8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/1

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2012/C 70/01

Datum för antagande av beslutet	14.7.2010
Referensnummer för statligt stöd	N 22/10; N 50/10; N 86/10
Medlemsstat	Polen
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Amendments to the Temporary Framework measure ‘Limited amounts of aid’ N 408/09
Rättslig grund	Rozporządzenie Ministra Rozwoju Regionalnego w sprawie udzielania pomocy dla przedsiębiorców zagrożonych w ramach Priorytetu II Programu Operacyjnego Kapitał Ludzki (projekt z dnia 8 grudnia 2009 r.); rozporządzenie Ministra Rozwoju Regionalnego w sprawie udzielania przedsiębiorcom ograniczonej kwoty pomocy zgodnej ze wspólnym rynkiem w ramach regionalnych programów operacyjnych (projekt z dnia 5 stycznia 2010 r.); rozporządzenie Ministra Rozwoju Regionalnego w sprawie udzielania ograniczonej kwoty pomocy zgodnej ze wspólnym rynkiem w ramach Programu Operacyjnego Kapitał Ludzki (projekt z dnia 15 stycznia 2010 r.)
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin
Stödform	Bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp 1 905 miljoner PLN
Stödnivå	—
Varaktighet	till den 31.12.2010
Ekonomisk sektor	—
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministry of Regional Development ul. Wspólna 2/4 00-926 Warszawa POLSKA/POLAND
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	5.10.2011
Referensnummer för statligt stöd	N 414/10
Medlemsstat	Belgien
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Aide au projet de «Flap Support Structures» de la Société anonyme belge de constructions aéronautique (SABCA)/Steun voor het „Flap Support Structures”-project van SABCA (FSS-project)
Rättslig grund	Federale steunmaatregel „Luchtvaart 2008-2013” Mesure d'aide fédérale «Aéronautique 2008-2013»
Typ av stödåtgärd	Individuellt stöd
Syfte	Forskning och utveckling
Stödform	Återbetalningsbart bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp 32,817 miljoner EUR
Stödnivå	42 %
Varaktighet	till den 30.12.2017
Ekonomisk sektor	Tillverkningsindustrin
Den beviljande myndighetens namn och adress	Service Public Fédéral Economie Rue du Progrès 50 1210 Bruxelles BELGIQUE Federale Overheidsdienst Economie Vooruitgangstraat 50 1210 Brussel BELGIË
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	29.6.2011
Referensnummer för statligt stöd	SA.32888 (11/N)
Medlemsstat	Tyskland
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Befreiung von der Luftverkehrsteuer hinsichtlich Abflügen von Inselbewohnern und in anderen Fällen
Rättslig grund	§ 5 Nr. 4 des Artikels 1 des Haushaltsbegleitgesetzes 2011
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Socialt stöd till enskilda konsumenter
Stödform	Reducerad skattesats
Budget	Beräknade utgifter per år: 0,120 miljoner EUR
Stödnivå	100 %
Varaktighet	1.1.2011–31.12.2015
Ekonomisk sektor	Flygtransport
Den beviljande myndighetens namn och adress	Das jeweils örtlich zuständige Hauptzollamt (http://www.zoll.de)
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	25.1.2012
Referensnummer för statligt stöd	SA.32965 (11/N)
Medlemsstat	Polen
Region	Warmińsko-mazurskie
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Pomoc na restrukturyzację dla ZNMR
Rättslig grund	Artykuł 56 ust. 1 pkt 2 ustawy z dnia 30 sierpnia 1996 r. o komercjalizacji i prywatyzacji
Typ av stödåtgärd	Individuellt stöd
Syfte	Omstrukturering av företag i svårigheter
Stödform	Bidrag
Budget	Beräknade utgifter per år: 400 000 miljoner PLN   Totalt planerat stödbelopp 400 000 miljoner PLN
Stödnivå	33 %
Varaktighet	1.2012–12.2015
Ekonomisk sektor	Tillverkningsindustrin
Den beviljande myndighetens namn och adress	Minister Skarbu Państwa ul. Krucza 36/Wspólna 6 00-522 Warszawa POLSKA/POLAND
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	23.11.2011
Referensnummer för statligt stöd	SA.33588 (11/N)
Medlemsstat	Republiken Tjeckien
Region	CZ 08 Moravskoslezsko
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Ekologizace území okresů NUTS IV (Greening of NUTS IV districts) – Ostrava-město (Ostrava city) (NUTS CZ 0806), Karviná (NUTS CZ 0803) and Frýdek-Místek (NUTS CZ 0802), I. etapa (first phase)
Rättslig grund	Zákon č. 86/2002 Sb., o ochraně ovzduší a o změně některých dalších zákonů (zákon o ochraně ovzduší) – nařízení vlády č. 597/2006 Sb., o sledování a vyhodnocování kvality ovzduší – vyhláška č. 553/2002 Sb., kterou se stanoví hodnoty zvláštních imisních limitů znečišťujících látek, ústřední regulační řád a způsob jeho provozování včetně seznamu stacionárních zdrojů podléhajících regulaci, zásady pro vypracování a provozování krajských a místních regulačních řádů a způsob a rozsah zpřístupňování informací o úrovni znečištění ovzduší veřejnosti, ve znění pozdějších předpisů (změna vyhláškou č. 42/2005 Sb. a vyhláškou č. 373/2009 Sb.) – nařízení vlády č. 351/2002 Sb., kterým se stanoví závazné emisní stropy pro některé látky znečišťující ovzduší a způsob přípravy a provádění emisních inventur a emisních projekcí, ve znění pozdějších předpisů (změna nařízením vlády č. 417/2003) – nařízení vlády č. 372/2007 Sb., o národním programu snižování emisí ze stávajících zvláště velkých spalovacích zdrojů – nařízení vlády č. 146/2007 Sb., o emisních limitech a dalších podmínkách provozování spalovacích stacionárních zdrojů znečišťování ovzduší, ve znění pozdějších předpisů (změna nařízením vlády č. 476/2009) – nařízení vlády č. 615/2006 Sb., o stanovení emisních limitů a dalších podmínek provozování ostatních stacionárních zdrojů znečišťování ovzduší, ve znění pozdějších předpisů (změna nařízením vlády č. 475/2009) – vyhláška č. 205/2009 Sb., o zjišťování emisí ze stacionárních zdrojů a o provedení některých dalších ustanovení zákona o ochraně ovzduší, ve znění pozdějších předpisů – zákon č. 76/2002 Sb., o integrované prevenci a omezování znečištění, o integrovaném registru znečišťování a o změně některých zákonů (zákon o integrované prevenci) Operační program Životní Prostředí: Programový dokument Operační program Životní prostředí: Implementační dokument Směrnice MŽP pro předkládání žádostí a o poskytování finančních prostředků pro projekty z Operačního programu
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Miljöskydd
Stödform	Bidrag
Budget	Beräknade utgifter per år (i miljoner i nationell valuta): 2 000 miljoner CZK   Totalt planerat stödbelopp 6 000 miljoner CZK
Stödnivå	90 %
Varaktighet	till den 31.12.2014
Ekonomisk sektor	Tillverkningsindustrin, Elektricitet, gas och vatten, Stålindustrin
Den beviljande myndighetens namn och adress	Ministerstvo životního prostředí ČR Vršovická 65 100 10 Praha 10 ČESKÁ REPUBLIKA
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/6

