ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.303.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
55 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska unionens domstol |
|
2012/C 303/02 |
||
|
Europeiska unionens personaldomstol |
|
2012/C 303/01 |
||
|
V Yttranden |
|
|
DOMSTOLSFÖRFARANDEN |
|
|
Domstolen |
|
2012/C 303/03 |
||
2012/C 303/04 |
||
2012/C 303/05 |
||
2012/C 303/06 |
||
2012/C 303/07 |
||
2012/C 303/08 |
||
2012/C 303/09 |
||
2012/C 303/10 |
||
2012/C 303/11 |
||
2012/C 303/12 |
||
2012/C 303/13 |
||
2012/C 303/14 |
||
2012/C 303/15 |
||
2012/C 303/16 |
||
2012/C 303/17 |
||
2012/C 303/18 |
||
2012/C 303/19 |
||
2012/C 303/20 |
||
2012/C 303/21 |
||
2012/C 303/22 |
||
2012/C 303/23 |
||
2012/C 303/24 |
||
2012/C 303/25 |
||
2012/C 303/26 |
||
2012/C 303/27 |
Mål C-335/12: Talan väckt den 13 juli 2012 — Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal |
|
2012/C 303/28 |
||
2012/C 303/29 |
||
2012/C 303/30 |
||
2012/C 303/31 |
||
2012/C 303/32 |
||
2012/C 303/33 |
||
2012/C 303/34 |
||
2012/C 303/35 |
||
2012/C 303/36 |
||
2012/C 303/37 |
||
2012/C 303/38 |
||
2012/C 303/39 |
||
2012/C 303/40 |
||
2012/C 303/41 |
||
2012/C 303/42 |
||
|
Tribunalen |
|
2012/C 303/43 |
Mål T-333/12: Talan väckt den 25 juli 2012 — Soltau mot kommissionen |
|
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska unionens domstol
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/1 |
2012/C 303/01
Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
Europeiska unionens personaldomstol
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/2 |
Utnämning av den domare som ersätter personaldomstolens ordförande vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder
2012/C 303/02
Personaldomstolen har den 19 september 2012, i enlighet med artikel 103.2 i rättegångsreglerna, beslutat att utse domaren Rofes i Pujol till ersättare för personaldomstolens ordförande, när denne är frånvarande eller har förhinder, vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder, för perioden 1 oktober 2012–30 september 2014.
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/3 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 7 juni 2012 (begäran om förhandsavgörande från Commissione tributaria provinciale di Benevento — Italien) — Volturno Trasporti Sas Santoro Nino e c. mot Camera di Commercio di Benevento, Eqitalia Polis SpA
(Mål C-21/11) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Uppenbart att begäran ska avvisas)
2012/C 303/03
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Commissione tributaria provinciale di Benevento.
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Volturno Trasporti Sas Santoro Nino e c.
Motpart: Camera di Commercio di Benevento, Eqitalia SpA
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Commissione tributaria provinciale di Benevento — Tolkning av artiklarna 10 c och 12 e i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EGT L 249, s. 25) — Indirekta skatter på kapitalanskaffning — Årlig avgift på grund av inskrivning i handelsregister som upprätthålls av lokala handelskammare — Tillåtlighet
Avgörande
Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Commissione tributaria provinciale di Benevento (Italien) genom beslut av den 22 september 2010 ska avisas.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/3 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 11 maj 2012 — Lan Airlines SA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA
(Mål C-198/11) (1)
(Överklagande - Artikel 119 i rättegångsreglerna - Gemenskapsvarumärke - Förordning [EG] nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Gemenskapsordmärket LÍNEAS AÉREAS DEL MEDITERRÁNEO LAM - Ansökan om registrering - Invändning från innehavaren av de äldre gemenskapsordmärkena och gemenskapsfigurmärkena LAN - Avslag på invändningen - Risk för förväxling föreligger inte - Uppenbart att överklagandet inte kan tas upp till prövning)
2012/C 303/04
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Lan Airlines SA (ombud: E. Armijo Chávarri, abogado)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño) och Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA
Saken
Överklagande av den dom som meddelats av tribunalen (fjärde avdelningen) den 8 februari 2011 i mål T-194/09, Lan Airlines mot harmoniseringsbyrån — Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo, genom vilken tribunalen ogillade den talan som väckts mot det beslut som meddelats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 19 februari 2009 i ärende R 107/2008-4, angående ett invändningsförfarande mellan Lan Airlines, SA och Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo, SA
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
LAN Airlines SA ska ersätta rättegångskostnaderna. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/4 |
Domstolens beslut av den 3 maj 2012 — World Wide Tobacco España, SA mot Europeiska kommissionen
(Mål C-240/11 P) (1)
(Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den spanska marknaden för köp och första beredning av råtobak - Fastställande av priser och uppdelning av marknaden - Böter - Avskräckande verkan - Likabehandling - Förmildrande omständigheter - Maximigränsen på 10 procent av omsättningen - Samarbete)
2012/C 303/05
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: World Wide Tobacco España, SA (ombud: M. Odriozol och A. Vide, abogados)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: E. Gippini Forunier och L. Malferrari)
Saken
Överklagande av den dom tribunalen (fjärde avdelningen) meddelande den 8 mars 2011 i mål T-37/05, World Wide Tobacco España mot kommissionen, genom vilken tribunalen delvis ogillade en talan om nedsättning av de böter som klaganden ålagts genom kommissionens beslut K(2004) 4030 slutlig av den 20 oktober 2004, om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] (ärende COMP/C.38.238/B.2 — Råtobak — Spanien)
Avgörande
1. |
Huvudöverklagandet och anslutningsöverklagandet ogillas. |
2. |
World Wide Tobacco España SA ska ersätta rättegångskostnaderna avseende huvudöverklagandet. |
3. |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna avseende anslutningsöverklagandet. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/4 |
Domstolens beslut av den 4 juli 2012 — Région Nord-Pas-de-Calais mot Communauté d'Agglomération du Douaisis och Europeiska kommissionen
(Mål C-389/11 P) (1)
(Överklagande - Statligt stöd - Tillverkning av järnvägsmateriel - Beslut i vilket stödet förklaras vara oförenligt med den gemensamma marknaden och enligt vilket stödet ska återbetalas)
2012/C 303/06
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Région Nord-Pas-de-Calais (ombud: M. Cliquennois och F. Cavedon, avocats)
Övriga parter i målet: Communauté d'Agglomération du Douaisis och Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito och B. Stromsky)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 12 maj 2011 i de förenade målen T-267/08 och T-279/08, Région Nord-Pas-de-Calais och Communauté d'Agglomération du Douaisis mot kommissionen, i vilken talan, ursprungligen med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 1089 slutlig av den 2 april 2008 och därefter med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 4112 slutlig av den 23 juni 2010 angående det statliga stöd nr C 38/2007 (ex NN 45/2007) som Frankrike genomfört till förmån för Arbel Fauvet Rail SA, ogillas — Tillverkning av järnvägsmateriel — Återkrav av stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden — Åsidosättande av rätten till försvar och principen om ett kontradiktoriskt förfarande
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Région Nord-Pas-de-Calais ska ersätta rättegångskostnaderna. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/4 |
Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 14 maj 2012 — Timehouse GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-453/11 P) (1)
(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Tredimensionellt varumärke som föreställer en klocka - Avslag på registreringsansökan - Särskiljningsförmåga saknas)
2012/C 303/07
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Timehouse GmbH (ombud: V. Knies, Rechtsanwalt)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: K. Klüpfel)
Saken
Överklagande av tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 6 juli 2011 i mål T-253/10, Timehouse mot harmoniseringsbyrån (Formen av en klocka med oregelbundna kanter), genom vilken tribunalen ogillade en talan mot ett beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 11 mars 2010 (ärende R 0942/2009-1), angående en ansökan om registrering av ett tredimensionellt varumärke föreställande en klocka — Särskiljningsförmåga saknas
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Timehouse GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/5 |
Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 12 juli 2012 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale ordinario di Brescia — Italien) — Gennaro Currà m.fl. mot Bundesrepublik Deutschland
(Mål C-466/11) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 92.1 i rättegångsreglerna - Talan som väckts av offer för massakrer, mot en medlemsstat i dess egenskap av ansvarig för handlingar som begåtts av dess väpnade styrkor i krigstid - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Uppenbart att domstolen saknar behörighet)
2012/C 303/08
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale ordinario di Brescia
