25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/1

RÅDETS BESLUT

av den 24 september 2012

om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse

2012/C 288/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (1), särskilt artikel 79, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska rådet utse en representant från varje medlemsstat till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse (nedan kallad styrelsen).

(2)	Genom beslut av den 17 maj 2011 (2) utsåg rådet 15 ledamöter till styrelsen, inbegripet en från Belgien.

(3)	Den belgiska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta Belgiens representant i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny representant, som bör utses för perioden till och med den 31 maj 2015.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Jean Roger DRÈZE, belgisk medborgare, född den 6 juni 1951, ska utses till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse i stället för Helmut DE VOS för perioden 25 september 2012 – 31 maj 2015.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 24 september 2012.

På rådets vägnar

S. ALETRARIS

Ordförande

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2) EUT C 151, 21.5.2011, s. 1.

25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/2

RÅDETS BESLUT

av den 24 september 2012

om antagande av rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 4 för budgetåret 2012

2012/C 288/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1081/2010 av den 24 november 2010 (2), särskilt artikel 37, och

av följande skäl:

—	Unionens budget för budgetåret 2012 antogs slutgiltigt den 1 december 2011 (3).

—	Den 20 juni 2012 lade kommissionen fram ett förslag till ändringsbudget nr 4 till den allmänna budgeten för budgetåret 2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Rådets ståndpunkt om förslag till ändringsbudget nr 4 för Europeiska unionen för budgetåret 2012 antogs den 24 september 2012.

Texten i sin helhet finns på rådets webbplats: http://www.consilium.europa.eu

Utfärdat i Bryssel den 24 september 2012.

På rådets vägnar

A. D. MAVROYIANNIS

Ordförande

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1, med rättelser i EGT L 25, 30.1.2003, s. 43 och i EUT L 99, 14.4.2007, s. 18.

(2) EUT L 311, 26.11.2010, s. 9.

(3) EUT L 56, 29.2.2012, s. 1, med rättelser i EUT L 79, 19.3.2012, s. 1 och i EUT L 184, 13.7.2012, s. 19.

BILAGA

UTKAST TILL BREV

från	:	Rådets ordförande
till	:	Europaparlamentets ordförande

Herr ordförande,

Härmed översänds i särskilt omslag rådets ståndpunkt om förslag till ändringsbudget nr 4 för budgetåret 2012, som antogs av rådet den 19 september 2012.

(Artighetsfras).

25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/4

RÅDETS BESLUT

av den 24 september 2012

om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse

2012/C 288/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 79 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska rådet utse en representant från varje medlemsstat till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse (nedan kallad styrelsen).

(2)	Genom beslut av den 7 juni 2007 (2) utsåg rådet 27 ledamöter till Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse.

(3)	Den ungerska regeringen har informerat rådet om sin avsikt att ersätta Ungerns representant i styrelsen och har föreslagit en kandidat till ny representant, som bör utses för perioden till och med den 31 maj 2013.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Krisztina CSENGŐDY, ungersk medborgare, född den 9 januari 1961, ska utses till ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse i stället för Zoltán ADAMIS för perioden 25 september 2012–31 maj 2013.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 24 september 2012.

På rådets vägnar

S. ALETRARIS

Ordförande

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2) EUT C 134, 16.6.2007, s. 6.

25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/5

Eurons växelkurs (1)

24 september 2012

2012/C 288/04

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2916
JPY	japansk yen	100,79
DKK	dansk krona	7,4563
GBP	pund sterling	0,79680
SEK	svensk krona	8,4928
CHF	schweizisk franc	1,2095
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,4370
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,940
HUF	ungersk forint	283,28
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6963
PLN	polsk zloty	4,1540
RON	rumänsk leu	4,5183
TRY	turkisk lira	2,3259
AUD	australisk dollar	1,2415
CAD	kanadensisk dollar	1,2668
HKD	Hongkongdollar	10,0130
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5742
SGD	singaporiansk dollar	1,5871
KRW	sydkoreansk won	1 446,53
ZAR	sydafrikansk rand	10,7171
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,1491
HRK	kroatisk kuna	7,4265
IDR	indonesisk rupiah	12 351,43
MYR	malaysisk ringgit	3,9691
PHP	filippinsk peso	53,931
RUB	rysk rubel	40,3205
THB	thailändsk baht	39,949
BRL	brasiliansk real	2,6175
MXN	mexikansk peso	16,6727
INR	indisk rupie	69,0680