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6509 – GE/KGAL/Extresol-2)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 70/02

Kommissionen beslutade den 1 mars 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6509. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/7

---

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2012/C 70/03

Datum för antagande av beslutet	20.9.2011
Referensnummer för statligt stöd	SA.32520 (11/N)
Medlemsstat	Tyskland
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	High-Tech Gründerfonds II
Rättslig grund	Gesellschaftsvertrag der High-Tech Gründerfonds II GmbH & Co. KG; Anlagerichtlinien für den High-Tech Gründerfonds; Geschäftsordnungen für die Investitionskomitees der High-Tech Gründerfonds Komitee GmbH
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Kapitalinvestering, Forskning och utveckling, Små och medelstora företag
Stödform	Kapitaltillskott
Budget	Totalt planerat stödbelopp 240 miljoner EUR
Stödnivå	—
Varaktighet	till den 31.7.2018
Ekonomisk sektor	Alla sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie Villemombler Straße 76 53123 Bonn DEUTSCHLAND
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/8

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6475 – AXA REIM/CBRE PFCE Management/Warsaw III)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 70/04

Kommissionen beslutade den 5 mars 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6475. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/9

---

2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)

Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla

2012/C 70/05

1.   ALLMÄN OCH YRKESINRIKTAD UTBILDNING I EUROPA 2020-STRATEGIN

Under 2009 utarbetade rådet en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (1). Sedan dess har den ekonomiska och politiska situationen förändrats och skapat ny ovisshet och nya begränsningar. Europeiska unionen var tvungen att vidta ytterligare åtgärder för att råda bot på den värsta finansiella och ekonomiska kris den genomgått. Som svar på krisen har EU-länderna kommit överens om en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla: Europa 2020.

Allmän och yrkesinriktad utbildning är en viktig del av denna strategi, särskilt i de integrerade riktlinjerna, medlemsstaternas nationella reformprogram och de rekommendationer till de enskilda länderna som utfärdas som vägledning för medlemsstaternas reformer. Ett av de fem huvudmålen i Europa 2020-strategin rör förtida avhopp från skolan och högskoleutbildning eller motsvarande utbildning.

I 2012 års tillväxtöversikt betonas att fokus i Europa 2020-strategin måste ligga både på reformåtgärder som ger kortsiktiga effekter på tillväxten och på fastställande av rätt modell för tillväxt på medellång sikt. Utbildningssystemen måste moderniseras så att de blir effektivare och av bättre kvalitet och så att de kan ge människor de kunskaper och färdigheter som krävs för framgång på arbetsmarknaden. Detta kommer att öka människors tilltro till att de kan möta nuvarande och framtida utmaningar. Det kommer också att bidra till att öka konkurrenskraften i Europa och att skapa tillväxt och arbetstillfällen. I 2012 års tillväxtöversikt uppmanas också till att särskilt uppmärksamma unga människor, som är en av de grupper som drabbats värst av krisen.

Utbildning 2020 kan som ett viktigt instrument för modernisering på utbildningsområdet i hög grad bidra till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Men en förutsättning för detta är att dess prioriteringar för arbetet, redskap och strukturer för styrning uppdateras.

På grundval av bedömningen av framstegen på de viktigaste politikområdena under de tre senaste åren föreslås i detta utkast till gemensam rapport nya prioriteringar för arbetet för perioden 2012–2014 för att mobilisera den allmänna och yrkesinriktade utbildningen till stöd för Europa 2020-strategin.

I utkastet till gemensam rapport anges några alternativ för att anpassa styrningen av Utbildning 2020 för att se till att den bidrar till Europa 2020-strategin.

Utkastet till gemensam rapport åtföljs av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar (2). I dessa beskrivs situationen i de enskilda länderna och på de viktigaste temaområdena på grundval av de nationella rapporterna från medlemsstaterna. De innehåller också annan information.

2.   FRAMSTEG OCH UTMANINGAR INOM DE PRIORITERADE OMRÅDENA

2.1   Investering i utbildning och utbildningsreformer

För närvarande granskas alla områden i statens finanser, inklusive utbildningen. De flesta medlemsstater har svårt att bibehålla de nuvarande utgiftsnivåerna, än mindre kan de öka utgifterna.