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Gennaro Currà, Nadia Orlandi, som arvinge efter Aldo Orlandi, Renzo Ciro Malago, som arvinge efter Federico Malago, Ruberto Ezecchia, Camillo Turchetti, Franco Forni, Ilva Morselli, som arvinge efter Ermenegildo Morselli, Elisa Ghisolfi och Anna Ghisolfi, som arvingar efter Luca Ghisolfi, Primo Zelioli, Francesco Perondi, Anna Furgeri, som arvinge efter Agide Furgeri, Elena Penzani och Gian Luigi Penzani, som arvingar efter Carlo Penzani, Renato Mortari, Ada Zaccaria, som arvinge efter Sigifredo Zaccaria, Erino Alberti, Gabriella Boccaletti, som arvinge efter Mario Boccaletti, Rita Boccasanta, som arvinge efter Ernesto Boccasanta, Alberto Borelli, Pierantonio Foresti, som arvinge efter Franco Foresti, Irmo Sancassiani, Ennio Mischi, som arvinge efter Aldo Mischi, Graziano Broglia, som arvinge efter Rosolino Broglia, Alba Spinella och Maria Raffaella Spinella, som arvingar efter Vincenzo Rocco Spinella, Giuseppe Ferri, Alessandra Fontanabona, som arvinge efter Giulio Fontanabona, Luciana, Mariuccia och Giulietta Pedratti, som arvingar efter Carlo Pedratti, och Raffaele Colucci
Svarande: Bundesrepublik Deutschland
Ytterligare deltagare i rättegången: Repubblica italiana
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Tribunale ordinario di Brescia — Tolkning av artiklarna 3 FEU, 4.3 FEU, 6 FEU och 21 FEU samt artiklarna 17, 47 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Brott mot mänskligheten — Talan som väckts av offer för massakrer, mot en medlemsstat i dess egenskap av ansvarig för handlingar som begåtts av dess väpnade styrkor i krigstid — Rätt till ersättning för brottsoffer — Fråga huruvida den rätten kan preskriberas — Tillåtligheten av immunitet från domstolsprövning för den berörda medlemsstaten
Avgörande
Europeiska unionens domstol saknar uppenbart behörighet att pröva begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Brescia (Italien).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/5 |
Domstolens beslut (första avdelningen) av den 5 juli 2012 — Audi AG, Volkswagen AG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-467/11) (1)
(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Överklagandet har inte längre något föremål - Anledning saknas att döma i saken)
2012/C 303/09
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Audi AG, Volkswagen AG (ombud: P. Kather, Rechtsanwalt)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 6 juli 2011 i mål T-318/09, Audi och Volkswagen mot harmoniseringsbyrån (TDI), i vilken talan om ogiltigförklaring mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 14 maj 2009 (ärende R 226/2007-1) om en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordkännetecknet TDI för varor i klass 12 (Fordon och deras beståndsdelar) ogillades — Åsidosättande av artikel 7.1 c och 7.3 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1) — Särskiljningsförmågan hos ordkännetecknet TDI
Avgörande
1. |
Det saknas anledning att pröva överklagandet. |
2. |
Audi AG och Volkswagen AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 347 av den 26.11.2011.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/6 |
Domstolens beslut av den 14 maj 2012 — Sepracor Pharmaceuticals (Irland) Ltd mot Europeiska kommissionen
(Mål C-477/11 P) (1)
(Överklagande - Förordning [EG] nr 726/2004 - Humanläkemedel - Verksamma ämnet ”eszopiclone” - Tillstånd för utsläppande på marknaden - Förfarande - Kommissionens ställningstagande - Egenskap som ”nytt verksamt ämne” - Begreppet rättsakt mot vilken talan kan väckas)
2012/C 303/10
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Sepracor Pharmaceuticals (Irland) Ltd (ombud: I. Dodds-Smith, solicitor, D. Anderson QC, J. Stratford, barrister)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: M. Wilderspin och M. Šimerdová)
Saken
Överklagande av det beslut som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 4 juli 2011 i mål T 275/09 P, Sepracor Pharmaceuticals mot kommissionen, genom vilket den avvisade en talan om ogiltigförklaring av det beslut som kommissionen meddelade den 6 maj 2009, i vilket denna inom ramen för förfarandet om godkännande av utsläppande på markanden av Lunivia, som klaganden tillverkar, slog fast att det i produkten ingående verksamma ämnet eszopiklon inte utgör någon ny aktiv substans i den mening som avses i artikel 3.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 136, s. 1) — Begreppet rättsakt mot vilken talan kan väckas
Avgörande
1. |
Talan ogillas. |
2. |
Sepracor Pharmaceuticals (Irland) Ltd förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
(1) EUT C 347 av den 26.11.2011
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/6 |
Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 10 juli 2012 — Rügen Fisch AG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Schwaaner Fischwaren GmbH
(Mål C-582/11 P) (1)
(Överklagande - Förordning [EG] nr 40/94 - Artikel 7.1 och 7.2 - Gemenskapsvarumärke - Ordmärket SCOMBER MIX - Absolut ogiltighetsgrund - Beskrivande karaktär)
2012/C 303/11
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Rügen Fisch AG (ombud: O. Spuhler och M. Geitz, Rechtsanwälte)
Övriga parter i förfarandet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider), Schwaaner Fischwaren GmbH (ombud: A. Jaeger-Lenz och T. Bösling, Rechtsanwälte)
Saken
Överklagande av tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 21 september 2011 i mål T-201/09, Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån, genom vilken tribunalen ogillade klagandens talan mot det beslut som meddelats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 20 mars 2009 i ärende R 230/2007-4, angående ett ogiltighetsförfarande mellan Rügen Fisch AG och Schwaaner Fischwaren GmbH — Åsidosättande av artiklarna 7.1 c och 51.1 a i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s.1) — Den beskrivande karaktären hos ordkännetecknet SCOMBER MIX
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Rügen Fisch AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/6 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 28 juni 2012 — TofuTown.com GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-599/11 P) (1)
(Överklagande - Artikel 119 i rättegångsreglerna - Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av ordkännetecknet TOFUKING - Invändning från innehavaren av varumärket Curry King - Förordning [EG] nr 207/2009 - Artikel 8.1 b - Risk för förväxling - Graden av likhet)
2012/C 303/12
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: TofuTown.com GmbH (ombud: B. Krause, Rechtsanwältin)
Övriga parter i målet: Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG (ombud: S. Russlies, Rechtsanwalt), Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 20 september 2011 i mål T-99/10, Meica mot harmoniseringsbyrån — TofuTown.com (TOFUKING), genom vilken tribunalen ogiltigförklarade det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd meddelade den 7 januari 2010 (ärende R 63/2009-4), angående ett invändningsförfarande mellan Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG och TofuTown.com GmbH — Risk för förväxling
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
TofuTown.com GmbH ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG har haft. |
3. |
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) ska bära sina rättegångskostnader. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/7 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 6 juli 2012 (begäran om förhandsavgörande från Gyulai Törvényszék — Ungern) — HERMES Hitel és Faktor Zrt mot Nemzeti Földalapkezelő Szervezet
(Mål C-16/12) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Unionens allmänna rättsprinciper - Lag om skog - Anknytning till unionsrätten saknas - Uppenbart att domstolen saknar behörighet)
2012/C 303/13
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Gyulai Törvényszék
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: HERMES Hitel és Faktor Zrt
Motpart: Nemzeti Földalapkezelő Szervezet
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Gyulai Törvényszék — Tolkning av unionens allmänna rättsprinciper — Avtal om hypotekslån som ingåtts mellan ett finansinstitut och ett offentligt organ — Lagstiftningsändring innebärande att vissa skogsfastigheter som tidigare kunde vara föremål för handel inte längre kan det — Ändring som omöjliggör att fastigheter som omfattas av nämnda hypotek säljs på offentlig auktion till följd av det rättsliga förfarande som borgenären inlett på grund av gäldenärens underlåtenhet att fullgöra avtalet
Avgörande
Det är uppenbart att Europeiska unionens domstol saknar behörighet att besvara de frågor som ställts av Gyulai Törvényszék (Ungern) i beslut av den 4 januari 2012.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/7 |
Domstolens beslut av den 4 juli 2012 — Gino Trevisanato mot Europeiska kommissionen
(Mål C-25/12 P) (1)
(Överklagande - Artikel 119 i rättegångsreglerna - Talan som syftar till att kommissionen ska föreläggas att ta ställning vad gäller tolkning och införlivande av ett direktiv - Uppenbart att talan ska avvisas)
2012/C 303/14
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Gino Trevisanato (ombud: L. Sulfaro, avvocato)
Övrig part i målet: Kommissionen
Saken