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/9

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 288/08

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (CE) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

SAMLAT DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”HOLSTEINER TILSITER”

EG-nr: DE-PGI-0005-0807-26.04.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Holsteiner Tilsiter”

2. Medlemsstat eller tredje land:

Tyskland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.3 –

Ostar

3.2 Beskrivning av produkten med beteckning enligt punkt 1:

”Holsteiner Tilsiter” är en ost med medelhård massa av traditionell tillverkning som framställs av komjölk som behandlas kontinuerligt under mognadslagringen med en röd bakteriekultur och som innehåller 30 % till 60 % fett i torrsubstansen. ”Holsteiner Tilsiter” kan tillverkas av obehandlad mjölk eller pastöriserad mjölk. Utöver den klassiska kupade formen, tillverkas den här osten mer och mer i form av en limpa. Den har en fin naturell skorpa med brungul färg, som behandlas under mogningen, som varar minst fem veckor, med hjälp av en blandning av röd bakteriekultur, vassle, skummjölk eller saltvatten. Den ljusgula massan är fast, smidig och mycket elastisk. Genom sitt särskilda tillverkningssätt har ”Holsteiner Tilsiter” de hål och sprickor som är typiska för Tilsiter. Smaken är mild och lätt kryddig till mycket skarp beroende på lagringstiden. Osten finns i form av en limpa eller en tegelsten på 3,5 till 5 kg.

”Holsteiner Tilsiter” tillverkas med tre olika fetthalter: från 30 % i torrsubstansen, från 45 % i torrsubstansen och från 60 % i torrsubstansen. Den minimala fetthalten är 30 % i torrsubstansen. ”Holsteiner Tilsiter” är normalt inte kryddad. Endast kummin används ibland.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Den använda mjölken behöver inte nödvändigtvis komma från det angivna geografiska området.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung:)

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Alla steg i osttillverkningen, från godkännandet av råvarorna, däribland lagring och mognad i minst fem veckor, ska ske i det angivna geografiska området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Bundesland Schleswig-Holstein i Tyskland. Det historiska produktionsområdet för ”Holsteiner Tilsiter” täcker sedan den första halvan av 1900-talet (cirka 1920) Bundesland Schleswig-Holstein, med sina aktuella gränser.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Den särskilda tillverkningsprocessen, den särskilda kvaliteten som den ger upphov till och Holsteiner Tilsiters rykte kunde inte ha utvecklats på det här sättet någon annanstans än i det här området, där de särskilda förhållanden som beskrivs nedan finns.

Schleswig-Holstein ligger mellan Nordsjön och Östersjön och har kustklimat. Det geografiska läget och markegenskaperna här har lett till utveckling av särskilda växtförhållanden och därigenom till särskilda näringsegenskaper, vilket har bidragit till såväl mjölkproduktionen som osttillverkningen och avspeglas framförallt i den kryddiga karaktären hos ”Holsteiner Tilsiter”.

Det finns en lång tradition av mjölkproduktion i Schleswig-Holstein, eftersom området har utmärkta produktionsförhållanden. I slutet av 1500-talet föddes mjölkindustrin i hertigdömena Schleswig och Holstein, med en produktion som överskred behoven i dessa områden. Holländska flyktingar hade tagit med sig kunskaper om professionell mjölkproduktion. I slutet av 1800-talet utvecklades strukturen med mejerikooperativ. Fram till 1888 hade 251 nya mejerier skapats. Såväl strukturen för mejeriföretagen som den höga kunskapsnivån, tillsammans med goda klimatförhållanden och bra jordmån, gör Schleswig-Holstein till ett privilegierat område för mjölkproduktion i Europa. Mjölkrasen Holstein-Friesian, som är känd världen runt – kallas i Tyskland även för ”Schwarzbunte” (svart och vitfläckig) – bär inte sitt namn av en slump. Den stora tillgången på mjölk och kalvlöpe har gett ett snabbt uppsving för osttillverkningen i regionen. Idag används ibland mjölk som hämtats utanför det geografiska området vid ostproduktion i Schleswig-Holstein.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Som lokal ostspecialitet med hög kvalitet i 120 år har ”Holsteiner Tilsiter” mycket gott anseende. I gamla dokument från 1500-talet nämns redan en liknande ost i Gut Behl i Holstein. Den första beskrivningen av receptet på Tilsiter är från 1840 och kommer från en viss Fru Westpfahl, som bodde i nära Tilsit, i östra Preussen. Det är därifrån osten fått sitt namn. Det här receptet kom i slutet av 1800-talet till dagens Schleswig-Holstein, där Tilsiter snabbt blev den populäraste osten, vilket den är än idag.

