21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/1

1)

Ungern har anmält följande nya benämning på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

2)

Italien har anmält följande nya benämning på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

3)

Polen har anmält följande nya benämning på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

4)

Österrike har anmält följande nya benämning på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

5)

Förenade kungariket har anmält följande ändringar av benämningarna på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

6)

Spanien har anmält följande ändringar av benämningar på examensbevis för arkitekter (punkt 5.7.1 i bilaga V till direktiv 2005/36/EG):

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/8

1.

artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som fastställer att en hög hälsoskyddsnivå ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder; unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan; unionen och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på folkhälsans område,

2.

rådets slutsatser om hälsa inom alla politikområden (HiAP) (30 november–1 december 2006) (1), hälsosamt och värdigt åldrande (30 november 2009), rättvisa och hälsa inom alla politikområden: Solidaritet i hälsa (8 juni 2010), Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdsystem (7 december 2010), det förberedande arbetet med ett pilotprojekt som avser ett europeiskt innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande (9 mars 2011) och om utjämning av skillnaderna i hälsa i EU genom samordnade åtgärder för att främja en hälsosam livsstil (1–2 december 2011) (2),

3.

resolutionen från WHO:s regionalkommitté för Europa (3): Strategi och handlingsplan för hälsosamt åldrande i Europa, 2012–2020,

4.

kommissionens meddelande om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års åldranderapport); Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (5 mars 2010); stöd till den strategiska genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (den 29 februari 2012),

5.

målen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla,

6.

rapporten från det europeiska samarbetsprojektet om hälsosamt åldrande: Hälsosamt åldrande en utmaning för Europa (2007),

7.

kommissionens vitbok Tillsammans för hälsa: Strategi för Europa 2008–2013, där man understryker behovet av att främja god hälsa under en persons hela livscykel i ett åldrande Europa,

8.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om en åldrande befolknings konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemen och för välfärdssystemen (15 juli 2010; Regionkommitténs yttrande om aktivt åldrande: Innovation-Smart hälsa-Bättre liv (27 juli 2012),

9.

rådets förklaring om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012): Vägen framåt,

10.

hälsosamt åldrande är en fortlöpande process under hela livet; det är synnerligen viktigt att stödja medborgarna i detta genom sektorsövergripande åtgärder för att främja hälsa, förebygga sjukdom och främja hälsovård och social vård; detta inbegriper samhällsomfattande insatser på alla politiska områden, med deltagande av offentliga myndigheter och i enlighet med medlemsstaternas prioriteringar, aktörer på alla nivåer, inbegripet sjukvårdspersonal och patienter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället, medierna och de ekonomiska aktörerna,

11.

innovativa tillvägagångssätt för att främja hälsa och förebygga sjukdom kan hjälpa äldre att förbli självständiga under längre tid och förbättra deras livskvalitet,

12.

god hälsa hos personer i arbetsför ålder bidrar till högre produktivitet och andra fördelar för medborgarna och samhället så att målen för EU:s 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska kunna uppnås,

13.

den nuvarande ekonomiska krisen och de demografiska förändringarna kräver en omprövning av tjänstestrukturerna för att skapa en effektiv och hållbar hälso- och sjukvårdssektor som främjar ett mer åldersvänligt samhälle,

14.

resultatet av den högnivåkonferens om hälsosamt åldrande under hela livet, som det cypriotiska ordförandeskapet anordnade den 5–6 september 2012, som exemplifierade arbete på området hälsosamt åldrande och påvisade att hälsosamt åldrande är nära kopplat till genomförandet av effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program från tidigt i livet och under hela livscykeln,

15.

främjandet av hälsostärkande fysisk aktivitet inom ramen för EU:s arbetsplan för idrott för 2011–2014 (4) och de principerna om den fysiska aktivitetens bidrag till aktivt åldrande som utformats i detta sammanhang,

16.

Europeiska kommissionens initiativ till lansering och genomförande av det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande och förväntar sig en utvärdering av detta pilotinitiativ under 2013,

17.

