1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/1

Police Fédérale

DGJ/DJP/Service Central Drogues

Rue Frits Toussaint 47

1050 Bruxelles

Tfn +32 26427894

Fax +32 26427898

E-post: dgj.djp.drugs.synthetiques@police.be

Supreme Cassation Prosecutor’s Office

1061 Sofia ‘Vitosha’ Blvd.

Tfn +359 29219330

Fax +359 29885895

E-post: mpp_vkp@prb.bg

Pharmaceutical Services

Ministry of Health

1475 Nicosia

Tfn +357 608607 / 608

Fax +357 22608649 / 793

E-post: phscentral@phs.moh.gov.cy

apantelidou@phs.moh.gov.cy

Danish National Police

Police Department

National Centre of Investigation

Polititorvet 14

1780 Copenhagen V

Tfn +45 33148888

Fax +45 33322771

E-post: nec@politi.dk

Estonian Forensic Science Institute

Tervise 30

13419 Tallinn

Tfn +372 6636600

E-post: kohtuekspertiis@ekei.ee

National Bureau of Investigation

Forensic Laboratory

P.O. Box 285

FI-01301 Vantaa

Tfn +358 718786336

Fax +358 718786303

E-post: kemia.huume.rtl.krp@poliisi.fi

ANSM

Pôle Stupéfiants et psychotropes

143-147 boulevard Anatole-France

93285 Saint-Denis Cedex

Tfn +33 155873633 / 3590

Fax +33 155873592

E-post: marie-anne.courne@ansm.sante.fr

stephane.lucas@ansm.sante.fr

Drugs Intelligence Unit

Forensic Science Service

Drugs Team

Operational Headquarters

Priory House

Gooch Street North

Birmingham

B5 6QQ

Tfn +44 1216076821

Fax +44 1216224756

E-post: diu@fss.pnn.police.uk

Ministry of Finance

General Directorate of General State Chemical Laboratory

3rd Chemical Service of Athens Department of Narcotics

An. Tsoha Street 16

115 21 Athens

Tfn +30 2106479333

Fax +30 2106479303 / 6481587

E-post: narkot@ath.forthnet.gr

Garda National Drugs Unit

An Garda Síochána

Dublin Castle

Dublin 2

Tfn +353 16669900

Fax +353 16699985

Direzione centrale per i servizi antidroga

Via Torre di Mezzavia 9

00173 Roma RM

Tfn +39 064651

Fax +39 0646523689 / 0646523885

E-post: direzione.antidroga@interno.it

Forensic Research Department of the State Police

Bruninieku street 72B

Riga, LV-1009

Tfn +371 67208405

E-post: kimiki@ec.vp.gov.lv

Lithuanian Criminal Police Bureau

Saltoniskiu str. 19

LT-08105 Vilnius

Tfn +370 52719768 / 52717928

Fax +370 52717917

E-post: lkpb.rastine@policija.lt

drugs@policija.lt

Laboratoire National de Santé

Division «Toxicologie»

162A, avenue de la Faiencerie

1511 Luxembourg

Tfn +352 466644474 / 466644472

Fax +352 221331

Malta Police Drug Squad

Police HQ

Floriana

Tfn +356 22942021

Fax +356 21239909

E-post: neil.harrison@gov.mt

Nederlands Forensisch Instituut (Netherlands Forensic Institute)

Laan van Ypenburg 6

2497 GB The Hague

P.O. Box 24044

2490 AA The Hague

Tfn +31 708886283 / 708886270

Fax +31 708886557

Central Bureau of Investigation, Police Headquarters

Pulawska 148/150

02-624 Warsaw

Tfn +48 226015049

Fax +48 226015019

E-post: cbs@policja.gov.pl

Police Scientific Laboratory

Head of Toxicology Unit

Rua Gomes Freire 174.o

1169-007 Lisboa

Tfn +351 218641740

Fax +351 213150808

E-post: lpc.toxicologia@pj.pt

Ministry of Administration and Interior

General Directorate of the Romanian Police

Central Laboratory for Drug Analysis and Profiling

Șos. Ștefan cel Mare No 13-15, 2nd district

Bucharest

Tfn +40 212082525-26792

Fax +40 213100522

E-post: laborator-co@politiaromana.ro

General Police Directorate

National Forensic Laboratory

Vodovodna 95

SI-1000 Ljubljana

Tfn +386 14284493

Fax +386 14284986

GSM +386 41719892

E-post: nfl@policija.si

sonja.klemenc@policija.si

Presidium of the Police Force

Bureau of International Police Cooperation

Račianska 45

812 72 Bratislava

Tfn +421 961056450

Fax +421 961056459

E-post: spocumps@minv.sk

Oficina Central Nacional de Estupefacientes (OCNE)

