6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/1

—

med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpningen av förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar (COM(2011)0174),

—

med beaktande av kommissionens rapport om tillämpning och resultat av förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet (COM(2011)0166),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 27 oktober 2011 (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av människor med funktionshinder och EU:s handikappstrategi 2010–2020 (2), i synnerhet punkterna 42, 43, 46, 82 och 97 i denna,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0053/2012), och av följande skäl:

A.

Förordning (EG) nr 261/2004 och förordning (EG) nr 1107/2006 (hädanefter ”förordningarna”) utgör visserligen positiva framsteg för att skydda passagerares rättigheter men samtidigt behövs det större rättslig säkerhet, ökad tydlighet i tolkningarna och en enhetlig tillämpning av förordningarna i hela EU.

B.

Förordning (EG) nr 261/2004 ger visserligen passagerare ett omfattande skydd och har fungerat väl sedan den infördes, men askmolnskrisen underströk behovet av att klargöra och på nytt granska vissa aspekter av förordningen, ifall sådana ovanliga förhållanden skulle uppstå i framtiden.

C.

Den viktigaste rättigheten för passagerarna är att avgångar sker som planerat, utifrån den grundläggande rätten till rörelsefrihet och de kontraktsåtaganden som uppstår när man säljer en biljett. Passagerarna bör i god tid ges tydlig, exakt information, i ett format som är tillgängligt för alla.

D.

Passagerarna bör ha tillgång till ett effektivt klagomålssystem som de kan använda om inte resan genomförs på rätt sätt eller om andra passagerarrättigheter inte har uppfyllts, i synnerhet eftersom passagerarna redan har betalat biljetten innan resan.

E.

Den rättsliga ram som skyddar passagerares rättigheter måste säkerställa en miniminivå för konsumentskyddet så att det kan stå emot lufttrafikföretagens föränderliga affärsmetoder.

F.

Utvecklingen av olika metoder för säkerhetskontroll av passagerare leder till ett mer omfattande bruk av metoder såsom säkerhetsskannrar och beteendeprofilering, vilket väcker nya frågor gällande passagerarskydd med avseende på personlig integritet, icke-diskriminering och folkhälsa.

G.

Personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionshinder bör innan resan ges information om sina rättigheter, i ett format som är tillgängligt för alla. Flygplats- och lufttrafikpersonal måste ha tillbörlig utbildning i att ge assistans till personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionshinder för att i överensstämmelse med kraven på ”design för alla/universell design” kunna bidra till att skapa en obehindrad och jämlik tillgång till flygresor.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att analysera och se över gällande förordningar om flygpassagerares rättigheter i syfte att förbättra passagerarnas situation, framför allt vid inställda eller kraftigt försenade flygningar. Parlamentet anser att en korrekt tillämpning av gällande bestämmelser från medlemsstaternas och lufttrafikföretagens sida och tillämpning av tillräckliga och enkla medel för gottgörelse samt tillhandahållande av korrekt information till passagerarna om deras rättigheter bör utgöra hörnstenarna i arbetet med att återvinna passagerarnas förtroende.

2.

Europaparlamentet beklagar att de verkställande organ som inrättats av medlemsstaterna på bekostnad av passagerarna inte alltid kan säkerställa att passagerarrättigheter verkligen respekteras och uppmanar därför medlemsstaterna att särskilt inom området för klagomålshantering och sanktioner utforma de verkställande organens arbetssätt på ett sådant sätt att passagerarrättigheterna efterlevs enligt principen om rättssäkerhet.

3.

Europaparlamentet betonar att passagerare inte bara har rättigheter utan även skyldigheter, som ska bidra till att göra förloppet före, under och efter flygresan säkrare och smidigare.

4.

Europaparlamentet framhäver att en enhetlig hantering av klagomål i medlemsstaterna är nödvändig för att åstadkomma lika villkor och uppmanar kommissionen att säkerställa en enhetlig tillämpning av förordningarna och utveckla ett bättre samarbete mellan de verkställande organen, genom att bland annat utbyta bästa praxis och information samt samordna deras databaser ytterligare.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt grunda ett europeiskt nätverk av verkställande organ genom att skapa tydliga befogenheter såväl som interna arbetsregler för att förbättra samarbetet och göra det lättare att anta relevanta gemensamma beslut.

6.

Europaparlamentet anser att de verkställande organens roll måste definieras bättre, att organen måste vara självständiga och inte ha några intressekonflikter gentemot lufttrafikföretagen och flygplatserna, att organen ska kunna vidta åtgärder på eget initiativ, samt att nationella sanktioner mot lufttrafikföretag som bryter mot EU:s regler bör göras mer effektiva. Parlamentet framhäver vikten av tillförlitlig statistik för att regelbundet kunna genomföra en grundlig utvärdering av effekterna av passagerarrättigheter i Europa och anser därför att det ska vara obligatoriskt för de verkställande organen att årsvis offentliggöra de klagomål som kommer in, inklusive klagomål som rör orättvisa villkor, och de sanktioner de inför mot lufttrafikföretag. Det ska dessutom vara obligatoriskt för lufttrafikföretagen och/eller flygplatserna att samla in uppgifter om antalet förseningar och varaktigheten för dessa, både avseende passagerare och deras bagage. Parlamentet anser att kommissionen bör analysera och offentliggöra denna statistik.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att dels upptäcka och åtgärda brister hos de nationella klagoinstanserna och i de nationella förfarandena för hantering av klagomål, dels säkerställa att lagstiftningen om flygpassagerares rättigheter verkligen samordnas med de förväntade EU-åtgärderna om former för alternativ tvistelösning.

8.

Europaparlamentet anser att om lufttrafikföretag och operatörer regelbundet rapporterar de uppgifter som behövs för tillämpning av förordningen till de verkställande organen skulle deras effektivitet öka och konkurrensen främjas.

9.

Europaparlamentet betonar betydelsen av samrådsgruppen för flygpassagerares rättigheter (Air Passenger Rights Consultative Group), till vilken aktörerna kan lämna information om översynen av förordningen, och betonar samrådsgruppens betydelse när det gäller att främja diskussioner och samarbetet mellan de verkställande organen, konsumentorganisationer och lufttrafikföretag i syfte att utveckla och sprida bästa praxis för tillämpningen av lagstiftningen om flygpassagerares rättigheter, däribland fastställande av skäliga och exakta tidsramar för hantering av klagomål från passagerare.

10.

Europaparlamentet betonar att fullständig information om passagerarrättigheter bör kommuniceras av såväl lufttrafikföretagen som researrangörerna på det språk som används när biljetten bokas, från det att passageraren funderar på att köpa en biljett och vid alla huvudsteg under resan samt i en form som är lätt att förstå och som är tillgänglig för alla. Parlamentet föreslår att tillförlitliga kontaktuppgifter för respektive lufttrafikföretags kundtjänst samt för det ansvariga verkställande organet i medlemsstaten måste ingå i denna information. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att upprätta en central webbplats om flygpassagerares rättigheter på alla officiella EU-språk och i format som är tillgängliga för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med den informationskampanj som inleddes 2010 för att höja passagerarnas medvetenhet om sina rättigheter och att uppmuntra konsumentnätverk i samordning med de verkställande organen till att bidra till denna kampanj.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera samtliga medier (till exempel relevanta webbplatser, dokument och broschyrer från kommissionen) som innehåller information om flygpassagerares rättigheter, med beaktande av EU-domstolens senaste beslut.

13.

Europaparlamentet understryker att lufttrafikföretag ska se till att det på alla de flygplatser de flyger ifrån finns kontaktpersonal eller en tjänst som har sådan personal som vid störningar omedelbart kan fatta beslut om framför allt assistans, ersättning, byte av resväg och ombokning och förlorat eller skadat bagage, samt ta emot klagomål. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att det blir obligatoriskt att tillhandahålla en central informationspunkt, och framför allt en webbplats, ett billigt telefonnummer och en e-postadress till de berörda lufttrafikföretagen, så att konsumenterna får korrekt information.

14.

Europaparlamentet anser att alla lufttrafikföretag bör införa en tillgänglig och effektiv telefonjour för samtliga passagerare som har bokat en resa. Via tjänsten bör passagerarna få information och förslag på alternativa resvägar vid störningar och dess kostnad bör inte i något fall överstiga kostnaden för ett lokalsamtal.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka åtgärder som kan skydda både anländande och avresande passagerare för att försäkra sig om att passagerare erhåller lämplig ersättning i händelse av förlust eller oacceptabelt stora förseningar av bagage.

16.

Europaparlamentet betonar att även passagerare som är medvetna om sina rättigheter kan avskräckas från att kräva gottgörelse om rutinerna för klagomål är omständliga. Parlamentet anser att de verkställande organen måste få de resurser som krävs för att kunna förbli synliga på unionens större flygplatser i syfte att tillhandahålla grundläggande informations- och medlingstjänster.

17.

Europaparlamentet anser att lufttrafikföretagen ska erbjuda samtliga passagerare möjligheten att lämna in skriftliga klagomål på ett omedelbart, enkelt och tillgängligt sätt utan någon tilläggskostnad. Parlamentet begär att kommissionen i den omarbetade förordningen (EG) nr 261/2004 ska införliva varje passagerares rätt att lämna in skriftliga klagomål, på den aktuella flygplatsen eller på planet, med kopia till bolaget och det verkställande organet, utöver möjligheten att skicka in klagomål elektroniskt. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett standardformulär som ska översättas till samtliga EU-språk för att undvika språkliga problem och göra klagomålsförfarandena enhetliga.

18.

Europaparlamentet anser att passagerarna för att kunna hävda sina rättigheter och lämna in sina klagomål under alla skeden måste kunna identifiera lufttrafikföretagens personal, flygtjänstemän, säkerhetspersonal och flygplatsanställda.

19.

Europaparlamentet understryker att passagerare bör ha rätt att få full tillgång till information om de passageraruppgifter (PNR-uppgifter) som finns om dem samt få information om hur deras PNR-uppgifter används och till vem de lämnas ut. Parlamentet anser dessutom att, i syfte att skydda passagerarens rätt till personlig integritet, ska lufttrafikföretaget endast kunna kräva passageraruppgifter (PNR) när detta är en nödvändig och proportionerlig åtgärd samt endast i samband med biljettbokningen. Parlamentet understryker att passagerare inte bör nekas transport såvida detta inte i välgrundande fall begärs av behörig myndighet med hänsyn till den allmänna säkerheten. Den behöriga myndigheten ska förklara detta för passageraren och det ska bekräftas skriftligen.

20.

Europaparlamentet betonar att då en passagerare som redan stigit ombord ombes lämna flygplanet på grund av passageraruppgifterna är det de behöriga myndigheterna och inte besättningsmedlemmarna som ska ansvara för att passageraren lämnar planet.

21.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldigheter att övervaka lufttrafikföretagens ekonomiska ställning och möjligheten att tillfälligt dra in deras flyglicens om deras ekonomi är bristfällig. Parlamentet uppmanar kommissionen att försäkra sig om att nationella myndigheter följer dessa krav och ser till att strandsatta passagerare får hemtransport om ett företag skulle bli insolvent, gå i konkurs, upphöra med verksamheten eller få flyglicensen indragen.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett effektivt införande och verkställande av den befintliga lagstiftningen om pristransparens och snedvridning av konkurrensen för att se till att det angivna priset utgör en rättvis bild av slutpriset och att alla obligatoriska driftskostnader och alla administrations- och betalningsavgifter ingår i avgifterna och anges/specificeras i den obligatoriska informationen. Parlamentet uppmanar lufttrafikföretagen att, med hänsyn till de olika betalningsmetoderna och särskilt betalning med kreditkort, endast ta betalt för den faktiska kostnaden för sina tjänster, i enlighet med direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter.

23.

Europaparlamentet betonar den utbredda användningen av oskäliga kontraktsvillkor i kontrakt om lufttransporter, samt utökningen av nationell rättspraxis som förbjuder vissa villkor och som regelbundet används av flygbolag. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att åtgärda denna situation genom att svartlista särskilda oskäliga villkor som används inom lufttransportsektorn. Parlamentet betonar att det krävs åtgärder för att skydda passagerare mot andra oskäliga kontraktsvillkor som tillämpas av flygtrafikföretag, såsom kontraktsfrågor avseende felhanterat, försenat eller skadat bagage, överföring av biljetter, force majeure-omständigheter, ensidig ombokning av flygningar och förbud mot att utnyttja en returbiljett endast för återresan, såvida inte detta förbud baserar sig på mycket begränsade och objektiva ”no show”-kriterier.

24.

Europaparlamentet påpekar att prisdiskriminering av passagerare på grundval av deras bosättningsland måste undersökas grundligare och undanröjas då det påträffas.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder som skulle göra det möjligt för passagerare att enkelt och kostnadsfritt korrigera mindre bokningsdetaljer och ångra en internetbokning inom två timmar från ursprungsbokningen.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram åtgärder för att harmonisera bestämmelserna om handbagage i syfte att undvika att passagerarna påförs alltför omfattande restriktioner och för att göra det möjligt att föra ombord ett rimligt antal handbagage, däribland inköp från flygplatsbutiker.

27.

Europaparlamentet betonar passagerarnas rätt att ha enkel tillgång till precis och objektiv information om sina resors miljöeffekter och energieffektivitet, vilket tydligt bör framgå på såväl lufttrafikföretagens webbplatser som på biljetterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och lufttrafikföretagen att stödja det pågående arbetet i denna riktning, förutsatt att vidtagna åtgärder är rimliga ur kostnadssynpunkt.

28.

Europaparlamentet understryker att alla passagerare, inklusive barn under två år, måste resa säkert. Parlamentet uppmanar alla lufttrafikföretag att se till att passagerare med barn kan stiga ombord enkelt med barnvagnar eftersom småbarn som reser med vuxna kan klassificeras som personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet uppmanar lufttrafikföretagen att erbjuda rabatterade biljetter för barn, inklusive för barn över två år, såsom är praxis inom andra transportslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera passagerare med barn rätten att få företräde vid ombordstigning tillsammans med möjligheten att få ta barnvagnarna med upp till flygplansdörren och att få tillbaka dem vid dörren vid ankomst.

29.

Europaparlamentet anser att man bör se över den allmänt utbredda praxis med att fordon som transporterar personer till flygplatserna inte uppfyller kravet på att barnstolar ska användas och i och med detta begränsar föräldrars möjligheter att resa.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka frågor om passagerarskydd med avseende på de nya metoderna för säkerhetskontroll, såsom säkerhetsskannrar, kroppsvisitering och passagerarprofilering. Parlamentet anser att rådande bestämmelser gällande passagerarnas rättigheter och nuvarande tillsynsorgan kan bidra till att avhjälpa de problem som kan uppstå.

31.

Europaparlamentet efterfrågar en verklig samstämdhet mellan lagstiftningen om flygpassagerares rättigheter och de förväntade EU-åtgärderna om grupptalan, i syfte att garantera passagerares rättigheter på ett effektivt sätt och ta itu med de företag som systematiskt ignorerar dessa rättigheter.

32.

Europaparlamentet föreslår att man inför en årlig europeisk utmärkelse för mest konsumentvänliga flygbolag.

33.

Europaparlamentet anser att man bör fortsätta att undersöka huruvida det vore möjligt och lämpligt att skapa ett enda rättsligt instrument som omfattar alla bestämmelser och principer avseende konsumenters rättigheter inom luftfarten, för att minska uppsplittringen och skillnaderna mellan de olika områdena för passagerarrättigheter.

34.

Europaparlamentet välkomnar att det finns många olika passagerarrättigheter beroende på vilket transportslag som används, oavsett om det är på vatten, på land eller i luften. Parlamentet anser dock att man behöver inta ett helhetsperspektiv för att kunna integrera samtliga passagerarrättigheter, dvs. rätten till ersättning, återbetalning och information, i en övergripande, konsoliderad lagstiftningsram.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i en framtida översyn av förordningen förtydliga begreppet ”extraordinära omständigheter”, och definitionen av ”inställd flygning” samt bestämmelserna om stöd och rätten till prövning och kompensation. I varje sådan översyn bör man notera det passagerarskydd som ges genom EU-domstolens beslut samt domstolens tolkning av begreppet ”extraordinära omständigheter”. Parlamentet anser att dessa åtgärder är viktiga med tanke på de nuvarande möjligheterna att bestrida reglerna för kompensation och avvika i den nationella tillsynen samt med tanke på händelser såsom askmolnskrisen 2010.

36.

Europaparlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att även utveckla ett enhetligt, fullständigt och detaljerat system för att bedöma den bevisning som lufttrafikföretagen har lagt fram för att visa att begreppet ”extraordinära omständigheter” är tillämpligt.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga att om en flygning i första etappen av en flygrutt är försenad eller inställd på grund av en extraordinär omständighet, kan lufttrafikföretaget hänvisa till denna extraordinära omständighet också för nästa etapp i samma flygrutt.

38.

Europaparlamentet anser att det finns ett stort behov av tydliga regler rörande innehållet, tillgängligheten, tidpunkten och riktigheten i den information som ges till flygpassagerare. Dessa regler bör omfatta anledningen till att ett flyg försenas eller ställs in, den beräknade längden på störningarna, vad som händer vid eventuell överbokning samt alternativa resmöjligheter för passagerarna.

39.

Europaparlamentet betonar att i den kommande översynen av förordningen bör man även fastställa vilket organ som ansvarar för att i god tid informera paketresenärer om eventuella ändringar i resan, eftersom kontraktet tecknas mellan en passagerare och en researrangör och inte direkt med ett lufttrafikföretag.

40.

Europaparlamentet betonar att möjligheten för passagerare att välja mellan återbetalning, byte av resväg och ombokning vid störningar är en grundläggande rättighet och att denna valmöjlighet omedelbart ska erbjudas alla drabbade passagerare.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder som leder till bättre och effektivare användning av alternativa transportmöjligheter, i synnerhet vid extraordinära omständigheter.

42.

Europaparlamentet anser att passagerare vars bagage har förlorats eller försenats omedelbart ska informeras om sina rättigheter i enlighet med Montrealkonventionen och förordning (EG) nr 889/2002 samt att det krävs lagstiftning eller samordnad pr-verksamhet på europeisk nivå i avsikt att öka allmänhetens medvetenhet om rättigheter och rutiner för klagomål med avseende på förlorat och försenat bagage. Parlamentet anser att passagerare vars bagage är mer än sex timmar försenat bör ges lämplig kompensation som gör att de kan tillgodose sina behov fram till bagagets ankomst. Den övergripande kvaliteten på och genomförande av bagagehanteringstjänster bör tas upp vid översynen av direktiv 96/67/EG om marktjänster.

43.

Europaparlamentet anser att lufttrafikföretagen vid förlorat, försenat eller skadat bagage till att börja med ska ersätta passagerare med vilka de ingått avtal, men att lufttrafikföretagen sedan har rätt att kräva ersättning från flygplatser eller tjänsteleverantörer om de inte var ansvariga för passagerarens problem.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en maximal tidsgräns på två månader för branschen och två månader för de organ som hanterar passagerares klagomål. Parlamentet anser att en bekräftelse på att man har tagit emot klagomål bör skickas till passagerarna inom 48 timmar. Parlamentet anser också att passagerare som bokar på elektronisk väg, såsom via internet, ska ha rätt att kostnadsfritt kontakta lufttrafikföretaget på samma sätt, med företagets adress tydligt angiven så att kunden snabbt och lätt kan ta kontakt med lämplig personal på lufttrafikföretaget för att lösa eventuella problem. Parlamentet anser vidare att en telefonlinje och webbtjänst bör upprättas från vilka passagerarna kan få information om i vilket skede behandlingen av deras klagomål är.

45.

Europaparlamentet anser att för att ta fullt ansvar gentemot passagerarna bör man undersöka och fastställa om ett bättre samarbete och en stärkt samordning kan upprättas mellan de olika aktörerna, såsom lufttrafikföretag, flygplatser och närliggande tjänsteleverantörer, i synnerhet under ”extraordinära omständigheter”.

46.

Europaparlamentet kräver att lufttrafikföretagens ökade ekonomiska kostnader till följd av förordningen inte ska föras över på passagerarna i form av högre biljettpriser.

47.

Europaparlamentet konstaterar att EU-domstolens senaste avgöranden avseende passagerares rätt till ersättning vid förseningar visar att det finns ett behov av åtgärder som syftar till en rättvis behandling genom att se till att passagerare får lämplig ersättning vid kraftiga förseningar, oavsett orsaken till förseningarna, så att full hänsyn tas till den skada som passagerarna har lidit. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att föreslå åtgärder i detta avseende, som dock inte får leda till att rätten att bokas om till nästa tillgängliga flyg upphävs.

48.

Europaparlamentet betonar att man genom att likställa längre förseningar med inställda flyg uppmuntrar lufttrafikföretag att ställa in försenade flygningar som eventuellt skulle kunna genomföras.

49.

Europaparlamentet anser att förordningen, utan att påverka lufttrafikföretagens åtaganden enligt förordning (EG) nr 261/2004 och för att kunna säkerställa passagerarnas rättigheter, bör innehålla tydliga villkor om och när det är tillåtet för passagerare att hjälpa till genom att själva köpa mat och dryck eller boka hotell eller alternativa flyg, och sedan begära ersättning för skäliga utlägg från lufttrafikföretaget. Samtidigt bör förordningen innefatta bestämmelser som skyddar mot passagerarnas missbruk av detta.

50.

Europaparlamentet betonar att passagerare med nedsatt rörlighet eller med funktionshinder måste ges samma flygresemöjligheter och obegränsad tillgång till tjänster.

51.

Europaparlamentet betonar att utsatta konsumentgrupper måste ges särskilt skydd, i synnerhet personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionshinder. Dessa utsatta grupper måste dessutom ges extra garantier när de utövar sina rättigheter som passagerare, och parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och lufttrafikföretagen att säkerställa dessa rättigheter.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta för personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionshinder att ha obehindrad tillgång till lufttrafik. Parlamentet betonar att i detta sammanhang bör rätten att använda rörlighetshjälpmedel samt att ledsagas av en godkänd ledar- eller assistanshund främjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning som täcker den fysiska tillgängligheten till flygplatser för att se till att infrastrukturhinder inte hindrar personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet från att få samma resmöjligheter.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för hur förordning (EG) nr 1107/2006 ska tolkas, med särskilt fokus på säkerhetsbestämmelserna och bestämmelserna angående ledsagare.

54.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att införa en handlingsplan som omfattar hela EU och som innehåller alla åtgärder som ska tas av nationella myndigheter, samt uppmanar kommissionen att samarbeta med de verkställande organen och de relevanta representantorganisationerna för att förbättra genomförandet av förordningen.

55.

Europaparlamentet delar kommissionens åsikt om att den nuvarande definitionen av personer med nedsatt rörlighet inte bör inskränkas.

56.

Europaparlamentet understryker att informationsformaten, bokningsprocessen och klagomålsförfarandena måste vara fullt tillgängliga, att personer med rörelsehinder och funktionshinder ska kunna lämna information om sina behov av assistans samtidigt som de bokar sin biljett samt att passageraren ska få en bekräftelse på begäran om assistans. Parlamentet betonar att spädbarn eller små barn måste erkännas som personer med nedsatt rörlighet på grund av ålder.

57.

Europaparlamentet betonar att även om flygsäkerheten utgör ett väsentligt allmänintresse får inte lufttrafikföretag neka personer med nedsatt rörlighet eller funktionshinder ombordstigning på grund av att de saknar ledsagning. Parlamentet betonar att lufttrafikföretag inte rutinmässigt får ställa krav på ledsagning.

58.

Europaparlamentet understryker att utbildning av flygplansbesättning och annan personal på lufttrafikföretag, flygplatser och verkställande organ är mycket viktigt och måste omfatta de olika och individuella behov som personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet kan ha, framför allt med avseende på ombordstigning och avstigning samt hantering av hjälpmedel. Parlamentet betonar att utbildningen ska ges i samarbete med företrädare för organisationer som representerar personer med funktionshinder och nedsatt rörlighet.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som säkerställer att personer med funktionshinder och nedsatt rörlighet alltid har rätt att kostnadsfritt använda andningsstödjande utrustning som är godkänd ur säkerhetssynpunkt ombord på flygplan. Parlamentet anser att man tillsammans med branschen och företrädare för organisationer som representerar personer med funktionshinder och nedsatt rörlighet bör upprätta en förteckning över godkänd utrustning för medicinsk syrgas, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till säkerhetskraven.

60.

Europaparlamentet anser att alla flygplatser i EU ska omfattas av minimikrav för vilken assistansutrustning som måste finnas och hur den ska användas, för att på så sätt skapa enhetliga principer för marktjänster och bra service för passagerare med nedsatt rörlighet i Europa.

61.

Europaparlamentet anser att alla flygplatser i EU ska omfattas av minimikrav när det gäller information i tillgänglig form till personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder, i synnerhet för nödsituationer. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på tillgänglig ny teknik, till exempel teckenspråkstjänster som utnyttjar videoteknik eller textbaserade tjänster.

62.

Europaparlamentet kräver att man avskaffar de kränkande och/eller diskriminerande metoder som vissa lufttrafikföretag tillämpar genom att kräva att passagerare med nedsatt rörlighet före ombordstigning ska underteckna en förklaring som undantar lufttrafikföretaget från ansvar för eventuella skador på deras rörelsehjälpmedel.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för en ändring av Montrealkonventionen för att garantera att rörlighetsutrustning måste kompenseras fullt ut eftersom sådan utrustning är viktig för integriteten, värdigheten och självständigheten för personer med nedsatt rörlighet, och därför på intet sätt är jämförbar med bagage. Parlamentet kräver också att passagerare i största möjliga utsträckning ska ha rätt att använda sin egen rullstol fram till flygplansdörren och återfå den vid flygplansdörren vid ankomst. Parlamentet vidhåller samtidigt att personer med nedsatt rörlighet måste informeras om sin rätt att begära ersättning för skador på rörlighetsutrustningen och om sin rätt att göra en särskild intresseförklaring i enlighet med Montrealkonventionen.

64.

Europaparlamentet vidhåller att ett lufttrafikföretag med fullserviceutbud som tillhandahåller mat under flygningen inte får utöva diskriminering mot passagerare som har behov av särskild mat på grund av redan förekommande medicinska tillstånd (t.ex. glutenintolerans, diabetes etc.) och att sådan särskild mat ska tillhandahållas utan extra kostnad för passageraren vid alla restillfällen.

65.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/9

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Vitryssland, särskilt resolutionerna av den 16 februari 2012 (1), den 15 september 2011 (2), den 12 maj 2011 (3), den 10 mars 2011 (4), den 20 januari 2011 (5), den 10 mars 2010 (6) och den 17 december 2009 (7),

—

med beaktande av rådets beslut av den 23 mars 2012 om att skärpa de restriktiva åtgärderna mot den vitryska regimen,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från mötet den 1–2 mars 2012, där man uttrycker djup oro över att situationen i Vitryssland försämrats ytterligare,

—

med beaktande av rådets genomförandebeslut 2012/126/Gusp av 28 februari 2012 om genomförande av rådets beslut 2010/639/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (8),

—

med beaktande av uttalandet av den 28 februari 2012 från unionens höga representant, Catherine Ashton, om hennes beslut att kalla hem chefen för EU:s delegation i Minsk och den polska regeringens beslut att kalla hem Polens ambassadör i Vitryssland,

—

med beaktande av rådets beslut 2012/36/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av rådets beslut 2010/639/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (9),

—

med beaktande av resolution 1857(2012) av den 25 januari 2012 från Europarådets parlamentariska församling om situationen i Vitryssland, där man fördömer de fortsatta förföljelserna av medlemmar av oppositionen och trakasserierna mot aktivister i civilsamhället, oberoende medier och människorättsförsvarare i Vitryssland,

—

med beaktande av resolution 17/24 av den 17 juni 2011 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland, där man fördömer kränkningarna av de mänskliga rättigheterna före, under och efter presidentvalet i Vitryssland och uppmanar Vitrysslands regering att sluta att ”förfölja” oppositionsledare,

—

med beaktande av förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet, antagen i Prag den 7–9 maj 2009, och förklaringen om situationen i Vitryssland, antagen vid toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa den 30 september 2011,

—

med beaktande av det gemensamma uttalande som utrikesministrarna i länderna i Visegradgruppen och i Estland, Lettland och Litauen gjorde i Prag den 5 mars 2012,

—

med beaktande av det uttalande som den vitryska nationella plattformen vid forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet gjorde i Minsk den 2 mars 2012,

—

med beaktande av beslutet av Internationella ishockeyförbundet vid dess årskongress i Bern i maj 2009 om att låta Vitryssland stå värd för 2014 års världsmästerskap i ishockey, trots förföljelsen av Alexander Lukasjenkos politiska motståndare och de utbredda brotten mot de mänskliga rättigheterna i Vitryssland,

—

med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I förklaringen från toppmötet i Prag om det östliga partnerskapet bekräftas ånyo bland annat Vitrysslands åtagande om att följa principerna i internationell rätt samt grundläggande värden såsom demokratin, rättsstaten och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

B.

Den politiska situationen i Vitryssland har allvarligt försämrats sedan presidentvalet den 19 december 2010 med repressiva åtgärder mot medlemmar av den demokratiska oppositionen, de fria medierna, aktivister i det civila samhället och människorättsförsvarare, trots upprepade uppmaningar från världssamfundet om att denna repression omedelbart måste upphöra.

C.

Uladzislau Kavaljou och Dzmitryj Kanavalau, som i november 2011 dömdes till döden av Republiken Vitrysslands högsta domstol, avrättades i mars 2012. I Vitryssland har man under Lukasjenkos regim inte tillräckligt förtroende för att landet är en rättsstat eller att rättsväsendet är oberoende, och det är uppenbart att rättegångarna inte följer internationellt erkända normer. Dödsstraffet är ett omänskligt, ineffektivt och oåterkalleligt straff.

D.

EU:s utrikesministrar underströk den 28 februari 2012 att situationen i Vitryssland försämrats ytterligare och beslutade att lägga till 21 vitryska tjänstemän som gjort sig skyldiga till förtryck mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen på förteckningen över personer som omfattas av beslut om frysta tillgångar och viseringsförbud.

E.

Den diplomatiska konflikten mellan EU och Vitryssland, som aldrig har varit mer tillspetsad, trappades upp efter att de vitryska myndigheterna begärde att EU:s delegationschef och Polens ambassadör skulle lämna landet och kallade hem sina egna ambassadörer från Bryssel och Warszawa som en reaktion på rådets beslut den 28 februari 2012.

F.

Alexander Lukasjenko följde upp detta med ett stötande personangrepp på Tysklands utrikesminister, utan hänsyn till den diplomatiska etiketten.

G.

EU-medlemsstaternas ambassadörer i Minsk kallades alla hem till sina huvudstäder för konsultationer, och alla EU-medlemsstater kallade upp de vitryska ambassadörerna till sina utrikesministerier.

H.

Ett beslutsamt åtagande från samtliga EU-medlemsstater och andra demokratiska länder om att agera enhälligt när så krävs kan på ett framgångsrikt sätt främja universella värden i länder som Vitryssland och föra dessa länder närmare en övergång till demokrati.

I.

Ett villkor för förbättrade bilaterala förbindelser med Europeiska unionen är också att alla politiska fångar friges och att Vitrysslands regering gör framsteg med att fullgöra sina OSSE-åtaganden och respektera grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatliga och demokratiska principer.

J.

Ett stort antal företrädare för den vitryska demokratiska oppositionen och aktivister från det civila samhället, inklusive före detta presidentkandidater, samt kända människorättsförsvarare hålls fortfarande fängslade på politiska grunder.

K.

Unga aktivister och medlemmar av ungdomsorganisationer har varit under konstant press eller trakasserats på många olika sätt, till exempel Ivan Sjyla, en medlem av ”Ung front”, som tillbringade 22 dagar i fängelse för fjolårets solidaritetskampanj till förmån för Dzmitryj Dasjkevitj.

L.

