14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32013M6871. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/2

1.

artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

2.

Europa 2020-strategin, i synnerhet det överordnade målet att öka andelen 30–34-åringar som har avslutat högre utbildning eller motsvarande till minst 40 %,

3.

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (1), som fastställde främjande av lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap som ett av fyra strategiska mål och betonade att utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett personliga, sociala eller ekonomiska omständigheter, att tillägna sig och genom hela livet uppdatera och utveckla såväl yrkesspecifika färdigheter som nyckelfärdigheter och nyckelkompetens,

4.

rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension (2), som betonade vikten av att garantera lika möjligheter till tillgång till utbildning av hög kvalitet och lika behandling och resultat som är oberoende av socioekonomisk bakgrund och andra faktorer som kan leda till utbildningsmässigt underläge och erkände de ekonomiska och sociala argumenten för att förbättra de generella utbildningsresultaten och utveckla en hög kompetens samt noterade att tillhandahållandet av nyckelfärdigheter och nyckelkompetenser för alla kommer att spela en avgörande roll för att förbättra medborgarnas anställbarhet, sociala deltagande och självförverkligande,

5.

rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (3), där medlemsstaterna uppmanades att främja systematisk utveckling av effektiva strategier för att garantera underrepresenterade gruppers tillgång till utbildning och öka insatserna för att minimera avhoppen från högskolorna genom att förbättra kursernas kvalitet, relevans och dragningskraft, särskilt genom studentinriktat lärande och genom att tillhandahålla relevant stöd, handledning och råd efter påbörjad utbildning,

6.

Bukarestkommunikén från de ministrar som deltog vid Bolognaprocessens ministerkonferens den 26 och 27 april 2012, där de enades om att anta åtgärder på nationell nivå för att bredda den generella tillgången till högre utbildning av god kvalitet och bekräftade målsättningen att den studentpopulation som påbörjar och utexamineras från en högre utbildning bör avspegla befolkningens mångfald i Europa, tillsammans med den specifika behandlingen av den högre utbildningens sociala dimension i Bolognaprocessens genomföranderapport från 2012, där man undersöker tillgängliga statistiska uppgifter om hur studenternas bakgrund påverkar deltagandet i högre utbildning samt olika politiska åtgärder för att bredda tillgången,

7.

meddelandet av den 20 november 2012 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat  (4), vilket i det åtföljande arbetsdokumentet (5) förordar partnerskap och flexibla vägar till livslång utveckling av färdigheter,

8.

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (6), varigenom medlemsstaterna enades om att inrätta arrangemang för validering av sådant lärande, så att det blir möjligt för enskilda att använda vad de har lärt sig utanför den formella utbildningen och att utnyttja detta för sina karriärer och sitt framtida lärande, inklusive inom högre utbildning,

9.

den årliga tillväxtöversikten 2013, där det fastställs att utbildning är en central drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft vid sidan av innovation och forskning och utveckling och understryks att investeringar i humankapital spelar en avgörande roll när det gäller att bekämpa arbetslöshet och bana väg för ekonomisk återhämtning,

10.

Den inom ramen för Utbildning 2020 i Prag i mars 2013 genomförda peer learning-aktiviteten om politik och praxis för att minska avhopp från skolan och öka utexamineringsgraden inom högre utbildning, vilken inriktades på metoder på nationell, institutionell och europeisk nivå för att förbättra utexamineringsgraden och anpassa verkligheten vid institutionerna till en mer diversifierad skara studenter, på grundval av belägg och analys,

1.

även om de utmaningar som Europa står inför i dag inte kan lösas genom enbart utbildning, är det av avgörande betydelse både ekonomiskt och socialt att utrusta människor med de färdigheter och kompetenser på hög nivå som Europa behöver, bland annat genom att sträva efter att garantera rättvisare tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning; det är fortfarande alltför många dugliga individer som inte deltar i högre utbildning av sociala, kulturella eller ekonomiska skäl eller på grund av otillräckliga system för stöd och handledning,

2.

Europas ekonomiska återhämtning och satsning på hållbar tillväxt, inklusive genom utökad forskning och utveckling, är allt mer beroende av kapaciteten att utveckla alla medborgares färdigheter, något som visar det ömsesidiga beroendet mellan sociala och ekonomiska mål; parallellt med strävan att förbättra färdigheterna genom yrkesutbildning, har högkvalitativ högre utbildning och livslångt lärande en mycket viktig roll att spela i strävan att förbättra anställbarheten och öka konkurrenskraften, samtidigt som studenters och akademikers personliga och yrkesmässiga utveckling främjas och social solidaritet och samhällsengagemang stimuleras,

3.