Complejo Policial de Canillas

Comisaría General de Policía Judicial

C/ Julián González Segador, s/n

28043 Madrid

Tfn +34 915822540 / 915822560

Fax +34 915822980

E-post: cenci@dgp.mir.es

Swedish National Laboratory of Forensic Science (SKL)

Statens kriminaltekniska laboratorium

SE-581 94 Linköping

Tfn +46 105628300

Fax +46 105628047

E-post: skl@skl.polisen.se

The Police of the Czech Republic

National Drug Headquarters

P.O. Box 62/NPC

170 89 Praha

Tfn +420 974836510

Fax +420 974836519

E-post: npdc@mvcr.cz

Bundesinstitut für Arzneimittel und Medizinprodukte Bundesopiumstelle

Kurt-Georg-Kiesinger-Allee 3

53175 Bonn

Tfn +49 22820730

Fax +49 2282075210

E-post: btm@bfarm.de

National Police Headquarters

Central Drug Administration Unit

Budapest

Teve St. 4–6.

1139

Budapest

P.O. Box 314

1903

Tfn +36 14435618

Fax +36 14435514

E-post: kincsesi@orfk.police.hu

Office of Health Authorisation and Administrative Procedures

Department of Narcotic Drugs Control

Budapest

Zrínyi St. 3.

1051

Tfn +36 13257970

Fax +36 13110063

E-post: narcotic@eekh.hu

Bundesminsterum für Inneres

Bundeskriminalamt

Josef-Holaubek-Platz 1

1090 Wien

Tfn +43 2483685621

Fax +43 2483685690

E-post: BMI-II-BK-6-2-1@bmi.gv.at

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/4

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32013M6777. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/4

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6738. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/5

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32013M6731. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/6

1.1

Förslaget till SSM-förordning är ett svar på stats- och regeringschefernas uppmaning vid eurotoppmötet den 29 juni 2012 där de uppmanade kommissionen att lägga fram förslag om en gemensam tillsynsmekanism (3). ECB välkomnar i princip sådana förslag som står i överensstämmelse med slutsatserna i rapporten från Europeiska rådets ordförande av den 26 juni 2012 (4) och Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni och 18 oktober 2012. Den ekonomiska och monetära unionen behöver förstärkas avsevärt för att bryta det farliga sambandet mellan banker och statsfinanser i vissa eurostater och för att vända den aktuella trenden med allt mer fragmenterade finansmarknader inom euroområdet.

1.2

Inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen bör bidra till förtroendet för banksektorn återskapas och utlåningen på interbankmarknaden och gränsöverskridande kreditflöden kommer tillbaka när en oberoende integrerad tillsyn för alla deltagande medlemsstater, baserad på ett system som involverar både ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna, inrättas. Genom att undanröja nationella särdrag och bättre reflektera behovet av ett integrerat valutaområde kommer den gemensamma tillsynsmekanismen också att bidra till en effektiv tillämpning av det enhetliga regelverket för finansiella tjänster och en harmonisering av tillsynsförfaranden och -praxis. Mot denna bakgrund är ECB beredd att utföra de nya uppgifter avseende tillsyn över kreditinstitut som framgår av förslaget till SSM-förordning. ECB anser att artikel 127.6 i fördraget utgör den rättsliga grunden för att snabbt och effektivt tilldela ECB särskilda tillsynsuppgifter.