Den 24 februari 2012 dömde en distriktsdomare i Vitsebsk oppositionsaktivisten Siarhej Kavalenka till två år och en månad på en lågsäkerhetsanstalt för att ha brutit mot skyddstillsynsvillkoren. Kavalenka greps den 19 december 2011 – på årsdagen för det bristfälliga presidentvalet. Han har nu hungerstrejkat i 86 dygn mot sin orättfärdiga dom, och hans hälsotillstånd är kritiskt.

M.

De vitryska myndigheterna bryter mot artikel 30 i den vitryska konstitutionen och begränsar rätten till fri rörlighet för medborgarna. Den 1 mars 2012 tillkännagav den vitryska allmänna åklagarmyndigheten att de vitryssar som uttryckte stöd för nya utländska sanktioner mot Vitryssland skulle kunna fråntas rätten att resa utomlands. Tre oppositionsledare och aktivister – Anatol Ljabedzka, Aljaksandr Dabravolski och Viktar Karnjajenka – samt människorättsförsvararen Valjantsin Stefanovitj tilläts inte att passera gränsen mellan Vitryssland och Litauen den 7–11 mars 2012.

N.

Den 14 februari 2012 beslutade det vitryska justitieministeriet att för fjärde gången avslå ansökan om att registrera Vitrysslands kristdemokratiska parti, utan någon rättslig grund för sitt beslut. Enligt uppgift hotades för första gången medlemmar av detta parti med fysiskt våld om de inte drog tillbaka sina underskrifter som grundare av partiet.

O.

På frihetsdagen den 25 mars 2012 deltog tusentals människor i en fredlig demonstration i Minsk för att fira att det var 94 år sedan den vitryska nationella republiken utropades 1918. Därmed visade människorna att de är beredda att oförskräckt försvara sin position som vitryska medborgare och att de strävar efter att närma sig Europa.

P.

I akten om demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland från 2011, som antogs enhälligt av den amerikanska senaten och undertecknades av president Barack Obama den 3 januari 2012, uppmanar USA Internationella ishockeyförbundet att skjuta upp sina planer på att låta Vitryssland stå värd för 2014 års världsmästerskap i ishockey till dess att Vitrysslands regering har frigett alla politiska fångar.

1.

Europaparlamentet fördömer fortsatt den försämrade situationen vad gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt bristen på djupgående demokratiska och ekonomiska reformer i Vitryssland, och kommer att fortsätta att motsätta sig förtrycket mot regimmotståndarna i Minsk.

2.

Europaparlamentet beklagar djupt att Uladzislau Kavaljou och Dzmitryj Kanavalau avrättades trots de oavbrutna inhemska och internationella protesterna, och uppmanar de vitryska myndigheterna att lämna ut de båda männens kroppar till deras familjer så att de kan begravas. Parlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att omgående införa ett moratorium för dödsstraffet.

3.

Europaparlamentet fördömer de ständiga förföljelserna av människorättsförsvarare och medlemmar av den demokratiska oppositionen, liksom de politiskt motiverade trakasserierna mot aktivister i det civila samhället och oberoende medier i Vitryssland.

4.

Europaparlamentet kräver att alla politiska fångar omedelbart och ovillkorligt friges. Parlamentet upprepar att det är en förutsättning för den fortsatta dialogen mellan EU och Vitryssland att landet gör framsteg på vägen mot demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer och att alla politiska fångar ovillkorligen friges och återfår sina fulla medborgerliga rättigheter, däribland Ales Bjaljatski, ordförande för människorättsorganisationen Vjasna och vice ordförande för Internationella federationen för mänskliga rättigheter (FIDH), de två tidigare presidentkandidaterna Mikalaj Statkevitj och Andrej Sannikau, ledarna för presidentvalskampanjerna för de demokratiska oppositionskandidaterna Pavel Sevjarynets och Dzmitryj Bandarenka samt Siarhej Kavalenka, en politisk fånge som sitter fängslad anklagad för brott mot husarresten och som hungerstrejkat under en längre tid, vilket allvarligt har försvagat hans hälsa och nu direkt hotar hans liv.

5.

Europaparlamentet betonar att beslutet att kalla hem alla EU-medlemsstaternas ambassadörer från Vitryssland bevisar att de vitryska myndigheternas försök att så splittring mellan EU:s medlemsstater angående sanktionsbesluten har misslyckats.

6.

Europaparlamentet betonar att ett beslutsamt åtagande från samtliga EU-medlemsstater och andra demokratiska länder om att agera enhälligt när så krävs kan främja universella värden i länder som Vitryssland och föra dessa länder närmare en övergång till demokrati.

7.

Europaparlamentet fördömer de otidigheter som Alexander Lukasjenko riktat mot Tysklands utrikesminister.

8.

Europaparlamentet beklagar djupt den vitryska regeringens förteckning över personer som ska förbjudas att resa utomlands, genom vilken ett antal oppositionella och människorättsaktivister förbjuds att lämna landet. Parlamentet uttrycker sin sympati med alla de personer som tas upp på förteckningen, och uppmanar myndigheterna i Minsk att sluta att använda sådana förteckningar eftersom de kränker de vitryska medborgarnas grundläggande friheter.

9.

Europaparlamentet understryker att Minsk i stället för att välja fortsätt isolering borde fatta ett för folket rätt beslut och öppna sig för demokrati.

10.

Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaternas nationella ishockeyförbund och alla andra demokratiska länder att eftertryckligen uppmana Internationella ishockeyförbundet att vid sin kommande kongress i maj i Helsingfors ompröva sitt tidigare beslut och överväga att låta ett annat land än Vitryssland stå som värd för 2014 års världsmästerskap i ishockey, till dess att samtliga politiska fångar som betecknats som samvetsfångar av internationella människorättsorganisationer frisläpps och regimen visar tydliga tecken på att vilja uppfylla sitt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter och rättstatliga principer.

11.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 28 februari 2012 om att skärpa de restriktiva åtgärderna och utöka förteckningen över dem som omfattas av reseförbud och beslut om frysta tillgångar med ytterligare 21 personer som bär ansvar för förtrycket av civilsamhället och den demokratiska oppositionen i Vitryssland.

12.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 23 mars 2012 om att skärpa de restriktiva åtgärderna mot den vitryska regimen genom att utöka förteckningen över dem som omfattas av reseförbud och beslut om frysta tillgångar med ytterligare 12 personer som gynnas av och stöder den vitryska regimen liksom personer som bär ansvar för förtryck av det civila samhället och den demokratiska oppositionen i Vitryssland, och att även frysa tillgångarna för 29 enheter som stöder regimen.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet att bedöma den senaste utvecklingen i de diplomatiska förbindelserna mellan EU och Vitryssland och den fortsatta försämringen av situationen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i landet. Rådet uppmanas att i enlighet med detta anta ett beslut om ytterligare restriktiva åtgärder, inklusive riktade ekonomiska sanktioner.

14.

Europaparlamentet betonar att EU och Vitryssland bör ha goda grannförbindelser och att dessa förbindelser bör få ett starkt stöd genom EU:s djupa engagemang för Vitrysslands civila samhälle och demokratiska opposition och EU:s stöd till det vitryska folkets strävan efter demokrati.

15.

Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att med alla ekonomiska och politiska medel stödja den strävan som finns hos det civila samhället, oberoende medier (bland dem TV-kanalen Belsat, European Radio for Belarus, Radio Racyja med flera) och icke-statliga organisationer i Vitryssland att främja demokrati.

16.

Europaparlamentet betonar behovet av utökat samarbete mellan EU och unionens östliga grannar inom ramen för det östliga partnerskapet, inbegripet dess parlamentariska dimension – den parlamentariska församlingen Euronest – med det gemensamma målet att inleda en verklig demokratiseringsprocess i Vitryssland.

17.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar, sekretariatet för Oberoende staters samvälde samt till Vitrysslands regering och parlament.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/13

—

med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Graf Lambsdorff, för ALDE-gruppen, om närmare bestämmelser för ett eventuellt inrättande av ett europeiskt initiativ för demokrati (B7-0391/2011),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s externa åtgärder för demokratisering (1),

—

med beaktande av artiklarna 2, 6, 8 och 21 i EU-fördraget,

—

med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (2), särskilt punkt 10,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen (3) respektive om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 december 2010 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2009 och EU:s politik på området (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (7),

—

med beaktande av avtalen mellan Europeiska unionen och tredjeländer och människorätts- och demokratiklausulerna i dessa avtal,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2009 om stöd till demokratisk samhällsstyrning – mot förbättrade EU-ramar,

—

med beaktande av tre uppsättningar med rådets slutsatser: slutsatserna av den 22 oktober 2009 om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser, av den 13 december 2010 som innehåller en lägesrapport för 2010 och en förteckning över pilotländer samt av den 20 juni 2011 om den europeiska grannskapspolitiken,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 maj 2011”Ny respons på ett grannskap i förändring” (COM(2011)0303),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommission ”Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet” (COM(2011)0200),

—

med beaktande av de slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken som antogs vid rådets (utrikes frågor) 3101:a möte den 20 juni 2011,

—

med beaktande av de slutsatser om det europeiska initiativet för demokrati som antogs vid rådets (utrikes frågor) 3130:e möte den 1 december 2011,

—

med beaktande av kommissionens tematiska och geografiska finansiella instrument för demokratisering och mänskliga rättigheter (exempelvis det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument (EGPI) m.fl.),

—

med beaktande av den skrivelse av den 25 november 2011 som sändes till Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton till stöd för inrättandet av det europeiska initiativet för demokrati,

—

med beaktande av artiklarna 121.3 och 97 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0061/2012), och av följande skäl:

A.

I unionens fördrag förklaras att de universella mänskliga rättigheterna och demokratin är grundläggande värden för EU och att de utgör principer och mål för EU:s yttre åtgärder.

B.

I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, och det anges att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

C.

I sitt handlingsprogram för demokratistöd i EU:s yttre förbindelser bekräftade rådet sin vilja att öka samstämdheten och effektiviteten i sitt stöd, men endast begränsade framsteg har gjorts med detta.

D.

Europaparlamentet välkomnade förslaget att inrätta ett europeiskt initiativ för demokrati i sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering.

E.

Inrättandet av det europeiska initiativet för demokrati stöddes i den skrivelse som ett flertal mycket kända människorättsförsvarare, bland annat Sacharovpristagarna Aung San Suu Kyi och Aljaksandr Milinkevitj, skickade till Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton.

F.

EU och dess medlemsstater har ännu inte i handling omsatt ett i verklig mening samstämt och strategiskt synsätt i fråga om demokratisering där demokratistöd betraktas som en självständig fråga.

G.

Händelserna under ”den arabiska våren” och i det östliga grannskapet visade att det krävs ett snabbt strategiskt engagemang från EU gentemot auktoritära länder och länder som strävar efter demokratiska reformer, och detta engagemang bör bygga på ett nytt och annorlunda förhållningssätt för att återställa trovärdigheten och stödja demokratiseringsprocessen i god tid. Inrättandet av det europeiska initiativet för demokrati kan vara en av de mest handfasta åtgärder som EU vidtar för att möta utmaningarna i samband med demokratiseringen i vårt grannskap och i andra länder.

H.

Kvinnorna spelar en central roll i demokratiseringsprocessen och för sociala rörelsers framgång.

I.

De senaste händelserna i Nordafrika och Mellanöstern har visat att kvinnor är avgörande aktörer i demokratiseringsprocessen och att kvinnors rättigheter ofta kränks, att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och att kvinnor marginaliseras i sina länders politiska, sociala och ekonomiska liv.

J.

Upproren i Nordafrika och Mellanöstern har visat hur brådskande det är att ta itu med instabilitet och odemokratiska regimer i EU:s grannskap, eftersom detta är viktigt för EU:s egen säkerhet och stabilitet.

K.

Den förstärkning av strategin för demokratistöd och stöd för mänskliga rättigheter som skett inom ramen för EU:s grannskapspolitik och EU:s agenda för förändring måste åtföljas av en förbättrad kapacitet att reagera både snabbt och konsekvent på händelseutvecklingen på demokratiområdet och i fråga om rättssäkerheten.

L.

Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) är inriktat på brådskande insatser för att hjälpa människorättsförsvarare som är i fara, bland annat journalister och oppositionsledare, och på mer långsiktiga åtgärder som kompletterar EU:s befintliga geografiska instrument.

M.

Politiska partier, framstående politiska personligheter (som oliktänkande, oppositionsledare och ledare för ungdomsorganisationer), sociala rörelser och företrädare för det civila samhället, kultursektorn och medierna (exempelvis journalister, bloggare, aktivister som verkar via sociala medier samt konstnärer och artister) som klart och tydligt arbetar för att förbättra demokratin har fortfarande en central roll att spela i varje demokrati och varje demokratiseringsprocess. Tidigare har bristande resurser, mandatbegränsningar och omständliga EIDMR-förfaranden begränsat stödet till dessa aktörer.

N.

Rådet (utrikes frågor) har godkänt initiativet att inrätta ett europeiskt initiativ för demokrati. Arbetet med att inrätta initiativet fortskrider snabbt och man bör snarast nå en överenskommelse i detalj om de operationella aspekterna.

1.

Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen och till medlemsstaterna.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/18

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 2 mars 2012,

—

med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, vilket Europaparlamentet godkände den 19 januari 2011 och vilket befinner sig i slutetappen av medlemsstaternas ratificering, samt av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien, vilket trädde i kraft den 1 februari 2010,

—

med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG (1),

—

med beaktande av slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor) den 28 februari 2012,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 25 oktober 2010, i vilka kommissionen uppmanas att utarbeta sitt yttrande över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, rådets slutsatser av den 5 december 2011 och slutsatserna från Europeiska rådet den 9 december 2011,

—

med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 om Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEK(2011)1208) och kommissionens meddelande av den 12 oktober 2011 med titeln ”Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011-2012” (COM(2011)0666),

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella brottmålsdomstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om huruvida den ensidiga självständighetsförklaring som avgetts om Kosovo är förenlig med internationell rätt, och FN:s generalförsamlings resolution av den 9 september 2010, där man bekräftar innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att främja en dialog mellan Belgrad och Priština (2),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från det femte interparlamentariska mötet mellan EU och Serbien den 18–19 april 2011,

—

med beaktande av avtalet mellan EU och Serbien av den 8 november 2007 om återtagande (3) och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (4),

—

med beaktande av rådets beslut 2011/361/Gusp av den 20 december 2010 om undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser (5),

—

med beaktande av den rapport som chefsåklagaren vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien lade fram den 7 december 2011,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 gavs ett otvetydigt löfte om att samtliga länder på västra Balkan skulle anslutas till Europeiska unionen så snart de uppfyller de fastställda kriterierna, och detta löfte upprepades i det förnyade samförstånd om utvidgningen som godkändes av Europeiska rådet den 14–15 december 2006 och i rådets slutsatser om Serbien av den 25 oktober 2010 liksom i samband med det ministermöte mellan EU och västra Balkan som hölls den 2 juni 2010.

B.

I sitt yttrande av den 12 oktober 2011 över Serbiens ansökan om medlemskap rekommenderar kommissionen att rådet tillerkänner Serbien status som kandidatland till EU.

C.

En konstruktiv inställning till regionalt samarbete och goda grannförbindelser är ett viktigt inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen.

D.

Serbien har förutsättningar för att spela en viktig roll för att garantera säkerhet och stabilitet i regionen.

E.

Bilaterala frågor bör varken betraktas eller utnyttjas som hinder i anslutningsprocessen utan bör bemötas så snart som möjligt och i en konstruktiv anda, varvid hänsyn ska tas till EU:s övergripande intressen och värden.

1.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 1 mars 2012 att bevilja Serbien status som kandidatland. Parlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och det avtal mellan Belgrad och Priština om regionalt samarbete som slöts den 24 februari 2012. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt att dialogen mellan Belgrad och Priština fortsätter och att de ingångna avtalen genomförs med goda avsikter.

2.

Europaparlamentet anser att anslutningsförhandlingar bör inledas med Serbien så snart som möjligt under förutsättning att de centrala prioriteringar som kommissionen skisserar i sitt yttrande uppfylls och reformprocessen fortsätter, eftersom detta skulle visa att EU engagerar sig i landets EU-strävanden. Parlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som Serbien har gjort för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, vilket även Europeiska rådet har erkänt, och påminner om att ytterligare framsteg för Serbien i den europeiska integrationsprocessen är beroende av ett fortsatt framåtskridande på detta område, särskilt vad gäller säkerställandet av demokratin och fungerande demokratiska institutioner, upprätthållandet av rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna, lika och engagerat skydd av samtliga minoriteter i Serbien enligt europeiska standarder, vidmakthållandet av goda grannförbindelser och regionalt samarbete, inbegripet fredliga lösningar på bilaterala frågor, samt stärkandet av marknadsekonomin. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna särskilt att inte anordna lokalval i kommunerna i norra Kosovo, eftersom detta skulle strida mot internationell rätt och FN:s säkerhetsråds resolution 1244. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att uppmuntra till att dessa kommuner integreras i övriga Kosovo.

3.

Europaparlamentet välkomnar att ratificeringen av stabiliserings- och associeringsavtalet gått framåt och uppmanar de återstående medlemsstaterna att omgående slutföra ratificeringsförfarandet.

4.

Europaparlamentet betonar vikten av att hålla rättvisa och öppna parlaments- och lokalval, som ska äga rum den 6 maj 2012, och betonar att det är viktigt att så snart som möjligt få färdigt en slutlig förteckning över röstberättigade väljare.

5.

Europaparlamentet välkomnar att de två kvarvarande personer som sökts av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Ratko Mladić och Goran Hadžić, har ställts inför rätta och att Serbien därmed visat en helt och fullt tillfredsställande vilja att samarbeta med tribunalen. Parlamentet betonar att gripandet av dem inte endast var ett krav för Serbiens fortsatta framsteg i riktning mot ett EU-medlemskap utan framför allt en åtgärd för att skipa rättvisa åt offren för 1990-talets konflikter i f.d. Jugoslavien och få till stånd försoning i denna region. Parlamentet manar till kontinuerligt och engagerat samarbete med tribunalen och vill att det görs en grundlig utredning av och att åtal väcks mot dem som ingått i nätverk med stöd av vilka de två efterlysta kunde hålla sig gömda så länge, särskilt inom de militära och civila säkerhetstjänsterna.

6.

Europaparlamentet är mycket oroat över utvecklingen i norra Kosovo under andra delen av 2011 och särskilt över de våldsamheter som incidenterna i juli utmynnade i och de angrepp mot de internationella KFOR-styrkorna som följde på detta. Parlamentet fördömer dessa våldsamheter och påminner den serbiska regeringen om dess skyldighet att göra allt i sin makt för att förhindra dem. Parlamentet upprepar att enbart kontinuerliga politiska ansträngningar med goda avsikter och pragmatiska och hållbara lösningar som framförhandlats inom ramen för dialogen mellan Belgrad och Priština med EU som medlare kan få bort spänningen i regionen och påminner om att ett stabilt förhållande mellan majoriteten och minoriteten, som bygger på ömsesidig respekt, är av avgörande betydelse. I detta avseende välkomnar parlamentet de överenskommelser som uppnåtts om rörelsefrihet och Kosovos deltagande i regionala organisationer, och uppmanar den serbiska regeringen att gå vidare med genomförandet av dem och det så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar det regelbundna varuflöde som möjliggjorts genom att man har accepterat tullstämplarna samt det tekniska protokollet om genomförandet av avtalet om integrerad gränsförvaltning, och genom att de serbiska myndigheterna har börjat överlämna de folkbokföringsböcker som de tagit från Kosovo till Eulex och att avtalet om fri rörlighet började tillämpas den 26 december 2011, eftersom dessa är de första stegen i genomförandet av avtalen. Parlamentet välkomnar president Tadićs uttalanden om att hindren måste avvecklas och delvis undanröjas. De politiska ledarna uppmanas att föra en konstruktiv dialog för att inte äventyra genomförandet av de överenskommelser som gjorts och de pågående förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet påminner om att den fria rörligheten för personer, varor, tankar, tjänster och kapital är ett grundläggande värde i EU och uppmanar de serbiska myndigheterna att uppmuntra till att de kvarstående hindren undanröjs för gott så det blir möjligt att fritt passera gränsövergångarna, samtidigt som Eulex samarbetet med Kosovoserberna underlättas så att Eulex och KFOR kan uppfylla sina mandat till fullo. Parlamentet välkomnar i detta avseende att de båda återstående vägspärrarna på den serbiska sidan av gränsen har tagits bort samt att förundersökningar har inletts mot de skyldiga till händelserna i juli 2011.

7.

Europaparlamentet välkomnar att man bekräftat behovet av kontinuitet i dialogen mellan Belgrad och Priština för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i både Serbien och Kosovo, och betonar betydelsen av denna process för bredare regionalt samarbete, stabilitet och dynamik i anslutningsprocessen. Förekomsten av våld, särskilt fall där KFOR:s internationella styrkor har varit inblandade, behöver utredas noggrant. Parlamentet påminner emellertid om att man i allt samarbete bör inrikta sig på att avveckla de parallella strukturerna i Kosovo.

8.

Europaparlamentet välkomnar att serbiska medborgare har kunnat resa viseringsfritt till Schengenområdet sedan december 2009, något som parlamentet starkt har förespråkat. Parlamentet stöder helt och fullt denna utvidgning av ett viseringsfritt system, men är ändå oroat över att antalet asylsökande ökat i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar myndigheterna att öka sina insatser för att förklara för samhället varför sådana ansökningar inte är tillåtliga samt identifiera och åtala dem som anordnar s.k. asylresor. Alla åtgärder som syftar till att förhindra missbruk av systemet för viseringsfria resor måste emellertid bygga på rättsstatsprincipen, och de får inte i onödan kränka de grundläggande rättigheterna, t.ex. att människor godtyckligen nekas rätten att lämna sitt land. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa Serbien i landets åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet i samband med handeln med falska asylsökande. Parlamentet konstaterar dessutom att Serbien i allt högre grad har blivit ett mottagarland för asylsökande och därför måste bli effektivare i sin hantering av asylansökningar.

9.

Europaparlamentet konstaterar att många av de asylsökande från Serbien tillhör etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att aktivt ta itu med deras problem, som förvärrats av den nuvarande ekonomiska situationen och hög arbetslöshet, och underlätta deras integrering i samhället och förbättra deras levnadsvillkor. Parlamentet är övertygat om att sådana insatser kommer att leda till att man minskar och så småningom undanröjer de grundläggande orsakerna till det stora antalet asylansökningar. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att öka sina insatser för att bekämpa organiserade brottsliga sammanslutningar som sysslar med människohandel, i samarbete med kommissionen och EU:s brottsbekämpande organ.

10.

Europaparlamentet påminner också om att respekten för och skyddet av minoriteter är viktiga faktorer i EU:s anslutningskriterier. Parlamentet delar kommissionens uppfattning att Serbien måste förbättra genomförandet av de rättsliga och institutionella ramarna för skyddet av minoriteter och välkomnar därför kommissionens avsikt att noga övervaka Serbiens ansträngningar i detta avseende, vilket framgår av uttalandet till rådets protokoll av den 28 februari 2012. Parlamentet ser fram emot kommissionens rapport.

11.

Europaparlamentet understryker den stora betydelsen av att man bekämpar korruption och organiserad brottslighet för att säkerställa rättsstatsprincipen i Serbien. Parlamentet välkomnar att det nyligen antagits flera lagar för att bekämpa korruptionen, och uppmuntrar de serbiska myndigheterna att inrikta sig på deras faktiska genomförande, men är oroat över det bristande genomförandet och de verkställande myndigheternas allt större inflytande över de oberoende institutionernas och mediernas arbete. I detta sammanhang bör det påpekas att Serbiens placering i korruptionsindexet inte har förbättrats under de senaste tre åren. Parlamentet betonar att det inte bara krävs en uttalad politisk vilja att bekämpa korruption, utan också en sann politisk vilja. Regeringen uppmanas att bygga upp ett starkt ledarskap när det gäller korruptionsbekämpningen. Parlamentet välkomnar också författningsdomstolens beslut om det grundlagsstridiga i att ha flera offentliga uppdrag samtidigt, och betraktar beslutet som ett steg mot ökad insyn i den offentliga sektorn, vilket minskar risken för intressekonflikter. Politiska partiers och den privata sektorns sammankopplade intressen upprätthåller dock systematisk korruption, vilket är ett allmänt och fortsättningsvis utbrett problem i denna region. Parlamentet efterlyser trovärdiga resultat för åtal i samband med fall på hög nivå och genomförande av lämpliga system till skydd för personer som rapporterar om korruption. Korruptionen inom hälso- och sjukvårdssektorn är särskilt oroväckande. Parlamentet uppmanar regeringen att följa upp resultaten av de fall av korruption på hög nivå och systematisk korruption som antikorruptionsrådet och antikorruptionsbyrån har fastställt samt se till att dessa organ har tillräckliga ekonomiska och administrativa resurser för att kunna utföra sitt arbete och ge antikorruptionsstrategin ökat stöd på hög nivå.

12.

Europaparlamentet är djupt oroat över lagförslaget om ändring av lagen om offentlig upphandling, som inte är i linje med den serbiska regeringens egen strategi för utveckling av offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att möjliggöra ett vederbörligt offentligt samråd om lagförslaget och anpassa det till regeringens officiella strategi för offentlig upphandling och till internationella normer. Parlamentet understryker att ändringar i lagen om offentlig upphandling inte får försvaga det organ som utövar tillsyn över förfarandena för offentlig upphandling eftersom detta område har utpekats som en av de främsta källorna till systematisk korruption i landet.

13.

Europaparlamentet vill fästa uppmärksamheten vid många rapporterade oegentligheter, särskilt i samband med privatiseringsprocessen och offentlig upphandling, och vill se ett mer aktivt engagemang från de brottsbekämpande organens sida i syfte att säkra att deras utredningar är djupgående och ställer förövarna inför rätta. I detta avseende understryker parlamentet den centrala betydelsen av att det sammanställs en grundlig och fullständig förteckning över statlig egendom för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för företagen, säkra att återlämnandet av privat egendom fortsätter utan någon form av diskriminering, särskilt inte på grund av etniskt ursprung, undvika likvidering och konkurser av privata företag till följd otillbörligt ökade och retroaktivt gällande skatter, se över sådana fall och möjliggöra skälig ersättning för de drabbade, samt förhindra privata intressenters olagliga avyttring av offentliga tillgångar. Parlamentet välkomnar att den antagna lagen om upprättelse löser de kontroversiella frågorna om kollektiv skuld och att lagen präglas av individens ansvar. Parlamentet uppmanar regeringen att garantera effektivitet och icke-diskriminering i genomförandet av lagen om återlämnande och lagen om upprättelse.

14.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om finansiering av politisk verksamhet som ett viktigt steg för att skapa insyn i det politiska systemet, och vill att lagen genomförs korrekt, särskilt för att införa effektiva system för övervakning av transaktioner samt effektiva påföljder.

15.

Europaparlamentet påminner om betydelsen av det serbiska parlamentets arbete och välkomnar de åtgärder som vidtagits för att stärka dess lagstiftande roll och tillsyn över regeringens insatser. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stärka dess kapacitet att utföra sina uppgifter effektivt, särskilt i fråga om säkerhetstjänsterna. I detta avseende välkomnar parlamentet beslutet att omorganisera parlamentstjänsterna i syfte att rationalisera och effektivisera deras arbete.

16.

Europaparlamentet noterar reformen av rättsväsendet och åklagarväsendet samt omorganiseringen av systemet i syfte att effektivisera det och åtgärda eftersläpningen i rättsprocesserna, i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att göra mer för att trygga oberoendet och professionalismen inom dessa båda sektorer, som bör genomgå genomgripande och breda reformer. Parlamentet betonar att utvecklingen av ett opolitiskt rättsväsende och maktdelning är nödvändiga inslag i reformen av rättsväsendet.

17.

Europaparlamentet beklagar den brist på insyn och de brister och tillkortakommanden som finns i såväl förfarandet för rättslig överprövning som överklagandeförfarandet för domare och åklagare som inte har återutnämns, bland annat när det gäller förfarandemässiga överträdelser och standardöverträdelser, liksom över de konsekvenser som dessa brister kan få för rättsväsendets oberoende, maktdelningen och rättsstatsprincipen samt rätten till opartisk behandling för alla medlemmar av domarkåren, även de som avsatts från sitt ämbete. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att högsta justitierådet handlar på ett opartiskt och öppet sätt och med fulla befogenheter samt tillämpar enhetliga och fasta kriterier som är tydligt fastställda och utan externa påtryckningar. Parlamentet understryker att det behövs ett regelrätt system för bedömning av domarnas prestationer för att säkra fortsatt kvalitet i rättsväsendet efter översynens slutförande.

18.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över de upprepade påståendena om olämplig tillämpning av artikel 359 i strafflagen om missbruk av tjänsteställning, som åtföljdes av en påstådd utbredd frysning av företags och privatpersoners tillgångar. Parlamentet understryker att dessa påståenden har undergrävt förtroendet för rättsstatsprincipen i landet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omgående se över strafflagstiftningen och säkerställa att den är förenlig med EU:s normer samt att omedelbart upphöra med åtal som väcks mot missbruk av tjänsteställning i privata företag och företag som till största delen är privatägda samt avbryta behandlingen av pågående straffrättsliga förfaranden. Parlamentet betonar att i de fall där personer har anklagats i enlighet med artikel 359 och det finns misstanke att de anklagade har hållits frihetsberövade eller fått sina tillgångar frysta under oproportionerlig tid i förhållande till det påstådda brottet, ska de ha rätt till omedelbar översyn av förfarandena mot dem och rätt att återkräva privat egendom och skälig ersättning.

19.

Europaparlamentet vill fästa uppmärksamheten vid många rapporterade oegentligheter, särskilt i samband med privatisering, upprättelseprocessen och offentlig upphandling, och vill se ett mer aktivt engagemang från de brottsbekämpande organens sida i syfte att säkra att deras utredningar är djupgående och ställer förövarna inför rätta. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att omedelbart se över den kontroversiella privatiseringen och försäljningen av 24 företag, bland annat ”Sartid”, ”Jugoremedija”, ”Mobtel”, ”C market” och ATP Vojvodina, mot bakgrund av att kommissionen har uttryckt allvarliga tvivel om lagligheten i detta, och att omedelbart ta bort hemligstämpeln på de handlingar som klassificerades som statshemligheter i samband med privatiseringen och försäljningen, eftersom detta inte är förenligt med europeiska normer. I detta avseende understryker parlamentet den centrala betydelsen av att det sammanställs en grundlig och fullständig förteckning över statlig egendom för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för företagen, säkra återlämnandet av privat egendom samt förhindra privata intressenters olagliga avyttrande av offentliga tillgångar.

20.

Europaparlamentet pekar på allvarliga brister i vittnesskyddsprogrammet när det gäller krigsförbrytelser, vilka har medfört att ett antal vittnen frivilligt väljer bort programmet efter det att de systematiskt har utsatts för hot. Parlamentet uppmanar inrikesministeriet och de myndigheter som väcker åtal om krigsförbrytelser att delta aktivt i insatser för att garantera säkerheten och välbefinnandet för alla vittnen som deltar i skyddsprogrammet. Parlamentet betonar att ett fungerande program för skydd av vittnen är av yttersta betydelse för rättsstatsprincipen i Serbien, liksom för att visa den politiska viljan att på ett effektivt sätt hantera krigsförbrytelsefall som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien överlåtit åt de nationella domstolarna.

21.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de serbiska myndigheterna att ta initiativ till och garantera att de människor som blivit förföljda av politiska, etniska eller religiösa skäl, bland annat människor som lidit skada till följd av tillämpningen av kollektiv skuld, får rättslig upprättelse och ekonomisk ersättning.

22.

Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att undanröja arvet från den tidigare kommunistiska säkerhetstjänsten, som ett steg i Serbiens demokratisering. Parlamentet påminner om vikten av att säkerhetssektorn reformeras ytterligare, så att parlamentets tillsyn och kontroll av säkerhetstjänsterna kan öka och de nationella arkiven öppnas, särskilt de handlingar som upprättats av den tidigare underrättelsetjänsten UDBA. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att underlätta tillgången till de arkiv som rör tidigare republiker i Jugoslavien och återlämna dem till respektive regering om de så begär.

