13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/1

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2012/C 384/01

Datum för antagande av beslutet	6.2.2012
Referensnummer för statligt stöd	SA.33880 (11/N)
Medlemsstat	Frankrike
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Aides aux cinémas du monde (aide sélective à la production cinématographique)
Rättslig grund	Article L 111-2, 2o d) et e) du code du cinéma et de l’image animée; loi 2010-873 du 27 juillet 2010 relative à l’action extérieure de l’Etat; décret 1998-66 du 4 février 1998 portant création du comité interministériel de la coopération internationale et du développement; article 7, 10 et 68 à 71 du décret 1999-130 du 24 février 1999 modifié relatif au soutien financier de l’industrie cinématographique; décret 2006-672 du 8 juin 2006 modifié relatif à la création, à la composition et au fonctionnement de commissions administratives à caractère consultatif; décret 2010-654 du 11 juin 2010 relatif au Centre national du cinéma et de l’image animée; décret 2010-1695 du 30 décembre 2010 relatif à l’Institut français
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Främjande av kultur
Stödform	Bidrag
Budget	Beräknade utgifter per år (i miljoner i nationell valuta): 6,5 miljoner EUR   Totalt planerat stödbelopp 39 miljoner EUR
Stödnivå	80 %
Varaktighet	till den 31.12.2017
Ekonomisk sektor	Media
Den beviljande myndighetens namn och adress	Centre national du cinéma et de l'image animée 12 rue de Lübeck 75784 Paris Cedex 16 FRANCE
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

Datum för antagande av beslutet	20.11.2012
Referensnummer för statligt stöd	SA.34736 (12/N)
Medlemsstat	Spanien
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Sistema de amortización anticipada aplicable a determinados elementos patrimoniales arrendados del inmovilizado material
Rättslig grund	Apartado 11 del artículo 115 del texto refundido de la Ley del Impuesto sobre Sociedades
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	—
Stödform	Uppskov med skattebetalning
Budget	—
Stödnivå	Åtgärd som inte utgör stöd
Varaktighet	—
Ekonomisk sektor	Alla sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministerio de Hacienda y Administraciones Públicas
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/3

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6715 – CNOOC/Nexen)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 384/02

Kommissionen beslutade den 7 december 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6715. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/4

---

Inledning av förfarande

(Fall COMP/M.6576 – Munksjö/Ahlstrom)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 384/03

Den 7 december 2012 beslutade kommissionen att inleda ett förfarande i detta ärende efter att ha konstaterat att den anmälda koncentrationen ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden. Inledandet av förfarandet öppnar en undersökning i andra fasen avseende den anmälda koncentrationen och påverkar inte det slutliga beslutet i ärendet. Beslutet baseras på artikel 6.1.c i rådets förordning (EG) nr 139/2004.

Kommissionen uppmanar intresserade tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

För att kunna beaktas i sin helhet, måste synpunkterna nå kommissionen senast 15 dagar efter offentliggörandet. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per telefax (+32 22964301 / 2967244) eller per post med referensnummer COMP/M.6576 – Munksjö/Ahlstrom, till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/5

---

Eurons växelkurs (1)

12 december 2012

2012/C 384/04

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3040
JPY	japansk yen	108,12
DKK	dansk krona	7,4604
GBP	pund sterling	0,80775
SEK	svensk krona	8,6275
CHF	schweizisk franc	1,2109
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,3295
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,265
HUF	ungersk forint	282,33
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6961
PLN	polsk zloty	4,0969
RON	rumänsk leu	4,5268
TRY	turkisk lira	2,3198
AUD	australisk dollar	1,2358
CAD	kanadensisk dollar	1,2850
HKD	Hongkongdollar	10,1061
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5504
SGD	singaporiansk dollar	1,5926
KRW	sydkoreansk won	1 400,12
ZAR	sydafrikansk rand	11,3109
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,1480
HRK	kroatisk kuna	7,5225
IDR	indonesisk rupiah	12 558,82
MYR	malaysisk ringgit	3,9792
PHP	filippinsk peso	53,502
RUB	rysk rubel	39,9645
THB	thailändsk baht	39,928
BRL	brasiliansk real	2,7112
MXN	mexikansk peso	16,6319
INR	indisk rupie	70,7490

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/6

---

Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

2012/C 384/05

I enlighet med artikel 35.3 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), har ett beslut fattats om att stänga det fiske som avses i följande tabell:

Datum och tidpunkt för stängning	21.11.2012
Varaktighet	21.11.2012–31.12.2012
Medlemsstat	Tyskland
Bestånd eller grupp av bestånd	HER/1/2-
Art	Sill (Clupea harengus)
Område	EU-vatten, norska vatten och internationella vatten i I och II
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	FS55TQ44

---

(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/7

---

Inget statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet

2012/C 384/06

Eftas övervakningsmyndighet anser att den anmälda åtgärden inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Datum för antagande av beslutet	:	11 juli 2012
Ärende nr	:	70645
Beslut nummer	:	289/12/KOL
Eftastat	:	Norge
Den beviljande myndighetens namn och adress	:	Oslo kommune Rådhuset 0037 Oslo NORWAY
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	:	Leasing- och hyresavtal mellan Oslo kommune och Oslo Cancer Cluster Innovasjonspark AS
Stödform	:	Ej tillämpligt
Budget	:	Ej tillämpligt
Varaktighet	:	Ej tillämpligt

Originalversionen av beslutet, från vilken all konfidentiell information har borttagits, finns på Eftas övervakningsmyndighets webbplats:

http://www.eftasurv.int/state-aid/state-aid-register/

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/8

---

Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar

2012/C 384/07

Eftas övervakningsmyndighet anser att den anmälda åtgärden utgör sådant statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet.

