1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/1

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/4

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/5

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32013M6975. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/6

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/7

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/8

1.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att den anmälda transaktionen utgör en koncentration i den mening som avses I artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning.

2.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att den anmälda transaktionen har en unionsdimension enligt artikel 1 i koncentrationsförordningen.

3.

Rådgivande kommittén instämmer i den definition av de relevanta produktmarknaderna som kommissionen ger i sitt utkast till beslut.

När det gäller definitionen av produktmarknaderna instämmer kommittén i synnerhet i att konsekvenserna av den anmälda transaktionen måste bedömas på följande marknader:

4.

Rådgivande kommittén instämmer i de definitioner av de relevanta geografiska marknaderna som kommissionen ger i sitt utkast till beslut.

När det gäller definitionen av den geografiska marknaden instämmer rådgivande kommittén i synnerhet i att konsekvenserna av den föreslagna transaktionen måste bedömas på följande marknader:

5.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens bedömning att den anmälda transaktionen sannolikt inte kommer att ge upphov till samordningseffekter som påtagligt kan hämma en effektiv konkurrens på marknaden för grossisthandel med fysisk musik på nationell nivå och på marknaden för grossisthandel med digital musik på EES-nivå och på nationell nivå.

6.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens bedömning att den anmälda koncentrationen sannolikt inte avsevärt kommer att hindra en effektiv konkurrens på grund av konkurrensbegränsande vertikala och/eller konglomerateffekter, som kan leda till utestängning av den sammanslagna enhetens kunder eller konkurrenter på de relevanta marknaderna som anges i utkastet till beslutet.

7.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionens bedömning att den anmälda transaktionen sannolikt skulle leda till påtagliga hinder för den effektiva konkurrensen på följande marknader:

8.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens analys av i) piratkopiering ii) köparstyrka och iii) marknadstillträde, och slutsatsen att de inte är av sådana art att de på ett avgörande sätt kan motverka de påtagliga hinder för effektiv konkurrens som sannolikt följer av den anmälda transaktionen.

9.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att de slutliga åtaganden som gjordes av den anmälande parten den 25 augusti 2012 (nedan kallade de slutliga åtagandena) till fullo löser de konkurrensproblem som kommissionen konstaterat på grossistmarknaden för digitalt inspelad musik både på EES-nivå och nationell nivå.

En minoritet avstår från att rösta.

10.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens slutsats att den anmälda transaktionen, förutsatt att de slutliga åtagandena helt och hållet fullgörs, sannolikt inte påtagligt hämmar en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller på en väsentlig del av den.

En minoritet avstår från att rösta.

11.

Kommittén är enig med kommissionen om att den anmälda koncentrationen därför bör förklaras förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion, i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen samt artikel 57 i EES-avtalet.

En minoritet avstår från att rösta.

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/10

(1)

Den 17 februari 2012 mottog Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 4 i koncentrationsförordningen (2) en anmälan om en planerad koncentration genom vilken Universal Music Holdings Limited (nedan kallat Universal) genom köp av andelar skulle förvärva kontroll, i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, över tillgångar i form av inspelad musik tillhörande EMI Group Global Limited (nedan kallat EMI) (Universal och EMI kallas nedan parterna).

(2)

Den 23 mars 2012 inledde kommissionen ett förfarande i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen. Ett meddelande om invändningar sändes till Universal den 19 juni 2012 med en svarstid på två veckor, som GD Konkurrens förlängde med två dagar på begäran av Universal.

(3)

I meddelandet om invändningar angav kommissionen att dess preliminära undersökningsresultat visade att den anmälda koncentrationen skulle innebära ett betydande hinder för en effektiv konkurrens på marknaden för grossistförsäljning av digital musik på EES-nivå och i 25 medlemsstater (3) samt på marknaden för grossistförsäljning av fysisk inspelad musik i 22 medlemsstater. (4)

(4)

Universal lämnade in sitt svar på meddelandet om invändningar inom tidsfristen utan att begära ett muntligt hörande.

(5)

Den huvudsakliga förfarandefråga som detta ärende avser gäller tillgången till ärendeakten och användningen av datarummet.

(6)

Redan innan meddelandet om invändningar hade utfärdats begärde Universal tillgång till uppgifter från tredje part som hade samlats in av GD Konkurrens och som chefsekonomens arbetslag hade använt i sin analys. Universal hävdade att tillgång var nödvändig för att inte skada bolagets rätt till försvar och för att identifiera möjliga åtaganden.

(7)

GD Konkurrens avslog denna begäran, eftersom den information som begärdes ingick i ärendeakten, till vilken tillgång ska beviljas först efter delgivning av meddelandet om invändningar, såsom det fastställs i artikel 17.1 i genomförandeförordningen. (5) När det gäller Universals argument avseende åtaganden svarade GD Konkurrens att det eventuella dataarbete som kommissionen utfört inte påverkade Universals förmåga att lämna in lämpliga korrigeringsåtgärder innan meddelandet om invändningar utfärdades.

(8)

Universal begärde därefter, innan meddelandet om invändningar hade sänts, att jag skulle se över de datarumsregler som GD Konkurrens hade fastställt för detta förfarande (nedan kallade reglerna). Universal hävdade att dess rätt till försvar hade åsidosatts av huvudsakligen följande tre skäl: För det första var uppgiftsutlämningens omfattning för snäv, eftersom Universal inte hade möjlighet att få tillgång till de rådata och relevanta koder som använts för att erhålla de slutliga datauppsättningar som chefsekonomens arbetslag hade grundat sin analys på. Universal påstod emellertid att denna information var nödvändig för att dess externa ekonomiska rådgivare skulle kunna kontrollera huruvida den analys som chefsekonomens arbetslag gjort var korrekt och huruvida uppgifterna var tillförlitliga. Universal påstod för det andra att de särskilda bestämmelser i reglerna som begränsade användningen av uppgifterna hindrade Universals externa ekonomiska rådgivare från att ordentligt kontrollera och testa den analys som gjorts av chefsekonomens arbetslag. Universal påstod slutligen att det var onödigt, oproportionerligt och oskäligt att anonymisera de uppgifter som chefsekonomens arbetslag använt. Universal hävdade att anonymiseringen hindrade dess externa ekonomiska rådgivare från att förstå det specifika faktiska sammanhang i vilket uppgifterna genererats.