23.

Europaparlamentet välkomnar framstegen i reformen av den offentliga förvaltningen, men betonar att det fortfarande krävs insatser för att garantera att den är fullständigt professionell och oberoende av politiskt inflytande, genom att ett meritbaserat system för utnämningar och karriärutveckling tillämpas fullt ut. Parlamentet vill att genomförandet av strategin för reformen av den offentliga förvaltningen samordnas alltmer och att den lokala förvaltningen görs delaktig i lagstiftningen. Parlamentet påpekar att de nationella minoriteterna är underrepresenterade såväl i den offentliga förvaltningen och domstolarna som i statliga företag.

24.

Europaparlamentet välkomnar ändringarna av lagarna om val och lokalval, särskilt avskaffandet av politiska partiers odemokratiska utnämningar av parlamentsledamöter oavsett ordningsföljden på vallistorna, liksom den praxis som går ut på att ledamöter avsäger sig sitt uppdrag in blanco i brev till sina partier, vilket möjliggör politisk kontroll över deras arbete. Parlamentet vill att lagen om en statlig valkommission ska antas omedelbart efter valet för att man ska kunna införa ett oberoende organ som kontrollerar valprocessen.

25.

Europaparlamentet välkomnar de oberoende tillsynsorganens roll för att förbättra effektiviteten inom och insynen i landets institutioner. Parlamentet uppskattar särskilt det arbete som ombudsmannen och kommissionären för information av allmänt intresse och skydd av personuppgifter genomfört. Parlamentet uppmanar skarpt myndigheterna att ställa tillräckliga finansiella, administrativa och kontorsmässiga resurser till förfogande för det statliga revisionsorganet, konkurrensskyddskommissionen, byrån för offentlig upphandling och kommissionen för skydd av anbudsgivares rättigheter så att de kan utföra sina uppgifter. Parlamentet upprepar att oberoende tillsynsorgan är av avgörande betydelse för kampen mot systematisk korruption och för en effektiv tillsyn av regeringen.

26.

Europaparlamentet påminner om att starka, professionella och oberoende medier och tillhandahållande av internettjänster är oeftergivliga för ett demokratiskt system. Därför välkomnar parlamentet antagandet av strategin för utveckling av systemet för information till allmänheten och dess handlingsplan, liksom planerna på att staten ska avsäga sig allt medieägande. Det är positivt att strategin tar hänsyn till de konstitutionella rättigheterna i fråga om medier på minoritetsspråk. Parlamentet är dock oroat över försöken att kontrollera och blanda sig i mediesektorn och uppmanar myndigheterna att se till att sektorn är oberoende av politiska påtryckningar och annan inverkan. Den serbiska regeringen uppmanas att garantera mediernas frihet och oberoende i enlighet med EU:s normer. Parlamentet ser med oro på att det har införts straffrättsliga bestämmelser som förbjuder att rättsliga förfaranden och domar kommenteras offentligt i medierna. Hoten mot serbiska journalister är oroande, och parlamentet vill att de utreds ingående för att journalisterna ska få en säker miljö där de kan arbeta effektivt utan att tvingas till självcensur. Parlamentet understryker behovet av att vidta åtgärder mot koncentrationen av medieägande och bristen på insyn i medierna, liksom behovet av att garantera jämlik tillgång till reklammarknaden, bland annat för de offentliga medel som använts för reklam och PR. I detta sammanhang kräver parlamentet att journalisterna ska efterleva en yrkesetisk kod. Parlamentet konstaterar att tillgången till internet fortfarande är begränsad och bekräftar internets betydelse för mediernas frihet. Myndigheterna uppmanas att maximera sina insatser på det här området.

27.

Europaparlamentet beklagar att de statliga myndigheterna införde en effektiv blockad mot massmedierna i landet i samband med incidenterna i norra Kosovo i juli 2011 och missuppfattade KFOR:s roll i det sammanhanget. Parlamentet betonar den betydelse som fria och oberoende medier har för en demokratisk och välinformerad allmänhet.

28.

Europaparlamentet gläder sig över att de demokratiskt valda nationella minoritetsråden fungerar. De företräder minoritetsgrupper inom områden som utbildning, kultur, medier och officiellt språkbruk. Det är emellertid viktigt att dessa självstyrande minoritetsorgans befogenheter genomförs fullständigt och att adekvat budgetstöd garanteras genom lagen om nationella minoritetsråd. Parlamentet ser med oro på klagomålen om oegentligheter i samband med förberedelsearbetet och de rättsliga kraven för inrättandet av dessa råd. Parlamentet noterar även klagomålen om att vissa ministerier och lokala myndigheter har åsidosatt de nationella rådens garanterade befogenheter, och uppmanar myndigheterna att bemöta klagomålen. Parlamentet välkomnar besluten av den serbiska förvaltningsdomstolen, som gav stöd åt de rättsprocesser som den ungerska nationella minoritetens nationella råd inlett till följd av att lokala myndigheter åsidosatt det nationella rådets befogenheter.

29.

Europaparlamentet välkomnar att förhållandet mellan de etniska grupperna generellt sett är gott och att incidenter med etniska förtecken i landet har minskat i antal och intensitet, men uppmuntrar till ytterligare insatser från Serbien på minoritetsskyddsområdet, genom att genomgående genomföra antagna lagar. De etniska albanernas protester mot diskriminering och den spända situationen i Sandžak är oroande, och Europaparlamentet uppmanar regeringen att ge högre politisk prioritet åt att förbättra de grundläggande rättigheterna för samtliga minoriteter, bland annat deras tillgång till utbildning på det egna språket, lika tillträde till arbetsmarknaden och rättvis representation i lokala institutioner. Regeringen uppmanas att ta itu med problemen med regionala skillnader genom att stödja den sociala och ekonomiska utvecklingen i Sandžak och den sydöstra regionen, däribland Preševodalen och att utarbeta strategier för att minska arbetslösheten i dessa regioner. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes i oktober 2011 i kommunen Bujanovac, vilken föreskriver åtgärder för att integrera etniska albaner i den offentliga förvaltningen, och hoppas att den snabbt genomförs.

30.

Europaparlamentet noterar att det nationella bosniakrådet två år efter valet av minoritetsråd fortfarande inte har inrättats på grund av påstådda procedurfel i valprocessen, och begär att detta råd snabbt ska tillsättas i enlighet med bestämmelserna. Parlamentet uppmanar de politiska och religiösa ledarna att avstå från provocerande uttalanden som riskerar att öka spänningen. Parlamentet uppmanar dessutom den serbiska regeringen att hålla sig neutral i förhållande till spänningarna kring trossamfundet i Sandžak och att vidta åtgärder för att säkra goda förbindelser med detta trossamfund samtidigt som man garanterar dess religionsfrihet.

31.

Europaparlamentet betonar betydelsen av folkräkning för insamling av statistisk information som är viktig för Serbiens utveckling, särskilt i de mindre utvecklade regionerna. Parlamentet välkomnar att folkräkningsåtgärderna i det stora hela genomfördes framgångsrikt i Serbien i oktober 2011, men beklagar djupt de uppmaningar till bojkott av folkräkningen som vissa politiker av albanskt etniskt ursprung lade fram, uppmaningar som sedan upprepades av medlemmar i de kommunala folkräkningskommittéerna och ett betydande antal medborgare i Preševo och Bujanovac. Parlamentet konstaterar att myndigheterna fortfarande inte har presenterat någon statistik över etnicitet.

32.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att garantera ett fullständigt genomförande av den rättsliga ramen mot diskriminering. Parlamentet är allvarligt oroat över bristen på politisk vilja att aktivt främja en politik för tolerans och respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna samt att garantera säkerheten för deltagarna i den Prideparad som hade planerats till den 2 oktober 2011. Den här bristen framgick då paraden förbereddes och ledde till att den förbjöds. Parlamentet fördömer kraftfullt de provocerande och diskriminerande kommentarer om detta ämne som framförts av vissa politiker och medlemmar av den grekisk-ortodoxa prästkåren. Parlamentet påminner regeringen om att yttrandefriheten och föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet och ett grundläggande värde för EU, och att denna frihet bör respekteras av varje land som strävar efter ett EU-medlemskap. Parlamentet välkomnar den konstitutionella domstolens avgörande av den 22 december 2011 i detta ärende och de positiva åtgärder som ombudsmannen och jämställdhetskommissionären vidtagit för att främja dessa värden i det serbiska samhället.

33.

Europaparlamentet vill att man utreder extremistgruppernas hot, som uppgavs vara skälet till att paraden förbjöds. Parlamentet understryker vikten av att man för första gången någonsin i Serbien har meddelat fällande domar för diskriminering mot homosexuella, däribland det avgörande som den högre domstolen i Belgrad fällt mot en högerextremistisk ledare, som dömdes till två års fängelse för att ha uppviglat till våld under Prideparaden 2010. Utredningarna kring våldsamheterna i samband med Prideparaden 2010 har dock generellt gått långsamt och hittills bara resulterat i ett fåtal domar med milda straff. Parlamentet välkomnar dock de åtgärder som åklagarmyndigheten och domstolarna vidtagit för att förbjuda extremistorganisationers verksamhet, och uppmanar de offentliga myndigheterna att genom medvetandehöjande kampanjer mot homofobi arbeta snabbt för att bygga upp en anda av tolerans, i överensstämmelse med EU:s normer.

34.

Europaparlamentet välkomnar framsteg i fråga om ett förbättrat skydd för barn och i fråga om fastställandet av en solid rättslig grund och strategier för att förbättra respekten för barnens rättigheter och reformera välfärdssystemet för barn. Däremot är det oroväckande att genomförandet av den lagstiftning som har antagits går långsamt, särskilt vad gäller barn med funktionshinder varav många i praktiken fortfarande är uteslutna från samhället och vad gäller utvecklandet av lokala barnavårdsmyndigheter. Parlamentet oroas i synnerhet över det ökade ungdomsvåldet och uppmanar därför myndigheterna att agera kraftfullt då de vidtar förebyggande åtgärder och att göra allt som krävs för att få bukt med våldet på skolorna.

35.

Europaparlamentet välkomnar ändringarna av vallagen, som utökar andelen kvinnor i de lagstiftande instanserna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att snabbt genomföra strategier för att motverka diskriminering, även indirekt diskriminering, som kvinnor fortfarande utsätts för på arbetsmarknaden och inom andra sektorer av samhället och att uppmuntra kvinnor till ett större deltagande i landets politiska liv, medräknat i den offentliga förvaltningen. Det är oroväckande att det finns såväl lagstiftande som verkställande organ som arbetar med icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män, men att man alltjämt har stora problem med att verkligen genomföra den befintliga lagstiftningen och fortsätta att utöka den administrativa kapaciteten. Parlamentet betonar att strategierna för att förbättra situationen har fortskridit långsamt och uppmanar med kraft myndigheterna att utöka sina insatser i detta avseende. Parlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder för att förhindra våld i hemmet, rapportera om det och hjälpa dess offer, och välkomnar därför att den första kvinnojouren har inrättats i södra Serbien.

36.

Europaparlamentet betonar den svåra situationen för romerna, som fortsättningsvis diskrimineras på arbetsplatsen och har svårt att få tillgång till adekvata bostäder, utbildning och hälsovård. Parlamentet välkomnar ett antal initiativ som myndigheterna tagit för att särskilt gripa sig an frågor kring romers hälsa, tillgång till utbildning och registrering. Parlamentet uppmanar romernas företrädare att spela en aktiv roll i den processen och den serbiska regeringen att fullt ut anta en nationell strategi för att förbättra romers status från 2009 och den handlingsplan som antogs med denna för att förbättra den sociala och ekonomiska situationen för romerna i överensstämmelse med EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. Parlamentet är bekymrat över den låga andelen romska barn, särskilt flickor, som är inskrivna i skolan, och uppmanar den serbiska regeringen att se till att samtliga romer erhåller id-handlingar, eftersom detta är nödvändigt för att de ska kunna komma i åtnjutande av sina grundläggande medborgerliga rättigheter. Parlamentet påpekar att situationen är särskilt svår för de romer i Serbien som flydde från Kosovo i krigets spår. Parlamentet fördömer vräkningarna av romer, inbegripet barn och äldre, som sker utan vederbörligt samråd, utan varsel och utan att de erbjuds alternativa bostäder. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart sätta stopp för denna praxis.

37.

Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att utarbeta en institutionell och rättslig ram för organisationer för sociala tjänster som på ett bättre sätt kan samordna tillhandahållandet av tjänster och understöd genom att anpassa det till lokala behov, och genom att involvera tilltänkta och faktiska mottagare i utformningen, övervakningen och utvärderingen av systemet, i nära samarbete med de lokala myndigheterna. Det är viktigt att stärka kommunernas förmåga i detta avseende.

38.

Europaparlamentet betonar den betydelse som det civila samhällets organisationer har när det gäller att förbättra relationerna mellan etniska grupper, främja tolerans och övervaka myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar regeringen och parlamentet att utveckla och samordna genomförandet av en konsekvent ram som möjliggör vederbörligt samråd mellan dem i utvecklingen av socialpolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att göra en fullständig utredning av samtliga incidenter som drabbat etniska minoriteter. Hoten mot aktivister, människorättsförsvarare, journalister och medieorganisationer, särskilt de som arbetar inom områden som krigsförbrytelser, organiserad brottslighet, korruption, hbt-personers rättigheter samt förbindelserna med Kosovo, är oroväckande, och parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att hoten utreds och gärningsmännen ställs inför rätta, och därigenom sätta stopp för den höga straffrihetsnivå som råder.

39.

Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för initiativet Recom (Regional Commission for Truth Seeking and Truth Telling about War Crimes and Other Serious Violations of Human Rights in the former Yugoslavia), vars syfte är att ytterligare främja processen att uppnå försoning på hela västra Balkan.

40.

Europaparlamentet betonar att Serbien har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsrättsliga konventionerna liksom den ändrade europeiska sociala stadgan. Parlamentet uppmärksammar att arbetstagar- och fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade trots att de garanteras i författningen, och uppmanar Serbien att ytterligare stärka dessa rättigheter. Det är oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samrådet med arbetsmarknadens parter sker sporadiskt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka Ekonomiska och sociala rådet så att det aktivt kan bidra till en utökad dialog mellan arbetsmarknadens parter och spela en mer aktiv rådgivande roll i lagstiftningsprocessen.

41.

Europaparlamentet uppmanar Serbien och kommissionen att se till att strukturella reformer och liberaliseringar som genomförs som led i utvecklingen mot EU-medlemskap inte leder till sämre arbetsvillkor eller försvagade arbetsrättsliga och fackliga rättigheter.

42.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet till Serbien fungerar väl och uppmuntrar både regeringen och EU att förenkla de administrativa förfarandena för föranslutningsstöd så att det blir lättare för mindre och icke-centraliserade mottagare att få ta del av det. Parlamentet betonar att det är viktigt att föranslutningsstödet får ligga kvar på en tillfredsställande nivå i samband med den kommande översynen av EU:s budgetramar.

43.

Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens arbete och uppmanar myndigheterna att politiskt fullt ut stödja och garantera uppföljningen av hans rekommendationer och förse hans kansli med tillräckligt ekonomiskt, administrativt och resursmässigt stöd för att verksamheten ska kunna utövas.

44.

Europaparlamentet välkomnar det initiativ som myndigheterna i staden Belgrad tagit genom att inleda en kampanj för att Belgrad ska väljas till Europas kulturhuvudstad 2020, och uppmuntrar relaterade projekt som för Belgrad och Serbien närmare EU kulturellt, särskilt vad gäller samexistens mellan olika etniska grupper, mångkulturell förståelse och dialog mellan olika religioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja Belgrads kandidatur. Det serbiska parlamentet uppmanas i detta avseende att anta och genomföra de särskilda lagar som krävs för att reglera kulturverksamhet och att anta en strategi till förmån för kulturell utveckling som på ett bättre sätt genomför kulturlagen.

45.

Europaparlamentet upprepar betydelsen av regionalt samarbete som omfattar samtliga länder på västra Balkan och välkomnar Serbiens aktiva deltagande i regionala initiativ och bilaterala möten som främjar goda grannförbindelser liksom dess allt aktivare roll i främjandet av försoning i regionen. Parlamentet välkomnar president Tadićs officiella besök i Bosnien och Hercegovina och hans stöd för landets territoriella integritet och suveränitet. Den serbiska regeringen uppmanas att se till att de direkta förbindelser den har med myndigheterna i Republika Srpska överensstämmer med detta uttalade stöd och inte undergräver staten Bosnien och Hercegovinas integritet, suveränitet, befogenheter och möjligheter att fungera väl. Vidare uppmanar parlamentet med kraft de serbiska myndigheterna att stödja reformer i Bosnien och Hercegovina som syftar till att stärka och rationalisera landets institutioner med tanke på EU-relaterade reformer. Parlamentet uppmanar bägge regeringarna att hålla ett särskilt, gemensamt sammanträde för att förbättra samordningen av de EU-relaterade reformerna. Parlamentet välkomnar president Josipovićs och president Tadićs initiativ och framsteg i riktning mot bättre politiska förbindelser mellan Kroatien och Serbien. Parlamentet upprepar att sådana positiva bilaterala förbindelser utgör en god utgångspunkt för att lösa kvarstående gränstvister och betonar att de mål om folkmord som de båda länderna inlett mot varandra inte bör utgöra något hinder för fortsatta framsteg i detta hänseende. De serbiska myndigheterna uppmuntras att föra ett nära samarbete med länderna i före detta Jugoslavien och andra grannländer för att finna en lösning på alla olösta problem rörande rättsligt övertagande. Parlamentet uppmuntrar det gränsöverskridande samarbetet med de angränsande EU medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och Rumänien, bland annat inom ramen för EU- strategin för Donauområdet.

46.

Europaparlamentet välkomnar att Serbien involverats aktivt i främjandet av Sarajevoprocessen och att landet tillsammans med Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Montenegro den 7 november 2011 undertecknade en ministerdeklaration om avskaffande av fördrivningsåtgärder och hållbara lösningar för flyktingar och fördrivna personer. Parlamentet ser fram emot den regionala givarkonferens som ska hållas den 24 april 2012 i Sarajevo, där gemensamma regionala bostadsprogram om kvarstående behov kommer att läggas fram, och hoppas att ett betydande stöd kommer att säkras för internflyktingar i samtliga länder och att Serbien tilldelas ett proportionellt stöd, med tanke på att det är ett av de länder i Europa som har flest internflyktingar.

47.

Europaparlamentet gläder sig åt att förbindelserna mellan Montenegro och Serbien har förbättrats och efterlyser striktare samordning mellan respektive regeringar i fråga om EU-relaterade reformer, särskilt åtgärder för att ta itu med gemensamma utmaningar som hänför sig till rättsstaten och i synnerhet kampen mot organiserad brottslighet. Bägge regeringarna uppmuntras att anstränga sig ytterligare för att lösa de kvarstående gränstvisterna.

48.

Europaparlamentet välkomnar det avtal om fri rörlighet för medborgarna som Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har ingått utöver de avtal som Serbien redan har ingått med Montenegro och Bosnien och Hercegovina, och hoppas att dessa avtal, som förbättrar de bilaterala förbindelserna och möjligheterna för de berörda människorna, kan utvidgas till att omfatta samtliga länder i regionen.

49.

Europaparlamentet understryker vikten av arbetet inom den historiska försoningskommittén och upprepar att en fortlöpande dialog skulle kunna leda till bättre förbindelser. Det är emellertid beklagligt att merparten av de historiska arkiven, särskilt de tillhörande den tidigare hemliga polisen, UDBA, fortfarande är stängda. Dessutom kräver parlamentet att det görs en fullständig och genomgripande utredning av de massakrer som genomfördes 1944–1945.

50.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att främja den relativt välmående provinsen Vojvodina som ett exempel för Serbiens mindre utvecklade regioner. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omgående anta den relaterade lagen om finansiering av provinsen två år efter antagandet av stadgan för Vojvodina.

51.

Europaparlamentet rekommenderar att de nationella minoritetsråden och det civila samhällets organisationer i Serbien ges direkt tillgång till EU-medel inom ramen för EU:s stöd till landets reformprocess.

52.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder och öppna upp de regioner som gränsar till grannländerna för att underlätta handeln och de ekonomiska förbindelserna. Parlamentet understryker vikten av att det öppnas en terminal för kommersiella lastbilar och varor vid gränsövergången Ribarci–Oltomantsi för att förbättra den lokala ekonomiska utvecklingen.

53.

Europaparlamentet understryker den stora betydelse som högklassig utbildning har för ytterligare social och ekonomisk utveckling i Serbien och för att sänka den höga arbetslösheten i landet, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmanar myndigheterna att aktivt delta i främjandet av det värde som utbildning för ungdomar innebär, och att investera mer i högre utbildningar. Parlamentet understryker behovet av offentliga satsningar för att påskynda rekryteringen av universitetsutbildade för att göra den offentliga sektorn effektivare och förhindra ytterligare kompetensflykt som kommer att utgöra ett allvarligt hinder för landets långsiktiga utveckling.

54.

Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att garantera utbildning av god kvalitet utan begränsningar på minoritetsspråk, både på federal och på provinsiell nivå, vilket är nödvändigt för att bevara den etniska och kulturella identiteten vilket i sin tur är en rättighet som redan garanteras i konstitutionen men även genom den federala lagen från 2002 om skydd för de nationella minoriteternas rättigheter och friheter. Detta överensstämmer också med de riktlinjer som anges i ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I synnerhet bör man skaffa fram alla nödvändiga kursböcker och andra läromedel. I detta avseende välkomnar parlamentet att det öppnats en tvåspråkig universitetsfakultet i Bujanovac som tar emot studenter av både albanskt och serbiskt etniskt ursprung. Parlamentet uppmuntrar Serbien att där så är lämpligt upprepa denna modell för andra minoriteter. Parlamentet uppmuntrar både minoritets- och majoritetsbefolkningen att lära sig varandras språk för att främja förståelsen. Parlamentet understryker behovet av att respektera den kulturella mångfalden bland etniska minoriteter, genom att tillåta att nya kulturella centrum, elektroniska och tryckta medier samt bibliotek som sörjer för dessa gruppers kulturella behov kan inrättas obehindrat.

55.

Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att lösa ackrediteringsfrågan vid International University of Novi Pazar i Sandžak, och betonar vikten av att ackrediterings- och kvalitetssäkringskommissionens oberoende och opartiskhet garanteras.

56.

Europaparlamentet välkomnar de viktiga åtgärder som har vidtagits för att upprätta en fungerande marknadsekonomi, liksom regeringens åtgärder, som har förbättrat den finansiella och makroekonomiska situationen i Serbien. Parlamentet noterar beslutet att frysa standby-avtal med IMF tills den nya regeringen har valts. Parlamentet betonar att Serbien måste genomföra strukturella reformer för att förbättra ekonomins produktionskapacitet och budgetunderskottet måste minskas. Parlamentet erinrar om att den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft negativa återverkningar på samhället, särskilt de mest sårbara grupperna, och uppmanar myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att minska krisens negativa effekter på dessa grupper – fattigdom, arbetslöshet, socialt utanförskap – och att ta itu med och motverka deras grundläggande orsaker genom att ta fram den sociala och ekonomiska politik som krävs.

57.

Europaparlamentet understryker att det krävs en genuin rättsstat i Serbien för att locka utländska investeringar och förbättra villkoren för en snabbare ekonomisk övergång till öppna marknader och skapa ett bättre företagsklimat. I detta syfte påminner parlamentet om att monopolen allvarligt hindrar en sådan övergång och uppmanar regeringen att fortsätta sina insatser för att avskaffa monopolen. Parlamentet understryker vikten av att minska byråkratin, öka konkurrensen och stärka den privata sektorns roll.

58.

Europaparlamentet lovordar regeringens ansträngningar för att utveckla en blomstrande sektor för små och medelstora företag genom att anta och genomföra relevant lagstiftning och inrätta administrativa organ som ska bistå de små och medelstora företagen. Samtidigt efterlyser parlamentet ökade insatser för att underlätta etablering av små och medelstora företag genom att man minskar den administrativa bördan och stelheterna på arbetsmarknaden samt ökar kapitalförsörjningen. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att använda en definition av små och medelstora företag som till fullo överensstämmer med EU:s rekommendationer.

59.

Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att öka samarbetet med nätverket av små och medelstora företag i omgivande regioner. Parlamentet understryker att detta är en nödvändig förutsättning för att integreringen av den serbiska ekonomin i EU:s handelssystem ska bli lönsam.

60.

Europaparlamentet välkomnar Serbiens positiva framsteg när det gäller anpassning till EU:s miljölagstiftning och efterlyser ytterligare varaktiga åtgärder på detta område med fokusering på genomförande av lagstiftningen. Myndigheterna uppmanas med kraft att intensifiera arbetet med i synnerhet vattenkvalitet och avfallshantering. Dessutom uppmuntras Serbien att anta klimatmål som överensstämmer med EU:s klimatmål.

61.

Europaparlamentet välkomnar ingåendet av avtalet mellan EU och Serbien om fastställande av en ram för Serbiens deltagande i EU:s krishanteringsinsatser, och lovordar landet för dess beredvillighet att delta i två av EU:s GSFP-insatser, nämligen EUTM Somalia och Eunavfor Somalia.

62.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utveckla ett hållbart nätverk för kollektivtrafik i Serbien, särskilt ett bättre järnvägssystem samt bättre inlandssjöfart (korridor VII) och väginfrastruktur, inklusive ett snabbt slutförande av korridor X. Parlamentet betonar betydelsen av bättre sammankoppling med grannländerna för att underlätta medborgarnas rörlighet.

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Serbiens regering och parlament.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/29

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2011”Utvidgningsstrategi och de största utmaningarna 2011–2012” (COM(2011)0666) och kommissionens tillhörande lägesrapporten om Kosovo (SEK(2011)1207),

—

med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor) möte av den 7 december 2009, 14 december 2010 och 5 december 2011 där man, utan att föregripa medlemsstaternas ståndpunkter i fråga om landets status, understryker och bekräftar att Kosovo också bör ges utsikter till framtida viseringsliberalisering när alla villkor är uppnådda, och välkomnar kommissionens avsikt att inleda en viseringsdialog mot slutet av året samt uppmanar kommissionen att gå vidare med en strukturerad strategi för att närma Kosovos befolkning till EU.

—

med beaktande av Rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (1), i synnerhet bilaga I, i vilken en hänvisning till personer som är bosatta i Kosovo har lagts till av orsaker som gäller rättslig klarhet och rättslig säkerhet,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 28 februari 2012 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

—

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/124/GUSP av den 4 februari 2008 om EU:s rättstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo, ändrad genom rådets gemensamma åtgärd 2009/445/Gusp av den 9 juni 2009, och rådets beslut 2010/322/Gusp av den 8 juni 2010,

—

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/123/Gusp av den 4 februari 2008 om utnämning av EU:s särskilda representant i Kosovo och rådets beslut 2011/478/Gusp av den 28 juli 2011 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i Kosovo,

—

med beaktande av uttalandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/kommissionens vice ordförande av den 27 juli 2011 om situationen i Kosovo,

—

med beaktande av pressmeddelandena från Europeiska unionens råd om den EU-stödda dialogen,

—

med beaktande av de gemensamma förklaringarna från de interparlamentariska mötena mellan EU och Kosovo den 28–29 maj 2008, 6–7 april 2009, 22–23 juni 2010 och den 20 maj 2011,

—

med beaktande av den slutliga rapporten av den 25 januari 2011 från EU:s valexpertuppdrag i Kosovo,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings samförståndsresolution av den 9 september 2010 (A/RES/64/298), som lades fram gemensamt av Serbien och EU:s 27 medlemsstater, om dialogen mellan Belgrad och Priština där generalförsamlingen dels konstaterar att syftet med denna dialog är att främja samarbete, göra framsteg på vägen mot Europeiska unionen och förbättra livsvillkoren för människorna, dels välkomnar EU:s villighet att underlätta detta,

—

med beaktande av FN:s särskilda sändebuds slutrapport av den 26 mars 2007 om Kosovos framtida status och det övergripande förslaget till en lösning på frågan om Kosovos status, och särskilt föreskrifterna i detta om de berörda befolkningsgruppernas mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, om det religiösa och kulturella arvet samt om decentralisering,

—

med beaktande av den Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om huruvida den ensidiga självständighetsförklaringen från Kosovos interimistiska institutioner för självstyre är förenlig med internationell rätt,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Vid sitt möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 utlovade Europeiska rådet att alla länder på västra Balkan skulle anslutas till Europeiska unionen, och detta löfte upprepades vid det högnivåmöte om västra Balkan som hölls i Sarajevo den 2 juni 2010.

B.

Europeiska unionen har alltid försvarat bevarandet av multietniska och mångreligiösa stater på västra Balkan grundade på värderingar om demokrati, tolerans och mångkulturalism.

C.

Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är nödvändiga förutsättningar för den europeiska integrationsprocessen och för att garantera säkerhet och stabilitet i regionen.

D.

Ahtisaariplanen utgör fortfarande ett lämpligt ramverk för att finna en lösning på konflikten i landets norra del och bevara Kosovos territoriella och politiska integritet.

E.

De bestående bristerna i rättsstatsprincipens tillämpning hämmar demokratins mognadsprocess, skadar ekonomin och undergräver landets långsiktiga utveckling.

F.

Eulex uppdrag ska bland annat prioritera kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt utredningar och lagföring av krigsförbrytelser.

1.

Europaparlamentet konstaterar att Kosovos självständighetsförklaring har erkänts av 88 länder, däribland 22 av EU:s medlemsstater. Parlamentet skulle önska att de återstående fem EU-medlemsstaterna gjorde likadant och skulle också glädjas åt ett mer aktivt deltagande i medlingen mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet upprepar återigen hur viktigt det är för EU att inleda en dialog med Kosovo och anser att detta åtagande är avgörande för att bevara stabiliteten och säkerheten i EU:s omedelbara grannskap. Parlamentet anser att det är beklagligt med de diplomatiska påtryckningarna från Serbien för att hindra vissa länder från att erkänna Kosovo.

2.

Europaparlamentet vill framhäva det europeiska perspektivet för Kosovo som landet delar med hela västra Balkanregionen och som utgör ett starkt incitament till nödvändiga reformer. Parlamentet understryker att hittills har inte EU:s strategi för att göra detta perspektiv påtagligt för Kosovos medborgare varit framgångsrikt och få resultat har uppnåtts. Parlamentet välkomnar utnämningen till en befattning med dubbel funktion som EU:s särskilda representant och chef för EU:s kontor.

3.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inleda en genomförbarhetsstudie om ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Kosovo, något som uppmärksammades i slutsatserna från rådet (allmänna frågor) av den 28 februari 2012, och gläds i synnerhet åt att kommissionsledamot Füles inledde studien den 27 mars 2012 under det första mötet i Kosovos nationella råd för europeisk integration. Parlamentet hoppas att studien kan avslutas senast hösten 2012.

4.

Europaparlamentet understryker att samarbetet mellan EU-uppdragen och övriga internationella uppdrag i Kosovo måste förbättras så att man undviker att deras verksamheter överlappar varandra och säkerställer att tillgängliga resurser förvaltas på ett effektivt sätt.

5.

Europaparlamentet upprepar den åsikt som framkom i dess resolutioner av den 29 mars 2007 (2), 5 februari 2009 (3) och 8 juli 2010 (4), om att möjligheten att dela Kosovo bör avvisas.

6.

Europaparlamentet är oroat över de allvarliga oegentligheterna som förekom under parlamentsvalet i december 2010. Parlamentet kräver en grundlig utredning av valfusket som avslöjar de personer som bär politiskt ansvar för dessa oegentligheter, och att de skyldiga, inklusive lokala valförrättare, snarast får ett lämpligt straff så att den kultur av straffrihet som undergräver allmänhetens förtroende för – och legitimiteten av – statliga institutioner undanröjs en gång för alla. Parlamentet vill se att en lösning på de fall som rör valfusk prioriteras och uppmanar därför Kosovos statliga institutioner (åklagarämbetet, högsta domstolen och landets rättsliga råd) att bättre samordna sitt arbete. Parlamentet understryker att ett välfungerande valförfarande är en förutsättning för de demokratiska institutionernas arbete.