I ”Käsebereitung und Käsespeisen in Deutschland seit 1800” (Frank Roeb, Mainz 1976), kan man läsa: ”I Schleswig-Holstein infördes tillverkningen av Tilsiter ännu senare, eftersom den enligt vissa källor hade liten betydelse före 1900. Senare blev den till och med subventionerad av staten (från 1929, se Middelhauve)”.

Idag är Schleswig-Holstein centrum för Tilsiter-produktionen (se Oetker Lebensmittel-Lexikon, 2004, s. 812; C. Dumont, Kulinarisches Lexikon, 1998, s. 516; artikel Essen & Trinken im Detail – ”mein coop magazin”: ”Holsteiner Tilsiter und Beaujolais AOC”). I artikeln ”Tilsiter – ostar från Östersjön” i ”Slow Food Conviviums Hamburg” (Burchard Bösche, 2005), står det: ”Schleswig-Holstein, ’Landet mellan haven’, är idag utan tvekan centrum för produktionen av Tilsiter”.

Specialiserade organisationer som konsulterats har bekräftat att ”Holsteiner Tilsiter” har blivit en typisk regional specialitet som är ansedd och uppskattad och ett namn som uteslutande förknippas med Tilsiter-ostar som producerats i Schleswig-Holstein. Den omnämns även som regional ostspecialitet i ”Kulturgeschichte der deutschen Küche” av Peter Peter (2005, s. 135), som skriver: ”Holsteiner Tilsiter, Würchwitzer Milbenkäse, Allgäuer Bergkäse, […], i Frankrike och Italien, och till och med Storbritannien eller Irland, är urvalet av utmärkta tyska ostar verkligen smalt”. Flera webbplatser nämner också Holsteiner Tilsiters särskilda rykte. I portalen ”Alles Käse — das Infoportal” (http://www.walserstolz.de) kan man läsa: ”I framförallt norra Tyskland och längs Östersjökusten har Tilsiter-osten en lång tradition. Huvuddelen av den tyska produktionen sker i Schleswig-Holstein, där termerna ”Tilsiter” och ”ost med mellanhård massa” fortfarande används som synonymer i viss utsträckning. En guide över tyska livsmedel i USA (http://www.germanfoods.org) förklarar: ”… området Schleswig-Holstein […] i norra Tyskland framställer några av de mest kända tyska ostarna, som […] Tilsiter […]”. Andra omnämnanden finns på webbplatsen för företaget Paulsen (http://www.party-paulsen.de). Där står det: ”Holsteiner Tilsiter” – den bästa osten från Schleswig-Holstein”.

De särskilda, naturliga bakteriekulturerna som utvecklats under flera generationer, exklusivt i lokala källare, ger ”Holsteiner Tilsiter” den unika skarpa smaken, som tydligt skiljer Tilsiter-ostar från andra geografiska ursprung.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Holsteiner Tilsiters särskilda rykte och dess stora popularitet grundas dels på den långa mjölk- och ostproduktionstraditionen i Schleswig-Holstein, dels på de lokala mejeriproducenternas kunskap och färdighet. Ostproduktionen på lokala gårdar har i Schleswig-Holstein kunnat utvecklas under århundradena tack vare en stor mjölkproduktion. Gamla recept och erfarenheten av en hantverksmässig ostproduktion har överförts från generation till generation. Det har gett upphov till ostspecialiteter i regionen, varav ”Holsteiner Tilsiter” än idag är en av de viktigaste. Den här osten utgör i sina olika former, en regional specialitet, som är kända utanför området och mycket uppskattad.

Den framträdande kryddsmaken och de klassiska hålen i ”Holsteiner Tilsiter” var berömda redan innan benämningen ”Tilsiter” användes allmänt för den här typen av ost. Det var först i slutet av 1800-talet som den här termen kom från östra Preussen till Schleswig-Holstein och den började användas för den typ av ost som hade tillverkats där utifrån liknande recept. Sedan dess talar man om ”Tilsiter aus Schleswig-Holstein” eller ”Holsteiner Tilsiter”.

