15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/1

Rådets slutsatser av den 11 maj 2012 om främjande av ungdomars kreativa och innovativa potential

2012/C 169/01

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM BEAKTAR:

—

rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018), där man efterlyser stöd för att säkra ungdomars delaktighet i den representativa demokratin och det civila samhället på alla nivåer och i samhället i stort och för att stödja utveckling av ungdomars talanger och färdigheter som företagare i syfte att förbättra deras anställbarhet och chanser på framtidens arbetsmarknad och främja personlig utveckling, bättre inlärningsförmåga, interkulturell kompetens, förståelse och respekt för kulturell mångfald samt utveckling av nya och flexibla kompetenser och färdigheter för framtida anställningsmöjligheter,

—

Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ ”Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” och ”Unga på väg”, i synnerhet det överordnade målet för sysselsättning (att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 % för kvinnor och män i åldrarna 20–64, bland annat genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter) och det överordnade målet för utbildning (att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 % och genom att öka den andel 30–34-åringar som har avslutat en eftergymnasial eller motsvarande utbildning till minst 40 %),

—	rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om främjande av kreativitet och innovation genom utbildning,

—

rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation: att utveckla ungdomars kreativitet och innovationsförmåga genom kulturyttringar genom att främja bredare tillgång till kultur och kulturyttringar både genom formell utbildning och icke-formellt lärande, framför allt genom strukturerade och strategiska partnerskap på institutionell och politisk nivå,

—

rådets resolution av den 19 november 2010 om ungdomsarbete, där man framhåller vikten av att se till att ungdomsarbetet helt införlivas i initiativet ”Unga på väg” och att alla ungdomar, särskilt de som har färre möjligheter, förses med de relevanta färdigheter och den relevanta nyckelkompetens som behövs i ett samhälle och en ekonomi år 2020,

—	rådets resolution av den 19 maj 2011 om främjande av nya och ändamålsenliga former för ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv, där det konstateras att ungdomar kan ge värdefulla bidrag till samhällsutvecklingen,

—	rådets slutsatser av den 29 november 2011 om kulturell och kreativ kompetens och dess betydelse för uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital,

—	uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012, där man begär insatser för att stimulera sysselsättning, särskilt för ungdomar, bland annat genom att främja deras första arbetslivserfarenhet och deras deltagande på arbetsmarknaden,

KONSTATERAR ATT:

—

Europeiska unionen står inför många utmaningar, däribland den globala ekonomiska och finansiella krisens ekonomiska och sociala följder som leder till otillräcklig tillväxt och utveckling, hög ungdomsarbetslöshet och begränsade möjligheter för ungdomar samt bristande social delaktighet och sammanhållning,

—

ungdomsarbetslösheten i Europa i dag överstiger 20 %, vilket är dubbelt så högt som för hela den förvärvsarbetande befolkningen och sannolikt kommer att få allvarliga kort- och långsiktiga följder för de berörda ungdomarna, däribland för ungdomar med fler eller särskilda behov eller med färre möjligheter och som kan ha begränsade kvalifikationer,

—	det finns en växande efterfrågan på kreativitet, innovation, anpassningsförmåga och avancerad kommunikationskompetens på arbetsmarknaden och i samhället liksom ett behov av att utveckla företagarkompetens,

—	ungdomars deltagande i formella demokratiska processer som val är ofta lägre än för befolkningen som helhet,

ANSER ATT:

—	ungdomars kreativa och innovativa potential genom entreprenörskap är en av nycklarna till att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla,

—	entreprenörskapsutbildning kan uppmuntra ungdomar att anamma en positivare inställning till utbildning, ha högre ambitioner för sin framtida utbildning och karriär, känna att de kan bidra till samhället och ha en mer optimistisk syn på framtiden,

—

ungdomars aktiva engagemang i samhället, t.ex. genom ungdomsarbete, frivilligarbete och medborgarorganisationer kan vara ett sätt att ta till vara deras kreativitet och innovationsförmåga och därigenom deras aktiva medborgarskap samt öka deras möjligheter på arbetsmarknaden och till att skapa möjligheter till egenföretagande,

—	det krävs icke-formellt och informellt lärande samt formell utbildning för att utveckla kompetenser och färdigheter för anställbarhet och göra ungdomar mer delaktiga på arbetsmarknaden och i samhället i stort,

—	ungdomsarbete och ungdomsorganisationer är kanaler för att utveckla ungdomars färdigheter och kompetenser, även för ungdomar med färre möjligheter,

—	förvärvande av kulturell kompetens är grundläggande för utvecklingen av ungdomars intellektuella kapital och främjar framväxten av deras kreativitet och innovationsförmåga,

—

ungdomars kreativa användning av sociala medier bör stimuleras ytterligare jämsides med insatser för att stärka ungdomars förmåga att tillgå medier och förstå, kritiskt bedöma, skapa och förmedla mediematerial i syfte att öka deras deltagande i samhället i stort, vilket inbegriper uppbyggnad av socialt kapital genom elektronisk sammanlänkning av grupper och individer samtidigt som samhället ges möjlighet att ta till vara ungdomars kompetenser och färdigheter,

ÄR ENIGA OM ATT:

—	det är av avgörande betydelse att ungdomar deltar på arbetsmarknaden för att man ska kunna dra nytta av deras kreativa och innovativa potential samt för att säkerställa aktivt medborgarskap och social integrering,

—	ungdomars kreativitet, innovationsförmåga och entreprenörskompetens som verktyg för aktivt deltagande i samhället samt ökad anställbarhet bör främjas genom adekvat finansiering samt genom att bygga upp partnerskap mellan relevanta sektorer i syfte att stimulera innovation,

—	kompetenser och färdigheter som förvärvas genom icke-formellt och informellt lärande i större utsträckning bör främjas och helst valideras för att stärka ungdomars kapacitet och framtida roll på arbetsmarknaden, dvs. som anställda eller entreprenörer,

—	ungdomsinitiativ – vilka i nuläget stöds av programmet Aktiv ungdom – utgör ett viktigt instrument för att inspirera till och stödja kreativt ungdomsföretagande,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT:

understödja ungdomars kreativitet, innovationsförmåga och talanger i syfte att sörja för tillräckliga möjligheter till personlig och social utveckling genom icke-formellt och informellt lärande, frivilligarbete, aktivt medborgarskap, interkulturellt samarbete och ungdomsarbete, till exempel genom att där så är möjligt sörja för lämplig och hållbar finansiering,

2.	stimulera strategiska partnerskap mellan ungdomsorganisationer, lokala, regionala och nationella myndigheter samt den privata sektorn för att organisera projekt och evenemang som leds av ungdomar,

3.	underlätta och förbättra erkännandet och valideringen av icke-formellt och informellt lärande,

4.	uppmuntra till initiativ för att främja ett delat ansvar med ungdomar i ungdomsrelaterade frågor genom en dialog där alla aktörer kan framföra idéer, för att involvera ungdomar i demokratiska beslutsprocesser på alla nivåer,

5.	främja och sprida information om ungdomars kreativitet, innovationsförmåga och begåvning genom utbyte av god praxis,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT:

inrätta en tematisk expertgrupp med nationella experter som utsetts av medlemsstaterna enligt principen om den öppna samordningsmetoden och i överensstämmelse med de principer som anges i bilagan, vilken ska

—	utbyta bästa praxis i fråga om främjande av ungdomars kreativitet och innovationsförmåga genom att peka på kompetenser och färdigheter som erhålls genom icke-formellt och informellt lärande vilka har betydelse för anställbarheten,

inrikta sig på ungdomars kreativitet och innovationsförmåga samt på aktivt medborgarskap och social integrering för ungdomar genom prioriteringarna i programmet Aktiv ungdom och eventuellt, utan att det påverkar pågående förhandlingar, genom andra befintliga och framtida EU-program och EU-fonder, bland annat Europeiska socialfonden,

3.	överväga att ta initiativ till forskning om medieanvändning i samband med demokratiskt deltagande på nationell och europeisk nivå i syfte att stödja en ökning av det demokratiska deltagandet genom särskilt anpassad, ungdomsvänlig och transparent information,

4.	optimalt utnyttja Europaåret för medborgarna 2013 (1) för att rikta blickarna mot ungdomars fria rörlighet och fullständiga deltagande i det europeiska samhället samt stärka medvetenheten om deras rättigheter och ansvar som EU-medborgare, sammanhållningen och den ömsesidiga förståelsen,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT:

1.	senast i slutet av 2013 rapportera tillbaka till arbetsgruppen för ungdomsfrågor om den tematiska expertgruppens resultat,

2.	sprida resultaten av den kommande studien om ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv, med särskild inriktning på dess eventuella inverkan på ungdomars anställbarhet,

3.	lägga fram ett förslag till en rekommendation från rådet om validering av icke-formellt och informellt lärande, så som det tillkännagetts inom Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” och ”Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”.

(1) Med förbehåll för att förslaget till Europaparlamentet och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013), dok. 13478/11, antas formellt.

BILAGA

Principer för deltagande och arbetssätt i den tematiska expertgrupp som inrättas av medlemsstaterna och kommissionen

Deltagande

—	Medlemsstaternas medverkan i expertgruppens arbete är frivilligt och medlemsstaterna kan när som helst ansluta sig.

—

De medlemsstater som är intresserade av att medverka i den tematiska expertgruppens arbete ska se till att de nominerade experterna har relevant erfarenhet på nationell nivå och sörja för en fungerande kommunikation med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska samordna nomineringsförfarandet.

—	Den tematiska expertgruppen kan besluta att inbjuda andra deltagare: oberoende experter, berörda intressenter och företrädare för europeiska tredjeländer.

Arbetsformer

—	Den tematiska expertgruppen ska vid sitt första möte utse sin/sina ordförande. Den ska också utforma ett arbetsprogram för att kunna presentera konkreta och användbara resultat i begärt ärende.