7.

Europaparlamentet uppmanar alla partier, såväl i regeringen som i oppositionen, att snarast fullfölja det löfte om reformer av landets konstitution och vallagar som man lovade väljarna efter valet för att valsystemet ska bli mer transparent och i linje med internationella normer, särskilt Europarådets normer.

8.

Europaparlamentet noterar i detta sammanhang Kosovos regerings avsikt att under året avsluta processen med den internationellt övervakade självständigheten och därmed fasa ut det internationella civilkontoret. Parlamentet uppmanar Kosovos parlament att bevara och i den nya konstitutionen införliva Ahtisaariplanens principer som fastställde grunden för Kosovos självständighet.

9.

Europaparlamentet konstaterar att Kosovos institutioner i början av 2011 lyckades lösa krisen kring utnämningen av landets president, och berömmer Kosovo för att ha utsett landets första kvinnliga statsöverhuvud och konstaterar att president Jahjaga också är Europas yngsta demokratiskt valda statsöverhuvud.

10.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att viseringsdialogen har inletts i enlighet med de åtaganden som redan gjorts, för att förverkliga västra Balkans europeiska perspektiv utan att föregripa medlemsstaternas ståndpunkter i fråga om Kosovos status, och på så sätt motverka den tilltagande isolering som sprider sig bland Kosovos medborgare och vars negativa följder i första hand drabbar utsatta grupper och unga människor. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i vår ska lägga fram en färdplan för liberalisering av viseringsbestämmelserna med samma strategi som använts för andra länder på västra Balkan, nämligen en färdplan som är inriktad på fyra huvudområden, där det främsta målet är att i slutändan införa viseringsfrihet. Parlamentet gläds åt rådets slutsatser av den 5 december 2011, då det bekräftades att Kosovo bör beviljas viseringsliberalisering först när alla villkor var uppnådda. Parlamentet betonar att förbättrade mellanfolkliga kontakter utgör såväl en kraftfull sporre för demokratisering som en drivkraft för ytterligare reformer i regionen.

11.

Europaparlamentet betonar att flyktingars och internflyktingars återvändande fortfarande utgör en utmaning för Kosovo. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av Kosovos myndigheter på området och efterlyser ytterligare åtgärder såväl centralt som lokalt för att se till att återvändande personer integreras socialt och ekonomiskt, med särskild hänsyn till återvändande romers, ashkalers och egyptiers behov.

12.

Europaparlamentet understryker behovet att garantera samarbete och samordning mellan de relevanta ministerierna, och att i samarbete med internationella aktörer erbjuda ytterligare utbildning, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd till lokala institutioner och samordningsstrukturer. Parlamentet understryker vikten av att lösa frågor om återlämnande av egendom och av att garantera att serbiska medborgares äganderättigheter i Kosovo återupprättas.

13.

Europaparlamentet understryker att betydande framsteg måste göras för att klargöra frågan om rättsligt övertagande och äganderättigheter mellan Kosovo och dess grannländer.

14.

Europaparlamentet framhåller hur viktig dialogen med Belgrad är för det regionala samarbetet och för de båda länderna. Dialogen inleddes med hjälp av EU efter det att avtalet mellan Serbien och Kosovo ingåtts vid FN:s generalförsamlings möte i september 2010. Parlamentet välkomnar det faktum att man redan genomfört nio diskussionsrundor vilka har resulterat i ett flertal preliminära överenskommelser, bland annat överenskommelsen av den 2 december 2011 om samordnad förvaltning av gränsövergångsställen i landets norra del, med ett gradvist införande av gemensamma, enhetliga och integrerade övervakningsarrangemang, och efterlyser ett genomförande av denna i god tro.

15.

Europaparlamentet oroas dock av att tidigare överenskommelser som behövs för att förbättra människors vardag på båda sidor, såsom överenskommelserna om överlämnandet av alla civilregister till kosovanska myndigheter och om tullstämplar, inte har genomförts fullt ut av den serbiska sidan. Misslyckandet att genomföra den senare har lett till att den kosovanska regeringen i juli 2011 fattade beslut om ömsesidiga åtgärder. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att visa att den är villig att fullfölja dialogens syften och välkomnar i detta sammanhang de avtal som ingicks den 24 februari 2012 mellan Belgrad och Priština om samordnad förvaltning av gränsövergångsställen och regionalt samarbete, och betonar betydelsen av att dessa avtal genomförs i god tro. I detta sammanhang anser parlamentet det beklagligt att parterna på sistone varit oense om tillämpningen av fotnoten om Kosovodelegationen.

16.

Europaparlamentet understryker att båda sidor förväntas vara pragmatiska och att detta förutsätter engagemang, uthållighet och en känsla av ansvar för att finna lösningar. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att överenskommelser om samtliga återstående frågor snart kommer att nås och att detta banar väg för verklig regional stabilitet och goda grannförbindelser, och att Kosovo därmed ska kunna sluta avtal med EU.

17.

Europaparlamentet understryker att såväl parlamenten som allmänheten måste hållas underrättade om dialogens resultat för att säkerställa att det råder insyn i denna process och att den är legitim. Parlamentet påpekar att även EU bör bidra till detta kommunikationsarbete liksom till arbetet att föra de två parterna närmare varandra och underlätta de mellanfolkliga kontakterna.

18.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att så snart som möjligt förhandla fram ett handelsavtal med Kosovo, eftersom det är avgörande för landets utveckling och för att framgångsrikt motverka arbetslösheten.

19.

Europaparlamentet är djupt oroat över den instabila och spända situationen i landets norra del och fördömer kraftigt det oacceptabla våld som riktats mot KFOR och de kosovanska myndigheterna och som har resulterat i att människor har dödats och skadats. Parlamentet kräver åtgärder för att rättsstatens principer ska återetableras i detta område genom att man intensifierar kampen mot den organiserade brottsligheten och de kriminella strukturer som använder området som en fristad, utom myndigheternas räckhåll. Parlamentet kräver att alla vägspärrar omgående och fullt ut avlägsnas, att människors och varors fria rörlighet garanteras och att det internationella samfundet och kosovanska tulltjänstemän ges tillträde vid gränsövergångsställena. Parlamentet välkomnar uttalandet från Serbiens president i denna fråga och uppmanar den serbiska regeringen att lägga ner de parallella strukturer som upprättats på Kosovos territorium.

20.

Europaparlamentet understryker att genomförandet av Ahtisaariplanen i landets norra del skulle ge de kosovanska serberna omfattande självstyre och samtidigt säkerställa deras rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet upprepar att endast resultat som förhandlats fram i dialogen kan leda till hållbara lösningar och uppmanar den kosovanska regeringen att göra allt den kan för att främja detta genom att utarbeta och genomföra en effektiv strategi för att nå ut till ut till medborgarna i landets norra del. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att fortsätta att stödja den kosovanska regeringens ansträngningar att finna en långsiktig och fredlig lösning på situationen i landets norra del.

21.

Europaparlamentet varnar serbiska myndigheter för att arrangera lokala val i Kosovo eftersom det skulle bryta mot internationell rätt, med särskild hänvisning till FN:s säkerhetsråds resolution 1244, och undergräva regional stabilitet och den pågående bilaterala dialogen med Kosovo. Parlamentet påpekar att villkoren för ett eventuellt deltagande i de kommande allmänna valen i Serbien för kosovaner med serbiskt medborgarskap bosatta i Kosovo bör stämmas av med kosovanska myndigheter i samarbete med FN:s övergångsförvaltning i Kosovo (Unmik) och OSSE.

22.

Europaparlamentet betonar att de kosovanska myndigheterna måste göra mer för att nå ut till den serbiska minoriteten, särskilt i landets norra del, för att denna grupp helt och fullt ska integreras i det kosovanska samhället. Parlamentet skulle därför vilja se fler företrädare för kosovanska serber i den lokala och nationella förvaltningen, något som är nödvändigt för att synliggöra den serbiska minoritetens intressen och ge denna minoritet bättre möjligheter att delta i beslutsfattandet, vilket bidrar till Kosovos sammanhållning.

23.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att den serbiska befolkningen söder om Ibarfloden blir allt mer delaktig i Kosovos institutionella ramverk, såsom framgår av det växande deltagandet i val och i folkräkningen. Parlamentet understryker den viktiga roll som decentraliseringsprocessen spelar i detta sammanhang, och efterlyser fortsatta ansträngningar för att den ska lyckas och, framför allt för att främja ett gott samarbete mellan myndigheter på alla nivåer. Parlamentet kräver större kapacitet och budgetanslag för lokala förvaltningar. Parlamentet hoppas att denna samarbetsmodell snabbt kan utvidgas till landets norra del, i enlighet med Ahtisaariplanen, och anser dessutom att en effektiv decentraliseringsprocess bör genomföras i detta område i avsikt att minska de etniska motsättningarna och bidra till stabilitet.

24.

Europaparlamentet understryker vikten av EU:s rättsstatsuppdrag, som är ett konkret bevis för att hela EU och dess 27 medlemsstater arbetar för att stärka rättsstatsprincipen i Kosovo, och efterlyser EU-initiativ för att effektivisera och stärka acceptansen för detta viktiga uppdrag i hela Kosovo. Parlamentet uppmanar kosovanska myndigheter att förbättra sitt samarbete med Eulex och att säkerställa stöd för Eulex arbete på alla områden inom dess mandat. Parlamentet noterar Eulex verksamhet i landets norra del och uppmanar uppdraget att öka sina ansträngningar för att genomföra sitt mandat i området. Parlamentet konstaterar att uppdragets mandat, särskilt rörande planering, operationer, förvaltning och övervakning, för närvarande ses över för att anpassas till den förändrade situationen i landet.

25.

Europaparlamentet konstaterar att stora framsteg har gjorts på vissa områden, t.ex. inom polis- och tullväsendet, och anser att kärnverksamheten på dessa områden, dvs. att bekämpa korruption och organiserad brottslighet samt krigsförbrytelser, bör intensifieras så att uppdraget kan åstadkomma mer konkreta resultat. Parlamentet är i detta avseende bekymrat över anhopningen av icke avgjorda mål, som uppstått på grund av det stora antal mål som FN:s uppdrag i Kosovo har överfört till Eulex. Parlamentet betonar Eulex skyldigheter när det gäller dess verkställande befogenheter och dess uppdrag att övervaka, stödja och ge råd. I detta avseende uppmuntrar parlamentet Eulex att vidta konkreta åtgärder för att arbetet med korruptionsfall på hög nivå ska gå framåt. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang det mycket viktiga arbete som åklagare och domare utför, och uppmanar EU:s medlemsstater att se till att de har tillräckligt med personal genom att avdela lämplig personal och, vid behov, utnyttja förfarandet för kontraktsanställning för att fylla luckor.

26.

Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att sörja för adekvata logistiska arrangemang så att Eurlex personal kan genomföra sitt mandat även i en krissituation som den som råder vid de norra gränskontrollerna i Mitrovicaområdet. Det är viktigt att se till att uppdraget får fortsätta utan avbrott. Parlamentet oroas av beskedet från ett antal medlemsstater om att de avser dra tillbaka sina respektive formerade polisenheter, och uppmanar de berörda medlemsstaterna att ompröva dessa beslut mot bakgrund av de behov som fortfarande finns.

27.

Europaparlamentet understryker behovet av effektiv intern administration, samordning och samarbete inom Eulex. Det är viktigt att Eulex arbete präglas av öppenhet och ansvarighet och att hänsyn tas till den politiska situationen, så att uppdraget kan uppnå större legitimitet hos allmänheten. Det är dessutom viktigt att ha nära kontakter med Kosovos regering, invånare och medier. Parlamentet uppmuntrar följaktligen Eulex att delge invånarna i Kosovo uppdragets resultat, anstränga sig för att öka uppdragets trovärdighet och vara uppmärksamt på folkets förväntningar.

28.

Europaparlamentet anser att Eulex omgående bör åtgärda vissa strukturella brister såsom den bristfälliga interna redovisningsskyldigheten och den externa tillsynen.

29.

Europaparlamentet välkomnar det gradvisa överförandet av skyddsansvaret för kulturella och religiösa platser till lokala polismyndigheter som är ett tecken på att de lokala myndigheterna fungerar.

30.

Europaparlamentet uppmuntrar Kosovos parlament att utvidga sin roll i Kosovos demokratiserings- och lagstiftningsprocess. Parlamentet betonar behovet att stärka det kosovanska parlamentets funktion vad gäller tillsynen av regeringens verksamhet, särskilt kontrollen av budgetutgifter. Parlamentet är oroat över församlingens otydlighet i fråga om arbetsordning och efterlevnaden av den. Parlamentet understryker att för att kunna fullfölja sitt uppdrag på ett effektivt sätt måste denna församling rätta sig efter en tydlig arbetsordning och tillerkännas ett rimligt mått av resurser och behörigheter. Parlamentet välkomnar det planerade samverkansprogrammet och efterlyser ytterligare stöd för att utveckla såväl församlingens verksamhetskapacitet som dess sakkunskap.

31.

Europaparlamentet anser att fall av bedrägeri (nyligen uppmärksammade i medierna) – oavsett om de sker inom parlamentet, regeringen eller någon annan institution – måste utredas grundligt och immuniteten hävas, om så krävs. Parlamentet uppmanar Kosovos parlament och institutioner att tydligt ta avstånd från ett sådant beteende och anta lämpliga åtgärder som gör att ett sådant beteende är oförenligt med ett tjänstemannaämbete.

32.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som utskottet för europeisk integration och ministeriet för europeisk integration spelar samt välkomnar de förbättrade relationerna mellan dessa två institutioner. Parlamentet uppmanar dock den kosovanska regeringen att stärka dessa organ ytterligare och förbättra samarbetet dem emellan.

33.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet – i enlighet med Europarådets resolution av den 25 januari 2011 – av Eulex särskilda utredningsgrupp om påstådd omänsklig behandling av människor och olaglig handel med mänskliga organ. Parlamentet kräver att dessa frågor utreds grundligt. Parlamentet uppmanar samtliga berörda parter, inklusive de kosovanska och albanska myndigheterna, att samarbeta fullt ut med dessa utredningar samt uppmanar samtliga grannländer att ge utredningsgruppen sitt fulla stöd.

34.

Europaparlamentet understryker att ytterligare ansträngningar måste göras för att finna de personer som fortfarande saknas efter konflikten 1998–1999 liksom de personer som har försvunnit därefter. Parlamentet betonar att det är en grundläggande mänsklig rättighet för familjer att få veta vad som hänt deras anhöriga och även en viktig förutsättning för försoning mellan folkgrupperna och för utsikterna till fred i regionen. Parlamentet stöder därför helt och fullt de ansträngningar som arbetsgruppen för saknade personer och Eulex gör för att modernisera rättsmedicinen i Kosovo. Parlamentet kräver att större insatser görs för att behandla fall med anknytning till händelserna i mars 2004 eftersom ovilja och ineffektivitet fortfarande utgör hinder för handläggningen av brottmål i detta sammanhang.

35.

Europaparlamentet understryker att utbredd och systematisk korruption fortfarande utgör ett stort problem i landet, liksom i övriga delar av västra Balkanregionen, och att detta undergräver medborgarnas förtroende för rättsstaten och inverkar på deras tillgång till offentliga tjänster. Parlamentet välkomnar de förbättringar i lagstiftningsramen som aviserats och anser att dessa lagändringar bör tillämpas omgående och på lämpligt sätt, och att åtgärder krävs för att möta denna utmaning på ett proaktivt sätt, framför allt genom att förbättra de brottsbekämpande organens och rättsväsendets kapacitet att agera i detta avseende och genom att säkerställa insyn och öppenhet i förfarandena för anbudsgivning och offentlig upphandling. Parlamentet understryker att det måste till ett proaktivt förhållningssätt liksom bättre samordning mellan antikorruptionsbyrån, polisen och åklagarmyndigheten. Parlamentet betonar att det klimat av straffrihet som råder och avsaknaden av lämpliga straffpåföljder för korruption utgör ett av de största problemen i Kosovo och uppmanar kosovanska myndigheter att ta fram ett register över åtal i antikorruptionsmål, även på högsta politiska och ekonomiska nivå.

36.

Europaparlamentet anser att situationen för rättsstaten i Kosovo fortsätter att inge allvarliga farhågor som måste åtgärdas omgående. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att snabbt genomföra de nödvändiga reformerna för att främja det europeiska perspektivet för Kosovo, som i slutändan kommer att gynna landets befolkning.

37.

Europaparlamentet är på allvar oroat över den roll som den organiserade brottsligheten i Kosovo spelar i samband med olika typer av brott i regionen, bl.a. narkotikabrott och människohandel. Parlamentet konstaterar att polisens och rättsväsendets förmåga att bekämpa organiserad brottslighet fortfarande är i ett tidigt utvecklingsskede och uppmanar kosovanska myndigheter att omedelbart vidta åtgärder för att höja deras kapacitet. Parlamentet uppmanar också de kosovanska myndigheterna att höja kvaliteten på och skapa större insyn i lagstiftningsprocessen för att upprätta sunda rättsliga ramar i Kosovo och skapa större förtroende för det rättsliga systemet.

38.

Europaparlamentet understryker att internationellt samarbete är viktigt när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet på ett effektivt sätt. Parlamentet beklagar att Kosovo inte har kunnat inleda ett direkt samarbete med Europol och Interpol på grund av att vissa medlemmar av det internationella samfundet varit ovilliga att erkänna Kosovo som stat. Parlamentet beklagar att det informationsutbyte som sker via Eulex respektive Unmik hittills inte har fungerat som avsett. Parlamentet uppmanar Europol och Interpol att upprätta ett effektivt informationsutbyte med Kosovo, antingen i form av samarbetsavtal eller genom att tillerkänna Kosovo status som observatör. Likaså understryker parlamentet vikten av informationsutbyte mellan Frontex och Kosovo.

39.

Europarlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i reformen av rättsväsendet, men efterlyser ytterligare insatser för att säkra domarnas och åklagarnas yrkeskunnighet och oberoende av politisk påverkan, och för att ta itu med korruptionen inom de egna leden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang författningsdomstolens aktiva roll för att säkerställa att den parlamentariska processen är författningsenlig och för att klargöra frågan om funktionell immunitet. Parlamentet konstaterar att framsteg förvisso har gjorts på vissa områden, men att rättsväsendet i Kosovo fortfarande är svagt och att ett stort antal mål ännu inte har avgjorts. Parlamentet betonar behovet av fortsatta reformer i detta avseende. Parlamentet understryker att om rättssystemet verkligen ska fungera är det mycket viktigt att det finns fullt fungerande och effektiva program för vittnesskydd och flyttning av vittnen, och kräver att åtgärder omgående vidtas för att genomföra lagstiftning om vittnesskydd och att inrätta enheter för vittnesskydd inom polisen och rättsväsendet. Vidare uppmanar parlamentet EU:s medlemsstater och övriga deltagande länder i Eulex att åta sig att medverka i programmen för flyttning av vittnen. Parlamentet beklagar att domstolen in Mitrovica ännu inte fungerar med full kapacitet och uppmanar de kosovanska och serbiska myndigheterna att lösa denna fråga så att tillgången till rättslig prövning för människor i landets norra del förbättras.

40.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med en professionell, oberoende, ansvarig och tillgänglig offentlig förvaltning för att de statliga institutionerna ska fungera väl. Parlamentet kräver därför att handlingsplanen för att genomföra de reformer som beskrivs i strategin för offentlig förvaltning omgående antas. Parlamentet understryker att medan förvaltningens personal måste rekryteras på grundval av yrkesmässiga meriter är det också nödvändigt att den speglar det kosovanska samhällets demografi i fråga om kön och etnicitet. Vidare bör inga utnämningar ske på grundval av politiska påtryckningar.

41.

Europaparlamentet understryker att fria, opartiska, starka och oberoende medier som rättar sig efter internationella mediestandarder och garanterar yttrandefrihet och tillgång till information utgör en av demokratins hörnstenar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang regeringen att inrätta en lämplig rättslig ram och se till att den genomförs på ett verkningsfullt sätt, bl.a. genom att avkriminalisera förtal. Parlamentet noterar med oro den fortsatta politiska inblandningen i mediernas verksamhet. För att främja oberoende och pluralistiska medier och på så sätt ge Kosovos medborgare tillgång till information uppmanas myndigheterna att omedelbart vidta åtgärder för att skydda journalister från hot och andra påtryckningar som de utsätts för i sitt arbete, bland annat påtryckningar i form av selektiv tilldelning av statliga reklamkontrakt. Parlamentet efterlyser skydd av journalister och införande av en miniminivå när det gäller journalisters arbetsrättigheter och arbetsvillkor. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa insyn i ägandet av medier och det offentligögda radio- och TV-företagets ekonomiska och redaktionella oberoende, bl.a. genom att låta en lämplig andel – förslagsvis 20 procent – av dess programutbud, inklusive dess aktualitetsprogram, göras av oberoende producenter.

42.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att diskriminering fortfarande utgör ett allvarligt problem i landet och uppmanar regeringen att genomföra en bred antidiskrimineringsstrategi i linje med internationella människorättsnormer som garanterar jämlikhet för alla människor oavsett deras etniska ursprung, kön, ålder, religion, sexuella läggning, könsidentitet eller funktionshinder, i syfte att främja tolerans, respekt och förståelse för andra, och därmed skapa större medvetenhet om de mänskliga rättigheterna på central och lokal nivå. Parlamentet betonar behovet av flera åtgärder för att bättre tillämpa juridiska och administrativa rättsmedel vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet vill särskilt uppmärksamma situationen för kvinnor, romer, ashkaler och egyptier, och behovet av att integrera alla barn i utbildningsväsendet genom undervisning på deras respektive modersmål. Med tanke på Kosovos etniska mångfald och i enlighet med internationella och europeiska normer uppmanar parlamentet med kraft myndigheterna att säkerställa tillgång till ändamålsenliga flerspråkiga offentliga tjänster.

43.

Europaparlamentet understryker ombudsmannens betydelse för skyddet av medborgarnas rättigheter och friheter, och uppmanar regeringen och Kosovos parlament att öka ansträngningarna för att genomföra ombudsmannens rekommendationer. Parlamentet efterlyser mer politiskt, administrativt och ekonomiskt stöd för denna institution eftersom den bör spela en viktig roll som garant för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att den brist på mänskliga och finansiella resurser liksom på lämpliga arbetslokaler som råder fortfarande utgör ett hinder för att kontoret verkligen ska kunna fungera.

44.

Europaparlamentet uppmanar Kosovos regering att se till att de konstitutionella bestämmelser som syftar till att säkerställa respekt för och skydd av landets minoriteter garanteras i praktiken.

45.

Europaparlamentet påpekar att Kosovos rättsliga ram utgör grund för en institutionalisering av jämställdhet mellan kvinnor och män och för tillämpningen av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Samtidigt understryker dock parlamentet att sociala normer, traditioner, dåliga ekonomiska villkor och svaga institutioner, särskilt rättsväsendet, möjliggör ständiga och systematiska undantag från tillämpningen av den gällande lagstiftningen. Exempel på sådana undantag är kvinnors begränsade tillgång till egendom, tvekan att hävda arvsrätt och oförmåga att hävda rätt till vårdnad av barn. Parlamentet konstaterar att otillräckligt skydd av kvinnor mot våld i hemmet, deras begränsade möjligheter att som brottsoffer få sin sak prövad i domstol, flickors ojämlika tillgång till utbildning, bristen på ekonomisk jämställdhet och den fortsatt låga andelen kvinnor i det politiska beslutsfattandet på alla nivåer är ytterligare bevis på att resolution 1325 långt ifrån respekteras. I ljuset av dessa omständigheter uppmanar parlamentet de kosovanska myndigheterna att göra allt de kan för att se till att denna resolution genomförs.

46.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom området för kvinnors rättigheter och jämställdhet, exempelvis införandet av betald mammaledighet på upp till nio månader. Parlamentet oroas dock av att så många flickor väljer att lämna skolan i förtid och av att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden, inte minst inom samhällets viktigaste sektorer. Parlamentet uppmanar de kosovanska myndigheterna att arbeta mer aktivt för att främja kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden.

47.

Europaparlamentet erinrar om den mycket viktiga roll som interkulturell utbildning har i Kosovo när det gäller att främja en anda av respekt, acceptans och tolerans mellan nationer och mellan etniska eller religiösa grupper, där varje folkgrupp ser sin egen identitet bevarad och ger erkännande åt de andras. Vidare uppmanas de kosovanska myndigheterna att utarbeta en läroplan som omfattar samtliga etablerade kosovanska folkgruppers historia, kultur och övriga attribut och därmed främja en anda av tolerans.

48.

Europaparlamentet uppmuntrar Kosovos regering och parlament att utarbeta ett modernt utbildningssystem med statliga och privata skolor som respekterar åtskillnaden mellan de religiösa grupperna och staten, och som utgår från den kulturella och religiösa mångfald och den tradition av tolerans som kännetecknade det kosovanska samhället.

49.

Europaparlamentet efterlyser kraftfullare insatser för att skydda Kosovos kulturella och religiösa arv, i synnerhet serbisk-ortodoxa kyrkor och kloster samt andra monument som representerar ett universellt och europeiskt kulturarv. Parlamentet efterlyser insatser för att på ett effektivt sätt inrätta särskilda skyddsområden, bl.a. genom att hejda olagliga byggen runt och inom dessa platser och se till att de är integrerade på ett hållbart sätt i de lokala samhällena. Parlamentet pekar därför på behovet av att anta lagar för att skydda medeltida serbisk-ortodoxa kloster som av Unesco utsetts till världskulturarv och för att skydda staden Prizrens historiska kärna och byn Velika Hoča/Hoça e Madhe. Parlamentet efterlyser ett antagande av en omfattande förteckning över skyddsvärda kulturminnesplatser så att rättslig klarhet råder och tvetydigheter undviks.

50.

Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av att uppgradera Kosovos förbindelser och representation i internationella institutioner för kultur och kulturarv liksom i idrottsorganisationer, med särskild hänsyn till Internationella olympiska kommittén för att kosovanska idrottsmän och idrottskvinnor ska kunna delta i nästa OS i London.

51.

Europaparlament anser att ytterligare ansträngningar behövs för att förena det nu delade universitetet i Priština och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om initiativ som Europeiska unionen skulle kunna ta för att förena fakulteterna i Mitrovica med dem i Priština.

52.

Europaparlamentet uppmanar rådet att omgående bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ett ramavtal med Kosovo om dess deltagande i unionsprogram. Parlamentet har tagit del av kommissionens rekommendation att påbörja kulturprogrammet och programmet ”Ett Europa för medborgarna”, men understryker att det är viktigt att låta Kosovo delta i andra program så snart möjlighet ges.

53.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd till civilsamhällets verksamhet och uppmanar landets regering och parlament att utveckla strukturer och plattformar för dialog med organisationer inom det civila samhället. Parlamentet uppmanar samtidigt de institutioner som utformar den sociala och ekonomiska politiken att beakta förslag från aktörer från det civila samhället. Parlamentet understryker den viktiga roll som icke-statliga organisationer har att spela när det gäller att övervaka myndigheternas verksamhet, särskilt dess insatser för att bekämpa korruption och skapa förtroende mellan landets olika etniska grupper. Parlamentet uppmanar till dialog mellan representanter för det civila samhället med målet att komma fram till gemensamma prioriteringar och samla sina insatser för att påverka den offentliga politiken.

54.

Parlamentet påpekar att friheten att ansluta sig till fackföreningar förvisso är garanterad i lag, men att statusen för de grundläggande arbetsrättigheterna och de fackliga rättigheterna fortfarande måste förbättras. Parlamentet uppmuntrar Kosovo att stärka den sociala dialogen inom beslutsfattandet, i utformningen av politiken och i arbetsmarknadsparternas kapacitetsuppbyggnad.

55.

Europaparlamentet oroas av Kosovos ekonomiska situation. Parlamentet understryker vikten av budgetdisciplin och en hållbar makroekonomisk politik för landets utveckling och påpekar att privatiseringsprocessen måste genomföras på ett sätt som garanterar full insyn. Parlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att förenkla förfarandena för att starta nya företag vilket bidrar både till att öka budgetintäkterna och minska landets höga arbetslöshet, särskilt bland unga människor. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att förlängningen av de autonoma handelsåtgärderna har försenats.

56.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för utvecklingen av små och medelstora företag för perioden 2012–2016 och uppmanar stödorganet för små och medelstora företag och handels- och industriministeriet att genomföra strategin. Parlamentet uppmanar stödorganet att öka sina ansträngningar att främja tillväxt och nyföretagande bland små och medelstora företag genom att tillhandahålla finansieringskällor, minska den administrativa bördan och främja samarbete mellan små och medelstora företag i Kosovo, regionen och i EU som helhet.

57.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens råd och kommission att i nära samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter i Kosovo stödja utvecklingen av ett modernt, miljövänligt och hållbart jordbruk och av små och medelstora företag för produktion av förnybar energi.

58.

Europaparlamentet erinrar om att endast genom ett handelsavtal med Europeiska unionen har Kosovo konkreta utsikter till en hållbar ekonomisk utveckling på lång sikt. Parlamentet välkomnar rådets uppmaning till kommissionen att börja förbereda ett handelsavtal så snart tillräckliga framsteg har gjorts samt uppmanar själv kommissionen att snarast skicka ett första expertuppdrag till Kosovo för att göra en bedömning av landets framsteg på detta område.

59.

Europaparlamentet välkomnar att flera åtgärder har vidtagits för att skydda miljön men finner det beklagligt att de kosovanska myndigheterna inte i tillräcklig grad har undersökt alternativ till ett nytt kolkraftverk som ska ersätta energiproduktionen vid de äldre kraftverken Kosovo A och Kosovo B. Parlamentet inser att Kosovos växande energibehov på kort sikt endast kan tillgodoses med kol som främsta energikälla men kräver inte desto mindre att mer investeringar görs i alternativ, renare teknik och i åtgärder för att göra det befintliga elsystemet mer energieffektivt, i linje med EU:s mål. Parlamentet kräver att en större andel av energin utvinns ur förnybara energikällor, eftersom kraftverken Kosovo A och Kosovo B så snart som möjligt ska läggas ned.

60.

Eftersom en gedigen infrastruktur är en central förutsättning för hållbar utveckling understryker Europaparlamentet att det är viktigt att förbättra landets transportnät och koppla samman det med grannländernas för att underlätta rörligheten för människor och varor. Parlamentet betraktar kollektivtrafiken, och i synnerhet järnvägen, som ett kostnadseffektivt och hållbart alternativ till vägtransporter och uppmanar regeringen och internationella biståndsgivare att i sina investeringsplaner ge prioritet åt utvecklingen och moderniseringen av dessa transportsätt.

61.

Europaparlamentet välkomnar att Kosovos förbindelser med de flesta av sina grannländer har stärkts och anser att Kosovo bör integreras helt i det regionala samarbetet. Parlamentet konstaterar att Kosovo var ordförandes för det centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) under 2011, vilket förlöpte väl. Parlamentet oroas dock av att den spända relationen med Serbien påverkar den fria rörligheten för människor och varor negativt, liksom samarbetet inom Cefta i bredare mening.

62.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Kosovos regering, president och parlament.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/38

—

med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2011 om Turkiet (SEK(2011)1201),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om utvidgningsstrategin och de huvudsakliga utmaningarna 2011–2012 (COM(2011)0666),

—

med beaktande av Europaparlamentets tidigare resolutioner av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen (1), av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Turkiet (2), av den 21 maj 2008 om 2007 års framstegsrapport om Turkiet (3), av den 12 mars 2009 om 2008 års framstegsrapport om Turkiet (4), av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet (5), av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet (6), av den 6 juli 2005 (7) och av den 13 februari 2007 (8) om kvinnornas roll i Turkiet i det sociala, ekonomiska och politiska livet,

—

med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet av den 3 oktober 2005,

—

med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet (9) (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010 och den 5 december 2011,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter det att rådet godkänt förhandlingsramen. Inledandet av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en lång process som grundar sig på stränga villkor och reformvilja och där resultatet inte är givet på förhand.