1.3

ECB stöder slutsatserna i rapporten från Europeiska rådets ordförande om den ekonomiska och monetära unionen samt om ett integrerat finansiellt ramverk (5). ECB noterar att Europeiska rådet förespråkar att man snabbt bör anta regler som medför en harmonisering av nationella metoder och förfaranden (6) samt insättningsgarantisystemen (7) i lagstiftningsförslagen och förslagen om bankernas kapitalkrav före utgången av 2012 (8) vilket skulle underlätta genomförandet av den gemensamma tillsynsmekanismen. Därutöver påpekar man i interimsrapporten att ett integrerat finansiellt ramverk inte är möjligt utan att man samtidigt vidtar åtgärder som leder till ett mer integrerat ekonomiskt och finanspolitiskt ramverk samt understryker även behovet av ytterligare steg mot en gemensam avvecklingsmekanism. ECB anser att en sådan gemensam avvecklingsmekanism – fokuserad på en europeisk avvecklingsmyndighet – är ett nödvändigt komplement till den gemensamma tillsynsmekanismen för att uppnå en väl fungerande union på området finansmarknader. En sådan mekanism bör därför inrättas, eller i alla fall bör man uppställa fasta tidsramar för dess införande, när ECB fullt ut övertar sitt tillsynsmandat – d.v.s. i slutet av den övergångsperiod som nämns nedan.

1.4

Ur ECB:s perspektiv bör förslaget till SSM-förordning uppfylla nedanstående huvudprinciper. För det första måste ECB, Inom den gemensamma tillsynsmekanismen, ha möjlighet att utföra sina uppgifter effektivt och rigoröst utan någon risk för sitt rykte. För det andra måste ECB vara fortsatt oberoende när den utför alla sina uppgifter. För det tredje måste man tydligt avskilja ECB:s nya uppgifter avseende tillsyn från ECB:s penningpolitiska uppgifter som framgår av fördraget. För det fjärde måste ECB få fullständig tillgång till den kunskap, expertis och de operationella resurser som finns hos de nationella tillsynsmyndigheterna. För det femte måste den gemensamma tillsynsmekanismens drift fullt ut respektera principerna som ligger till grund för den inre marknaden för finansiella tjänster och även fullt ut beakta bestämmelserna i det enhetliga regelverket för finansiella tjänster. I detta sammanhang välkomnar ECB även möjligheten att involvera medlemsstater utanför euroområdet i den gemensamma tillsynsmekanismen, för att därigenom uppnå en ökad harmonisering av tillsynspraxis inom EU, vilket stärker den inre marknaden. För det sjätte är ECB redo att uppfylla de högsta ansvarsstandarderna för tillsynsuppgifterna.

1.5

För att den gemensamma tillsynsmekanismen ska kunna utöva en effektiv tillsyn ger förslaget till SSM-förordning ECB särskilda tillsynsuppgifter, nödvändiga tillsyns- och undersökningstekniska behörigheter samt direkt tillgång till information. Detta är av avgörande betydelse för att den gemensamma tillsynsmekanismen ska fungera effektivt. ECB välkomnar att alla kreditinstitut omfattas. Detta är viktigt för att upprätthålla likvärdiga konkurrensvillkor mellan bankerna och förhindra att systemet fragmenteras. ECB välkomnar också att ECB tilldelas makroprudentiell tillsynsbehörighet eftersom ECB då ges möjlighet att samordna användningen av mikro- och makroprudentiella åtgärder. ECB noterar även att förslaget till SSM-förordning stadgar att ECB, inom ramen för sina tillsynsuppgifter, ska verka för säkra och sunda kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet (9), vilket implicerar att ECB:s ansvar även har en makroprudentiell karaktär. ECB anser att förslaget till SSM-förordning bör göra det möjligt an aktivera makroprudentiella instrument enligt unionsrätten, antingen på initiativ av ECB eller de nationella myndigheterna. Mot bakgrund av deras ansvar för den finansiella stabiliteten och deras ingående kunskaper om den nationella ekonomin och finanssystemen (10), bör de nationella myndigheterna ha tillräckligt många verktyg till sitt förfogande för att vidta åtgärder mot makroprudentiella risker i samband med specifika situationer i deltagande medlemsstater, utan att detta påverkar den gemensamma tillsynsmekanismens möjligheter att också agera för att på ett effektivt sätt begränsa sådana risker. Eftersom det är ytterst viktigt att man separerar funktionerna för makro- och mikroprudentiell tillsyn och ECB-rådets ansvar för finansiell stabilitet, bör man inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen ta fram förfaranden som involverar ECB-rådet när det gäller ECB:s beslut om makroprudentiella policyåtgärder.