Datum för antagande av beslutet	:	11 juli 2012
Ärende nr	:	68972
Beslut nummer	:	292/12/KOL
Eftastat	:	Island
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	:	Beslut om statligt stöd från Island via New Glitnir, New Landsbankinn och New Kaupþing vid avvecklingen av vissa investeringsfonder
Rättslig grund	:	Artiklarna 61.1 och 61.3 b i EES-avtalet
Typ av åtgärder	:	Åtgärder för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin
Sektorer av ekonomin som berörs	:	Finansiella tjänster

Originalversionen av beslutet, från vilken all konfidentiell information har borttagits, finns på Eftas övervakningsmyndighets webbplats:

http://www.eftasurv.int/state-aid/state-aid-register/

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/9

---

Uppgifter från Eftastaterna angående statligt stöd som beviljats enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1j i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning))

2012/C 384/08

DEL I

Statligt stöd nr	GBER 10/12/R&D
Eftastat	Norge
Stödbeviljande myndighet	Namn	Innovasjon Norge
	Adress	Postboks 448 Sentrum 0104 Oslo NORWAY
	Webbplats	http://www.innovationnorway.com
Stödåtgärdens beteckning	Stödordning för innovation inom träindustrin
Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)	Statsbudget (2011–2012), kapitel 1149, punkt 71.
Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden	http://www.innovasjonnorge.no/Satsinger/Landbruk/Trebasert-innovasjonsprogram/
Typ av åtgärd	Stödordning	X
Varaktighet	Stödordning	1.8.2012–31.12.2013
Berörda ekonomiska sektorer	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer	Alla sektorer kan erhålla stöd, så länge mottagarna bidrar till det övergripande syftet med stödordningen – att öka användandet av trä.
Typ av stödmottagare	Bonus för små och medelstora företag	X
	Stora företag	X
Budget	Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen	26 miljoner NOK
	Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget	… NOK (miljoner)
	För garantier	… NOK (miljoner)
Stödinstrument (artikel 5)	Bidrag	X

DEL II

Allmänna mål (förteckning)	Mål (förteckning)		Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i NOK	Små och medelstora företag – bonus i %
Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artiklarna 26–27)	Stöd till konsulttjänster för små och medelstora företag (artikel 26)		50 %
	Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artikel 27)		50 %
Stöd till forskning, utveckling och innovation (artiklarna 30–37)	Stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt (artikel 31)	Grundforskning (artikel 31.2 a)	… %
		Industriell forskning (artikel 31.2 b)	50 %	10/20 %
		Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)	25 %	10/20 %
	Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier (artikel 32)		40/65 %	10 %
	Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt (artikel 33)		50 %
	Stöd för forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna (artikel 34)
	Stöd till nystartade innovativa företag (artikel 35)		8 miljoner NOK
	Stöd för innovationsrådgivnings-tjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)		1,6 miljoner NOK
	Stöd för att hyra in högkvalificerad personal (artikel 37)		50 %
Stöd till utbildning (artiklarna 38–39)	Särskild utbildning (artikel 38.1)		25 %	10/20 %
	Allmän utbildning (artikel 38.2)		60 %	10/20 %

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/11

---

Uppgifter från Eftastaterna angående statligt stöd som beviljats enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1j i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning))

2012/C 384/09

DEL I

Statligt stöd nr	GBER 11/12/EMP
Eftastat	Norge
Region	Regionens namn (NUTS) Nivå 3 – Troms	Regionens stödstatus Artikel 61.3 c i EES-avtalet
Stödbeviljande myndighet	Namn	Troms fylkeskommun
	Adress	Postbox 6600 9296 Tromsø NORWAY
	Webbplats	http://www.tromsfylke.no
Stödåtgärdens beteckning	Regionalt utvecklingsprogram för Troms fylkeskommun 2010–2013
Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)	Troms fylkeskommuns utvecklingsfond inrättades genom ett beslut av den 12 mars 1985 av Troms fylkesting.
Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden	http://www.tromsfylke.no/LinkClick.aspx?fileticket=qah_PB73Oyc%3d&tabid=332
Typ av åtgärd	Stödordning	X
Ändring av en befintlig stödåtgärd		Eftas övervakningsmyndighets stödnummer: Referensnummer ENS 2/2005
	Förlängning	2010–2013
Varaktighet	Stödordning	1.1.2010–31.12.2013
Berörda ekonomiska sektorer	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer	X
Typ av stödmottagare	Små och medelstora företag	X
Budget	Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen	8 miljoner NOK
Stödinstrument (artikel 5)	Bidrag	X
	Räntesubvention
	Lån	X