B.

Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att modernisera sig och att konsolidera och ytterligare förbättra sina demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

C.

En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden, lojalt samarbete och ömsesidig solidaritet i dess medlemsstater – är fortfarande att alla Köpenhamnskriterier uppfylls fullt ut och att det finns kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

D.

I sin framstegsrapport för 2011 ansåg kommissionen att Turkiet spelade en nyckelroll för EU:s säkerhet och välstånd, att landets bidrag till EU på flera avgörande områden kommer att få full effekt med en positiv agenda och en trovärdig hållning till förhandlingsprocessen. Det är fortfarande viktigt att Turkiet fortsätter sina reformer av de politiska kriterierna, och det finns ett behov av ytterligare kraftinsatser för att garantera grundläggande rättigheter.

E.

Kommissionen har inlett en förnyad positiv agenda mellan EU och Turkiet för att gemensamt forma framtiden på ett proaktivt sätt. Denna positiva agenda bygger på det starka utgångsläget för förbindelserna mellan EU och Turkiet och för reformprocessen framåt. Detta nya initiativ ersätter inte anslutningsförhandlingarna utan kompletterar dem i syfte att stödja reformer och utveckla rättigheter och friheter för turkiska medborgare.

F.

Turkiet har fortfarande inte, nu för sjätte året i rad, genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

G.

Turkiet måste, av eget intresse och för att förbättra stabiliteten och främja goda förbindelser med sina grannländer och ett positivt politiskt och ekonomiskt partnerskap, öka sina insatser för att lösa öppna bilaterala problem, såsom ouppklarade rättsliga åtaganden och tvister om land- och sjögränser och om luftrum, med sina närmaste grannländer i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.

H.

Turkiets ekonomi har tredubblats under de senaste tio åren och växte med nästan tio procent i fjol. Turkiet betraktas som en av de snabbast växande ekonomierna i världen och en av de sju största tillväxtekonomierna i världen. Handeln mellan EU och Turkiet uppgick till totalt 103 miljarder euro 2010. Turkiet var därigenom EU:s sjunde största handelspartner. EU var Turkiets största handelspartner, vilket innebar att 80 procent av de utländska direktinvesteringarna i Turkiet kom från EU. EU-företag har startat mer än 13 000 affärsverksamheter i Turkiet. Turkiets BNI per capita är dock fortfarande lågt jämfört med de flesta, särskilt de mer konkurrenskraftiga, medlemsstaterna. En relativt låg BNI per invånare i ett stort kandidatland skapar särskilda utmaningar på områdena för ekonomisk och social konvergens med nuvarande medlemsstater. Ekonomisk tillväxt bör också respektera principen om en hållbar miljö. Turkiet och EU kan båda vinna på fortsatt ekonomisk integration.

I.

Dialog och samarbete mellan EU och Turkiet om stabilitet, demokrati och säkerhet i Mellanöstern i stort är strategiskt viktigt. Turkiet, byggt på en stark, sekulär stat, kan, inom ramen för en effektiv reformprocess, visa sig vara en inspirationskälla för en demokratisering av arabstaterna i sina ansträngningar att fullborda sin övergång till demokrati och genomföra socioekonomiska reformer. En strukturerad dialog mellan EU och Turkiet om en stegvis samordning av ländernas utrikes- och grannskapspolitik kan ge unika synergieffekter, framför allt som stöd för en demokratisering och socioekonomiska reformer i hela Medelhavsregionen och Mellanöstern i allmänhet, inklusive de utmaningar som Iran skapar.

J.

Turkiet är en av EU:s stora energikorridor för kaukasiska och kaspiska olje- och gasresurser och ligger strategiskt nära Irak och dess växande råolje- och naturgasmarknader. Den planerade rörledningen Nabucco är en av EU:s högsta energitrygghetsprioriteringar. Den 25 oktober 2011 slöt Turkiet och Azerbajdzjan ett avtal om transitering av azerbajdzjansk gas på turkiskt område som kommer att öppna den södra gaskorridoren, öka gasleveranserna genom den planerade rörledningen Nabucc* *ch gastransitkorridoren ITGI (sammanlänkning Turkiet–Grekland–Italien) och sålunda stärka EU:s energitrygghet. Turkiet har stor potential när det gäller förnybara energikällor från sina betydande sol-, vind- och jordvärmeresurser.

K.

Varaktig fred, stabilitet och välstånd i Balkan är strategiskt viktigt både för EU och för Turkiet.

1.

Europaparlamentet betonar att EU, dess medlemsstater och Turkiet är ömsesidigt beroende av varandra. Parlamentet erkänner Turkiets ekonomiska potential och tillväxtpotential samt dess betydelse för den regionala stabiliteten och energitryggheten. Parlamentet understryker att detta ömsesidiga beroende kompletteras med eventuella synergier mellan EU:s och Turkiets utrikes- och säkerhets- och grannskapspolitik, som medför fördelar och ökat inflytande för bägge parter. Parlamentet tror dock att ett sådant ömsesidigt beroende kan ge positiva resultat endast om man utgår ifrån ömsesidigt åtagande, en strategisk dialog och ett effektivt samarbete, framgångsrika resultat inom reformprocessen och ett genomförande av reformer, goda förbindelser mellan Turkiet och omgivande EU-medlemsstater.

2.

Europaparlamentet välkomnar och ger sitt stöd till kommissionens insatser för att ta fram en uppdaterad positiv agenda som täcker stora områden av allmänt intresse och som strävar efter en ny dynamik i förbindelserna mellan EU och Turkiet, påtagliga resultat och fördelar för båda sidor och möjligheten för EU att förbli riktmärket för fortsatta reformer i Turkiet och få Turkiet att närma sig de kriterier som ska uppfyllas för en anslutning till EU. Parlamentet stöder dialog med Turkiet om frihandelsavtal som EU undertecknat och som eventuellt har konsekvenser för Turkiet inom ramen för tullunionen. Parlamentet anser att nya krafttag måste tas för att skapa villkor för att öppna kapitel om rättsliga frågor och grundläggande rättigheter. Parlamentet insisterar på att Turkiets förbindelser med alla omgivande medlemsstater är viktiga för att återuppliva förhandlingarna och dialogen.

3.

Europaparlamentet noterar att Turkiet är det enda kandidatland som inte liberaliserat sina visumbestämmelser. Parlamentet understryker vikten av att göra det lättare för affärsmän, akademiker, studerande och företrädare för det civila samhället att få tillträde till EU. Parlamentet stöder kommissionens och medlemsstaternas insatser för att införa viseringskodexen, harmonisera och förenkla viseringskraven och skapa nya viseringscentraler i Turkiet. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att omedelbart underteckna och genomföra återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet och att se till att gällande bilaterala avtal tillämpas till fullo tills avtalet trätt i kraft. Parlamentet understryker vikten av ett intensifierat samarbete mellan EU och Turkiet inom migrationshantering, kampen mot människohandel och gränskontroll, bland annat med hänsyn till den stora andelen olagliga invandrare som kommer in i EU via Turkiet. Parlamentet efterlyser en gradvis utveckling av viseringspolitiken mellan Turkiet och EU vad gäller medborgare från tredjeländer. Parlamentet anser att rådet bör ge kommissionen i uppdrag att inleda en dialog om viseringar och fastställa en färdplan för liberalisering av visumbestämmelserna så snart som återtagandeavtalet undertecknats.

4.

Europaparlamentet lovordar Turkiet för valprocessen vid de allmänna valen i juni 2011. Valdeltagandet och valen prisades av internationella observatörer som demokratiska och formade av ett aktivt civilt samhälle. Parlamentet upprepar än en gång vikten av att vallagen och lagen om politiska partier ändras och att tioprocentsspärren för representation i parlamentet sänks, eftersom denna spärr är den högsta bland alla medlemsländer i Europarådet och inte återspeglar pluralismen i det turkiska samhället på ett rättvist sätt. Parlamentet kräver att alla hinder ska avskaffas så att politiska grupper kan bildas i turkiska nationalförsamlingen.

5.

Europaparlamentet välkomnar att den nya turkiska regeringen beslutat att inrätta ett EU-ministerium som återspeglar medvetenheten om att nya insatser, åtagande och dialog är oerhört viktigt.

6.

Europaparlamentet erkänner den turkiska nationalförsamlingens grundläggande roll som ett centrum för det turkiska demokratiska systemet. Parlamentet understryker därför behovet av att ge nationalförsamlingen en viktigare roll som en plattform för alla politiska partier, grundad på kontroll- och balansmekanismer, samt betonar dess bidrag till den demokratiska dialogen och främjandet av en allomfattande reformprocess.

7.

Europaparlamentet erinrar om behovet av att fortsätta arbetet med genomförandet av 2010 års konstitutionella reformpaket och uppmanar kommissionen att ta med en detaljerad analys om framstegen för genomförandeprocessen i 2012 års framstegsrapport.

8.

Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för utarbetandet av en ny civil författning för Turkiet som en unik möjlighet till en verklig konstitutionell reform som främjar demokrati, rättsstaten, garantier för grundläggande rättigheter och friheter (särskilt yttrande- och mediefrihet), pluralism, delaktighet, gott styre, ansvar och enhet i det turkiska samhället, i full överensstämmelse med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar alla politiska partier och berörda aktörer att stödja och inta en positiv och konstruktiv inställning till förhandlingarna om en ny konstitution som grundar sig på konsensus och konstruktiva kompromisser. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta det förberedande arbetet i utformningsprocessen. Parlamentet välkomnar i det här avseendet beslutet att se till att alla politiska riktningar är rättvist representerade i den konstitutionella förlikningskommittén samt vädjan om att basera utformningsprocessen på bredast möjliga samråd med alla samhällssegment i en process som verkligen engagerar det turkiska civila samhället. Parlamentet betonar att den nya författningen bör upprätthålla rättigheterna för alla grupper och individer i Turkiet, garantera maktdelningen, säkerställa rättsväsendets oberoende och säkra en fullständig civil kontroll av militären och arbeta för ett turkiskt medborgarskap för alla.

9.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att utnyttja processen för utarbetande av konstitutionen som ett tillfälle till att utveckla en mer verklighetsbaserad och demokratisk identitet som innebär ett fullt erkännande av landets alla etniska och religiösa grupper, att erkänna att ett modernt medborgarskap bör vara av icke-etnisk natur och att föra in skyddet av rätten till modersmålet i den nya civila konstitutionen.

10.

Europaparlamentet betonar vikten av samlade och konstruktiva relationer mellan regeringen och oppositionen som en förutsättning för en effektiv reformprocess. Parlamentet erinrar om att ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle alltid måste stödja sig på de två pelarna regering och opposition och på en ständig dialog och samarbete mellan dem båda. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är oroligt över pågående rättegångar och långa häktningsperioder som drabbar medlemmar av den turkiska nationalförsamlingen och över den rättsliga undersökning som inletts för att häva den parlamentariska immuniteten för Kemal Kılıçdaroğlu, ledaren för det största oppositionspartiet. Parlamentet betonar att demokratin och yttrandefrihet inte kan garanteras när parlamentsledamöter tvingas utföra sina arbetsuppgifter under hot om åtal.

11.

Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med att förbättra den civila kontrollen av militären, särskilt antagandet av en lag om en revisionsrätt i december 2010 för att garantera en civil kontroll av de militära utgifterna. Parlamentet kräver att revisionsrätten ska ha full kontroll över de militära utgifterna. Parlamentet kräver att gendarmeriet och de väpnade styrkorna ska underställas civila domstolar och att gendarmeriet ska granskas av ombudsmannen. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa de väpnade styrkornas operativa kapacitet med tanke på hur viktigt Turkiets medlemskap i Nato är.

12.

Europaparlamentet betonar att reformen av rättssystemet är en nödvändig förutsättning för att moderniseringen av Turkiet ska lyckas och att reformen måste leda till ett modernt, effektivt, fullständigt självständigt och opartiskt rättssystem, som garanterar rättssäkerhet för alla medborgare. Parlamentet välkomnar därför antagandet av en lag om ett högt råd för domare och åklagare och om en konstitutionell domstol i nära samråd med Venedigkommissionen. Parlamentet uppmuntrar den turkiska regeringen att tillämpa Venedigkommissionens rekommendationer från 2011, särskilt på vilket sätt det höga rådet för domare och åklagare väljs, justitieministerns roll i organet såväl som sättet på vilket domare och åklagare tillsätts. Parlamentet anser att åtgärder måste vidtas så att de beslut som det höga rådet för domare och åklagare tar är öppna och föremål för rättslig kontroll. Parlamentet pekar på behovet av att ta ytterligare steg mot att garantera möjligheten till rättslig kontroll av alla förstainstansbeslut som det höga rådet tar om befordringar, överföringar till annan ort och disciplinära sanktioner. Parlamentet välkomnar justitieministeriets beslut om att inrätta ett generaldirektorat för mänskliga rättigheter som ansvarar för att Turkiet fullt ut, effektivt och inom rimlig tid genomför Europadomstolens domar. Parlamentet beklagar därför att fler nya ansökningar lämnats in till Europadomstolen. Parlamentet uppskattar de nya förslagen om en reform av rättssystemet, särskilt rörande kriterierna för häktning, som ett första steg i rätt riktning.

13.

Europaparlamentet anser att den nya lagen om en konstitutionell domstol bör säkerställa att denna rättsliga instans har behörighet att bedöma och granska att de turkiska lagarna överensstämmer med internationella avtal som Turkiet har ratificerat, såsom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

14.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den senaste domen som meddelats i fallet Hrant Dink. Parlamentet betonar att det är viktigt att en fullständig utredning görs av mordet på Dink, och att alla ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet betonar i detta sammanhang Europadomstolens dom från 2010 om att Turkiet hade misslyckats med att effektivt utreda mordet på Dink. Parlamentet anser att denna rättegång utgör en prövning av rättsordningen och rättsväsendets oberoende i Turkiet.

15.

Europaparlamentet upprepar sin oro för att domstolsförfarandena ännu inte har förbättrats tillräckligt vad gäller effektivitet och bestämmelser för att garantera rätten till en rättvis och snabb rättegång, inklusive rätten att få tillgång till komprometterande bevis av rättegångsdokument i ett tidigt skede av rättegången och tillräckliga garantier för alla misstänkta. Parlamentet upprepar än en gång att det är djupt oroat över de överdrivet långa häktningsperioderna, för närvarande upp till tio år, vilket gör att häktningen i själva verket blivit ett straff utan rättegång. Parlamentet uppmanar med kraft den turkiska nationalförsamlingen att reformera lagstiftningen i detta avseende i enlighet med standarderna för Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och Europarådet och fastställa en maximitid för häktning i Turkiet i linje med de genomsnittliga häktningsperioderna i EU. Parlamentet uppmanar regeringen att fortsätta med sina reformer och att granska antiterroristlagen och den turkiska strafflagen. Parlamentet påminner om att dess ad hoc-delegation för bevakning av rättegångar mot journalister i Turkiet kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Parlamentet är bestört över det stora antalet minderåriga fångar, som uppgår till 2 500 i åldersgruppen 12–18 år.

16.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att så snart som möjligt ta i bruk dess regionala appellationsdomstolar, vars verksamheter skulle ha inletts i juni 2007, för att hantera den pågående anhopningen av icke avgjorda mål samt inrikta sig på att utbilda domare för detta ändamål.

17.

Europaparlamentet betonar betydelsen av varje medborgares rätt till ett ändamålsenligt försvar i domstol och erinrar om statens ansvar att garantera försvarets rättigheter. Parlamentet erinrar även om att advokater ska åtnjuta civil- och straffrättslig immunitet för relevanta uttalanden som görs i god tro i skriftliga eller muntliga inlägg eller i deras yrkesroll inför en domstol, tribunal eller annan rättslig eller administrativ myndighet. Parlamentet ber Turkiet att se till att advokater kan utöva samtliga sina yrkessysslor utan hotelser, hinder, trakasserier eller orättmätig inblandning.

18.

Europaparlamentet betonar att utredningar av påstådda kupplaner, såsom fallen Ergenekon och Sledgehammer, måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättssystem är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt, opartiskt och öppet sätt och att de står klart fast vid att respektera de grundläggande rättigheterna. Parlamentet är oroat över påståenden om att motstridiga bevis utnyttjas mot försvararna i dessa fall. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära följa ovan nämnda fall och mer detaljerat offentliggöra resultaten i ett tillägg till sin framstegsrapport för 2012.

19.

Europaparlamentet uttrycker lättnad över att journalisterna Ahmet Șik, Nedim Șener, Muhammet Sait Çakir och Coșkun Musluk försatts på fri fot i väntan på rättegång, vilket är ett viktigt steg för att återupprätta respekten för de grundläggande friheterna i Turkiet. Dock understryker parlamentet att denna frigivning inte får överskugga det faktum att tiotals andra journalister fortfarande hålls fängslade.

20.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över bruket att åtala människorättsförsvarare, aktivister och journalister som rapporterar om människorättskränkningar eller tar upp andra frågor i allmänhetens intresse som ett bidrag i debatten i ett pluralistiskt samhälle. Parlamentet understryker att sådana åtal påverkar allmänhetens uppfattning av ett oberoende och opartiskt rättssystem. Parlamentet anser att kriminaliseringen av åsikter är ett av de huvudsakliga hindren mot ett fullständigt skydd av de mänskliga rättigheterna i Turkiet och beklagar att yttrande-, förenings- och mötesfriheten begränsats på ett oproportionerligt sätt.

21.

Europaparlamentet oroar sig över den stora tolknings- och tillämpningsmarginalen i den turkiska antiterroristlagen och den turkiska strafflagen, särskilt i fall då medlemskap i en terroristorganisation inte har bevisats och då en handling eller ett uttalande anses överensstämma med en terroristorganisations målsättningar. Parlamentet oroar sig över de fortsatta rapporterna om tortyr och misshandel på polisstationer och i fängelser, polisens överdrivna våldsanvändning vid demonstrationer och bristen på framsteg när det gäller att ställa statstjänstemän inför rätta för påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att genast se över sin antiterroristlagstiftning och att uppfylla sina internationella åtaganden för mänskliga rättigheter genom att ändra sin lagstiftning i hithörande frågor. Parlamentet välkomnar beslutet att ge domare och åklagare fortbildning om yttrande- och pressfrihet och om Europadomstolens grundläggande betydelse. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att ge sin polisstyrka systematisk och ändamålsenlig utbildning om Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet understryker behovet av att sätta upp en effektiv mekanism för klagomål mot poliser. Parlamentet välkomnar ytterligare åtgärder för att förbättra den direkta tillgången till de turkiska domstolarna för enskilda medborgare, så att de ska kunna försvara sina rättigheter i syfte att minska antalet mål vid Europadomstolen i Strasbourg.

22.

Europaparlamentet insisterar på att de pågående rättegångarna mot journalister ska genomföras med insyn och med respekt för rättssäkerheten samt att de ska äga rum under lämpliga förhållanden, exempelvis genom att förhandlingarna hålls i lämpliga lokaler, att korrekta utskrifter lämnas till de internerade personerna samt att journalisterna informeras om anklagelserna mot dem, så att förutsättningarna för rättegången inte påverkar domen negativt. Parlamentet är djupt oroat över journalisternas interneringsförhållanden. Parlamentet beklagar att inga exakta uppgifter har lämnats om hur många journalister som är internerade och om antalet pågående mål mot journalister. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att göra denna information tillgänglig för allmänheten.

23.

Europaparlamentet påminner om att yttrandefrihet och mediemångfald står i centrum för de europeiska värderingarna och att ett verkligt demokratiskt, fritt och pluralistiskt samhälle kräver verklig yttrandefrihet. Parlamentet erinrar om att yttrandefriheten inte bara är tillämplig på upplysningar eller tankar som upplevs som positiva eller som anses harmlösa, utan även sådana som i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ”sårar, oroar eller stör staten eller någon befolkningsgrupp”. Parlamentet beklagar att ett antal lagar som exempelvis artiklarna 301, 318 och 220/6 i kombination med artikel 314/2, artiklarna 285 och 288 i strafflagen, artiklarna 6 och 7/2 i antiterroristlagen fortfarande inskränker yttrandefriheten. Parlamentet betonar att åtgärder omedelbart bör vidtas för att avskaffa lagar som möjliggör oproportionerligt höga böter för medierna, något som i vissa fall har lett till nedläggning eller till att journalister eller deras utgivare censurerar sig själva. Dessutom bör åtgärder vidtas för att reformera lag 5651/2007 om internet, som inskränker yttrandefriheten, begränsar medborgarnas rätt till information och gör det möjligt att förbjuda webbsidor i alltför stor utsträckning och alltför länge. Parlamentet uppmanar återigen regeringen att slutföra översynen av den rättsliga ramen för yttrandefrihet och omgående anpassa den till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens rättspraxis.

24.

Europaparlamentet stöder kommissionens nya strategi för att tackla frågor som rör rättssystemet, de grundläggande rättigheterna och rättsliga och inrikes frågor i ett tidigt skede av förhandlingarna samt öppnandet av relaterade kapitel på grundval av klara och detaljerade åtgärdsplaner samt stängandet av sådana kapitel allra sist på grundval av goda och övertygande resultat. Det är ytterst viktigt att reformen av rättssystemet i Turkiet fortsätter och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras fullt ut, särskilt yttrande- och pressfriheten. Nya krafttag krävs därför för att utarbeta rapporten om kapitel 23 om rättsliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med den positiva agendan överväga att vidta åtgärder i syfte att öppna kapitel 24 om rättsliga och inrikes frågor.

25.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att erkänna rätten att av samvetsskäl vägra göra den obligatoriska militärtjänsten i enlighet med Europadomstolens beslut i målet Erçep mot Turkiet. Parlamentet konstaterar med oro att Turkiet inte genomfört Europadomstolens dom från 2006 i målet Ulke mot Turkiet, om krav på att utarbeta lagstiftning i syfte att förhindra upprepad lagföring av personer som av samvetsskäl vägrar att göra sin militärtjänst.

26.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av nästan samtliga rekommendationer i Grecos (gruppen av stater mot korruption) utvärderingsrapporter från 2005. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare framsteg vad gäller lagstiftningen och allmänna åtgärder mot korruption och kräver förstärkning av och ökat beroende för de institutioner som är involverade i kampen mot korruption. Parlamentet uppmuntrar regeringen att genomföra Grecos resterande rekommendationer.

27.

Europaparlamentet uppmanar med kraft att bestämmelserna i författningen som garanterar rätten att anordna demonstrationer ska tillämpas fullt ut och uppmanar inrikesministeriet att fullfölja översynen av lagstiftningen om möten och demonstrationer.

28.

Europaparlamentet ser positivt på att en ny lag antogs i augusti 2011 som ändrar lagen från februari 2008 om stiftelser och breddar tillämpningsområdet för återinförandet av äganderättigheter för alla icke-muslimska samfund och betonar att det är viktigt att denna lag genomförs fullt ut. Parlamentet påminner dock om det brådskande behovet av att fortsätta viktiga och omfattande reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet, särskilt genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, genom att avskaffa alla restriktioner om utbildning, utnämning och efterträdande av präster, genom att erkänna aleviternas gudstjänstlokaler och genom att respektera relevanta domar från Europadomstolen och låta yttrandena från Venedigkommissionen återspeglas i lagstiftningen, samt om behovet att fullt ut erkänna minoriteters rättigheter. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att se till att S:t Gabriel-klostret, som grundades 397 e.Kr., inte berövas sin mark och skyddas i sin helhet.

29.

Europaparlamentet påminner om att utbildning spelar en nyckelroll i byggandet av ett inkluderande och mångsidigt samhälle grundat på respekt för religiösa samfund och minoriteter. Den turkiska regeringen uppmanas med kraft att särskilt uppmärksamma skolornas utbildningsmaterial som bör återspegla den etniska och religiösa mångfalden och mångfalden av trosinriktningar i det turkiska samhället, avlägsna diskrimination och fördomar och främja full acceptans av alla religiösa samfund och minoriteter, och betonar behovet av opartiskt läromaterial. Parlamentet välkomnar att en jämställdhetskommitté har inrättats inom utbildningsministeriet. Parlamentet konstaterar med lättnad att de studerande som felaktigt hållits fängslade i 18 månader för att ha krävt fri utbildning nu har frigetts.

30.

Europaparlamentet upprepar nödvändigheten att stärka sammanhållningen mellan de turkiska regionerna och mellan landsbygds- och stadsområden. I detta sammanhang har utbildningen en särskild roll, och man måste ta itu med de stora regionala skillnader som fortfarande finns när det gäller utbildningens kvalitet och antagningssiffror.

31.

Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att hålla fast vid sitt åtagande om en hög andel inskrivna i skolan, att se till att den nya utbildningsreformen återspeglar behovet av att hålla kvar barnen, särskilt flickor på landsbygden, i skolsystemet längre än vad som är obligatoriskt och att ge barnen möjlighet att fatta beslut om sin utbildningsväg när de är tillräckligt gamla för att kunna göra välgrundade val.

32.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra lika möjligheter för män och kvinnor till en prioritet för sina reforminsatser och minska fattigdomen bland kvinnor och öka kvinnors sociala integrering och deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sitt förslag om att gå vidare med införandet av ett kvoteringssystem så kvinnor representeras på ett adekvat sätt på alla nivåer i näringslivet, inom den offentliga sektorn och politiken. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens insatser för ökad skolgång för flickor, vilket lett till att klyftan mellan könen i grundskoleutbildningen i stort sett har avskaffats, och uppmanar den turkiska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska klyftan mellan könen även inom gymnasieutbildning. Parlamentet välkomnar det ökade antalet kvinnor i den turkiska nationalförsamlingen efter valet i juni 2011 och uppmanar de politiska partierna att ytterligare öka kvinnors aktiva engagemang och deltagande i politiken.

33.

Europaparlamentet välkomnar att Turkiet undertecknade och ratificerade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet den 24 november 2011. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att införa nolltolerans mot våld mot kvinnor och att öka sina förebyggande insatser på alla nivåer för att bekämpa hedersmord, våld i hemmet och tvångs- och barnäktenskap. Insatserna bör särskilt gå ut på att samarbeta och nå ett brett samförstånd med kvinnorättsgrupper. Dessutom bör man se till att ändra lag nr 4320 om skydd av familjen för att garantera ett brett tillämpningsområde för lagen oavsett civilstånd och förhållandet mellan offer och förövare, däribland effektiva rättsliga medel och skyddsmekanismer, att noga övervaka att polisen tillämpar lag nr 4320, genom att effektivt övervaka att kommunerna uppfyller sina åtaganden om att inrätta tillräckligt med skyddsboenden för alla kvinnor och underåriga som är i fara, genom att garantera trygga skyddsboenden, genom att anställa lämplig servicepersonal och genom att upprätta ett system för uppföljningsstöd för alla kvinnor och underåriga som lämnar skyddsboendena i syfte att garantera dem lämpligt psykologiskt stöd, rättsligt bistånd, hälso- och sjukvård och förmåga att återintegrera sig socialt och ekonomiskt i samhället. Parlamentet välkomnar familje- och socialministeriets insatser för att öka antalet skyddsboenden samt förbättra kvaliteten på dem samt dess beslut att också tillåta privata organisationer att öppna skyddsboende som ytterligare en resurs för kvinnor och underåriga i fara. Parlamentet välkomnar det aktuella cirkuläret nr 18 från högsta rådet för domare och åklagare där det stadgas att genomförandet av skyddsåtgärder vid våld i hemmet inte längre ska skjutas upp till dess att ett domstolsmål har slutförts. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens ansträngningar för att fördjupa samarbetet om jämställdhetsintegrering mellan de statliga myndigheterna.

34.

Europaparlamentet bekymrar sig över den oproportionerligt höga fattigdomsnivån bland barn, och uppmanar Turkiet att utarbeta en omfattande strategi för att bekämpa fattigdom bland barn och barnarbete. Parlamentet välkomnar ratificeringen av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och uppmanar Turkiet att skärpa sina åtgärder för att bekämpa våld i hemmet mot barn.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att se till att jämlikhet, oberoende av kön, könsidentitet, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning garanteras i lag och effektivt genomdrivs och även respekteras av polisen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att anpassa den turkiska lagstiftningen med EU:s regelverk och att anta lagar som om inrättandet av en antidiskriminerings- och jämställdhetsnämnd. Parlamentet konstaterar att ytterligare insatser behöver göras mot homofobi, diskriminering, mobbning eller våld på grundval av sexuell läggning eller könsidentitet, särskilt genom att inkludera dessa grunder i lagstiftningen mot diskriminering. Parlamentet uttrycker djup oro över att HBT-personer regelbundet lagförs med stöd av lagen om förseelser och bestämmelserna om ”omoraliskt beteende”. Den turkiska regeringen uppmanas på nytt att beordra Turkiets försvarsmakt att sluta klassa homosexuella som ”psykosexuellt sjuka”.

36.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att vara flexibelt och intensifiera sina insatser för en politisk lösning på kurdfrågan och uppmanar alla politiska krafter att samarbeta mot en ökad politisk dialog och en process med ytterligare politisk, kulturell och socioekonomisk integrering och deltagande för medborgare av kurdiskt ursprung för att garantera rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Parlamentet anser i detta sammanhang att rätten till utbildning på ens modersmål är grundläggande. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att öka sina insatser för att ytterligare främja socioekonomisk utveckling i den sydöstra delen av landet. Parlamentet anser att reformen av författningen ger en mycket lämplig ram för att främja ökad demokrati. Parlamentet påminner om att en politisk lösning endast kan byggas på en öppen och verklig demokratisk debatt om den kurdiska frågan och uttrycker oro över det stora antalet åtal mot författare och journalister som skriver om den kurdiska frågan. Det är även oroväckande att flera kurdiska politiker, lokala borgmästare, ledamöter av kommunalfullmäktige, advokater, demonstranter och människorättsförsvarare häktats i samband med KCK-rättegången och andra polisoperationer. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att skapa en fredlig grund för politiker av kurdiskt ursprung att ha en fri och pluralistisk debatt. Parlamentet betonar vikten av att främja diskussionen om den kurdiska frågan inom de demokratiska institutionerna, och särskilt den turkiska nationalförsamlingen.

37.

Europaparlamentet fördömer starkt angreppen mot europeiska byråer i den turkiska pressen på senare tid, och uppmanar till en samordnad undersökning av dessa angrepp.

38.

Europaparlamentet välkomnar och förväntar sig att den turkiska regeringen omgående ska genomföra sitt aktuella uttalande om att åter öppna en skola för den grekiska minoriteten på ön Gökçeada (Imbros), vilket utgör ett positivt steg mot bevarandet av den bikulturella karaktären på de turkiska öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos), i enlighet med resolution 1625 (2008) från Europarådets parlamentariska församling. Parlamentet konstaterar dock att ytterligare åtgärder behövs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på deras äganderätt.

39.

Europaparlamentet understryker det trängande behovet av att anpassa lagstiftningen om arbetstagar- och fackföreningsrättigheter till EU:s normer, Europarådets instrument och ILO:s konventioner, och tillämpa dem fullt ut i praktiken, eftersom undanröjandet av alla hinder för att till fullo utöva dessa rättigheter kommer att garantera att de pågående starka ekonomiska framstegen går hand i hand med en allmän ökad välfärd i det turkiska samhället som genereras av ekonomisk tillväxt som i sin tur genererar mer tillväxtpotential. Parlamentet uppmuntrar därför alla parter i Ekonomiska och sociala rådet att fördjupa sitt engagemang och sitt samarbete för att nå riktmärkena för öppnandet av kapitel 19 om socialpolitik och sysselsättning.

40.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över bruket att åtala fackföreningsanslutna, framför allt inom utbildningssektorn, som aktivt söker bättre arbets-, utbildnings- och levnadsvillkor och som rapporterar om människorättskränkningar i arbetstagarnas och allmänhetens intresse som ett bidrag till ett pluralistiskt samhälle.