Överklagande av det beslut som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 13 december 2011 i mål T-510/11,Trevisanato mot kommissionen. Genom detta beslut ogillade tribunalen en talan om att kommissionen skulle föreläggas att ta ställning till klagandens klagomål — Kommissionens underlåtenhet att avge ett bindande yttrande avseende tillämpningsområdet för rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, s. 16) — Uppenbart att tribunalen saknar behörighet — Villkor för att tillämpa artikel 111 i tribunalens rättegångsregler
Avgörande
1. |
Överklagandet avvisas. |
2. |
Gino Trevisanato ska bära sina rättegångskostnader. |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/8 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 4 juli 2012 — (begäran om förhandsavgörande av Giudice di Pace di Revere — Italien) — brottmål mot Ahmed Ettaghi
(Mål C-73/12) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Redogörelse för det nationella målet saknas - Uppenbart att begäran om förhandsavgörande ska avvisas)
2012/C 303/15
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Giudice di Pace di Revere
Part i brottmålet vid den nationella domstolen
Ahmed Ettaghi
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Giudice di Pace di Revere — Tolkning av artiklarna 2, 4, 6, 7, 8, 15 och 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, s. 98) och av artikel 4.3 FEU — Nationella bestämmelser enligt vilka en utlänning åläggs böter som en följd av dennes olagliga inresa eller vistelse i den medlemsstaten — Huruvida sådana bestämmelser är tillåtna som innebär att olaglig vistelse utgör brott — Huruvida det är tillåtet att bötespåföljden ersätts av en omedelbart verkställbar utvisning för en period på minst fem år eller ersätts av husarrest (”permanenza domiciliare”) — Medlemsstaternas skyldigheter under fristen för införlivande av ett direktiv
Avgörande
Den begäran om förhandsavgörande som Giudice di Pace di Revere (Italien) framställt genom beslut av den 26 januari 2012 avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan upptas till sakprövning.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/8 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 4 juli 2012 — (begäran om förhandsavgörande av Giudice di Pace di Revere — Italien) — brottmål mot Abd Aziz Tam
(Mål C-74/12) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Avsaknad av beskrivning av tvisten vid den nationella domstolen - Uppenbart att talan inte kan prövas)
2012/C 303/16
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Giudice di Pace di Revere
Part i brottmålet vid den nationella domstolen
Abd Aziz Tam
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Giudice di Pace di Revere — Tolkning av artiklarna 2, 4, 6, 7, 8, 15 och 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, s. 98) och av artikel 4.3 FEU — Nationella bestämmelser enligt vilka en utlänning åläggs böter som en följd av dennes olagliga inresa eller vistelse i den medlemsstaten — Huruvida sådana bestämmelser är tillåtna som innebär att olaglig vistelse utgör brott — Huruvida sådana bestämmelser är tillåtna som innebär att bötespåföljden ersätts av en omedelbart verkställbar utvisning för en period på minst fem år eller ersätts av husarrest (”permanenza domiciliare”) — Medlemsstaternas skyldigheter under fristen för införlivande av ett direktiv
Avgörande
Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som Giudice di Pace di Revere (Italien) har ingett mot bakgrund av beslut av den 26 januari 2012 inte kan upptas till prövning.
(1) EUT C 118, den 21 april 2012.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/8 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 4 juli 2012 — (begäran om förhandsavgörande av Giudice di Pace di Revere — Italien) — brottmål mot Majali Abdel
(Mål C-75/12) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Redogörelse för det nationella målet saknas - Uppenbart att begäran om förhandsavgörande ska avvisas)
2012/C 303/17
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Giudice di Pace di Revere
Part i brottmålet vid den nationella domstolen
Majali Abdel
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Giudice di Pace di Revere — Tolkning av artiklarna 2, 4, 6, 7, 8, 15 och 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, s. 98) och av artikel 4.3 FEU — Nationella bestämmelser enligt vilka en utlänning åläggs böter som en följd av dennes olagliga inresa eller vistelse i den medlemsstaten — Huruvida sådana bestämmelser är tillåtna som innebär att olaglig vistelse utgör brott — Huruvida det är tillåtet att bötespåföljden ersätts av en omedelbart verkställbar utvisning för en period på minst fem år eller ersätts av husarrest (”permanenza domiciliare”) — Medlemsstaternas skyldigheter under fristen för införlivande av ett direktiv
Avgörande
Den begäran om förhandsavgörande som Giudice di Pace di Revere (Italien) framställt genom beslut av den 26 januari 2012 avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan upptas till sakprövning.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/9 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 10 maj 2012 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Constanța — Rumänien) — Ministerul Administrației și Internelor, Inspectoratul General al Poliției Române, Inspectoratul de Poliție al Județului Tulcea mot Corpul Național al Polițiștilor — Biroul Executiv Central
(Mål C-134/12) (1)
(Överklagande - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - Fråga om tillåtligheten av en nationell bestämmelse om lönesänkningar för flera kategorier av statstjänstemän - Unionsrätten har inte genomförts - Uppenbart att domstolen saknar behörighet)
2012/C 303/18
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Curtea de Apel Constanța
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Ministerul Administrației și Internelor, Inspectoratul General al Poliției Române, Inspectoratul de Poliție al Județului Tulcea.
Svarande: Corpul Național al Polițiștilor — Biroul Executiv Central
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Curtea de Apel Constanța — Tolkning av artiklarna 17.1, 20 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Tolkning av artikel 15 tredje stycket i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna — Fråga huruvida en nationell lagstiftning om lönesänkningar för flera kategorier av statstjänstemän är tillåten — Åsidosättande av äganderätten, likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen
Avgörande
Det är uppenbart att Europeiska unionens domstol saknar behörighet att besvara de frågor som Curtea de Apel Constanța (Rumänien) har ställt genom beslut av den 8 februari 2011.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/9 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 13 juni 2012 (begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Salzburg — Österrike) — GREP GmbH mot Freistaat Bayern
(Mål C-156/12) (1)
(Artikel 104.3 första stycket rättegångsreglerna - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artiklarna 47 och 51.1 - Tillämpning av unionsrätten - Talan mot ett beslut om att ett beslut om kvarstad och utmätning som meddelats i en medlemsstat är verkställbart - Effektivt rättsmedel - Rätt till tillträde till domstol - Rättshjälp - Nationell lagstiftning som inte medger rättshjälp för juridiska personer)
2012/C 303/19
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landesgericht Salzburg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: GREP GmbH
Motpart: Freistaat Bayern
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Landesgericht Salzburg — Tolkning av artiklarna 51.1 första meningen och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i andra hand av artikel 43.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1) och artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna — Tillämpningsområdet för stadgan om de grundläggande rättigheterna — Förfarande för genomförande av en dom som meddelats i en annan medlemsstat — Rätt till rättshjälp — Tillåtligheten av nationell lagstiftning som inte medger rättshjälp för juridiska personer
Avgörande
Talan — som väckts med stöd av artikel 43 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, mot ett beslut om att ett beslut om kvarstad och utmätning som meddelats i en medlemsstat är verkställbart enligt artiklarna 38–42 i förordningen och om att verkställa kvarstadsåtgärder — utgör tillämpning av unionsrätten i den mening som avses i artikel 51 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Principen om ett effektivt rättsmedel, såsom den stadfästs i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, kan innefatta rätten att befrias från att behöva betala domstolsavgifter och/eller kostnader för advokathjälp i ett sådant förfarande.
Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att pröva förutsättningarna för att beviljas rättshjälp utgör en inskränkning av rätten till domstolsprövning, vilken innebär en kränkning av kärnan i denna rättighet, huruvida det ändamål som förutsättningarna avser att tillgodose är berättigat samt huruvida de medel som används står i rimlig proportion till det eftersträvade ändamålet.
Den nationella domstolen får vid denna bedömning ta i beaktande föremålet för talan, huruvida det föreligger rimliga utsikter att käranden når framgång med sin talan, den betydelse som talan har för käranden, huruvida de materiella och processuella rättsreglerna är komplicerade samt kärandens förmåga att effektivt försvara sin sak. Den nationella domstolen får vid proportionalitetsbedömningen även beakta storleken på det förskott på rättegångskostnaderna som måste erläggas och huruvida detta utgör ett oöverstigligt hinder för rätten till domstolsprövning.