Bolognaprocessen och den därefter följande utvecklingen av det europeiska området för högre utbildning, EU:s agenda för modernisering av systemen för högre utbildning och Europa 2020-strategin visar alla att europeiskt samarbete och gemensamma politiska svar kan lämna ett värdefullt bidrag mot gemensamma utmaningar i form av utbyte av bästa praxis, komparativ evidensbaserad analys av politiken och tillhandahållande av finansieringsstöd samt i form av hjälp med tillhandahållandet av hållbara mekanismer för att underlätta större rörlighet för olika studentgrupper,

1.

anta nationella mål som syftar till att öka missgynnade och underrepresenterade gruppers tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning, med sikte på att nå Bolognaprocessens mål att den studentpopulation som påbörjar, deltar i och avslutar högre utbildning på alla nivåer ska avspegla befolkningens mångfald i medlemsstaterna,

2.

uppmuntra samarbete mellan utbildningsanordnare på alla nivåer, inklusive sådana som tillhandahåller icke-formellt och informellt lärande, och andra berörda intressenter för att identifiera de särskilda grupper som kan vara underrepresenterade i högre utbildning samt främja större deltagande av underrepresenterade grupper i läraryrket inom alla utbildningssektorer,

3.

underlätta utvecklingen av proaktiva strategier och därtill kopplade strukturer på institutionell nivå, inbegripet uppsökande verksamhet och möjligheter till livslångt lärande, tillhandahållande av information om utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade möjligheter och resultat, vägledning om lämpliga kursval, ömsesidiga mentorskap och rådgivning och stöd,

4.

främja samverkan och utveckling av flexibla och öppna vägar för övergång till högre utbildning, särskilt från yrkesinriktad utbildning och praktik och från icke-formellt och informellt lärande, underlättat genom sådana öppenhetsredskap som nationella ramar för kvalifikationer kopplade till den europeiska referensramen för kvalifikationer,

5.

öka möjligheterna till flexibelt lärande genom att diversifiera utbudet av undervisningsinnehåll, bland annat genom antagande av studentinriktade strategier för undervisning och inlärning, ökad utbildning på deltid, utveckling av praktikplatser baserade på studiepoäng, indelning av program i moduler och distansundervisning genom användning av IKT och kvalitetssäkrade öppna utbildningsresurser,

6.

undersöka hur finansieringsmekanismer ska kunna ge institutionerna incitament att utveckla och tillhandahålla kvalitetssäkrade flexibla utbildningsmöjligheter,

7.

undersöka hur den övergripande strukturen för institutionell finansiering och de studerandes ekonomiska studiestöd påverkar underrepresenterade och missgynnade gruppers deltagande i högre utbildning samt överväga hur ekonomiskt stöd på bästa sätt kan riktas för att förbättra tillgång, deltagande och utexaminering,

8.

arbeta tillsammans med institutioner för högre utbildning och andra berörda intressenter för att öka andelen studerande som fullföljer högre utbildning genom att förbättra undervisningens och lärandeprocessens kvalitet, särskilt genom flexiblare utbud, genom att tillhandahålla relevant stöd efter påbörjad utbildning och genom att göra kursutbudet attraktivare och öka arbetsmarknadsrelevansen,

9.

undersöka och försöka minska regionala och geografiska skillnader inom medlemsstaterna i tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning,

10.

aktivt delta i systematisk insamling av relevanta, jämförbara uppgifter – med optimal användning av befintliga resurser – för att stärka evidensbasen för policyutveckling och möjliggöra effektiv övervakning av nationella mål om tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning bland underrepresenterade och missgynnade grupper,

a)

påbörja en kartläggning av politik avseende tillgång till, avhopp från och fullföljande av högre utbildning i syfte att analysera olika nationella och institutionella strategiers effektivitet och hur strukturella, institutionella, personliga, sociokulturella och socioekonomiska faktorer påverkar avhopp från och fullföljande av utbildning,

b)

fortsätta att samarbeta med Eurostat om en genomförbarhetsstudie för att förbättra metoderna för insamling av administrativa uppgifter om studiers längd och andelen fullföljda studier inom den högre utbildningen,

c)

utföra en undersökning av hur olika finansieringsmetoder eller kostnadsfördelning påverkar den högre utbildningens effektivitet, ändamålsenlighet och rättvisa i överensstämmelse med åtagandena i 2011 års agenda för modernisering av den högre utbildningen (7),

1.

fortsätta med arbetet på den högre utbildningens sociala dimension, t.ex. genom att utveckla analyser av peer learning och evidensbaserade strategier rörande detta, genom att aktivt delta i den öppna samordningsmetoden samt genom att arbeta inom Bolognaprocessen samt i lämpliga organ och befintliga initiativ,

2.

använda sig av resultaten av de studier och annat arbete som kommissionen utfört och andra relevanta källor som utgångspunkt för vidare debatt och politiska överväganden vid behandlingen av frågorna om tillgång till, deltagande i och fullföljande av högre utbildning samt olika finansieringsmetoders inverkan,

3.

stärka synergierna mellan EU och Bolognaprocessen vid förverkligandet av den högre utbildningens sociala dimension genom att optimera ekonomiskt stöd under unionsprogrammet för perioden efter 2013 inom utbildning, ungdom och idrott,

4.

utnyttja det ekonomiska stöd som anslås inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet för att erbjuda målinriktade möjligheter till högre utbildning för missgynnade eller arbetslösa ungdomar under 25 år, så att de ges möjlighet att få sysselsättningsspecifik kompetens.