Forskning tyder dock på att man kan uppnå en stor avkastning på lång sikt och att tillväxt och arbetstillfällen kan skapas i EU om utbildningsnivåerna höjs. Om man uppnår det europeiska referensvärdet på mindre än 15 % av befolkningen med låg grundkompetens fram till 2020 kan detta t.ex. medföra mycket stora totala ekonomiska vinster för EU på lång sikt (3).

Detta står i kontrast till det faktum att utgifterna – även före krisen – i vissa medlemsstater var ganska låga (närmare eller lägre än 4 % av BNP), medan EU-genomsnittet låg på nästan 5 % av BNP, vilket är lägre än i USA (5,3 %).

Besparingar i utbildningsbudgetarna kan leda till att tillväxtmöjligheterna och konkurrenskraften i ekonomin undergrävs. I 2012 års tillväxtöversikt bekräftade kommissionen sin övertygelse att medlemsstaterna när de konsoliderar sina statsfinanser bör prioritera utgifter för sådan politik som främjar tillväxten, t.ex. allmän och yrkesinriktad utbildning.

Det finns inget tydligt mönster för hur medlemsstaterna har hanterat sina utbildningsbudgetar i kristiderna. De har dock vidtagit många olika åtgärder för att minska utgifterna. Många har dragit ner på personalkostnaderna (den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Bulgarien, Grekland, Spanien, Frankrike, Ungern, Irland, Lettland, Portugal, Rumänien och Slovenien) eller på infrastruktur, underhåll och utrustning (den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Bulgarien, Irland och Rumänien). Vissa har gjort inbesparingar på utbildning före förskoleåldern (för tvååringar i Frankrike), senarelagt reformer eller sänkt reformtakten (Bulgarien) eller vidtagit andra åtgärder, t.ex. sänkt det ekonomiska stödet för studenter (den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Irland och Portugal).

Denna utveckling kräver politisk uppmärksamhet. Utbildning 2020 bör utnyttjas för att diskutera hur man bäst investerar i utbildning, på ett sådant sätt som kombinerar effektivitet och ändamålsenlighet med effekter som främjar tillväxten. Intelligenta investeringar går hand i hand med intelligenta politiska reformer som förbättrar utbildningens kvalitet. En bred diskussion med alla berörda parter skulle kunna användas för att fastställa effektiva sätt att dela den ekonomiska bördan och hitta nya finansieringskällor.

2.2   Tidigt avhopp från skolan

Krisen påverkar starkt framtidsutsikterna för unga människor. Ungdomsarbetslösheten steg från 15,5 % år 2008 till 20,9 % år 2010 samtidigt som andelen i åldersgruppen 15–24 år som varken arbetade eller deltog i utbildning ökade med två procentenheter. 53 % av dem som slutade skolan i förtid var arbetslösa.

Mot denna bakgrund blir det synnerligen svårt att uppnå målet i Europa 2020-strategin att fram till 2020 minska andelen i åldersgruppen 18–24 år som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 %. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter kommer målet inte att uppnås. Trots vissa framsteg låg EU-genomsnittet för elever som lämnar skolan i förtid under 2010 fortfarande på 14,1 %, med betydande skillnader mellan olika länder. Uppgifter visar att pojkar i större utsträckning (16 %) lämnar skolan tidigt än flickor (12,6 %).

Att sänka denna andel till under 10 % är en svår utmaning. I rådets rekommendation (4) från 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid uppmanas medlemsstaterna att införa samstämmiga, heltäckande och evidensbaserade strategier, särskilt de länder som fått särskilda rekommendationer om detta under 2011 (Österrike, Danmark, Spanien och Malta). Men länder som ligger nära målet (Danmark, Irland, Ungern, Nederländerna och Finland) bör också öka sina ansträngningar för att göra ytterligare framsteg och/eller komma över stagnationen. Alla medlemsstater bör genomföra riktade åtgärder för att nå ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid.

Med vissa undantag grundas medlemsstaternas politiska strategier inte tillräckligt på aktuella uppgifter och på en analys av orsakerna till och följderna av att elever lämnar skolan i förtid. Bara några få medlemsstater har en systematisk metod för insamling, övervakning och analys av uppgifter om tidiga avhopp från skolan (Estland, Frankrike, Ungern, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förenade kungariket).

Förebyggande och tidiga åtgärder är viktiga för att angripa problemet. Medlemsstaterna uppmärksammar dock inte i tillräcklig utsträckning förebyggande åtgärder. Partiella kompensationsåtgärder, t.ex. utbildning för en andra chans, är visserligen viktiga men räcker inte för att komma åt de bakomliggande problemen. Starkare fokus bör läggas på förebyggande och tidiga åtgärder inom ramen för lärarutbildningen, kompetensutveckling i arbetet eller skola och barnomsorg av god kvalitet för yngre barn.

Ett utökat utbud av grundläggande yrkesinriktad utbildning av hög kvalitet som är anpassad till ungdomars behov, inklusive genom olika blandformer av utbildning som kopplar samman den yrkesinriktade utbildningen med den allmänna högstadie- och gymnasieutbildningen, kan bidra till att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid. Det ger en annorlunda, och för vissa elever en mer motiverande, utbildningsbana. Samtidigt finns det också ett stort behov av att minska andelen elever som hoppar av yrkesinriktad utbildning.