Beträffande juridiska personer får den nationella domstolen beakta deras situation. Härvid får bland annat den juridiska personens form, huruvida verksamheten har till syfte att ge vinst eller inte, bolagsmännens eller aktieägarnas ekonomiska förmåga samt möjligheten för dessa att skaffa fram de nödvändiga beloppen för att kunna väcka talan vid domstol tas i beaktande.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/10 |
Överklagande ingett den 16 maj 2012 av FLSmidth & Co. A/S av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 6 mars 2012 i mål T-65/06, FLSmidth & Co. A/S mot Europeiska kommissionen
(Mål C-238/12 P)
2012/C 303/20
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: FLSmidth & Co. A/S (ombud: M. Dittmer, advokat, J. Ratliff, Barrister, F. Louis, avocat)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
FLSmidth & Co. A/S yrkar med stöd av artikel 256.1 andra stycket, artikel 263 och artikel 264 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 31 i rådets förordning nr 1/2003 (1) och artikel 56 i domstolens stadga, att domstolen ska
— |
upphäva domen av den 6 mars 2012 i mål T-65/06, |
— |
ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 30 november 2005 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF i ärende COMP/F/38.354 i den del det berör FLS, alternativt nedsätta de böter som sökanden ålagts genom beslutet, och |
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för det första yrkandet åberopar FLS två grunder, varav den sista omfattar två delgrunder.
— |
Kommissionen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att inte på ett riktigt sätt tillämpa kriterierna för att ett (yttersta) moderbolag ska vara ansvarigt. Tribunalen gjorde en felaktig rättslig bedömning av bevisningen då den inte slog fast att FLS hade lyckats bryta presumtionen om moderbolagets ansvar. |
— |
Tribunalen underlät att undersöka huruvida kommissionen uppfyllde sin motiveringsskyldighet.
|
Till stöd för det alternativa yrkandet anför FLS fyra grunder.
— |
Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning eftersom den underlät att tillämpa principerna om proportionalitet och legalitet när den undersökte vilket ansvar som åvilar FLS, och sålunda underlät att begränsa nämnda ansvar i enlighet därmed. |
— |
Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att underlåta att sätta stopp för den särbehandling som bestod i att kommissionen beviljade Trioplast Industrier AB — och inte FLS — en nedsättning på 30 procent med stöd av meddelandet om samarbete. |
— |
Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att tillämpa avsnitt D andra stycket i meddelandet om samarbete på ett felaktigt sätt. Den felaktiga tillämpningen bestod i att tribunalen inte gav FLS rätt till nedsättning på grund av att de faktiska omständigheterna inte bestritts. Dessutom underlät tribunalen att tillämpa principen om likabehandling eftersom den inte tog hänsyn till att Bonar Technical Fabrics hade medgetts nedsättning med 10 procent för ett agerande som var minst lika allvarligt. |
— |
Tribunalen åsidosatte artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 6.1 i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna eftersom den inte meddelade sin dom inom rimlig tid. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/11 |
Överklagande ingett den 7 juni 2012 av Ryanair Ltd av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 28 mars 2012 i mål T-123/09, Ryanair Ltd mot Europeiska kommissionen
(Mål C-287/12 P)
2012/C 303/21
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Ryanair Ltd (ombud: advokaterna E. Vahida, I.-G. Metaxas-Maragkidis)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Italien, Alitalia — Compagnia Aerea Italiana SpA
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
— |
upphäva den dom som meddelades av tribunalen (femte avdelningen) den 28 mars 2012 i mål T-123/09, Ryanair Ltd mot Europeiska kommissionen, vilken delgavs klaganden den 29 mars 2012, |
— |
i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF ogiltigförklara det beslut som kommissionen fattade den 12 november 2008 om statligt stöd nr C 26/2008 (lån på 300 miljoner euro till Alitalia SpA) såtillvida det i beslutet inte anges att stödet ska återkrävas från Alitalias efterträdare, och Italien ges ytterligare tid för att verkställa beslutet, |
— |
i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF i ogiltigförklara det beslut som kommissionen fattade den 12 november 2008 om statligt stöd N510/2008 (försäljning av Alitalias tillgångar), i sin helhet, |
— |
förplikta kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta Ryanair:s rättegångskostnader, |
samt i andra hand
— |
återförvisa målet till tribunalen för avgörande, |
— |
slå fast att beslut om rättegångskostnader i första instans och i målet om överklagande meddelas senare. |
Grunder och huvudargument
Klaganden gör gällande att domen ska upphävas på följande grunder:
|
Vad gäller kommissionens beslut av den 12 november 2008 om statligt stöd N510/2008 (försäljning av Alitalia SpA:s tillgångar)
|
|
Vad avser kommissionens beslut av den 12 november 2008 om statligt stöd C26/2008 (lån på 300 miljoner euro till Alitalia SpA): Underlåtenhet att motivera varför frågan inte kunde tas upp till sakprövning. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 93, s. 1)
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/12 |
Överklagande ingett den 11 juni 2012 av You-Q BV av den dom som tribunalen åttonde) meddelade den 29 mars 2012 i mål T-369/10, You-Q BV mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-294/12)
2012/C 303/22
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: You-Q BV (ombud: G.S.C.M. van Roeyen, advocaat)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Apple Corps Limited
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
— |
upphäva tribunalens dom av den 29 mars 2011 i mål T-369/10, |
— |
bifalla klagandens talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet |
— |
i andra hand återförvisa målet till tribunalen, och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån och Apple Corps Limited att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive rättegångskostnaderna i första instans. |
Grunder och huvudargument
Första grunden: Klaganden har hävdat att vissa delar av tribunalens återgivning av bakgrunden till tvisten, eller närmare bestämt vissa delar av punkterna 9, 12, 14, 17 och 53 slogs fast på ett felaktigt sätt och strider mot kraven enligt artikel 8.5 i förordning nr 207/2009. (1) För det första fann tribunalen oriktigt att de äldre varumärken som Apple Corps har anfört omfattar ett äldre välkänt varumärke. Tribunalen slog emellertid inte fast att det förhöll sig så och angav inte heller vilket äldre varumärke som ska anses vara ett välkänt varumärke. Vad tribunalen fann i detta avseende är felaktigt och utgör ett åsidosättande av tydlighetsprincipen. Tribunalen beaktade för det andra inte i tillräcklig omfattning ”arten av de varor och tjänster för vilka vart och ett av de motstående varumärkena är registrerat, inbegripet dels hur närliggande eller olikartade dessa varor eller tjänster är, dels omsättningskretsen”. Detta ska beaktas enligt domstolens dom av den 27 november 2008 i mål C-252/07, Intel Corporation, REG 2008, s. I-8823.