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/5

1.

det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (1) som fastställer välbefinnande och social integration som två av åtta handlingsområden och framhåller stödet till och utvecklingen av ungdomsarbete som ett sektorsövergripande medel för att uppfylla ramarnas övergripande mål och där ett större fokus på ungdomars sociala integration, hälsa och välbefinnande rekommenderas,

2.

kommissionens meddelande Europa 2020, som godkänts av Europeiska rådet, som erkänner den roll som ungdomsarbete spelar när det gäller att erbjuda alla ungdomar möjligheter till icke-formellt lärande,

3.

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2),

4.

gemensamma slutsatser från EU:s ungdomskonferens anordnad av det irländska ordförandeskapet den 11–13 mars 2013 (3),

5.

resolutionen av den 19 november 2010 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ungdomsarbete, som uppmanar till bättre förståelse och en utökad roll, i synnerhet när det gäller främjande av, stöd för och utveckling av ungdomsarbete på flera olika nivåer,

6.

ungdomar aktivt bidrar till den sociala infrastrukturen samt till dynamiken inom olika grupper, både geografiska grupper och intressegrupper; ungdomar är en dynamisk befolkningsgrupp präglad av mångfald, med olika verkligheter, behov, krav och aspirationer; demografi, biografi, mångfald, övergångar och möjligheter är frågor som påverkar ungdomar direkt och som ibland avgör hur de utvecklas och därför bör ungdomspolitiken återspegla och vara lyhörd för sådana frågor och både skapa möjligheter för alla ungdomar och öka deras egenmakt samt främja jämställdhet,

7.

”ungdomsarbete” är ett vitt begrepp som omfattar ett brett spektrum av verksamheter av social, kulturell, utbildningsmässig eller politisk art, vilka utförs av, med och för ungdomar; i ökad omfattning inbegriper dessa verksamheter även idrott och tjänster för ungdomar; ungdomsarbete ingår i utbildning utanför skolsystemet på samma sätt som särskild fritidsverksamhet som bedrivs av professionella eller frivilliga ungdomsarbetare och ungdomsledare; ungdomsarbete organiseras på olika sätt (av organisationer ledda av ungdomarna själva, organisationer för ungdomar, informella grupper eller via tjänster för ungdomar och myndigheter), det genomförs i olika former och utformningar (t.ex. öppet för alla, gruppbaserat, programbaserat, som uppsökande verksamhet och enskilt) samt får sin utformning på lokal, regional, nationell och europeisk nivå,

8.

ungdomsarbete är inriktat på ungdomars personliga och sociala utveckling och har en stor räckvidd som innebär att det kan nå och engagera ungdomar utifrån deras behov och intressen och tar hänsyn till deras miljö; denna täckning kompletterar andra politiska åtgärder för ungdomar och därför kan ungdomsarbete erbjuda ungdomar kontaktpunkter, samhörighet och utveckling,

9.

social integrering kräver vittomspännande och sektorsövergripande åtgärder för att möta det mångfacetterade problemet med marginalisering och utestängning i samhället,

10.

ungdomsarbete spelar en viktig roll när det gäller att förhindra social utestängning och främja social integrering; ungdomsarbete erbjuder utrymme för och möjligheter till utveckling för alla ungdomar och ”grundar sig på icke-formellt och informellt lärande (4) och frivilligt deltagande” (5),

11.

ändamålsenligt ungdomsarbete och ändamålsenliga ungdomsinitiativ syftar till att skapa möjligheter för ungdomar och till att uppmuntra deras aktiva deltagande i samhällslivet; det utrustar dem med färdigheter, kompetens och erfarenheter för livet och maximerar därvid skyddsfaktorer som ökar utvecklingen, välbefinnandet, autonomin och den sociala integrationen för alla ungdomar, även för dem med färre möjligheter,

12.

högkvalitativt ungdomsarbete är ett åtagande om att kontinuerligt sörja för och främja optimalt tillhandahållande av ungdomsarbete och praktik för ungdomar; det handlar här om ungdomsorganisationer, tjänster för ungdomar och ungdomsarbetare som arbetar med relevanta aktörer för att planera och arrangera verksamheter och program som är relevanta och svarar mot ungdomars intressen, behov och erfarenheter samt bygger på evidens och är resultatinriktade; Resultatet av högkvalitativt ungdomsarbete bör vara att ungdomar drar maximal nytta av att delta i sådant arbete,

13.

social integration bör omfatta och involvera alla ungdomar och de frågor de står inför, med särskild tonvikt på ungdomar med färre möjligheter,

potentialen inom ungdomsarbete att bidra till uppfyllandet av politiska mål, bl.a. social integration, kan utnyttjas ytterligare genom ett kvalitetsinriktat och evidensbaserat tillvägagångssätt som sätter ungdomar i centrum vid utformningen och tillhandahållandet av ungdomsarbete; ett sådant tillvägagångssätt stöder ungdomars deltagande, utveckling och framsteg på ett sätt som bejakar deras starka sidor, stärker deras kapacitet och kompetens samt tillvaratar deras potential att skapa individuellt, gemensamt och socialt kapital; högkvalitativt ungdomsarbete utgör ett allmänt tema som gynnar ungdomar, förbättrar tillämpningen av ungdomsarbete och bidrar till bredare politiska mål,

14.