Många länder vidtar en rad olika åtgärder när det gäller olika aspekter på tidigt avhopp från skolan, men har inte nödvändigtvis någon heltäckande strategi. Berörda parter från olika utbildningssektorer och politikområden, t.ex. ungdomspolitik, socialtjänsten och arbetsförmedlingar, bör samarbeta närmare. Samarbetet med föräldrar och lokalsamhällen bör intensifieras. Genom samarbete mellan skola och näringsliv, icke schemalagda aktiviteter och verksamhet utanför skoltid och s.k. ”ungdomsgarantier” kan olika lokala aktörer involveras.

Eftersom Europa inte är på väg mot att uppnå huvudmålet krävs det brådskande åtgärder för att stärka den politiska strategin. Under de kommande åren måste arbetet för att motverka tidigt avhopp från skolan, i enlighet med rådets rekommendation från juni 2011, vara en av de främsta prioriteringarna för Utbildning 2020.

Tidigt avhopp från skolan: 2010 års nivåer  (5) och nationella mål

—   Resultat 2010 (%)

—   Nationellt mål 2020 (%)

9,5

11

5,5

10

10

9,5

8

9,7

15

9,5

15 16

10

13,4

9

10

10

29

8

9,5

4,5

10

11,3

5

6

8

10

:

2.3   Högre utbildning eller motsvarande utbildning

För att Europa ska kunna gå stärkt ur den ekonomiska krisen måste det skapas ekonomisk tillväxt på grundval av kunskap och innovation. Högre utbildning eller motsvarande utbildning kan vara en stark drivkraft i detta avseende. Den utbildar den högkvalificerade arbetskraft som Europa behöver för det vidare forsknings- och utvecklingsarbetet och ger människor de kunskaper och kvalifikationer de behöver i den kunskapsintensiva ekonomin.

I Europa 2020-strategin fastställs huvudmålet att öka andelen personer i åldersgruppen 30–34 år med högskoleutbildning eller motsvarande till 40 % fram till 2020. Under 2010 låg den genomsnittliga nivån för högskoleutbildning eller motsvarande utbildning i denna åldersgrupp på 33,6 %. Utbildningsnivån, nationella mål och ambitionsnivåer varierar betydligt mellan olika länder.

För att nå målet bör medlemsstaterna fortsätta sitt reformarbete i enlighet med rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (6) och de särskilda rekommendationer som lämnats om detta till fem länder (Bulgarien, Tjeckien, Malta, Polen och Slovakien).

Genom reformerna bör man ta itu med utmaningen att öka antalet personer som avslutar högre utbildning och samtidigt upprätthålla och stärka kvaliteten på och relevansen hos utbildning och forskning.

Utöver insatser för att optimera finansieringen och styrningen bör deltagandet av underrepresenterade grupper, bl.a. personer från mindre gynnade socioekonomiska förhållanden och geografiska platser, etniska grupper och människor med funktionsnedsättning, utökas.

Vuxna bör få lättare att komma in på högre utbildning. Det finns ett stort utrymme för att hjälpa dem som redan befinner sig i arbetskraften att komma in på eller återvända till högre utbildning, att främja övergången från yrkesinriktad utbildning till högre utbildning och att förbättra erkännandet av tidigare lärande i icke-formella sammanhang.

Alltför många studenter hoppar av högre utbildning. Vägledning och rådgivning om utbildning och yrkesmöjligheter, som bidrar till att bibehålla motivationen att slutföra studierna, är vikiga aspekter för att förhindra och minska risken för avhopp.

Att locka begåvade utländska studenter kan vara ett annat sätt att öka deltagandet och förbättra utbildningsresultaten.

En modernisering av den högre utbildningen kommer i hög grad att bidra till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Nästa period inom Utbildning 2020 kräver därför en annan högsta prioritering för utbyten samt att 2011 års meddelande om högre utbildning och rådets slutsatser om modernisering av Europas system för högre utbildning omsätts i praktiken.

Högre utbildning eller motsvarande utbildning: 2010 års nivåer och nationella mål  (7)

—   Resultat 2010 (%)

—   Nationellt mål 2020 (%)

47

36

32

40

42

40

60

32

44

50

26 27

46

34 36

40

40

30,3

33

45

38

45

40

26,7

40

40

42

40 45

:

2.4   Strategier för livslångt lärande

De flesta människor i Europa deltar inte i livslångt lärande. Samtidigt som deltagandet i utbildning under de tidiga levnadsåren har ökat visar nya uppgifter om antalet vuxna i åldersgruppen 25–64 som deltar i livslångt lärande en något sjunkande trend. Den nuvarande andelen på 9,1 % (2010) ligger långt under det referensvärde på 15 % i Utbildning 2020 som ska uppnås fram till 2020.

Detta dåliga resultat är särskilt allvarligt med tanke på krisen. Unga arbetslösa och vuxna med lägre utbildning måste kunna lita på att kunna få utbildning så att de får bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Om vi inte investerar i deras kompetens får de svårare att komma tillbaka till arbetslivet samtidigt som Europas möjligheter att skapa tillväxt och arbetstillfällen begränsas. Samtidigt bör vi också fokusera på hur utbildningen kan bidra till den ekonomiska utvecklingen i Europa genom kompetenshöjning av arbetskraften och integrering av planer för vuxenutbildning för ekonomisk utveckling och innovation.

Livslångt lärande är en fortlöpande process som kan pågå under en persons hela livstid: från förskola av god kvalitet till utbildning efter arbetsför ålder. Lärande sker dessutom även utanför den formella utbildningen, särskilt på arbetsplatsen.

Vissa framsteg har nyligen gjorts när det gäller de europeiska referensvärdena för att minska andelen personer med låg grundkompetens (20 % under 2009 i förhållande till referensvärdet på mindre än 15 % senast 2020) och öka deltagandet i förskola (92 % under 2009 i förhållande till referensvärdet på 95 % senast 2020). Arbetet måste dock fortsätta när det gäller båda dessa frågor.