Andra grunden: Klaganden har anfört nio anmärkningar mot den överklagade domen. Samtliga anmärkningar grundas på åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009. Klaganden har först och främst anmärkt att tribunalen gjorde en oriktig bedömning i punkterna 24, 55, 56, 57 och 58 med avseende på olikheter mellan varu- och tjänsteslagen samt med avseende på de äldre varumärkenas särskiljningsförmåga. För det andra har klaganden ifrågasatt tribunalens bedömning i punkt 26 i den överklagade domen. I denna punkt skiljde tribunalen — i strid med artikel 8.5 i förordning nr 207/2009 — skyddet enligt denna artikel från de varor eller tjänster som det varumärke som är känt är registrerat för och från skyddskraven enligt denna artikel (förfång för det äldre varumärkets särskiljningsförmåga, förfång för det varumärkets renommé och otillbörlig fördel av det varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé). För det tredje har klaganden ifrågasatt bedömningen i punkterna 31 och 54 i den överklagade domen, nämligen att de äldre varumärkenas särskiljningsförmåga och renommé borde ha prövats mot bakgrund av allmänhetens uppfattning av det sökta varumärket. You-Q anförde nämligen följande i punkt 39 i ansökan till tribunalen: ”Det ska vidare anmärkas att överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning när den inte — så som den borde ha gjort — definierade den del av omsättningskretsen vars uppfattning ska beaktas vid bedömningen av det äldre varumärkets särskiljningsförmåga och renommé. Enligt Intel ska denna del av omsättningskretsen utgöras av konsumenter av de varor och tjänster som det äldre varumärket är registrerat för.” Klaganden har för det fjärde ifrågasatt tribunalens bedömning att överklagandenämnden ansåg att den omsättningskrets med avseende på vilken de äldre varumärkena är kända består av den breda allmänheten. Klaganden har för det femte ifrågasatt tribunalens bedömning att den omständigheten att renommé föreligger, enligt You-Q måste slås fast med avseende på det sökta varumärkets omsättningskrets. Denna utgörs av en specialiserad omsättningskrets. Klaganden har vidare ifrågasatt tribunalens bedömning av omsättningskretsen och närmare bestämt av överlappningar i omsättningskretsen, vilket inte kan utgöra en grund för bedömningen av ett äldre varumärkes renommé. Klaganden har för det sjätte ifrågasatt tribunalens bedömning beträffande vad som krävs för att fastställa ett kolossalt renommé och ett avsevärt renommé för de ifrågavarande varorna och tjänsterna. För det sjunde har klaganden ifrågasatt tribunalens bedömning av känneteckenslikheten. Klaganden har för det åttonde ifrågasatt den helhetsbedömning som tribunalen gjorde och de relevanta omständigheter som omfattades av denna bedömning för att fastställa det erforderliga sambandet. Klaganden har slutligen ifrågasatt tribunalens tillämpning och tolkning av kravet enligt artikel 8.5 i förordning nr 207/2009 att användningen av ett varumärke måste dra otillbörlig fördel av de äldre varumärkenas särskiljningsförmåga eller renommé.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 29 juni 2012 — UPC Telekabel Wien GmbH, Wien mot Constantin Film Verleih GmbH, München (Tyskland), Wega Filmproduktionsgesellschaft mbH, Wien
(Mål C-314/12)
2012/C 303/23
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberster Gerichtshof (Österrike)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande och motpart: UPC Telekabel Wien GmbH, Wien
Motparter och klagande: Constantin Film Verleih GmbH, München (Tyskland), Wega Filmproduktionsgesellschaft mbH, Wien
Tolkningsfrågor
1. |
Ska artikel 8.3 i direktiv 2001/29/EG (1) (upphovsrättsdirektivet) tolkas så, att en person som utan rättsinnehavarens tillstånd gör alster tillgängliga på internet (artikel 3.2 i upphovsrättsdirektivet) ska anses utnyttja tjänster som tillhandahålls av accessleverantören till personer som tar del av dessa alster? |
2. |
Om fråga 1 ska besvaras nekande: Är ett mångfaldigande för privat bruk (artikel 5.2 b i upphovsrättsdirektivet) samt ett mångfaldigande som är flyktigt och utgör ett inkluderande av underordnad betydelse (artikel 5.1 i upphovsrättsdirektivet) tillåtet endast om förlagan till kopian har mångfaldigats, spridits eller gjorts tillgänglig på ett lagligt sätt? |
3. |
Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande och ett föreläggande således ska riktas till användarens accessleverantör enligt artikel 8.3 i upphovsrättsdirektivet: Är det förenligt med unionsrätten, särskilt med den avvägning mellan de berördas rättigheter som krävs enligt denna, att rent allmänt (det vill säga utan att det fattats beslut om konkreta åtgärder) förbjuda en accessleverantör att ge kunderna tillgång till en bestämd webbplats, vars innehåll uteslutande eller till övervägande del gjorts tillgängligt utan rättsinnehavarens tillstånd, om accessleverantören kan undgå vite för överträdelse av förbudet genom att visa att den har vidtagit alla rimliga åtgärder? |
4. |
Om fråga 3 ska besvaras nekande: Är det förenligt med unionsrätten, särskilt med den avvägning mellan de berördas rättigheter som krävs enligt denna, att ålägga en accessleverantör att vidta konkreta åtgärder för att göra det svårare för leverantörens kunder att få tillgång till en webbplats med ett innehåll som har gjorts tillgängligt på ett olagligt sätt, om dessa åtgärder medför betydande kostnader och lätt kan kringgås utan några särskilda tekniska kunskaper? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Handelsgericht Wien (Österrike) den 9 juli 2012 — Novontech-Zala Kft mot LOGICDATA Electronic & Software Entwicklungs GmbH
(Mål C-324/12)
2012/C 303/24
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Handelsgericht Wien
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande och motpart: Novontech-Zala Kft
Svarande och klagande: LOGICDATA Electronic & Software Entwicklungs GmbH
Tolkningsfrågor
1. |
Innebär den omständigheten att en advokat inte har iakttagit fristen för att bestrida ett europeiskt betalningsföreläggande att detta kan läggas svaranden till last som egen förskyllan i den mening som avses i artikel 20.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (1) ? |
2. |
Om advokatens fel inte ska betraktas som egen förskyllan från svaranden ska advokatens felaktiga registrering av tidpunkten för när fristen att bestrida ett europeiskt betalningsföreläggande löpte ut då tolkas som en exceptionell omständighet i den mening som avses i artikel 20.2 i förordningen? |
(1) EUT L 399, s. 1
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) den 10 juli 2012 — Rita van Caster, Patrick van Caster mot Finanzamt Essen-Süd
(Mål C-326/12)
2012/C 303/25
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Finanzgericht Düsseldorf
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Rita van Caster, Patrick van Caster
Motpart: Finanzamt Essen-Süd
Tolkningsfråga
Strider schablonbeskattningen av avkastningen av så kallade ”icke-transparenta” (inhemska och) utländska investeringsfonder enligt 6 § Investmentsteuergesetz mot gemenskapsrätten (artikel 56 EG) på grund av att den utgör en förtäckt begränsning av den fria rörligheten för kapital (artikel 58.3 EG)?
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 11 juli 2012 — Ralph Schmid (i egenskap av förvaltare för Aletta Zimmermanns konkursbo) mot Lilly Hertel
(Mål C-328/12)
2012/C 303/26
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Ralph Schmid (i egenskap av förvaltare för Aletta Zimmermanns konkursbo)
Motpart: Lilly Hertel
Tolkningsfråga
Följande fråga om tolkningen av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (1) hänskjuts …:
Är domstolarna i en medlemsstat, inom vars territorium det har inletts ett insolvensförfarande mot en gäldenär, behöriga att pröva en återvinningstalan mot en svarande som inte har hemvist eller sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat?
(1) EGT L 160, s. 1.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/14 |
Talan väckt den 13 juli 2012 — Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal
(Mål C-335/12)
2012/C 303/27
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A Caeiros)
Svarande: Republiken Portugal
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 10 EG, artikel 254 i anslutningsakten (1), artikel 7 i beslut 85/257/EEG, Euratom, (2) artiklarna 4, 7 och 8 i förordning (EEG) nr 579/86 (3), artikel 2 i förordning (EEG) nr 1697/79 (4) och artiklarna 2, 11 och 17 i förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 (5) genom att de portugisiska myndigheterna har underlåtit att ställa ett belopp om 785 078,50 euro, för avgifter avseende icke-exporterade sockeröverskott, till följd av Portugals anslutning till Europeiska gemenskapen, till kommissionens förfogande, och |
— |
förplikta Republiken Portugal att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Enligt de uppgifter som de portugisiska myndigheterna har lämnat ingav inte företaget William Hinton & Sons bevis på export av överskottslager av socker som det förfogade över. Den 3 december 1990 meddelade myndigheterna företaget att det skulle betala ett ytterligare belopp om 785 078,50 euro. Företaget överklagade detta beslut till Supremo Tribunal Administrativo, som hänsköt flera tolkningsfrågor till Europeiska unionens domstol. I beslut av den 11 oktober 2011 i målet William Hinton & Sons (6) uppgav domstolen att ”frågorna [hade] uppkommit i en tvist mellan William Hinton & Sons L.da … och Fazenda Pública angående uppbörd … av avgifter på överskottslager av socker hos William Hinton”. Den 8 maj 2002 upphävde Supremo Tribunal Administrativo beslutet om fastställande av det ytterligare beloppet, eftersom det hade delgetts efter det att preskriptionstiden hade löpt ut.
Såsom förefaller framgå av senare rättspraxis från domstolen — dom av den 7 december 2004 i mål T-240/02, Koninklijke Coöperatie Cosun mot kommissionen (T-240/02, REG 2004, s. II-4237), och av den 26 oktober 2006 i mål C-68/05 P, Koninklijke Coöperatie Cosun mot kommissionen (REG 2006, s. I-10367) — kan nämnda belopp om 785 078,50 euro inte längre betraktas som en ”importavgift”, såsom domstolen gjorde i beslutet i målet William Hinton & Sons, utan som gemenskapernas ”egna medel”.
Trots att det i nämnda rättspraxis hänvisas till uppbörd av ett belopp enligt artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 2670/81 (7) på grund av att en viss mängd C-socker inte hade exporterats ut från gemenskapen, är den avgiftsgrundande händelsen i allt väsentligt identisk med den som föreskrivs i artikel 7.1 a i förordning nr 579/86, som avses i förevarande fall, enligt vilken det ska erläggas ett belopp för de sockerkvantiteter som överstiger försäljningslagret och som inte har exporterats ut från gemenskapen, eftersom de anses, enligt artikel 5.2 i sistnämnda förordning, som saluförda på gemenskapens inre marknad.