41.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att se till att konsumentorganisationerna aktivt och till fullo får delta i den rättsliga och politiska rådfrågningsprocessen om konsumentskydd och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stödja och stärka konsumentrörelsen. Parlamentet uppmanar konsumentorganisationerna att förena sina krafter för att öka sin representativitet.

42.

Europaparlamentet välkomnar diversifieringen av Turkiets energimarknad, men uppmanar samtidigt den turkiska regeringen att grundligt undersöka riskerna och ansvaret med avseende på de befintliga projekten för kärnkraftsanläggningar, som exempelvis anläggningen i Akkuyu. Parlamentet betonar i detta fall vikten av att bevara natur- och kulturarvet och det arkeologiska arvet, i fullständig förenlighet med EU:s standarder.

43.

Europaparlamentet ger sitt starka stöd till de pågående förhandlingarna om återföreningen av Cypern under ledning av FN:s generalsekreterare. Parlamentet betonar att det nu snabbt behövs en rättvis och genomförbar lösning av Cypernfrågan och uppmanar Turkiet och alla berörda parter att arbeta intensivt och med god vilja för ett omfattande avtal. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att börja dra bort sina styrkor från Cypern och att lämna över Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar samtidigt Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat för en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening och tillåta turkcyprioterna att handla direkt på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla.

44.

Europaparlamentet uppmuntrar Turkiet att öka sitt stöd till kommittén för saknade personer i Cypern.

45.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att avstå från att låta ytterligare turkiska medborgare bosätta sig på Cypern, eftersom detta skulle förändra den demografiska balansen ytterligare och minska lojaliteten hos de medborgare som bor på ön mot en framtida gemensam stat som bygger på dess gemensamma historia.

46.

Europaparlamentet beklagar Turkiets uttalande om att landet kommer att frysa förbindelserna med EU:s ordförandeskap under andra hälften av 2012, om en lösning inte har nåtts på Cypernfrågan före det. Parlamentet påminner om att EU grundar sig på principerna om seriöst samarbete och ömsesidig solidaritet bland alla medlemsstater och att Turkiet som ett kandidatland måste förpliktiga sig till fredliga förbindelser med EU och alla dess medlemsstater. Parlamentet påminner ytterligare om att bestämmelserna om EU:s ordförandeskap är fastställda i EU-fördraget.

47.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att öppna för en politisk dialog mellan EU och Nato genom att lyfta sitt veto mot ett samarbete mellan EU och Nato om Cypern och uppmanar därför Cypern att lyfta sitt veto mot Turkiets deltagande i Europeiska försvarsbyrån.

48.

Europaparlamentet noterar Turkiets och Greklands fortsatta och utökade insatser för att förbättra de bilaterala förbindelserna. Parlamentet beklagar dock att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som Turkiets nationalförsamling uttalat mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka och tror att förbättrade bilaterala förbindelser mellan de båda länderna skulle leda till att hotet dras tillbaka. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att upphöra med de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och med flygningarna med turkiska militära flygplan över de grekiska öarna.

49.

Europaparlamentet understryker att FN:s havsrättskonvention (Unclos) som undertecknats av de 27 medlemsstaterna samt av EU och av alla de övriga kandidatländerna är en del av unionens regelverk. Parlamentet uppmanar således Turkiets regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera denna konvention. Parlamentet upprepar att Cypern har full laglig rätt till sin exklusiva ekonomiska zon i enlighet med Unclos.

50.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Turkiet och Armenien att arbeta för en normalisering av sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen och öppna gränsen.

51.

Europaparlamentet anser att Turkiet är en viktig partner till EU i Svartahavsregionen, som har en strategisk betydelse för EU. Parlamentet uppmanar Turkiet att stödja och aktivt bidra till genomförandet av EU:s politik och program i denna region.

52.

Europaparlamentet beklagar Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande och tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt med alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortsätter att allvarligt påverka förhandlingsprocessen och uppmanar den turkiska regeringen att genomföra detta protokoll fullständigt och utan dröjsmål.

53.

Europaparlamentet betonar att tullunionen mellan EU och Turkiet har gjort det möjligt för Turkiet att nå en hög nivå av överensstämmelse på området för fri rörlighet för varor och fortsätter att främja den bilaterala handeln mellan EU och Turkiet, som sammanlagt uppgick till 103 miljarder euro 2010. Parlamentet noterar dock att Turkiet inte genomför tullunionen fullt ut och tillämpar lagstiftning som strider mot dess åtagande att avlägsna tekniska handelshinder såsom importlicenser, begränsningar av import av varor från tredjeländer som omsätts fritt inom EU, statligt stöd, kontroll av efterlevnaden av upphovsrätten, krav på registrering av nya läkemedelsprodukter och diskriminering i skattehänseende.

54.

Europaparlamentet upprepar på nytt att man starkt fördömer PKK:s fortsatta terroristvåld. PKK finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer och parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Turkiet. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att i nära samarbete med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europol och med vederbörlig hänsyn tagen till mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och internationell rätt, intensifiera samarbetet med Turkiet i kampen mot terrorismen och i kampen mot organiserad brottslighet som ett medel att finansiera terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta en ändamålsenlig informativ dialog och utbyte av information med Turkiet om Turkiets utlämningsansökningar som man inte kan gå vidare med av rättsliga eller formella skäl.

55.

Europaparlamentet beklagar att den turkiska nationalförsamlingen dröjer med att lagstifta om skydd för flyktingar och asylsökande. Parlamentet uttrycker oro över de fortsatta rapporterna om personer som skickas tillbaka till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller få sina mänskliga rättigheter kränkta på annat sätt efter att godtyckligt ha vägrats få tillträde till asylförfarandet.

56.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Turkiet har gjort inom området förnybar energi och stöder fortsatta ansträngningar för att öka användningen av förnybara energikällor inom alla sektorer. Parlamentet pekar på Turkiets potential när det gäller förnybara energikällor, betydande sol-, vind- och jordvärmeresurser och potentialen för EU att importera förnybar elektricitet från Turkiet via högspänningsledningar med likström, och därigenom bidra inte bara till EU:s energisäkerhet utan också till EU:s mål om förnybar energi.

57.

Europaparlamentet påminner om Turkiets viktiga roll som EU:s energikorridor för kaukasiska och kaspiska olje- och gasresurser samt dess strategiska närhet till Irak och dess växande råoljemarknad. Parlamentet betonar den strategiska roll som den planerade rörledningen Nabucco och andra rörledningar, såsom gastransitkorridoren ITGI (sammanlänkning Turkiet-Grekland-Italien), har för EU:s energitrygghet. Mot bakgrund av Turkiets strategiska roll och potential, och vad gäller EU-investeringar och ytterligare samarbete med EU, anser parlamentet att man bör inleda diskussioner om värdet av att inleda förhandlingar om kapitel 15 om energi i syfte att främja en strategisk EU–Turkiet-dialog om energi.

58.

Europaparlamentet betonar Turkiets strategiska roll, både politiskt och geografiskt, för EU:s utrikes- och grannskapspolitik. Parlamentet understryker Turkiets roll som en viktig regional aktör i Mellanöstern, Västra Balkan, Afghanistan/Pakistan, Sydkaukasien, Centralasien och Afrikas horn, och om Turkiets roll som en inspirationskälla för demokratiseringen av arabländerna på viktiga politiska områden som omfattar politiska och ekonomiska reformer och institutionell uppbyggnad. Parlamentet uttrycker sitt stöd för Turkiets ansträngningar att främja en hög nivå på dialogen och samarbetet mellan Afghanistan och Pakistan och välkomnar Istanbulprocessen som har inletts för att stärka det regionala samarbetet mellan Afghanistan och dess grannländer. Parlamentet stöder Turkiets bestämda hållning och åtagande vad gäller de demokratiska krafterna i Syrien och påminner om landets viktiga roll för att skydda syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och världssamfundet att stödja Turkiets insatser för att hantera den allt mer omfattande humanitära dimensionen av Syrienkrisen. Parlamentet uppmanar EU och Turkiet att intensifiera den pågående politiska dialogen om utrikespolitiska val och mål av ömsesidigt intresse. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att utveckla sin utrikespolitik inom ramen för en dialog och ett samarbete med EU och att stegvis harmonisera sin utrikespolitik med EU:s utrikespolitik för att skapa värdefulla synergier och stärka möjligheterna till positiva effekter.

59.

Europaparlamentet påminner om vikten av en nära samordning och ett nära samarbete mellan Turkiet och EU om frågan om spridning av kärnmaterial i Iran och anser att Turkiet kan spela en viktig och konstruktiv roll när det gäller att underlätta och främja en dialog med Iran om en omedelbar lösning och att se till att det finns ett oreserverat stöd för sanktionerna mot Iran.

60.

Europaparlamentet påminner om Turkiets ambitioner att inspirera och bistå övergången till demokrati och de socioekonomiska reformerna i det södra grannskapet. En medverkan av turkiska institutioner och icke-statliga organisationer i instrument som hör till den europeiska grannskapspolitiken skulle skapa unika synergieffekter, särskilt på områden som institutionsuppbyggnad och utveckling av det socioekonomiska och civila samhället. Parlamentet anser att det praktiska samarbetet bör kompletteras med en strukturerad dialog mellan EU och Turkiet, så att båda parter kan samordna sin respektive grannskapspolitik.

61.

Europaparlamentet välkomnar att Turkiet ratificerade det frivilliga protokollet till FN:s konvention mot tortyr den 27 september 2011 och uppmanar Turkiet att skyndsamt genomföra dess krav i den nationella lagstiftningen. Parlamentet uppmanar Turkiet att utan dröjsmål anta en nationell genomförandemekanism. Parlamentet uppmanar Turkiet att ge internationella observatörer tillträde till sina fängelser.

62.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att underteckna Internationella brottmålsdomstolens stadga och att lägga fram den för ratificering för att på så sätt ytterligare öka Turkiets bidrag till och delaktighet i den globala multilaterala ordningen.

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Turkiets regering och parlament.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/49

—

med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan, vilket ingicks den 29 mars 2010 (1),

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 och 20 juni 2003 och bilagan med titeln ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”,

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 9 december 2011 om de framsteg som Montenegro gjort i anslutningsprocessen (2),

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 december 2010 att bevilja Montenegro status som kandidatland för EU-medlemskap (3),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 12 oktober 2011 om 2011 års framstegsrapport om Montenegro (SEC(2011)1204),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 12 oktober 2011 om strategin för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012 (COM(2011)0666),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 9 november 2010 om kommissionens yttrande om Montenegros ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (COM(2010)0670),

—

med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det tredje mötet för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Montenegro, vilket hölls den 3–4 oktober 2011,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU:s medlemsstater siktar på att inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro i juni 2012, och kommissionen uppmanades av Europeiska rådet att föreslå en ram för förhandlingarna med detta land.

B.

Europeiska rådet gav rådet i uppdrag att undersöka Montenegros framsteg på grundval av en kommissionsrapport.

C.

Det finns alltjämt ett brett politiskt samförstånd om olika EU-frågor i Montenegro, och målet att främja integrationen i EU och Nato är en hörnpelare i landets utrikespolitik. Reformarbetet kräver en stark politisk vilja och ett övergripande åtagande att ta itu med de kommande utmaningarna i samband med anslutningsprocessen.

D.

Montenegro har gjort stora framsteg med att uppfylla de sju nyckelprioriteringar som kommissionen fastställde 2010, särskilt när det gäller att förbättra parlamentets arbete och valreglerna, öka professionalismen inom den offentliga förvaltningen och stärka domarkårens oberoende, bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet, säkerställandet av mediefriheten och samarbetet med det civila samhället.

E.

Det har skett en blygsam ekonomisk återhämtning i Montenegro. Landet har även uppvisat en låg inflation, ett betydande inflöde av utländska direktinvesteringar och något sjunkande arbetslöshetstal. Dessutom har det genomfört de handelsrelaterade bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalet med EU.

F.

Montenegro behöver fortsätta reformarbetet genom att effektivt genomföra regeringens handlingsplan för nyckelprioriteringarna, påskynda återhämtningen från den ekonomiska krisen, säkerställa en lämplig kontroll av de offentliga utgifterna och utlandsskulden – som enligt uppgifterna från 2011 är högre än föregående år – och samtidigt bibehålla bland annat den finanspolitiska stabiliteten och stärka och bygga upp den administrativa och institutionella kapacitet som är nödvändig för att landet i framtiden ska klara av att fullgöra de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap.

1.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att sikta på att inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro i juni 2012. EU:s medlemsstater uppmanas att undvika att på ett otillbörligt och oskäligt sätt skjuta upp inledandet av förhandlingar, eftersom Montenegro hittills har gjort betydande framsteg med att uppnå de nödvändiga riktmärkena.

2.

Europaparlamentet understryker behovet av att ge en positiv signal till Montenegro och till andra länder som arbetar hårt för att uppfylla kriterierna för medlemskap. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att kandidatländer och potentiella kandidatländer bör bedömas uteslutande på sina egna meriter och framsteg med att uppfylla dessa kriterier och att deras anslutningsprocess inte i något fall bör kopplas till framsteg i andra grannländer eller kandidatländer. Detta är viktigt för att upprätthålla trovärdigheten i utvidgningsprocessen.

3.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet fungerar väl i Montenegro. Parlamentet uppmuntrar både Montenegros regering och kommissionen att förenkla det administrativa förfarandet för finansiering från föranslutningsinstrumentet, i syfte att göra det mer lättillgängligt för mindre och icke-statliga organisationer, fackföreningar och andra stödmottagare.

4.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha uppfyllt många av kriterierna för medlemskap genom att uppnå resultat som på det hela taget är tillfredsställande när det gäller nyckelprioriteringarna.

5.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt och viktigt att göra omfattande och kvalitativa insatser för att genomföra reformer som är särskilt inriktade på rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Det främsta syftet med dessa insatser är att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, vilket kommer att vara mycket viktigt under hela Montenegros anslutningsprocess. Montenegros myndigheter uppmanas att fortsätta att på lämpligt sätt fullgöra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. EU-institutionerna kommer att ha bäst förutsättningar att övervaka och främja reformen av rättsväsendet när kapitel 23 i anslutningsförhandlingarna öppnas.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi i samband med anslutningsförhandlingarna, vilken går ut på att öppna kapitlen 23 och 24 i början av förhandlingarna. Parlamentet hoppas att dessa båda kapitel kommer att öppnas så snart som möjligt, så att reformerna av rättsväsendet påskyndas ytterligare.

7.

Europaparlamentet påminner om att EU grundas på värdena tolerans och lika rättigheter för alla i samhället. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att fortsätta att genomföra en konstruktiv dialog mellan de politiska krafterna i syfte att värna om sammanhållningen i detta mångetniska land, överbrygga de kvarvarande kulturella och nationella skiljelinjerna samt förhindra potentiell diskriminering.

8.

Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsåtgärder som har vidtagits för att förbättra det nationella parlamentets arbete. Parlamentet rekommenderar dock att man fortsätter arbetet med att öka insynen i lagstiftandet och göra allmänheten mer delaktig i utarbetandet av ny lagstiftning genom ett ännu närmare samråd med det civila samhällets aktörer. Man bör också fortsätta arbetet med att stärka parlamentets administrativa kapacitet, så att man förbättrar parlamentets verksamhet, både när det gäller att stifta lagar och utöva politisk och demokratisk kontroll. Dessutom bör man även fortsättningsvis arbeta för att oftare och effektivare använda rådgivande utfrågningar och kontrollutfrågningar och systematiskt följa upp parlamentets frågor och krav till regeringen. Parlamentet rekommenderar att det berörda parlamentsutskottet ges fler uppgifter och befogenheter, så att parlamentet får en tillräcklig och verklig överblick över den europeiska integrationsprocessen.

9.

Europaparlamentet gläder sig över att det har antagits ändringsförslag till lagen om val av fullmäktige- och parlamentsledamöter, vilket var en av de sju nyckelprioriteringar som inte hade uppfyllts. Montenegros myndigheter uppmanas dock att komplettera dessa lagstiftningsmässiga framsteg med nya åtgärder för att stärka jämställdheten, eftersom denna ännu inte är garanterad i praktiken.

10.

Europaparlamentet framhåller problemet med att kvinnor alltjämt är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, på de högsta regeringsposterna och i beslutsfattande ställning inom den offentliga och privata sektorn. Parlamentet välkomnar därför de nya bestämmelserna om att 30 procent av kandidaterna på kandidatförteckningen ska vara kvinnor, men är i detta sammanhang bekymrat över att jämställdheten inte garanteras i praktiken. Parlamentet är också oroat över de utbredda kränkningarna av kvinnors anställningsrättigheter, bland annat rätten till lika lön. Montenegros myndigheter uppmanas att påskynda arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv och införa principen om lika lön.

11.

Europaparlamentet anser vidare att det är bra att det har antagits ändringsförslag till lagen om utbildning, eftersom man därigenom får ett slut på den långa politiska kontroversen om det serbiska språkets ställning i Montenegros utbildningssystem. Parlamentet anser att denna positiva kompromiss belyser att det mellan alla politiska krafter finns ett brett samförstånd om landets sammanhållna men också mångetniska och mångreligiösa karaktär.

12.

Europaparlamentet betraktar den nya strategin för att reformera den offentliga förvaltningen 2011–2016 som ett positivt steg på vägen mot att införa europeiska rekryterings- och befordringsnormer och åtgärder för att öka statsförvaltningens effektivitet. Montenegros regering uppmanas med kraft att komma till rätta med de viktiga aspekter inom förvaltningssystemet som fortfarande inte fungerar bra när det gäller beslutsfattandet och organiseringen av myndighetsarbetet, bland annat systemet för maktdelegering och maktdecentralisering, så att man skapar en avpolitiserad och professionell statsförvaltning som arbetar effektivt och opartiskt. Myndigheterna uppmanas att prioritera goda styrelseformer, bidra till en successiv utveckling av en rätts- och förvaltningskultur och lösa problemet med de överbelastade förvaltningsstrukturer som lider av resursbrist.

13.

Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts inom reformen av rättsväsendet, särskilt för att minska eftersläpningen i handläggningen av domstolsmålen och vidta åtgärder för att stärka domarnas och åklagarnas oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet och effektivitet, vilket är en av nyckelprioriteringarna. Parlamentet noterar också de framsteg som gjorts för att det rättsliga rådet på ett mer systematiskt sätt ska tillämpa disciplinära förfaranden mot misstänkta domare och åklagare. Montenegros parlament uppmanas att anta konstitutionella bestämmelser som stärker rättsväsendets juridiska oberoende och ansvarighet liksom rätts- och åklagarrådets juridiska oberoende och yrkesmässiga oavhängighet. Parlamentet understryker att det behövs en effektivare övervakning av korruptionen och intressekonfliktreglerna. Parlamentet begär att domstolssystemet ska stramas upp, så att man stärker effektiviteten inom rättsväsendet, med tanke på att Montenegro fortfarande är ett av de länder som har högst antal domstolar, domare, åklagare och förvaltningsanställda per capita i Europa.

14.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att fokusera på urvalet av domare och åklagare, deras ekonomiska oberoende och det strikta genomförandet av disciplinåtgärder mot både domare och åklagare vid bristande efterlevnad. Vidare uppmanas Montenegros myndigheter att öka öppenheten inom rättsväsendet. Parlamentet vidhåller sitt krav på ett förutsägbart rättssystem som allmänheten har förtroende för. Parlamentet begär att rättsväsendet förses med tillräckliga budgetmedel för infrastruktur, utrustning och utbildning så att det blir effektivare. Parlamentet anser att det är viktigt att fastställa gemensamma kriterier för rättslig utbildning, vilka ska tillämpas av centrumet för rättslig utbildning.

15.

Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framsteg som gjorts när det gäller att anta lagstiftning mot korruption, särskilt den nya lagen om offentlig upphandling, lagen om finansiering av politiska partier och ändringsförslagen till lagen om intressekonflikter. Parlamentet konstaterar emellertid att den nya lagen om offentlig upphandling kan vara mer restriktiv än den tidigare lagstiftningen och därför kan motverka rapportering om korruption. Parlamentet är bekymrat över att företrädare för politiska partier har fått en stark roll i kommissionen för förebyggande av intressekonflikter, vilken är ansvarig för att genomföra de nya ändringsförslagen till lagen om intressekonflikter. Parlamentet anser att det aktuella lagförslaget om fri tillgång till information kan komma att begränsa tillgången till information och därigenom göra det svårare för det civila samhällets organisationer och medierna att avslöja korruption. Parlamentet konstaterar emellertid att korruptionen fortfarande grasserar i många områden och fortsätter att vara ett särskilt oroväckande problem som också kan medföra betydande kostnader för de offentliga finanserna.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att på ett konsekvent sätt genomföra lagstiftningen mot korruption liksom lagstiftning om finansiering av politiska partier och valkampanjer. Parlamentet uppmuntrar de behöriga brottsbekämpande myndigheterna att på bred front utreda korruptionsfallen och se till att fler korruptionsmål leder till fällande domar, även de som rör korruption på hög nivå. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att införa tydligare mekanismer för ett tillförlitligt genomförande och en tillförlitlig uppföljning av initiativ för korruptionsbekämpning och öka samarbetet och informationsutbytet mellan olika organ, särskilt mellan polisen och åklagarna. Montenegros parlament uppmuntras att stärka sin övervakande roll i förhållande till de korruptionsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att kasta mer ljus över korruptionsanklagelser, särskilt i samband med privatiseringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera vilken inverkan de EU-medel som anslagits till reformen av rättsväsendet och bekämpningen av korruption har haft och vilka resultat som uppnåtts.

17.

Europaparlamentet understryker behovet av att trappa upp kampen mot den organiserade brottsligheten, särskilt när det gäller att stärka polis- och åklagarmyndigheternas administrativa och utredande kapacitet för att förbättra effektiviteten inom dessa organ. Parlamentet ser det som viktigt att påskynda insatserna för att effektivisera behandlingen av straffrättsliga underrättelser. Det är också viktigt att i snabbare takt utvidga det internationella och regionala samarbetet för att bekämpa organiserad brottslighet, framför allt penningtvätt och smuggling.

18.

Europaparlamentet noterar de lagstiftningsmässiga framsteg som har gjorts när det gäller att säkerställa yttrandefriheten i medierna men konstaterar att det alltjämt förekommer påstådda fall av hot och fysiskt våld mot journalister samt rapporter om inskränkningar av mediefriheten. Parlamentet ser med oro på domstolarnas eftersläpning när det gäller åtal för förtal och ärekränkning mot medier och journalister.

19.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros myndigheter att grundligt utreda fall av fysiskt våld och hot mot journalister och visa sitt engagemang för medier som är fria från politisk inblandning. Myndigheterna uppmanas med kraft att på allvar utreda och lagföra mord och angrepp på journalister liksom de anlagda bränderna mot dagstidningen Vijestis fordon och att åtala dem som är ansvariga för angreppen i november 2011 mot TV Vijestis team i Humci, som ligger i närheten av Nikšić. Myndigheterna uppmanas att garantera tillsynsorganens oberoende och skapa alla de förutsättningar som krävs för att mediernas självreglerande organ ska kunna inleda sin verksamhet med utgångspunkt i de bästa europeiska standarderna. Montenegros regering uppmanas att föreslå att den nuvarande lagstiftningen om informationsfrihet ändras på ett sådant sätt att det inte leder till att tillgången till information begränsas och öppenheten kringskärs. Journalisterna uppmanas att följa sin yrkesetik och sina yrkesnormer när det gäller respekten för den personliga integriteten och människans värdighet i medierna.

20.

Europaparlamentet välkomnar regeringens insatser för att förbättra samarbetet med de icke-statliga organisationerna och efterlyser fortsatta samråd med det civila samhället när beslut fattas och lagar stiftas. Parlamentet ser positivt på att de statliga institutionerna har utsett kontaktpersoner inom icke-statliga organisationer och att många av dessa institutioner har fastställt kriterierna och förfarandet för urval av det civila samhällets företrädare i de arbetsgrupper som tillsatts av regeringen. Parlamentet understryker emellertid hur viktigt det är att stärka dialogen med fackföreningarna och med de organisationer i det civila samhället som företräder eller ägnar sig åt de mest utsatta grupperna och jämställdhetsfrågor.

21.

Europaparlamentet gläder sig över att relationerna mellan de olika etniska grupperna på det hela taget är goda och ser positivt på hur känsliga frågor som etnicitet och språk hanterades i samband med folkräkningen. Parlamentet konstaterar nöjt att lagstiftningen om antidiskrimineringsåtgärder och minoritetsskydd i stort sett finns på plats, bland annat rådgivaren till premiärministern i frågor som rör mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering. Parlamentet framhåller att fler insatser fortfarande behövs för att genomföra denna lagstiftning. Montenegros myndigheter uppmanas att göra mer för att se till att minoriteter bättre företräds i offentliga institutioner på nationell och lokal nivå, med tanke på att personer som tillhör minoriteter fortfarande är underrepresenterade inom de offentliga institutionerna. Myndigheterna uppmanas att bekämpa diskrimineringen av romer, ashkalier och egyptier och att förbättra deras levnadsvillkor och tillgång till social trygghet, hälsovård, utbildning, bostäder och arbetsförmedlingstjänster. Vidare uppmanas regeringen och de lokala myndigheterna med kraft att ansluta sig till det europeiska ramverket för nationella strategier för integrering av romer genom att lansera och lägga fram en tioårig nationell integreringsstrategi efter utgången av den nuvarande strategin (2008–2012) för att förbättra romers, ashkaliers och egyptiers ställning.

22.

Europaparlamentet gläder sig över att det nyligen antogs en diskrimineringslag som uttryckligen omnämner sexuell läggning och könsidentitet och efterlyser ett korrekt genomförande av den gällande lagstiftningen mot diskriminering. Montenegros myndigheter uppmanas att stärka åtgärderna för genomförande av landets rättsliga och institutionella ramar för hbt-rättigheter. Myndigheterna uppmanas att vidta åtgärder som syftar till att förhindra alla hot mot hbt-organisationer och hbt-personer och de uppmanas att göra sitt yttersta för att förhindra angrepp mot hbt-personer.

23.

Europaparlamentet understryker att Montenegro har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta konventioner om grundläggande arbetstagarrättigheter och den reviderade Europeiska sociala stadgan. Även om grundläggande arbetstagar- och fackföreningsrättigheter fastställs i arbetslagstiftningen finns det fortfarande restriktioner. Montenegro uppmuntras att ytterligare stärka arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter. Parlamentet framhåller den sociala dialogens viktiga roll och uppmuntrar Montenegros regering att öka sina ambitioner i det sociala rådet och att fortsätta stärka det. Parlamentet understryker vikten av att förbättra det sociala rådets öppenhet och effektivitet.

24.

Europaparlamentet understryker att alla politiska partier, oavsett vilka samhällsgrupper de företräder, bör sträva efter att upprätthålla ett konstruktivt och moget politiskt klimat och avstå från att ta emot politiska förhållningsorder från tredjeländer.

25.

Europaparlamentet uppmuntrar Montenegro att stärka den lagstiftning som reglerar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden, inklusive i offentliga institutioner. Myndigheterna uppmanas att anpassa allmänna platser till dessa personers behov och fortsätta med medvetandehöjande kampanjer som lyfter fram vikten av att personer med funktionsnedsättning integreras i samhället.

26.

Europaparlamentet konstaterar att det i Montenegro för närvarande finns ungefär 15 000 flyktingar, internflyktingar och fördrivna personer från Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo och uppmanar Montenegros regering att hitta en varaktig och hållbar lösning på frågan, bland annat genom att till fullo genomföra den aktuella strategin och fullfölja ytterligare insatser för att ge de fördrivna personerna en rättslig ställning. Parlamentet anser att det är viktigt att dessa människor återvänder till sina ursprungsländer och att man måste undanröja de kvarvarande hindren mellan länderna i regionen och underlätta återvändanden. Parlamentet noterar med tillfredsställelse Montenegros proaktiva roll i det regionala programmet ”Belgradinitiativet” samt antagandet av en handlingsplan för att genomföra strategin för en permanent lösning på problemet med fördrivna personer och internflyktingar i Montenegro.

27.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha upprätthållit sin makroekonomiska stabilitet men konstaterar också att det nu finns prognoser som pekar på en avmattande ekonomisk tillväxt och fortsatt hög arbetslöshet. Regeringen uppmuntras att påskynda återhämtningen från den allvarliga ekonomiska svackan 2009 och att samtidigt bibehålla den finanspolitiska stabiliteten genom att driva en försiktigare skattepolitik och få ned statsskulden i syfte att åstadkomma verkliga ekonomiska framsteg och därmed förbättra levnadsstandarden.

28.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av viktiga strukturreformer, till exempel när det gäller det allmänna pensionssystemet, effektiviseringen av den offentliga sektorn eller ett nytt finansieringssystem för det kommunala självstyret. Montenegro uppmuntras att fortsätta strukturreformerna, särskilt genom att stärka rättsstatsprincipen, den fysiska infrastrukturen och de mänskliga resurserna och att vidta nya åtgärder för att avlägsna handelshindren och förbättra näringslivsklimatet samt för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och stärka exportens konkurrenskraft. Parlamentet är fortfarande oroat över den höga nivån av informell sysselsättning och informell ekonomi, som innebär stora utmaningar för Montenegros ekonomi och samhälle.

29.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en utvecklingsstrategi för små och medelstora företag för 2011–2015 och strategin för att främja konkurrenskraft på mikronivå för 2011–2015. Regeringen uppmuntras att förbättra samordningen av de olika institutioner som är verksamma på detta område, samla in bättre uppgifter om små och medelstora företag och stärka systemet för enhetlig registrering av företag, så att dessa strategier genomförs på ett effektivt sätt.

30.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros regering att kraftigt stärka den institutionella och administrativa kapaciteten liksom de berörda statliga institutionernas samarbete och samordning i samband med anslutningen. Myndigheterna uppmanas i detta sammanhang att bygga ut den administrativa kapaciteten vid ministeriet för utrikesfrågor och europeisk integration och att stärka kapaciteten i de ministerier som hanterar centrala områden av EU:s regelverk. Myndigheterna uppmanas att få slut på fragmenteringen av förvaltningssystemet och de överlappande befogenheterna samt att utveckla beslutskapaciteten inom fackministerierna, i syfte att förbättra lagstiftningens kvalitet och i förlängningen stärka rättsstatsprincipen.

31.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en regeringsplan där Montenegros energipolitik fram till 2030 fastställs. Parlamentet konstaterar att reformen av energisektorn är en särskilt viktig utmaning som landet står inför. Myndigheterna uppmanas med kraft att påskynda framstegen när det gäller en trygg energiförsörjning och energieffektivitet och att göra mer för att skapa ett regelverk som främjar ökad användning av förnybara energikällor inom alla sektorer, vilket är ett krav enligt EU:s regelverk för förnybar energi.

32.

Europaparlamentet uppmanar Montenegro att göra framsteg när det gäller att anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk för tillgång till miljöinformation, tillgång till rättvisa, miljöansvar och strategiska miljöbedömningsbestämmelser om gränsöverskridande aspekter. Myndigheterna uppmanas med kraft att mer systematiskt integrera miljö- och klimatförändringsfrågor i annan sektorspolitik. Det är särskilt viktigt att ta itu med problemen med fast avfall, avloppsvatten och dåligt reglerade avfallshanteringssystem och att vidta strängare straffrättsliga åtgärder mot alla som bryter mot de tillämpliga bestämmelserna samt att upprätta ett effektivt kontrollövervakningssystem. Vidare upprepar parlamentet att man rent generellt måste lösa den oklara ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och avhjälpa bristen på samordning i deras åtgärder, eftersom detta allvarligt hindrar framsteg på miljöskyddsområdet.

33.