(9)

GD Konkurrens motiverade dessa restriktioner med att det rörde sig om särskilt kommersiellt känsliga uppgifter från kunder och konkurrenter och hänvisade till domen i målet Tetra Laval. (6)

(10)

Eftersom koncentrationsärenden ska behandlas skyndsamt såg jag över reglerna med tillämpning av följande principer: Mottagaren av meddelandet om invändningar måste ges fullständig tillgång till all bevisning som är till dennes nackdel. Om bevisningen är konfidentiell, måste tillgång ges i den mån det är absolut nödvändigt med hänsyn till mottagarens rätt till försvar. När det gäller kvantitativ bevisning, som var föremålet för Universals begäranden, innebär detta att mottagaren normalt måste kunna genomföra tre processer. För det första måste mottagaren ha möjlighet att upprepa den analys som genomförts av chefsekonomens arbetslag (dvs. tillgång måste ges till de uppgifter och den metod som använts). För det andra måste mottagaren kunna testa kommissionens analys (dvs. tillgång måste ges till utrangerade uppgifter, alternativa variabler och information som förklarar avvikande värden etc.). Slutligen måste mottagaren ges möjlighet att verifiera uppgifternas tillförlitlighet åtminstone genom slumpmässiga kontroller. Om mottagarens externa rådgivare vid en slumpmässig kontroll kan peka ut konkreta och specifika misstag kan ytterligare tillgång beviljas beroende på misstagens omfattning och räckvidden av de uppgifter som faktiskt ingår i ärendeakten. Mot denna bakgrund förefaller det, med hänsyn till att uppgifterna ofta är av konfidentiell natur, motiverat att tillämpa restriktioner, särskilt genom att kräva att a) mottagaren ska förklara för kommissionen vad det är som dess externa rådgivare avser att göra, och att b) beräkningarna ska genomföras under övervakning av kommissionens tjänstemän.

(11)

Genom en skrivelse av den 18 juni 2012 svarade jag Universal att reglerna hade ändrats i enlighet med ovan angivna principer efter diskussioner med GD Konkurrens. När det gäller uppgiftsutlämningens omfattning förtydligades reglerna så att det bekräftades att alla rådata och koder skulle ingå i datarummet. Restriktionerna för användningen av data mildrades för att Universals externa ekonomiska rådgivare skulle kunna genomföra de tester och kontroller av den analys som genomförts av chefsekonomens arbetslag och som angetts i skrivelsen. När det gäller anonymiseringen av uppgifter betonade jag att kommissionen ansåg att uppgifterna innehöll särskilt känsliga affärshemligheter, och att det skulle undergräva vissa uppgiftslämnares konkurrensställning om de lämnades ut. Mot bakgrund av den ytterligare tillgång som de ändrade reglerna medgav och de tekniska förklaringar som jag fått från GD Konkurrens, ansåg jag att Universals externa ekonomiska rådgivare nu hade möjlighet att utföra de beräkningar som hade specificerats tillräckligt i begäran och att det därför inte var absolut nödvändigt att häva anonymiseringen. Slutligen påpekade jag att Universal hade möjlighet att lämna in ytterligare motiverade skrivelser till mig i den händelse att Universals externa ekonomiska rådgivare skulle stöta på specifika konkreta exempel med oförklarliga datamönster och hade skäl att anse att ytterligare tillgång ändå var nödvändig för att garantera Universals rätt att bli hörd.

(12)

Genom en skrivelse av den 19 juni 2012 begärde Universal att jag skulle ändra reglerna ytterligare, eftersom de fortfarande innehöll begränsningar av användningen av de uppgifter som chefsekonomens arbetslag använt sig av, vilket skadade Universals rätt till försvar. Universal hävdade framför allt, med hänvisning till specifika beräkningar, att dess externa ekonomiska rådgivare inte kunde kontrollera tillförlitligheten och korrektheten hos vissa uppgifter och uträkningar. Som svar på Universals ytterligare krav, som hade specificerats tillräckligt, ändrades reglerna ytterligare för att ge Universals externa ekonomiska rådgivare bättre möjligheter att kontrollera tillförlitligheten och korrektheten samt göra ytterligare beräkningar.

(13)

Universal beviljades tillgång till ärendeakten den 20 juni 2012.

(14)

Genom en motiverad begäran av den 22 juni 2012 återupprepade Universal formellt, för det första, sin tidigare begäran om att beviljas fullständig tillgång till de kvantitativa uppgifter i analysen som var till dess nackdel och förnyade sina tre klagomål när det gäller begränsningen av tillgången till uppgifter, restriktionerna för användningen av de uppgifter som chefsekonomens arbetslag använt och anonymiseringen. Universal begärde, för det andra, att dess externa juridiska rådgivare skulle beviljas tillgång till datarummet. Universal hävdade att tillgång till datarummet var nödvändigt för att garantera dess rätt till försvar, eftersom de externa juridiska rådgivarna behövde i) kunna gå igenom informationen i datarummet och eventuella konfidentiella analyser som de externa ekonomiska rådgivarna utfört, ii) se det konfidentiella innehållet i datarumsrapporten, som Universal endast skulle erhålla i en icke-konfidentiell version, och iii) ge råd om datarumsförfarandets förenlighet med reglerna.

(15)

Jag avslog båda delarna av Universals begäran genom ett beslut som antogs den 29 juni 2012 i enlighet med artikel 7 i beslutet om kompetensområde. Enligt den tekniska information som jag hade erhållit från GD Konkurrens tillät reglerna, när det gäller de beräkningar som hade specificerats tillräckligt, att Universals externa ekonomiska rådgivare i vissa fall genomförde alla beräkningar de ville. I andra fall kunde de externa ekonomiska rådgivarna föreslå vilka beräkningar som skulle genomföras och diskutera förslagen med kommissionen. Vissa beräkningar kunde inte genomföras, eftersom ärendeakten inte innehöll nödvändiga uppgifter. När det gäller det begärda utlämnandet av anonymiserade uppgifter hade Universal inte lämnat konkret och specifik bevisning för att det var absolut nödvändigt för att Universal skulle kunna utöva sin rätt till försvar.

(16)

Jag avslog även den andra delen av Universals begäran, dvs. att dess externa juridiska rådgivare skulle få tillträde till datarummet. Tillträde till datarummet skulle ha gått utöver själva syftet med datarummet som var att ge parternas externa ekonomiska rådgivare tillgång till de kvantitativa data som kommissionen samlat in. I den utsträckning datarummet innehåller tredje parters affärshemligheter innebär förfarandet ett undantag från kommissionens allmänna skyldighet att inte lämna ut konfidentiell information. Eftersom förfarandet är ett undantag är strikta säkerhetsåtgärder nödvändiga för att undvika också oavsiktligt utlämnande av uppgifterna. Jag konstaterade att Universals rätt till försvar inte kräver att dess externa juridiska rådgivare får direkt tillträde till datarummet, eftersom det räcker att de externa advokaterna i de tre situationer som Universal påpekat kan kommunicera med de externa ekonomiska rådgivarna utanför datarummet.

(17)

Samma dag som beslutet om avslag antogs begärde Universal, som hade erhållit en kopia av beslutet i förväg, att jag skulle se över mitt beslut och återupprepade i stort sett sina tidigare argument om de restriktioner som ålagts dess externa ekonomiska rådgivare och omöjligheten för dem att utföra vissa analyser. Universal hävdade även än en gång att dess externa juridiska rådgivare borde få direkt tillgång till de datauppsättningar i oredigerad form som chefsekonomens arbetslag hade använt, eftersom detta var nödvändigt för att garantera att Universals rätt till rättslig representation och juridisk rådgivning inte allvarligt begränsades.