Enligt artikel 2 i beslut 85/257, utgör inkomster från avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker egna medel.
Artikel 254 i anslutningsakten visar att det ovannämnda beloppet räknas till området för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. I anslutningsakten föreskrivs att de varulager som Republiken Portugal borde ha avvecklat på egen bekostnad är de som kvantitetsmässigt överskrider vad som kan anses motsvara ett normalt försäljningslager och att ”kriterierna för vad som är ett normalt försäljningslager skall fastställas för varje produkt på grundval av de speciella kriterierna och målen för varje gemensam organisation av marknaden”. Detta innebär att begreppet normalt försäljningslager, i fråga om socker, ska fastställas på grundval av de speciella kriterierna och målen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Gemenskapslagstiftningen om avveckling av sockerlager ingår således i den nämnda gemensamma organisationen av marknader.
I förordning (EEG) nr 3771/85 (8) stadgades, på grundval av artikel 258.3 i anslutningsakten, ”allmänna bestämmelser för tillämpning av artikel 254 i anslutningsakten”. Vidare definierades ”produkter som övergått till fri omsättning på Portugals territorium”, och föreskrevs att ”tillämpningsföreskrifterna i denna förordning” skulle antas ”i enlighet med förfarandet som föreskrivs … i motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna”. Det stadgades vidare att ”[t]illämpningsföreskrifterna … avser särskilt … förfarandet för avyttring av överskottsprodukterna” och att de ”kan omfatta … påförande av skatt i de fall när den som berörs inte iakttagit förfarandet för avyttring av överskottsprodukterna”.
Förordning nr 579/86, i vilken stadgades närmare bestämmelser om lagren av sockerprodukter per den 1 mars 1986 i Portugal, antogs av kommissionen på grundval av förordning nr 3771/85 och förordning nr 1785/81 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Den omständigheten att förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för socker var en av de rättsliga grunderna för förordning nr 579/86 visar att bestämmelserna i sistnämnda förordning, och således det ovannämnda beloppet, ingår i nämnda gemensamma organisation.
Beloppet, om 785 078,50 euro kan kvalificeras som gemenskapernas ”egna medel”, i den mening som avses i artikel 2 första stycket a i beslut 85/257, eftersom det är en inkomst från ”avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker”, med ursprung i de särskilda reglerna för Republiken Portugal vid tidpunkten för denna medlemsstats anslutning, alltså ett belopp som de portugisiska myndigheterna borde ha krävt in enligt artikel 7.1 a i förordning nr 579/86.
Förordning nr 3771/85 innehåller, enligt artikel 1, ”allmänna bestämmelser för tillämpning av artikel 254 i anslutningsakten”. I artikel 3.1 b andra strecksatsen föreskrivs följande: ”Följande produkter anses vara i fri omsättning på Portugals territorium: […] Produkter importerade till Portugal, om importformaliteterna har fullgjorts och alla utestående tullar och avgifter uppburits under förutsättning att ingen hel eller delvis återbetalning av sådana tullar eller avgifter skett”. I andra strecksatsen i artikel 3.1 b i förordning nr 3771/85 avses alla produkter ”importerade till Portugal”, vilka således inkluderar produkter från andra medlemsstater.
Socker från Danmark kunde och borde följaktligen ingå vid beräkningen av det sockerlager som var i fri omsättning i Portugal per den 1 mars 1986. De portugisiska myndigheterna anser att, även om Danmark skulle betraktas som ett tredjeland mot bakgrund av omständigheterna i det nu aktuella fallet borde den kvantitet socker (796 821 kilo) som importerades med stöd av ”importdeklaration nr 246” räknas in i dessa lager, eftersom det berörda sockret inte var i fri omsättning per den 1 mars 1986.
Kommissionen delar inte detta synsätt, mot bakgrund av att Tribunal Tributário de Segunda Instância i sin dom av den 26 mars 1996 fann det styrkt att det berörda sockret hade tullklarerats den 27 februari 1986 och att sockrets övergång till fri omsättning och su salida a consumo hade godkänts samma dag.
Varken beslut 85/257, de beslut som senare har ersatt detta eller förordning nr 1552/89, i vilken föreskrivs de villkor under vilka de egna medlen ska ställas till kommissionens förfogande, innehåller något villkor om att medlen måste skrivas in i gemenskapsbudgeten innan de ställs till kommissionens förfogande. Syftet med artiklarna 371 och 372 i anslutningsakten är att anpassa tillämpningen av beslut 85/257 till den specifika situation som följer av Portugals anslutning och de hindrar inte att inkomster från det belopp som avses i artikel 7.1 a i förordning nr 579/86, i det nu aktuella fallet 785 078,50 euro, kvalificeras som egna medel.
Kvalificeringen av ett belopp som gemenskapens egna medel beror på gemenskapslagstiftningen, i synnerhet beslut 85/257, och medlemsstaternas egen kvalificering saknar härvid helt relevans.
Enligt rättspraxis är det inte nödvändigt att visa att förlusten av egna medel har orsakats av ett fel som har begåtts av någon nationell myndighet. Det räcker med att Supremo Tribunal Administrativo i lagakraftvunnet avgörande har slagit fast att gäldenären inte var skyldig att betala avgifterna och att denna omständighet har ett direkt samband med de portugisiska myndigheternas senfärdiga handlande år 1990. Domstolen bekräftade detta kommissionens synsätt i dom av den 15 november 2005 i mål C-392/02, kommissionen mot Danmark (REG 2005, s. I-9811).
I Supremo Tribunal Administrativos dom av den 8 maj 2002 bekräftas att kommissionens synsätt är juridiskt korrekt, närmare bestämt att gäldenären inte underrättades om skuldbeloppet i rätt tid (inom treårsfristen), att beloppet således inte kunde krävas in och att motsvarande egna medel således inte kunde ställas till kommissionens förfogande.
(1) Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Republiken Portugal och anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 1985, s. 23; svensk version: Handlingar om anslutning till Europeiska gemenskaperna, 1987, volym II, s. 412).
(2) Rådets beslut av den 7 maj 1985 om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 128, s. 15).
(3) Kommissionens förordning (EEG) nr 579/86 av den 28 februari 1986 om närmare bestämmelser om lagren av sockerprodukter per den 1 mars 1986 i Spanien och Portugal (EGT L 57, s. 21)
(4) Rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 om uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar som inte har utkrävts av gäldenären, för varor som hänförts till ett tullförfarande som medför skyldighet att betala sådana tullar (EGT L 197, s. 1).
(5) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 155, s.1; svensk specialutgåva, område 1, volym 4, s. 41.
(6) Mål C-30/00, REG 2001, s. I-7511.
(7) Kommissionens förordning (EEG) nr 2670/81 av den 14 september 1981 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten (EGT L 262, s. 14)
(8) Rådets förordning (EEG) nr 3771/85 av den 20 december 1985 om lager av jordbruksprodukter i Portugal (EGT L 362, s. 21)
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/16 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van Koophandel te Gent (Belgien) den 19 juli 2012 — Euronics Belgium CVBA mot Kamera Express BV och Kamera Express Belgium BVBA
(Mål C-343/12)
2012/C 303/28
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank van Koophandel te Gent (Belgien)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Euronics Belgium CVBA
Svarande:
|
Kamera Express BV, |
|
Kamera Express Belgium BVBA |
Tolkningsfråga
Artikel 101 i lagen om affärsmetoder och konsumentskydd, som även syftar till att skydda konsumentintressena, har följande lydelse: ”Art 101.1 Företag får inte utbjuda varor till försäljning med förlust eller saluföra varor med förlust.
All saluföring till ett pris som inte är minst lika högt som det pris för vilket företaget har köpt varan eller det pris som företaget ska betala för återanskaffning, efter avdrag för eventuella rabatter som erhållits slutgiltigt, ska anses utgöra saluföring med förlust. För att fastställa huruvida en vara saluförts med förlust, ska sådana rabatter inte beaktas som, med eller utan ensamrätt, lämnas i utbyte mot att företaget ingår andra förbindelser än att köpa varor.” Står denna artikel i strid med direktiv 2005/29/EG (1) till den del saluföring med förlust är förbjuden, medan sådana försäljningsmetoder inte förefaller vara förbjudna enligt detta direktiv och i den mån den belgiska lagen möjligen är strängare än bestämmelserna i detta direktiv och strängare än förbudet enligt artikel 4 i direktiv 2005/29/EG?