DEL II

Allmänna mål (förteckning)	Mål (förteckning)	Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i NOK	Små och medelstora företag bonus i %
Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15)		50 %	0 %

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/12

---

Meddelande från Eftas övervakningsmyndighet om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för tre Efta-stater från och med den 1 augusti 2012

(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i myndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004  (1) )

2012/C 384/10

Basräntan beräknas i enlighet med kapitlet om metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd, ändrade genom övervakningsmyndighetens beslut nr 788/08/KOL av den 17 december 2008 (2). För att erhålla den gällande referensräntan ska lämpliga marginaler läggas till i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd. Det innebär att diskonteringsräntan ska beräknas genom att en lämplig marginal på 100 baspunkter adderas till basräntan. Normalt beräknas också återkravsräntan genom att 100 räntepunkter adderas till basräntan enligt myndighetens beslut nr 789/08/KOL av den 17 december 2008 (3) om ändring av myndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 (4).

	Island	Liechtenstein	Norge
1.1.2012–31.5.2012	4,70	0,31	3,57
1.6.2012–31.7.2012	4,70	0,38	3,57
1.8.2012–	5,90	0,38	3,57

---

(1)  EUT L 139, 25.5.2006, s. 37 och EES-supplementet nr 26, 25.5.2006, s. 1.

(2)  EUT L 105, 21.4.2011, s. 32 och EES-supplement nr 23, 21.4.2011, s. 1.

(3)  EUT L 340, 22.12.2010, s. 1 och EES-supplementet nr 72, 22.12.2010, s. 1.

(4)  Se konsoliderad version på http://www.eftasurv.int/media/decisions/195-04-COL.pdf

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/13

---

Meddelande från Eftas övervakningsmyndighet om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för tre Efta-stater från och med den 1 september 2012

(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i myndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004  (1) )

2012/C 384/11

Basräntan beräknas i enlighet med kapitlet om metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd, ändrade genom övervakningsmyndighetens beslut nr 788/08/KOL av den 17 december 2008 (2). För att erhålla den gällande referensräntan ska lämpliga marginaler läggas till i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd. Det innebär att diskonteringsräntan ska beräknas genom att en lämplig marginal på 100 baspunkter adderas till basräntan. Normalt beräknas också återkravsräntan genom att 100 räntepunkter adderas till basräntan enligt myndighetens beslut nr 789/08/KOL av den 17 december 2008 (3) om ändring av myndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 (4).

	Island	Liechtenstein	Norge
1.1.2012–31.5.2012	4,70	0,31	3,57
1.6.2012–31.7.2012	4,70	0,38	3,57
1.8.2012–31.8.2012	5,90	0,38	3,57
1.9.2012–	5,90	0,38	2,95

---

(1)  EUT L 139, 25.5.2006, s. 37 och EES-supplementet nr 26, 25.5.2006, s. 1.

(2)  EUT L 105, 21.4.2011, s. 32 och EES-supplement nr 23, 21.4.2011, s. 1.

(3)  EUT L 340, 22.12.2010, s. 1 och EES-supplementet nr 72, 22.12.2010, s. 1.

(4)  Se konsoliderad version på http://www.eftasurv.int/media/decisions/195-04-COL.pdf

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/14

---

MEDDELANDE OM ALLMÄNT UTTAGNINGSPROV

2012/C 384/12

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar följande allmänna uttagningsprov:

EPSO/AST/125/12 – Assistenter (AST 3) inom följande områden:

1.

Revision

2.	Finanser/Redovisning

3.	Ekonomi/Statistik

Meddelandet om uttagningsprovet offentliggörs på 23 språk i Europeiska unionens officiella tidning C 384 A av den 6 december 2012.

Närmare upplysningar finns på Epsos webbplats http://blogs.ec.europa.eu/eu-careers.info/

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/15

---

Eftadomstolens sammansättning

Utnämning av Eftadomstolens justitiesekreterare

2012/C 384/13

Gunnar Selvik har utnämnts till justitiesekreterare vid Eftadomstolen i enlighet med artikel 9 i protokoll 5 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, för perioden 1 september 2012–31 augusti 2015. Han efterträder Skúli Magnússon.

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/16

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6747 – Energie Steiermark/Steweag-Steg)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2012/C 384/14

1.

Kommissionen mottog den 6 december 2012 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Energie Steiermark AG (Energie Steiermark, Österrike), gemensamt kontrollerat av Land Steiermark och EDF-koncernen, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar fullständig kontroll över företaget Steweag-Steg GmbH (SSG, Österrike) genom förvärv av aktier.