—	Kommissionen ska ge expertråd samt tillhandahålla logistiskt stöd och sekretariatstöd till arbetet i den tematiska expertgruppen. Så långt det är möjligt ska den stödja expertgruppen även med andra lämpliga medel.

—	Den tematiska expertgruppen ska normalt sammanträda i Bryssel men kan på inbjudan av en medlemsstat anordna möten utanför Bryssel.

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/5

Rådets slutsatser av den 10 maj 2012 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande

2012/C 169/02

EUROPEISKA UNIONEN RÅD

SOM ANSER ATT

—	digitaliseringen av och den elektroniska tillgången till medlemsstaternas kulturella material och dess långsiktiga digitala bevarande är av stor vikt för att ge tillgång för alla till kultur och kunskap i den digitala eran och för att främja mångfalden och rikedomen i Europas kulturarv,

—

digitaliserat kulturellt material är en viktig resurs för den kulturella och den kreativa sektorn i Europa (1), digitaliseringen av och den elektroniska tillgången till medlemsstaternas kulturarv, sett både i ett nationellt och gränsöverskridande sammanhang, bidrar till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen och till uppnåendet av en digital inre marknad genom det ökande utbudet av nya och innovativa nätbaserade produkter och tjänster,

—	det krävs samordnade åtgärder på unionsnivå för att skapa synergier mellan de nationella insatserna och för att säkerställa att tillgången via internet till Europas kulturarv når en kritisk massa,

—

situationen för digitaliseringsinsatserna och för samarbetet på europeisk nivå har förändrats sedan rådet 2006 antog slutsatser om digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande (2), Europeana inrättades 2008 som en gemensam flerspråkig elektronisk portal för Europas digitaliserade kulturarv och dagordningen för den framtida utvecklingen fastställdes 2010 i rådets slutsatser om ”Europeana: nästa steg” (3),

1. VÄLKOMNAR

—	kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (4) (2011/711/EU) som ett led i den digitala agendan för Europa (5),

2. ERKÄNNER

—	det pågående arbetet i medlemsstaterna för att digitalisera och ge elektronisk tillgång till kulturinstitutioners material, samt insatserna för att finansiera digitaliseringen i dessa tider av ekonomisk kris,

—	det värdefulla arbete som utförts av Europeana, av de institutioner i medlemsstaterna och av nationella samordnare som bidrar till Europeana, när det gäller innehåll och samordning,

—	att, även om framsteg har gjorts i samband med digitaliseringen av Europas kulturarv är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att göra det till en varaktig tillgång för de europeiska medborgarna och ekonomin i den digitala tidsåldern,

3. BETONAR

—	behovet av att ta fram det europeiska kulturarvets rikedom på Internet och att främja skapandet av innehålls- och onlinetjänster som en del av informationssamhället och den kunskapsbaserade ekonomin,

—

den avgörande betydelsen av att säkerställa den långsiktiga genomförbarheten för Europeana, inbegripet vad beträffar styrning och finansiering, och behovet av att vidareutveckla det som en gemensam flerspråkig portal för Europas digitaliserade kulturarv och som en värdefull resurs för kreativa branscher, särskilt genom att förbättra kvaliteten och mångfalden av det digitala kulturella materialet (text, audiovisuellt material, museiföremål, arkivalier m.m.),

—	behovet av samarbetsinriktad insats från medlemsstaternas och kommissionens sida för att främja kvalitativa och tekniska standarder för Europeanas innehåll,

—	behovet av att fortsätta arbetet med tekniska standarder för digitalisering och metadata inbegripet inom Europeanas ramar, till fördel för både tillgången och för det långsiktiga bevarandet av digitalt material,

—	den underliggande visionen att arbeta med alla relevanta partner för att undvika att 1900-talet blir ett ”svart hål” när det gäller det material som tillgängliggörs genom Europeana, och behovet av att göra mer upphovsrättsskyddat material tillgängligt genom webbplatsen,

—

behovet av att aktivt främja frivilliga överenskommelser (6) om en storskalig digitalisering av och tillgång via internet till verk som inte längre finns tillgängliga i handeln och att vidta de åtgärder som krävs för att garantera den erforderliga rättssäkerheten i ett nationellt och i ett gränsöverskridande sammanhang,

—	att digitaliseringen och tillgången online till Europas kulturarv bör ske med fullständig respekt för immateriella rättigheter,

4. NOTERAR

—

reflektionsgruppens (Comité des Sages) rapport Den nya renässansen (7) om att göra Europas kulturarv tillgängligt online liksom kommissionens aktuella lagstiftningsförslag om infrastruktur för digitala tjänster, inbegripet finansiering av Europeana, som en del av Fonden för ett sammanlänkat Europa (8), samt förslagen om verk av okända upphovsmän (9) och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (10),

5. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

—

vidta de mått och steg som krävs i enlighet med prioriteringarna i bilagan i syfte att

—	konsolidera sina strategier och mål för digitaliseringen av kulturellt material,

—	konsolidera organisationen och finansieringen av digitaliseringen, inbegripet genom att främja användningen av offentlig-privata partnerskap,

—	förbättra ramvillkoren för tillgången online till kulturellt material och användningen av detta,

—	bidra till vidareutvecklingen av Europeana, inbegripet genom att uppmuntra kulturella institutioner att lägga allt relevant digitaliserat kulturellt material på webbplatsen,

—	säkerställa långsiktigt digitalt bevarande,

samtidigt som man beaktar det faktum att medlemsstaterna har nått olika långt – och har olika förhållningssätt till – digitaliseringen samt de övergripande budgetkonsolideringsinsatserna,

6. UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

—	fortsätta att stödja Europeana som en gemensam, flerspråkig elektronisk portal för Europas digitaliserade kulturarv i enlighet med rådets slutsatser om Europeana från 2010,

—	samla in, analysera och sprida resultat och erfarenheter som uppnåtts på nationell nivå och unionsnivå, på grundval av detta vartannat år lägga fram en rapport om framstegen med digitalisering i elektronisk tillgång och digitalt bevarande,

—	samt att stödja utbyte av information och god praxis, inbegripet i fråga om offentlig-privata partnerskap och digitaliseringsstandarder,

7. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA, KOMMISSIONEN OCH EUROPEANA ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER

—	fortsätta arbetet i linje med rådets slutsatser om Europeana från 2010 med den innehållsliga färdplanen för Europeana, inbegripet de mästerverk från Europas kulturarv som valts ut i de enskilda medlemsstaterna,

—	öka allmänhetens medvetenhet om Europeana,

—	främja användningen av det material som är tillgängligt via Europeana samt därmed sammanhängande metadata för innovativa syften med fullständig respekt för immateriella rättigheter,

—	vidareutveckla Europeana som en användarvänlig accesspunkt,

—	göra konkreta framsteg i diskussionerna om en styrningsstruktur för Europeana.

(1) Enligt Europeiska konkurrenskraftsrapporten 2010 står de kreativa branscherna för 3,3 % av EU:s BNP och 3 % av sysselsättningen i EU.

(2) EUT C 297, 7.12.2006, s. 1.

(3) EUT C 137, 27.5.2010, s. 19.

(4) EUT L 283, 29.10.2011, s. 39.

(5) KOM(2010) 245 slutlig, s. 2.

(6) Den 20 september 2011 undertecknades i Bryssel ett samförståndsavtal om huvudprinciperna för digitalisering av verk som inte längre finns tillgängliga i handeln och för att göra dem tillgängliga för allmänheten av företrädare för berörda parter, efter en dialog mellan de berörda parterna som sponsrades av kommissionen.

(7) http://ec.europa.eu/information_society/activities/digital_libraries/comite_des_sages/index_en.htm

(8) KOM(2011) 665 slutlig/3.

(9) KOM(2011) 289 slutlig.

(10) KOM(2011) 877 slutlig.

BILAGA

Prioriterade åtgärder och vägledande tidsplan

Den föreslagna planen för verksamhet och mål utgör en vägledande färdplan för medlemsstaternas arbete under perioden 2012–15.

1.	Att konsolidera sina strategier och mål för digitaliseringen av kulturellt material genom att

2.	Att konsolidera organisationen och finansieringen av digitaliseringen, inbegripet genom att främja användningen av offentlig-privata partnerskap, (1),

3.	Att förbättra ramvillkoren för elektronisk tillgång till kulturellt material och användningen av detta genom att

4.	Att bidra till att vidareutveckla Europeana genom att

5.	Att säkerställa långsiktigt digitalt bevarande genom att

(1) Dessa slutsatser föregriper inte förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/9

Slutsatser av den 10 maj 2012 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om kampen mot dopning inom motionsidrotten

2012/C 169/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR,

1. SOM ERINRAR OM:

1.	EU-arbetsplanen för idrott för 2011–2014 (1), som antogs den 20 maj 2011, i vilken kampen mot dopning anges som ett prioriterat tema och genom vilken en expertgrupp för antidopning inrättades,

kommissionens vitbok om idrott av den 11 juli 2007 (2), där alla aktörer med ansvar på folkhälsoområdet uppmanas att beakta hälsofarorna med dopning, och kommissionens meddelande av den 18 januari 2011Utveckling av idrottens europeiska dimension (3), där det anges att dopning alltjämt är ett allvarligt problem inom idrotten, att det är en allvarlig fara för folkhälsan att amatöridrottare använder dopningspreparat och att det krävs förebyggande åtgärder, bl.a. på motionsgym,

3.	att Europeiska unionens insatser på idrottsområdet bl.a. ska syfta till att skydda idrottsutövares fysiska och psykiska integritet, särskilt när det gäller de allra yngsta idrottsutövarna,