EU-strategierna om faktorer som påverkar hälsan och gemensamma riskfaktorer, inbegripet en ny EU-strategi för att stödja medlemsstaterna när det gäller att minska alkoholrelaterade skador,

18.

rådets förklaring om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012): Vägen framåt, som en uppmuntran till åtgärder för de kommande åren,

19.

arbetet med att på bästa möjliga sätt förbättra insatserna inför de utmaningar som kroniska sjukdomar utgör, med utgångspunkt i den reflektionsprocess som medlemsstaterna och kommissionen har inlett (5),

20.

vikten av program för att främja hälsa, förebygga sjukdom och ställa diagnos i ett tidigt skede från tidigt i livet och under hela livscykeln,

21.

de långtgående följderna av sjuklighet och funktionsnedsättning som orsakas av kroniska sjukdomar som cancer, sjukdomar i andningsorganen, kardiovaskulära och neurovaskulära sjukdomar, diabetes och psykiska sjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar och problem med nedsatt hörsel och syn hos befolkningen,

22.

att bättre hantering av hälsotillståndet på lång sikt kan hjälpa människor att förbli aktiva och självständiga på äldre dar,

23.

att offentliga förvaltningar och, om så är lämpligt, med deltagande av det civila samhället, har en avgörande roll när det gäller att förbättra förutsättningarna för hälsosamt åldrande,

24.

att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden samt livsstil återfinns bland de avgörande faktorerna för hälsa och att sektorsövergripande insatser fortfarande är en av de viktiga utmaningarna för att uppnå aktivt och hälsosamt åldrande för alla,

25.

att göra frågan om hälsosamt åldrande under hela livet till en av sina prioriteringar för de kommande åren, tillsammans med ett socialt och jämställt tillvägagångssätt,

26.

att anta en strategi där inriktningen nu läggs på hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, tidig diagnos och bättre hälsotillstånd från tidiga år och under hela livscykeln för att förbättra livskvaliteten och minska bördan av kroniska sjukdomar, svaghet och funktionsnedsättning genom att

27.

att för att förbättra och stärka samordningen och samarbetet mellan alla berörda intressenter och mellan medlemsstaterna, främja sektorsövergripande åtgärder, inbegripet det civila samhället, med beaktande av principen om ”hälsa inom alla politikområden”,

28.

att använda sig av innovativa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier som främjar aktivt deltagande av individer, familjer och samhället,

29.

att stödja det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande genom lämpligt deltagande av medlemsstaterna i genomförandet av partnerskapets specifika åtgärder och tillhandahållandet av faktiska resultat samt, med beaktande av resultatet av den för 2013 planerade utvärderingen, rekommendera och informera sina regionala och lokala myndigheter om partnerskapets mervärde,

30.

att effektivare använda EU-finansieringen (dvs. strukturfonderna, den gemensamma strategiska ramen 2014–2020, det sjunde ramprogrammet för forskning/Horisont 2020, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation) för att stödja prioriteringarna för aktivt och hälsosamt åldrande,

31.

att stödja städer och samhällen med initiativet att främja äldrevänlig och hälsosam miljö och utveckla nätverk för att genomföra gemensamma riktlinjer,

32.

att förbättra kommunikationen om hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, tidig diagnos och bättre hälsotillstånd genom innovativa strategier för medvetenhetshöjande verksamhet (t.ex. ansvarsfullt användande av sociala medier),

33.

att stödja framtida åtgärder och initiativ som avser faktorer som påverkar hälsan och riskfaktorer samt främja hälsosamt åldrande under hela livscykeln på EU-nivå samt regional, nationell och lokal nivå, samtidigt som medlemsstaternas behörigheter respekteras,

34.

att bidra till utformandet av politik för hälsofrämjande verksamhet för hälsosamma val och ett hälsosamt leverne,

35.

att stödja medlemsstaterna för att på ett bättre sätt använda EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet, vilka välkomnades i ordförandeskapets slutsatser från idrottsministrarnas informella möte i november 2008 (6),

36.

att stödja medlemsstaternas frivilliga samarbete för att vidareutveckla såväl allmänna förebyggande åtgärder som selektiva förebyggande åtgärder för målgrupper med särskilda behov,

37.

att bistå medlemsstaterna, särskilt regionerna, med att på ett mer effektivt sätt använda strukturfonderna och andra EU-instrument för finansiering av prioriteringar som rör hälsosamt åldrande,

38.

att noggrant utvärdera det europeiska innovationspartnerskapets pilotprojekt för hälsosamt åldrande för att ge alla intresserade medlemsstater möjlighet att delta i styrningen av det europeiska innovationspartnerskapet och att informera medlemsstaterna om hur kommissionen beaktar rekommendationerna från innovationspartnerskapet vid genomförandet av EU-program,