1.6

ECB måste utföra de uppgifter som den tilldelas genom förslaget till SSM-förordning utan att det påverkar ECBS uppgifter enligt artikel 127 i fördraget (11). ECB kommer att säkerställa att dess arbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen varken påverkar någon av ECBS uppgifter enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) eller komprometterar dess institutionella ställning. Enligt fördraget och stadgan (12) agerar ECB oberoende (13) när den utövar sina uppgifter, något som inkluderar de tillsynsuppgifter som ECB tilldelas med stöd av artikel 127.6 i fördraget. I detta hänseende gäller fördragets bestämmelser om ECB:s oberoende för hela ECB, vilket även inkluderar dess organ, t.ex. tillsynsnämnden och dess ledamöter när de utför uppgifter enligt förslaget till SSM-förordning. ECB:s oberoende omfattar även tillsynsmyndigheternas operationella oberoende, såsom framgår av den nyligen antagna Basel Committee on Banking Supervision’s Core Principles for Effective Banking Supervision  (14) (nedan kallade de grundläggande principerna).

1.7

En aspekt som hör samman med de grundläggande principernas mål att säkerställa en effektiv tillsyn är att tillsynsmyndigheterna åtnjuter ett adekvat rättsligt skydd när de utövar sitt mandat att skydda allmänna intressen. I detta sammanhang noterar ECB en normativ trend samt även juridisk praxis i flera medlemsstater och globalt som tycks begränsa tillsynsmyndigheternas ansvar. ECB anser att ECB:s, de behöriga nationella myndigheternas samt deras anställdas ansvar endast bör aktualiseras vid avsiktliga tjänstefel eller grov vårdslöshet. En sådan begränsning skulle reflektera de gemensamma principerna i den nationella lagstiftningen avseende banktillsyn i ett ökande antal medlemsstater, samt även i viktiga internationella finanscentra där trenden går mot att begränsa tillsynsmyndigheternas ansvar. Detta skulle även stämma överens med praxis från Europeiska unionens domstol som endast utdömt ansvar i ett ringa antal fall där kvalificerade lagbrott förekommit. Bestämmelsen skulle även samordna rättsläget i unionen med den globala konsensus som uppnåtts genom de grundläggande principerna, enligt vilka tillsynslagstiftningen ska skydda tillsynsmyndigheter och deras anställda mot stämningar avseende arbetsuppgifter som utförts, och/eller underlåtenhet att agera, i god tro samt för sådana kostnader som uppstår för det rättsliga försvaret mot sådana stämningar, något som ytterligare skulle stärka tillsynsmyndighetens ställning gentemot de enheter som omfattas av tillsynen (15). Denna globala konsensus bygger på det mycket komplexa tillsynsarbetet. Tillsynsmyndigheter ska skydda olika intressen i ett väl fungerande banksystem och det finansiella systemet som helhet. Tillsynsmyndigheter måste, särskilt i kristider, klara av att samarbeta under tidspress. Om man förtydligar vilket ansvar en tillsynsmyndighet inom den gemensamma tillsynsmekanismen har när dess arbete berör flera jurisdiktioner bidrar man till i) harmoniserade ansvarsregler inom den gemensamma tillsynsmekanismen, ii) att säkerställa den gemensamma tillsynsmekanismens kapacitet att agera, eftersom alltför stränga och diversifierade ansvarsregler inom den gemensamma tillsynsmekanismens komplexa struktur kan medföra att tillsynsmyndigheter inom den gemensamma tillsynsmekanismen tvekar att vidta nödvändiga åtgärder, samt iii) spekulativa rättsliga förfaranden, baserade på stämningar som hävdar att en viss tillsynsmyndighet bär ansvar för en viss handling eller underlåtenhet, minimeras.