Europaparlamentet påminner om att mer än 25 procent av Europas biologiska mångfald finns i västra Balkan. Parlamentet påminner också om att det i många små och stora floder och sjöar – varav de största är Moracafloden respektive Skadarsjön – finns många sällsynta arter. Montenegros myndigheter uppmanas att ompröva planerna på att bygga storskaliga vattenkraftverk och att framför allt förlita sig på energiförsörjning från sådana källor. Det finns ett behov av att utarbeta en nationell energistrategi som tar hänsyn till de många olika förnybara energikällorna, inklusive vattenkraft i mindre skala. Det finns också ett behov av att respektera det naturarv som fastslagits i författningen, där Montenegro definieras som en miljövänlig stat. Vidare måste man respektera det faktum att naturarvet och turismen är två viktiga hörnstenar i Montenegros ekonomi. Montenegros myndigheter uppmanas med kraft att alltid genomföra bedömningar av de miljömässiga och sociala konsekvenserna innan några beslut fattas om att uppföra nya anläggningar i överensstämmelse med EU:s standarder och internationella standarder som Århus- och Esbokonventionerna. Vidare uppmanas de med kraft att delta i omfattande och transparenta offentliga samråd med det civila samhällets berörda organisationer när det gäller planeringen av framtida vattenkraftverksprojekt och att offentliggöra relevanta beslut och expertutlåtanden samt annan dokumentation.

34.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha blivit ett mål för turister från hela världen och påpekar att landets turism har stor utvecklingspotential. Parlamentet konstaterar dock att turismen kan hota miljön och uppmanar regeringen att göra mer för att skydda naturen, även utmed adriatiska kusten.

35.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros regering att påskynda framstegen med att inrätta de strukturer som krävs för att förvalta den gemensamma jordbrukspolitiken, till exempel ett utbetalningsställe och ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem. Parlamentet efterlyser framsteg med att utveckla jordbruket och landsbygdspolitiken, även genom att genomföra insatser som rör strategiutveckling och användning av det tillgängliga ekonomiska stödet.

36.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha gått med i Världshandelsorganisationen (WTO) vid WTO:s ministerkonferens den 17 december 2011. Parlamentet anser att WTO-medlemskapet kommer att skapa en mer transparent, förutsägbar och attraktiv miljö för handeln och utlandsinvesteringarna.

37.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att genomföra den relevanta lagstiftningen om centralbankens oberoende, monetär finansiering och positiv särbehandling av den offentliga sektorn hos finansinstitut samt om skydd av euron. Parlamentet konstaterar att konsekvenserna för Montenegros monetära system måste anges i detalj och tas upp under de kommande anslutningsförhandlingarna.

38.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att genomförandet av systemet för viseringsbefrielse med Schengenområdet hittills har gått så smidigt. Detta system trädde i kraft den 19 december 2009. Myndigheterna uppmanas dock med kraft att stärka utrikes- och Europaministeriets administrativa kapacitet samt dess diplomatiska och konsulära nätverk genom att bland annat skapa en onlinelänk mellan detta ministeriums nationella viseringssystem och de diplomatiska och konsulära uppdragen och genom att införa ett viseringsmärke med säkerhetsdetaljer.

39.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för dess engagemang och konstruktiva roll när det gäller att bidra till den regionala stabiliteten och stärka de goda grannförbindelserna med andra länder på västra Balkan. Parlamentet ser positivt på Montenegros proaktiva deltagande i olika regionala initiativ i sydöstra Europa. Parlamentet understryker framför allt Montenegros åtagande att underteckna utlämningsavtal med Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien genom att ingå samarbetsavtal med andra länders underrättelsetjänster på skatte- och finansområdet och genom att den 7 november 2011 ansluta sig till den förklaring som utrikesministrarna i Serbien, Montenegro, Kroatien och Bosnien och Hercegovina hade utfärdat i syfte att hitta lösningar på flyktingfrågan i regionen.

40.

Europaparlamentet gläder sig över att både Montenegro och Serbien har visat engagemang för att bygga de bilaterala förbindelserna på en mer solid grund. De politiska och religiösa ledarna i de båda länderna uppmuntras att fortsätta att förbättra dialogklimatet mellan de etniska och religiösa grupperna i syfte att nå en överenskommelse som reglerar den serbiska ortodoxa kyrkans ställning i Montenegro. Kommissionen uppmanas att parallellt med anslutningsförhandlingarna uppmärksamma förbindelserna mellan den montenegrinska ortodoxa kyrkan och den serbiska ortodoxa kyrkan, eftersom bättre förbindelser mellan de båda kyrkor och samfund som är verksamma i landet skulle påverka det politiska klimatet i Montenegro positivt.

41.

Europaparlamentet ser positivt på de goda grannförbindelserna mellan Montenegro och Kroatien. Parlamentet välkomnar avtalet om samarbete mellan Montenegros och Kroatiens brottsbekämpande myndigheter, vilket skapar en ram för gemensam verksamhet inom olika områden av den polisiära verksamheten såsom brottsförebyggande, gränskontroller och bekämpande av komplexa former av regional och internationell organiserad brottslighet. Parlamentet välkomnar inrättandet av en gemensam kommission mellan Montenegro och Kroatien och konstaterar med tillfredsställelse att de båda sidorna har kommit överens om att rätta sig efter Internationella domstolens beslut när det gäller den fortfarande olösta frågan om äganderätten till Prevlakahalvön.

42.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Montenegros regering och parlament.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/56

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 5 april 2011 om en EU-ram för bolagsstyrning (COM(2011)0164),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om etiska frågor i samband med företagsledning (1),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0051/2012).

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn av EU-ramen för bolagsstyrning, som inleddes genom grönboken.

2.

Europaparlamentet beklagar emellertid att vissa viktiga frågor som rör bolagsstyrning inte har tagits upp i grönboken, till exempel beslutsfattandet i styrelsen, styrelseledamöternas ansvar, styrelseledamöternas oberoende, intressekonflikter och intressenters deltagande.

3.

Europaparlamentet beklagar att man i grönboken inriktar sig på det monistiska systemet och inte tar hänsyn till det dualistiska systemet, som är lika utbrett i Europa. Parlamentet understryker att kommissionen vid översynen av EU-ramen för bolagsstyrning måste ta hänsyn till de olika bolagsorganens rättigheter och skyldigheter enligt de nationella rättssystemen, särskilt skillnaderna mellan det monistiska och dualistiska systemet. Med begreppet ”styrelse” avses nedan i första hand det organ som har till uppgift att utöva tillsyn över ett företags ledning, vilket i ett dualistiskt system i regel är tillsynsorganets uppgift.

4.

Europaparlamentet betonar vikten av att det skapas en mer transparent, stabil, tillförlitlig och ansvarstagande företagssektor i EU, med stärkt bolagsstyrning. Parlamentet anser att företagssektorn bör kunna ta sociala, etiska och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och visa ansvar gentemot både anställda, aktieägare och samhället i stort, samtidigt som bättre ekonomiska resultat säkras och anständiga arbetstillfällen skapas.

5.

Europaparlamentet anser dock att god bolagsstyrning inte ensamt kan förebygga onödigt risktagande. Därför efterlyser parlamentet oberoende revisioner och regler som respekterar de olika bolagskulturerna inom EU.

6.

Europaparlamentet betonar att ett välstyrt företag bör vara ansvarsskyldigt och öppet för insyn gentemot sina anställda, aktieägare och i lämpliga fall andra intressenter.

7.

Europaparlamentet anser att OECD:s definition av bolagsstyrning från 2004, enligt vilken bolagsstyrningen omfattar en rad relationer mellan företagsledningen, styrelsen, aktieägarna och andra intressenter, bör främjas ytterligare.

8.

Europaparlamentet anser att man i kölvattnet av finanskrisen kan dra lärdom av de mest betydelsefulla konkurserna inom företagsvärlden.

9.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att man måste framhålla den viktiga roll som olika kommittéer (revisionskommittéer och, i den mån de finns i medlemsstaterna, ersättnings- och utnämningskommittéer) spelar för god bolagsstyrning, och uppmanar kommissionen att stärka deras roll.

10.

Europaparlamentet anser att vissa grundläggande EU-åtgärder för bolagsstyrning bör gälla alla börsnoterade företag. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder bör stå i proportion till företagets storlek, komplexitet och typ.

11.

Europaparlamentet anser att initiativ om bolagsstyrning bör gå hand i hand med de initiativ som kommissionen föreslår om företagens sociala ansvar. Särskilt under de rådande ekonomiska och sociala förhållandena skulle företagens sociala ansvar, i kombination med bolagsstyrning, kunna bidra till att stärka kopplingen mellan företagen och den sociala miljö där de växer och verkar.

12.

Europaparlamentet betonar att initiativet om ekonomiskt fair play är ett exempel på god bolagsstyrning inom idrott. Parlamentet uppmanar andra sektorer och myndigheter att undersöka dessa åtgärder ytterligare i syfte att tillämpa vissa av deras grundläggande principer.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta varje lagstiftningsförslag om bolagsstyrning som den överväger genomgå en konsekvensbedömning med fokus både på de mål som ska uppnås och på behovet att bevara företagens konkurrenskraft.

14.

Europaparlamentet betonar att det i monistiska system behövs en tydlig avgränsning mellan styrelseordförandens och den verkställande direktörens uppgifter. Parlamentet konstaterar emellertid att denna bestämmelse bör stå i proportion till företagets storlek och särdrag.

15.

Europaparlamentet betonar att styrelserna måste bestå av oberoende personer med olika kompetens, erfarenheter och bakgrund, och att denna aspekt av sammansättningen bör anpassas till hur pass komplicerad företagets verksamhet är. Det är aktieägarnas uppgift att se till att styrelsen har rätt balans i fråga om kompetens.

16.

Europaparlamentet anser att rekryteringsanvisningarna, i förekommande fall, bör vara specifika och omfattas av metoden ”följ eller förklara”. Parlamentet betonar att det är uteslutande aktieägarnas uppgift att utarbeta och godkänna policydokument av detta slag.

17.

Europaparlamentet uppmanar företagen att på personalområdet införa öppna metoder som bygger på meriter och att utveckla och främja kvinnors och mäns färdigheter och kompetens på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att företagen måste se till att kvinnor och män behandlas lika och får lika möjligheter på arbetsplatsen. Företagen måste också bidra till att skapa en lämplig balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män.

18.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att en bred och varierad kunskaps- och kompetensbas finns representerad i företagets styrelse.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram aktuella och fullständiga uppgifter om andelen kvinnor i alla typer av företag i EU samt om de åtgärder av både tvingande och icke tvingande karaktär som näringslivet har vidtagit och de åtgärder som nyligen antagits i de olika medlemsstaterna för att öka andelen kvinnor. Om det visar sig att de åtgärder som företagen och medlemsstaterna vidtar är otillräckliga, uppmanas kommissionen att i loppet av 2012 föreslå lagstiftning, däribland kvoter, för att öka kvinnornas andel i företagens styrande organ till 30 % senast 2015 och till 40 % senast 2020 med beaktande av medlemsstaternas befogenheter samt deras ekonomiska, strukturella (dvs. företagens storlek), rättsliga och regionala särdrag

20.

Europaparlamentet betonar att styrelseledamöterna måste ägna tillräckligt med tid åt sina uppgifter, men anser att det inte är lämpligt med en universallösning. Medlemsstaterna bör uppmuntras att fastställa begränsningar för hur många styrelser en styrelseledamot får sitta i. Detta skulle bidra till att öka antalet styrelsesammanträden och förbättra kvaliteten på de företagsinterna tillsynsorganen. Parlamentet betonar vikten av att man har full insyn i styrelseledamöternas övriga uppdrag och att de är helt öppna med dem.

21.

Europaparlamentet håller med om att regelbundna externa utvärderingar är ett användbart verktyg för att bedöma olika bolagsstyrningsformers effektivitet. Utvärderingarna bör emellertid inte vara obligatoriska.

22.

Europaparlamentet anser att styrelsernas och tillsynsorganens ledamöter själva bör ansvara för att utnyttja de utbildnings- och fortbildningsåtgärder som de behöver för att utföra sina uppgifter, och att de bör få lämpligt stöd från företaget för detta.

23.

Europaparlamentet anser att företagets ersättningspolicy och årliga ersättningsrapporter bör offentliggöras och att de bör godkännas av bolagsstämman. Medlemsstaterna bör emellertid få gå längre och fastställa krav när det gäller offentliggörande av den individuella ersättningen till styrelseledamöter som arbetar på heltid i företaget och styrelseledamöter som inte gör det, vilket kan bidra till att skapa större insyn.

24.

Europaparlamentet anser att det måste införas en omfattande övervakning och nya regler som förbjuder oegentligheter i fråga om löner, bonusar och ersättningar till ledande befattningshavare för företag som tillhör den finansiella eller icke-finansiella företagssektorn och har räddats av en medlemsstats regering. Vid behov bör rättsliga åtgärder vidtas för att hindra missbruk av statliga räddningsfonder.

25.

Europaparlamentet efterlyser en långsiktig lönepolitik som bygger på att individen och företaget ska fungera på lång sikt.

26.

Europaparlamentet anser att löneökningarna för ledande befattningshavare bör vara förenliga med företagens långsiktiga lönsamhet.

27.

Europaparlamentet understöder införandet av långsiktiga hållbarhetsaspekter i varierande ersättningar för ledningen, t.ex. så att en andel av den varierande ersättningen kopplas till uppnåendet av mål för företagets sociala ansvar, till exempel hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och de anställdas tillfredsställelse med sitt arbete.

28.

Europaparlamentet konstaterar att styrelsen är det organ som har ansvar för att granska och godkänna företagets strategi, bland annat företagets riskbenägenhet. Styrelsen bör också redogöra för strategin på ett meningsfullt sätt för aktieägarna, om det är möjligt utan att uppgifter som kan skada företaget offentliggörs, t.ex. när det gäller konkurrenter. Miljörisker och sociala risker bör tas med om de har en betydande inverkan på företaget, vilket redan krävs enligt EU:s lagstiftning.

29.

Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra aktieägarnas engagemang i företaget genom att stärka deras roll. Engagemanget bör emellertid vara frivilligt och inte ett krav.

30.

Europaparlamentet anser emellertid att man bör överväga åtgärder som stimulerar långsiktiga investeringar samt krav på full insyn i samband med röstning med lånade aktier, utom innehavaraktier. Den praxis som finns bland internationella investerare och som syftar till att skapa likviditet och upprätthålla goda kreditbetyg bör omprövas, eftersom den enbart uppmuntrar till kortsiktiga aktieinnehav bland dessa investerare.

31.

Europaparlamentet konstaterar att man i direktivet om aktieägares rättigheter (2) stöder principen om likabehandling av aktieägare och att alla aktieägare (både institutionella och andra) därför har rätt till samma information från företaget, oberoende av deras insats.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram proportionerliga förslag till EU-riktlinjer rörande vilken typ av information som aktieägarna ska erhålla i företagens årsrapporter. Informationen bör vara av hög kvalitet och informativ.

33.

Europaparlamentet konstaterar att det saknas långsiktighet på marknaden och uppmanar eftertryckligen kommissionen att se över all relevant lagstiftning för att bedöma om någon typ av krav oavsiktligt har bidragit till kortsiktighet. Parlamentet välkomnar särskilt kommissionens förslag att överge kravet på kvartalsrapportering i öppenhetsdirektivet. Kravet tillför endast lite till aktieägarnas kunskap och skapar bara kortsiktiga handelsmöjligheter.

34.

Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av förvaltningskoder för institutionella investerare i hela EU och anser att en europeisk förvaltningskod skulle kunna utvecklas med utgångspunkt i befintliga modeller och i samarbete med nationella myndigheter.

35.

uropaparlamentet betonar att institutionella investerare har en grundläggande skyldighet att skydda sina investeringar. Det är deras ansvar att övervaka den kapitalförvaltare som de utsett när det gäller strategier, kostnader, handel och i vilken grad denna kapitalförvaltare engagerar sig i det företag man investerat i, och att därför kräva lämplig insyn i utförandet av förvaltaruppdrag.

36.

Europaparlamentet anser i samband med detta att de institutionella investerarna bör ha rätt att utforma relevanta stimulansstrukturer i sina yrkesmässiga förbindelser med kapitalförvaltarna.

37.

Europaparlamentet konstaterar att intressekonflikter, även potentiella sådana, alltid bör offentliggöras och att lämpliga åtgärder behöver vidtas på EU-nivå.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra direktivet om aktieägares rättigheter så att man kan undersöka hur aktieägarnas deltagande kan förbättras ytterligare. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionen genom en konsekvensanalys bör undersöka betydelsen av elektronisk omröstning under den allmänna bolagsstämman i börsnoterade företag. Syftet med detta är att uppmuntra aktieägarnas deltagande, särskilt gränsöverskridande aktieägares deltagande.

39.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att det behövs en tydlig definition av begreppet samordnade åtgärder eftersom bristen på enhetliga regler är ett av de största hindren för aktieägarsamarbete.

40.

Europaparlamentet anser att röstningsrådgivare spelar en mycket viktig roll men att deras arbete ofta inbegriper intressekonflikter. Kommissionen uppmanas att reglera röstningsrådgivarnas verksamhet ytterligare och att då fästa särskild vikt vid frågor som rör insyn och intressekonflikter. Röstningsrådgivarna bör förbjudas att tillhandahålla investeringsbolag konsulttjänster.

41.

Europaparlamentet anser att företagen bör ha rätt att välja mellan ett system med namnaktier och ett system med innehavaraktier. Om företagen väljer namnaktier bör de ha rätt att få veta aktieägarnas identitet, och man bör på EU-nivå fastställa minimikrav på harmonisering i fråga om offentliggörande av väsentliga aktieinnehav. Detta bör inte påverka rätten för ägare av innehavaraktier att inte röja sin identitet.

42.

Europaparlamentet konstaterar att frågan om minoritetsaktieägare visserligen behandlas i nationell bolagsrätt, men att det kan vara lämpligt med åtgärder på unionsnivå för att främja fullmaktsröstning.

43.

Europaparlamentet stöder riktlinjerna i det uttalande som Europeiska företagsstyrningsforumet gjorde den 10 mars 2011 om transaktioner med närstående parter i samband med börsnoterade företag. Kommissionen uppmanas att genom mjuk lagstiftning, till exempel en rekommendation, vidta åtgärder på EU-nivå.

44.

Europaparlamentet anser att frågan om aktieägarsystem för anställda är något som bör regleras på medlemsstatsnivå och vara föremål för förhandlingar mellan arbetsgivaren och de anställda. Det bör alltid vara frivilligt att delta i ett sådant system.

45.

Europaparlamentet anser att metoden ”följ eller förklara” är ett användbart verktyg för bolagsstyrning. Parlamentet stöder tanken om att företaget ska vara skyldigt att följa en nationell bolagsstyrningskod eller en uppförandekod som det valt. Parlamentet anser att alla avsteg från uppförandekoden bör förklaras på ett begripligt sätt. Dessutom bör den bolagsstyrningslösning som har valts i stället beskrivas och förklaras.

46.

Europaparlamentet betonar behovet att få de befintliga styrningsreglerna och rekommendationerna att fungera bättre och respekteras i högre grad i stället för att utfärda bindande EU-regler för bolagsstyrning.

47.

Europaparlamentet anser att riktlinjer kan bidra till förändrade beteendemönster och att den flexibilitet som riktlinjerna erbjuder tillåter nyskapande utifrån bästa praxis inom hela EU. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis skulle förbättra bolagsstyrningen i EU.

48.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/61

—

med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) årsrapport för 2010,

—

med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 208–209, 271 och 308–309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

—

med beaktande av artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om revisionsrättens roll,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG,

—

med beaktande av sitt beslut av den 10 maj 2011 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2009 (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 april 2011 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2009 (2),

—

med beaktande av EIB:s verksamhetsplan för 2011–2013, som godkändes av bankens styrelse den 14 december 2010,

—

med beaktande av årsrapporten för 2010 från EIB:s revisionskommitté till styrelsen av den 6 april 2011,

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020 (5),

—

med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0058/2012), och av följande skäl:

A.

EIB inrättades genom Romfördraget och dess främsta mål är att bidra till utvecklingen av den inre marknaden och till en minskning av skillnaderna i utveckling mellan de olika regionerna.

B.

EIB:s finansieringsverksamhet i Europeiska unionen är inriktad på sex politiska prioriteringar: ekonomisk och social sammanhållning och konvergens, genomförande av den kunskapsbaserade ekonomin, utveckling av transeuropeiska transport- och anslutningsnät, stöd till små och medelstora företag, skydd och förbättring av miljön och främjande av hållbara samhällen, samt stöd för hållbar, konkurrenskraftig och säker energi.

C.

EIB är ”den europeiska banken” och utgör ett instrument för att uppnå EU:s mål.

D.

EIB-gruppens utbetalning av lån inom EU uppgick till 52 miljarder euro under 2010.

E.

EIB:s verksamhet utanför Europeiska unionen sker huvudsakligen för att stödja Europeiska unionens yttre åtgärder.

F.

EIB-gruppens utbetalning av lån utanför EU uppgick till 6 miljarder euro under 2010.

G.

Enligt EIB:s stadga får, efter ratificeringen av Lissabonfördraget, den totala summan av lån och garantier som beviljats av banken inte överstiga 250 procent av det tecknade kapitalet och reserverna, de provisioner som inte använts och överskottet i resultaträkningen.

H.

Den finansiella och ekonomiska krisen samt statsskuldskrisen har fortsatt efter 2010, vilket har lett till en kreditåtstramning och till ökade finansieringsbehov.

I.

Det är EIB:s uppgift att hjälpa den europeiska ekonomin, både med hjälp av kapitalmarknaderna och med bankens egna medel.

J.

EIB:s kreditbetyg AAA är avgörande för att banken ska kunna fungera.

K.

Revisionskommittén har inrättats i enlighet med EIB:s stadgar som en oberoende kommitté med uppdrag att granska EIB:s räkenskaper och kontrollera att dess verksamheter är förenliga med bästa bankpraxis. Dessutom bekräftar revisionskommittén i sin rapport av den 6 april 2011 att revisionskommittén under 2010 erhöll det väntade stödet från banken så att den kunde fullgöra sina uppgifter på lämpligt sätt.

L.

Målen med Europa 2020-strategin, såsom infrastrukturinvesteringar, miljövänlig teknik, innovation och små och medelstora företag, kan inte uppnås utan tillräcklig finansiering.

M.

Hållbar tillväxt inom unionen måste även garanteras genom omplacering av outnyttjade betalningsanslag i EU:s budget till gemensamma program, som är inriktade på tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning och genom mobilisering av EIB-lån och inrättande av en effektiv projektobligationsmarknad.

1.

Europaparlamentet välkomnar årsrapporten för 2010 och uppmanar EIB att fortsätta sin verksamhet för att stödja utvecklingen av den europeiska ekonomin, främja tillväxt, stimulera sysselsättningen och främja social och territoriell sammanhållning med särskild fokus på projekt för mindre utvecklade regioner. Parlamentet stöder bankens målsättning att koncentrera verksamheten till de områden där dess finansiering sannolikt kommer ha störst inverkan på den ekonomiska tillväxten. Parlamentet påpekar att EIB bör använda sina resurser och instrument på bästa möjliga sätt för att bekämpa den rådande finansiella och ekonomiska krisen.

2.

Europaparlamentet anser att EIB-gruppen (6) bör fortsätta att årligen rapportera till parlamentet om sin utlåningsverksamhet både inom EU, med avseende på främjandet av unionens mål och Europa 2020-strategin, och utanför EU, med avseende på gruppens mandat och den övergripande samstämdheten när det gäller politiken för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet anser att EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) också bör fokusera på att stärka sin samordningsverksamhet och sitt samarbete i tredjeländer, så att de förbättrar sina respektive komparativa fördelar och undviker överlappningar i arbetet (7), och samtidigt säkrar ett mer effektivt utnyttjande av sina resurser. Parlamentet påminner också om att rådet och parlamentet har enats om att tiden är mogen för att undersöka rationaliseringen av det europeiska systemet för offentliga finansinstitut, utan att utesluta några alternativ.

3.

Europaparlamentet påpekar att EIB-gruppen bör fortsätta att årligen rapportera till Europaparlamentet om den finansieringsverksamhet som är kopplad till EU-budgeten, särskilt när det gäller EU-finansiering och extern finansiering. Parlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att se till att dess årsrapport är lättillgänglig och begriplig för den breda allmänheten.

4.

Europaparlamentet välkomnar den godkända verksamhetsplanen för 2011–2013, som omfattar tre huvudsakliga dimensioner för bankens verksamhet de kommande åren, nämligen att genomföra Europa 2020-strategin, bekämpa klimatförändringar och stödja EU:s yttre åtgärder.

5.

Europaparlamentet stöder banken i dess åtagande att fokusera på kunskapstriangeln, där utbildning, forskning och utveckling samt innovation kopplas samman.

6.

Europaparlamentet rekommenderar EIB att på sin webbplats offentliggöra Europaparlamentets resolutioner om årsrapporterna, med parlamentsledamöternas skriftliga frågor och de svar på dessa som lämnats av EIB tillsammans med sina egna rapporter.

7.

Europaparlamentet konstaterar att strukturprogramlånen har ökat på grund av den ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet betonar den viktiga roll som dessa lån har för återhämtning och tillväxt genom att stödja den offentliga sektorns investeringar i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta att erbjuda liknande instrument, inte bara till länder med finansiella problem, utan även för att uppmuntra länder med god finansiell disciplin och konvergensregioner.

8.

Europaparlamentet påpekar att när det gäller lånevolymer utgjorde projekt inom ramen för offentlig-privata partnerskap 32 procent av EIB-finansierade lån till transeuropeiska transportnät under 2010. Parlamentet välkomnar inrättandet av det europeiska expertcentrumet för offentlig-privata partnerskap med ett nätverk av medlemmar, som förutom EIB och kommissionen, består av 30 EU-länder och associerade länder samt många regioner.

9.

Europaparlamentet uppmanar EIB att främja offentliggörandet av samlade offentliga betalningsskyldigheter inom ramen för offentlig-privata partnerskap med avseende på de offentlig-privata partnerskap som finansieras tillsammans med information om källorna för framtida utbetalningar.

10.

Europaparlamentet uppmanar bestämt EIB att offentliggöra en årlig förteckning över alla slutliga mottagare av lån och andra finansiella instrument, på samma sätt som kommissionen är ålagd att offentliggöra en sådan förteckning över slutliga mottagare av EU-medel.

11.

Europaparlamentet uppmanar EIB att öka stödet till infrastrukturnät i nya medlemsstater, eftersom detta fortfarande är relativt lågt jämfört med det i EU-15. Parlamentet begär att deltagandet i finansieringen av infrastrukturnät ska vara mer omfattande när det gäller sammankopplingar vid medlemsstaternas gränser.

12.

Europaparlamentet stöder helt och fullt EIB:s och kommissionens samarbete för att utveckla innovativa finansiella instrument i syfte att främja Europa 2020-strategins mål, åtgärder för att sätta fart på den krisdrabbade ekonomin och behovet av klimatåtgärder. Parlamentet bekräftar de tidigare positiva erfarenheterna av att använda dessa redskap – däribland en kombination av bidrag och lån samt riskdelningsmekanismer.

13.

Europaparlamentet stöder i synnerhet finansieringsinstrumentet för riskdelning, ett gemensamt initiativ mellan kommissionen och EIB, som finansierar projekt med en högre risknivå men som ger högre vinst. I samband med genomförandet av det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling anser parlamentet att det är anmärkningsvärt att de undertecknade lånen från finansieringsinstrumentet för riskdelning inte uppgick till mer än 1,8 miljarder euro under 2010, dvs. 1 miljard euro mindre än under 2009. Parlamentet antar att den förklaring som EIB gett till denna minskning i sin rapport för 2010, enligt vilken trycket på krediterna avtagit för de företag som vände sig till EIB vid krisens höjdpunkt, inte är tillräcklig och parlamentet begär därför ytterligare förklaringar från EIB och kommissionen.

14.

Europaparlamentet oroas över EIB:s interna kontroll- och revisionssystem och uppmanar kommissionen och EIB att utarbeta ett övergripande finansiellt och administrativt ramavtal under 2012 med tanke på den förväntade ökningen av innovativa finansiella instrument som förvaltas av EIB-gruppen. Parlamentet förväntar sig att EIB avlägger en lägesrapport till parlamentet före december 2012.

15.

Europaparlamentet gläder sig över att målet att 30 miljarder euro ska lånas ut till små och medelstora företag, som fastställdes vid Ekofin-rådets möte i december 2008, har uppnåtts ett år tidigare än planerat. Parlamentet stöder den nya utlåningsprodukten för mid-cap-företag och framhåller dess betydelse när det gäller att stimulera den europeiska ekonomins återhämtning. Parlamentet uppmanar EIB att vid behov vägleda små och medelstora företag och andra stödmottagare för att garantera projektens kvalitet och effektivitet.

16.

Europaparlamentet upprepar sina tidigare rekommendationer om att stärka insynen när det gäller EIB:s val av finansiella mellanhänder och det sätt som globala lån fördelas på, och vidhåller att det finns ett behov av att vidta åtgärder för att dessa ska genomföras. Parlamentet betonar behovet av tydligare villkor och strängare kriterier för utlåningseffektivitet. Parlamentet uppmanar EIB att utan dröjsmål ta fram nya, samstämda och effektiva instrument för bättre tillsyn över finansiella mellanhänder som samarbetar med EIB för att stödja små och medelstora företag i Europa före slutet av 2012.

17.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att regelbundet rapportera de resultat som uppnåtts, däribland uttömmande information om slutliga mottagare, sammanfattande rapporter om uppföljningen och genomförandet av dess interna förfaranden och uppnåendet av mål. Parlamentet vill att avvikelser från målen anges och förklaras, och att närmare information lämnas om ansvaret för dessa avvikelser. Parlamentet är oroat över bristen på tydliga riktmärken och uppgifter om marknadspenetrering, vilket leder till att lånens effektivitet förblir oklar.

18.

Europaparlamentet konstaterar att 115 000 små och medelstora företag mottog stöd från EIB-gruppen, och att EIB:s bidrag i form av krediter till små och medelstora företag uppgick till 10 miljarder euro samtidigt som Europeiska investeringsfonden (EIF) tillhandahöll garantier och riskkapital till små och medelstora företag till ett värde av 2,8 miljarder euro under 2010. Parlamentet uppskattar EIB:s insatser för att öka stödet till små och medelstora företag.

19.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s beslut att tillsammans med EBRD och Världsbanksgruppen medverka i de internationella institutionernas gemensamma handlingsplan för att öka stödet till små och medelstora företag i Central- och Östeuropa under perioden 2009–2010. Parlamentet konstaterar att EIB genom att fullgöra sina åtaganden enligt denna plan (dvs. att fördubbla resurserna som normalt tilldelas små och medelstora företag i denna region) uppnådde sitt mål långt tidigare än beräknat, och en 25-procentig ökning, som motsvarar 14 miljarder euro, i EIB:s utlåning noterades i slutet av 2010. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta det nära samarbetet med bankerna i denna region i syfte att stödja de små och medelstora företagen.

20.

Europaparlamentet välkomnar det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, som kommissionen och EIB inrättade i mars 2010. Parlamentet betonar att de resultat som detta instrument hittills har uppnått måste offentliggöras. Parlamentet kräver att tydliga kriterier för att välja vilka mellanhänder som ska delta i initiativet så snart som möjligt fastställs och offentliggörs.

21.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2011 om revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag, och bekräftar den viktiga roll som detta instrument har. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser att instrumentet tillhandahåller otillräcklig dokumentation av hur avtalsparametrarna mellan EIF och mellanhänderna har fastställts, ger oklara resultatindikatorer och saknar målvärden för indikatorerna. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att åtgärda dessa brister i enlighet med revisionsrättens rekommendationer.

22.

Europaparlamentet uppmanar EIB att rapportera till Europaparlamentet om hur genomförandet av revisionsrättens rekommendationer fortlöper.

23.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som EIF har för att stödja små och medelstora företag. Parlamentet betonar att EIF bör fortsätta med den verksamhet som är kopplad till finansiering av och garantier för små och medelstora företags transaktioner. Parlamentet uppmuntrar EIF att fortsätta med sina insatser för att stimulera den fortfarande svaga värdepapperiseringsmarknaden för små och medelstora företag.

24.

Europaparlamentet gläder sig över att EU-garantin till EIB för perioden 2007–2013 mot förluster i samband med lån och lånegarantier för projekt utanför EU onekligen ska omfattas av revisionsrättens revision (8).