(18)

Efter att på nytt noggrant ha övervägt Universals argument beslutade jag den 12 juli 2012 att vidmakthålla mitt ursprungliga beslut. För det första tillät reglerna, tvärtemot vad Universal påstod, att Universals externa ekonomiska rådgivare utförde den begärda analysen i datarummet. Den omständigheten att de externa ekonomiska rådgivarna inte använde sig av denna möjlighet var inget skäl till att jag skulle se över mitt tidigare beslut eller reglerna på denna punkt. För det andra är det visserligen riktigt att en part i förfarandet bör ha tillgång till en effektiv rättslig representation och juridisk rådgivning som en del av rätten till försvar, men detta ändrar inte kravet på att det måste visas att tillgång till konfidentiell information är absolut nödvändigt för utövandet av denna rättighet.

(19)

För det fallet att parterna eventuellt hade missförstått reglerna eller tolkat dem felaktigt uppmanade jag Universal att kontakta GD Konkurrens för att diskutera eventuella förslag om ytterligare regressionsanalyser som Universals externa ekonomiska rådgivare kanske ville utföra. I så fall skulle datarummet göras tillgängligt för detta specifika syfte. GD Konkurrens kontaktade dessutom uppgiftslämnarna på mina vägnar för att få deras medgivande till att en av Universals externa juridiska rådgivare skulle få komma in i datarummet, så att de externa ekonomiska rådgivarna kunde få hjälp på platsen med att tolka reglerna. Universal beslutade emellertid att inte utnyttja detta undantagserbjudande om tillträde.

(20)

Den 26 och 27 juni 2012 gjorde Universal gällande att GD Konkurrens felaktigt hade avslagit Universals begäran om att dess externa ekonomiska rådgivare skulle få lämna den konfidentiella versionen av en av sina datarumsrapporter till Universals externa juridiska rådgivare och (i redigerad form) till Universal. Den information som begäran avsåg rörde parternas royaltyandelar per plattform som erbjöd digital inspelad musik till slutkonsumenter, vilka de externa ekonomiska rådgivarna hade beräknat på grundval av data i datarummet. Universal påstod att GD Konkurrens genom att vägra att lämna ut informationen i fråga nekade tillgång till både bevisning som var till nackdel och styrkande bevisning, eftersom informationen enligt Universals åsikt kunde användas för att vederlägga kommissionens preliminära slutsats att de marknadsandelar som beräknats av IFPI (7) var mer tillförlitliga än de marknadsandelar som beräknats av parterna. Efter diskussioner och möten mellan Universals externa juridiska och ekonomiska rådgivare, GD Konkurrens och företrädare för förhörsombudets kontor enades man om att till Universal lämna ut i) uppgifter om exakta royaltyandelar som inte ansågs avslöja konfidentiell information, ii) intervall för annan mer konfidentiell information om andelar och bekräftelse på huruvida royaltyandelarna låg under 40 %, och iii) textuella beskrivningar av samtliga royaltyandelar.

(21)

Genom beslut av den 4 juli 2012 som fattades i enlighet med artikel 7 i beslutet om kompetensområde avslog jag Universals begäran om tillgång till den konfidentiella informationen i de externa ekonomiska rådgivarnas datarumsrapport. Eftersom det fanns en verklig möjlighet att Universal, och i viss utsträckning också de externa juridiska rådgivarna, i omvänd ordning skulle kunna få fram viss känslig information, om bolaget gavs tillträde till återstående konfidentiella uppgifter om royaltyandelar (dvs. andelar som inte omfattas av kategori i ovan), och mot bakgrund av den ytterligare tillgång som bolaget beviljats enligt ii och iii ovan, drog jag slutsatsen att ytterligare tillgång inte var absolut nödvändigt för att skydda Universals rätt till försvar. Universals rådgivare valde emellertid att inte använda sig av den ytterligare tillgång som beviljats enligt iii ovan. Universals rättigheter åsidosattes inte, eftersom dess externa juridiska rådgivare kunde använda den tillhandahållna informationen som styrkande bevisning eller för att motbevisa uppgifter som var till Universals nackdel.

(22)

I enlighet med artikel 16.1 i genomförandeförordningen godkände jag begäranden från Impala, Merlin BV, Warner Music Group, Sony Music, Beggars Group Ltd., de brittiska upphovsrättsorganisationerna MCPS och PRS samt skivbolagen Naïve och Because Music om att höras i egenskap av berörda tredje personer.

(23)

Den 25 juli 2012 sände kommissionen en faktaskrivelse till parterna med ytterligare uppgifter om de stora bolagens relativa marknadsställning, till stöd för kommissionens invändningar i det slutliga beslutet. Parterna fick tid på sig fram till och med den 1 augusti 2012 att inkomma med skriftliga synpunkter. I sitt svar av den 1 augusti 2012 hävdade parterna att faktaskrivelsen hade ändrat teorin om skadeverkning i meddelandet om invändningar, vilket ”ändrade grundförutsättningarna för de preliminära invändningarna” mot dem.

(24)

GD Konkurrens svarade på skrivelsen den 3 augusti 2012 och påpekade att de nya sakuppgifterna stödde kommissionens preliminära undersökningsresultat i meddelandet om invändningar att Universal var större än något annat av de stora bolagen i ett antal länder. GD Konkurrens påpekade också att faktaskrivelsen endast innehöll rena faktauppgifter till stöd för de befintliga teorierna om skadeverkningar i meddelandet om invändningar och inte som sådan införde en ny teori om skadeverkningar grundad enbart på de stora bolagens relativa storlek. Parterna gavs möjlighet att inkomma med ytterligare synpunkter, men beslutade att inte göra detta. Följaktligen anser jag denna fråga vara avslutad.

(25)

För att åtgärda de konkurrensproblem som kommissionen identifierat i meddelandet om invändningar lämnade parterna in åtaganden den 27 juli 2012 i enlighet med artikel 8.2 i koncentrationsförordningen. Marknadstestet avseende denna uppsättning åtaganden inleddes samma dag i syfte att samla in synpunkter från relevanta marknadsaktörer om huruvida åtagandena är effektiva och kan återställa en effektiv konkurrens på de marknader där konkurrensproblem identifierats.

(26)

Mot bakgrund av resultaten av marknadstestet lämnade parterna in en reviderad uppsättning åtaganden den 13 augusti 2012, men ändrade dem sedan den 17 augusti 2012. Slutliga åtaganden lämnades in den 25 augusti 2012. Kommissionen drog slutsatsen att de åtaganden som föreslagits av parterna den 25 augusti 2012 var tillräckliga för att åtgärda alla kvarstående problem när det gäller den föreslagna transaktionens förenlighet med den inre marknaden.

(27)

I enlighet med artikel 16 i beslutet om kompetensområde har jag granskat huruvida utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har getts tillfälle att yttra sig om, och mitt svar på denna fråga är ja.

(28)

Avslutningsvis anser jag att alla deltagare i förfarandet har getts möjlighet att effektivt utöva sina processuella rättigheter i detta ärende.

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/15

(1)

Universal Musik Holdings Limited (nedan kallat UMHL) är ett helägt dotterbolag till Universal International Musik BV, som är moderbolag i Universal Musik Group (nedan kallat Universal eller den anmälande parten, Förenade kungariket). Universal är världens ledande musikbolag. Dess verksamhet består av att upptäcka, utveckla och marknadsföra musikartister (en verksamhet som kallas ”Artist and Repertoire” eller ”A&R”) samt av grossistförsäljning av inspelad musik. Bolaget har även verksamhet inom andra områden, t.ex. återförsäljning online av musik, fonogramutgivning, managerverksamhet, marknadsföring, ledning av evenemang och evenemangsplatstjänster. Universal ägs i sista hand av Vivendi SA.