2. SOM BEAKTAR ATT:

Dopning inom motionsidrotten och i motionsidrottsanläggningar såsom motionsgym är ett allvarligt problem i EU:s medlemsstater vilket

—	utgör en fara för de enskilda dopningsanvändarnas hälsa,

—	utgör en fara för personer i dopningsanvändarnas omedelbara närhet,

—	skadar motionsidrottens integritet,

—	är kopplat till negativa samhällsfenomen, inbegripet kriminell verksamhet såsom olaglig handel med dopningspreparat,

—	i synnerhet drabbar ungdomar,

2.	kunskapen om dopning inom motionsidrotten, inbegripet problemets omfattning och betydelse samt effektiva förebyggande åtgärder, utbildning, kontroll, sanktioner samt återhämtning från dopningsmissbruk, är begränsad både på EU-nivå och på internationell nivå (4),

3.	det internationella samarbetet i kampen mot dopning inom elitidrotten är väl utbyggt, medan samarbetet i kampen mot dopning inom motionsidrotten, både mellan EU:s medlemsstater och internationellt sett, hittills har varit begränsat,

4.	kampen mot dopning inom motionsidrotten inte får avleda uppmärksamheter från kampen mot dopning inom elitidrotten utan snarare bör komplettera insatserna för att säkerställa rena och säkra idrottsanläggningar på alla nivåer,

den främsta anledningen till dopning inom elitidrotten är att man vill höja prestationsförmågan, medan studier visar att motionsidrottare även dopar sig av en rad andra anledningar som kan ha samband med utseende, ökat självförtroende och lyckokänsla när man använder dopningspreparat, och att problemet med dopning inom motionsidrotten bör förstås och hanteras mot den bakgrunden,

Världsantidopningskoden (koden) fokuserar på kampen mot dopning inom internationell och nationell elitidrott men anger också att vissa nationella antidopningsorganisationer kan välja att testa och tillämpa antidopningsregler på tävlande inom motions- eller veteranidrotten, varvid organisationerna inte måste tillämpa alla delar av koden på dessa personer utan i stället kan införa särskilda nationella regler för dopningskontroll av tävlande på icke-internationell eller icke-nationell nivå utan att det strider mot koden (5),

3. UPPMANAR EU:s MEDLEMSSTATER ATT:

1.	främja och bidra till utformningen av utbildningsprogram, informationskampanjer och andra förebyggande åtgärder mot dopning inom motionsidrotten och närbesläktade frågor som kan tillämpas inom idrottsrörelsen, träningsbranschen samt inom skolsystemet och sjuk- och hälsovårdssektorn,

2.	främja ett nära samarbete mellan offentliga myndigheter, idrottsrörelsen och träningsbranschen, t.ex. genom att utbyta information om förekomst och förebyggande samt utforma gemensamma projekt, riktlinjer och regelverk i kampen mot dopning inom motionsidrotten,

främja ett lämpligt och effektivt informationsutbyte och samarbete mellan nationella och internationella myndigheter som hanterar aspekter av dopningsproblem inom motionsidrotten samt utredning av och sanktioner mot försäljning och olaglig handel med dopningspreparat, inbegripet myndigheter med ansvar för idrott, antidopning, hälsa, utbildning, samt polis- och tullmyndigheter,

främja en ram för effektiva och lämpliga nationella åtgärder för utredning av och sanktioner mot tillverkning, distribution och innehav av samt handel med dopningspreparat inom motionsidrotten för att begränsa tillgången till och användningen av sådana preparat, t.ex. genom kontrollåtgärder och näraliggande åtgärder på berörda motionsanläggningar såsom motionsgym,

5.	stödja Wadas insatser för att utforma effektiva ramar för samarbetet med Europol, Interpol, Världstullorganisationen, läkemedelsindustrin och andra berörda internationella aktörer i syfte att begränsa tillgången till dopningspreparat som kan användas inom både elit- och motionsidrotten,

4. HAR ENATS OM ATT:

utvidga mandatet för den expertgrupp för antidopning som inrättades genom EU-arbetsplanen för idrott för 2011–2014 genom att, samtidigt som åtgärderna beskrivna i arbetsplanen som rör EU:s bidrag till översynsprocessen för världsantidopningskoden betonas, lägga till följande åtgärd: att samla, inbegripet genom samarbete med berörda intressenter, bästa praxis för kampen mot dopning inom motionsidrotten i EU:s medlemsstater bl.a. i samband med förebyggande åtgärder, utbildning, kontroll och dithörande åtgärder samt återhämtning från dopningsmissbruk och att före utgången av 2013 på grundval av detta lägga fram ett antal rekommendationer för bekämpning av dopning inom motionsidrotten, vilka kan tillämpas både på EU-nivå och nationell nivå,

5. UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT:

1.	på grundval av tidigare arbete inom detta område inleda en undersökning i syfte att utveckla evidensbasen för strategier avsedda att bekämpa dopning inom motionsidrotten, även genom insamling av uppgifter om användning av dopningspreparat inom motionsidrotten i EU:s medlemsstater,

främja och stödja utbyte av bästa praxis i EU när det gäller kampen mot dopning inom motionsidrotten, bl.a. genom stöd till gränsöverskridande kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och sprida resultat från antidopningsprojekt som stöds genom förberedande åtgärder på idrottsområdet liksom resultat från alla projekt som rör dopning inom motionsidrotten vilka ska stödjas i framtiden; utbyte av bästa praxis kan röra

—	utbildning, information och ökad medvetenhet hos allmänheten,

—	testning för dopningspreparat inom motionsidrotten,

—	behandling och återhämtning från dopningsmissbruk inom motionsidrotten,

—	märkning och kontroll av innehållet i näringstillskott för att undvika oavsiktligt intag av dopningspreparat,

—	lagstiftningsåtgärder som har visat sig verkningsfulla för att motverka dopning inom motionsidrotten i enskilda EU-medlemsstater.

(1) EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.

(2) Dok. 11811/07.

(3) Dok. 5597/11.

(4) Bland de aktuella undersökningarna i ämnet återfinns nätverksprojekten om dopning inom motionsidrotten, vilka samfinansieras genom 2010 års förberedande åtgärder på idrottsområdet, Fitness Against Doping (hälsa mot dopning) och Strategy for Stopping Steroids (strategi för att stoppa steroider).

(5) Världsantidopningskoden (World Anti Doping Code), Världsantidopningsbyrån (Wada), 2009, s. 126 (tillägg I, definitioner, idrottare).

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/11

Rådets slutsatser av den 11 maj 2012 om utexaminerades anställbarhet

2012/C 169/04

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

SOM BEAKTAR:

—

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (1) där kommissionen, med tanke på vikten av att genom utbildning öka anställbarheten för att möta aktuella och framtida utmaningar på arbetsmarknaden, uppmanades att lägga fram ett förslag till riktmärke på detta område,

—

slutsatserna av den 18 november 2010 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011–2020 (2), där det betonades att länderna bör främja partnerskap mellan tillhandahållare av utbildning, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer i syfte att sörja för en bättre information om arbetsmarknadens behov samt en bättre avpassning mellan dessa och utvecklingen av kunskaper, färdigheter och kompetens,

—

rådets slutsatser av den 14 februari 2011 om utbildningens roll i genomförandet av Europa 2020-strategin (3), där det betonades att övergången till kvalificeringssystem som grundar sig på studieresultat och en större validering av färdigheter och kompetenser som har inhämtats i icke-formella och informella sammanhang är av stor betydelse för att förbättra anställbarheten,

—	Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning, som syftar till att öka effektiviteten inom utbildningssystemen och försöka utrusta ungdomar med relevanta färdigheter och kompetenser för arbetsmarknadens behov,

—

rådets slutsatser av den 17 juni 2011 om främjande av sysselsättning för ungdomar i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin (4), där det betonades att Europeiska socialfonden har en viktig roll när det gäller att förbättra ungdomars anställningsutsikter och färdigheter och genomföra åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden och deras anställbarhet,

—

rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (5), som innehåller en uppmaning om att stärka kopplingarna mellan högskolor, arbetsgivare och arbetsmarknadens institutioner för att inom utbildningarna ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov, få bättre överensstämmelse mellan kompetens och arbete samt utveckla aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att främja anställning av utexaminerade,

—

den årliga tillväxtöversikten för 2012 (6), där medlemsstaterna uppmanas att särskilt verka för sysselsättning bland ungdomar, bland annat genom att främja lärlingsutbildningar av hög kvalitet samt praktikkontrakt och genom att anpassa utbildningssystemen så att de avspeglar förhållandena på arbetsmarknaden och efterfrågan på kompetens,

—

uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012 (7), som uppmanar till ansträngningar för att stimulera sysselsättning, särskilt för ungdomar, bland annat genom att främja deras första arbetslivserfarenhet och deras deltagande på arbetsmarknaden, med målet att se till att ungdomar inom några månader efter avslutad skolgång får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats,

SOM ERINRAR OM ATT:

—	det är viktigare än någonsin att ge europeiska ungdomar möjlighet att förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för en smidig övergång till arbetsmarknaden i EU och utöka sina karriärmöjligheter, med tanke på att antalet unga arbetssökande fortsätter att öka kraftigt,

—

den rådande ekonomiska krisen framhäver hur viktig övergången från utbildning till arbete är, om att det är av avgörande betydelse att ungdomar lämnar sin utbildning så väl rustade som möjligt för att kunna få ett första arbete, om att ungdomar som ställs inför arbetslöshet eller en långsam övergång kan drabbas av långsiktiga negativa följder när det gäller framtida framgång på arbetsmarknaden, inkomst och familjebildning, vilket i sin tur kan äventyra offentliga och privata investeringar i deras utbildning och därmed resultera i förlust för samhället som helhet samt om att detta särskilt gäller mot bakgrund av de demografiska utmaningarna, som ökar pressen på Europas allt färre ungdomar att snabbt och effektivt integreras på arbetsmarknaden,