Det finns fortfarande hinder för livslångt lärande, t.ex. begränsade utbildningsmöjligheter som är otillräckligt anpassade till behoven i olika målgrupper, brist på tillgänglig information och tillgängliga stödsystem och vägar till lärande (t.ex. mellan yrkesinriktad utbildning och högre utbildning) som inte är tillräckligt flexibla. Problemen förvärras ofta av det faktum att de potentiella studerandena har en lägre socioekonomisk status och låg utbildning.

För att undanröja dessa hinder krävs mer än bara enstaka reformer på särskilda utbildningsområden. Trots att medlemsstaterna insåg detta behov för tio år sedan kvarstår problemet med segmentering. För närvarande har bara några få länder en heltäckande strategi till stöd för långsiktigt lärande (Österrike, Cypern, Danmark, Slovenien och, i Förenade kungariket, Skottland).

Positivt är dock att man genom att använda sådana redskap som europeiska och nationella ramar för kvalifikationer (den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Litauen, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal och Förenade kungariket), mekanismer för validering av icke-formellt och informellt lärande (Tyskland, Danmark, Spanien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Sverige och Förenade kungariket) och strategier för livslångt lärande (Österrike, Danmark, Tyskland, Estland, Spanien, Finland, Frankrike, Ungern, Irland, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna) visar att det går att undanröja hinder för samarbete mellan olika utbildningssektorer.

Utbildningssystemen bör erbjuda möjligheter till livslångt lärande för alla. Medlemsstaterna bör granska sina system så att de upptäcker hinder för livslångt lärande. I samarbete med arbetsmarknadens parter och de andra viktigaste berörda parterna bör de införa heltäckande strategier och vidta åtgärder för att främja tillgången till livslångt lärande i enlighet med de åtaganden som gjorts på europeisk nivå och utnyttja redskap som skapar öppenhet och insyn, samt referensramar (den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (8), Ecvet/ECTS (9), den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning och ramen för nyckelkompetenser (10)). Tonvikten bör läggas på att se till att alla får baskunskaper och på att bättre integrera utbudet av livslångt lärande, särskilt för att stimulera deltagande av vuxna med lägre utbildning.

2.5   Rörlighet i utbildningssyfte

Rörligheten stärker Europas grundvalar för en framtida kunskapsbaserad tillväxt och dess förmåga att åstadkomma innovation och konkurrera internationellt (11). Den ökar människors anställbarhet och den personliga utvecklingen värdesätts av arbetsgivarna. Utbildningsinrättningarna, systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning och näringslivet drar alla nytta av det lärande, de personliga kontakter och de nätverk som följer av rörligheten. Att främja lärande i utbildningssyfte i andra länder är ett utmärkt exempel på europeiskt mervärde.

För närvarande avspeglas dock inte detta värde i utlandsvistelsernas omfattning. Omkring 10–15 % av högskolestudenterna tillbringar en del av sin studietid utomlands, där utlandsvistelsernas mervärde är som mest erkänt. Motsvarande andel inom den yrkesinriktade utbildningen är bara ca 3 %. Det behövs mer arbete för att främja rörlighet inom den yrkesinriktade utbildningen. Begränsade budgetmedel och otillräckliga språkkunskaper är något som bromsar lärandet genom utlandsvistelser. Sådan erfarenhet erkänns eller valideras inte alltid. Det råder ofta brist på information om de möjligheter som finns. Vidare beaktas inte personer med särskilda behov (t.ex. funktionsnedsättning) i tillräcklig utsträckning.

De flesta länder stöder främst utlandsvistelser för studerande. Några länder (Bulgarien, Irland, Malta, Sverige, den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Finland, Nederländerna, Rumänien, Litauen och Frankrike) inbegriper även andra grupper, t.ex. lärare eller lärlingar, men det finns utrymme för att göra ännu mer på detta område, både på nationell och europeisk nivå.

De europeiska finansieringsprogrammen är här mycket viktiga. Som en del av den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 har kommissionen föreslagit att i det närmaste fördubbla antalet bidragsmottagare i det kommande utbildningsprogrammet, från 400 000 till närmare 700 000 per år.

Finansieringsprogrammen måste emellertid gå hand i hand med politiska reformer. I november 2011 antog rådet ett nytt referensvärde för rörlighet i utbildningssyfte (20 % inom högre utbildning och 6 % inom grundläggande yrkesinriktad utbildning fram till 2020). Detta politiska åtagande bör omsättas i praktiken genom att man genomför rådets rekommendation Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte och genom att man fullt ut utnyttjar de europeiska verktygen för öppenhet, t.ex. den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (Ects), det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och Europass (12).

2.6   Ny kompetens och nya arbetstillfällen

Krisen har medfört förändringar vad gäller efterfrågan på kompetens. Efterfrågan på arbeten som kräver låga kvalifikationer minskar och morgondagens kunskapsbaserade industrier kräver högre kvalifikationer. Enligt en färsk prognos (13) förväntas andelen arbeten som kräver högre kvalifikationer att öka med nästan 16 miljoner, från 29 % (2010) till 35 % av alla arbetstillfällen 2020. På samma sätt förväntas andelen arbeten som kräver en lägre kompetensnivå att sjunka med ca 12 miljoner, från 20 % till mindre än 15 %. I vissa länder finns det redan flaskhalsar för högkvalificerade arbeten. Detta kommer att förvärras genom befolkningsutvecklingens följder när arbetskraften börjar minska efter 2012. Särskilda rekommendationer om att förbättra kunskaperna för arbetsmarknaden och om särskilt stöd för arbetstagare med låga kvalifikationer har lämnats till några medlemsstater (Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Polen, Slovenien, Slovakien och Förenade kungariket).