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/16 |
Överklagande ingett den 24 juli 2012 av Europeiska unionens råd av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 4 maj 2012 i mål T-529/09, Sophie in 't Veld mot Europeiska unionens råd
(Mål C-350/12 P)
2012/C 303/29
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: Berman, B. Driessen, Cs. Fekete)
Övriga parter i målet: Sophie in 't Veld, Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
— |
upphäva tribunalens dom, |
— |
slutgiltigt avgöra målet, och |
— |
förplikta sökanden i mål T-529/09 att ersätta rådets kostnader i det målet samt för förevarande överklagande. |
Grunder och huvudargument
Överklagandet rör tolkningen av undantag som avser skydd för allmänintresset i fråga om internationella förbindelser och skyddet för juridisk rådgivning. Undantagen föreskrivs i dels ett absolut undantag från allmänhetens rätt till tillgång till handlingar i artikel 4.1 a tredje strecksatsen och i ett särskilt undantag i artikel 4.2 andra strecksatsen i förordningen. (1)
Rådet gör gällande att tribunalen gjorde fyra fel i sin tolkning av nämnda undantag.
För det första gjorde tribunalen fel genom att fastslå att oenighet om valet av rättslig grund inte kan undergräva EU:s intressen i internationella förbindelser (första delen av första grunden). Tvister avseende unionens behörighet och valet av rättslig grund mellan institutionerna har nära samband med konflikter avseende innehållet i internationella avtal. Oenighet om behörigheten mellan institutionerna kan vidare inverka på EU:s förhandlingsposition, ha negativ effekt på dess trovärdighet som förhandlingspartner och äventyra förhandlingsresultatet.
För det andra tillämpade tribunalen en felaktig prövningsnivå och ersatte rådets bedömning av den aktuella handlingens betydelse för internationella förbindelser med sin egen bedömning (andra delen av den första grunden). När det gäller skyddet för allmänintresset i fråga om internationella förbindelser ska prövningsnivån ge den berörda institutionen ”ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning” snarare än att kräva att det styrks att det föreligger ”faktisk och specifik” skada. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den gjorde en fullständig prövning av rådets skäl och tillämpade kravet på ”faktisk och specifik” skada. Härigenom ersatte tribunalen rådets bedömning av följderna i utrikespolitiskt hänseende av att handlingen lämnas ut med sin egen bedömning.
För det tredje gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning genom att underlåta att beakta de känsliga innehållet i det begärda juridiska yttrandet och de särskilda omständigheter som rådde då begäran gjordes (första delen av den andra grunden). Ämnet som behandlades i det juridiska yttrandet gäller känsliga internationella förhandlingar som fortfarande pågick då ansökan om att få tillgång till handlingen gjordes. Centrala och livsviktiga intressen på området för internationellt samarbete för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism stod på spel och valet av rättslig grund som behandlades i det juridiska yttrandet var föremål för meningsskiljaktigheter mellan institutionerna. Tribunalen förbisåg dessa specifika egenskaper av det juridiska yttrandet.
Slutligen likställde tribunalen felaktigt förhandling och slutande av ett internationellt avtal med institutionernas lagstiftande verksamhet i syfte att tillämpa testet med det övervägande allmänintresset (andra delen av den andra grunden). Härigenom bortsåg tribunalen från viktiga skillnader mellan förhandling av internationella avtal — då allmänhetens insyn med nödvändighet är begränsad med hänsyn till de strategiska och taktiska intressen som står på spel — och slutande och genomförande av sådana avtal.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 3)
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/17 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Provincial de Barcelona (Spanien) den 1 augusti 2012 — Miguel Fradera Torredemer m.fl. mot Corporación Uniland, S.A.
(Mål C-364/12)
2012/C 303/30
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Audiencia Provincial de Barcelona
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Miguel Fradera Torredemer, María Teresa Torredemer Marcet, Enrique Fradera Ohlsen och Alicia Fradera Torredemer
Motpart: Corporación Uniland, S.A.
Tolkningsfrågor
1. |
Är bestämmelser som de som återfinns i den författning som reglerar taxan för sakförare (procuradores de los tribunales), det vill säga kungligt dekret 1373/2003 av den 7 november 2003, enligt vilka sakförarna ska erhålla ersättning enligt en minimitaxa från vilken endast avvikelse får göras med 12 procent uppåt eller nedåt och myndigheterna i medlemsstaten, inbegripet domstolarna, inte har någon faktisk möjlighet att avvika från de minimigränser som fastställts i den föreskrivna taxan såvida inte särskilda omständigheter föreligger, förenliga med artikel 101 FEUF (f.d. artikel 81 EG, jämförd med artikel 10) och artikel 4.3 FEU? |
2. |
Beträffande tillämpning av den ovannämnda taxan utan att de i denna taxa föreskrivna minimigränserna tillämpas: kan det anses föreligga särskilda omständigheter om det finns en stor diskrepans mellan det arbete som faktiskt utförts och det arvode som sakföraren ska uppbära till följd av en tillämpning av taxan? |
3. |
Är den författning som reglerar taxan för sakförare, det vill säga kungligt dekret 1373/2003 av den 7 november 2003, förenlig med artikel 56 FEUF (f.d. artikel 49)? |
4. |
Uppfyller denna reglering de krav på nödvändighet och proportionalitet som föreskrivs i artikel 15.3 i direktiv 2006/123/EG (1)? |
5. |
Innefattar artikel 6 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, i vilken rätten till en rättvis rättegång föreskrivs, rätten att på ett effektivt sätt kunna försvara sig mot ett fastställande av sådana arvoden för en sakförare som är oproportionerligt höga och inte motsvarar det arbete som faktiskt har utförts? |
6. |
För det fallet att föregående fråga ska besvaras jakande: Är de bestämmelser i den spanska civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) som gör det omöjligt för en part som har förpliktats att ersätta rättegångskostnaderna att ifrågasätta storleken på sakförarens arvode och göra gällande att det är alltför högt och inte motsvarar det arbete som faktiskt har utförts, förenliga med artikel 6 i Europakonventionen? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, s. 36).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Supreme Court (Irland) den 3 augusti 2012 — Thomas Pringle mot Government of Ireland, Ireland och Attorney General
(Mål C-370/12)
2012/C 303/31
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
Supreme Court
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Thomas Pringle
Motparter: Government of Ireland, Ireland och Attorney General
Giltighets- och tolkningsfrågor
1. |
är Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 (1) giltigt
|
2. |
Med beaktande av
har en medlemsstat i Europeiska unionen som har euron som valuta rätt att ingå och ratificera ett sådant internationellt avtal som ESM-fördraget? |
3. |
För det fall Europeiska rådets beslut bedöms vara giltigt, är en medlemsstats rätt att ingå och ratificera sådana avtal som ESM-fördraget avhängig av att nämnda beslut trätt i kraft? |
(1) Europeiska rådets beslut av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta (EUT L 91, s. 1)
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/18 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Raad van State (Nederländerna.) den 3 augusti 2012 — Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel, mot M och S.
(Mål C-372/12)
2012/C 303/32
Rättegångsspråk: nederländska.
Hänskjutande domstol
Raad van State
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Minister voor Immigratie, integratie en Asiel
Motpart: M och S
Tolkningsfrågor
1. |
Ska artikel 12 a andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) tolkas så, att en person har rätt till en kopia av handlingar i vilka personuppgifter om honom eller henne behandlas, eller räcker det att lämna ut en fullständig sammanställning i begriplig form av de personuppgifter som behandlas i de aktuella handlingarna? |
2. |
Ska orden ”rätt till tillgång” i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2) tolkas så, att en person har rätt till en kopia av handlingar i vilka personuppgifter om honom eller henne behandlas, eller räcker det att lämna ut en fullständig sammanställning i begriplig form av de personuppgifter som behandlas i de aktuella handlingarna i den mening som avses i artikel 12 a andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter? |
3. |
Riktar sig artikel 41.2 b i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna även till Europeiska unionens medlemsstater när de tillämpar unionsrätten i den mening som avses i artikel 51.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna? |
4. |
Medför den omständighet att det till följd av beviljandet av tillgång till så kallade minnesanteckningar i sådana handlingar inte längre anges varför ett visst beslut föreslås, vilket inte gynnar ett fritt internt informationsutbyte inom det berörda myndighetsorganet och en korrekt beslutsprocess, ett berättigat intresse av sekretess i den mening som avses i artikel 41.2 b i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna? |
5. |
Kan en juridisk analys som ingår i en så kallad minnesanteckning anses utgöra personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter? |
6. |
Omfattas intresset av ett fritt internt informationsutbyte inom det berörda myndighetsorganet av skyddet av andras fri- och rättigheter i den mening som avses i artikel 13.1 g i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter? Om svaret på denna fråga är nekande, kan detta intresse i så fall omfattas av artikel 13.1 d eller 13.1 f i samma direktiv? |
(1) EGT L 281, s. 31
(2) EUT C 364, s. 1.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/19 |
Överklagande ingett den 7 augusti 2012 av Arav Holding Srl av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 19 juni 2012 i mål T-557/10, H.Eich mot harmoniseringsbyrån — Arav (H.EICH)
(Mål C-379/12 P)
2012/C 303/33
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Arav Holding Srl (ombud: R. Bocchini, avvocato)
Övriga parter i målet: H.Eich Srl, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 19 juni 2012 i dess helhet och fastställa det beslut som harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd meddelade den 9 september 2010, eftersom det beslutet är helt förenligt med bestämmelserna i varumärkesförordningen (1) och särskilt med artikel 8.1 b i den förordningen.