När det gäller att säkerställa att ungdomsarbete svarar mot och är relevant både för ungdomars intressen och behov och att se till att det så långt det är möjligt bidrar till ungdomars utveckling, välbefinnande och sociala integration, har följande prioriteringar fastställts:

15.

genom den öppna samordningsmetoden främja förstärkta kopplingar, både inom politiken och i praktiken, till ungdomsrelaterade områden som hälsa och sjukvård, utbildning, sysselsättning kultur och idrott,

16.

när det gäller tillhandahållande av ungdomsarbete och praxis främja ett fokus på kvalitet och på att uppnå resultat när det gäller ungdomsarbete som bidrar till ungdomars välbefinnande och sociala integration,

17.

stödja ett ökat samarbete mellan alla aktörer på området för ungdomsarbete (särskild forskare, beslutsfattare, organisationer inom det civila samhället, personer som arbetar med ungdomar och ungdomar själva) för att bedöma effekterna av högkvalitativt ungdomsarbete, för ungdomarna själva, ungdomssektorn och därtill relaterade politikområden, t.ex. genom att bygga upp ett faktaunderlag i fråga om effekten av högkvalitativt ungdomsarbete och genom att underlätta och förbättra erkännandet och valideringen av icke-formellt och informellt lärande på nationell nivå och på EU-nivå,

18.

genom utbildning, civilsamhället och högkvalitativa ungdomsinitiativ uppmuntra och stödja ungdomar när det gäller att delta i det demokratiska livet och att använda sig av befintliga och nya redskap för att bidra till politikens utveckling och därvid främja deras utveckling, välbefinnande och sociala integrering,

19.

genom möjligheter till och program för högkvalitativt ungdomsarbete främja utveckling av empirisk inlärning och färdighetsutveckling, inbegripet överförbar kompetens för ungdomar samt erkännande och godkännande av denna kompetens och sådana kvalifikationer,

20.

stödja ungdomssektorn med att utveckla sina strukturer, arbetsmetoder och kommunikationskanaler i syfte att nå ut till fler ungdomar, i synnerhet till sådana som riskerar att drabbas av socialt utanförskap,

21.

stimulera och stödja frivilligengagemang när det gäller ungdomar, för att främja mångfald och social integration och för att bygga upp socialt kapital,

22.

främja det högkvalitativa ungdomsarbetets bidrag genom att maximera möjligheterna till finansiering för att stödja effektivt ungdomsarbete,

23.

genom relevanta program, plattformar och resursupplag uppmuntra till europeiskt och internationellt utbyte av bästa praxis, utbildning, tillägnande av kompetens och ”peer learning” när det gäller kvalitetsinriktat ungdomsarbete,

24.

inrätta en tematisk expertgrupp för att undersöka kvalitetssystem för ungdomsarbete i EU-medlemsstaterna för att undersöka hur gemensamma indikatorer eller ramar kan utvecklas; arbetet i denna grupp bör utgå från Europeiska kommissionens kommande undersökning; detta kommer att utmynna i en rapport med rekommendationer som ska läggas fram för arbetsgruppen för ungdomsfrågor; ett utkast till skiss över förslagen till behörighetskrav och deltagarkriterier för denna expertgrupp återfinns i bilagan,

25.

söka bygga vidare på resultaten av den kommande undersökningen om värdet av ungdomsarbete när det gäller att identifiera vilka initiativ som krävs för att främja kvalitetsbaserat och effektivt ungdomsarbete,

26.

beakta andra forskningsstudier och initiativ på detta område; ge spridning åt rön och utveckla lärdomarna för politikerna, forskarna, arbetarna på fältet och ungdomsgrupperna samt för de berörda politikområdena,

27.

överväga en lämplig uppföljning av den kommande undersökningen av värdet av ungdomsarbete och resultatet från den tematiska expertgruppen för högkvalitativt ungdomsarbete.

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/10

1.

I dessa slutsatser från rådet avses med idrottare en idrottstalang eller en elitidrottare, manlig eller kvinnlig, inbegripet idrottare med funktionsnedsättning med hänsyn till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

2.

Med dubbel karriär avses att en idrottare utan orimliga personliga ansträngningar kan kombinera sin idrottskarriär med utbildning och/eller arbete på ett flexibelt sätt genom högkvalitativ utbildning i syfte att skydda sina intressen vad gäller moral, hälsa, utbildning och yrkesliv, utan att något av dessa mål äventyras, med särskild inriktning på unga idrottares kontinuerliga formella utbildning.

3.

Idrottsresultat på högsta nivå måste kunna kombineras med utbildning och karriär så att idrottare kan öka sina prestationer för att ytterligare bidra till samhället. Idrottare får kunskap, färdigheter och kompetens genom sitt idrottsengagemang. Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2) ger medlemsstaterna grund för att erkänna och validera dessa.

4.

Främjande av dubbla karriärer bidrar till flera av syftena i Europa 2020-strategin (3) (förebyggande av skolavhopp, fler personer med examen från högre utbildning, ökad anställbarhet) och gör idrottspolitiken mer effektiv genom att fler idrottare stannar kvar inom idrottssystemet.

5.