—	man genom att lägga till ett riktmärke (8) för andelen anställda utexaminerade (9) som är inriktat på övergången från utbildningen till arbetsmarknaden skulle möjliggöra ett politiskt utbyte inom ramen för Utbildning 2020 i fråga om åtgärder för att öka de utexaminerades anställbarhet,

SOM TAR I BEAKTANDE ATT:

—	andelen anställda utexaminerade, dvs. den andel av den sysselsatta populationen i åldern 20–34 år som utexaminerades ett, två eller tre år före referensåret och som för närvarande inte deltar i vidareutbildning minskade med nästan 4,5 procentenheter mellan 2008 (81 %) och 2010 (76,5 %),

—	tillräckliga datakällor redan finns tillgängliga för att kunna övervaka utbildning för anställbarhet utan att skapa ytterligare administrativa bördor och kostnader för vare sig medlemsstaterna eller Eurostat (10),

ÄR MEDVETET OM ATT:

—

anställbarhet, dvs. den kombination av faktorer som gör det möjligt för den enskilde att utvecklas i riktning mot anställning eller att få anställning, förbli anställd och utvecklas under sin karriär, är ett komplext begrepp som inte bara omfattar den enskildes egenskaper, färdigheter, förhållningssätt och motivation utan även andra yttre faktorer som faller utanför utbildningspolitikens ramar, såsom arbetsmarknadsbestämmelser, demografiska förhållanden, ekonomins struktur och den allmänna ekonomiska situationen,

—	förstärkningen av anställbarheten är en politisk fråga som rör alla offentliga myndigheter, inbegripet dem som är ansvariga för utbildning och sysselsättning, och en fråga som på europeisk nivå är av relevans för Europa 2020-strategin och ramen för Utbildning 2020,

—

utbildningens stöd för ungdomars anställbarhet delvis täcks av de relevanta överordnade målen i Europa 2020-strategin samt befintliga riktmärken för Utbildning 2020, såsom dem gällande personer med eftergymnasial utbildning, elever som lämnar utbildningen i förtid, vuxnas deltagande i livslångt lärande och personer med svaga färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap,

—

övergången från utbildning till sysselsättning dock ännu inte behandlas inom den nuvarande övervakningsramen; i detta skede skulle utbildningssystemen till exempel kunna bidra till utexaminerades anställbarhet genom yrkesvägledning och rådgivning, starkare förbindelser mellan utbildningsinstitutioner och berörda aktörer, genom anpassning av läroplaner till arbetsmarknadens behov, genom praktikplatser på företag, genom tydligare information om läranderesultat och genom en mer lyhörd utbildningspolitik som speglar kompetensbehoven på arbetsmarknaden samt genom att uppmuntra alla ungdomar att fortsätta sina studier efter allmän gymnasieutbildning; även anställbarheten för ungdomar som har särskilda behov på arbetsmarknaden bör uppmärksammas,

—

utvecklingen av ett europeiskt riktmärke när det gäller andelen anställda utexaminerade skulle bidra till att identifiera utbildningsstrategier som underlättar övergången mellan utbildning och arbete och hjälper till att främja en framgångsrik sysselsättningsutveckling; ett europeiskt riktmärke som mäter andelen anställda utexaminerade, åtföljt av en relevant analys av de kvalitativa aspekterna, t.ex. överensstämmelsen mellan å ena sidan kunskaper, färdigheter och kompetens och å andra sidan det yrke som erhållits fram till och med tre år efter examen, skulle även bidra till att främja europeiskt samarbete när det gäller utbildningspolitik som inriktas på övergången från utbildning till arbete och göra det lättare att övervaka medlemsstaternas framsteg när det gäller ökad anställbarhet för utexaminerade samt att kartlägga exempel på god praxis och stödja utvecklingen av initiativ till peer learning,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT:

samtidigt som de olikartade situationerna i enskilda medlemsstater beaktas,

1.	anta åtgärder på nationell nivå för att öka anställbarheten hos utexaminerade som lämnar utbildningssystemet, i syfte att nå det europeiska riktmärket enligt bilagan och samtidigt främja överensstämmelsen mellan utbildningsnivå och yrke,

2.	övervaka andelen anställda utexaminerade, utifrån tillgängliga källor och verktyg, i syfte att stärka kunskapsbasen för utvecklingen av politiska strategier om övergången mellan utbildning och arbete enligt bilagan,

främja genomförandet och utnyttjandet av EU:s program, verktyg och ramar som utformats för att främja anställbarhet, rörlighet och livslångt lärande, däribland Europass, ungdomspasset, den europeiska referensramen för kvalifikationer, ECTS, Ecvet, och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning,

4.	att förbättra samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och berörda aktörer i arbetslivet på lokal, regional och nationell nivå för att främja lärlingsutbildningar, praktikplatser och andra placeringar i företag så tidigt som möjligt vid övergången från utbildning till arbetsmarknad,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT:

särskilt genom den årliga utbildningsöversikten och den gemensamma rapporten om genomförandet av den strategiska ramen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020) undersöka i vilken grad det europeiska riktmärket uppnås,

utbildningsöversikten kommer även ge information om det europeiska riktmärket med avseende på elever som slutar skolan i förtid, även om denna målgrupp inte omfattas av det fastställda målet,

främja europeiskt samarbete inom utvecklingen av politiska strategier för utbildning för anställbarhet genom analys och övervakning av sådan utbildning, bland annat genom att

—	undersöka utbildningsstrategiers specifika inverkan på övergången mellan utbildning och arbete,

—	analysera kvaliteten på första anställningar genom att ställa utbildningsnivån mot arbetsinnehållet, även överensstämmelsen mellan å ena sidan kunskaper, färdigheter och kompetens och å andra sidan det yrke som utövas under de tre första åren på arbetsmarknaden,

3.	nära samarbeta med andra relevanta internationella institutioner, t.ex. Internationella arbetsorganisationen (ILO), OECD och Unesco, för att kunna utbyta analysresultat och sakkunskap i fråga om utexaminerades övergång till arbetsmarknaden,

OCH UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT:

1.	samla in kvalitativ information och exempel på god praxis som ska komplettera den kvantitativa övervakningen och stärka grunden för ett evidensbaserat beslutsfattande, huvudsakligen med användning av befintliga källor, inbegripet rapporteringsarrangemangen för Utbildning 2020,

kartlägga exempel på god praxis i medlemsstaterna för en smidig övergång från utbildning till arbete genom att inrätta en expertgrupp för utexaminerades övergång från utbildning till arbetsmarknad, för att därigenom bidra till prioriteringarna inom Utbildning 2020; expertgruppen bör bestå av nationella experter utsedda av medlemsstaterna och experter utsedda av kommissionen som företräder arbetsmarknaden berörda parter, och dessa experter bör med vederbörligt beaktande av subsidiariteten

i)	undersöka hur utbildningen kan tillföras mer praktiska delar, t.ex. genom tillämpat lärande eller utbildning kombinerad med praktik, för att öka de utexaminerades anställbarhet,

ii)	i nära samarbete med sysselsättningskommitténs indikatorgrupp och den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden ta ställning till frågan om lämpligaste indikatorer för övervakning av vilken utbildningspolitik som kan främja utexaminerades anställbarhet,

iii)	rapportera tillbaka till rådet om resultatet av sitt arbete senast i slutet av 2014 i rapporten om genomförandet av den strategiska ramen för Utbildning 2020,

3.	i samarbete med lämpliga organ inom utbildning och sysselsättning (däribland sysselsättningskommittén) utveckla peer learning-verksamhet avseende övergångsfasen mellan utbildning och arbete.

(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(2) EUT C 324, 1.12.2010, s. 5.

(3) EUT C 70, 4.3.2011, s. 1.

(4) Dok. 11838/11.

(5) EUT C 372, 20.12.2011, s. 36.

(6) Dok. 17229/11 + ADD 1, 2 och 3.

(7) SN 5/12.

(8) I den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete från 2009 anges att detta är en referensnivå för europeiska genomsnittliga resultat som inte ska ses som ett konkret mål för varje land, utan snarare som ett kollektivt mål som medlemsstaterna uppmanas att bidra till att nå (EUT C 119, 28.5.2009, s. 7).

(9) I denna text avses med termen utexaminerad en person som genom utbildning förvärvat kvalifikationer på åtminstone gymnasieutbildningsnivå eller eftergymnasial, icke-tertiär utbildningsnivå (ISCED 3 till ISCED 4, utom ISCED 3C kort) eller med kvalifikationer på tertiär utbildningsnivå (ISCED 5 och 6).

(10) Towards a Benchmark on the Contribution of Education and Training to Employability: Methodological note EUR 24616 EN 2011 (Mot ett riktmärke för utbildningens bidrag till anställbarhet: (metodskrift EUR 24616 EN 2011).

BILAGA

Referensnivå för genomsnittliga resultat i Europa

(”Europeiskt riktmärke”)

när det gäller andelen anställda utexaminerade

För att kunna övervaka framstegen, fastställa utmaningar och bidra till ett evidensbaserat beslutsfattande enades medlemsstaterna år 2009 om att referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (”europeiska riktmärken”) bör stödja de mål som anges i de slutsatser som rådet antog den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (1). Enighet nåddes då om fem europeiska riktmärken och en begäran lämnades till kommissionen om att lägga fram förslag på ytterligare riktmärken, inklusive ett riktmärke på området för anställbarhet.