Den lantliga osttillverkningstraditionen har fortsatt att utvecklas än i våra dagar i Schleswig-Holstein. Utbildningen i mjölkproduktionsteknik för mjölkproducenter sker idag centralt på Lehr- und Versuchsanstalt für Milchwirtschaft (mejeribranschens utbildnings- och forskningsinstitut) i Bad Malente, har ett mycket gott rykte även utanför Schleswig-Holstein.

Holsteiner Tilsiters särskilda popularitet beror framförallt på den tydliga aromen och den särskilda smaken av tillsatt kummin. De här egenskaperna kan bara åstadkommas genom särskilda bakteriekulturer, vars typ och sammansättning bara kan uppstå under klimatförhållandena i regionen mellan Nordsjön och Östersjön.

De företag som producerar ”Holsteiner Tilsiter” är också centrala i ”Käsestraße Schleswig-Holstein”, som är känt långt utanför Schleswig-Holstein. I den här organisationen har nästan 40 osttillverkare samlats för att främja osttraditionen i Schleswig-Holstein. De representerar omkring 120 olika ostsorter. Organisationen uppstod ur den ostmarknad som skapades 1999 på initiativ av Slow Food-rörelsen på ekomuséet Kiekeberg nära Hamburg. Med tanke på det stora utbudet av ostar från Schleswig-Holstein som presenterades började mejeriproducenterna i Schleswig-Holstein kallas ”vinodlarna i norr”. Framförallt visades de olika varianterna av ”Holsteiner Tilsiter” som representanter för ”Käseland Schleswig-Holstein”.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

Den fullständiga produktspecifikationen finns i

Markenblatt Heft 30 du 24 juli 2009, Teil 7a-aa, p. 13378

http://register.dpma.de/DPMAregister/geo/detail.pdfdownload/7201

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

25.9.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/13

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 288/09

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”WALBECKER SPARGEL”

EG nr: DE-PGI-0005-0857-08.02.2011

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Walbecker Spargel”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Tyskland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.6.

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Färsk vit, grön eller violett sparris (Asparagus officinalis). De ätliga skotten säljs skalade eller oskalade. ”Walbecker Spargel” odlas i enlighet med reglerna för god lantbrukspraxis. När den säljs oskalad måste den uppfylla åtminstone Unece-norm FFV04 (sparris).

Den vita sparrisens skott är högst 22 cm. Sparrisen ska vara hel och oskadad. Den ska vara fri från röta och skador och frisk till både lukt och utseende.

”Walbecker Spargel” är unik med sin fina fiberstruktur, lätt nötaktiga och intensiva sparrissmak och sparrisskottens mjällhet.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

”Walbecker Spargel” måste produceras på det avgränsade geografiska området från odling till skörd.

Odlingen börjar med korrekt beredning av jorden före plantering. Rätt mängd mull tillförs på odlingsområdet (gröngödsel, kompost). Marken förbereds i ett år, då jorden vänds till ett djup på 80 cm för att plantorna ska kunna få djupa rötter och utvecklas optimalt. Sparrisplantorna planteras vanligtvis ut i mitten av april eller mars om våren kommer tidigt. Gamla rötter och stenar avlägsnas omsorgsfullt från jordhögarna så att inga hårda föremål hindrar sparrisskotten från att växa rakt.

Efter att ha växt i två år skördas den första sparrisen det tredje året.

Om sparrisen odlas under svart/vit folie, måste man vid starkt solljus absolut se till att folien vid rätt tidpunkt vänds från den svarta till den vita sidan för att undvika kvalitetsförsämringar i form av mosiga sparristoppar.

När sparrisen skördas får kvävegödsel inte användas; kvävegödsling får utföras först när skörden har avslutats. Omkring 21 dagar före sparrissäsongens slut tar man jordprover för att fastställa vad som saknas i jorden, så att man kan utföra lämplig kvävegödsling efter skörden. För att förbättra kvalitet och tillväxt vidtar man odlingsåtgärder såsom omsorgsfull bearbetning av jorden och lämpliga gödselmedel, inklusive gödsel med magnesium och kaliumklorid.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Förpackning

Innehållet i varje förpackning måste vara enhetligt. Varje enhet får bara innehålla sparris från den region som godkänts för produktionen av ”Walbecker Spargel”. All sparris i en förpackning i detaljhandeln måste vara av samma kvalitet, färggrupp och storlek. Dessutom ska förpackningens synliga del vara representativ för hela innehållet.