Medlemsstaterna har gjort framsteg när det gäller att införa metoder, redskap och tillvägagångssätt för att föregripa och bedöma efterfrågan på kompetens, bristande anpassning av utbud och efterfrågan och anställbarhet av utexaminerade från högskolan. Många inriktar sig på viktiga sektorer som t.ex. IKT eller hälso- och sjukvården.

Men bara några få länder (Österrike, Tyskland, Frankrike, Irland, Polen och Förenade kungariket) har ett samordnat tillvägagångssätt för att sprida resultaten till de viktigaste aktörerna. Institutionella mekanismer utformas ofta på regional eller branschspecifik nivå, men återspeglar ofta segmenteringen av utbildningssystemen.

Länderna försöker lösa frågan om utbildningsutbudets anpassning till utvecklingen på arbetsmarknaden genom partnerskap med de viktigaste berörda parterna (Estland, Finland och Sverige), mekanismer för kvalitetssäkring och initiativ som inriktas på sådan kompetens som behövs på arbetsmarknaden, särskilt läs- och skrivkunnighet, matematik, naturvetenskap och teknik (Österrike, den flamländska språkgemenskapen i Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Litauen och Irland), språk, digital kompetens samt initiativförmåga och företagaranda (Spanien, Estland, Bulgarien, Litauen och Frankrike).

Att uppmuntra pojkar och flickor att välja karriärer inom sektorer där de är underrepresenterade kommer att minska segregationen mellan könen inom utbildningen och kan bidra till att minska bristen på kompetens på arbetsmarknaden.

Utbildning 2020 bör stödja genomförandet av flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Kommissionen har antagit ett meddelande, Initiativet Bättre möjligheter för unga  (14), där man betonar utbildningens betydelse för att förebygga ungdomsarbetslöshet, och kommer senare under 2012 att lägga fram ett meddelande om nytänkande i fråga om kompetens med förslag till insatser för att förbättra nyckelkompetenser och främja en närmare koppling mellan utbildningen och arbetsmarknaden. Arbetet inom ramen för Utbildning 2020 kommer att fortsätta att främja nyckelkompetens för alla, förbättra övervakningen genom utveckling av ett nytt europeiskt referensvärde för anställbarhet, främja regelbunden uppdatering av kompetens samt omskolning och föregripa efterfrågan på kompetens på morgondagens arbetsmarknad, särskilt genom kompetenskartan för EU.

3.   BIDRAGET FRÅN UTBILDNING 2020 TILL EUROPA 2020-STRATEGIN

Ovanstående bedömning av arbetet under åren 2009–2011, med de långsamma framstegen mot att uppnå huvudmålet för utbildning och referensvärdena i Utbildning 2020, understryker vikten av effektiv investering i reformer inom utbildningen så att den stöder hållbar tillväxt och sysselsättning och främjar social delaktighet.

Tillväxtöversikten för 2012 understryker behovet av en tydlig uppföljning av vägledningen på EU-nivå i medlemsstaterna. Utbildning 2020 skulle kunna utnyttjas för att stödja medlemsstaterna så att de kan möta de utmaningar som tas upp i olika rekommendationer till enskilda medlemsstater: om elever som lämnar skolan i förtid (Österrike, Danmark, Spanien och Malta) och högskoleutbildning (Bulgarien, Tjeckien, Malta, Polen och Slovakien), livslångt lärande, yrkesinriktad utbildning och kompetens för arbetsmarknaden (Österrike, Cypern, Danmark, Estland, Spanien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien och Förenade kungariket) samt förskole- och skolutbildning eller jämlikhetsfrågor (Bulgarien, Tyskland och Estland).

På grundval av kommissionens bedömning och samrådet med medlemsstaterna och de europeiska organisationer som berörs bekräftar rådet och kommissionen att de fyra strategiska mål i Utbildning 2020 som fastställdes 2009 fortfarande är giltiga. 2009 års förteckning över prioriterade områden på medellång sikt ersätts med en ny förteckning som inriktas på att mobilisera den allmänna och yrkesinriktade utbildningen till stöd för tillväxt och sysselsättning (förteckningen finns i bilagan).

Kommissionen föreslår vidare en översyn av de arbetsformer inom Utbildning 2020 som fastställdes innan Europa 2020-strategin utformades och den europeiska planeringsterminen fastställdes. Utbildning 2020 bör anpassas bättre till Europa 2020-strategin. Den bör vara en mekanism som mobiliserar berörda parter inom Utbildning 2020, ökar deras medverkan och utnyttjar deras sakkunskap till stöd för Europa 2020-strategin utifrån information och uppgifter från relevanta europeiska organ och nätverk (15).

För att öka Utbildning 2020:s bidrag till Europa 2020-strategin skulle styrformerna för Utbildning 2020 och dess arbetsredskap kunna anpassas på följande sätt:

1.

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) skulle kunna ta upp allmän och yrkesinriktad utbildning i Europa 2020-strategin under både den europeiska och den nationella planeringsterminen. Rådet skulle kunna diskutera den årliga tillväxtöversikten och rapportera till Europeiska rådets möte i mars, granska gemensamma frågor på grundval av Europeiska rådets vägledning och dess praktiska omsättning i de nationella reformprogrammen samt diskutera uppföljningen av resultaten av den europeiska planeringsterminen.

2.

Tack vare Europa 2020-strategins integrerade karaktär finns det utrymme för att öka samarbetet mellan utbildningskommittén och kommittén för ekonomisk politik, sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. Samarbetet skulle säkerställa att arbetet med Utbildning 2020 kommer att vara till nytta för processen med Europa 2020-strategin, bl.a. när det gäller användning av indikatorer för övervakningen.

3.