Efter att ha granskat förslagen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 maj 2011 (2) har medlemsstaterna nu också enats om följande riktmärke för andelen av anställda utexaminerade. Riktmärket kompletterar dem som antogs i maj 2009 samt det om rörlighet i utbildningssyfte som antogs av rådet i november 2011 (3). Som sådant bör det endast grundas på befintliga, jämförbara uppgifter. Det bör ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas olika utgångslägen och de olika utbildningspolitiska möjligheter de har att förbättra resultaten. Det bör inte ses som ett konkret mål som de enskilda länderna ska ha uppnått senast 2020. Medlemsstaterna uppmanas i stället att, på grundval av nationella prioriteringar och med beaktande av ändrade ekonomiska förutsättningar, överväga hur och i vilken utsträckning de kan bidra till att det europeiska riktmärket på området nedan kan uppnås tillsammans genom nationella åtgärder.

Riktmärke när det gäller andelen anställda utexaminerade

Anställbarhet, dvs. den kombination av faktorer som gör det möjligt för den enskilde att utvecklas i riktning mot anställning eller att få anställning, förbli anställd och utvecklas under sin karriär, är ett komplext begrepp som inte bara omfattar den enskildes egenskaper, färdigheter, förhållningssätt och motivation utan även andra yttre faktorer som faller utanför utbildningspolitikens ramar, såsom arbetsmarknadsbestämmelser, demografiska förhållanden, ekonomins struktur och den allmänna ekonomiska situationen.

Mot den bakgrunden och i syfte att belysa vad utbildningspolitik kan betyda för att främja en framgångsrik sysselsättningsutveckling och förbättra anställbarheten för utexaminerade (4) som för närvarande inte deltar i vidareutbildning har medlemsstaterna enats om följande riktmärke:

Målnivån avser ett EU-genomsnitt och utgör inte något nationellt mål för enskilda medlemsstater.

Riktmärket bör möjliggöra en uppdelning i specifika delpopulationer. En uppdelning av uppgifter bör särskilt göras på grundval av ISCED-nivåerna (8) samt utbildningsinriktning och utbildningsområde, vilket till exempel skulle göra det möjligt att särskilja mellan resultaten hos utexaminerade från gymnasiet efter det att de avslutat allmän utbildning eller yrkesutbildning och mellan resultaten hos utexaminerade från högre utbildning enligt utbildningsområde.

Dessutom bör en analys göras av i vilken omfattning utbildningsområdena och utbildningsnivåerna överensstämmer med de typer av yrken som utexaminerade utövar under de första åren av sin anställning och analysen kan grundas på utbildningsnivå enligt ISCED.

Riktmärket ovan kommer att granskas och utvärderas av medlemsstaterna och kommissionen som en del av den gemensamma rapporten om Utbildning 2020, för att besluta om en översyn av indikatorerna är nödvändig.

(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 7.

(2) Dok. 10697/11.

(3) EUT C 372, 20.12.2011, s. 31.

(4) I denna text avses med termen utexaminerad en person mellan 20 och 34 år som genom utbildning förvärvat kvalifikationer på åtminstone gymnasieutbildningsnivå eller eftergymnasial, icke-tertiär utbildningsnivå (ISCED 3 till ISCED 4, utom ISCED 3C kort) eller med kvalifikationer på tertiär utbildningsnivå (ISCED 5 och 6).

(5) 1997 års internationella standard för utbildningsklassificering (ISCED) delar in utbildningsverksamhet i sju breda nivåer, där ISCED 0–2 och 3C kort omfattar högstadieutbildning. Vid beräkningen av lämpliga nivåer för 2020-målet beaktas endast två nivåer av utexaminerade, nämligen utexaminerade med gymnasieutbildning (ISCED 3), eftergymnasial, icke-tertiär utbildning (ISCED 4) och eftergymnasial utbildning (ISCED 5–6). De som slutfört allmän gymnasieutbildning (ISCED 3A) bör uppmuntras att delta i vidareutbildning. Gruppen av utexaminerade med lägre utbildning än gymnasieutbildning (ISCED 0–2 och ISCED C3 kort) uteslöts från beräkningen på grund av det begränsade urvalet (i åldersgruppen 20–34 år finns det endast ett fåtal elever som lämnat skolan på senare tid med mindre än gymnasieutbildning) och på grund av att medlemsstaterna redan 2003 enades om att minska antalet elever som lämnar utbildningen i förtid till mindre än 10 % av alla 18–24-åringar (ett mål som bekräftas i Europa 2020-strategin).

(6) Den undre gränsen på 20 år valdes för att uppnå överensstämmelse med den nya åldersgrupp som infördes genom Europa 2020-strategins överordnade mål om sysselsättningsgrad (dvs. 20–64 år). Eftersom majoriteten av elever i Europa avslutar sin gymnasieutbildning (ISCED 3, utom ISCED 3C kort) och eftergymnasiala, icke-tertiära utbildning (ISCED 4) i åldern 18–20 år förväntas denna undre åldersgräns göra det möjligt att analysera gruppens anställbarhet ett, två och tre år efter avslutad utbildning. Den övre gränsen på 34 år valdes i sin tur i överensstämmelse med det aktuella riktmärket för personer med tertiär utbildning som mäts utifrån gruppen av 30–34-åringar. Denna övre gräns bör därför garantera en optimal täckning av de nyutexaminerade från tertiär utbildning (ISCED 5–6).

(7) Mätt som andelen av den sysselsatta populationen i åldersgruppen 20–34 år som utexaminerades ett, två och tre år tidigare och som för närvarande inte vidareutbildas. Personer som för närvarande deltar i någon form av utbildning utesluts för att garantera att gruppens anställbarhet inte kan ändras av att en person för närvarande håller på att uppdatera/uppgradera sina färdigheter. På grund av bristen på longitudinella data för att exakt mäta flödet av utexaminerade in i arbetslivet används genomsnittet av de tre årsslutsnoteringarna efter utexaminering. Denna metod hjälper till att jämna ut eventuella effekter av kortare perioder av arbetslöshet som är vanliga under de tidiga arbetsåren.

(8) Som angetts ovan delar den gällande internationella standarden för utbildningsklassificering från 1997 in utbildningsverksamhet i sju breda nivåer från 0 till 6. ISCED 2011 kommer 2014 att genomföras med nio nivåer i alla EU-utbildningsdatakällor. Detta innebär att tertiär utbildning kommer att delas upp ytterligare i kandidat- magister- och doktorsutbildning och att gränserna mellan högstadieutbildning och gymnasieutbildning fastställs tydligare.

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/16

Eurons växelkurs (1)

14 juni 2012

2012/C 169/05

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2551
JPY	japansk yen	99,51
DKK	dansk krona	7,4312
GBP	pund sterling	0,80920
SEK	svensk krona	8,8373
CHF	schweizisk franc	1,2008
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,5070
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,540
HUF	ungersk forint	297,63
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6968
PLN	polsk zloty	4,3150
RON	rumänsk leu	4,4578
TRY	turkisk lira	2,2890
AUD	australisk dollar	1,2626
CAD	kanadensisk dollar	1,2885
HKD	Hongkongdollar	9,7379
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6143
SGD	singaporiansk dollar	1,6102
KRW	sydkoreansk won	1 464,11
ZAR	sydafrikansk rand	10,5901
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,9411
HRK	kroatisk kuna	7,5508
IDR	indonesisk rupiah	11 844,46
MYR	malaysisk ringgit	3,9990
PHP	filippinsk peso	53,460
RUB	rysk rubel	41,0070
THB	thailändsk baht	39,586
BRL	brasiliansk real	2,5912
MXN	mexikansk peso	17,6279
INR	indisk rupie	70,0530

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/19

Inbjudan att lämna projektförslag – EACEA/20/12

inom ramen för programmet för livslångt lärande

Genomförandet av de europeiska strategiska målen inom utbildning (Utbildning 2020) (samarbete mellan intressenter, experiment och innovation)

2012/C 169/08

Del A –

Stöd till nationellt genomförande och upplysningsverksamhet beträffande målen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020)

Del B –

Stöd till genomförande av innovativa inlärningsmiljöer med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (s.k. kreativa klassrum) inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet inom utveckling och genomförande av en övergripande utbildningspolitik som har anknytning till prioriteringarna i Europa 2020-strategin och Utbildning 2020

1. Mål och beskrivning

Det allmänna målet för inbjudan att lämna projektförslag är följande:

Att främja de fyra strategiska målen i den ”strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)” (livslångt lärande och rörlighet, kvalitet och effektivitet, lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, samt kreativitet och innovationsförmåga) och de strategiska prioriteringar som har fastställts för perioden 2012–2014 genom verksamheter som ökar institutionernas engagemang, samordning och partnerskap med alla berörda parter och aktörer på nationell/regional/lokal nivå genom följande åtgärder:

—	Stöd till upplysningsverksamhet och säkerställande av ett engagemang från institutionernas sida samt samordning och partnerskap med alla berörda parter och aktörer, med fokus på utbildningens roll för att förebygga och minska ungdomsarbetslösheten (del A).

—

Stöd till det gränsöverskridande samarbetet (experimentella insatser, gemensam utformning av en politik, utbyte av god praxis och innovation) i utvecklingen och genomförandet av innovativa politiska strategier som överensstämmer med prioriteringarna i Europa 2020-strategin och Utbildning 2020, med fokus på ”kreativa klassrum” (del B).

Det gränsöverskridande samarbetet kan ske på nationell, regional eller lokal nivå. Det kan omfatta olika typer (formella, icke-formella och informella) och nivåer av lärande (förskole-, grundskole-, högskole- och vuxenutbildning, samt grundutbildning och fortbildning på yrkesutbildningsnivå) och kan knyta an till andra sektorer (t.ex. sysselsättning och näringsliv).

2. Vem får söka?

Inbjudan är öppen för organisationer som är etablerade i de länder som deltar i programmet för livslångt lärande.

Ansökningarna ska lämnas in av en juridisk person med rättskapacitet. Fysiska personer får inte ansöka om bidrag.