39.

att främja strategier för att bekämpa riskfaktorer, t.ex. tobaks- och alkoholrelaterade skador, olaglig narkotika, ohälsosam kosthållning och brist på fysisk aktivitet samt miljöfaktorer, som leder till ökade fall av icke smittsamma kroniska sjukdomar som cancer, sjukdomar i andningsorganen, kardiovaskulära och neurovaskulära sjukdomar, diabetes, psykiska sjukdomar och muskuloskeletala sjukdomar,

40.

att stödja fastställandet och spridningen av god praxis för att angripa kroniska sjukdomar och deras riskfaktorer, inbegripet patientansvar,

41.

att överväga hur samarbetet ska kunna stärkas och förbättra utbytet av god praxis på europeisk nivå för att främja en strategi för hälsosamt åldrande under hela livet, med användning av innovativa instrument,

42.

att fortsätta att, med stöd av arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå och i samarbete med kommittén för socialt skydd, genomföra hälsostrategin (7) och dess mål om att främja god hälsa i ett åldrande Europa med tillämpning av en sektorsövergripande strategi som inbegriper den sociala sektorn samt hälso- och sjukvårdssektorn,

43.

att fortsätta och intensifiera det arbete som syftar till bättre förståelse av kopplingarna mellan händelser i början av livet och ett hälsosamt åldrande med användning av bland annat longitudinella studier,

44.

att inom ramen för det europeiska hälsouppgiftssystemet, när så är lämpligt, stödja insamling och utbyte av uppgifter och information om kroniska sjukdomars förekomst, riskfaktorer och resultat, t.ex. förväntade friska levnadsår, och hälsofrämjande politik och åtgärder, inbegripet inforationssystem i EU-länderna, med beaktande av befintliga mekanismer, det pågående arbetet med det europeiska statistiksystemet och andra relevanta intressenter (t.ex. WHO, WHO:s regionalkontor för Europa och OECD),

45.

att främja det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande som en relevant plattform för många aktörer och som bygger på samförstånd och överenskommelser mellan intressenterna – från den offentliga och den privata sektorn, icke-statliga organisationer och universitetsvärlden på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå – som har åtagit sig att uppfylla sina överenskomna mål i enlighet med resultatet av utvärderingen för 2013,

46.

att samarbeta med Världshälsoorganisationen (WHO), särskilt med dess regionalkontor, för att uppnå komplementaritet i verksamheterna för ett hälsosamt åldrande.

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/12

—

kommissionens meddelande Handlingsplan om donation och transplantation av organ (2009–2015): bättre samarbete mellan medlemsstaterna  (1), där kommissionen lyfte fram tio prioriterade åtgärder som syftar till att hjälpa medlemsstaterna att svara på de viktigaste utmaningarna inom området organdonation och organtransplantation, nämligen 1) bättre tillgång på organ, 2) ökad effektivitet och tillgänglighet i transplantationssystemen och 3) bättre kvalitet och säkerhet,

—

framtagandet av nationella program som ska förbättra utfallet av de olika etapperna i förfarandet vid donation från avlidna donatorer (från identifiering och bevarande till tillvaratagande och transport),

—

utarbetandet av en europeisk handbok om förfaranden vid donation från levande donatorer, för njur- och levertransplantationer,

—

spridandet av bästa praxis, bland annat genom en europeisk handbok för inrättande och upprätthållande av system för samordning av organdonation från avlidna donatorer,

—

det planerade utarbetandet av en heltäckande översikt över nationella system för lämnande av samtycke och de insatser som gjorts för att integrera intensivvårdspersonalens deltagande i förfarandet vid donation från avlidna donatorer,

—

den roll som spelas av yrkesföreningarna, till exempel European Society for Organ Transplantation (Europeiska förbundet för organtransplantation, ESOT) och dess avdelning European Transplant Coordinators Organisation (Europeiska organisationen för transplantationssamordnare) och European Donation Committee (Europeiska donationskommittén, ETCO-EDC),

—

medlemsstaternas insatser för att vidareutveckla programmen för donation från levande donatorer, samtidigt som ett övergripande skydd för levande donatorer säkerställs, i enlighet med vad som diskuterades vid hälso- och sjukvårdsministrarnas informella möte den 10-11 juli 2012,