1.8

Det är ytterst viktigt att man tydligt separerar ECB:s penningpolitiska uppgifter från de tillsynsuppgifter som ECB tilldelas, så att man undviker intressekonflikter och säkerställer ett oberoende beslutsfattande på dessa områden, samtidigt som det institutionella ramverket för ECBS iakttas. För detta ändamål krävs det tydliga beslutsstrukturer så att uppgifterna kan särskiljas samtidigt som hela strukturen kan uppnå synergieffekter. Det bör därför säkerställas att man inom ramen för förslaget till SSM-förordning och fördraget säkerställer att den nya tillsynsnämnden blir den centrala aktören i ECB:s tillsyn. Utöver cheferna för de behöriga tillsynsmyndigheterna i de deltagande medlemsstaterna bör tillsynsnämnden även inkludera observatörer som representerar de nationella centralbankerna som enligt lagstiftningen utför tillsynsuppgifter som är underordnade de nationella tillsynsmyndigheterna. Tillsynsnämnden bör i största möjliga utsträckning ha tillgång till nödvändiga redskap och sakkunskap för att effektivt kunna utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som man beaktar det ansvar som ECB:s beslutande organ har enligt gällande rätt. Ramverket som reglerar tillsynsnämndens funktion bör säkerställa att alla representanter för de nationella behöriga myndigheterna i alla deltagande medlemsstater kan delta på lika villkor, inklusive sådana medlemsstater som etablerat ett nära samarbete med ECB. Med beaktande av de erfarenheter som olika nationella centralbanker som redan utövar tillsyn har gjort, kommer ECB att skapa lämpliga interna regler och förfaranden för att säkerställa att de funktioner som stöder dessa uppgifter kommer att separeras på ett adekvat sätt.

1.9

Det är viktigt att den gemensamma tillsynsmekanismen i sitt arbete kan utnyttja den expertis och de resurser som finns hos de nationella tillsynsmyndigheterna. Omfattande kvalitativ information och konsoliderad kunskap om kreditinstitut är viktig, samt även tillförlitlig kvantitativ information. Den gemensamma tillsynsmekanismen kan genom lämplig decentralisering, samtidigt som man bevarar helheten på tillsynssystemet och undviker duplicering, dra fördel av att de nationella tillsynsmyndigheterna befinner sig nära de granskade enheterna samtidigt som man säkerställer en nödvändig kontinuerlig och konsekvent tillsynen i olika deltagande medlemsstater. förslaget till SSM-förordning kunde på detta område förtydliga hur tillsynsuppgifterna inom den gemensamma tillsynsmekanismen bör utformas, främst genom att ange vissa grundläggande organisatoriska principer. Exempelvis kunde man stadga att ECB ska kunna anlita behöriga nationella myndigheter för att utföra tillsynsarbete, främst vad gäller kreditinstitut som har mindre betydelse ekonomiskt, finansiellt eller ur tillsynsperspektiv, utan att det påverkar ECB:s rätt att ge vägledning och instruktioner eller överta uppgifter från de nationella myndigheterna när detta krävs. Förslaget till SSM-förordning bör vara grunden för ett lämpligt ramverk för en effektiv allokering av tillsynsuppgifter inom den gemensamma tillsynsmekanismen, inklusive ett informationssystem om tillsynsåtgärder som de behöriga nationella myndigheterna vidtagit. Utöver de specifika bestämmelserna som bör inkluderas i förslaget till SSM-förordning bör ECB, tillsammans med de behöriga nationella myndigheterna som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen, specificera kriterierna och mekanismerna för decentralisering inom den gemensamma tillsynsmekanismen i de detaljerade bestämmelserna som är nödvändiga för att genomföra detta ramverk. Framförallt bör dessa regler göra det möjligt för de kreditinstitut som omfattas av tillsyn att klart identifiera den myndighet som är deras direkta kontakt. Därutöver bör både ECB och de behöriga nationella myndigheterna, i enlighet med sin autonoma ställning, kunna bestämma vilka resurser som krävs för att de ska kunna genomföra sina uppgifter inom den gemensamma tillsynsmekanismen. Det är även viktigt att ECB:s övergripande ansvar för tillsynsarbetet inom den gemensamma tillsynsmekanismen inkluderar en kontroll över hela den gemensamma tillsynsmekanismen och de enheter som omfattas av tillsynen, samt även ett mycket nära samarbete med de behöriga nationella myndigheterna, inklusive specifika regler i nödsituationer och ett adekvat informationsflöde. Man bör därför säkerställa ett effektivt informationsflöde inom den gemensamma tillsynsmekanismen så att man undviker en duplicering av kreditinstitutens rapporteringsskyldigheter.