Mottagarna kan vara nationella eller regionala ministerier med ansvar för utbildning och politiska åtgärder för livslångt lärande, och andra offentliga organ eller organisationer av aktörer som är verksamma på området för utarbetande och tillämpning av politiska åtgärder för livslångt lärande. Organisationer av aktörer omfattar europeiska, nationella och regionala sammanslutningar eller organisationer vars centrala verksamhet eller främsta uppgifter är direkt kopplade till någon utbildningssektor, särskilt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och andra nationella eller regionala sammanslutningar som representerar en samhällsgrupps intressen vid utarbetande och tillämpning av politiska åtgärder för livslångt lärande.

I denna inbjudan avses med offentliga organ alla av medlemsstaterna (deltagande länder) godkända institut för högre utbildning samt alla institutioner och organisationer som erbjuder möjligheter till lärande som under de senaste två åren erhållit minst 50 procent av sina årliga intäkter från offentliga medel (undantaget annat stöd från Europeiska unionen som erhållits för en åtgärd), eller som styrs av ett offentligt organ eller dess ställföreträdande. Sådana organisationer måste lämna en undertecknad försäkran på heder och samvete (som är bifogad ansökningshandlingarna) i vilken de anger att deras organisation uppfyller den ovan angivna definitionen av ett offentligt organ. EACEA förbehåller sig rätten att begära ytterligare dokumentation som bekräftar sanningshalten i denna försäkran.

Del A.1 – Stöd till nationellt genomförande och upplysningsverksamhet beträffande målen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020), med inriktning på deltagande av offentliga myndigheter

Ansökningar om finansiering får lämnas in av en eller flera nationella eller regionala myndigheter från samma land som ansvarar för utbildning och politiska åtgärder för livslångt lärande (förskolor, skolor, yrkesskolor, högskole- och vuxenutbildning), eller av andra organ och organisationer som utsetts av sådana myndigheter att svara på inbjudan. Ett utnämningsintyg som har undertecknats av den berörda myndigheten ska skickas tillsammans med papperskopian av förslaget.

Del A.2 – Stöd till nationellt genomförande och upplysningsverksamhet beträffande målen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020), med inriktning på deltagande av organisationer av aktörer

Ansökningar om finansiering får endas lämnas in av nationella partnerskap som består av minst tre organisationer som är direkt inblandade i utvecklingen och genomförandet av politiska åtgärder för livslångt lärande.

Del B – Stöd till genomförande av innovativa inlärningsmiljöer med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (s.k. kreativa klassrum) inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet inom utveckling och genomförande av en övergripande utbildningspolitik som har anknytning till prioriteringarna i Europa 2020-strategin och Utbildning 2020

Ansökningar om finansiering får endast lämnas av ett nationellt eller regionalt ministerium som är direkt involverat i utveckling och genomförande av politiska åtgärder för livslångt lärande, eller av en annan organisation som har utsetts av ett sådant ministerium för att svara på inbjudan.

De gränsöverskridande partnerskapen måste bestå av minst fem organisationer i vilka minst tre stödberättigade länder är involverade. Minst en partner per land måste vara ett nationellt eller regionalt ministerium som är direkt involverat i utvecklingen och genomförandet av politiska åtgärder för livslångt lärande, eller en annan organisation som utsetts av ett sådant ministerium för att svara på inbjudan.

Utnämningsintyg som har undertecknats av det/de delegerande ministeriet/ministerierna ska skickas tillsammans med papperskopian av förslaget.

Ansökningar kan lämnas in av organisationer (inklusive samtliga partnerorganisationer) som är etablerade i något av följande länder som deltar i programmet för livslångt lärande:

—	EU:s 27 medlemsstater.

—	De tre EES/Efta-länderna Island, Liechtenstein och Norge.

—	Kandidatländerna Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Turkiet.

—

Schweiz.

Denna åtgärd är inte öppen för deltagande av partner från tredjeland.

Minst ett land i partnerskapet ska vara medlem i EU (gäller endast del B av denna inbjudan).

3. Vilken verksamhet kan få bidrag?

Följande verksamheter kan finansieras i denna omgång (särskilda mål):

—

Upplysningsverksamheter som främjar nationell debatt och dialog i samband med genomförandet av de fyra strategiska målen i Utbildning 2020 (t.ex. nationella eller regionala konferenser, seminarier eller workshopar), med särskild inriktning på hur verktyg och tjänster för livslångt lärande kan användas för att ge unga människor färdigheter och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

—

Inrättande av forum för berörda parter och aktörer och andra verksamheter som kommer att bidra till bättre samstämmighet och samordning på nationell nivå i processen för utarbetande och tillämpning av enhetliga och övergripande nationella strategier för livslångt lärande, med särskild inriktning på att ge unga människor färdigheter och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

—

Spridning av verktyg eller referensmaterial och upplysningsverksamheter inom Utbildning 2020 (t.ex. genom informationsverksamhet, däribland mediekampanjer, pr-evenemang osv.), med särskild inriktning på verktyg och tjänster för livslångt lärande som ökar förmågan att erbjuda unga människor och lågutbildade vuxna alternativa utbildningsvägar, så att de kan få färdigheter och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden, t.ex. genom validering av icke-formellt och informellt lärande, yrkesvägledning, referensramar för kvalifikationer, rörlighet osv.

—	Uppföljande åtgärder kopplade till befintliga nationella program som syftar till att utarbeta och tillämpa den öppna samordningsmetoden för utbildning på nationell nivå inom Utbildning 2020, med särskild inriktning på unga människor och vuxna med låg eller ingen utbildning.

Följande verksamheter kan finansieras i denna omgång (särskilda mål):

—

—	Uppföljande åtgärder kopplade till befintliga nationella program som syftar till att utarbeta och tillämpa den öppna samordningsmetoden för utbildning på nationell nivå inom Utbildning 2020, men särskild inriktning på unga människor och vuxna med låg eller ingen utbildning.

Följande verksamheter kan finansieras i denna omgång (särskilda mål):

—

Experimentella politiska åtgärder av gränsöverskridande partnerskap med deltagande av relevanta myndigheter, berörda parter och aktörer, samt forskningsinstitut. Åtgärderna ska inte vara generella, utan vara inriktade på konkreta och angelägna gemensamma frågor. Lämplig vikt måste fästas vid utvecklingen av en robust evidensbas och vid noggranna övervaknings-, utvärderings- och rapporteringsförfaranden för flera experiment i miljöer av typen ”kreativa klassrum”.

—	Gemensam utformning och testning av innovativa verktyg och metoder genom experiment som innefattar tillräckligt många utbildningsinstitutioner för att nå ut till en representativ kritisk massa.

—

Åtgärder som syftar till att ur politisk synvinkel analysera vilka effekter det skulle få, och förutsättningarna för, att införa de experimentella åtgärderna generellt, samt överföra lärdomar och god praxis (ömsesidigt lärande) över gränserna, vilket kan innefatta analyser, konferenser och seminarier som syftar till att direkt stödja beslutsfattande och genomförande.

—	Insatser för att säkra systematisk spridning på nationell och internationell nivå och för att främja överförbarhet mellan olika system och politiska program på utbildningsområdet.

För delarna A och B:

Verksamheterna ska inledas mellan den 1 mars 2013 och den 31 maj 2013.

Projekten måste pågå i 12 månader för del A och 24 månader för del B. Inga ansökningar kommer att godtas för projekt med en planerad löptid som är längre än den löptid som anges i denna inbjudan att lämna projektförslag.

Inga förlängningar av stödberättigandeperioden utöver den maximala varaktigheten kommer att godtas. Om det efter avtalets undertecknande och projektstarten blir omöjligt för stödmottagaren, av berättigade skäl som ligger utanför stödmottagarens kontroll, att fullfölja projektet inom den angivna tiden är det emellertid tillåtet att bevilja en förlängning av stödberättigandeperioden. En förlängning med högst 3 månader får beviljas för del A och med högst 6 månader för del B, förutsatt att en ansökan om detta inkommer före den tidsfrist som anges i avtalet. Den maximala varaktigheten blir då 15 månader för del A och 30 månader för del B.

Konsortier måste i sina budgetar och i sin planering beakta att två möten ska hållas i Bryssel under projektets livstid: ett inledande möte med alla projekt som har godtagits och ett uppföljningsmöte (som myndigheten kan kräva under projektets livstid). Varje konsortium förväntas skicka högst två företrädare.

4. Tilldelningskriterier

Giltiga ansökningar kommer att utvärderas enligt följande tilldelningskriterier:

Del A – Stöd till nationellt genomförande och upplysningsverksamhet beträffande målen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020)

1. Relevans: Målen utgår från inbjudan att lämna projektförslag och är tydliga, realistiska och inriktade på relevanta frågor och målgrupper, inklusive en rad centrala aktörer på alla nivåer som berörs av utarbetandet och genomförandet av strategier för livslångt lärande, däribland politiskt ansvariga och beslutsfattare, aktörer, leverantörer, arbetsmarknadsparter, företrädare för det civila samhället och studerande (30 procent).

2. Kvaliteten hos verksamhetsplanen: Arbetet ska vara tydligt organiserat på ett sätt som är lämpligt för att nå målen. Uppgifterna och verksamheterna ska definieras på ett sådant sätt att resultaten nås i tid och inom budgetramen (10 procent).

3. Metodernas kvalitet: De verktyg och praktiska metoder som föreslås ska vara sammanhängande och lämpliga för att nå de fastställda behoven hos tydligt identifierade målgrupper (10 procent).

4. Projektgruppens kvalitet: Projektgruppen ska besitta alla kunskaper, all erkänd sakkunskap och all kompetens som behövs för att genomföra alla aspekter av verksamhetsplanen. Uppgifterna ska fördelas på gruppens medlemmar på lämpligt sätt (10 procent).