—

anordnandet av nationella informationskampanjer och europeiska initiativ, till exempel de europeiska organdonationsdagar och de workshoppar för journalister om organdonation och organtransplantation som anordnades av Europarådet respektive Europeiska kommissionen,

—

framtagandet av bästa praxis och nationella och europeiska utbildningsprogram med stöd av programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet,

—

vikten av att uppmuntra människor att samtycka till organdonation efter sin död,

—

vikten av att prioritera organdonation från avlidna donatorer,

—

den förbättrade livskvalitet som njurtransplantationer ger patienterna och njurtransplantationernas höga kostnadseffektivitet jämfört med dialysbehandlingar vid terminal njursjukdom, såsom bland annat framkommit av analyser gjorda av brittiska (hälsovårdsministeriet 2009) eller franska myndigheter (hälsovårdsmyndigheten 2010),

—

bristen på medicinska alternativ för patienter i behov av livsviktiga transplantationer av andra organ,

—

att varje medlemsstat, även om detta är en fråga som faller under nationell behörighet, tydligt och på ett öppet sätt behöver definiera och organisera sitt nationella system för lämnande av samtycke och föra nationella väntelistor,

—

kravet på att medlemsstaterna skyddar levande donatorer mot potentiella risker samt fysiska och ekonomiska problem som härrör från donationsförfarandet, och ser till att det rör sig om frivillig donation utan ekonomisk ersättning i enlighet med direktiv 2010/53/EU,

—

vikten av öppen och heltäckande information för att stärka allmänhetens tilltro till värdet av transplantationssystem som bygger på organdonation från såväl avlidna som levande donatorer,

—

behovet av att framhålla det ansvar som intensiv- och akutvårdspersonal har och att integrera donationer i beslut som fattas om vård i livets slutskede,

—

att avlägsnande av organ från en levande person i transplantationssyfte kräver en noggrann granskning av det enskilda fallet, varvid relevanta kriterier måste tas i beaktande, särskilt principen att människokroppen inte bör användas för ekonomisk vinning,

1.

att fortsätta att utbyta sakkunskap om alla viktiga aspekter av programmen för organdonation och organtransplantation så att vi kan lära av varandra och öka antalet tillgängliga organ,

2.

att tillhandahålla fortbildning för berörd vårdpersonal som arbetar med donation och transplantation från avlidna donatorer, däribland såväl transplantationskoordinatorer som intensiv- och akutvårdspersonal,

3.

att utbyta information om respektive lands system för lämnande av samtycke,

4.

att upprätta övergripande mekanismer för att skydda levande donatorer, däribland inrättandet av uppföljningsregister i överensstämmelse med kraven i direktiv 2010/53/EU,

5.

att upprätta öppna och officiella mekanismer som innebär att levande donatorer ersätts för de utgifter de haft och i tillämpliga fall för inkomstbortfall som direkt kan hänföras till förfarandet vid donation från levande donator,

6.

att öka medvetenheten bland patienter och deras familjer om olika transplantationsmöjligheter, inbegripet transplantation från avlidna och levande donatorer samt andra alternativa substitutionsterapier, att förbättra informationen om donation och transplantation i allmänhet och uppdra åt sjukvårdspersonal att tillhandahålla lämplig information om organdonation,

7.

att utbyta information om sina kommunikationsstrategier och aktivt informera allmänheten, bland annat genom att använda sociala medier,

8.

att, beroende på vad som är lämpligt, utarbeta och förbättra program för samarbete med intensiv- och akutvårdspersonal, tillsammans med de nationella och internationella yrkesorganisationerna, i syfte att optimera identifieringen av potentiella donatorer och genomförandet av förfarandet vid donation från avlidna donatorer,

—

fastställandet och genomförandet av bilaterala eller multilaterala avtal mellan medlemsstaterna för utbyte av organ och patienter, som respekterar principen om självförsörjning när det gäller transplantation, i enlighet med Madridresolutionen (2),

—

upprättandet av samarbetsavtal mellan nationella transplantationsorganisationer såsom South Transplant Alliance,

—

utbytet av sakkunskap om transplantationssystem mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och med europeiska organisationer för organutbyte, särskilt Eurotransplant och Scandiatransplant,