2.	De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Energie Steiermark: Elproduktion och eldistribution samt gas och uppvärmning huvudsakligen i Österrike, — SSG: Handel med och distribution av el huvudsakligen i Österrike.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6747 – Energie Steiermark/Steweag-Steg, till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/17

---

Offentliggörande av en ansökan enligt artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 384/15

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”FAL OYSTER”

EG-nr: UK-PDO-0005-0885-22.07.2011

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning:

”Fal Oyster”

2.   Medlemsstat eller tredje land:

Storbritannien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.7.

Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Fal Oyster” är den beteckning som används för ostron som fångas i det angivna området med hjälp av traditionella segel- och roddbåtar mellan den 1 oktober och 31 mars.

”Fal Oyster” tillhör ostronarten Ostrea edulis som vanligtvis kallas plattostron eller inhemska ostron. De har ett nästan runt eller ojämnt, ovalformat skal med en grov, fjällig yta. Skalet är brunt eller krämfärgat med ljusbruna eller blåaktiga koncentriska band på utsidorna. Insidorna är mycket jämna och pärlaktiga och vita eller blågrå, ofta med mörkare blå områden.

Musselskalets två halvor har olika form. Den vänstra halvan är konkav och fäst vid substratum, medan den högra är platt och sitter inuti den vänstra. Ostronet kan växa till omkring 110 mm. ”Fal Oyster” skördas bara mellan den 1 oktober och 31 mars med hjälp av traditionella metoder som är unika för området.

Shellfish Association of Great Britain har beskrivit de organoleptiska kvaliteterna på följande vis.

Näsa: jod

Kropp: saftig med smaker av melon, sallad och gurka

Avslutning: kvardröjande, något tenn- och kopparaktig avslutning

Struktur: fast och saltaktig

Köttet är krämfärgat medan kanterna är ogenomskinliga och grå.

Efter skörd och rening säljs ostronen levande ”i skalet” till försäljare eller levereras till restauranger runt om i Storbritannien samt exporteras ut ur landet. Hållbarheten för den levande produkten är cirka 5 dagar.

3.3   Råvaror (enbart för bearbetade produkter):

—

3.4   Foder (enbart för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Ostronen odlas och skördas bara mellan den 1 oktober och 31 mars i det definierade området med hjälp av traditionella båtar utan motor.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Området där ”Fal Oyster” produceras kan beskrivas som liggande inom Truro Port Fishery. De lagstadgade gränserna för detta fiskeriområde beskrivs i fiskerilagen (1936, ändrad 1975) som samtliga delar av Truros och Falmouths hamnar och bottnarna till floderna Truro, Fal och Tresillian, vilket är ett område på 1,101 hektar.

Detta område kan beskrivas som norr om en tänkt linje mellan Trefusis Point och St Mawes Castle fram till det genomsnittliga lågvattenmärket för ett medeltidvatten. Fiskeriområdets kant är det genomsnittliga lågvattenmärket, och detta sammanfaller med kusten utom vid inloppet till varje vik som anger fiskeriområdets övre gränser vid Mylor, St Just och Malpas.

Det definierade området är det enda registrerade ostronfiskeriet för inhemska ostron i sydvästra England.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Fal är ett naturligt och vilt fiskeriområde där ostronen inte odlas eller förädlas. Det sker en mindre grad av ”skötsel” av de vilda och naturliga bottnarna genom att skrapan förflyttar substratet (skalgrus) under fisket. Detta håller fiskeriområdet i gott skick, och när bottnarna ibland skrapas en extra gång utan att skördas (beskrivs som harvning) förbättras ostronbottnarna ännu mer samtidigt som föryngringen (att unga ostron slår sig ner) stimuleras.

Fal-områdets floder får sitt tillflöde från branta dalgångar och är rika på mineral och biologiskt material. Flodmynningen är också mycket djup och vattnet kan därför både cirkulera och bytas ut med varje nytt tidvatten. Denna unika miljö ger upphov till plankton som ostronen sedan lever på.

Dessutom visar de lämnade uppgifterna att alla gruvor runt om i Cornwall är fuktiga gruvor som måste pumpas eller har ett naturligt utlopp i Carnon-dalen, vilken leder vidare till Fals flodmynning och fångstområde. Detta vatten har hög mineralhalt, vilket är unikt för området. Det är dessa mineral, särskilt koppar och zink, som bidrar till att ge ”Fal Oyster” dess distinkta metalliska smak. Detta gör att ”Fal Oyster” skiljer sig organoleptiskt från andra ostron i området.

Det starka sambandet mellan fiskevattnet och produkten framgår tydligt av fiskeverksamhetens anteckningar om hur fångsten, odlingen och marknadsföringen av ”Fal Oyster” bedrivs i och omkring floden Fal och de närliggande floderna. I historiska uppteckningar beskrivs fiske från segel- och roddbåtar med hjälp av skrapor. Beskrivningarna liknar de metoder och den utrustning som används idag. Det finns otaliga registreringar av historiska och samtida fångstmetoder som inte används i något annat område.

