som varken arbetar eller studerar; strategierna bör vara evidensbaserade och bygga på sektorsövergripande samarbete och inbegripa alla relevanta intressenter; utformningen av strategier bör inbegripa diskussioner med målgrupper, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av vilka politiska instrument som är effektiva; man bör vid uppföljningen och utvärderingen av tillgången till de politiska åtgärderna och resultaten beakta genusperspektivet,

17.

att främja tillgången till adekvata, överkomliga och tillgångliga tjänster av hög kvalitet, som förskola och barnomsorg, boende, hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster i syfte att förhindra att ungdomar hamnar eller blir kvar i en situation där de varken arbetar eller studerar,

18.

främja och investera i ungdomsarbetet och underlätta tillgången för unga som varken arbetar eller studerar till dess tjänster genom att stärka ett sektorsövergripande samarbete mellan relevanta intressenter,

19.

fullfölja en övergripande strategi för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid, vilket inbegriper förebyggande och ingripanden (8),

20.

utveckla och tillämpa nya och individanpassade modeller, såsom fristående, uppsökande ungdomsarbete, för att förbättra den sociala integrationen av unga som varken arbetar eller studerar, fullt ut utnyttja ungdomsarbetets potential för att ge ungdomar självförtroende och personlig utveckling samt för att bidra till att minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid, (9)

21.

uppmuntra och stödja vägledning av hög kvalitet, däribland information om karriärmöjligheter, rättigheter i arbetslivet, utsikter till sysselsättning och utbildning och möjligheter till fri rörlighet samt mer övergripande rådgivning och stöd till alla ungdomar, framför allt de som riskerar att stå utan både arbete och studier, samt till deras familjer,

22.

stärka kapaciteten inom ungdomsorganisationer, ungdomsarbete och andra former av integrering som ett sätt att öka delaktigheten samt använda dessas potential för att främja social integration av unga som varken arbetar eller studerar,

23.

uppmuntra lokala initiativ och planer för social sammanhållning för att ta fram särskilda åtgärder som riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar i syfte att (åter)integrera dem i deras lokalsamhällen,

24.

använda Europeiska ungdomsportalen som en informationsplattform för att informera ungdomar om frågor med anknytning till social integration,

25.

öka tillgången till en andra utbildningsmöjlighet och stödja förvärv och/eller utveckling av färdigheter and kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov,

26.

främja och öka tillgängligheten i fråga om yrkesrådgivning och -vägledning anpassad till socialt utestängda ungdomars behov under alla faser i livet,

27.

senast 2018, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag och som medlemsstaterna finner lämpligt, ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande som gör det möjligt för enskilda att utnyttja detta lärande för sina karriärer och för sitt framtida lärande (10),

28.

öka tillgången till förskola och barnomsorg samt kvaliteten inom denna; ytterligare stöd bör ges till barn från missgynnade miljöre (11),

29.

genomföra Erasmus+-programmet som ett understödjande instrument för att förvärva sociala och medborgerliga kompetenser och färdigheter samt öka ungdomars rörlighet och möjligheter att finna arbete,

30.

utveckla partnerskap mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar, yrkesvägledningstjänster och andra specialiserade ungdomstjänster (icke-statliga organisationer, ungdomsgårdar och -föreningar) som kan göra övergången från arbetslöshet, sysslolöshet eller utbildning till arbete smidig,

31.

främja högkvalitativt lärande på arbetsplatsen, som lärlingsutbildning och praktikplatser, som en effektiv åtgärd för att skapa en hållbar övergång från utbildning till arbete, framför allt genom att främja färdigheter som motsvarar arbetsmarknadens behov och förbättra kompetensmatchningen, mot bakgrund av bland annat rådets uttalande om den europeiska alliansen för lärlingsutbildning (12),

32.

genomföra åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet, och i synnerhet underlätta övergångar med beaktande av rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti, bland annat genom att utveckla partnerskapsgrundande förhållningssätt (bland annat sådana som inbegriper stödtjänster för ungdomar), tidiga ingripanden och aktivering, understödjande åtgärder för integrering på arbetsmarknaden (vilket inbegriper färdighetsutveckling och arbetsmarknadsrelaterade åtgärder), användning av Europeiska unionens medel och tillgångar samt en fortsatt förbättring av systemen.

33.