—

den stora möjlighet som finns att behandla fler patienter och på ett effektivt sätt använda det allt större antalet tillgängliga organ inom medlemsstaterna genom ingående och genomförande av bilaterala eller multilaterala avtal mellan medlemsstaterna,

—

behovet av tillräcklig administrativ kapacitet inom ramen för de nationella myndigheter som inrättats i enlighet med direktiv 2010/53/EU,

—

att olaglig organhandel utgör ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till mänsklig värdighet och integritet och har en negativ inverkan på allmänhetens förtroende och potentiella donatorers vilja att donera organ,

—

att den begränsade kunskapen och forskningen om vissa vetenskapliga och organisatoriska aspekter av organtransplantation samt bristen på erforderlig sakkunskap inom vissa områden begränsar möjligheterna för transplantationsverksamhet inom EU att utvecklas vidare,

1.

att aktivt ingå samverkansavtal när de har färre än tio avlidna donatorer per miljon invånare eller om det saknas specifika transplantationsprogram inom deras gränser,

2.

att i lämpliga fall använda gemenskapsinstrument för att bygga upp den nationella transplantationskapaciteten,

3.

att fortsätta att utbyta information om arrangemangen för och finansieringen av transplantationsverksamhet och översynen av den,

4.

att genomföra operativt, gränsöverskridande organutbyte, bland annat genom att delta i en gemensam åtgärd inriktad på gränsöverskridande utbytesavtal med början 2013,

5.

att på lämpligt sätt stödja nationellt och internationellt samarbete mellan transplantationsmyndigheter och polis och tullmyndigheter i syfte att upptäcka och förhindra olaglig organhandel,

1.

att inkludera organtransplantation inom räckvidden för EU:s initiativ mot människohandel (3), i enlighet med rekommendationerna från Världshälsoorganisationen och Europarådet,

2.

att ta upp forskning om de tekniska och organisatoriska aspekterna av transplantation inom ramen för det europeiska forskningsprogrammet Horisont 2020,

—

att direktiv 2010/53/EU fastställer miniminormer för kvalitet på och säkerhet hos mänskliga organ avsedda för transplantation,

—

behovet av att förbättra kunskapen om hälsoeffekterna hos patienter som genomgått transplantation i syfte att ytterligare optimera transplantationsverksamheten med beaktande av bristen på organ,

1.

att utbyta information sinsemellan om sina respektive nationella förfaranden för godkännande av organisationer för tillvaratagande och transplantationscentrum,

2.

att utbyta sakkunskap om transplantation av organ från marginella donatorer (till exempel äldre donatorer) för att öka antalet tillgängliga organ, och samtidigt fastställa kvalitets- och säkerhetsgränser för sådan praxis,

3.

att samla in och utbyta kunskap om kvalitet och säkerhet samt upprätta standardiserade patientuppföljningsregister eller -journaler, grundade på gemensamt utformade och överenskomna mallar.

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/15

United Nations — Focal point for delisting

Security Council Subsidiary Organs Branch

Room S-3055 E

New York, NY 10017

UNITED STATES OF AMERICA

Europeiska unionens råd

DG C Coordination

Generalsekretariatet

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/16

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/17

(1)

Kommissionens beslut av den 30 juli 2010 om inrättande av högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja (1) ska tillämpas till och med den 31 december 2012.

(2)

Forumet har bidragit till konkurrenskraften i unionens livsmedelsindustri genom att följa upp tillämpningen av rekommendationerna från högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft och de initiativ som kommissionen lade fram i sitt meddelande En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa  (2). Forumet har rekommenderat att man ska vidta ytterligare fokuserade åtgärder. Dessa initiativ behöver följas upp. Högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja bör därför fortsätta med sitt arbete även efter den 31 december 2012.

(3)

Forumet bör i fortsättningen omfatta nationella myndigheter från alla medlemsstater för att utbytet av god praxis ska underlättas och forumets räckvidd utökas. Privata organisationers deltagande bör ses över på grundval av en öppen ansökningsomgång för att säkerställa en väl avvägd representation av berörda parter.

1.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Tillämplighet

Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2014.”

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/18

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/20

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/21

1.