I enlighet med historiska och traditionella metoder bogseras skraporna av segel- eller roddbåtar och ingen motorkraft används för att skörda ostronen. Denna långa fisketradition märks tydligt i den kunskap och utrustning som förts vidare genom generationerna av fiskare. Det finns bevis för att de använda båtarna har överförts från generation till generation och vissa av båtarna är över 100 år gamla. Som exempel på överförda färdigheter kan nämnas förmågan att lokalisera ostronen, den försiktiga hanteringen av fångsten och metoden att skrapa vissa ostronbottnar beroende på tidvattnet och vinden.

I historiska källor från hela 1800-talet beskrivs skörd och odling av ostron i Falmouths hamnområde, inräknat fiske, odling, sortering och försäljning av ostronen.

Under 1900-talet infördes en lagstiftning som begränsade fiskemetoderna till de traditionella teknikerna, där i synnerhet bara segling och rodd tilläts, i avsikt att skydda fisket på lång sikt. En katastrofal ostronsjukdom på 1980-talet reducerade dock den omkring 100 båtar starka fiskeflottan och minskade bestånden så kraftigt att fisket blev olönsamt. Återhämtningen från sjukdomen har gått långsamt, men fiskeflottan har gradvis utökats och en grupp som kallas Oyster Fishery Management Group har fört samman fiskare, bearbetningsföretag och tillsynsmyndigheten att sköta fiskeriverksamheten.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

De egenskaper som kännetecknar ”Fal Oyster” har anknytning till området genom traditionen av en lokal skördemetod som är unik för området. Denna fiskemetod använder skrapor som bogseras över havsbottnen av segel- och roddbåtar. Dessa skrapor och båtar är i samma stil som de som använts historiskt och som kan spåras tillbaka till beskrivningar från år 1750.

Köttet är fast och silkeslent med en jämn yta. Det är krämfärgat medan kanterna är ogenomskinliga och grå till utseendet. Smaken är salt och söt med saftiga smaker av melon, sallad och gurka. Den har också en kvardröjande metallisk, något tenn- och kopparaktig avslutning.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Ett ostrons smak bestäms av miljön där den växer. Fals fiskeriområde får sitt tillflöde från omgivande dalgångar som är rika på mineral och biologiskt material. Fals djupa flodmynning gör dessutom att vattnet både kan cirkulera och bytas ut med varje nytt tidvatten, med en unik blandning av salt havsvatten och sött flodvatten som resultat. Denna miljö ger upphov till plankton som ostronen sedan lever på, och som ger den matkvalitet hos ”Fal Oyster” som beskrivs som saltare, mer metallisk, krämigare och sötare än andra arter från andra områden.

De egenskaper som kännetecknar ”Fal Oyster” har anknytning till området genom traditionen av en lokal skördemetod som är unik för området och färdigheter som förs vidare genom generationerna. Här kan nämnas förmågan att lokalisera ostronen, den försiktiga hanteringen av fångsten och metoden att skrapa vissa ostronbottnar beroende på tidvattnet och vinden.

Användningen av beteckningen ”Fal Oyster” och dess rykte när det gäller god smak och kvalitet har vuxit genom det hårda arbete som utförts av bearbetningsföretagen och medlemmarna i Oyster Fishery Management Group. Samtliga medlemmar använder beteckningen ”Fal Oyster” och förser marknaden med en produkt av hög kvalitet via grossisternas leveranskedja, men också vidare till restaurangbranschen där de är högt eftertraktade både inom och utanför Storbritannien.

”Fal Oyster”-festivalen har hållits sedan 1996 för att fira ostronfiskesäsongens början, mångfalden och kvaliteten hos ”Cornish Seafood” och, i synnerhet, en av de sista återstående traditionella ostronfiskerier där fisket fortfarande sker med hjälp av segelbåtar och stakning för hand.

Den berömda kocken Rick Stein stödjer festivalen och har öppnat en restaurang i staden Falmouth i vilken ingår en fisk- och skaldjursbar för att hylla ”Fal Oyster”. ”Fal Oyster” har också hyllats i filmer, kokböcker och av matjournalister.

”Fal Oyster” har erkänts av Slow Food-rörelsens Smakernas ark (”Ark of Taste”) och beskrivs som ett av Storbritanniens enda återstående bestånd av inhemska ostron.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://archive.defra.gov.uk/foodfarm/food/industry/regional/foodname/products/documents/fal-oyster-pdo-120912.pdf

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

---

13.12.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 384/21

---

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 384/16

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (CE) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”SAINT-MARCELLIN”

EG-nr: FR-PGI-0005-0832-08.10.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Saint-Marcellin”

2.   Medlemsstat eller tredje land:

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.3:

ost.

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Saint-Marcellin” är en ost som framställs av helfet komjölk, ej standardiserad i fråga om fetthalt och proteiner, opastöriserad eller värmebehandlad. Den har formen av en cylinder med rundade kanter, en diameter på 65 till 80 mm, är 20 till 25 mm hög och väger minst 80 gram. Osten består av en mjuk, oknådad, opressad, lättsaltad mjölksyramassa, utan tillsats av kryddor eller aromer, med en mögelkultur på ytskiktet som kan vara vit eller beige till blågrå. Ostmassan är jämn när man skär i den.