”Walbecker Spargel” kyls snabbt i syfte att bevara dess kvalitet. Senast fyra timmar efter det att den plockats måste den kylas i källvatten eller iskallt vatten med en temperatur på mellan 1 och 12 grader. Den bör saluföras så snabbt som möjligt och bör inte förvaras i mer än tre dagar i kylrum vid 1 till 4 grader.

Producentens kylkedja får endast brytas för en kort tid för förpackning och leverans.

Förpacknings- och kylrum samt eventuella försäljningslokaler måste uppfylla hygienbestämmelser.

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Odlingsområdet för ”Walbecker Spargel” ligger i den nordvästra delen av den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Det sträcker sig längsmed den nederländska gränsen som utgör odlingsområdets västra gräns. I norr följer gränsen motorvägen A57 från nationsgränsen och österut, till den punkt där den korsar Bundesstraße B 9. Därifrån följer områdesgränsen B 9 i sydöstlig riktning ända tills den korsar B 58, där gränsen fortsätter åt sydväst längsmed B 58. Från den punkt där B 58 korsar Landstraße L 221 följer områdesgränsen L 221 fram till motorvägen A61, som den sedan följer ända till skärningspunkten mellan A61 och nationsgränsen.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Produktionsområdet ligger i Niederrheins lågland. Det kännetecknas av optimala klimatförhållanden för sparrisodling. Under de viktiga månaderna mars, april, maj och juni faller de regnmängder som behövs för att odla sparris och temperaturen är genomgående mild.

Produktionsområdet har sandjord och i den sydöstra delen lerjord och lössjord. Traditionellt väljs mark där jorden har hög sandhalt för att odla sparris. Sanden är dynsand från Maas-Niers-dynen. Jordstrukturen mellan floderna Niers och Meuse utvecklades under istiden. Den kännetecknas på sina ställen av lätt sandig, mineralhaltig jord som är luft- och regngenomsläpplig och har en liten del lössjord, stora delar humus och god kalkhalt. Produktionsområdets jordbrukare brukade betrakta den jorden som betydligt mindre bördig än den rika jorden i områdena kring Pont, Nieuwkerk, Aldekerk och Baersdonk som i allmänhet är bättre lämpad för att odla grödor på. Däremot är områdets jord optimal just för att odla sparris.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

”Walbecker Spargel”, som endast får saluföras som färsk vit, grön eller violett sparris, är unik genom sin fina fiberstruktur, lätt nötaktiga och intensiva sparrissmak och sparrisskottens mjällhet. De lokala producenterna besitter ett särskilt kunnande inom sparrisodling och säkerställer att ”Walbecker Spargel” växer särskilt väl och rakt och får bra konsistens genom rätt jordbearbetning, plantering och val av skördetidpunkt. ”Walbecker Spargel” är känd långt utanför produktionsområdet tack vare dess långa tradition och särskilt goda egenskaper.

Sparrisskottens fina fiberstruktur, deras nötaktiga och intensiva smak, deras mjällhet och raka form är ett resultat av de idealiska jordförhållandena i Walbeckområdet och klimatförhållandena vid Niederrheins lågland. Det finns i synnerhet för sparris en särskilt nära koppling mellan produktens egenskaper och naturförhållandena. Upp till 70 % av sparrisens smak avgörs av jorden, 20 % av hur jorden bearbetas och gödslas och bara 10 % av sorten. Under främst mars, april, maj och juni faller tillräckligt med regn på den humusberikade dynsand som sparrisodlare föredrar. Dessa månader präglas också av genomgående milda temperaturer. Dessutom garanteras produkternas kvalitet av god lantbrukspraxis.

Sparrisproducenterna besitter kunskap och erfarenhet som har förvärvats under flera generationer. De känner till den rätta tidpunkten för plantering, vet när sparrisen ska plockas och hur länge man bör plocka den. De vet vilka täckmaterial som är lämpliga och hur mycket de bör användas, hur man ska bygga jordhögarna och hålla dem fria från rötter och stenar samt hur man med jordprover fastställer den mängd gödsel som behövs. Allt detta bidrar till den särskilda kvaliteten hos ”Walbecker Spargel”.