I de fall där kommissionen avser att anta ett beslut om att en överträdelse måste upphöra och de berörda parterna erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning, får kommissionen – i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1) – genom beslut göra dessa åtaganden bindande för företagen. Ett sådant beslut får antas för en bestämd period och ska fastställa att det inte längre finns några skäl för kommissionen att ingripa. Enligt artikel 27.4 i samma förordning ska kommissionen offentliggöra en kort sammanfattning av ärendet samt huvuddragen i åtagandena. Berörda tredje parter får lämna synpunkter inom den tidsfrist som kommissionen fastställer.

2.

Den 19 juni 2008 tillkännagav Air Canada (AC), United Airlines (UA), Continental Airlines (CO) och Lufthansa (LH), gemensamt kallade parterna, sin avsikt att ingå ett avtal om att bilda ett gemensamt företag som omfattar hela deras personbefordran med flyg på transatlantiska marknader (nedan kallat A++ avtalet). Inom det gemensamma företaget ska AC, UA, CO och LH samarbeta om centrala konkurrensparametrar, t.ex. prissättning, kapacitet, tidtabeller och marknadsföring. Den 25 juli 2008 inledde kommissionen på eget initiativ en undersökning av samarbetet mellan parterna i A++avtalet.

3.

Den 10 oktober 2012 antog kommissionen en preliminär bedömning i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003, med den preliminära åsikten att A++ avtalet om det gemensamma företaget mellan parterna sannolikt utgör en överträdelse av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

4.

Kommissionen ansåg att om inte LH och CO deltog i samarbetet, skulle dessa vara faktiska konkurrenter på direktflygningarna på rutten Frankfurt-New York och självständigt driva sina egna direktflygningar såsom de gjorde innan A++ avtalet genomfördes.

5.

I sin preliminära bedömning uttryckte kommissionen farhågor om att samarbetet mellan AC, UA, CO och LH i A++ avtalet sannolikt skulle begränsa konkurrensen på rutten Frankfurt-New York när det gäller passagerare i de dyrare biljettklasserna.

6.

Med tanke på parternas kombinerade marknadsställning på rutten Frankfurt-New York och den nära konkurrensen mellan LH och CO skulle samarbetet sannolikt också ge upphov till betydande konkurrensbegränsande effekter för passagerare i de dyrare biljettklasserna. Kommissionen tog hänsyn till det faktum att kunderna på rutten Frankfurt-New York har relativt låg priselasticitet och i stor utsträckning saknar köparstyrka.

7.

Kommissionen drog vidare preliminärt slutsatsen att den konkurrens som hade funnits innan samarbetet mellan LH och CO inleddes nu hade upphört. Denna konkurrens kommer sannolikt inte att ersättas av konkurrens från befintliga konkurrenter eller potentiella nya aktörer på grund av de betydande hindren för att utöka verksamheten eller komma in på marknaden. Dessa hinder för att utöka verksamheten och komma in på marknaden omfattar restriktioner i fråga om start- och landningstider, knutpunktsfördelar både på Frankfurts flygplats och på flygplatserna New York JFK och Newark Liberty, samt parternas fördel i form av täta avgångar.

8.

Restriktioner i fråga om start- och landningstider förekommer för närvarande på flygplatserna New York JFK och Newark Liberty och kan på medellång och lång sikt sannolikt förekomma på Frankfurts flygplats. På grund av knutpunktsfördelarna på flygplatserna i Frankfurt och New York, kommer parterna sannolikt att dra större nytta av stordriftsfördelar, varumärke, styrkan i deras bonusprogram, tillgång till matartrafik och förmåga att locka till sig företagsavtal än deras faktiska eller potentiella konkurrenter utan sådan knutpunktsfördel. Tack vare ett större antal flygningar som trafikerar rutten Frankfurt-New York kommer parterna sannolikt att ha en högre tjänstekvalitet än deras faktiska eller potentiella konkurrenter, för vilka konsumenterna troligtvis samtycker till att betala ett högre pris.

9.

De parter som omfattas av förfarandet har lämnat åtaganden i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 för att undanröja kommissionens betänkligheter beträffande konkurrensen. Parterna underströk att detta inte ska tolkas som ett medgivande att de har brutit mot EU:s konkurrensregler eller att A++avtalet är oförenligt med artikel 101 i EUF-fördraget.

10.

Dessa åtaganden sammanfattas nedan och offentliggörs i sin helhet på engelska på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens:

http://ec.europa.eu/competition/index_en.html

11.