Idrottare tränar och/eller tävlar regelbundet utomlands i allt högre utsträckning, vilket gör det mer komplicerat att förena en idrottskarriär med skola, studier eller en karriär utanför idrotten. Dessa idrottare utgör en av de mest internationellt rörliga delarna av Europas befolkning.

6.

Idrottare bidrar på ett viktigt sätt till bilden av idrott och fysisk aktivitet, förmedlar positiva värderingar såsom rättvisa och prestationsvilja till samhället samt fungerar som förebilder för att rekrytera unga idrottare. Dessutom är de viktiga representanter för sina hemländer. I detta sammanhang har alla idrottsorganisationer och regeringar ett ansvar för att göra det möjligt för idrottare att kunna ha en dubbel karriär så att de inte missgynnas när deras idrottskarriär är över (4).

7.

Idrott för barn måste alltid utövas i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Man bör särskilt se till att barns deltagande i förberedelser för idrott på hög nivå inte är kontraproduktivt eller skadligt för deras fysiska, sociala eller emotionella välbefinnande (4).

8.

De huvudsakliga utmaningarna när det gäller kvaliteten på utbildning och stödtjänster för idrottare som deltar i idrott på hög nivå i Europa är

9.

För att kunna tävla på hög nivå tvingas ett stort antal idrottare komplettera sin idrottsfinansiering, ofta genom stöd från familjen, studielån eller genom deltids- eller heltidsanställning. Idrotten förlorar vissa idrottare eftersom det är svårt att kombinera deras karriärer med utbildning och/eller arbete.

10.

Det finns stora fördelar med att idrottare kan kombinera en idrottskarriär med utbildning och/eller arbete, inklusive hälsorelaterade fördelar (t.ex. balanserad livsstil och minskad stress), utvecklingsmässiga fördelar (t.ex. utveckling av färdigheter som tillämpas inom idrott, utbildning och andra områden i livet), sociala fördelar (utvidgade sociala nätverk och sociala stödsystem) och bättre utsikter till anställning i framtiden.

1.

på grundval av principerna i EU:s riktlinjer om dubbla karriärer för idrottare, utarbeta en policyram och/eller nationella riktlinjer för dubbla karriärer med deltagande av alla centrala intressenter, t.ex. ministerier för idrott, hälsa, utbildning, sysselsättning, försvar, ungdomsfrågor, inrikes frågor och finansfrågor m.fl., idrottsorganisationer, styrorgan, utbildningsanstalter, företag, handelskammare och sammanslutningar för arbetstagare samt idrottarnas representativa organ,

2.

främja samarbete och överenskommelser i samband med utveckling och genomförande av dubbla karriärer mellan alla berörda intressenter,

3.

uppmuntra sektorsövergripande samarbete och stödja innovativa åtgärder och forskning som syftar till att identifiera och lösa de problem som idrottare ställs inför både i sin utbildning och på sin arbetsplats,

4.

främja utbyte av god praxis och erfarenheter av dubbla karriärer mellan medlemsstaterna på lokal, regional och nationell nivå,

5.

se till att åtgärder till stöd för dubbla karriärer, i de fall sådana finns, tillämpas på samma sätt för idrottsmän och idrottskvinnor med beaktande av de särskilda behoven hos idrottare med funktionsnedsättning,

6.

uppmana idrottsorganisationer och utbildningsanstalter att se till att endast personal med lämpliga kvalifikationer eller lämplig utbildning arbetar eller ägnar sig åt frivilligarbete till stöd för idrottare med dubbla karriärer,

7.

främja användningen av kvalitetsstandarder i idrottsakademier och i träningscentrum för högpresterande, till exempel när det gäller personal, säkerhets- och trygghetsarrangemang samt insyn i idrottarnas rättigheter,

8.

vad gäller utbildning för idrottare

9.

vad gäller arbete för idrottare

10.

vad gäller idrottares hälsa

11.

vad gäller idrottares finanser

1.

säkerställa stöd för idrottares dubbla karriärer på alla interna nivåer (t.ex. genom att utse kompetenta rådgivare med uppgift att stödja idrottare under hela deras idrottskarriär, genom att ansvariga tränare och stödpersonal tar hänsyn till kraven vad gäller utbildning och/eller arbete, genom att planera nationella och internationella idrottsevenemang på ett sådant sätt att hänsyn tas till kraven på idrottares utbildning och/eller arbete och även så att idrottarna skyddas från överansträngning) (5),

2.

utarbeta, leda eller delta fullt ut i de nätverk och mekanismer som inrättats i medlemsstaterna och/eller av offentliga idrottsmyndigheter för att utarbeta och genomföra tjänster för dubbla karriärer till förmån för idrottare,

3.

beakta utnämningen av särskilda ambassadörer för dubbla karriärer för att visa att det är möjligt att både ha en idrottskarriär på toppnivå och lyckas med utbildning och/eller arbete,

4.

samarbeta med handelskammare, sammanslutningar för arbetstagare och företag för att öka medvetenheten om vilka positiva aspekter och fördelar för arbetsgivaren som idrottare kan bidra med och samtidigt främja flexibla arbetsformer för idrottare,

5.