5. Kostnads–nyttoförhållande: I bidragsansökan ska kostnads–nyttoförhållandet för de planerade verksamheterna med avseende på den planerade budgeten redovisas (10 procent).

6. Effekter: Projektverksamheternas förutsebara effekter på berörda målgrupper och system ska vara tydligt definierade och överensstämma med de uppsatta målen. Åtgärder ska ha planerats för att se till att effekterna kan nås. Verksamheternas resultat kommer sannolikt att vara betydelsefullt (20 procent).

7. Kvaliteten på planen för spridning och tillvaratagande av resultat: Den omfattning i vilken de planerade verksamheterna för spridning och tillvaratagande av resultat kommer att garantera en optimal användning av resultaten som sträcker sig utöver deltagarna i projektförslaget under och efter projektets livstid (10 procent).

3. Metodernas kvalitet: De verktyg och praktiska metoder som föreslås ska vara sammanhängande och lämpliga för att nå de fastställda behoven hos tydligt identifierade målgrupper (10 procent).

4. Konsortiets kvalitet: Konsortiet ska besitta alla kunskaper, all erkänd sakkunskap och all kompetens som behövs för att genomföra alla aspekter av verksamhetsplanen. Uppgifterna ska fördelas på konsortiets medlemmar på lämpligt sätt (10 procent).

5. Kostnads–nyttoförhållande: I bidragsansökan ska kostnads–nyttoförhållandet för de planerade verksamheterna med avseende på den planerade budgeten redovisas (10 procent).

6. Effekter och europeiskt mervärde: De förutsebara effekterna på de berörda metoderna, målgrupperna och systemen ska tydligt redovisas, och åtgärder ska ha planerats för att se till att effekterna kan nås. Verksamheternas resultat kommer sannolikt att vara betydelsefullt, och fördelarna med och behovet av europeiskt samarbete (utöver de nationella, regionala och lokala strategierna) ska tydligt påvisas (20 procent).

5. Budget

Den totala budgeten för samfinansiering av projekt uppgår till 3,8 miljoner EUR.

Europeiska unionens finansiella bidrag får inte överstiga 75 procent av de totala bidragsberättigande kostnaderna.

Högsta bidrag per projekt är 120 000 EUR för del A (A.1 och A.2) och 800 000 EUR för del B.

EACEA avser att fördela de tillgängliga beloppen enligt följande bidragsandelar: 1 500 000 EUR för del A och 2 300 000 EUR för del B. Den slutliga fördelningen beror dock på antalet projektförslag som mottagits för delarna A och B och deras kvalitet.

EACEA förbehåller sig rätten att endast dela ut en del av de tillgängliga medlen.

6. Sista datum för ansökan

Den korrekta ansökningsblanketten måste användas för ansökningar. Denna ska vara ifylld, daterad, visa en balanserad budget (inkomster/utgifter), skickas in elektroniskt (original) och undertecknas av den person som har rätt att ingå juridiskt bindande åtaganden för den ansökande organisationens räkning.

Sista ansökningsdag: måndagen den 1 oktober 2012 kl. 12.00 (centraleuropeisk tid)

Ansökningar som inte innehåller alla nödvändiga handlingar och som inte skickas in före denna tidsfrist beaktas inte.

En fullständig ansökan måste innehålla följande:

—

En uppsättning ansökningshandlingar i original (den elektroniska ansökningsblanketten och dess fyra bilagor) som måste skickas in på elektronisk väg enligt vad som anges i instruktionerna om hur man fyller i elektroniska ansökningsblanketter. Denna version, inklusive dess bilagor, betraktas som originalversionen.

—

En pappersversion, i vilken följande information ska tillhandahållas, ska skickas in omedelbart efter sista ansökningsdag:

—	En kopia av uppsättningen ansökningshandlingar: den elektroniska ansökningsblanketten (med det referensnummer som tilldelats) och dess bilagor (inklusive den undertecknade försäkran på heder och samvete i original).

—

För delarna A1 och B (i tillämpliga fall): Undertecknat utnämningsintyg från offentlig myndighet/ministerium ska skickas tillsammans med pappersversionen av förslaget. Utnämningsintyg ska utformas enligt de förlagor som tillhandahålls. Undertecknade versioner av utnämningsintyg som skickas via fax eller skannats in kommer att godtas på förslagsstadiet, men originalhandlingarna måste finnas tillgängliga vid tidpunkten för avtalets ingående. Om inget utnämningsintyg inges kan förslaget förklaras ogiltigt.

—

Fullmakter från alla partner (för alla avtal med flera stödmottagare, dvs. där mer än en deltagare är involverad). Utnämningsintyg ska utformas enligt de förlagor som tillhandahålls. Undertecknade versioner av fullmakterna som skickas via fax eller skannats in kommer att godtas på förslagsstadiet, men originalhandlingarna måste finnas tillgängliga vid tidpunkten för avtalets ingående.

—	Bevis på rättslig ställning (kopia av stadgar och/eller den rättsliga registreringen).

—	Årsbokslut för det senast avslutade räkenskapsåret.

—	Blankett för ekonomisk kapacitet (endast för privata organisationer).

—	Blankett för bankuppgifter.

—	Intyg om momsregistrering (vid behov).

Pappersversionen ska skickas med ordinarie postgång eller i ett rekommenderat brev omedelbart efter att e-blanketten skickats till följande adress:

Education, Audiovisual and Culture Executive Agency

Unit P9 — Lifelong Learning: Eurydice and Policy Support

Key Activity 1 — ECET

Call for proposals EACEA/20/12 — Part A.1/Part A.2/Part B (ange)

BOU2 01/055

Avenue du Bourget/Bourgetlaan 1

1140 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Ansökningar som inte lämnas före tidsfristen kommer inte att beaktas.

Ansökningar som skickas via fax eller endast med e-post godtas inte.

7. Ytterligare information

De detaljerade riktlinjerna för inbjudan att lämna projektförslag och ansökningshandlingarna finns på följande webbplats:

http://eacea.ec.europa.eu/llp/funding/2012/call_ecet_2012_en.php

Ansökningarna ska lämnas in på de avsedda blanketterna och innehålla samtliga bilagor och uppgifter som krävs i de utförliga riktlinjerna.

15.6.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 169/25

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 169/09

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”STORNOWAY BLACK PUDDING”

EG-nr: UK-PGI-0005-0876-03.05.2011

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Stornoway Black Pudding”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Storbritannien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.2:

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Stornoway Black Puddings” är en blodpudding som är unik för Stornoway, centralorten på Isle of Lewis i Yttre Hebriderna i Skottland. Den har i rått tillstånd mättad, djupt rödbrun till djupt brun färg, varierande beroende på individuella lokala recept.

Följande ingredienser används vid tillverkning av ”Stornoway Black Pudding”:

—

Nöttalg

—

Havremjöl

—

Lök

—	Får, ko- eller grisblod

—	Vatten – om torkat blod används

—

Salt

—

Peppar

—	Syntetiska eller naturliga korvskinn

Inga andra kryddor är tillåtna, och ”Stornoway Black Puddings” ska vara fria från artificiella färgämnen, smakämnen, fyllnadsmedel och konserveringsmedel.

De tillverkas i sin ursprungliga form som cylindriska korvar med en diameter på 52–72 mm, en längd på 150–500 mm och en vikt på 0,5–1,36 kg, packade i korvskinn. De får dock tillverkas i andra storlekar och former för att tillgodose olika konsumentkrav, t.ex. ringar eller skivor.

De har saftig och fast textur med små men urskiljbara fettpartiklar. Det är det skotska havremjöl som används i ”Stornoway Black Puddings” som ger produkten dess utmärkta, grova textur.

”Stornoway Black Puddings” behåller sin form väl under hela tillagningen. När de tillagats ser de nästan svarta ut och kan lätt skäras i skivor, utan att egentligen smula. Den köttiga smaken är saftig, rik, fyllig, angenäm och välkryddad men inte kryddstark. Produkten känns inte fet utan ger en behaglig eftersmak.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Traditionen och arvet medger vissa individuella variationer i de recept som används. Enligt en del recept ska ingredienserna vara finhackade medan andra föreskriver en grövre hackning, vilket ger upphov till smärre variationer i utseende och textur beroende på tillverkarens individuella recept. I recepten varierar också andelen för varje ingrediens som används vid tillverkningen en aning.

Andelarna för ingredienserna i ”Stornoway Black Pudding” ska ligga inom följande intervaller:

—	Nöttalg – minst 37 % till högst 50 %

—	Havremjöl – minst 16 % till högst 20 %

—	Lök – minst 15 % till högst 18 %

—	Får-, ko- eller grisblod – minst 12 % till högst 26 %

—	Vatten – om torkat blod används

—	Salt – minst 0,6 % till högst 2 %

—	Peppar – minst 0,4 % till högst 2 %

—	Syntetiska eller naturliga korvskinn – diameter: 52–72 mm; längd: 150–500 mm

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Ej tillämpligt.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Alla steg i beredningen och tillverkningen av ”Stornoway Black Pudding” ska äga rum i området, inklusive:

—	Beredning av nöttalgen

—	Blandning av ingredienserna

—	Stoppning av de syntetiska korvskinnen

—	Tillagning och nedkylning av puddingar

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Ej tillämpligt.

3.7 Särskilda regler för märkning:

Ej tillämpligt.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Staden Stornoway på Isle of Lewis och de församlingar som ingår i området ”Stornoway Trust”.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

”Crofting”, ett slags arrende av mindre omfattning som är unikt för Skottland, har varit grunden för livet på Isle of Lewis i hundratals år. Det är först de senaste ca 40 åren som torparna (”crofters”) har tagit andra arbeten och blivit deltidstorpare. ”Crofting” är till stor del naturahushållning. Torparna i Stornoway har haft ett litet antal får och/eller grisar och kor och har tvingats se till att varje del av djuren utnyttjats till fullo. Vid slakten delade torparna på arbetet och, eftersom kylmöjligheter saknades, på köttet med grannar, som i sin tur återgäldade tjänsten vid ett senare tillfälle. På så sätt hade man tillgång till kött under den långa vintern.