1.10

Förslaget till SSM-och EBA-förordning måste säkerställa att det nya ramverket står i överensstämmelse med den inre marknaden. Följande två huvudaspekter kan bidra till att uppnå detta mål. Förslaget till SSM-förordning bör göra det möjligt för medlemsstater som vill delta i den gemensamma tillsynsmekanismen att ingå ett nära samarbete och fullt ut delta i tillsynsnämndens arbete på samma nivå som euroområdets medlemsstater, d.v.s. med samma rättigheter och skyldigheter. När ECB erhåller uppgifter som rör tillsynen över kreditinstitut i euroområdets medlemsstater skapas en nytt institutionellt ramverk som kan leda till att man måste ändra bestämmelserna avseende Europeiska bankmyndigheten (EBA). Förslaget till EBA-förordning bör innehålla nödvändiga ändringar i EBA:s styrningsstruktur och behörigheter, särskilt genom att säkerställer att de nationella tillsynsmyndigheterna och ECB behandlas lika, samtidigt som man säkerställer ECB:s oberoende. ECB kommer även fortsättningsvis att delta i EBA:s tillsynsstyrelse enligt de villkor som framgår av förordning (EU) nr 1093/2010 (16). Mot bakgrund av den nya centrala roll som ECB kommer att få inom den gemensamma tillsynsmekanismen kommer ECB att bidra till att de nationella behöriga myndigheterna som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen agerar inbördes konsekvent i EBA:s beslutsfattande organ när det gäller frågor som faller inom ECB:s tillsynsuppgifter, inkl. framtagandet av specifika regler på området, utan att det påverkar de tillsynsuppgifter som förblir hos de nationella behöriga myndigheterna. Lämpliga arrangemang kan tas fram för att säkerställa att den gemensamma tillsynsmekanismen kan samarbeta friktionsfritt med de icke-deltagande medlemsstaterna.

1.11

Demokratisk kontroll är en absolut nödvändig motvikt till oberoende. ECB omfattas redan av demokratisk kontroll och rapporteringskrav som bör bibehållas fullt ut för ECB:s nuvarande uppgifter. ECB noterar att liknande skyldigheter avseende tillsynsuppgifterna kommer att inrättas enligt förslaget till SSM-förordning. Utifrån dessa lagstadgade skyldigheter bör separata och lämpliga former av kontroll tas fram, även i enlighet med de grundläggande principerna. Dessa kontrollmekanismer bör beakta följande överväganden. De måste respektera ECB:s oberoende. Kontrollen bör ske på den nivå där besluten fattas och genomförs. Kontrollmekanismer bör därför främst utformas på europeisk nivå, utan att det påverkar existerande kontrollarrangemang avseende de nationella tillsynsmyndigheterna som även gäller för deras respektive tillsynsuppgifter som ej överförs till den gemensamma tillsynsmekanismen, och eventuella informationsutbyten mellan tillsynsnämndens ordförande eller ledamöterna de nationella parlamenten. Man bör även skapa robusta mekanismer som insynsskyddar tillsynsinformation.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/12

(1)

Genom beslut av den 16 juli 2012 (2) utnämnde rådet ledamöterna i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för perioden 18 september 2012–17 september 2015.

(2)

En plats som ledamot för Sverige är tillgänglig i styrelsen för centrumet i kategorin arbetsgivarföreträdare.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/13

(1)

Genom beslut av den 16 juli 2012 (2) utnämnde rådet ledamöterna i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för perioden 18 september 2012–17 september 2015.

(2)

En plats som ledamot i styrelsen för centrumet, i kategorin regeringsföreträdare, har blivit ledig till följd av Romualdas PUSVAŠKISs avgång.

(3)

Ledamoten i styrelsen för ovannämnda centrum bör utnämnas för återstoden av innevarande mandatperiod, dvs. till och med den 17 september 2015.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/14

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/15

(1)

I beslut 2009/470/EG fastställs det förfarande som gäller för unionens finansiella stöd till specifika veterinäråtgärder. I dessa åtgärder ingår bekämpning av mul- och klövsjuka. I beslut 2009/470/EG föreskrivs att unionsstöd får beviljas för att bygga upp ett beredskapslager av vaccin mot mul- och klövsjuka inom unionen samt att storleken på och villkoren för unionsstödet ska fastställas.

(2)

I enlighet med rådets beslut 91/666/EEG av den 11 december 1991 om att inom gemenskapen upprätta beredskapslager av vacciner mot mul- och klövsjuka (3) har lager av antigener upprättats för snabb framställning av vacciner mot mul- och klövsjuka.