uppmuntra till förhandlingar om sponsringsavtal med företag som ger idrottare arbetslivserfarenhet, privilegierad rekrytering och flexibla arbetsformer vid sponsorföretaget eller dess partnerföretag,

6.

i förekommande fall involvera idrottarnas representativa organ vid utarbetandet av politiska åtgärder på området för dubbla karriärer,

1.

på grundval av EU:s riktlinjer för dubbla karriärer för idrottare överväga lämplig uppföljning inom ramen för rådets andra arbetsplan för idrott, däribland studera olika sätt att mäta genomförandet av politiska åtgärder på området för dubbla karriärer i hela EU som medlemsstaterna kan använda på frivillig grund,

2.

stödja nätverk för dubbla karriärer, som sammanför föreningar för idrottare, företag, handelskammare och sammanslutningar för arbetstagare, idrottsorganisationer, utbildningsanstalter, nationella och lokala myndigheter samt coacher för att möjliggöra utbyte av information och bästa praxis på EU-nivå,

3.

främja och stödja utbytet av bästa praxis i EU i fråga om dubbla karriärer för idrottare, bland annat genom stöd till projekt och till spridning av resultaten från dessa inom ramen för berörda finansieringssystem och finansieringsprogram,

4.

stödja ett övervakningssystem och/eller forskning som bygger på den internationella aspekten av program för dubbla karriärer, särskilt vad gäller följderna av övergångar i idrottares liv, främjande av idrottares utveckling inom idrotter som kräver tidig specialisering, effektiviteten hos åtgärder och stödtjänster i medlemsstaterna och elitidrottares återinträde på arbetsmarknaden,

5.

i samarbete med intressenterna på området stödja utarbetandet av en uppsättning lägsta kvalitetskrav på europeisk nivå, som kan fungera som referenspunkt för nationella tjänster för dubbla karriärer och resurser, vilket ger insyn och garantier för kvalitet, säkerhet och trygghet för idrottare, även utomlands.

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/13

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/14

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/22

1.

I de fall där kommissionen avser att anta ett beslut om att en överträdelse måste upphöra och de berörda parterna erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning, får kommissionen – i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1) – genom beslut göra dessa åtaganden bindande för företagen. Ett sådant beslut får antas för en bestämd period och ska fastställa att det inte längre finns några skäl för kommissionen att ingripa. Enligt artikel 27.4 i samma förordning ska kommissionen offentliggöra en kort sammanfattning av ärendet samt huvuddragen i åtagandena. Berörda parter får lämna synpunkter inom den tidsfrist som kommissionen fastställer.

2.

Den 3 april 2009 antog kommissionen ett meddelande om invändningar mot Visa Europe Limited (nedan kallat Visa Europe), Visa Inc. och Visa International Services Association.

3.

I meddelandet redogjordes för kommissionens preliminära uppfattning att Visa Europe, Visa Inc. och Visa International Services Association har överträtt artikel 101 i EUF-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet genom multilateralt överenskomna förmedlingsavgifter (nedan kallade förmedlingsavgifter) för gränsöverskridande transaktioner och vissa inhemska transaktioner via försäljningsställen med VISA-, VISA Electron- och V PAY-betalkort för konsumenttransaktioner inom EES.

4.

Förmedlingsavgifterna betalas i praktiken av affärsidkarens bank (den inlösande banken) till kortinnehavarens bank (den utfärdande banken) för alla transaktioner som genomförs med betalkort på ett försäljningsställe. När en kortinnehavare använder betalkort för att köpa varor eller tjänster av en affärsidkare betalar denne i praktiken en serviceavgift till den inlösande banken. Den inlösande banken behåller en del av denna avgift (den inlösande bankens marginal) och resten överförs till den utfärdande banken och systemoperatören (i det här fallet Visa Europe och Visa Inc.). I praktiken bestäms en stor del av affärsidkarens serviceavgift av förmedlingsavgiften.

5.

I meddelandet om invändningar uttrycks farhågor för att förmedlingsavgifterna har till syfte och effekt att begränsa konkurrensen avsevärt på marknaden för inlösen till skada för affärsidkare och indirekt deras kunder. Förmedlingsavgifterna förefaller höja den grundval på vilken de inlösande bankerna fastställer serviceavgifter för affärsidkare genom att skapa ett betydande kostnadselement som är gemensamt för samtliga inlösande banker. Enligt kommissionens preliminära uppfattning var förmedlingsavgifterna objektivt sett inte nödvändiga. Den konkurrensbegränsande effekten på marknaden för inlösen förstärks ytterligare av förmedlingsavgifternas inverkan på nätverket och marknaderna för inlösen och av andra nätregler och annan nätpraxis (regeln om att alla kort måste godtas (Honour All Cards Rule), förbudet mot extraavgifter (No Discrimination Rule) samt blandning). Enligt kommissionens preliminära åsikter i meddelandet om invändningar uppfyller inte förmedlingsavgifterna villkoren för ett undantag i enlighet med artikel 101.3 i EUF-fördraget, eftersom de inte medför effektivitetsvinster som tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås.

6.