På rutten Frankfurt-New York erbjuder parterna:

12.

Parterna erbjuder att överlåta ansvaret att övervaka tillämpningen av åtagandena åt en god man. Vid meningsskiljaktigheter mellan en ny aktör och parterna angående åtagandena erbjuder parterna en tvistlösningsprocess där en skiljedomstol ytterst fattar beslut i frågan.

13.

Med förbehåll för resultatet av marknadstestet avser kommissionen att fatta ett beslut enligt artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 om att göra de åtaganden som sammanfattas ovan bindande och offentliggöra dem i sin helhet på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens.

14.

I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 uppmanar kommissionen berörda tredje parter att lämna synpunkter på de föreslagna åtagandena. Dessa synpunkter måste ha inkommit till kommissionen senast en månad efter dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande. Berörda tredje parter ombeds också att lämna in en icke-konfidentiell version av sina synpunkter, där uppgifter som de anser vara affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter ska strykas och ersättas med en icke-konfidentiell sammanfattning eller av orden ”affärshemligheter” eller ”konfidentiella uppgifter”.

15.

Svar och synpunkter bör helst vara motiverade och innehålla relevanta faktauppgifter. Kommissionen ber er också att föreslå en möjlig lösning om ni anser att någon aspekt av de föreslagna åtagandena medför några problem.

16.

Synpunkterna kan sändas till kommissionens generaldirektorat för konkurrens med e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@ec.europa.eu), med fax +32 22950128) eller per post, med angivande av referens COMP/39.595 – Continental/United/Lufthansa/Air Canada, till följande adress:

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/24

Klass 1.5.

Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

Fysikalisk-kemiska egenskaper:

Organoleptiska egenskaper:

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/28

1.

Genom gemensam ståndpunkt 2008/369/Gusp (1) uppmanas unionen att frysa alla tillgångar och ekonomiska resurser tillhörande fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som bryter vapenembargot mot Demokratiska republiken Kongo, enligt den förteckning som upprättats i enlighet med UNSR 1533(2004), 1596(2005), 1807(2008) och 1857(2008) och som ska uppdateras regelbundet av den FN-kommitté som inrättas genom UNSCR 1533(2004).

Den förteckning som upprättats av FN-kommittén omfattar

2.

FN:s sanktionskommitté beslutade den 12 november 2012 att lägga till en fysisk person och den 30 november 2012 att lägga till två fysiska personer på förteckningen i fråga. De berörda fysiska personerna får när som helst lämna in en begäran till FN-kommittén, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem på ovannämnda FN-förteckning ska omprövas. En sådan begäran ska ställas till följande adress:

För ytterligare information, se http://www.un.org/sc/committees/dfp.shtml

3.

Som en följd av de beslut av FN som avses i punkt 2 har kommissionen antagit förordning (EU) nr 1251/2012 (2), som ändrar bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1183/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot personer som bryter vapenembargot mot Demokratiska republiken Kongo (3).

De fysiska personer som berörs ska därför omfattas av följande åtgärder enligt förordning (EG) nr 1183/2005:

4.

De fysiska personer som läggs till i bilaga I till rådets förordning (EU) nr 1183/2005 genom rådets förordning (EG) nr 1251/2012 och som en följd av FN:s beslut av den 12 och den 30 november 2012 får meddela kommissionen sina synpunkter på att de förts upp på förteckningen. Detta meddelande ska sändas till följande adress:

5.

De berörda fysiska personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot förordning (EU) nr 1251/2012 vid Europeiska unionens tribunal enligt villkoren i artikel 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.

Personuppgifter om de fysiska personer som berörs av förteckningen i förordning (EU) nr 1251/2012 kommer att hanteras i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (4). Alla förfrågningar, t.ex. om ytterligare information eller i syfte att utöva sina rättigheter enligt förordning (EG) nr 45/2001 (t.ex. rätten till tillgång till eller rättelse av personuppgifter) ska sändas till kommissionen till samma adress som anges i punkt 4.

7.

De fysiska personer som förtecknas i bilaga I uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga, enligt förteckningen i bilaga II till förordning (EG) nr 1183/2005, med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar och ekonomiska resurser för grundläggande behov eller särskilda betalningar enligt artikel 3 i den förordningen.

21.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 396/30