”Walbecker Spargel” har ett utmärkt rykte. År 1923 under inflationsperioden gjorde Dr Walther Klein-Walbeck, jurist och pensionerad borgmästare, det första försöket att odla sparris runt slottet Walbeck. Hans framgång väckte intresset hos de lokala jordbrukarna, som inte fått särskilt goda skördar med andra jordbruksgrödor på den sandiga jorden. Hösten 1927 kom 33 jordbrukare från Walbeck överens om att börja odla sparris våren 1928. 50 hektar land planterades med sparris den första säsongen. Den 1 januari 1929 grundade Dr Walther Klein-Walbeck och 55 sparrisodlare från Walbeck ”Spargelbaugenossenschaft Walbeck und Umgegend e.G.”, som är den sammanslutning av odlare som står för denna ansökan. Sedan dess har dessa odlare producerat sparris kooperativt och salufört den under namnet ”Walbecker Spargel”. Från 1932 till 1938 skickade de 36 000 Zentner (50 kg) sparris till Straelen för auktion, vilket gav en vinst på 1,3 miljoner riksmark till Walbeck som tidigare varit en fattig by på heden. 1936 besökte 40 000 sparrisentusiaster byn under sparrissäsongen.

Sparrisproduktionen upphörde under andra världskriget men återupptogs efter valutareformen 1948. I dag har sökanden 50 medlemmar som odlar sparris på 80 hektar.

Jakob Schopmanns dikt ”Walbecker Heimatlied” (publicerad i tidningen Niederrheinische Landeszeitung den 5 juli 1935) som tonsattes 1977 av hans son Helmut illustrerar sparrisens betydelse för den lokala identiteten i byn Walbeck med omgivning:

”Kennst Du mein friedliches Walbeck nicht? (Känner du inte till mitt fridfulla Walbeck?)

Das Spargeldorf an der Grenze? (Sparrisbyn vid gränsen?)

Dort schießt der Spargel in Sonnenlicht (Där sparrisen skjuter upp mot solen)

alljährlich im taufrischen Lenze. (vart år under daggfriska våren?)”

Under den årliga sparrisfestivalen som hålls under två dagar vandrar man i ett stort tåg där den ”sparrisprinsessa” som utsetts för sparrissäsongen visas upp för åskådarna, tronande på en festvagn. Hon representerar sparrisbyn Walbeck i radio och tv, på mässor och på många lokala festivaler i Niederrhein.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://register.dpma.de/DPMAregister/geo/detail.pdfdownload/13251

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.288.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 288

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	55 årgången 25 september 2012

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2012/C 288/01	Rådets beslut av den 24 september 2012 om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse	1

2012/C 288/02	Rådets beslut av den 24 september 2012 om antagande av rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 4 för budgetåret 2012	2

2012/C 288/03	Rådets beslut av den 24 september 2012 om utnämning av en ledamot i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse	4

	Europeiska kommissionen
2012/C 288/04	Eurons växelkurs	5

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2012/C 288/05	Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen – Ändring av allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik ( 1 )	6

2012/C 288/06	Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen – Inbjudan att lämna anbud avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt	7

2012/C 288/07	Rekonstruktionsåtgärder – Beslut om inledande av ett förfarande för ekonomisk rekonstruktion av Societatea Comerciala Forte Asigurări SA (Offentliggörande i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag)	8

Försäkringsföretag	S.C. Forte Asigurări SA, med säte på adressen Calea Grivitei nr. 6, etaj 5, Sector 1, Bukarest, Romania. Företaget har registrerats vid handelskammaren med referens J40/1814/11.3.1996 och det unika registreringsnumret 8209593. Företagets juridiska ombud är dess generaldirektör Guglielmo Frinzi.
Typ av beslut och beslutets datum och ikraftträdande	Beslut nr 452 av den 7 augusti 2012 om inledande av ett förfarande för ekonomisk rekonstruktion på grundval av en ekonomisk saneringsplan för företaget S.C. Forte Asigurări SA
Behörig myndighet	Försäkringstillsynskommissionen, med säte på adressen str. Amiral Constantin Bălescu nr. 18, sectorul 1, Bukarest, Romania. Försäkringstillsynskommissionens skatteregistreringsnummer är 14045240/1.7.2001.
Tillsynsmyndighet	Försäkringstillsynskommissionen, med säte på adressen str. Amiral Constantin Bălescu nr. 18, sectorul 1, Bukarest, Romania. Försäkringstillsynskommissionens skatteregistreringsnummer är 14045240/1.7.2001.
Tillämplig lagstiftning	Lag nr 32/2000 om försäkringsverksamhet och försäkringstillsyn, med senare ändringar och tillägg

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2012/C 288/08	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	9

2012/C 288/09	Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	13