”Saint-Marcellin” innehåller 40 till 65 gram fett per 100 gram torrvara.

Beroende på torkningsmetod finns ”Saint-Marcellin” i två varianter:

—	Torr ”Saint-Marcellin” som har en torrsubstans över 44 % motsvarar den lokala traditionen. Den lagras på ett sätt som gör den så hållbar som möjligt genom att nedbrytningen av proteiner begränsas.

—	Krämig ”Saint-Marcellin” som torkas kortare tid och därför har en torrsubstans över 40 %. Den lagras på ett sätt som gör att den utvecklar kraftigare arom och mjukare, krämigare konsistens. Dessa ostar som har en mer regional tradition lagras ofta längre tid.

Det måste gå minst 10 dagar efter att löpet har tillsatts innan ”Saint-Marcellin” får saluföras.

”Saint-Marcellin” kan vara förpackad eller inte för försäljning.

Visuellt sett kan skorpan vara lätt rynkad och ska täckas helt eller till största del av en mögelkultur i följande färger: vit eller beige till blågrå. När osten skärs ska den ha en gräddvit färg, vara slät och homogen och får ha några hål. Skorpan är nätt och jämnt förnimbar i munnen. Krämig ”Saint-Marcellin” kännetecknas av en smältande textur, medan torr ”Saint-Marcellin” är fast. Den tydliga och välbalanserade smaken med en rikedom på aromer (fruktig med honungstoner) och med ett dominerande inslag av mjölksyra men måttlig sälta, är karaktäristisk för ”Saint-Marcellin”.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Helfet komjölk, ej standardiserad i fråga om fetthalt och proteiner, från det geografiska området.

Mjölken ska vara opastöriserad eller värmebehandlad, alltså inte pastöriserad. ”Saint-Marcellin” är en ost med lokal tradition som har utvecklats i ett område som är inriktat på uppfödning av nötkreatur av mjölkras. Den mjölk som används till framställningen har alltid kommit från gårdar i det geografiska området. Dess goda rykte kommer av sambandet mellan mjölkproducenter av kvalitetsmjölk som tar vara på områdets möjligheter, och osttillverkarna som för vidare det lokala kunskapsarvet.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Det geografiska produktionsområdet kännetecknas av utbredda foderarealer. De lokala uppfödarna har förstås alltid valt att använda detta lokala foder som bidrar till att ge ”Saint-Marcellin” dess särdrag. De använder en stor andel gräs och hö som foder och begränsar användningen av kompletteringsfoder och behåller på så sätt en traditionell djurhållning.

De krav som gäller för mjölkkornas foder är följande:

—	Självförsörjningsgrad för foder: minst 80 % av torrfodret i årsransonen ska komma från det geografiska området.

—	Gräs i alla dess former ska utgöra minst 50 % av torrsubstansen i årsransonen.

—	Hö utgör 15 % av torrfodret i grundransonen under de fyra vintermånaderna (december, januari, februari och mars).

—

Kompletteringsfoder får utgöra högst 30 % av torrfodret i den sammanlagda årsransonen. Med kompletteringsfoder avses här säd och biprodukter av spannmål, oljeväxter och proteingrödor, valnötskakor och torkade baljväxter. Följande komplement får utgöra högst 10 % av fodret: vassle, potatis och andra knölväxter, betor, melass och näringstillskott: mineraler, vitaminer, spårämnen, bikarbonat, salt.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Alla steg i produktionen från mjölk, ystning och lagring av ”Saint-Marcellin” måste ske i det avgränsade geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Ingen

3.7   Särskilda regler för märkning:

Varje ost ska märkas med följande uppgifter, utöver de obligatoriska uppgifter som avses i bestämmelserna om märkning av ostar:

—	namnet ”Saint-Marcellin”,

—	namnet på ysteriet,

—	EU:s logotyp för skyddad geografisk beteckning och/eller upplysningen ”skyddad geografisk beteckning”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Det geografiska produktionsområdet för ”Saint-Marcellin” ligger på östra stranden av floden Rhône, med Vercors-bergen i fonden. Det har sitt centrum i kommunen Saint-Marcellin (som ligger i Isère) som har gett namn åt produkten och det var där som ”Saint-Marcellin” först började säljas. Området definieras utifrån historiska kriterier (ursprungsplats för produktion och försäljning av ”Saint-Marcellin”) och geografiska kriterier (sambandet mellan landskapet och sysselsättningen i området).