Den 8 december 2010 antog kommissionen ett beslut i enlighet med artikel 9 i förordning nr 1/2003 (nedan kallat beslut om åtaganden). Beslutet gjorde åtagandena rättsligt bindande för Visa Europe under fyra år vad gäller (i) en gräns på 0,20 % av den genomsnittliga vägda förmedlingsavgiften som tillämpas på konsumenttransaktioner med betalkort som omfattas av förfarandet och (ii) att bibehålla och/eller införa ett antal ändringar av sina nätverksregler (åtgärder för insyn).

7.

Åtagandena omfattade emellertid inte förmedlingsavgifterna för konsumentkreditkort avseende vilka kommissionen utfärdade ett kompletterande meddelande om invändningar den 31 juli 2012. Det kompletterande meddelandet om invändningar, vilket utgör en preliminär bedömning i den mening som avses i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003, utvidgade meddelandet om invändningar och speglade ändringarna vad gäller förfarandets omfattning, nämligen att det bara gäller förmedlingsavgifter för konsumentkreditkort. Det utvidgade också förfarandenas tillämpningsområde till en direkt tillämpning av regionövergripande (eller internationella) förmedlingsavgifter där handlarna är lokaliserade inom EES och det visar på en potentiell överträdelse i fråga om Visa Europes regler för gränsöverskridande inlösen.

8.

Följaktligen omfattar förfarandena för närvarande (återges bara i sammanfattad form):

9.

I förfarandena behandlas nätverksreglerna i Visa Europe i samband med de förmedlingsavgifter som redan fanns i meddelandet om invändningar, nämligen regeln om att alla kort måste godtas (Honour All Cards Rule), förbudet mot extraavgifter (No Discrimination Rule) och det utbredda bruket av blandning av serviceavgifter för affärsidkare (MSC). De senare bestämmelserna bedöms inte som potentiella överträdelser av konkurrensbestämmelserna i sig, utan deras kapacitet att öka förmedlingsavgifternas begränsande effekt.

10.

Det kompletterande meddelandet om invändningar sändes också till Visa Inc. och Visa International Service Association den 24 april 2013.

11.

Visa Europe instämmer inte, som en av parterna i förfarandet, med kommissionens preliminära bedömning. Företaget har emellertid erbjudit åtaganden i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 för att undanröja kommissionens betänkligheter beträffande konkurrensen. Dessa åtaganden sammanfattas nedan och offentliggörs i sin helhet på engelska på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens:

http://ec.europa.eu/competition/index_en.html

12.

Visa Europe gör ett åtagande om att begränsa sina årliga viktade genomsnittliga EES-interna förmedlingsavgifter för krediter som tillämpas på transaktioner med konsumentkreditkort till 0,3 % två månader efter det att Visa Europe delgivits beslutet om åtagandet.

13.

Denna begränsning ska också gälla separat i vart och ett av de EES-länder för vilka Visa Europe direkt fastställer särskilda inhemska förmedlingsavgifter för privata kreditkort och i de EES-länder där EES-interna förmedlingsavgifter för krediter tillämpas på inhemska transaktioner i avsaknad av andra multilaterala förmedlingsavgifter.

14.

Visa Europe föreslår också att, från och med den 1 januari 2015, se till att

15.

Visa Europe åtar sig att ändra sina regler om gränsöverskridande inlösen från och med den 1 januari 2015 för att ge gränsöverskridande inlösande banker möjlighet att erbjuda antingen den inhemska förmedlingsavgiften för betalkort eller de inhemska förmedlingsavgifter som gäller för kreditkort som är tillämpliga på den ort där handlaren är hemmahörande eller, på vissa villkor, en förmedlingsavgift på 0,2 % för transaktioner med konsumentbetalkort och på 0,3 % för transaktioner med konsumentkreditkort.

16.

Visa Europe har åtagit sig att fortsätta att vidta ytterligare åtgärder för att öka insynen. Visa Europe gör i synnerhet följande åtaganden:

17.

Visa Europe ska utse en förvaltare som ska övervaka att Visa Europe uppfyller sina åtaganden. Kommissionen ska ha befogenhet att godkänna eller avvisa den föreslagna förvaltaren innan denna utses.

18.

Åtagandena kommer att gälla för en period på fyra år från och med den dag då beslutet rörande åtagandet delgivits Visa Europe.

19.

Dessa åtaganden gäller bara Visa Europe. Den pågående antitrustundersökningen (se punkt 7) kommer att pågå gentemot Visa Inc. och Visa International Services Association i väntan på ytterligare bedömning från kommissionen, eventuellt inklusive eventuella synpunkter till följd av detta tillkännagivande.

20.

Med förbehåll för resultatet av marknadstestet avser kommissionen att anta ett beslut i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 om att göra de åtaganden som sammanfattas ovan och som offentliggjorts på GD konkurrens webbplats bindande.

21.

I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 uppmanar kommissionen berörda tredje parter att lämna synpunkter på de föreslagna åtagandena. Dessa synpunkter måste ha inkommit till kommissionen senast en månad efter dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande. Berörda tredje parter ombeds också att lämna in en icke-konfidentiell version av sina synpunkter, där uppgifter som de anser vara affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter ska strykas och ersättas med en icke-konfidentiell sammanfattning eller av orden ”affärshemligheter” eller ”konfidentiella uppgifter”.