Instrumentet för ömsesidigt lärande kunde användas bättre och kopplas närmare till Europa 2020-strategin. För det första skulle man kunna hålla en årlig ömsesidig granskning i september/oktober för att förbereda och lägga grunden till debatten i rådet, och denna skulle kunna anordnas i nära samarbete med rådets ordförandeskap. Detta multilaterala tillvägagångssätt skulle kunna inriktas på de viktigaste strategiska frågor som togs upp under den föregående europeiska planeringsterminen och som gav anledning att utfärda många rekommendationer till enskilda medlemsstater. För det andra skulle de medlemsstater som önskar kunna bjuda in experter från andra länder till en närmare diskussion om särskilda frågor i sina länder. Kommissionen skulle utnyttja relevanta finansieringsinstrument för att stödja denna verksamhet, inklusive genom stöd till medverkan av internationellt erkända experter.

4.

För att stärka kopplingen mellan Europa 2020-strategin och Utbildning 2020 skulle kommissionen kunna anordna årliga diskussionsmöten mellan berörda parter på utbildningsområdet. Detta nya utbildningsforum skulle i början av oktober kunna diskutera framstegen med moderniseringen av utbildningssystemen på grundval av diskussionerna om utbildningsfrågor inom den europeiska planeringsterminen.

5.

Rådet kommer att granska förteckningen över indikatorer på utbildningsområdet (16) för att säkerställa att de indikatorer som används inom Utbildning 2020 är förenliga med dess mål. Som ersättning för den befintliga lägesrapporten (17) kommer kommissionen varje höst att lägga fram en ny utbildningsöversikt med ett kortfattat dokument om framstegen i förhållande till referensvärdena och de viktigaste indikatorerna inom Utbildning 2020, inklusive huvudmålet för allmän och yrkesinriktad utbildning i Europa 2020-strategin. Detta dokument skulle vara till nytta för debatten i rådet.

Slutligen måste alla instrument utnyttjas för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och i Utbildning 2020, inklusive de nuvarande och kommande programmen på utbildningsområdet, strukturfonderna och Horisont 2020.

---

(1)  EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(2)  Dok. 18577/11 ADD 1 (SEK(2011) 1607 final) och dok. 18577/11 ADD 2 (SEK(2011) 1608 final).

(3)  Europeiska expertnätverket för utbildningsekonomi (EENEE), EENEE Policy Brief 1/2011: The Cost of Low Educational Achievement in the European Union.

(4)  EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.

(5)  Uppgifter från 2010: Eurostat (arbetskraftsundersökning).

(6)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 36.

(7)  Uppgifter från 2010: Eurostat (arbetskraftsundersökning). ISCED-nivåerna 5–6. För Tyskland ingår även ISCED 4 och för Österrike ISCED 4A.

(8)  EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.

(9)  Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, se http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc48_en.htm

(10)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(11)  KOM(2009) 329 slutlig.

(12)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.

(13)  http://www.cedefop.europa.eu/en/Files/3052_en.pdf

(14)  Dok. 5166/12 (KOM(2011) 933 slutlig).

(15)  Särskilt Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och Eurydice-nätverket.

(16)  EUT C 311, 21.12.2007, s. 13.

(17)  Senaste utgåva: SEK(2011) 526.

---

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/19

---

Eurons växelkurs (1)

7 mars 2012

2012/C 70/06

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3120
JPY	japansk yen	105,95
DKK	dansk krona	7,4345
GBP	pund sterling	0,83490
SEK	svensk krona	8,9240
CHF	schweizisk franc	1,2052
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,4480
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,871
HUF	ungersk forint	296,28
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6978
PLN	polsk zloty	4,1644
RON	rumänsk leu	4,3580
TRY	turkisk lira	2,3459
AUD	australisk dollar	1,2423
CAD	kanadensisk dollar	1,3140
HKD	Hongkongdollar	10,1858
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6043
SGD	singaporiansk dollar	1,6554
KRW	sydkoreansk won	1 476,91
ZAR	sydafrikansk rand	10,0432
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,2855
HRK	kroatisk kuna	7,5588
IDR	indonesisk rupiah	12 037,60
MYR	malaysisk ringgit	3,9714
PHP	filippinsk peso	56,370
RUB	rysk rubel	39,0299
THB	thailändsk baht	40,370
BRL	brasiliansk real	2,3209
MXN	mexikansk peso	17,0308
INR	indisk rupie	66,1310

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/20

---

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2012/C 70/07

Statligt stöd nr.: SA.34153 (11/XA)

Medlemsstat: Tyskland

Region: Baden-Wuerttemberg

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: BW Gewährung von Beihilfen und sonstigen Leistungen durch die Tierseuchenkasse Baden-Württemberg

Rättslig grund:

—	§ 71 Tierseuchengesetz der Bundesrepublik Deutschland

—	§§ 8 und 9 Ausführungsgesetz zum Tierseuchengesetz des Landes Baden-Württemberg

—	Leistungssatzung und Leistungsverzeichnis der Tierseuchenkasse Baden-Württemberg

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 3,80 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 28 februari 2012–31 december 2013

Stödets syfte: Djursjukdomar (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Husdjursskötsel

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Tierseuchenkasse Baden-Württemberg

Anstalt des öffentlichen Rechts

Hohenzollernstraße 10

70178 Stuttgart

DEUTSCHLAND

Webbplats:

http://www.tsk-bw.de/download/Documents/Leistungssatzung_2012.pdf

http://www.tsk-bw.de/download/Documents/TSG.pdf

http://www.tsk-bw.de/download/Documents/Ausfuehrung.pdf

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.34241 (12/XA)

Medlemsstat: Italien

Region: Friuli-Venezia Giulia

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Regolamento per la concessione di indennizzi a favore delle aziende agricole per le perdite causate dal cancro batterico dell''actinidia (pseudomonas syringae pv. actinidiae)

Rättslig grund: Legge regionale n. 22/2002 «istituzione del fondo regionale per la gestione delle emergenze in agricoltura» — articolo 1, comma 2.