Det geografiska området utgörs av följande kantoner:

I departementet Drôme: — Hela kantonerna (La) Chapelle-en-Vercors, Romans-sur-Isère 1:a och 2:a kantonen, Saint-Donat-sur-l’Herbasse, Saint-Jean-en-Royans, — Kantonen Bourg-de-Péage utom kommunerna Bourg-de-Péage, Châteauneuf-sur-Isère, — Kantonen Chabeuil: endast kommunerna (Le) Chaffal, Chateaudouble, Peyrus — Kantonen Crest-Nord: endast kommunerna Omblèze, Plan-de-Baix — Kantonen (Le) Grand-Serre: endast kommunerna Le Grand-Serre, Hauterives, Montrigaud, Saint-Christophe-et-le-Laris, Tersanne, — Kantonen Saint-Vallier: endast kommunerna Châteauneuf-de-Galaure, Claveyson, Fay-le-Clos, La-Motte-de-Galaure, Mureils, Ratières, Saint-Avit, Saint-Barthélémy-de-Vals, Saint-Martin-D'Août, Saint-Uze,

I departementet Isère: — Hela kantonerna: (La) Côte-Saint-André, (Le) Grand-Lemps, (Le) Pont-Beauvoisin, Pont-en-Royans, Rives, Roybon, Saint-Etienne-de-Saint-Geoirs, Saint-Geoire-en-Valdaine, Saint-Marcellin, Tullins, Vinay, Virieu, — Kantonen Saint-Jean-de-Bournay: endast kommunerna Chatonnay, Eclose, Lieudieu, Meyssies, Saint-Anne-sur-Gervonde, Saint-Jean-de-Bournay, Tramole, Villeneuve-de-Marc — Kantonen Saint-Laurent-du-Pont utom kommunerna Saint-Pierre-d’Entremont, Saint-Pierre-de-Chartreuse, — Kantonen Fontaine-Sassenage: endast kommunen Veurey-Voroize, — Kantonen (La) Tour-du-Pin: endast kommunerna Montagnieu, Sainte-Blandine, Saint-Victor-de-Cessieu,Torchefelon, — Kantonen Villard-de-Lans utom kommunerna Engins, Saint-Nizier-du-Moucherotte — Kantonen Voiron: utom kommunen Voreppe,

I departementet Savoie: — Kantonen (Le) Pont-de-Beauvoisin: endast kommunerna Belmont-Tramonet, (La) Bridoire, Domessin, (Le) Pont-de-Beauvoisin, Saint-Beron, Verel-de-Montbel — Kantonen Saint-Genix-sur-Guiers utom kommunerna Gerbaix, Marcieux, Novalaise.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Naturliga faktorer

Området för ”Saint-Marcellin” ligger i regionen Bas Dauphiné, mellan Lyonnais-slätterna och de kalkrika bergen Chartreuse och Vercors. Det består av kullar och platåer från triasperioden som genomkorsas av breda dalar och avgränsas av berg i öster. Det utgör en mjuk övergång mellan berg och slätt, mellan Alperna och Provence.

Klimatet är övervägande tempererat som i lägre bergstrakter, med medeltemperaturer på 9 till 11 °C och en nederbörd på 800 till 1 100 mm.

Området präglas av vindarna som främst blåser i nord-sydlig riktning och som har ett nära samband med historien och producenternas och förädlarnas kultur. Vinden har gjort det möjligt att torka såväl valnötter och tobak som ost och påverkar den lokala arkitekturen. Det var den som från början gynnade utbredningen av ysterier i hela området. Utbredningen har inte ändrats under årens lopp.

Mänskliga faktorer

Området för ”Saint-Marcellin” är övervägande lantligt och präglas tydligt av jordbruket, med en hög andel gräsmark (foderarealen utgör 40 till 80 % av den brukbara marken). Olika typer av odlingar och boskapsuppfödning lever sida vid sida, främst odling av träd (särskilt valnötsträd som ger de ursprungsmärkta valnötterna från Grenoble) och mjölkproduktion.

Den ost som från början kallades ”tomme” och tillverkades på gårdarna fann en naturlig identitet i staden Saint-Marcellin, där den största marknaden i regionen hade hållits sedan 1400-talet.

Torkningen av ostar, valnötter (och tobak) gynnas av vindarna som präglar området, det finns därför nöttorkningsanläggningar i hela området. Nöttorkningsanläggningarna kunde också användas för att torka ostar i, de lades i ostkorgar som hängde oskyddade för vinden, så kallade tommiers.

Från 1870 gjorde insamlare rundresor mellan gårdarna vid vissa återkommande tidpunkter. De började leverera ostarna till de större orterna i trakten: Romans, Grenoble, Lyon, Saint-Étienne och Avignon, som fortfarande är storkonsumenter. Det uppmuntrade bönderna att tillverka fler ostar och så utvecklades försäljningen av ”Saint-Marcellin”.

Under 1920-talet hade de tidigare insamlarna utvecklat en osttillverkning som inspirerats av gårdstillverkningen (mjölksyremassa, användning av likadana vassleavskiljare, m.m.). Nu började de första ysterierna dyka upp i regionen där Saint-Marcellin tillverkades och det skedde en första officiell definition av ”Saint-Marcellin”.