öka det fullständiga och aktiva deltagandet på arbetsmarknaden med hjälp av aktiva integreringsåtgärder, främja ungdomars kreativitet och innovationsförmåga som egenföretagare, stödja entreprenörskap och en första arbetslivserfarenhet,

34.

undanröja hinder, däribland åldersdiskriminering och andra former av diskriminering, för (åter)inträde på arbetsmarknaden, ta itu med olika former av osäkra anställningar och, där så är lämpligt, undersöka möjligheterna att minska lönebikostnaderna för att öka utsikterna till anställning bland ungdomar (13),

35.

göra det möjligt för arbetsförmedlingarna att på ett tidigt stadium erbjuda individanpassad vägledning och enskild åtgärdsplanering i samarbete med ungdomsorganisationer och andra parter som erbjuder stöd åt ungdomar, inbegripet särskilt anpassade individuella stödprogram, grundat på principen om ömsesidiga skyldigheter,

36.

göra intressenter inom ungdomspolitiken och ungdomar samt ungdomsorganisationer och andra organisationer inom det civila samhället delaktiga i utformningen och genomförandet av lämpliga åtgärder, vilket inbegriper ungdomsgarantin, och särskilt uppmärksamma ungdomsarbetets potential för att upptäcka ungdomar som riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier och upprätta förbindelser mellan dem och tjänsteleverantörer, ge unga intressenter möjlighet att främja och göra reklam för de möjligheter som tillhandahålls genom ungdomsgarantin och andra sysselsättnings- och utbildningsinitiativ,

37.

fullt ut bidra till att utveckla Eures till ett verkligt paneuropeiskt arbetsförmedlings- och rekryteringsnätverk inriktat på att ta upp arbetsmarknadens behov inom enskilda medlemsstater med lediga tjänster från både offentliga och privata arbetsförmedlingar samt, om så är befogat, lärlingsutbildningar och praktiktjänstgöring (14),

38.

göra det enklare att förena arbete och privat- och familjeliv för att förebygga och motverka hinder mot integrering på arbetsmarknaden, och

39.

planera för utbyte av bästa praxis genom lämpliga verktyg som står till buds, vilket inbegriper en sammanfattande rapport över bästa praxis i medlemsstaterna beträffande initiativ som syftar till att (åter)integrera unga som varken arbetar eller studerar i sysselsättnings- och utbildningssystem, beakta andra forskningsstudier och initiativ på detta område och sprida resultaten; utnyttja god praxis som utvecklats genom projekt som finansierats av EU-program och EU-fonder (dvs. programmet Aktiv ungdom, handlingsprogram för livslångt lärande, Erasmus+ och Europeiska socialfonden) samt befintliga samarbetsnät inom ungdomspolitiken, som Europeiska kunskapscentret för ungdomspolitik,

40.

beakta ett bidrag från ungdomssektorn till den regelbundna, systematiska bedömningen av arbetsmarknadens framtida behov och de färdigheter och kompetenser som krävs,

41.

verka och sörja för att framtida EU-program för ungdomar, som Erasmus+, bland sina prioriteringar riktar sig till ungdomar med färre möjligheter, särskild unga som varken arbetar eller studerar,

42.

verka för en dialog mellan intressenter som berörs av ungdomsfrågor, med företrädare för ungdomsarbete och företag, inriktad på unga som varken arbetar eller studerar, individuell vägledning för dessa och utveckling av deras sociala färdigheter,

43.

möta utmaningar och ge sig i kast med möjliga lösningar för unga som varken arbetar eller studerar vid ett seminarium på hög nivå, grundat på sektorsövergripande samarbete mellan företag, den akademiska världen, offentliga myndigheter, ungdomsintressenter och andra intressenter,

44.

fortsätta att följa upp utvecklingen i fråga om utformning, genomförande och resultat av ungdomsgarantin genom sysselsättningskommitténs multilaterala övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen, analysera konsekvenserna av åtgärder på plats och fortlöpande rapportera om denna utveckling,

45.

fortsätta att stödja medlemsstaternas och andra intressenters ansträngningar för att öka utbudet av möjligheter till högkvalitativt lärande på arbetsplatsen, i synnerhet inom ramen för den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, samt främja utbyte av bästa praxis och erfarenheter i fråga om on lärlingsutbildningar.

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/9

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/10

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/11

1.

Kommissionen mottog den 28 januari 2014 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Aller Media AB (Aller Media, Sverige), som tillhör Aller-koncernen, Danmark, Bonnier Tidskrifter Aktiebolag (Bonnier, Sverige), som tillhör Bonnier-koncernen, Sverige, och Egmont Holding AB (Egmont, Sverige), som tillhör Egmont-koncernen, Danmark, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar gemensam kontroll över företaget Mediafy AB (Mediafy, Sverige) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.7036 – Aller Media/Bonnier Tidskrifter/Egmont Holding/Mediafy, till:

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/12

1.2.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/12