Delibera di Giunta regionale n. 2456 del 12 dicembre 2011«regolamento per la concessione dii indennizzi a favore delle aziende agricole operanti nella regione per le perdite causate dal cancro batterico dell'actinidia (pseudomonas syringae pv. actinidiae) nell'ambito del programma dell'ersa di pervenzione, controllo ed eradicazione della malattia. approvazione»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget: 0,22 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 2 mars 2012–31 december 2013

Stödets syfte: Växtsjukdomar och skadedjursangrepp (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione autonoma Friuli Venezia Giulia

Direzione centrale risorse rurali, agroalimentari e forestali

Servizio investimenti aziendali e sviluppo agricolo

Via Sabbadini 31

33100 Udine UD

ITALIA

Webbplats: http://www.regione.fvg.it/asp/delibereInternet/asp/internet/layout2008_2.asp?pag=1&num=2456&tx_dataDel=&key=&uf=&btnCerca=vai

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.34336 (12/XA)

Medlemsstat: Spanien

Region: Comunidad Valenciana

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Indemnizaciones por destrucción de material vegetal afectado por Erwinia amylovora (Burril) Winslow et al.

Rättslig grund: Borrador de Orden de la Conselleria de Agricultura, Pesca, Alimentación y Agua, por la que se aprueban las bases de las ayudas indemnizatorias para la erradicación y el control de la bacteria de cuarentena Erwinia amylovora (Burril) Winslow et al., responsable de la enfermedad conocida como fuego bacteriano de las rosáceas.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 0,30 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 2 mars 2012–31 december 2013

Stödets syfte: Växtsjukdomar och skadedjursangrepp (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, skogsbruk och fiske

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Conselleria de Agricultura, Pesca, Alimentación y Agua

Calle Amadeo de Saboya, 2

46010 Valencia

ESPAÑA

Webbplats: http://www.agricultura.gva.es/web/c/document_library/get_file?uuid=c79e73f6-0500-437a-a559-05c92e90c2d3&groupId=16

Övriga upplysningar: —

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/22

---

Meddelande från ministern för ekonomi, jordbruk och innovation i Konungariket Nederländerna i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

2012/C 70/08

Ministern för ekonomi, jordbruk och innovation meddelar härmed att en ansökan om tillstånd för prospektering efter kolväten har inkommit för området Opmeer.

Det område som ansökan gäller ligger i provinsen Noord-Holland och avgränsas av de räta linjerna mellan punktparen A–B, B–C, C–D, D–E, E–F, F–G, G–H, H–I, I–J, J–K, K–L, L–M, M–N och A–N.

Följande koordinater gäller för de angivna punkterna:

Punkt	X	Y
A	118790,00	538390,00
B	120800,00	535000,00
C	123450,00	532000,00
D	126950,00	527300,00
E	130100,00	525000,00
F	132150,00	522600,00
G	134660,00	516000,00
H	131559,50	516071,20
I	130528,33	512343,19
J	126275,00	515000,00
K	120000,00	518150,00
L	118750,00	520000,00
M	117585,00	522850,00
N	115000,00	525260,00

Punkternas läge uttrycks som geografiska koordinater enligt systemet Rijks Driehoeksmeting (RD).

Baserat på denna avgränsning är ytan 229,0 km2.

Med hänvisning till ovannämnda direktiv och artikel 15 i lagen om gruvdrift (Mijnbouwwet, Staatsblad nr 2002/542) uppmanar ministern för ekonomiska frågor, jordbruk och innovation härmed alla intressenter att inkomma med konkurrerande ansökningar om tillstånd för prospektering efter kolväten i det område som begränsas av ovannämnda punkter och koordinater.

Behörig myndighet för utfärdande av tillstånd är Ministeriet för ekonomi, jordbruk och innovation. De kriterier, villkor och krav som anges i artiklarna 5.1, 5.2 och 6.2 i ovannämnda direktiv har införts i lagen om gruvdrift (Mijnbouwwet, Staatsblad nr 542/2002).

Ansökningarna kan lämnas in under 13 veckor efter det att detta meddelande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ansökningarna ska skickas till följande adress:

De minister van Economische Zaken, Landbouw en Innovatie

ter attentie van de heer P. Jongerius, directie Energiemarkt

ALP A/562

Bezuidenhoutseweg 30

Postbus 20101

2500 EC Den Haag

NEDERLAND

Ansökningar som inkommer efter det att denna tidsfrist har löpt ut kommer inte att beaktas.

Ett beslut om de inkomna ansökningarna kommer att fattas senast 12 månader efter det att tidsfristen har löpt ut.

Närmare upplysningar kan erhållas av E. J. Hoppel, tfn: +31 703797762.

---

8.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/24

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6439 – AGRANA/RWA/JV)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 70/09

1.

Kommissionen mottog den 29 februari 2012 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen AGRANA Beteiligungs-Aktiengesellschaft (AGRANA, Österrike) och RWA Raiffeisen Ware Austria Aktiengesellschaft (RWA, Österrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag (JV, Österrike) som kommer att förena deras respektive dotterbolag AGRANA Juice och Ybbstaler.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — AGRANA: Socker, stärkelse och frukt, — RWA: Jordbruksprodukter, teknisk utrustning, energi, byggnadsmateriel, byggnads- och trädgårdstjänster, — JV: Produktion och marknadsföring av fruktjuicekoncentrat, ej koncentratbaserade fruktjuicer, fruktpuréer, fruktaromer, fruktsötma, juiceföreningar och relaterade produkter.

3.	Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6439 – AGRANA/RWA/JV, till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

---