(3)

Enligt direktiv 2003/85/EG ska kommissionen se till att unionens beredskapslager av koncentrerade inaktiverade antigener för framställning av vaccin mot mul- och klövsjuka förvaras i unionens antigen- och vaccinbank. Beredskapslagren förvaras av säkerhetsskäl på särskilda lagringsställen hos tillverkaren.

(4)

Beslut om antalet doser och om vilka olika stammar och undertyper av antigener av mul- och klövsjukevirus som lagras i unionens antigen- och vaccinbank bör fattas med hänsyn till det behov som kan uppskattas utifrån de beredskapsplaner som föreskrivs i direktiv 2003/85/EG och den epidemiologiska situationen, i tillämpliga fall efter samråd med Europeiska unionens referenslaboratorium för mul- och klövsjuka (4)  (5)  (6).

(5)

I enlighet med kommissionens beslut 2009/486/EG av den 22 juni 2009 om inköp av antigener mot mul- och klövsjukevirus (7) och kommissionens beslut K(2010) 3913 av den 21 juni 2010 om inköp av antigener mot mul- och klövsjukevirus, om bortskaffande och ersättande av sådana antigener i unionens beredskapslager och om ändring av beslut 2009/486/EG (8) har kommissionen omorganiserat unionens antigen- och vaccinbank på grundval av nya avtal med tillverkaren.

(6)

I enlighet med artikel 83.3 i direktiv 2003/85/EG och artikel 15 i beslut 2009/470/EG får vacciner, när det ligger i unionens intresse, levereras till tredjeländer, särskilt till länder där det råder en endemisk situation när det gäller mul- och klövsjuka. Beroende på den epidemiologiska situationen i det berörda tredjelandet kan sådana vacciner behöva vara kombinationsvacciner med olika sammansättning av kompatibla antigener.

(7)

Situationen när det gäller mul- och klövsjuka i vissa delar av norra Afrika och i västra Eurasien har försämrats betydligt, främst på grund av spridningen av mul- och klövsjukevirus som inte tidigare förekommit i de länderna och på grund av utbrott av nya stammar med annan antigensammansättning av tidigare förekommande serotyper.

(8)

Ytterligare kvantiteter av antigener måste därför köpas in till följd av den epidemiologiska situationen i unionens grannskap.

(9)

I enlighet med artikel 75 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (9) (nedan kallad budgetförordningen) och artikel 90.1 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (10) (nedan kallad genomförandebestämmelserna) ska ett utgiftsåtagande som belastar unionens budget föregås av ett finansieringsbeslut som anger huvuddragen i den åtgärd som utgiften rör och som antagits av den institution eller myndighet till vilken ansvaret för sådana beslut delegerats.

(10)

Eftersom den sammanlagda budget som avsatts för den planerade upphandlingen, den vägledande uppgiften om antal och typer av avtal som planeras samt den vägledande tidsramen för när upphandlingen ska inledas, vilka anges i detta beslut, är tillräckligt detaljerade i den mening som avses i artikel 90.3 i genomförandebestämmelserna utgör detta beslut ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 75 i budgetförordningen.

(11)

Enligt artikel 80.4 i direktiv 2003/85/EG ska kommissionen ingå ett leveransavtal med tillverkaren om inköp, leverans och lagring av antigener. Avtalet bör innehålla bestämmelser om tillverkarens återköp av antigenerna efter den femåriga garantitiden.

(12)

Enligt direktiv 2003/85/EG ska uppgifter om kvantiteter och undertyper av de antigener och godkända vacciner som lagras i unionens antigen- och vaccinbank behandlas som sekretessbelagd information. De uppgifter i bilagan till detta beslut som avser kvantiteter och undertyper av antigener av mul- och klövsjukevirus som ska köpas in bör därför inte offentliggöras.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 30/17

—

Att mäta effekterna utöver den finansiella avkastningen

—

Förmåga att förstå finansiell information

—

Kostnadsnyttoanalys inom sektorn forskning, utveckling och innovation

—

”Att mäta effekterna utöver den finansiella avkastningen” till London School of Economics and Political Science (Storbritannien) och

—

”Kostnadsnyttoanalys inom sektorn forskning, utveckling och innovation” till universitetet i Milano (Italien).