(2)

Vivendi SA (nedan kallat Vivendi, Frankrike) är Universals slutliga moderbolag. Vivendi är ett internationellt mediebolag med verksamhet inom telekommunikation, skapande och distribution av innehåll och TV-kanaler, återförsäljning av digital musik och videospel.

(3)

EMI Group Global Limited (nedan kallad EMI Group, Förenade kungariket) bedriver verksamhet inom upptäckt, utveckling och marknadsföring av musikartister och grossistförsäljning av inspelad musik. EMI Group har även verksamhet inom andra områden, t.ex. återförsäljning av musik, fonogramutgivning, managerverksamhet och marknadsföring.

(4)

Den 17 februari 2012 mottog kommissionen i enlighet med artikel 4 i koncentrationsförordningen en anmälan om en planerad koncentration genom vilken bolaget UMHL genom köp av andelar skulle förvärva kontroll, i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, över EMI Groups tillgångar i form av inspelad musik.

(5)

Den 11 november 2011 ingick Vivendi och Universal, å ena sidan, och EMI Group, å andra sidan, ett aktieförvärvsavtal enligt vilket Universal skulle förvärva EMI Groups verksamhet inom A&R och grossistförsäljning av inspelad musik, samt EMI Groups verksamhet inom återförsäljning av inspelad musik, vissa begränsade utgivningsrättigheter (främst rättigheter som innehas av EMI Christian Musik Group) samt managerverksamhet och marknadsföringsverksamhet. De tillgångar som omfattas av den föreslagna koncentrationen kallas tillsammans ”EMI” i kommissionens beslut.

(6)

Som ett resultat av den föreslagna transaktionen kommer EMI att kontrolleras helt av Universal. Transaktionen utgör därför en koncentration i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen. Transaktionen har en EU-dimension i den mening som avses i artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

(7)

Efter att ha prövat anmälan antog kommissionen ett beslut den 23 mars 2012, i vilket den drog slutsatsen att transaktionen omfattas av tillämpningsområdet för koncentrationsförordningen och ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden och EES-avtalets funktion. Kommissionen beslutade därför att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

(8)

Den 19 juni 2012 sändes ett meddelande om invändningar till den anmälande parten i enlighet med artikel 18 i koncentrationsförordningen. Universal svarade på meddelandet om invändningar den 6 juli 2012.

(9)

För att åtgärda de konkurrensproblem som angavs i meddelandet om invändningar lämnade den anmälande parten in åtaganden den 27 juli 2012. Tidsfristen för att anta ett beslut enligt artikel 8 i koncentrationsförordningen förlängdes därför med 15 arbetsdagar i enlighet med artikel 10.3 i förordningen. Den anmälande parten lämnade in en ny uppsättning åtaganden den 13 augusti 2012, som senare ändrades den 25 augusti 2012.

(10)

Den föreslagna koncentrationen har sin tyngdpunkt i sektorn för inspelad musik, eftersom både Universal och EMI har sin kärnverksamhet i denna sektor. Sektorn för inspelad musik i EES i dag kännetecknas av närvaron av fyra världsomspännande musikbolag (Universal, Sony, EMI och Warner, som tillsammans utgör de ”stora bolagen”) och ett stort antal betydligt mindre musikbolag (”oberoende bolag” eller ”indiebolag”).

(11)

Industrin för inspelad musik överlag har både globalt och inom EES upplevt en kraftigt minskad musikförsäljning under det senaste årtiondet på grund av tillgången till musik via lagliga digitala tjänster, men även via digital piratkopiering. Trots denna nedgång, som kraftigast har drabbat den fysiska försäljningen, står försäljningen av fysisk musik fortfarande för omkring 80 % av den totala musikförsäljningen inom EES. Försäljningen av digital musik förväntas öka betydligt under de närmaste åren och nå en punkt där den kommer att överstiga försäljningen av fysisk musik.

(12)

Värdekedjan i sektorn för inspelad musik börjar med upptäckt och utveckling av artister samt inspelning av deras musik, i syfte att utnyttja upphovsrätten till ljudinspelningarna, vilket är en verksamhet som kallas A&R (Artist and Repertoire). Huruvida ett bolag lyckas eller misslyckas med sin A&R-verksamhet är avgörande för dess framgång på marknaden för inspelad musik.

(13)

Nästa nivå i värdekedjan för inspelad musik omfattar musikbolagens försäljning eller licensering av sin repertoar till grossister och återförsäljare, samt till vissa kategorier av slutanvändare (tv- och radiokanaler).

(14)

Inspelad musik omfattar en rad olika fysiska produkter (såsom cd-skivor – singlar och album/samlingsalbum – och dvd-skivor – audio och video) och digitala produkter, som musikbolagen säljer till återförsäljare som i sin tur säljer dem vidare till slutanvändare. Musikbolagen kan dessutom också licensiera sin repertoar till tillhandahållare av audio- eller videotjänster som strömmas digitalt.

(15)

Det finns olika kategorier av fysiska återförsäljare (förutom grossister, som fungerar som mellanhänder mellan musikbolagen och återförsäljarna), varav de viktigaste är stormarknader, e-handlare och specialiserade återförsäljare.

(16)

När det gäller digitala återförsäljningskanaler sprids musik online huvudsakligen genom nerladdning och strömning. Nerladdningen står för närvarande för huvuddelen av onlineintäkterna. Strömningstjänsterna ökar emellertid och många marknadsaktörer förväntar sig att intäkterna från strömning kommer att öka betydligt i framtiden.

(17)

Strömningstekniken har också möjliggjort utvecklingen av nya plattformar och affärsmodeller under de senaste åren. Tillhandahållare av internettjänster och mobiloperatörer erbjuder allt oftare musikströmningstjänster, antingen genom att utveckla tjänster under sina egna varumärken (ofta hopbuntade med telekomabonnemang) eller via partnerskap med befintliga plattformar för strömning. En del strömningstjänster erbjuds också i partnerskap med webbplatser för sociala nätverk. Slutligen har det även utvecklats molnmusiktjänster som erbjuder användarna en möjlighet att lagra sin musik på fjärrservrar.

(18)

I sina tidigare beslut som avser sektorn för inspelad musik (2) har kommissionen inte definierat vad som utgör marknaden i föregående led när det gäller A&R. A&R-tjänster tillhandahålls emellertid till olika aktörer på marknaden (artister) och kräver en annan organisation inom musikbolagen än grossistverksamheten i efterföljande led. Det finns också viss konkurrensdynamik som är specifik för A&R.