Produktionsanläggningarna av ”Saint-Marcellin” försökte redan tidigt att organisera sig och skydda produkten. Först kom tillverkarsammanslutningen Union des Fabricants du«Saint-Marcellin» som bildades 1971, sedan kom samarbetsorganet mellan olika yrkeskategorier kring ”Saint-Marcellin” (Comité Interprofessionnel du Saint-Marcellin) 1994, där även mjölkproducenterna och gårdstillverkarna finns med. Sedan dess är hela branschen är inblandad i att marknadsföra ”Saint-Marcellin”, förbättra kvaliteten och skydda namnet.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

Ostens särskilda egenskaper

”Saint-Marcellin” är en liten ost som kännetecknas av sin puckliknande form med rundade kanter. Den har en diameter på omkring 7 cm, väger minst 80 gram och är omkring 2 cm hög.

Visuellt sett kan skorpan vara lätt rynkad och helt eller till största delen täckas av en mögelkultur som är vit eller beige till gråblå.

När osten skärs ska den ha en gräddvit färg, vara slät och homogen. Skorpan är nätt och jämnt förnimbar i munnen. Krämig ”Saint-Marcellin” kännetecknas av en smältande textur, medan torr ”Saint-Marcellin” är fast.

Dess tydliga smak är rik, aromatisk och välbalanserad (fruktig med honungstoner) som är karaktäristisk för ”Saint-Marcellin”. Det dominerande inslaget är mjölksyra och den är måttligt saltad.

Traditionella kunskaper

Mjölkkornas foder är viktigt. Det ska bestå av lokalt odlat grovfoder, främst gräs, och betessäsongen ska vara i minst 180 dagar per år över stora ytor (gårdarna får ha högst 1,4 djurenheter/ha). Syftet med dessa bestämmelser är att den mjölk som används ska vara av hög kvalitet.

Den mjölk som används får endast genomgå vissa termiska behandlingar (förbud mot pastörisering) och den är inte standardiserad, så att dess ursprungliga egenskaper bevaras och den rika aromen hos ”Saint-Marcellin” kan utvecklas.

”Saint-Marcellin” får sin identitet och karaktär tack vare en särskild ystningsmetod som härrör från urgamla metoder. Utifrån en mjölksyremassa som är opressad, oknådad, lättsaltad och sedan torkad och lagrad, får man fram de särskilda organoleptiska egenskaperna hos ”Saint-Marcellin”.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Sambandet med ”Saint-Marcellins” ursprung ligger både i dess rykte, ostens särskilda egenskaper och de traditionella kunskaperna.

Framställningen av ”Saint-Marcellin” bygger på historiska uppfödningsmetoder (varierad odling–uppfödning) och en ystning som är nära knuten till den naturliga miljön:

—	bete och lokalodlat grovfoder viktiga i djurens foder tack vare stora foderarealer i det geografiska området,

—	det geografiska områdets vindutsatta läge, som har lett till traditionen att bevara ostarna genom torkning och lagring.

Alla dessa villkor har gynnat utvecklingen av små ostar, som tidigt fick namnet ”Saint Marcellin” (på 1400-talet), genom att de övertog namnet på dåtidens största marknad. ”Saint Marcellin” omnämns för första gången i räkenskapsböcker under Ludvig XI:s styre (1400-talet).

Sedan 1935 har ”Saint Marcellin” beskrivits officiellt i Frankrike på begäran av områdets producenter. Definitionen lagstadgas 1942 och har sedan dess utvecklats flera gånger. Sedan 1980 är den densamma i den nuvarande produktspecifikationen: ”diameter omkring 70 mm, mellan 20 och 25 mm hög, väger minst 80 gram, tillverkad av komjölk som tillsatts löpe, mjuk, oknådad, opressad, lättsaltad massa, utan tillsats av kryddor eller aromer, …”. Den har gjort att ”Saint-Marcellin” har utvecklats på ett reglerat vis.

”Saint-Marcellin”-festen, ”Saint-Marcellin”-museet och föreningen för ”Saint-Marcellins” främjande som deltar i lokala och nationella lantbruksevenemang, bidrar till att bevara produktens rykte.

”Saint-Marcellins” nuvarande rykte bekräftas genom att den finns med i menyn på många kvalitetsrestauranger i Dauphiné-regionen med kringliggande städer (Lyon, Grenoble och Saint-Étienne): den finns till exempel med på ostbrickor, varm i sallader, i smördegsknyten eller i gratänger. I inventeringen av det franska kulinariska arvet (avsnittet Rhône-Alpes) från 1995 bekräftas ostens rykte och en artikel tillägnas ”Saint-Marcellin”.

I dag används namnet ”Saint-Marcellin” allmänt av de sju ysterierna i produktionsområdet, vilket de bifogade exemplen på etiketter visar, och den är mycket välkänd både i och utanför regionen. 2008 tillverkades hela 35,5 miljoner ostar som märktes ”Saint-Marcellin”.

Ostens urgamla historia och att den tidigt definierades har gjort att den har utvecklats utan att förlora sin identitet. I dag har ”Saint-Marcellin” ett väletablerat rykte på nationell nivå, tack vare den goda sammanhållningen i branschen och banden till trakten och de lokala kunskaperna. Framställningen sker dock fortfarande främst lokalt i ursprungsområdet.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCIGPSaint-MarcellinV2.pdf

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

---