25.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att tillhandahålla en särskild rapport till Europaparlamentet om den finansieringsverksamhet som utförs inom ramen för detta beslut samt en konsekvensanalys på projekt-, sektors-, land- och regionnivå, som visar hur effektiva EIB:s bidrag till EU:s mål för yttre åtgärder är.

26.

Europaparlamentet anser att EU:s garantiinstrument inom ramen för det externa mandatet har ett högt mervärde och stort inflytande. Parlamentet uppmanar trots detta EIB att när så är möjligt tillämpa egen riskfinansiering och samtidigt bevara EIB:s AAA-kreditbetyg och säkerställa en effektiv samordning av den stödverksamhet som bedrivs av kommissionen, EIB och andra internationella och lokala partner för att öka konsekvensen och komplementariteten mellan åtgärderna.

27.

Europaparlamentet anser att EIB och EBRD bör fokusera på att stärka sitt samarbete och sin samordning i tredjeländer, så att de förbättrar sina respektive komparativa fördelar och undviker överlappningar i arbetet (9).

28.

Europaparlamentet uppmanar EIB att informera parlamentet om dess finansieringsverksamhet i Medelhavsregionen med stöd av det externa lånemandatet, i syfte att visa hur dess utlåningsverksamhet har påverkat utvecklingen, samt att överlämna en rapport till Europaparlamentet innan utgången av 2012.

29.

Europaparlamentet betonar den roll som EIB:s finansiering har när det gäller projekt inom ramen för offentlig-privata partnerskap, i synnerhet inom EU, och noterar EIB:s avsikt att undersöka möjligheterna med offentlig-privata partnerskap i Medelhavsländerna.

30.

Europaparlamentet uppmanar EIB att tillsammans med kommissionen och i nära samråd med mottagarländerna omedelbart utarbeta ett förslag till en bankfacilitet som är mer effektiv än faciliteten för investering och partnerskap för Europa– Medelhavsområdet (Femip) för att garantera en effektiv roll för EIB i länderna i Medelhavsområdet när det gäller små och medelstora företag, mikrokrediter osv.

31.

Europaparlamentet är oroat över de risker som systemen för offentlig-privata partnerskap medför, såsom dålig valuta för pengarna och en statsskuld som delvis ligger utanför balansräkningen. Parlamentet uppmanar EIB att beakta rekommendationerna i dess interna rapport ”Review of Lessons from Completed PPP Projects Financed by the EIB” (översyn av lärdomarna från genomförda projekt inom ramen för offentlig-privata partnerskap som finansierats av EIB), genom att framför allt:

32.

Europaparlamentet uppmanar EIB att begränsa eventuellt stöd till finansiella mellanhänder utanför EU till enbart lokala institutioner som inte bedriver verksamhet i finansiella offshore-centrum, som har ett stort lokalt ägande och som är utrustade så att de kan främja utveckling genom att stödja de lokala små och medelstora företagens särdrag i varje land. Parlamentet ber EIB att rapportera om genomförandet av denna rekommendation under 2012.

33.

Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat för 2007–2013, ”Report and recommendations of the Steering Committee of wise persons”, från februari 2010.

34.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av beslut nr 1080/2011/EU som ger EIB en EU-garanti mot förluster i samband med lån och lånegarantier för projekt utanför EU. Parlamentet betonar att EIB:s externa mandat måste stämma överens med artikel 208 i EUF-fördraget, där det sägs att det främsta målet för unionens politik för utvecklingssamarbete är minskning och utrotning av fattigdom.

35.

Europaparlamentet är oroat över bristen på tillräcklig information om resultatet av politiken för yttre åtgärder. Parlamentet betonar att det inte finns något krav på att finansiella mellanhänder i efterhand ska skicka information om resultatet av enskilda insatser. Parlamentet uppmanar därför EIB att göra sådan efterhandsrapportering obligatorisk. Parlamentet välkomnar dock de nya rapporteringsbestämmelserna i beslut 1080/2011/EU.

36.

EIB:s verksamhet utanför EU har utvecklats huvudsakligen i medelinkomstländer, med begränsade personalresurser särskilt för insatser i ett tidigt skede och för projektövervakning samt med begränsad lokal närvaro jämfört med finansieringsverksamheternas nivå och komplexitet utanför EU.

37.

Europaparlamentet rekommenderar att projektövervakningen stärks under såväl genomförandet som slutförandet.

38.

Europaparlamentet konstaterar att av EIB:s sammanlagda utlåning på 72 miljarder euro under 2010 gick 8,511 miljarder euro till utvecklingsländer (1,2 miljarder till Asien och Latinamerika [ALA], 1 miljard till staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, AVS, [973 miljoner] och Sydafrika [50 miljoner], 2,55 miljarder euro till Medelhavsländerna och 328 miljoner euro till länder i Centralasien). Bland dessa medel var 657 miljoner euro avsedda för projekt inom områdena vatten och sanitet, hälso- och sjukvård samt utbildning.

39.

Europaparlamentet noterar att den oberoende utvärderingen av EIB:s externa mandat visar att EIB:s ansträngningar att övervaka projektens genomförande och se till att vara lokalt närvarande och följa upp miljöaspekter och sociala aspekter fortfarande verkar vara otillräckliga, då EIB endast indirekt förmår uppfylla mandatets krav vad gäller utvecklingsaspekterna.

40.

Europaparlamentet påminner om att en snäv fokusering på BNP-inriktad tillväxt varken automatiskt leder till en hållbar utveckling för alla eller minskar ojämlikheten. I det här sammanhanget anser parlamentet följaktligen att det krävs lämplig förmånlig kreditgivning och lämpliga personalresurser för att EIB ska kunna stödja målen för EU:s utvecklingssamarbete mer effektivt.

41.

Europaparlamentet uppmanar EIB att aktivt stödja projekt som syftar till utökat deltagande i det ekonomiska livet, dvs. främja lika tillträde till finansiella tjänster såsom lån, sparande och försäkringslösningar t.ex. genom stöd till mikrofinansinstitutioner.

42.

Europaparlamentet efterlyser resultatindikatorer som bättre kan påvisa mervärdet och effekterna av EIB:s insatser, och uppmanar EIB att förstärka sin interna expertis inom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och sociala/könsanknutna frågor.

43.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtaganden och den politik som EIB utvecklat för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet är dock oroat över den bristande transparensen vid tilldelning och övervakning av globala lån i beskattningshänseende. Parlamentet erinrar om att EIB bör se till att låntagarna inte utnyttjar skatteparadis eller använder andra skadliga skattemetoder, såsom missbruk av internpriser, som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB att kräva att finansiella mellanhänder offentliggör hur alla de globala lån som de erhåller används, inbegripet en rapport om deras aktivitet i varje enskilt land där de är verksamma.

44.

Europaparlamentet beklagar att EIB inte prioriterar investeringar i lokala företag i AVS-länderna. Parlamentet anser att övervakningen av globala lån eller lån till små och medelstora företag bör förbättras så att de finansiella mellanhänderna tillämpar EIB:s villkor korrekt, för att se till att ansvarsskyldighet, transparens och miljömässig hållbarhet garanteras vid användningen av medel som ställts till förfogande för lokala små och medelstora företag. Parlamentet anser att den definition av små och medelstora företag som används i var och en av de externa regionerna bör tydliggöras, varvid hänsyn bör tas till de lokala ekonomiernas struktur.

45.

Europaparlamentet begär att efterlevnad av EU:s standarder eller internationellt överenskomna standarder för miljö- och socialfrågor bör vara ett permanent villkor för att komma i fråga för finansiering från EIB, och att bolag eller företag som bryter mot dessa principer och/eller är registrerade i skatteparadis konsekvent bör uteslutas.

46.

Europaparlamentet välkomnar initiativet att ingå ett samförståndsavtal om samarbete mellan Europaparlamentet och EIB. Parlamentet betonar i detta sammanhang att parlamentet måste bli fullt delaktigt i diskussionen om att inrätta en ”EU-plattform för externt samarbete och utveckling”, och att transparens måste garanteras under förfarandet.

47.

Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra och optimera EU:s och medlemsstaternas finansieringsverksamhet till stöd för externt samarbete. Parlamentet stöder experternas förslag att samla all extern verksamhet i en separat enhet för att effektivisera hanteringen. Parlamentet erinrar om Europaparlamentets förslag att upprätta en EU-plattform för utvecklingssamarbete.

48.

Europaparlamentet rekommenderar en effektivisering av EIB:s verksamhet genom att EIB:s centrala funktion som ”den europeiska banken” bibehålls.

49.

Europaparlamentet begär att EIB i sina insatser utanför EU inte agerar utan att först ha försäkrat sig om att handelsreglerna mellan den stat där insatsen äger rum och EU inbegriper ömsesidighetsprincipen när det gäller tillämpningen av sociala, miljörelaterade och hälsorelaterade normer.

50.

Europaparlamentet erinrar om nödvändigheten av ett omfattande europeiskt tillsynssystem, som innebär att EIB måste uppfylla samma tillsynskrav som kreditinstitut. En sådan tillsyn bör omfatta kontroll av att EIB:s finansiella situation är god, att dess resultat mäts exakt och att reglerna för god praxis inom yrket efterlevs. Parlamentet upprepar att EIB ska bli föremål för tillsynskontroll.

51.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att tillhandahålla parlamentet en rättslig analys av de möjliga alternativen när det gäller tillsynen av EIB. Parlamentet medger att det finns institutionella svårigheter med hänsyn till den tänkbara roll som Europeiska centralbanken kan komma att spela i tillsynen av EIB. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i nära samarbete med euroländerna, undersöka alla möjligheter till tillsyn av EIB.

52.

Europaparlamentet föreslår att denna kontroll av regleringen ska

53.

Europaparlamentet uppmanar dock EIB-gruppen att även fortsättningsvis tillämpa en mycket ansvarsfull bankpraxis för att kunna bevara sin starka kapitalposition och bidra till tillväxten i den reala ekonomin. Parlamentet begär därför att EIB genomgår ett stresstest för att kontrollera återhämtningsförmågan för dess låneportfölj.

54.

Europaparlamentet välkomnar att EIB frivilligt följer de nuvarande kapitalkraven enligt Basel II och uppmanar EIB att även uppfylla de framtida kraven enligt Basel III.

55.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den senaste tidens utveckling i fråga om EIB:s kreditbetyg. Parlamentet uppmanar EIB att utforma och genomföra en strategi för att behålla kreditbetyget AAA, som utgör själva grunden för bankens verksamhet och är oumbärligt för denna. Parlamentet konstaterar att banken skulle uteslutas av vissa typer av investerare om kreditbetyget AAA inte behålls.

56.

Med tanke på EU:s och dess medlemsstaters investeringsbehov och det otillräckliga kapital som tillhandahålls av marknaderna, uppmanar Europaparlamentet EIB:s råd att godkänna en stor kapitalökning för EIB.

57.

Europaparlamentet påpekar att den övergripande kreditrisken i bankens låneportfölj har ökat, dels på grund av det ökade trycket på befintliga motparters kreditvärdighet, till följd av de fortsatta effekterna av den ekonomiska krisen, dels på grund av den högre kreditrisk som den nya verksamheten innebär. Parlamentet rekommenderar att EIB vidtar lämpliga åtgärder för att undvika försämringar av dess låneportfölj.

58.

Europaparlamentet påpekar att EU är i behov av ekonomisk tillväxt, som kan stimuleras genom att man investerar i forskning och utveckling samt främjar uppbyggnaden av transeuropeiska nät, samt att EIB:s verksamhet i detta sammanhang kan bidra till att förbättra de nuvarande ekonomiska utsikterna.

59.

Europaparlamentet anser att EIB bör genomföra mekanismer för att garantera att EU:s normer för miljö, sociala frågor, mänskliga rättigheter, insyn och upphandling respekteras i all dess finansiella verksamhet. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare förbättra insynen i utlåningsverksamhet genom finansiella mellanhänder och att förhindra användning av skatteparadis, internprissättning och skatteflykt.

60.

Europaparlamentet begär att EIB på en formell och transparent basis ska förse parlamentet med en årsrapport som innehåller relevanta uppgifter om EIB:s kapitalkrav, ansvarsförbindelser, transaktioner genom finansiella mellanhänder, risktagande, hävstångseffekt när det gäller dess finansieringsinsatser inom den privata sektorn och samarbete med EIF.

61.

Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att även fortsättningsvis bedriva ansvarsfull bankverksamhet för att kunna behålla sin mycket starka kapitalposition och bidra till tillväxten i den reala ekonomin. Parlamentet begär därför att EIB ska fortsätta att vara föremål för en strikt tillsynskontroll för att man ska kunna bedöma bankens kreditvärdighet samt kontrollera kvaliteten på bankens finansiella situation, vilka resultat som exakt uppnåtts och huruvida reglerna för god yrkespraxis respekterats. Parlamentet anser att EIB också skulle kunna genomgå ett stresstest för att bedöma bankens kreditvärdighet.

62.

Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att om så är lämpligt och före projektets godkännande, på sin webbplats tillhandahålla relevant information om mottagarna av långsiktiga lån och garantier, dess finansiella mellanhänder, kriterierna för att ett projekt ska vara stödberättigat och riskkapitallån till små och medelstora företag, i synnerhet om de belopp som utbetalats, antalet lån som beviljats samt de regioner och branscher som erhållit lån. Parlamentet rekommenderar att EIB:s roll blir mer fokuserad, selektiv, effektiv och resultatinriktad. Parlamentet begär också att man utvärderar de miljömässiga, sociala och makroekonomiska konsekvenserna av de projekt som stöds.

63.

Europaparlamentet anser att EIB, för att nå de små och medelstora företagen, framför allt bör bilda partnerskap på en högre nivå med transparenta och ansvarsfulla finansiella mellanhänder som är knutna till den lokala ekonomin.

64.

Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta arbetet för att se till att lån överförs till små och medelstora företag på ett effektivt sätt genom finansiella mellanhänder.

65.

Europaparlamentet uppmanar EIB att klargöra sin ståndpunkt om de så kallade EU-projektobligationerna eller andra innovativa finansiella instrument baserade på samfinansiering mellan EU:s och EIB:s budgetar. Parlamentet anser att kommissionen bör införa EU-projektobligationerna så snart som möjligt, helst före budgetperioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar EIB att aktivt delta i genomförandet av sådana initiativ. Parlamentet anser att genomförandet av kommissionens förslag om EU 2020-projektobligationerna skulle kunna bidra till utvecklingen av hållbara industrier och infrastrukturer i medlemsstaterna och på EU-nivå. Parlamentet understryker att förfaranden som införs i detta syfte uttryckligen bör fastställas i villkoren för ett projekts stödberättigande, vilka ska fastställas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet anser att krav när det gäller normer för miljö, sociala frågor, medborgerliga rättigheter och transparens bör uppfyllas i förbindelse med alla innovativa finansieringsinstrument.

66.

Europaparlamentet anser att EIB bör ta hänsyn till medlemsstaternas finansiella situation vid beslut om de infrastrukturer i vilka projektobligationernas pilotfas bör genomföras. I denna pilotfas bör prioritet ges åt projekt i medlemsstater med låg tillväxt och likviditetsproblem på finansmarknaderna.

67.

Europaparlamentet uppmanar EIB att utvärdera och vid behov se över eller utöka sin verksamhet i partnerländerna i södra Medelhavsområdet för att främja investeringar inom nyckelområden för den ekonomiska utvecklingen, en fungerande marknad, konkurrenskraften och skapandet av nya arbetstillfällen, och beakta den demokratiska processen och de rättsstatliga principerna i dessa länder. Parlamentet noterar att EIB:s utlåningsmandat för länderna i södra Medelhavsområdet nyligen ökade med 1 miljard euro, och anser att EIB bör offentliggöra utvecklingskonsekvenserna av sin nuvarande verksamhet i regionen.

68.

Europaparlamentet välkomnar den ökade rollen för EIB:s strukturprogramlån för att hjälpa medlemsstaterna att finansiera sina bidrag till program som stöds av EU:s strukturfonder. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med EIB för att se till att investeringar i infrastrukturprojekt inte skjuts upp till följd av de ekonomiska svårigheter som medlemsstaterna brottas med.

69.

Europaparlamentet anser att EIB bör genomföra en egen oberoende utvärdering av de jurisdiktioner där den verkar, för att bekämpa olagliga kapitalflöden och se till att den inte är inblandad i verksamhet vid finansiella offshore-centra.

70.

Europaparlamentet uppmanar EIB att utöka sin verksamhet i EU-medlemsstater med stora och bestående underskott i bytesbalansen i syfte att främja social och ekonomisk konvergens och öka den finansiella och politiska hållbarheten i den monetära unionen.

71.

Europaparlamentet ber EIB att klargöra och motivera sin ståndpunkt när det gäller utvecklingen av Femip till en Europa–Medelhavsbank.

72.

Europaparlamentet begär en översyn av EIB:s energipolitiska dokument från 2007 för att göra det förenligt med målen och färdplanerna för EU 2050.

73.

Europaparlamentet noterar att EIB under 2010 betalade 25,9 miljarder euro till de regioner i EU som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen.

74.

Europaparlamentet anser att i samband med de svårigheter som små och medelstora företag har för att få tillgång till krediter bör EIB ingå partnerskap med öppna och ansvarsskyldiga finansiella mellanhänder, som är knutna till den lokala ekonomin, och regelbundet offentliggöra information om utbetalade belopp, mottagarna av dessa belopp och de regioner och industrisektorer till vilka utbetalningar har gjorts.

75.

Europaparlamentet understryker hur viktiga programmen Jaspers, Jessica, Jeremie och Jasmine är för regional konvergens och sammanhållning i Europa liksom för stödet till små och medelstora företag. Parlamentet betonar också behovet av att de får tillräcklig finansiering, även under den nya programperioden (2014–2020). Parlamentet stöder EIB:s deltagande i Progress, det europeiska instrumentet för mikrokrediter. Parlamentet betonar vikten av EIB:s lån för den regionala konvergensen genom finansiering av strukturprogram.

76.

Europaparlamentet noterar en minskning i lånen till EIB till 60 miljarder euro för 2012 från 75 miljarder euro för 2011, inom ramen för det nya operativa programmet 2012–2014, enligt det årliga programmet som godkänts av styrelsen.

77.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s bistånd i samarbete med EU:s strukturfonder till länder med finansiella svårigheter, däribland beviljande av lån för att finansiera en del av den nationella finansieringen av projekt som finansieras av dessa fonder. Parlamentet gläder sig över att det skapas en garantifond i Grekland, finansierad med medel från den nationella strategiska referensramen och med medverkan och stöd från EIB, som förväntas bidra till genomförandet av offentliga investeringar.

78.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya klagomålsmekanism. Parlamentet konstaterar emellertid att mekanismen inte fungerade helt under 2010. Parlamentet noterar den stora ökningen av antalet klagomål när det gäller framför allt upphandlings-, miljö- och utvecklingsrelaterade aspekter samt sociala aspekter av finansierade projekt. Parlamentet ber EIB att före utgången av september 2012 förse Europaparlamentet med relevant information om uppföljningen av de klagomål som inkommer. Parlamentet välkomnar införandet av de förfaranden för behandling av klagomål (CMOP) som godkändes av EIB:s direktion i november 2011.

79.

Europaparlamentet uppmanar EIB att intensifiera sin uppmärksamhet vad gäller sociala aspekter (inklusive respekten för mänskliga rättigheter) inom projektcyklerna, både via förhandsanalyser och, särskilt, via övervakning under projektens genomförande och slutförande.

80.

Europaparlamentet begär att efterlevnad av EU:s standarder för miljö- och socialfrågor bör vara ett permanent villkor för att komma i fråga för finansiering från EIB, och att företag eller firmor som bryter mot dessa principer och är registrerade i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, konsekvent bör uteslutas.

81.

Europaparlamentet uppmanar EIB att upprätta tydliga resultatindikatorer som bättre kan påvisa mervärdet av finansieringsverksamheten, och att förstärka sin interna expertis inom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och sociala/jämställdhetsrelaterade frågor.

82.

Europaparlamentet begär att de finansiella garantier som EU ger EIB ska ersättas enligt en genomsnittlig ersättningsnivå för jämförbara garantier som fastställts på finansmarknaden. Den ersättning som beräknats på detta sätt kan bli föremål för ett beslut om bidrag från EU till EIB enligt sedvanliga förfaranden, om frånvaron av ersättning för denna garanti ingår i en ekonomisk modell som är förenlig med EU:s mål, särskilt avseende EU:s yttre verksamheter, och med reglerna för den inre marknadens funktion för att undvika snedvridning av konkurrensen gentemot den privata sektorn.

83.

Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att – för förbättra kontroll-, uppföljnings- och övervakningssystemens effektivitet och funktion liksom tillämpningen och genomförandet av instrumenten och mekanismerna – utarbeta riktlinjer för bästa praxis som även påvisar dålig praxis, där sådan har förekommit, för att man ska kunna dra lärdom av tidigare misstag.

84.

Europaparlamentet beklagar när det gäller transparensen att man i avsnittet om EIB:s kapital samt låneverksamhet under 2010 i EIB:s rapport för 2010 inte presenterade och bedömde risken med EIB-mekanismen i sig, som är en risk som bygger på ett mycket stort tecknat icke-inbetalt kapital hos medlemsstaterna, som är de enda andelsägarna och för vilka kreditvärderingen gradvis har försämrats sedan krisens början hösten 2008.

85.

Europaparlamentet föreslår att de medlemsstater som är anslutna till EIB antar en plan, exempelvis för perioden för Europa 2020-strategin, för inlösning av det tecknade icke-inbetalade kapitalet, vilket den 31 december 2010 uppgick till omkring 190 miljarder euro.

86.

Europaparlamentet noterar de alarmerande skillnaderna mellan de europeiska ekonomierna när det gäller konkurrenskraft och innovation.

87.

Europaparlamentet uppskattar att EIB under 2010 ökade investeringsbeloppet till förmån för klimatrelaterade projekt på områden såsom energieffektivitet, förnybar energi, transport, beskogning, innovation och anpassning till klimatförändringarna, från 16 miljarder euro föregående år till 19 miljarder euro, det vill säga 30 procent av det totala lånebelopp som beviljas i EU.

88.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s fokus på klimatförändringar, särskilt förnybara energikällor. EIB uppmanas att fokusera sitt engagemang i energisektorn på att ge alla tillgång till energi genom att stödja decentraliserade småskaliga projekt som inte är nätanslutna, särskilt på landsbygden. Parlamentet uppmanar EIB att avveckla projekt som i hög grad kan inverka på miljön, såsom stora dammar, avskiljning och lagring av koldioxid samt teknik i samband med fossila bränslen, så att man undviker att låsa utvecklingsländer vid dessa energilösningar.

89.

Europaparlamentet anser att EIB bör finansiera projekt som uppfyller stränga miljömässiga kriterier för att därmed främja en hållbar tillväxt och avvecklingen av miljöskadlig finansiering.

90.

Europaparlamentet uppmanar EIB att mer aktivt bidra till minskningen av kolanvändningen inom transportsektorn. Parlamentet anser i detta sammanhang att EIB bör prioritera projekt som minskar transportefterfrågan och utveckla kollektivtrafiken och kombinerad transport.

91.

Europaparlamentet uppmanar EIB att utarbeta en grå förteckning – i studiesyfte – över projekt baserade på teknik som trots att den respekterar de europeiska miniminormerna inte uppfyller de genomsnittliga europeiska miljönormerna.

92.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s stöd till sektorn för förnybar energi (som är av strategisk betydelse för uppfyllandet av EU:s klimatmål), vilket har ökat avsevärt under de senaste åren (6 miljarder euro 2010 jämfört med 500 miljoner euro 2006).

93.

Europaparlamentet gläder sig också över att EIB har förbättrat sin interna tekniska kapacitet genom att öka andelen projektexperter som huvudsakligen arbetar med projekt avseende energieffektivitet eller förnybar energi från 40 procent 2007 till 64 procent 2011.

94.

Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att tillämpa strängare kriterier för projekt som använder fossila bränslen som tyvärr fortfarande representerar 10 procent av finansieringen från EIB. Parlamentet betonar att tillämpningen av sådana kriterier är mycket viktig för att så snabbt som möjligt kunna fasa ut EIB-stödet till koldioxidintensiv energiproduktion.

95.

Europaparlamentet uppmanar EIB att säkerställa att fördelarna med EIB-finansierade projekt i utvecklingsländerna också gagnar lokalsamhällena, som när detta är lämpligt bör konsulteras i fråga om investeringsprojekt som kan få konsekvenser i de områden där de är belägna. Parlamentet anser att projektens miljömässiga integritet bör kontrolleras och att projekten bör respektera EU:s koldioxidminskningsmål.

96.

När det gäller den biologiska mångfalden uppmanar Europaparlamentet EIB att basera sin verksamhet på principen om att nettoförluster ska undvikas. Parlamentet fäster i detta avseende uppmärksamheten vid standarderna för Business and Biodiversity Offsets Programme (BBOP).

97.

Europaparlamentet uppmanar bestämt EIB att öka finansieringen av projekt avseende förvaltning av vattentillgångar, med särskild tonvikt på länder i södra Medelhavsområdet där det är särskilt viktigt att säkra en hållbar försörjning.

98.

Europaparlamentet vill uppmärksamma EIB på den allt större bristen på råvaror. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka hur banken kan bidra till att effektivisera utnyttjandet av råvaror i EU.

99.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att utforma innovativa finansieringsinstrument för investeringar genom gemensamma budgetar som stöder biologisk mångfald, och uppmanar EIB-gruppen att tillhandahålla därmed sammanhörande tekniska och finansiella rådgivningstjänster som är förenliga med EIB:s normer för miljöprestanda.

100.

Europaparlamentet uppmanar EIB att stödja projekt som syftar till att främja den biologiska mångfalden och vattenförvaltningen och att förpliktiga sig till att inte finansiera projekt som innebär en väsentlig förändring av viktiga naturliga livsmiljöer eller produktion av förbjudna ämnen, omfattande dammprojekt som inte respekterar rekommendationerna från Världskommissionen om dammar och utvinningsprojekt (olja, gas och mineraler) som skulle få förödande miljömässiga och sociala effekter och som inte respekterar rekommendationerna i Världsbankens Extractive Industries Review.

101.

Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att tillämpa stränga villkor i fråga om kol- och brunkolsbaserade energiproduktionsprojekt som fortsätter att vara berättigade till stöd från EIB i enlighet med EU:s politiska mål om försörjningstrygghet. Parlamentet betonar hur viktigt det är att tillämpa dessa villkor i syfte att så snart som möjligt gradvis avveckla EIB:s stöd till energiproduktion med höga koldioxidutsläpp.

102.

Europaparlamentet uppmanar återigen EIB att fullt ut anpassa sin verksamhet till EU:s mål om en snabb övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och att anta en plan för gradvis avveckling av lån till projekt där fossila bränslen används, däribland lån till kolkraftverk. Parlamentet efterlyser även en fördubbling av insatserna för att öka användningen av förnybar energi och energieffektiv teknik.

103.

Europaparlamentet uppmanar bestämt EIB att förbättra sitt bedömnings- och urvalssystem för projekt, undvika att stödja projekt med en negativ inverkan på klimatet samt stärka övervakningen av projektens genomförande. Banken bör årligen rapportera om de resultat som uppnås genom investeringar för att förebygga klimatförändringar.

104.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen i samarbete med EIB, med tanke på EIB:s personalresurser och erfarenhet av finansiering av storskalig infrastruktur, utför en strategisk reflektion om finansieringen av dessa investeringar, utan att utesluta någon hypotes: bidrag, inlösning av belopp som tecknats av medlemsstaterna av kapital i EIB, EU:s teckning av kapital i EIB, lån, innovativa instrument, finansieringstekniska instrument anpassade till långsiktiga projekt som inte är omedelbart vinstgivande, utveckling av garantisystem, inrättande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansieringskonsortier med deltagande av europeiska, nationella och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap osv.

105.

Europaparlamentet erinrar dessutom om att Europa 2020-strategin endast kommer att vara trovärdig om den kompletteras med tillräckliga ekonomiska resurser, och förespråkar därför en mer framträdande roll för EIB när det gäller att förstärka strukturfondernas katalytiska roll och hävstångsfunktion samt vidareutveckling och optimal användning av innovativa finansieringsinstrument, tillsammans med EIB och EIF och andra internationella finansiella institutioner på ömsesidig basis (t.ex. kombinerad finansiering med bidrag och lån, riskkapitalinstrument, nya former för riskdelning och garantier).

106.

Europaparlamentet uppmanar EIB:s styrande organ att överväga möjligheten att Europeiska unionen blir andelsägare i banken vid sidan av medlemsstaterna, eftersom detta enligt parlamentet skulle stärka samarbetet mellan EIB och kommissionen.

107.

Europaparlamentet uppmanar EIB att stödja uppbyggnaden av förtroende i medlemsstater som upplever eller hotas av allvarliga svårigheter när det gäller deras finansiella stabilitet i euroområdet, genom att delta i investeringsprojekt i dessa länder och erbjuda garantier som mildrar den ökade landsrisken.

108.

Europaparlamentet anser att ändringarna av Lissabonfördraget och EIB:s ökade betydelse för en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden innebär att EIB bör få ett större ansvar gentemot EU-medborgarna genom att bli föremål för ett ansvarsfrihetsförfarande från Europaparlamentets sida när det gäller utnyttjande av offentliga medel från EU-budgeten eller Europeiska utvecklingsfonden, som förvaltas av EIB.

109.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande att utveckla en ny ram för att mäta utvecklingseffekter (ramverket för resultatmätning, REM) i syfte att utvärdera projekt både i förhand och efterhand från och med januari 2012. Parlamentet uppmanar EIB att öka insynen vid tillämpningen av detta ramverk genom att tillkännage samtliga indikatorer, offentliggöra övervakningsrapporter och informera om åtgärder som vidtagits. Parlamentet begär att bli informerat om de förbättringar i resultatövervakningen som uppnåtts genom REM.

110.

Europaparlamentet gläder sig över att den finansiella och kontraktsmässiga övervakningen av projekt har förstärkts genom upprättandet av en ny arbetsgrupp för övervakning. Parlamentet begär att bli informerat om de resultat och förbättringar som uppnåtts av den nya arbetsgruppen för övervakning.

111.

Europaparlamentet uppmanar EIB att delta i finansieringen av investeringsprojekt som har till syfte att stödja forskning, utveckling och innovation i de länder och regioner som drabbas oproportionerligt hårt vid externa asymmetriska ekonomiska chocker.

112.

Europaparlamentet uppmanar EIB att koppla sin finansiering till insatser för att bidra till fattigdomsminskning och uppnåendet av millennieutvecklingsmålen, mänskliga rättigheter, företagens sociala ansvar, rimliga arbetsförhållanden, miljöprinciper samt gott styre, via genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut 1080/2011/EU.

113.

Europaparlamentet välkomnar Europa 2020-initiativet om projektobligationer, som en riskdelningsmekanism mellan kommissionen och EIB, som ger stöd upp till en viss nivå från EU-budgeten, vilket bör förbättra utnyttjandet av EU-medlen och ytterligare locka till sig finansiering från den privata sektorn för enskilda infrastrukturprojekt i enlighet med Europa 2020-målen. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra en pilotfas av initiativet innan slutet av programplaneringsperioden 2007–2013 för att bedöma systemets effektivitet.

114.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som EIB har gjort när det gäller att fastställa tydliga förfaranden gentemot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet stöder bankens princip att inte delta i någon verksamhet som genomförs via en icke samarbetsvillig jurisdiktion. Parlamentet uppmanar EIB att utvärdera genomförandet av EIB:s ”Politik gentemot svagt reglerade eller icke samarbetsvilliga jurisdiktioner” och hur denna fungerar, och att avlägga en rapport till parlamentet före utgången av 2012. Parlamentet uppmuntrar EIB att regelbundet granska och uppdatera sin denna politik för att garantera att EIB:s finansieringsverksamheter inte bidrar till någon form av skatteundandragande, penningtvätt eller finansiering av terrorism.

115.