Grunder och huvudargument
Arav Holding Srl har till stöd för sitt överklagande av tribunalens dom åberopat två grunder.
Den första grunden avser underlåtelsen att beakta den grafiska, fonetiska och begreppsmässiga likheten mellan det italienska figurmärket ”H SILVIAN HEACH”, å ena sidan, och varumärket H.EICH, å andra sidan. Tribunalen gjorde en felaktig bedömning med avseende på den beståndsdel som utgör själva kärnan i varumärket, det vill säga efternamnet och inte förnamnet. Vidare gjorde tribunalen fel när den underlät att beakta hur liten betydelse som användningen av en punkt ska tillmätas, vilken är ytterst liten i förhållande till bokstäverna och den gjorde även fel genom att inte beakta hur ”starkt” det äldre varumärket är.
Arav Holding Srl gör som andra grund gällande att tribunalen gjorde fel när den underlät att göra en helhetsbedömning av risken för förväxling mellan varumärkena som följer av likheten mellan varumärkena och likheten mellan varumärkenas användningsområden.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/20 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 8 augusti 2012 — X BV mot Minister van Financiën
(Mål C-380/12)
2012/C 303/34
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: X BV
Motpart: Minister van Financiën
Tolkningsfrågor
1. |
Ska med det i anmärkning 1 till kapitel 25 i Harmoniserade systemet (HS) angivna uttrycket ”avlägsna föroreningar”, även avses avlägsnandet av vissa kemiska beståndsdelar från en obearbetad mineralisk produkt som av vissa naturliga orsaker ingår i produkten, och syftet med avlägsnandet är att förstärka (specifika) naturliga egenskaper i den mineraliska produkten som på grund av dessa naturliga orsaker tidigare har försvagats? |
2. |
Om det genom svaret på den första frågan kan konstateras att det rör sig om ett avlägsnande av föroreningar i den mening som avses i anmärkning 1 till kapitel 25 i HS, vilka kriterier ska då användas för att bedöma huruvida en utvunnen mineralisk produkt som blekjord — efter att ha spolats med först svavelsyra och sedan vatten — med stöd av ovannämnda anmärkning kan fortsätta att klassificeras enligt KN-nummer 2508 40 00 och inte ska anses utgöra en kemisk produkt i den mening som avses i kapitel 38 i HS? |
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/20 |
Överklagande ingett den 9 augusti 2012 av I Marchi Italiani Srl av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 28 juni 2012 i mål T-133/09, I Marchi Italiani och Basile mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) — Osra
(Mål C-381/12)
2012/C 303/35
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: I Marchi Italiani Srl (ombud: L. Militerni et G. Militerni, avvocati)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Osra SA
Klagandens yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska:
— |
Delvis upphäva tribunalens dom i den mån tribunalen ogillade den talan I Marchi Italiani s.r.l. väckt och förpliktade företaget att ersätta rättegångskostnaderna, med undantag för dem som avser återkallelsen av talan. |
— |
Delvis bifalla yrkandena i första instans och följaktligen ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 9 januari 2009, och som delgavs klaganden den 30 januari 2009, i ärende R 502/2008 mellan I Marchi Italiani s.r.l. och Orsa S.A. om fastställelse av annulleringsenhetens beslut att upphäva rättigheterna med avseende på varumärket ”B Antonio Basile 1952” och förklara detta varumärke ogiltigt, efter den ansökan som ingetts av Osra S.A. |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna och andra kostnader, enligt lag. |
Grunder och huvudargument
Klaganden grundar sitt överklagande på följande tre grunder:
1. |
Åsidosättande av artikel 135.4 i tribunalens rättegångsregler. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den slog fast att de handlingar som klaganden lagt fram inte kunde godtas och att det saknades anledning att pröva deras bevisvärde och även genom att avvisa argumenten beträffande det omstridda varumärkets renommé och beträffande principen om god tro. |
2. |
Åsidosättande av artikel 53.2 i förordning nr 40/94 (1) (nu artikel 54.2 i förordning nr 207/2009 (2)). Tribunalen gjorde fel då den slog fast att mindre än fem år förflutit mellan registreringen av varumärket och ansökan om ogiltighetsförklaring och att tidpunkten för registreringsansökan därför var irrelevant. |
3. |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 då tribunalen fann att det förelåg likhet mellan de aktuella varumärkena och därför felaktigt tillämpade bestämmelsen för att slå fast att det förelåg en förväxlingsrisk. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
(2) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s.1)
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 9 juli 2012 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad — Varna — Bulgarien) — ”Dobrudzhanska petrolna kompanyia” AD mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane I upravlenie na izpalnenieto” — Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite
(Mål C-298/11) (1)
2012/C 303/36
Rättegångsspråk: bulgariska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 11 juli 2012 — Europeiska kommissionen mot Republiken Tjeckien
(Mål C-353/11) (1)
2012/C 303/37
Rättegångsspråk: tjeckiska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 8 maj 2012 — ThyssenKrupp Elevator (CENE) GmbH, tidigare ThyssenKrupp Aufzüge GmbH, ThyssenKrupp Fahrtreppen GmbH mot Europeiska kommissionen
(Mål C-503/11) (1)
2012/C 303/38
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av Domstolens ordförande den 8 maj 2012 — ThyssenKrupp Ascenseurs Luxembourg Sárl mot Europeiska kommissionen
(Mål C-504/11 P) (1)
2012/C 303/39
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 8 maj 2012 — ThyssenKrupp Elevator AG mot Europeiska kommissionen
(Mål C-505/11) (1)
2012/C 303/40
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av Domstolens ordförande den 8 maj 2012 — ThyssenKrupp AG/mot Europeiska kommissionen
(Mål C-506/11) (1)
2012/C 303/41
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/21 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 18 juni 2012 — (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof — Tyskland) — brottmål mot Vu Thang Dang, ytterligare deltagare i rättegången: Generalbundesanwalt beim Bundesgerichtshof
(Mål C-39/12) (1)
2012/C 303/42
Rättegångsspråk: tyska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
Tribunalen
6.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303/22 |
Talan väckt den 25 juli 2012 — Soltau mot kommissionen
(Mål T-333/12)
2012/C 303/43
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Christoff Soltau (Adendorf, Tyskland) (ombud: advokaten T. Rosenkranz)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 14 maj 2012, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 (1) inte utgör hinder för sökandens begäran om tillgång till kommissionens ställningstagande, som kommissionen har överlämnat till österrikes högsta domstol enligt artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1/2003 (2) inom ramen för ett konkurrensmål. Enligt sökandens uppfattning är denna bestämmelse inte tillämplig på den begärda handlingen, eftersom förfarandet vid den österrikiska domstolen i princip inte omfattas av tillämpningsområdet för denna bestämmelse. Även om så vore fallet, skulle den aktuella handlingen ändå inte omfattas av bestämmelsen, eftersom den inte har getts in av kommissionen i egenskap av part. Kommissionens beslut kan inte heller motiveras med hänvisning till skyddet för förfarandet i det vid EU-domstolen anhängiga målet C-681/11, Schenker m.fl. Visserligen har tolkningsfrågorna i det målet ställts av österrikiska högsta domstolen inom ramen för det aktuella konkurrensmålet. Den aktuella handlingen har emellertid inte upprättats av kommissionen inom ramen för målet om förhandsavgörande och rör inte heller innehållsmässigt tolkningsfrågorna.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EUT L 145, s. 43).
(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [101] och [102] i fördraget (EUT L 1, s. 1).