(19)

Kommissionen drog slutsatsen att det inte är nödvändigt att ta ställning till huruvida A&R-verksamhet bör betraktas och analyseras som en separat produktmarknad eller ens huruvida marknaden för inspelad musik bör betraktas som en tvåsidig marknad, där ett musikbolags styrka på den ena sidan av marknaden (A&R) har en positiv inverkan på dess marknadsställning på den andra sidan av marknaden (grossistförsäljning av inspelad musik) och tvärtom. I konkurrensbedömningen avseende den föreslagna koncentrationen beaktade kommissionen musikbolagens styrka inom A&R som en av de nyckelfaktorer som bidrar till musikbolagens marknadsställning på marknaden för grossistförsäljning av inspelad musik och vice versa.

(20)

Kommissionen har tidigare identifierat separata produktmarknader för grossistförsäljningen av fysisk musik och digital musik (3). På marknaden för digital musik lämnade kommissionen frågan öppen om huruvida det finns separata produktmarknader för digital musik som levereras för onlineapplikationer och mobilapplikationer, eller för nerladdning och strömning. Kommissionen har inte heller identifierat separata produktmarknader baserat på genre (pop, klassiskt, jazz etc.) eller för album med en enda artist och samlingsalbum. Vid marknadsundersökningen i det aktuella ärendet har det inte framkommit några nya uppgifter som motiverar att man avviker från dessa presedensfall.

(21)

Kommissionen drog slutsatsen att audio och video tillhör samma produktmarknad för grossistförsäljning av inspelad musik (oberoende av om den är fysisk eller digital).

(22)

Kommissionen drog slutsatsen att en separat produktmarknad bör identifieras för grossistförsäljning av inspelad musik till slutanvändare som förvärvat licens för inspelad musik från producenternas bolag för licensiering av musik. När det gäller återförsäljning av inspelad musik ansåg kommissionen att det inte är nödvändigt att ta ställning till definitionen av en relevant produktmarknad.

(23)

I linje med precedensfallen drog kommissionen slutsatsen att tillverkning och logistikverksamhet faller utanför bedömningens räckvidd. Kommissionen tog inte heller ställning till definitionen av en relevant produktmarknad för andra ”stödtjänster” (såsom managerverksamhet, marknadsföring och tjänster i samband med spelningar och musikevenemang). Kommissionen drog slutligen slutsatsen att rättigheterna för utgivning online bör betraktas som en separat produktmarknad.

(24)

Kommissionen drog slutsatsen att marknaden för grossistförsäljning av fysisk inspelad musik är nationell.

(25)

När det gäller grossistförsäljning av digital inspelad musik ansåg kommissionen att det inte var nödvändigt att ta ställning till den exakta definitionen av den geografiska marknaden, eftersom transaktionen föranleder problem både på EES-nivå och på nationell nivå.

(26)

Kommissionen ansåg att det inte var nödvändigt att ta ställning till definitionen av en relevant geografisk marknad för A&R, återförsäljning av inspelad musik, stödtjänster och fonogramutgivning.

(27)

Den anmälande parten hävdade att grossistförsäljning av inspelad musik i både fysiskt och digitalt format, innefattande både laglig och otillåten leverans av musik (dvs. pirattillverkning), bör anses utgöra en enda marknad. Till stöd för sitt påstående anförde den anmälande parten att det finns starka belägg för att konsumenterna substituerar mellan dessa musikformat och källor, inbegripet mellan pirattillverkad och laglig musik.

(28)

I sina tidigare beslut har kommissionen inte ansett att laglig och olaglig musik tillhör samma produktmarknad. Av marknadsundersökningen i ärendet Sony/BMG (4) framgick emellertid att pirattillverkning utövar ett konkurrenstryck på musikbolag inom vissa territorier.

(29)

Kommissionen drog slutsatsen att en bedömning av graden av substitution mellan laglig och olaglig musik och i vilken utsträckning konsumenterna blandar laglig och olaglig musik inte är relevant för att avgöra huruvida olaglig musik bör betraktas som en del av marknaden för grossistförsäljning av inspelad musik. Detta speglar den omständigheten att oavsett om laglig och olaglig musik ska betraktas som substitut ur slutanvändarnas synvinkel, förefaller de inte vara substitut ur synvinkeln för musikbolagens direktkunder – återförsäljare av fysisk och digital musik. Av samma skäl konkurrerar pirattjänster inte med musikbolagen. De har ingen verksamhet inom A&R och inte heller inom grossistförsäljning av inspelad musik till fysiska och digitala kunder.

(30)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte är lämpligt att vare sig från efterfrågesidan eller utbudssidan betrakta laglig och olaglig musik som en del av samma relevanta produktmarknad för grossistförsäljning av inspelad musik. Denna slutsats påverkar emellertid inte kommissionens slutsats inom ramen för konkurrensbedömningen av den föreslagna koncentrationen att pirattillverkning utanför marknaden möjligen kan utöva ett tryck på musikbolagens prissättning och produktionsbeslut.

(31)

Kommissionens teori om skadeverkning i detta ärende baserar sig inte på att en viss tröskel för marknadsandelar överskrids. Kommissionen har klargjort att marknadsandelar endast är en första indikation på marknadsinflytande och ska bedömas mot den allmänna bakgrunden av de relevanta marknaderna. I linje med riktlinjerna för bedömning av horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer (5) (”riktlinjerna för bedömning av horisontella koncentrationer”) är det sannolikt att ett betydande hinder för en effektiv konkurrens uppkommer i fall där den sammanslagna enheten efter genomförandet av koncentrationen skulle ha en betydligt större marknadsandel än den största konkurrenten. Den indikation som marknadsandelarna ger om den sammanslagna enhetens totala marknadsinflytande efter genomförandet av koncentrationen och dess relativa ställning i förhållande till konkurrenterna efter genomförandet av koncentrationen ligger såldes till grund för kommissionens konkurrensbedömning i detta ärende.

(32)

Analysramen är desto mer relevant i detta ärende eftersom inget av bolagen i branschen ger en fullständigt tillförlitlig bild av den sammanslagna enhetens ställning efter genomförandet av koncentrationen. I sina tidigare beslut avseende musikinspelningsindustrin använde kommissionen uppgifter från IFPI, men i detta ärende invände den anmälande parten kraftigt mot att uppgifter från IFPI användes och hävdade att de är otillförlitliga, eftersom de innehåller alternativa uppgifter om marknadsandelar som grundar sig på försäljningen på iTunes och Spotify samt uppgifter om återförsäljning som samlats in av GfK och OCC.

(33)

Kommissionen beaktade slutligen alla uppgiftskällor, inbegripet uppgifter om grossistförsäljningen som samlats in från olika tillhandahållare av digitala tjänster. Vidare genomförde kommissionen en relativitetsbedömning mellan de fyra största bolagen på en hypotetisk marknad som utgjordes endast av dessa fyra bolag i syfte att bedöma Universals och EMI:s marknadsställning gentemot de andra stora bolagen (de oberoende bolagen kan inte betraktas som en enda enhet trots att de tillsammans innehar en icke obetydlig marknadsandel). Kommissionen beaktade slutligen även uppgifter som framgick av topplistorna och radiokanalernas musiklistor, även om dessa uppgifter inte kan likställas med marknadsandelar.