22.

Svar och synpunkter bör helst vara motiverade och innehålla relevanta faktauppgifter. Kommissionen ber er också att föreslå en möjlig lösning om ni anser att någon aspekt av de föreslagna åtagandena medför några problem.

23.

Synpunkterna kan sändas till kommissionens generaldirektorat för konkurrens med e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@ec.europa.eu), med fax (+32 22950128) eller per post, med angivande av referens AT.39398 VISA MIF, till följande adress:

14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/26

—



Produktens beteckning

—

☒

Produktbeskrivning

—

☒

Geografiskt område

—



Bevis på ursprung

—



Framställningsmetod

—



Samband

—



Märkning

—



Nationella krav

—



Annat (specificera)

—

☒

Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning

—



Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—



Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—



Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

Mandariner:

Apelsiner:

Citroner: Eureka.

CASTELLÓ/CASTELLÓN: El Baix Maestrat. Tillagt: Cervera del Maestre och Traiguera, La Plana Alta. Tillagt: les Coves de Vinromà och Vilanova d’Alcolea, La Plana Baixa. Tillagt: Alfondeguilla och Eslida, L’Alt Millars. Tillagt: Espadilla, Toga, Torrechiva och Vallat, L’Alt Palància. Tillagt: Navajas.

VALÈNCIA/VALENCIA: L’Horta Oest. Borttaget: Mislata, L’Horta Sud. Tillagt: Llocnou de la Corona. Borttaget: Benetússer, El Camp de Túria. Tillagt: l’Eliana, Loriguilla och San Antonio de Benagéber, El Serrans. Tillagt: Chulilla, Losa del Obispo, Sot de Chera och Villar del Arzobispo, La Foia de Bunyol. Tillagt: Dos Aguas och Yátova, La Ribera Baixa. Tillagt: Benicull de Xúquer, La Vall d’Albaida. Tillagt: Agullent, Aielo de Malferit, Aielo de Rugat, Albaida, Alfarrasí, Atzeneta d’Albaida, Beniatjar, Benissoda, Carrícola, Castelló de Rugat, Montaverner, Montitxelvo/Montichelvo, l’Olleria, Ontinyent, Otos, el Palomar, la Pobla del Duc och Rugat. Borttaget: Bellús.

ALACANT/ALICANTE: La Marina Alta. Tillagt: els Poblets, La Marina Baixa. Borttaget: Relleu, L’Alacantí. Borttaget: Busot, Xixona, El Vinalopó Mitjà. Aspe tas bort, och således även distriktet, El Baix Segura. Tillagt: Los Montesinos och San Isidro.

Klass 1.6.

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

—

Apelsiner: Navelapelsiner, blonda apelsiner och blodapelsiner som anges i förteckningen nedan, med de egenskaper som anges.

—

Mandariner: Satsumor, clementiner och hybrider som anges i förteckningen nedan, med de egenskaper som anges.

—

Citroner: De sorter som anges i förteckningen nedan, med de egenskaper som anges.

CASTELLÓ/CASTELLÓN:

VALÈNCIA/VALENCIA

ALACANT/ALICANTE

1.

De milda vintrarna och måttligt varma somrarna innebär att apelsinerna mognar långsamt, vilket innebär att de får ett bättre förhållande mellan syra och sötma än apelsiner som odlas i varmare delar av världen (som vanligen är sötare och mindre smakrika). Tack vare detta smakar de bättre.

2.

De väldefinierade temperaturskillnaderna mellan natt och dag ger apelsinerna en intensivare färg, både på insida och på utsida. Valencianska apelsiner har vanligen en orange färg som är mer intensiv än färgen på apelsiner som odlats på andra platser.

3.

De milda temperaturerna främjar också bildandet av eteriska oljor i skalet, vilket i sin tur påverkar fuktens arom.

1.

De milda vintrarna och måttligt varma somrarna innebär att mandarinerna mognar långsamt, vilket innebär att de får ett bättre förhållande mellan syra och sötma än mandariner som odlas i varmare delar av världen (som vanligen är sötare och mindre smakrika). Tack vare detta smakar de bättre.

2.

De väldefinierade temperaturskillnaderna mellan natt och dag ger mandarinerna en intensivare färg, både på insida och på utsida. Valencianska mandariner har vanligen en orange färg som är mer intensiv än färgen på mandariner som odlats på andra platser.

3.

De milda temperaturerna främjar också bildandet av eteriska oljor i skalet, vilket i sin tur påverkar fuktens arom.

1.

De milda vintrarna och måttligt varma somrarna innebär att citronerna mognar långsamt, vilket innebär att de får en bättre syrahalt än citroner som odlas i varmare delar av världen (som vanligen har mindre smak).

2.

De väldefinierade temperaturskillnaderna mellan natt och dag ger citronerna en intensivare färg, både på insida och på utsida. Valencianska citroner har vanligen en gul färg som är mer intensiv än färgen på citroner som odlats på andra platser.

3.

De milda temperaturerna främjar också bildandet av eteriska oljor i skalet, vilket i sin tur påverkar fuktens arom.