När ”Marag Dubh” – den gaeliska beteckningen på blodpudding där ”dubh” betyder ”svart” – skulle tillverkas slaktades djuret, och blodet samlades upp och sparades. Tarmarna avlägsnades och sköljdes i det salta havsvattnet. De togs därefter tillbaka till torpet, vändes ut och in och placerades i kallt vatten i hon. Havsvatten och salt tillsattes innan de lämnades övertäckta i 24 timmar. Tarmarna sköljdes därefter i först kallt och sedan varmt vatten. Genom denna långa process mjuknade magens insida så att torparna kunde skrapa tarmarna rena och vackert vita. En hel tarm gav skinn till minst fem ”Marag Dubhs” – ”Deasainn” (från våmen), ”Brog” (stövel), ”Curachd an Righ” (kungens krona) och två långa puddingar som delades vid ileum och knöts.

Torparna hade inte råd att låta något kött gå till spillo, så de åt samma mat varje dag tills den var slut. Puddingarna var en riklig källa till järn och en mycket viktig del av torparnas kost, vilket fortfarande är fallet för invånarna i Stornoway. Det är det skotska havremjöl som används i ”Stornoway Black Puddings” som ger produkten dess utmärkta, grova textur. Det höga energivärdet hos nöttalg gör att det är ett idealiskt livsmedel på vintern i kallt klimat som Hebridernas.

Tillverkningen av ”Stornoway Black Pudding” kräver många direkta manuella färdigheter:

—	Beredningen av nöttalgen består i tvättning av talgen och formning till lämplig storlek.

—	Vid blandningen måste de torra ingredienserna vägas noga för att blandningen ska få den rätta, tjocka konsistensen – detta avgörs med blotta ögat och kräver yrkesskicklighet hos slaktaren.

—	Fyllningen av korvskinnen görs maskinellt med manuell assistans, och vissa korvar knyts därefter för hand.

—	Tillagning och nedkylning av puddingen – efter tillagningen hängs varje pudding individuellt för att svalna.

De färdigheter som krävs har utvecklats lokalt och förts vidare genom generationerna, och ”Stornoway Black Pudding” har därför behållit sina traditionella egenskaper.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

”Stornoway Black Pudding” är unik såtillvida att endast följande ingredienser används i mängdordning: nöttalg, havremjöl, lök, blod (med tillsats av vatten om torkat blod används), salt och peppar. Den är fri från artificiella färgämnen, smakämnen, fyllnadsmedel och konserveringsmedel. Den har i rått tillstånd mättad, djupt rödbrun till djupt brun färg.

”Stornoway Black Puddings” skiljer sig från andra regionala blodpuddingar genom att nöttalg är en viktig ingrediens. Nöttalg är njurfettet hos nötkreatur. Den har låg smältpunkt, 45–50 °C, och är därför lätt att använda i fast form vid tillverkning av puddingar men smälter när den ångkokas eller kokas. Trots att nöttalgen nästan saknar smak förstärker den smaken hos tillsatta ingredienser och ger dessutom puddingar lättare struktur. Det höga energivärdet hos nöttalg gör att det är ett idealiskt livsmedel på vintern i kallt klimat som Hebridernas. Det slags havremjöl som produceras i Skottland ger ”Stornoway Black Pudding” en utmärkt, grov textur.

Grundreceptet på ”Stornoway Black Puddings” har förblivit oförändrat genom åren – de innehåller fortfarande bara nöttalg, havremjöl, lök, blod, salt och peppar. Det har dock varit nödvändigt att ändra tillverkningsmetoderna allt eftersom strängare hygienbestämmelser har införts och efterfrågan på puddingarna ökat. Produktionsstegen för ”Stornoway Black Pudding” kräver en hel del yrkesskicklighet. Nöttalgen måste beredas för hand för att talgstyckena ska kunna skäras i små, jämnstora bitar. De torra ingredienserna blandas först, antingen för hand eller maskinellt, innan vatten blandas i. Alla ingredienser vägs mycket noggrant under hela processen, för att produkten ska få den rätta konsistensen – tjock och grötliknande men möjlig att röra med viss ansträngning. Blandningen flyttas därefter till en korvstoppningsmaskin som fyller korvskinnen. Korvarna fylls genom att korvskinnet placeras manuellt över maskinens munstycke. Köttflödet regleras också manuellt. Därefter knyts ändarna för hand med snöre eller försluts maskinellt med klämmor. Efter tillagningen hängs varje pudding individuellt i en ställning för att svalna.

”Stornoway Black Puddings” får tillagas med eller utan skinn; de behåller formen väl under tillagningen. När de tillagats ser de nästan svarta ut och är lätta att skära i skivor, utan att egentligen smula. Den köttiga smaken är saftig, rik, fyllig, angenäm och välkryddad men inte kryddstark. Produkten känns inte fet utan ger en behaglig eftersmak.

Slaktarna tillverkar än i dag denna särpräglade lokala produkt enligt recept som förts vidare genom generationerna och behållit sina traditionella egenskaper, som härrör från de specifika ingredienserna och produktens textur.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

”Crofting”, ett slags arrende av mindre omfattning som är unikt för Skottland, har varit grunden för livet på Isle of Lewis i hundratals år. Torparna hade inte råd att låta något kött gå till spillo, så de åt samma mat varje dag tills den var slut. Puddingarna var en riklig källa till järn och en mycket viktig del av torparnas kost, vilket fortfarande är fallet för invånarna i Stornoway.

”Stornoway Black Pudding” är unik såtillvida att endast följande ingredienser används i mängdordning: nöttalg, havremjöl, lök, blod, salt och peppar samt vatten. Den är fri från artificiella färgämnen, smakämnen, fyllnadsmedel och konserveringsmedel.

”Stornoway Black Puddings” skiljer sig från andra regionala blodpuddingar genom att nöttalg är en viktig ingrediens. Nöttalg är njurfettet hos nötkreatur. Den har låg smältpunkt, 45–50 °C, och är därför lätt att använda i fast form vid tillverkning av puddingar men smälter när den ångkokas eller kokas. Trots att nöttalgen nästan saknar smak förstärker den smaken hos tillsatta ingredienser och ger puddingar lättare struktur. De flesta regionala blodpuddingar tillverkas av grisblod. I ”Stornoway Black Puddings” används dock får-, ko- eller grisblod, som om möjligt kommer från det lokala slakteriet på ön.

Vissa av de slaktare i Stornoway som är medlemmar i Stornoway Black Pudding Producers’ Association har tillverkat och sålt sina puddingar sedan 1931. ”Stornoway Black Puddings” har sedan dess sålts med den beteckningen. Slaktarna har som kooperativ använt beteckningen ”Stornoway Black Pudding” och har strävat efter att upprätthålla en hög produktionsstandard och bevara kopplingen till det lokala arvet. Puddingens smak och kvalitet har gett den allt högre internationellt anseende, och den är i dag känd som en av de mest utsökta puddingarna i Storbritannien. Produkten har övergått från att vara traditionell husmanskost till att i dag betraktas som en delikatess som är känd världen över.

”Stornoway Black Pudding” har en nära koppling till områdets turism och köps ofta av besökare som en souvenir eller en ”smak av öarna”. Varumärket är världskänt, liksom kopplingen till Stornoway som område. I de flesta guideböcker om Skottland nämns ”Marag Dubh” i anslutning till Isle of Lewis. Sökning på Google ger också flera hundra träffar på sambandet. Antalet besökare på Hebriderna ökar, och turistnäringen i området har fått ett uppsving tack vare framgångsrik tv-exponering i program som Monty Halls ”Great Hebridean Escape”. Puddingen uppmärksammades i National Geographic i januari 2010 och spelade en viktig roll i Visit Scotlands ”Homecoming Campaign” 2010.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.archive.defra.gov.uk/foodfarm/food/industry/regional/foodname/products/documents/stornoway-black-pudding-pgi.pdf

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.169.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 169

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	55 årgången 15 juni 2012

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europaparlamentet
2012/C 169/07	Meddelande om rekrytering PE/158/S	18

	Europeiska kommissionen
2012/C 169/08	Inbjudan att lämna projektförslag – EACEA/20/12 – inom ramen för programmet för livslångt lärande – Genomförandet av de europeiska strategiska målen inom utbildning (Utbildning 2020) (samarbete mellan intressenter, experiment och innovation)	19

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2012/C 169/09	Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	25

Kvotens löpnummer	Kvantiteter för vilka inga licensansökningar har lämnats in och som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 oktober–31 december 2012 (kg)
09.4212	9 891 500
09.4214	6 597 950
09.4217	690 000
09.4218	3 478 800

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2012/C 169/01	Rådets slutsatser av den 11 maj 2012 om främjande av ungdomars kreativa och innovativa potential	1

2012/C 169/02	Rådets slutsatser av den 10 maj 2012 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande	5

2012/C 169/03	Slutsatser av den 10 maj 2012 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om kampen mot dopning inom motionsidrotten	9

2012/C 169/04	Rådets slutsatser av den 11 maj 2012 om utexaminerades anställbarhet	11

	Europeiska kommissionen
2012/C 169/05	Eurons växelkurs	16

2012/C 169/06	Meddelande från kommissionen om den kvantitet för vilken ingen licensansökan lämnats in och som ska läggas till den kvantitet som fastställts för delperioden 1 oktober 2012–31 december 2012 inom ramen för vissa kvoter som gemenskapen öppnat för fjäderfäkött	17