(34)

Efter att ha analyserat samtliga uppgiftskällor drog kommissionen slutsatsen att den föreslagna koncentrationen skulle leda till att det skapas ett dominerande ”superbolag” som skulle vara dubbelt så stort som (eller i vissa medlemsstater t.o.m. tre eller fler gånger större än) dess största konkurrent på EES-nivå och i flera medlemsstater samt i Island och Norge. Närmare bestämt skulle den sammanslagna enheten när det gäller fysisk inspelad musik vara mer än dubbelt så stor som bolagets största konkurrent i åtminstone åtta medlemsstater – Cypern, Tjeckien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien, Sverige och Förenade kungariket, samt i Island, och minst tre gånger större än den största konkurrenten i åtminstone ytterligare fem medlemsstater – Belgien, Frankrike, Grekland, Polen och Slovakien samt Norge, samt mer än fyra gånger större än den största konkurrenten i Bulgarien, Estland och Litauen. I Slovenien skulle den sammanslagna enheten vara klart ledande bland de stora bolagen. När det gäller digital inspelad musik skulle den sammanslagna enheten vara minst dubbelt så stor som den största konkurrenten på EES-nivå och i åtminstone sexton medlemsstater – Österrike, Belgien, Bulgarien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Sverige och Förenade kungariket, samt i Island och Norge.

(35)

Sammanfattningsvis skulle den sammanslagna enheten med stor marginal vara obestridd marknadsledare efter genomförandet av koncentrationen. Ur strukturell synvinkel, och som det ter sig mot bakgrund av marknadsandelarna och de uppgifter som framgår av topplistor och musiklistor, skulle den befintliga konkurrensdynamiken, som grundar sig på en viss balans mellan åtminstone de stora bolagens marknadsinflytande (trots Universals redan befintliga marknadsledarskap), fullständigt ändras genom den föreslagna koncentrationen, till förmån för den sammanslagna enheten.

(36)

Kommissionen drog slutsatsen att EMI är ett av de fyra stora bolag som för närvarande bedriver global verksamhet i sektorn för inspelad musik, med ett omfattande artistregister och en musikrepertoar som innehåller fantastiska tidigare inspelningar (back catalogue) och framgångsrika nysläppta inspelningar. EMI är sannolikt också Universals största konkurrent åtminstone när det gäller klassisk musik. Den föreslagna koncentrationen skulle därför leda till att en viktig konkurrent undanröjdes från de relevanta marknaderna.

(37)

Kommissionen drog slutsatsen att den sammanslagna enhetens repertoar efter transaktionen kommer att (fortsätta att) vara något som kunderna ”måste ha” och kunderna kommer därför sannolikt att ha begränsade möjligheter (eller ingen möjlighet alls) att byta leverantör, vilket innebär att den sammanslagna enhetens förmåga att utnyttja kunderna sannolikt kommer att öka betydligt.

(38)

Kommissionens undersökning visade att Universal redan innan den föreslagna koncentrationen har förmåga och motivation att införa licensieringsvillkor för digitala kunder som är mer förmånliga för Universal än de som uppnåtts av dess konkurrenter. Denna slutsats baserar sig på tre beviskällor: i) en jämförelse av Universals och EMI:s respektive avtal med onlineplattformar, ii) resultat från kommissionens marknadsundersökning, och iii) bevisning från de samgående parterna. Uppgifterna från var och en av dessa källor stöds dessutom ytterligare av kommissionens kvantitativa analys.

(39)

Kommissionen granskade först Universals respektive EMI:s affärsavtal med ett urval av de viktigaste digitala kunderna med fokus på de huvudsakliga affärsvillkoren (inbegripet ersättning, nivån på förskottsbetalningar som digitala kunder måste göra, åtaganden som avser marknadsföring och reklam samt klausuler om mest gynnad nation). Denna analys visade att Universal sammantaget lyckas uppnå bättre villkor avseende olika nyckelparametrar vid förhandlingar med digitala plattformar än EMI och att denna skillnad är särskilt tydlig när det gäller mindre plattformar (nerladdning och strömning).

(40)

Kommissionen drog slutsatsen att skillnaderna mellan de nuvarande avtalsvillkoren för Universal, som redan är det största musikbolaget i EES, och EMI utgör en indikation på de sannolika negativa effekter på konkurrensen som den föreslagna koncentrationen skulle få. Universals avsevärt ökade storlek efter genomförandet av koncentrationen skulle sannolikt förbättra Universals förhandlingsposition ytterligare, vilket potentiellt kan leda inte endast till att Universals nuvarande villkor utsträcktes till att omfatta EMI:s repertoar, utan också till generellt strängare villkor för den sammantagna repertoaren.

(41)

Kommissionen genomförde även en kvantitativ analys i syfte att bedöma huruvida den föreslagna koncentrationen, på grund av den sammanslagna enhetens ökade storlek, sannolikt skulle förbättra den sammanslagna enhetens förhandlingsposition gentemot digitala kunder och därigenom skulle leda till högre priser för dessa kunder.

(42)

För analysen samlade kommissionen in uppgifter om försäljningen av digital musik från sex stora digitala kunder och från sex musikbolag i flera medlemsstater. Kommissionen genomförde därefter en kvantitativ analys av uppgifterna, vilken främst bestod av att med hjälp av statistiska och ekonometriska verktyg pröva huruvida det finns en positiv korrelation mellan ett musikbolags storlek och dess förmåga att lyckas få bättre villkor från digitala kunder.

(43)

Analysen visade att i) det pris som musikbolag kan ta ut ökar med deras storlek (mätt som den andel av intäkterna som ett musikbolags repertoar bidrar med till en onlineplattform), ii) denna effekt är särskilt uttalad för relativt små onlineplattformar, men märks även för plattformar som har en god förhandlingsposition, och iii) det finns ett positivt förhållande mellan storleken på ett musikbolags repertoar och det grossistpris det kan förhandla fram med onlineplattformar.

(44)

De slutsatser som kommissionen dragit på grundval av analysen av de samgående parternas affärsvillkor med olika digitala kunder och den kvantitativa analysen stöddes av uppgifter som digitala kunder och övriga tredje parter hade lämnat in under kommissionens undersökning, samt av vissa interna dokument från Universal.

(45)

Kommissionen drog således slutsatsen att den sammanslagna enheten på grund av sin ökade storlek inom grossistförsäljning av inspelad musik till digitala kunder sannolikt skulle tillämpa sämre affärsvillkor, inbegripet högre priser, för digitala kunder om den föreslagna koncentrationen skulle genomföras på det sätt som ursprungligen anmälts.

(46)

Kommissionen ansåg att för att bedöma den sammanslagna enhetens grad av marknadsinflytande gentemot återförsäljare av digital musik efter det att den föreslagna koncentrationen genomförts är det nödvändigt att även beakta den sammanslagna enhetens sammantagna marknadsställning i sektorerna för inspelad musik och fonogramutgivning. Kommissionen betraktade det kontrollerande innehavet som en ”förvärrande omständighet” som förstärker de konkurrensbegränsande effekterna av den föreslagna koncentrationen till följd av sammanslagningen av de samgående parternas verksamheter inom sektorn för inspelad musik (vilka i sig är tillräckliga för att ge upphov till konkurrensproblem). Kommissionens analys av kontrollerande innehav stödde dess slutsats att den föreslagna koncentrationen sannolikt skulle leda till ett betydande hinder för en effektiv konkurrens.

(47)

Kommissionen drog slutsatsen att den föreslagna koncentrationen sannolikt skulle leda till minskad innovation och minskade valmöjligheter för konsumenterna på två sätt: i) den föreslagna koncentrationen skulle sannolikt förbättra Universals förhandlingsposition och dess förmåga att införa betungande licensieringsvillkor för digitala plattformar, särskilt små och nybildade innovativa musikplattformar. Sådana betungande licensieringsvillkor skulle sannolikt ha en negativ inverkan på dessa kunders utveckling och deras förmåga att expandera geografiskt till olika digitala marknader, och ii) den sammanslagna enheten skulle sannolikt ha en ökad förmåga och motivation att påverka affärsmodellen och särdragen hos nya digitala musiktjänster samt införa prisökningar på återförsäljningsmarknaderna. Den föreslagna koncentrationen skulle således även ha en negativ inverkan på den kulturella mångfalden. Kommissionen drog därför slutsatsen att den föreslagna koncentrationen sannolikt skulle minska innovationen och konsumenternas valmöjligheter.

(48)

Kommissionen drog slutsatsen att dessa undersökningsresultat även är tillämpliga på marknaden för grossistförsäljning av inspelad musik på EES-nivå, liksom i Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket, samt i Island och Norge.

(49)

Kommissionen undersökte även om den föreslagna koncentrationen kan ge den sammanslagna enheten förmåga och motivation att delvis avskärma den sammanslagna enhetens konkurrenter från marknaderna för grossistförsäljning av fysisk och digital musik, samt från A&R, vilket skulle skada konkurrensen och i sista hand konsumenterna och den kulturella mångfalden.

(50)

En sådan avskärmning kan potentiellt ske om Universal, på grund av sin ökade storlek efter genomförandet av koncentrationen, skulle få förmåga och motivation att garantera sina artister betydligt bättre möjligheter till marknadsföring (t.ex. exponering på stormarknader och hos digitala kunder, tillgång till samlingsalbum och radiosändningstid) än dess konkurrenter, inbegripet i en större utsträckning än dess faktiska marknadsandel.

(51)

Ökad tillgång till alla dessa marknadsföringsmöjligheter skulle kunna resultera i att den sammanslagna enheten kan skriva avtal med de bästa artisterna, och detta till bättre villkor än andra musikbolag, genom att erbjuda dem bättre tillgång till marknadsföring. Det skulle kunna bli allt svårare för konkurrenterna att konkurrerar med den sammanslagna enheten när det gäller att teckna avtal med nya artister, vilket i sin tur skulle kunna försvaga dessa konkurrenters ställning gentemot kunderna, eftersom deras repertoar skulle bli mindre attraktiv och omvänt stärka den sammanslagna enhetens ställning, vilket skulle leda till en ond cirkel som inte går att bryta.

(52)

Kommissionen drog emellertid slutligen slutsatsen att det inte finns tillräckliga omständigheter som visar att transaktionen sannolikt skulle resultera i avskärmning av konkurrenter. De åtaganden som föreslagits av den anmälande parten och som skulle innebära en lösning på de konkurrensbegränsande effekter som beskrivits ovan avseende affärsvillkoren med digitala kunder skulle under alla omständigheter även lösa problemen med avskärmning.

(53)

Kommissionen drog slutsatsen att förekomsten av pirattillverkning inte skulle frånta den sammanslagna enheten dess förmåga och motivation att utnyttja sin förhandlingsposition gentemot återförsäljare efter det att den föreslagna koncentrationen genomförts. Även om piratkopiering kan minska marknadens totala storlek, drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några belägg för att piratkopiering skulle begränsa musikbolagens affärsagerande vare sig i dag eller efter genomförandet av koncentrationen.

(54)

Kommissionen drog slutsatsen att kunderna inte skulle vara i en position där de kan utöva köparmakt för att motverka en ökning av den sammanslagna enhetens marknadsinflytande.

(55)

Kommissionen drog slutsatsen att det är osannolikt att ett snabbt och tillräckligt omfattande inträde av konkurrenter på den relevanta marknaden för inspelad musik skulle motverka de konkurrensbegränsande effekterna av den föreslagna koncentrationen.

(56)

Kommissionen drog slutsatsen att marknaderna för grossistförsäljning av inspelad musik inte enkelt kan nå samförstånd om villkor för samordning, eftersom de är så komplexa. Denna bedömning påverkas inte av den förändring som den föreslagna koncentrationen skulle innebära.

(57)

Kommissionen drog slutsatsen att transaktionen inte orsakar några problem av icke-horisontellt slag när det gäller Universals och EMI:s verksamhet inom digital återförsäljning, fysisk återförsäljning, musikvideotjänster, elektronisk kommunikation, tv- och filmproduktion och distribution, spel och interaktiv underhållning samt tjänster för biljettförsäljning till evenemang.

(58)

Kommissionen drog slutsatsen att den anmälda föreslagna koncentrationen skulle innebära ett betydande hinder för en effektiv konkurrens, särskilt eftersom det skulle skapas en dominerande ställning på marknaderna för grossistförsäljning av digital musik på EES-nivå och i 24 medlemsstater, nämligen Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket, samt i Island och Norge.

(59)

Den anmälande parten lämnade in formella åtaganden den 27 juli 2012 och ett marknadstest av åtagandena genomfördes samma dag. Sammanfattningsvis visade marknadstestet att åtagandena av den 27 juli 2012 innehöll ett antal betydande brister som måste åtgärdas.

(60)

Kommissionen underrättade den anmälande parten om resultaten av marknadstestet vid ett statusmöte den 9 augusti 2012. För att åtgärda de brister som kommissionen identifierat med beaktande av resultaten av marknadstestet och ytterligare information som den anmälande parten lämnat om de föreslagna åtagandena, lämnade den anmälande parten in en ny uppsättning åtaganden den 13 augusti 2012, och dessa ändrades sedan den 25 augusti 2012.

(61)

De huvudsakliga förbättringarna av paketet av den 27 juli 2012 bestod av i) ytterligare ägt innehåll (engelsk repertoar samt dansk och spansk repertoar), ii) tillägg av EMI:s andel i den tidigare avskiljda franska enheten Play.on, iii) avyttring av globala rättigheter (i stället för EES-täckande såsom i åtagandena av den 27 juli 2012), iv) ett åtagande att sälja minst två tredjedelar av paketet (EMIRL, Pink Floyd och de lokala enheterna) till en enda köpare, v) krav på att köparen bör vara ett företag i en grupp som för närvarande eller tidigare haft verksamhet inom industrin för inspelad musik eller fonogramutgivning, vi) ett åtagande att under en period på tio år inte på nytt teckna avtal med artister vars repertoar ingår i paketet, och vii) att uppförandeåtagandena i åtagandena av den 27 juli 2012, vilka ansågs för komplexa och vaga, ersattes med ett enkelt åtagande att inte inkludera klausuler om mest gynnad nation till förmån för Universal i eventuella avtal med tillhandahållare av lagliga digitala tjänster i den mån avtalet i fråga är tillämpligt på EES. Detta åtagande gavs för en tid av tio år. På kommissionens begäran strök den anmälande parten även åtagandet att avsluta två licensierings-/distributionsavtal med tredje parter.

(62)

Åtagandena av den 25 augusti 2012 består således av i) avyttringen av de globala rättigheterna för vissa av EMI:s och Universals tillgångar bestående av såväl engelsk som lokal repertoar, ii) avslutande av ett licensierings-/distributionsavtal, och iii) ett uppförandeåtagande att inte inkludera klausuler om mest gynnad nation i den sammanslagna enhetens framtida avtal med tillhandahållare av digitala tjänster.

(63)

Det föreslagna åtagandepaketet innefattar avyttring av följande rättsliga enheter/tillgångar:

(64)

De slutliga åtagandena (som omfattar de flesta av EMI:s tillgångar och en del av Universals tillgångar) uppgår till totalt omkring två tredjedelar av EMI:s verksamhet i EES.

(65)

När det gäller de slutliga åtagandenas inverkan på marknadsandelen upprepade kommissionen att marknadsandelar endast är en preliminär indikation på marknadsinflytande och inte i sig är avgörande för huruvida en transaktion kommer att leda till ett betydande hinder för effektiv konkurrens. Det är därför inte nödvändigt att identifiera en särskild marknadsandelsnivå som den sammanslagna enheten måste hålla sig under för att ett betydande hinder för effektiv konkurrens ska vara undanröjt.

(66)

Mot denna bakgrund konstaterar kommissionen att efter avyttringarna skulle ökningen av den sammanslagna enhetens sammanlagda marknadsandel (inberäknat både fysisk och digital) på EES-nivån minskas avsevärt. Det paket som ska avyttras står för en marknadsandel på omkring (5–10) % på marknaden för grossistförsäljning av digital musik, vilket innebär att Universal skulle få en marknadsandel på ytterligare omkring (0–5) % och således öka sin marknadsandel i EES från (30–40) % till (30–40) %.

(67)

När det gäller marknadsandelarna på nationell nivå minskar avyttringen effektivt den ökning som Universals köp av andelar i EMI kommer att leda till i de olika medlemsstaterna samt i Island och Norge. Paketet innehåller en betydande engelsk repertoar som berör alla medlemsstater samt Island och Norge. De lokala repertoarer som avyttras i Belgien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Norge, Polen, Portugal, Spanien och Sverige minskar dessutom ytterligare den sammanslagna enhetens marknadsandelar efter transaktionen till nivåer som inte längre tydligt indikerar en betydande ökning av Universals nuvarande marknadsinflytande.

(68)

Förutom avyttringen av tillgångarna i inspelad musik åtog sig den anmälande parten att avsluta sitt distributionsavtal med tredje parten musikbolaget Ministry of Sound och att inte ingå några licensierings-/distributionsavtal med Ministry of Sound i EES under en period av tio år från det att beslutet antagits.

(69)

Slutligen åtog sig den anmälande parten att under tio år avstå från att införa några klausuler i Universals avtal med digitala kunder i den mån de är tillämpliga på EES och som innebär att dessa kunder måste garantera Universal affärsvillkor som är bättre, likvärdiga med eller åtminstone lika bra som de som överenskoms med andra musikbolag (åtagandet avseende klausuler om mest gynnad nation).

(70)

Kommissionens bedömning av åtagandena grundar sig på all tillgänglig bevisning, inbegripet resultaten från marknadstestet och den närmare information som den anmälande parten lämnat om innehållet i paketet med korrigerande åtgärder, särskilt uppgifter om avtalen med artisterna (framtida leveransskyldigheter, avtalens längd, kvarstående rättighetstid till kataloger och ändring av kontroll-/överlåtelseklausuler). Kommissionen genomförde sin analys mot bakgrund av de kriterier för godtagbara korrigerande åtgärder i koncentrationsärenden som anges i tillkännagivandet om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 (6).

(71)

Kommissionen drog slutsatsen att de slutliga åtaganden som lämnats in av den anmälande parten är av en sådan omfattning och karaktär att de minskar Universals marknadsinflytande på en hållbar grund, så att det inte uppkommer något betydande hinder för effektiv konkurrens till följd av den föreslagna koncentrationen. Detta beror på att tillgångarna i paketet utgör en väsentlig del av överlappningen, de består av en lämplig blandning av ägda tillgångar, distributions-/licensieringsavtal och samlingsalbum och är av god kvalitet (dvs. sannolikt kommer att fortsätta att generera intäkter i framtiden). Den omständigheten att två tredjedelar av paketet kommer att säljas till en enda köpare som redan har erfarenhet inom branschen kommer vidare att stärka avyttringens motbalanserande effekter. Artisterna kommer att ha en starkare konkurrent att gå till och Universal kommer inte att få en ökad förmåga att införa mer betungande affärsvillkor för tillhandahållare av digitala tjänster.

(72)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de slutliga åtagandena av den 25 augusti 2012 undanröjer det betydande hindret för en effektiv konkurrens.

(73)

Eventuella problem som uppstår till följd av en potentiell marginalisering av konkurrenterna (på både det digitala och fysiska området) som ett resultat av en betydande minskning av deras förmåga att ”tjäna pengar” på sin repertoar och teckna avtal med och behålla artister, och som i slutändan skulle skada konsumenterna vad gäller priser och urval, åtgärdas också genom åtagandena.

(74)

Av de skäl som anges ovan dras i detta beslut slutsatsen att den föreslagna koncentrationen inte kommer att utgöra ett betydande hinder för en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller en väsentlig del av den.

(75)

Koncentrationen bör följaktligen anses förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/23

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/23

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/24

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/24

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/25

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/26

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/28

”Förlorade dagar”.

”Den drabbades anställningsform”.

”Fas III-variabler om orsaker och omständigheter”.

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/29

1.

Den 25 juli 2013, Kommissionen emot en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) som innebär att företaget RWA Raiffeisen Ware Austria AG (”RWA”, Österrike) kontrollerat av BayWa Aktiengesellschaft (”BayWa”, Tyskland) och av RWA Raiffeisen Ware Austria Handel und Vermögensverwaltung eGen, Wien (”RWA Genossenschaft”, Österrike) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar fullständig kontroll över GENOL Gesellschaft m.b.H & Co KG (”GENOL”, Österrike) genom ledningskontrakt.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6903 – RWA/GENOL, till

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/31

1.

Kommissionen mottog den 25 juli 2013 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget SPIE SA (SPIE, Frankrike) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar fullständig kontroll över Hochtief Service Solutions (HSS, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6999 – SPIE/HSS, till:

1.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 220/32

1.

Kommissionen mottog den 25 juli 2013 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Warburg Pincus & Co (Warburg Pincus, Förenta staterna), General Atlantic Company LLC (General Atlantic, Förenta staterna) och Banco Santander (Santander, Spanien) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar gemensam kontroll över företaget Santander Asset Management (SAM, Jersey) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6971 – Warburg Pincus/General Atlantic/Santander/Santander Asset Management, till: