18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 48/2

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI)

2012/C 48/02

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 16,

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet för sådana uppgifter (1),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (2),

med beaktande av begäran om yttrande i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001,

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

1. INLEDNING

1.1 Samråd med Europeiska datatillsynsmannen

Den 29 augusti 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (nedan kallat förslaget eller förslaget till förordning) om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI) (3). Förslaget skickades samma dag till Europeiska datatillsynsmannen för samråd.

Innan förslaget antogs gavs Europeiska datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella kommentarer om förslaget, och innan dess om kommissionens meddelande ”Bättre styrning av den inre marknaden genom utökat administrativt samarbete: En strategi för att utvidga och utveckla informationssystemet för den inre marknaden (IMI) (nedan kallat meddelandet om IMI-strategin) (4)”, vilket föregick förslaget. Många av dessa kommentarer har beaktats i förslaget, och dataskyddsgarantierna i förslaget har förstärks till följd härav.

3.	Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att kommissionen rådfrågade honom och att en hänvisning till detta yttrande ingår i inledningen till förslaget.

1.2 Förslagets mål och omfattning

IMI är ett IT-verktyg med vilket behöriga myndigheter i medlemsstaterna kan utbyta information med varandra när de tillämpar lagstiftningen om den inre marknaden. IMI gör det möjligt för nationella, regionala och lokala myndigheter i EU-medlemsstaterna att kommunicera snabbt och enkelt med motsvarande myndigheter i andra länder i Europa. Här ingår också behandling av relevanta personuppgifter, inbegripet känsliga uppgifter.

IMI utformades först som ett kommunikationsverktyg för utbyte mellan två parter enligt direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (5) och tjänstedirektivet (6). IMI hjälper användarna att hitta rätt myndighet att kontakta i ett annat land och kommunicera med denna genom förhandsöversatta standardfrågor och standardsvar (7).

6.	IMI är emellertid utformat som ett flexibelt horisontellt system som kan stödja många områden av lagstiftningen om den inre marknaden. Det är tänkt att användningen successivt ska ökas och stödja ytterligare rättsliga områden i framtiden.

En utvidgning av funktionerna i IMI planeras också. Förutom utbyte av uppgifter mellan två parter finns det också andra funktioner som planeras eller redan har införts, såsom ”anmälningsförfaranden, varningsmekanismer, arrangemang för ömsesidigt bistånd och problemlösning” (8) liksom ”arkivering av uppgifter som framtida referens för IMI-aktörer” (9). I många, men inte i alla dessa funktioner kan också behandlingen av personuppgifter ingå.

8.	Enligt förslaget ska en tydlig rättslig grund och ett omfattande ramverk för uppgiftsskydd för IMI tillhandahållas.

1.3 Bakgrund till förslaget: ett stegvist tillvägagångssätt för att införa ett omfattande ramverk för uppgiftsskydd för IMI

Under våren 2007 begärde kommissionen ett yttrande från arbetsgruppen för skydd av uppgifter (nedan kallad artikel 29-gruppen) för att undersöka hur IMI påverkar uppgiftsskyddet. Artikel 29-gruppen avgav sitt yttrande den 20 september 2007 (10). I yttrandet rekommenderades kommissionen att tillhandahålla en tydligare rättslig grund och särskilda riktlinjer för uppgiftsskydd vid utbyte av uppgifter inom IMI. Europeiska datatillsynsmannen deltog aktivt i arbetet i undergruppen för IMI och stödde slutsatserna i artikel 29-gruppens yttrande.

10.

Europeiska datatillsynsmannen gav även fortsättningsvis ytterligare vägledning åt kommissionen om hur ett mer omfattande ramverk för uppgiftsskyddet för IMI skulle säkerställas steg för steg (11). Inom ramen för detta samarbete och sedan Europeiska datatillsynsmannens yttrande om genomförandet av IMI (12) avgavs den 22 februari 2008 har denne konsekvent påpekat behovet av ett nytt rättsinstrument som antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att inrätta ett mer omfattande ramverk för uppgiftsskyddet för IMI och skapa rättssäkerhet. Förslaget till ett sådant rättsinstrument har nu framlagts (13).

2. ANALYS AV FÖRSLAGET

2.1 Europeiska datatillsynsmannens allmänna omdöme om förslaget och om de centrala utmaningar som gäller för IMI

11.

Europeiska datatillsynsmannens allmänna omdöme om IMI är positivt. Europeiska datatillsynsmannen stöder kommissionens syften med att inrätta ett elektroniskt system för informationsutbyte och reglera dess dataskyddsaspekter. Ett sådant rationaliserat system kan inte bara effektivisera samarbetet utan också hjälpa till att säkerställa överensstämmelse med tillämplig dataskyddslagstiftning. Detta är möjligt genom att systemet tillhandahåller en tydlig ram för vilken typ av information som kan utbytas med vem och på vilka villkor.

12.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också att kommissionen föreslår ett horisontellt rättsinstrument för IMI i form av rådets och parlamentets förordning. Han välkomnar att de viktigaste uppgiftsskyddsfrågorna för IMI i stor utsträckning belyses i förslaget. Hans synpunkter ska läsas mot denna positiva bakgrund.

13.

Europeiska datatillsynsmannen betonar icke desto mindre att införandet av ett enda centraliserat elektroniskt system för många områden av det administrativa samarbetet ger upphov till risker. Den viktigaste av dessa är att fler uppgifter kan lämnas ut mer allmänt än vad som är strikt nödvändigt för ett effektivt samarbete och att uppgifter, däribland potentiellt föråldrade och felaktiga, kan kvarstå i systemet längre än nödvändigt. Säkerheten hos en databas som är åtkomlig för 27 medlemsstater är också en känslig fråga, eftersom hela systemet bara är lika säkert som den svagaste länken i nätet.

Väsentliga utmaningar

14.

Beträffande det rättsliga ramverk för IMI som ska inrättas genom den föreslagna förordningen vill Europeiska datatillsynsmannen rikta uppmärksamheten på två centrala utmaningar:

—	behovet av att säkerställa enhetlighet samtidigt som mångfalden respekteras, och

—	behovet av att väga flexibilitet mot rättssäkerhet.

15.	Dessa väsentliga utmaningar är viktiga referenspunkter, och de bestämmer till stor del Europeiska datatillsynsmannens inställning i detta yttrande.

Enhetlighet samtidigt som mångfald respekteras

16.

För det första är IMI ett system som används i 27 medlemsstater. Med den nuvarande nivån i fråga om harmonisering av den europeiska lagstiftningen finns det avsevärda skillnader mellan de nationella administrativa förfarandena och mellan de nationella bestämmelserna om uppgiftsskydd. IMI måste utformas på ett sådant sätt att användarna i var och en av dessa 27 medlemsstater kan följa sina nationella lagar, inbegripet bestämmelser om uppgiftsskydd, när de utbyter personuppgifter via IMI. Samtidigt måste de registrerade också försäkras om att deras uppgifter skyddas konsekvent, oberoende av att uppgifterna överförs via IMI till en annan medlemsstat. Att iaktta enhetlighet samtidigt som mångfalden respekteras är en viktig utmaning när både den tekniska och den rättsliga infrastrukturen för IMI utformas. Onödig komplexitet och uppsplittring bör undvikas. Uppgiftsbehandlingen inom IMI måste vara transparent, och ansvaret för att fatta beslut om utformningen av systemet, det dagliga underhållet och användningen av systemet, och även övervakningen av det, måste vara tydligt fördelat.

Avvägning mellan flexibilitet och rättssäkerhet

17.

För det andra är IMI, till skillnad från andra storskaliga IT-system som Schengens informationssystem, informationssystemet för viseringar, tullinformationssystemet och Eurodac, vilka alla är inriktade på samarbete inom särskilda, klart definierade områden, ett horisontellt verktyg för informationsutbyte som kan användas för att underlätta informationsutbytet inom många olika politikområden. Avsikten är också att IMI:s tillämpningsområde stegvis ska utökas till ytterligare politikområden, och funktionerna kan också komma att innefatta hittills inte angivna typer av administrativt samarbete. Dessa utmärkande drag hos IMI gör det svårare att klart definiera systemets funktioner och det utbyte av uppgifter som kan äga rum i systemet. Det är därför också en större utmaning att klart definiera lämpliga säkerhetsåtgärder för uppgiftsskydd.

18.

Europeiska datatillsynsmannen medger att det behövs flexibilitet och tar notis om kommissionens önskan att göra förordningen ”framtidssäker”. Detta får emellertid inte leda till bristande tydlighet eller rättssäkerhet i fråga om systemets funktioner och de säkerhetsåtgärder för uppgiftsskydd som ska införas. Förslaget bör därför alltid när det är möjligt göras mer specifikt, och inte bara vara en upprepning av de viktigaste principerna för uppgiftsskydd som anges i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 (14).

2.2 IMI:s tillämpningsområde och dess förväntade utvidgning (artiklarna 3 och 4)

2.2.1 Inledning

19.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar förslagets tydliga definition av IMI:s nuvarande tillämpningsområde, med bilaga I där den tillämpliga unionsrätt enligt vilken uppgifter kan utbytas anges. Här ingår samarbete enligt de särskilda bestämmelserna i direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och direktivet om tillämpningen av patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (15).

20.	Eftersom det förväntas att tillämpningsområdet för IMI kommer att utvidgas anges potentiella områden för utvidgning i bilaga II. Punkter i bilaga II kan flyttas till bilaga I genom en delegerad akt som antas av kommissionen efter en konsekvensbedömning (16).

21.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar denna metod eftersom den i) tydligt avgränsar IMI:s tillämpningsområde och ii) säkerställer insyn och iii) samtidigt ger flexibilitet i de fall då IMI används för ytterligare informationsutbyte i framtiden. Den säkerställer också att inget informationsutbyte kan genomföras genom IMI i) utan att det finns en lämplig rättslig grund i särskild lagstiftning om den inre marknaden som tillåter eller föreskriver informationsutbyte (17) och ii) utan att en hänvisning till denna rättsliga grund införs i bilaga I till förordningen.

22.	I detta sammanhang råder det fortfarande osäkerhet beträffande IMI:s tillämpningsområde när det gäller de politikområden som IMI kan utvidgas till och beträffande de funktioner som ingår eller kan ingå i IMI.

23.

För det första kan det inte uteslutas att IMI:s tillämpningsområde kan utvidgas mer än till att omfatta de politikområden som anges i bilagorna I och II. Detta kan inträffa om användningen av IMI för vissa typer av informationsutbyte inte föreskrivs av kommissionen i en delegerad akt utan i en akt som har antagits av parlamentet och rådet i ett fall där detta inte förutsetts i bilaga II (18).

24.

För det andra, medan en utvidgning av tillämpningsområdet till nya politikområden i vissa fall bara kräver en liten eller ingen ändring av systemets befintliga funktioner (19), kan andra utvidgningar kräva nya och annorlunda funktioner eller viktiga ändringar i befintliga funktioner:

—

Även om det i förslaget hänvisas till olika befintliga eller planerade funktioner är hänvisningarna ofta inte tillräckligt tydliga eller tillräckligt preciserade. Detta gäller i varierande grad för hänvisningar till varningar, externa aktörer, arkivering, arrangemang för ömsesidigt bistånd och problemlösning (20). Ordet ”varning”, som avser en befintlig central funktion, nämns till exempel bara en enda gång, i skäl 10.

—	Enligt förslaget till förordning är det möjligt att anta nya typer av funktioner som inte alls nämns i förslaget.

—

IMI har hittills beskrivits som ett IT-verktyg för informationsutbyte, med andra ord ett kommunikationsverktyg (se till exempel artikel 3 i förslaget). Vissa av de funktioner som anges i förslaget, inbegripet funktionen ”arkivering av information” tycks emellertid sträcka sig längre. Den föreslagna förlängningen av arkiveringstiden till fem år tyder också på en förskjutning i riktning mot en ”databas”. En sådan utveckling skulle förändra IMI:s karaktär i grunden (21).

2.2.2 Rekommendationer

25.

För att ta itu med dessa osäkra punkter rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen ett tvådelat tillvägagångssätt. Han föreslår för det första att funktioner som redan kan förutses ska klarläggas och tas upp mer specifikt, och för det andra att lämpliga förfarandemässiga skyddsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att uppgiftsskyddet också noga övervägs under den framtida utvecklingen av IMI.

Klarläggande av funktioner som redan är tillgängliga eller förutsebara (t.ex utbyte mellan två parter, varningar, arkivering, problemlösning och externa aktörer)

26.	Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att förordningen görs mera specifik när det gäller funktioner där dessa redan är kända, som i fråga om det informationsutbyte som anges i bilagorna I och II.

27.	Mer specifika och tydliga åtgärder skulle till exempel kunna anges för integreringen av Solvit (22) i IMI (bestämmelser för ”externa aktörer” och ”problemlösning”) och för adresskatalogerna med yrkesverksamma och tillhandahållare av tjänster (bestämmelser om ”arkivering”).

28.

Ytterligare klarlägganden bör också göras beträffande ”varningar”, vilka redan används enligt tjänstedirektivet och också kan införas inom ytterligare politikområden. I synnerhet bör ”varning” som funktion definieras tydligare i artikel 5 (tillsammans med andra funktioner, som informationsutbyte mellan två parter och arkivering). Tillträdesrättigheter och lagringstider för varningar bör också klarläggas (23).

Förfarandemässiga skyddsåtgärder (konsekvensbedömning av uppgiftsskydd och samråd med datatillsynsmyndigheter)

29.

Om avsikten är att förordningen ska vara ”framtidssäker” i fråga om ytterligare funktioner som kan bli nödvändiga på längre sikt och att således ytterligare funktioner ska tillåtas som ännu inte är definierade i förordningen bör detta åtföljas av lämpliga förfarandemässiga skyddsåtgärder för att säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att införa de nödvändiga åtgärderna för uppgiftsskydd innan den nya funktionen tas i bruk. Detsamma bör gälla för utvidgningar till nya politikområden där detta påverkar uppgiftsskyddet.

30.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar en tydlig mekanism som säkerställer att uppgiftsskyddsfrågor noga utvärderas före varje utvidgning av funktionerna eller utsträckning till nya politikområden och att ytterligare skyddsåtgärder eller tekniska åtgärder införs i IMI:s arkitektur om det är nödvändigt. I synnerhet

—

bör den konsekvensbedömning som anges på sidan 7 i motiveringen krävas speciellt i själva förordningen och även innefatta konsekvensbedömning av uppgiftsskydd som ska inriktas speciellt på vilka eventuella ändringar i utformningen av IMI som är nödvändiga för att säkerställa att förordningen fortsättningsvis innehåller lämpliga åtgärder för uppgiftsskydd som också omfattar de nya politikområdena och/eller funktionerna,

—	bör det specifikt anges i förordningen att samråd med Europeiska datatillsynsmannen och nationella datatillsynsmyndigheter krävs före varje utvidgning av IMI. Samrådet kan äga rum genom mekanismen för samordnad övervakning i artikel 20.

31.

Dessa förfarandemässiga skyddsåtgärder (konsekvensbedömning av uppgiftsskydd och samråd) bör gälla både för utvidgning genom en delegerad akt från kommissionen (flyttning av en post från bilaga II till bilaga I) och genom parlamentets och rådets förordning med införande av en post som ännu inte har angetts i bilaga II.

32.

Slutligen rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att man i förordningen klarlägger huruvida tillämpningsområdet för de delegerade akter som kommissionen kommer att få befogenheter att anta enligt artikel 23 ska innefatta andra punkter utöver flyttning av poster från bilaga II till bilaga I: Om det är möjligt bör kommissionen ges befogenheter i förordningen att anta speciella genomförandeakter eller delegerade akter för att närmare definiera ytterligare funktioner i systemet eller ta upp uppgiftsskyddsfrågor som kan uppkomma i framtiden.

2.3 Roller, behörighet och ansvarsområden (artiklarna 7–9)

33.	Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att ett helt kapitel (kapitel II) ägnas åt att klarlägga de funktioner och ansvarsområden som de olika aktörer som är involverade i IMI har. Bestämmelserna skulle kunna stärkas ytterligare enligt följande.

34.

I artikel 9 beskrivs de ansvarsområden som följer av kommissionens roll som kontrollerande institution. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar dessutom att ytterligare en bestämmelse införs med uppgift om kommissionens roll för att säkerställa att systemet är utformat med tillämpning av principerna om ”inbyggt integritetsskydd” och dess roll som samordnare när det gäller uppgiftsskyddsfrågor.

35.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att det i IMI-samordnarnas uppgifter som anges i artikel 7 nu särskilt ingår samordningsuppgifter i fråga om uppgiftsskydd, inbegripet att fungera som kontaktperson för kommissionen. Han rekommenderar att det dessutom klargörs att kontakter med de nationella datatillsynsmyndigheterna också ingår i dessa samordningsuppgifter.

2.4 Tillträdesrättigheter (artikel 10)

36.	I artikel 10 anges skyddsåtgärder i samband med tillträdesrättigheter. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att dessa bestämmelser har stärkts avsevärt efter det att han lämnat synpunkter.

37.

Med tanke på IMI:s horisontella och expansiva karaktär är det viktigt att säkerställa att systemet garanterar att ”kinesiska murar” tillämpas som begränsar den information som behandlas inom ett politikområde till enbart detta politikområde. Användarna av IMI bör i) bara få tillgång till information under förutsättning att informationen behövs, och ii) informationen ska begränsas till ett enda politikområde.

38.

Om det är oundvikligt att en användare av IMI får rätt att få tillgång till information för flera politikområden (vilket kan vara fallet till exempel i lokal förvaltning) ska systemet åtminstone inte tillåta att information som kommer från olika politikområden slås samman. Undantag bör om det är nödvändigt anges i genomförandebestämmelser eller i en unionsrättsakt med strikt iakttagande av principen om ändamålsbegränsning.

39.	Dessa principer anges nu i förordningstexten, men de kan stärkas och operationaliseras ytterligare.

40.

När det gäller kommissionens tillträdesrättigheter välkomnar Europeiska datatillsynsmannen att det i förslagets artiklar 9.2, 9.4 och 10.6 sammantagna anges att kommissionen inte ska ha tillgång till de personuppgifter som utbyts mellan medlemsstater utom i de fall där kommissionen anges som deltagare i ett förfarande för administrativt samarbete.

41.

Externa aktörers tillträdesrättigheter och tillträdesrätt till varningar bör också specificeras ytterligare (24). Beträffande varningar rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att det i förordningen föreskrivs att varningar inte som standard ska skickas till alla behöriga myndigheter i fråga i alla medlemsstater, utan bara till dem som är berörda, under förutsättning att informationen behövs. Detta utesluter inte att varningar skickas till alla medlemsstater i speciella fall eller inom speciella politikområden om alla är berörda. Likaledes är en bedömning från fall till fall nödvändig för att avgöra huruvida kommissionen ska ha tillgång till varningar.

2.5 Bevarande av personuppgifter (artiklarna 13 och 14)

2.5.1 Inledning

42.

Genom artikel 13 i förslaget förlängs lagringstiden för uppgifter i IMI från för närvarande sex månader (räknat från det att ärendet avslutats) till fem år, varvid uppgifterna ”blockeras” efter 18 månader. Under den period då uppgifterna ”blockeras” är de bara tillgängliga efter ett speciellt förfarande för inhämtning som bara kan inledas på begäran av den registrerade personen eller om uppgifterna behövs ”för att bevisa att informationsutbyte förekommit genom IMI”.

43.

I själva verket lagras uppgifterna i IMI således under tre olika perioder:

—	från det att de lämnats och till dess att ärendet avslutats,

—	från det att ärendet avslutats för en period om 18 månader (25),

—	i blockerad form i ytterligare tre år och sex månader från det att de 18 månaderna har löpt ut (med andra ord tills det har gått fem år sedan ärendet avslutades).

44.

Utöver dessa allmänna regler är enligt artikel 13.2 ”arkivering av uppgifter” tillåten så länge som det krävs för detta ändamål, med medgivande från den registrerade eller när ”det är nödvändigt för att efterleva en unionsakt”. I artikel 14 föreskrivs vidare en liknande blockeringsmekanism för bevarande av personuppgifter som gäller IMI-användare i fem år efter det att de upphört att vara IMI-användare.

45.	Det finns inga andra speciella bestämmelser. Därför är förmodligen de allmänna reglerna avsedda att tillämpas inte bara på utbyte mellan två parter utan också på varningar, problemlösning (som i Solvit (26)) och på alla andra funktioner där personuppgifter behandlas.

46.

Mot bakgrund av artikel 6.1 e i direktiv 95/46/EG och artikel 4.1 e i förordning (EG) nr 45/2001, vilka båda kräver att personuppgifter inte lagras under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka de samlades in eller för vilka de senare behandlas, ställer sig Europeiska datatillsynsmannen tveksam i flera avseenden när det gäller lagringstiderna.

2.5.2 Från överföring till avslutning av ärendet: behovet av avslutning av ärendet i rätt tid

47.

När det gäller den första perioden, från överföringen av information och till dess att ärendet avslutas, ställer sig Europeiska datatillsynsmannen tveksam eftersom det finns risk för att vissa ärenden kanske aldrig avslutas eller avslutas efter orimligt lång tid. Det kan leda till att vissa personuppgifter finns kvar längre i databasen än som är nödvändigt eller till och med för obestämd tid.

48.

Europeiska datatillsynsmannen inser att kommissionen har gjort framsteg på det praktiska planet för att minska eftersläpningen i IMI, och det finns ett system för utbyte mellan två parter för att kontrollera att ärenden avslutas i rätt tid och för att påminna dem som ligger efter. Dessutom gör en ny ändring i systemets funktioner enligt principerna om ”inbyggt integritetsskydd” det möjligt att med en enda knapptryckning acceptera ett svar och samtidigt avsluta ärendet. Tidigare har det krävts två olika steg för detta, vilket kan ha varit orsaken till en del av de vilande fall som har stannat kvar i systemet.

49.	Europeiska datatillsynsmannen välkomnar dessa insatser på det praktiska planet. Han rekommenderar emellertid att det i själva förordningstexten ges garantier för att ärendena avslutas i rätt tid i IMI och att vilande ärenden (ärenden utan aktivitet på senare tid) tas bort ur databasen.

2.5.3 Från avslutning av ärendet till 18 månader: är en förlängning av sexmånadersperioden befogad?

50.

Europeiska datatillsynsmannen uppmanar parterna att på nytt överväga huruvida det är tillräckligt befogat att förlänga den nuvarande sexmånadersperioden till 18 månader efter det att ärendet har avslutats och, om så är fallet, huruvida detta gäller bara för informationsutbyte mellan två parter eller också för andra typer av funktioner. IMI har nu funnits i flera år, och de praktiska erfarenheter som gjorts i detta avseende bör utnyttjas.

51.

Om IMI fortsätter att vara ett verktyg för informationsutbyte (till skillnad från ett system för ärendehantering, en databas eller ett arkiveringssystem) och dessutom förutsatt att de behöriga myndigheterna ges verktyg för att från systemet hämta den information som de har tagit emot (antingen på elektronisk väg eller i pappersform, och åtminstone på ett sådant sätt att de kan använda den hämtade informationen som bevis (27)) tycks det inte finnas något större behov av att överhuvudtaget bevara uppgifterna i IMI efter det att ärendet har avslutats.

52.

Vid utbyte av information mellan två parter kan det finnas behov av att ställa uppföljningsfrågor också efter det att ett svar har mottagits, och ett ärende således har avslutats, vilket kan motivera en (rimligt kort) lagringsperiod efter det att ärendet har avslutats. Den nuvarande sexmånadersperioden verkar vid första anblicken vara tillräckligt väl tilltagen för detta ändamål.

2.5.4 Från 18 månader till fem år: ”blockerade” uppgifter

53.	Europeiska datatillsynsmannen anser att kommissionen inte heller har lämnat någon tillräcklig motivering till att det skulle vara nödvändigt och proportionerligt att lagra ”blockerade uppgifter” i upp till fem år.

54.

I motiveringen på sidan 8 hänvisas det till domstolens dom i målet Rijkeboer (28). Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att kommissionen på nytt överväger hur detta ärende påverkar lagring av uppgifter i IMI. Han anser att domen i målet Rijkeboer inte medför att IMI måste konfigureras för att lagra uppgifter i fem år efter det att ärendet har avslutats.

55.

Europeiska datatillsynsmannen anser inte att en hänvisning till domen i målet Rijkeboer eller till registrerades rätt att få tillgång till sina uppgifter är en tillräcklig och lämplig motivering för att lagra uppgifter i IMI i fem år efter det att ärendet har avslutats. Att lagra enbart ”loggdata” (exakt definierade för att utesluta allt innehåll, bland annat bilagor och känsliga uppgifter) kan vara ett mindre inkräktande alternativ, vilket kanske förtjänar att övervägas ytterligare. På detta stadium är Europeiska datatillsynsmannen emellertid inte övertygad om att ens detta skulle vara vare sig nödvändigt eller proportionerligt.

56.

Dessutom är oklarheten om vem som ska få tillgång till de ”blockerade uppgifterna” och för vilket syfte också problematisk. Att bara hänvisa till användning ”när det gäller bevis på informationsutbyte” (som i artikel 13.3) är inte tillräckligt. Om man behåller bestämmelsen om ”blockering” bör det i vart fall bättre anges vem som kan be om bevis på informationsutbyte och i vilket sammanhang. Skulle andra ha rätt att begära tillträde, förutom den registrerade personen? Om så var fallet, skulle det bara vara de behöriga myndigheterna, och bara för att bevisa att ett speciellt informationsutbyte med speciellt innehåll har ägt rum (om ett sådant utbyte har bestridits av de behöriga myndigheter som skickade eller tog emot meddelandet)? Förutses annan möjlig användning ”för att bevisa att ett informationsutbyte har ägt rum” (29)?

2.5.5 Varningar

57.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att det görs en tydligare åtskillnad mellan varningar och arkivering av information. Det är en sak att använda en varning som kommunikationsverktyg för att varna behöriga myndigheter om en speciell förseelse eller misstanke och en helt annan sak att lagra varningen i en databas under en lång eller till och med obestämd tid. Lagring av varningsinformation skulle leda till ytterligare betänkligheter och kräva särskilda regler och ytterligare skyddsåtgärder.

58.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar därför att det i förordningen föreskrivs som en generell regel i) att sex månaders lagring ska gälla för varningar om inget annat anges i vertikal lagstiftning och förutsatt att det finns andra tillräckliga skyddsmekanismer och, vilket är viktigt, ii) att denna period ska räknas från det att varningen skickas ut.

59.

Som alternativ rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att detaljerade skyddsåtgärder anges speciellt i förslaget till förordning när det gäller varningar. Europeiska datatillsynsmannen är beredd att bistå kommissionen och lagstiftarna med ytterligare råd i detta avseende, om detta andra tillvägagångssätt tillämpas.

2.6 Specialkategorier av uppgifter (artikel 15)

60.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar den åtskillnad som görs mellan sådana personuppgifter som anges i artikel 8.1 i direktiv 95/46/EG och sådana som nämns i artikel 8.5. Han välkomnar också att det i förordningen tydligt anges att hantering av specialkategorier av uppgifter endast ska tillåtas med hänvisning till ett särskilt skäl som anges i artikel 8 i direktiv 95/46/EG.

61.

I detta hänseende förstår Europeiska datatillsynsmannen att IMI kommer att hantera en avsevärd mängd känsliga uppgifter som omfattas av artikel 8.2 i direktiv 95/46/EG. Från första början, när IMI först togs i bruk för att stödja det administrativa samarbetet enligt tjänstedirektivet och direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, utformades det faktiskt för att hantera sådana uppgifter, särskilt uppgifter i samband med protokoll över brott och administrativa förseelser som kan påverka en yrkesutövares eller tjänsteleverantörs rätt att utföra arbete/tjänster i en annan medlemsstat.

62.

Dessutom ska förmodligen en avsevärd mängd känsliga uppgifter som omfattas av artikel 8.1 (huvudsakligen hälsorelaterade uppgifter) hanteras i IMI när IMI utvidgas till att innefatta en modul för Solvit (30). Slutligen kan det inte uteslutas att ytterligare känsliga uppgifter i framtiden också kan samlas in genom IMI på ad hoc-basis eller systematiskt.

2.7 Säkerhet (artikel 16 och skäl 16)

63.	Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att det i artikel 16 särskilt anges att kommissionen är skyldig att följa sina egna interna bestämmelser som den har antagit enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 45/2001 och att anta en säkerhetsplan för IMI och hålla denna uppdaterad.

64.	För att ytterligare stärka dessa bestämmelser rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att förordningen ska kräva en riskbedömning och en översyn av säkerhetsplanen varje gång IMI ska utvidgas till ett nytt politikområde och innan en ny funktion som påverkar personuppgifter läggs till (31).

65.

Europeiska datatillsynsmannen har dessutom också konstaterat att endast kommissionens skyldigheter och Europeiska datatillsynsmannens roll som övervakare anges i artikel 16 och skäl 16. Detta kan vara missvisande. Det är visserligen sant att kommissionen är systemoperatör och som sådan har ansvar för en övervägande del av upprätthållandet av säkerheten i IMI, men de behöriga myndigheterna har också skyldigheter som i sin tur övervakas av nationella datatillsynsmyndigheter. I artikel 16 och skäl 16 bör därför också de skyldigheter beträffande säkerhet som gäller för resten av aktörerna inom IMI enligt direktiv 95/46/EG och för de nationella datatillsynsmyndigheternas tillsynsbefogenheter anges.

2.8 Information till de registrerade samt insyn (artikel 17)

2.8.1 Information som lämnas i medlemsstater

66.

Beträffande artikel 17.1 rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen mer specifika bestämmelser i förordningen för att säkerställa att de registrerade ges fullständig information om sina uppgifter i IMI. Med tanke på att IMI används av många behöriga myndigheter, inbegripet många små lokala förvaltningar utan tillräckliga resurser, rekommenderas det eftertryckligen att lämnandet av meddelanden samordnas på nationell nivå.

2.8.2 Information som lämnas av kommissionen

67.

Enligt artikel 17.2 a ska kommissionen lämna ett integritetsmeddelande beträffande sina egen behandling av uppgifter enligt artiklarna 10 och 11 i förordning (EG) nr 45/2001. Dessutom ska kommissionen enligt artikel 17.2 b också lämna information om ”dataskyddsaspekterna i samband med förfaranden för administrativt samarbete i IMI, enligt artikel 12”. Slutligen ska kommissionen enligt artikel 17.2 c lämna information om ”undantag från eller begränsningar av de registrerades rättigheter, enligt artikel 19”.

68.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar dessa bestämmelser som bidrar till insyn i uppgiftsbehandlingen inom IMI. Såsom konstaterats i avsnitt 2.1 ovan har det avgörande betydelse att enhetlighet säkerställs i fråga om användningen av systemet, de skyddsåtgärder som tillämpas och den information som lämnas till de registrerade (32).

69.

Bestämmelserna i artikel 17.2 bör ändå stärkas ytterligare. Kommissionen i dess egenskap av systemoperatör har bäst förutsättningar för att inta en proaktiv hållning när en första ”del” av meddelanden om skydd av personuppgifter och annan relevant information till de registrerade lämnas på dess flerspråkiga webbplats, också för behöriga myndigheters räkning, det vill säga sådan information som krävs enligt artiklarna 10 eller 11 i direktiv 95/46/EG. För meddelanden som lämnas av behöriga myndigheter i medlemsstater skulle det då ofta vara tillräckligt att helt enkelt hänvisa till det meddelande som kommissionen lämnat och bara göra nödvändiga kompletteringar, så att de följer eventuell ytterligare speciell information som krävs speciellt enligt nationell lagstiftning.

70.

I artikel 17.2 b bör det också klargöras att information som lämnas av kommissionen ska omfatta alla politikområden, alla typer av förfaranden för administrativt samarbete och alla funktioner i IMI som helhet och också särskilt de kategorier av uppgifter som kan komma att behandlas. Dessutom bör de frågeserier som används vid samarbete mellan två parter också publiceras på IMI:s webbplats, vilket redan sker i praktiken.

2.9 Rätt till tillträde, korrigering och radering (artikel 18)

71.

Europeiska datatillsynsmannen vill åter hänvisa till att det, vilket konstaterats i avsnitt 2.1 ovan, har avgörande betydelse att enhetlighet säkerställs när det gäller driften av systemet och de skyddsåtgärder som tillämpas. Europeiska datatillsynsmannen skulle därför vilja se en ytterligare specificering av bestämmelserna om rätt till tillträde, korrigering och radering.

72.

I artikel 18 bör det anges vem de registrerade ska vända sig till för att begära tillträde. Detta bör vara tydligt när det gäller tillgång till uppgifter under olika tidsperioder:

—	innan ärendet avslutas,

—	efter det att ärendet avslutats, men innan den 18 månader långa lagringstiden har löpt ut,

—	och slutligen under den tid då uppgifter är ”blockerade”.

73.

Förordningen bör också kräva att de behöriga myndigheterna vid behov samarbetar när det gäller begäran om tillträde. Korrigering och radering bör utföras ”så snart som möjligt och senast inom 60 dagar” och inte ”inom 60 dagar”. En hänvisning bör också göras till möjligheten att bygga upp dataskyddsmoduler och utforma lösningar där registren utformas med ”integritetsfrämjande teknik” och där myndigheterna samarbetar kring ”den registrerades rätt att ta del av uppgifter”, till exempel genom att ge dem direkt tillgång till uppgifterna när detta är tillämpligt och genomförbart.

2.10 Övervakning (artikel 20)

74.	Under de senaste åren har modellen med ”samordnad övervakning” utvecklats. Denna modell för övervakning som nu används i Eurodac och delar av tullinformationssystemet har också införts för informationssystemet för viseringar (VIS) och andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

75.

Modellen består av tre delar:

—	Övervakning på nationell nivå säkerställs av nationella datatillsynsmyndigheter.

—	Övervakning på EU-nivå säkerställs av Europeiska datatillsynsmannen.

—	Samordningen tryggas genom regelbundna möten och andra samordnade aktiviteter som stöds av Europeiska datatillsynsmannen, vilken fungerar som sekretariat för samordningsmekanismen.

76.	Modellen har visat sig vara framgångsrik och effektiv och bör i framtiden planeras för andra informationssystem.

77.	Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att det i artikel 20 i förslaget föreskrivs att de nationella datatillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska samordna övervakningen enligt den modell som fastställs i VIS- och SIS II-förordningarna (33).

78.

Europeiska datatillsynsmannen skulle vilja stärka bestämmelserna om samordnad övervakning på vissa punkter och skulle därför förorda bestämmelser liknande dem som till exempel finns i samband med informationssystemet för viseringar (artiklarna 41–43 i VIS-förordningen), Schengen II (artiklarna 44–46 i SIS II-förordningen) och planeras för Eurodac (34). Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar i synnerhet

—	att det i artikel 20.1 och 20.2 i förordningen görs en beskrivning och en tydligare definition av de nationella datatillsynsmyndigheternas och Europeiska datatillsynsmannens respektive övervakningsuppgifter (35),

—

att det i artikel 20.3 anges att de nationella datatillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen inom ramen för sina befogenheter ”ska samarbeta aktivt” och ”trygga en samordnad övervakning av IMI” (och att man inte enbart hänvisar till samordnad övervakning utan att nämna aktivt samarbete) (36), och

—

att man mer i detalj anger vad som ska ingå i samarbetet, till exempel genom att föreskriva att de nationella datatillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen, ”inom ramen för sina respektive befogenheter, ska utbyta relevant information, bistå varandra vid granskningar och inspektioner, utreda svårigheter med tolkningen eller tillämpningen av IMI-förordningen, undersöka problem i samband med utövandet av oberoende tillsyn eller den registrerades rättigheter, utarbeta harmoniserade förslag till gemensamma lösningar på eventuella problem och främja medvetenheten om rättigheterna i fråga om uppgiftsskydd” (37).

79.

Europeiska datatillsynsmannen är ändå medveten om att de uppgifter som behandlas för närvarande är mindre omfattande och av en annan karaktär och att IMI utvecklas. Han medger därför att mer flexibilitet kan vara tillrådligt när det gäller mötes- och granskningsfrekvens. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar kort sagt att förordningen ska innehålla nödvändiga minimiregler för att trygga ett effektivt samarbete och inte skapa onödiga administrativa bördor.

80.

I artikel 20.3 i förslaget föreskrivs inga regelbundna möten, utan bara att Europeiska datatillsynsmannen ”vid behov [kan] kalla till ett möte med de nationella tillsynsmyndigheterna”. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att de berörda parterna själva kan bestämma hur ofta och på vilket sätt mötena ska genomföras och om andra förfarandemässiga detaljer i fråga om samarbetet. Detta kan avtalas i de förfaranderegler som redan har nämnts i förslaget.

81.

Vad beträffar regelbundna granskningar kan det också vara mera effektivt att överlåta åt de samarbetande myndigheterna att i sina förfaranderegler bestämma när och hur ofta sådana granskningar ska genomföras. Detta kan vara beroende av ett antal faktorer och kanske också ändra sig med tiden. Europeiska datatillsynsmannen stöder därför kommissionens tillvägagångssätt, som tillåter mer flexibilitet också i detta avseende.

2.11 Nationell användning av IMI

82.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att förslaget tillhandahåller en tydlig rättslig grund för den nationella användningen av IMI och att sådan användning omfattas av flera villkor, samt att den nationella datatillsynsmyndigheten ska underrättas och att användningen måste följa den nationella lagstiftningen.

2.12 Informationsutbyte med tredjeländer (artikel 22)

83.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar de krav som fastställs i artikel 22.1 för informationsutbyte och att artikel 22.3 säkerställer insyn i utvidgningen genom att en uppdaterad förteckning över de tredjeländer som använder IMI ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 22.3).

84.

Vidare rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att kommissionen kortar ner hänvisningen till undantagen enligt artikel 26 i direktiv 95/46/EG så att bara artikel 26.2 innefattas. Med andra ord: behöriga myndigheter eller andra externa aktörer i ett tredjeland utan tillräcklig skyddsnivå ska inte kunna få direkt tillträde till IMI såvida det inte stipuleras i lämpliga avtalsklausuler. Dessa klausuler bör förhandlas fram på EU-nivå.

85.

Europeiska datatillsynsmannen vill betona att andra undantag som ”överföringen är nödvändig eller följer av lag på grund av viktiga allmänna intressen, eller för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk” inte bör användas för att motivera överföring av uppgifter till tredjeländer genom direkt tillträde till IMI (38).

2.13 Ansvarsskyldighet (artikel 26)

86.

I linje med de förväntade förbättringarna av systemet för ansvarsskyldighet under översynen av EU:s ram för uppgiftsskydd (39) rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att det i förordningen fastställs en tydlig ram för tillräckliga interna kontrollmekanismer som säkerställer och styrker efterlevnaden av uppgiftsskyddet och som innehåller åtminstone de delar som anges nedan.

87.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar i detta sammanhang kravet i artikel 26.2 i förordningen att kommissionen vart tredje år ska lämna en rapport till Europeiska datatillsynsmannen om aspekter som hör samman med skyddet av personuppgifter, inbegripet datasäkerhet. Det bör klargöras i förordningen att Europeiska datatillsynsmannen i sin tur ska överlämna kommissionens rapport till de nationella datatillsynsmyndigheterna inom ramen för den samordnade övervakning som anges i artikel 20. Det bör också klargöras att rapporten, med hänsyn till varje politikområde och varje funktion, bör ta upp hur de centrala principerna för uppgiftsskydd och uppgiftsskyddsproblem (till exempel information till de registrerade, tillträdesrättigheter och säkerhet) har hanterats i praktiken.

88.

I förordningen bör dessutom klargöras att ramen för interna kontrollmekanismer också ska innefatta integritetsbedömningar (inbegripet analys av säkerhetsrisker), en uppgiftsskyddspolicy (inbegripet en säkerhetsplan) som antas på grundval av resultaten av dessa samt periodiskt återkommande översyn och granskning.

2.14 Inbyggda säkerhetsmekanismer

89.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar hänvisningen till denna princip i skäl 6 i förordningen (40). Han rekommenderar att förordningen förutom denna hänvisning också inför speciella säkerhetsmekanismer såsom

—	en uppgiftsskyddsmodul som gör det möjligt för de registrerade att utöva sina rättigheter på ett mer effektivt sätt (41),

—	tydlig åtskillnad av de olika politikområdena i IMI (”kinesiska murar”) (42),

—	speciella tekniska lösningar som begränsar sökmöjligheterna i kataloger, varningsinformation med mera, för att säkerställa ändamålsbegränsning,

—	speciella åtgärder för att säkerställa att ärenden utan aktivitet avslutas (43),

—	tillräckliga förfarandemässiga säkerhetsåtgärder i samband med framtida utveckling (44).

3. SLUTSATSER

90.

Europeiska datatillsynsmannens allmänna omdöme om IMI är positivt. Europeiska datatillsynsmannen stöder kommissionens syften med att inrätta ett elektroniskt system för informationsutbyte och reglera dess dataskyddsaspekter. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också att kommissionen föreslår ett horisontellt rättsinstrument för IMI i form av rådets och parlamentets förordning. Han välkomnar att de viktigaste uppgiftsskyddsfrågorna för IMI i stor utsträckning belyses i förslaget.

91.

Beträffande det rättsliga ramverk för IMI som ska inrättas genom den föreslagna förordningen vill Europeiska datatillsynsmannen rikta uppmärksamheten på två centrala utmaningar:

—	Behovet av att säkerställa enhetlighet samtidigt som mångfalden respekteras.

—	Behovet av att väga flexibilitet mot rättssäkerhet.

92.	Funktioner i IMI som redan kan förutses bör klargöras och tas upp mer specifikt.

93.

Lämpliga förfarandemässiga skyddsåtgärder bör tillämpas för att säkerställa att uppgiftsskyddet noga övervägs under den framtida utvecklingen av IMI. Här bör ingå en konsekvensbedömning och samråd med Europeiska datatillsynsmannen och nationella datatillsynsmyndigheter varje gång IMI:s tillämpningsområde ska utvidgas till ett nytt politikområde och/eller nya funktioner.

94.	Externa aktörers tillträdesrättigheter och tillträdesrätt till varningar bör specificeras ytterligare.

95.

När det gäller lagringstider

—	bör det i förordningen ges garantier för att ärendena avslutas i IMI i rätt tid och att vilande ärenden (ärenden utan aktivitet på senare tid) tas bort ur databasen,

—	bör det på nytt övervägas huruvida det är tillräckligt befogat att förlänga den nuvarande sexmånadersperioden till 18 månader efter det att ärendet har avslutats,

—	har kommissionen inte lämnat någon tillräcklig motivering till att det skulle vara nödvändigt och proportionerligt att bevara ”blockerade uppgifter” i upp till fem år, och detta förslag bör därför övervägas på nytt,

—

bör det göras en tydligare åtskillnad mellan varningar och arkivering av information; förordningen bör det som en generell regel föreskrivas i) att sex månaders lagring ska gälla för varningar om inget annat anges i vertikal lagstiftning och förutsatt att det finns andra tillräckliga skyddsmekanismer och ii) att denna period ska räknas från det att varningen skickats ut.

96.	Förordningen ska kräva en riskbedömning och en översyn av säkerhetsplanen varje gång IMI ska utvidgas till ett nytt politikområde och innan en ny funktion som påverkar personuppgifter läggs till.

97.	Bestämmelserna om information till de registrerade och tillträdesrättigheter bör stärkas och främja ett mera enhetligt tillvägagångssätt.

98.

Europeiska datatillsynsmannen skulle vilja stärka bestämmelserna om samordnad övervakning på vissa punkter och skulle därför förorda bestämmelser liknande dem som till exempel finns i samband med informationssystemet för viseringar och Schengen II och planeras för Eurodac. När det gäller mötes- och granskningsfrekvens stöder Europeiska datatillsynsmannen förslagets flexibla tillvägagångssätt för att säkerställa att förordningen tillhandahåller nödvändiga minimiregler för att trygga ett effektivt samarbete utan att skapa onödiga administrativa bördor.

99.	Förordningen ska säkerställa att behöriga myndigheter eller andra externa aktörer i ett tredjeland utan tillräcklig skyddsnivå inte ska kunna få direkt tillträde till IMI såvida det inte stipuleras i lämpliga avtalsklausuler. Dessa klausuler bör förhandlas fram på EU-nivå.

100.

Förordningen bör fastställa en tydlig ram för interna kontrollmekanismer som säkerställer och styrker efterlevnaden av uppgiftsskyddet, innefattande integritetsbedömningar (inbegripet analys av säkerhetsrisker), en uppgiftsskyddspolicy (inbegripet en säkerhetsplan) som antas på grundval av resultaten av dessa samt periodiskt återkommande översyn och granskning.

101.	Särskilda säkerhetsmekanismer bör också införas genom förordningen.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2011.

Giovanni BUTTARELLI

Biträdande Europeisk datatillsynsman

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(2) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(3) KOM(2011) 522 slutlig.

(4) KOM(2011) 75.

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(7) En typisk fråga som innehåller känsliga uppgifter är till exempel följande: ”Kan den bifogade handlingen utgöra en rättslig grund för att den professionella verksamheten i fråga inte tillfälligt avbryts eller förbjuds på grund av allvarligt fel i yrkesutövningen eller en brottslig handling när det gäller [den som invandrat och utövar yrket]?”

(8) Se skäl 10.

(9) Se artikel 13.2.

(10) Artikel 29-gruppens yttrande nr 7/2007 om dataskyddsfrågor i samband med informationssystemet för den inre marknaden (IMI), WP140. Finns tillgängligt på http://ec.europa.eu/justice/policies/privacy/docs/wpdocs/2007/wp140_sv.pdf

(11) Nyckeldokumenten om detta samarbete finns tillgängliga på kommissionens webbplats för IMI på http://ec.europa.eu/internal_market/imi-net/data_protection_sv.html och på Europeiska datatillsynsmannens webbplats på http://www.edps.europa.eu

(12) Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens beslut 2008/49/EG av den 12 december 2007 om genomförandet av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) med avseende på skyddet av personuppgifter (EUT C 270, 25.10.2008, s. 1).

(13) Artikel 29-gruppen planerar också att lämna synpunkter på förslaget. Europeiska datatillsynsmannen har följt utvecklingen i den relevanta undergruppen i artikel 29-gruppen och lämnat synpunkter.

(14) Se också våra synpunkter i avsnitt 2.2 beträffande den förutsedda utvidgningen av IMI i detta avseende.

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).

(16) I själva utkastet till förordning anges inte någon konsekvensbedömning. På sidan 7 i motiveringen till förslaget förklaras det att kommissionen kommer att få befogenheter att flytta punkter från bilaga II till bilaga I genom att anta en delegerad akt och ”efter en bedömning av teknisk genomförbarhet, kostnadseffektivitet, användarvänlighet och totala verkningar på systemet samt resultaten från en tänkbar testningsfas”.

(17) Med undantag för Solvit (se bilaga II, I.1) där bara ”mjuk lagstiftning”, kommissionens rekommendation, finns tillgänglig. Från uppgiftsskyddssynpunkt kan enligt Europeiska datatillsynsmannen i det speciella fallet med Solvit den rättsliga grunden för behandlingen vara de registrerades ”medgivande”.

(18) Detta kan ske på initiativ av kommissionen, men det kan inte heller uteslutas att idén att använda IMI inom ett speciellt politikområde kan uppkomma senare i lagstiftningsprocessen och föreslås av parlamentet och rådet. Detta har redan tidigare skett beträffande direktivet om patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Det skulle behövas mer klarhet i ett sådant fall när det gäller ”förfarandet” för utvidgning, vilket bara tycks ha varit inriktat på fallet med utvidgning genom delegerade akter (se bestämmelserna om konsekvensbedömning, delegerade akter, och uppdatering av bilaga I.)

(19) Informationsutbyte mellan två parter enligt direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och direktivet om patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård följer till exempel i huvudsak samma system och kan anpassas med hjälp av liknande funktioner som omfattas av liknande säkerhetsåtgärder för uppgiftsskydd.

(20) Se skälen 2, 10, 12, 13 och 15 och artiklarna 5 b, 5 i, 10.7 och 13.2.

(21) Om avsikten är att låta IMI ersätta eller komplettera den befintliga ärendehanteringen och arkiveringssystemen och/eller använda IMI som databas bör detta framgå tydligare i artikel 3.

(22) Se bilaga II, I.1.

(23) Se avsnitten 2.4 och 2.5.5 nedan.

(24) Se även avsnitt 2.2.2.

(25) I artikel 13.1 föreslås att 18 månader ska vara ”maximitid”, och följaktligen kan även en kortare period fastställas. Detta skulle emellertid inte påverka den sammanlagda lagringstiden, som i vart fall skulle vara tills det har gått fem år sedan ärendet avslutades.

(26) Se bilaga II, I.1.

(27) Vi förstår att insatser har gjorts för att säkerställa detta på det praktiska planet.

(28) C-553/07, Rijkeboer [2009], REG s. I-3889.

(29) Även om lagring av personuppgifter innebär jämförelsevis små risker i fråga om den personliga integriteten anser Europeiska datatillsynsmannen ändå att lagring av IMI-användarnas personuppgifter i mer än fem år när de inte längre har tillträde till IMI inte har motiverats tillräckligt.

(30) Se bilaga II, I.1.

(31) Se även avsnitt 12 om rekommendationer beträffande granskningar.

(32) När detta tillvägagångssätt för att säkerställa enhetlighet tillämpas ska naturligtvis vederbörlig hänsyn tas till nationella skillnader när detta är nödvändigt och motiverat.

(33) Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).

(34) Rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (EGT L 316, 15.12.2000, s. 1), som håller på att revideras. I detta sammanhang planeras bestämmelser liknande dem i VIS- och SIS II-förordningarna.

(35) Se till exempel artiklarna 41 och 42 i VIS-förordningen.

(36) Se till exempel artikel 43.1 i VIS-förordningen.

(37) Se till exempel artikel 43.2 i VIS-förordningen.

(38) Ett liknande tillvägagångssätt har tillämpats i artikel 22.2 för kommissionen som IMI-aktör.

(39) Se avsnitt 2.2.4 i yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén – ”Ett samlat grepp på skyddet av personuppgifter i Europeiska unionen”, KOM(2010) 609 slutlig. Se även avsnitt 7 i Europeiska datatillsynsmannens yttrande som avgavs den 14 januari 2011 om detta meddelande från kommissionen.

(40) Se föregående fotnot.

(41) Se avsnitt 2.9 ovan.

(42) Se avsnitt 2.4 ovan.

(43) Se avsnitt 2.5.2 ovan.

(44) Se avsnitt 2.2.2 ovan.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 48/23

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 48/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senaste sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”KRANJSKA KLOBASA”

EG-nr: SI-PGI-0005-0764-24.03.2009

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Kranjska klobasa”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Slovenien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.2 –

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Kranjska klobasa” är en pastöriserad halvtorkad korv som framställs av grovmalet griskött av kategori I och II (hals, rygg och lår) och fett av gris (ryggfett) Köttråvaran till ”Kranjska klobasa” saltas med nitritsalt, kryddas med vitlök och svartpeppar och stoppas i ett tunt grisfjälster som försluts i ändarna med en trästicka så att två korvar bildar ett par. Därefter varmröks och pastöriseras korven.

Korven tillagas genom kort uppvärmning i varmt vatten och äts därefter varm, eftersom det är då dess organoleptiska karaktär och dess höga gastronomiska värde kommer bäst till sin rätt. Korven har en rödbrun yta och avger en svag rökdoft. Korvskivorna har rosarött kött och gräddfärgat och fast fett. Strukturen är tät, knaprig och saftig. Aromen är kraftfull och typisk för griskött som har saltats, kryddats och rökts.

I sitt ouppvärmda tillstånd har korven följande kemiska sammansättning:

—	:	total mängd proteiner	:	minst 17 %
—	:	fetthalt	:	högst 29 %

3.3 Råvaror:

Griskött och fett av gris.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Val av kött och fett

”Kranjska klobasa” framställs av malet griskött av kategori I och II (hals, rygg, lår), och ryggfett. Köttet ska vara färskt eller kylt (mellan 0 °C och 7 °C) eller fryst (T < –18 °C) och tinat enligt gällande regler. Ryggfettet är utan svål och är antingen kylt (mellan 0 °C och 7 °C) eller fryst.

Malning av kött och fett

Köttet mals i köttkvarn till 12 mm stora partiklar.

Fettet skärs i 8–10 mm stora bitar.

Framställning av korvråvaran

Det malda köttet och fettet blandas i proportionerna 75–80 % kött och högst 20–25 % fast fett.

Till korvråvaran tillsätts högst 5 % vatten (i form av krossad is).

Avslutningsvis tillsätts malen svartpeppar (högst 0,3 %) och högst 0,3 % vitlökspulver, eller motsvarande mängd vitlök beroende på viken form av vitlök som används, samt 1,8–2,2 % nitritsalt.

Bearbetning av korvråvaran

Den kryddade korvråvaran blandas för hand eller med en maskin till en homogen och sammanhängande smet.

Stoppning

Smeten stoppas för hand eller med en maskin så kompakt som möjligt i ett tunt grisfjälster med en diameter på 32–34 mm.

Ändarna försluts genom att en trästicka förs genom fjälstret (och inte genom korvråvaran) så att man får ett korvpar som väger 200–250 g.

Trästickan är 2,5–3 mm tjock och 3–6 cm lång avbruten eller avklippt sticka i trä.

Torkning av korven

Före värmebehandlingen måste korvarna tappa sin ytfuktighet för att möjliggöra en snabbare och jämnare rökning.

Torkningen sker i en särskild lokal eller i en rök som håller en temperatur på 50–55 °C.

Under torkningen äger även korvens rimningsprocess rum och korvråvaran stelnar.

Värmebehandling med varmrökning

Korvarna hängs i en ställning, med trästickorna uppåt. Värmebehandlingen, under vilken temperaturen gradvis höjs tills man når en mittemperatur på T 70 +/– 2 °C, varar i minst två timmar. Värmebehandlingen innefattar rökningen, som varar 20–30 minuter. Vid rökningen får endast bokspån användas. Korven ska ha en medelstark rödbrun färg. Färgen får inte vara alltför mörk och gå mot svartbrunt eller alltför ljus (”blodfattig”) eller gråaktig.

När värmebehandlingen, inklusive rökningen, har avslutats kyls korvarna genast ned med hjälp av kall luft eller spolas med kallt vatten.

Kontroll av framställningsprocessen och märkning

Efter nedkylningen (före lagringen) kontrolleras korvarna och bedöms utifrån sin exteriör (färg, fjälstrets marmorering, trästickan).

Förvaring – lagring av korvar

Korvarna ska förvaras vid högst 8 °C.

De får saluföras förpackade och oförpackade.

Om de saluförs oförpackade (styckvis) ska varje korvpar ha en etikett.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7 Särskilda regler för märkning:

Varje ”Kranjska klobasa” ska märkas på ett enhetligt sätt:

—	Varje enhet (korvpar) ska ha en självhäftande etikett av samma typ som fästs runt korven.

—	Varje förpackad produkt ska ha en etikett.

Standardbeteckningen ”Kranjska klobasa” består av:

—	logotypen ”Kranjska klobasa”,

—	producentens logotyp,

—	den nationella kvalitetssymbolen och motsvarande EU-symbol.

Varje producent som har erhållit ett produktionsintyg för ”Kranjska klobasa” är skyldig att förse sin produkt med Kranjska klobasas logotyp, oavsett om vederbörande är medlem av producentorganisationen (GIZ) för framställning av ”Kranjska klobasa” eller inte.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

”Kranjska klobasa” har utvecklats i det geografiska område som utgörs av Slovenien, avgränsat av Alperna och Adriatiska havets kust, i väster av gränsen mot Italien, i norr av gränsen mot Österrike, i söder av gränsen mot Kroatien och i öster av gränsen mot Ungern och den pannoninska slätten.

Under det tysk-romerska riket, och senare under kejsardömet Österrike-Ungern, var regionen ”Kranjska” (Krain) den enda helt slovenska regionen. Begreppet ”Kranjec” (invånare i Krain, eller krainare) har dessutom ibland använts som synonym till sloven och används än i dag för att beteckna en viss grupp invånare i Slovenien. I Slovenien förekommer fortfarande adjektivet ”kranjski” (krainsk) i ett stort antal uttryck och benämningar.

Ordet ”Kranjska” kommer av det slovenska ordet ”krajina”, som betyder region (det första skriftliga belägget är från 973 i den folkliga formen ”Creina”, dvs. ”Krain”). Från 1300-talet infördes den slovenska formen ”Kranjska” (på tyska ”Krain” och ”Krainburg”). År 1002 blev regionen Kranjska ett självstyrande grevskap bland andra angränsande grevskap. Administrativt knöts det till det tysk-romerska riket. På 1300-talet kom merparten av nuvarande Slovenien under ätten Habsburgs överhöghet. Slovenien delades upp i flera regioner: Kranjska (Krain), Trst (Trieste), Istra (Istrien), Goriška, Koroška (Kärnten) och Štajerska (Untersteiermark). När kejsardömet Österrike-Ungern upplöstes 1918 förlorade Kranjska, eller Krain, sin särskilda ställning. Slovenien är en relativt ung stat som blev självständig så sent som 1991, när landet bröt sig ur Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Dagens Republiken Slovenien är således den ”territoriella arvtagaren” till den historiska regionen Kranjska (Krain), som numera utgör en del av Slovenien.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Definitionen av det geografiska området kan direkt knytas till historien bakom ”Kranjska klobasa”.

De naturliga förutsättningarna för livsmedelsproduktion, liksom klimatet, har haft en avgörande inverkan på utvecklandet av gastronomiska specialiteter i ett område där självhushållningsjordbruk dominerar. I ett mycket varierat landskap bestående av berg, dalar, kitteldalar och slätter har invånarna lyckats bevara odlade ytor för framställning av foder för utfodring av grisar, som föds upp för framställning av charkuteriprodukter. De första vittnesmålen om framställning av charkuterier och produktion av korvar är av mycket gammalt datum, vilket visas av de magnifika medeltida freskerna och redogörelserna i dokumentarkiven (bland annat en skrivelse från 1600-talet skriven på slovenska som förvaltaren på slottet Vrbovec skickade till sin herre). I samtliga dessa vittnesmål talas emellertid om charkuterier och om korvar. Bland de typiska charkuterierna ingår bland annat en halvtorr köttkorv som – tack vare kunnandet och kunskaperna hos invånarna i den region där den såg dagens ljus och dess lätt igenkännbara egenskaper som gör att den har sin egen särprägel i förhållande till andra korvar (smaken) – ända sedan början av 1800-talet, och tiden för kejsardömet Österrike-Ungern, har varit berömd under namnet ”Kranjska klobasa”.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Det som främst skiljer ”Kranjska klobasa”, i dess etablerade form i Slovenien, från andra korvar av samma typ är nämligen att den fortfarande framställs enligt Felicita Kalinšeks traditionella slovenska recept (författare till kokboken ”Slovenska kuharica”, 1912), ett recept som bara har anpassats i den mån som har varit nödvändigt för att uppfylla moderna tekniska krav på livsmedelssäkerhetsområdet (användning av nitritsalt, pastörisering). ”Kranjska klobasa” kännetecknas även av sin karaktäristiska korvråvara, som uteslutande framställs av grovmalda och saltade bitar av griskött och grisfett av högsta kvalitet som har kryddats med vitlök och svartpeppar och rökts vid låg temperatur. Endast havssalt tillåts. Korvsmeten stoppas i grisfjälster och försluts i ändarna med trästickor som sticks igenom fjälstret på ett sätt som gör att ändarna bildar var sitt korvpar. ”Kranjska klobasa” kännetecknas av att korven är försluten med en 2,5–3 mm tjock och 3–6 cm lång avbruten eller avklippt sticka i trä.

Vid framställningen av ”Kranjska klobasa” används inga tekniska hjälpmedel (t.ex. köttklister) eller andra tillsatser (t.ex. polyfosfater) som finns i andra typer av köttkorvar. Korvsmeten stoppas enbart i grisfjälster och försluts i ändarna med en trästicka så att två korvar bildar ett par. Värmebehandling vid hög luftfuktighet och varmrökning (korven är en pastöriserad produkt) ger ytan en karaktäristisk medelstark rödbrun färg. Avslutningsvis skiljer sig ”Kranjska klobasa” från andra korvar genom de rekommenderade sätten att använda och äta korven, som gör det möjligt att få en optimal smakkombination. ”Kranjska klobasa” serveras inte kokt, utan värms bara upp i mycket hett vatten, vilket ger den en särskild struktur. Den är lite grov men knaprig och saftig, skivorna kännetecknas av rosarött kött och korven präglas av den särskilda arom som förknippas med saltat griskött som har kryddats med vitlök och peppar och sedan rökts.

Endast bokspån får användas vid rökningen.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

”Kranjska klobasas” ryktbarhet stammar från tiden för kejsardömet Österrike-Ungern, som samlades många folkslag. ”Kranjska klobasa” räknas utan tvekan till de mest originella och typiska av de slovenska köttspecialiteterna, vilket man för övrigt kan konstatera vid en sökning på internet där ”Kranjska klobasa” oftast omnämns som en äkta slovensk produkt. ”Kranjska klobasa” förekommer även i den senaste facklitteraturen på området (se ”Meat products handbook”, Gerhard Feiner, CRC Press, 2006; http://en.wikipedia.org/wiki/Kransky), eller presenteras som en typisk ojäst korv från Slovenien.

”Kranjska klobasas” egenskaper beror på kunnandet och kunskaperna hos invånarna i den del av dagens Slovenien som utgjorde regionen ”Kranjska” (Krain) vid tiden för kejsardömet Österrike-Ungern. ”Kranjska klobasa” får dessutom sin höga kvalitet av att man använder malet kött av högsta kvalitet och enbart använder havssalt, ständig, eller rent av strategisk, konkurrent till bergssalt i den historiska regionen Kranjska (J. Bogataj, ”The Food and Cooking of Slovenia”, Annes Publishing, London 2008).

De äldsta beläggen för framställning av ”Kranjska klobasa” (under detta namn) finns i två kokböcker: ”Süddeutsche Küche” av Katharina Prato (1896) och sjätte utgåvan av ”Slovenska kuharica” av Felicita Kalinšek (1912). Även om det inte uttryckligen finns några recept på hur man framställer ”Kranjska klobasa” i Katharina Pratos bok, är den hänvisning som hon gör till denna korvtyp troligen det äldsta skriftliga belägget (1896). Redan i sin bok ”Slovenska kuharica” (1912) förklarade Felicita Kalinšek hur man framställer ”Kranjska klobasa”.

I Slovenien finns det ett otal vittnesmål, framför allt i form av muntlig tradition, om ”Kranjska klobasa”, eller Krainerkorv, de platser där den framställs, och dess rykte bland övriga regionala korvsorter. Det finns dessutom otaliga förklaringar till exakt varifrån ”Kranjska klobasa” kommer och var den framställdes första gången. Ofta nämns byn Trzin, belägen mellan Ljubljana och Kamnik, där flera slaktare redan på 1800-talet levererade Krainerkorv till marknaderna och man hittade till och med denna korv i Wien. Enligt vissa muntliga källor har korven fått sitt namn efter byn Kranj, andra källor nämner att den förr producerades i alla stora städer och på alla platser i regionen Krain. Man berättar även att kejsar Franz-Josef, när han åkte med vagn på riksvägen från Wien till Triste, stannade till på det välkända värdshuset Marinšek i byn Naklo pri Kranju. Han önskade äta och fråga värdshusvärden vad han hade att erbjuda. ”Vi har bara enkla hemmagjorda korvar och inget annat”, svarade värdshusvärden. Kejsaren beställde husets korv och när han smakade på den utbrast han entusiastiskt: ”Men detta är inte någon enkel korv, det är ju Krainerkorv!”

De kulinariska specialiteterna från Sloveniens regioner och det faktum att man producerar och säljer ”Kranjska klobasa” överallt visar att den är typisk för hela Slovenien. ”Kranjska klobasas” ryktbarhet speglas även i den mest typiska slovenska maträtten, som är surkål med Krainerkorv.

”Kranjska klobasas” ryktbarhet har spridits bortom gränserna, vilket visas av översättningarna av dess namn på de olika språken i det gamla kejsardömet Österrike-Ungern (J. de Moor& N. de Rooj/ed., ”European Cookery, Tradition & Innovation”, Utrecht 2004).

Sedan 2003 anordnas en ”Kranjska klobasa”-festival i Slovenien, samt en tävling om bästa ”Kranjska klobasa”.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

http://www.mkgp.gov.si/fileadmin/mkgp.gov.si/pageuploads/Varna_hrana/zascita/KranjskaKlobasa_spec.pdf

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 48/28

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 48/11

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

””(PINGGU DA TAO)

EG-nr: CN-PDO-0005-0628-16.07.2007

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning:

”” (Pinggu Da Tao)

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Kina

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.6:

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Denna persika är känd som en ätlig, saftig frukt som tillhör en art av Prunus, underfamiljen Prunoideae i familjen Rosaceae. Den odlas på de flacka kullarna och i det kuperade landskapet i Yanshanbergen i distriktet Pinggu i Peking, där det är soligt och varmt och jordarna är sandiga eller leriga. De unika naturliga förhållandena ger ”Pinggu Da Tao” dess särskilda egenskaper – fruktens storlek, den klara färgen, saftigheten, den rika smaken, den måttliga sockerhalten och goda syran och den balanserade sötman. ”Pinggu Da Tao” odlas i tio olika sorter, såsom framgår av tabellen nedan. Qingfeng är den enda medelstora sorten i tabellen. En frukt av sorten Qingfeng väger ≥ 150 g, medan en frukt av någon av de andra nio stora sorterna väger ≥ 275 g.

Fysikalisk-kemiska index för de tio olika sorterna av ”Pinggu Da Tao” anges nedan:

Sort	Index
Sort	Löslig substans (20 °C) (%)	Total syra (mätt som äppelsyra) (%)
Dajiubao	≥ 12,00	≤ 0,20
Qingfeng (Peking nr 26)	≥ 11,50	≤ 0,42
Jingyan (Peking nr 24)	≥ 12,00	≤ 0,20
Yanhong (Green-making nr 9)	≥ 12,50	≤ 0,18
August Crispy (Peking nr 33)	≥ 11,00	≤ 0,20
Yanfeng nr 1	≥ 12,00	≤ 0,20
Luwangxian	≥ 11,50	≤ 0,28
Huayu	≥ 12,00	≤ 0,20
Big Red Peach	≥ 12,00	≤ 0,20
Century 21st	≥ 12,00	≤ 0,18

3.3 Råvaror:

—

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Följande måste äga rum i det avgränsade geografiska området: val och planering av fruktodling, plantering, markberedning, gödselhantering, bevattning, formning och beskärning, blom- och frukthantering, skörd, behandling efter skörd samt lagring.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Förpackning: förpackningsprocessen utförs endast av företag som har rätt att använda etiketter med den geografiska beteckningen ”Pinggu Da Tao”, under tillsyn av behöriga kvalitetskontrollorgan.

1. Förpackningsmaterial: den yttre förpackningen utgörs av wellpapplådor som ska vara tillräckligt stabila och starka för strukturell användning. De ska hålla innehållet torrt och fritt från mögel, mask, förorening och lukt.

2. Förpackningskrav: Frukten ska lagras på ett välordnat sätt i förpackningslådan. De olika lagren ska separeras med kartonginlägg i lådan.

Transport

Persikorna ska transporteras i partier och placeras på ett välordnat sätt så att de skyddas mot tryck. Behållarna ska hållas rena och ha god luftväxling, och frukten får inte utsättas för solljus eller regn. Åtgärder ska dessutom vidtas för att skydda frukten från frost eller höga temperaturer.

Persikorna ska hanteras försiktigt vid lossningen. Kylkedjan bör säkras under transporten. Transportfordonet ska hållas rent och fritt från material eller varor som är giftiga eller farliga.

Lagring

1.	Före lagringen ska frukten förkylas till en temperatur av 4 °C.

2.	Lagringstemperaturen är 0–3 °C.

3.	Den relativa luftfuktigheten i lagringsutrymmet ska vara 85–90 %.

4.	Om lagringen sker i en lokal med kontrollerad atmosfär ska de atmosfäriska förhållandena vara 1 % O2 och 5 % CO2.

5.	Lagringsrummet ska vara luktfritt. Frukten får inte komma i kontakt med material eller varor som är giftiga eller farliga. Inga giftiga eller farliga konserveringsmedel är tillåtna.

3.7 Särskilda regler för märkning:

Förpackningsmärkningen för en och samma sändning ska ha ett enhetligt format och innehåll.

Vid sidan av företagets registrerade varumärke ska produktnamnet med den kinesiska skyddade geografiska beteckningen – ”Pinggu Da Tao” – också vara tryckt på fruktförpackningen och på en väl synlig plats på förpackningslådans utsida, tillsammans med det särskilda märket för den geografiska beteckningen och koden för kvalitetsspårbarhet. Dessutom ska uppgifter om sort, klass (specifikation), nettovikt, ursprungsland och producent vara tryckta på fruktförpackningen. Texten ska vara läslig och svårutplånlig. Märkningen på den yttre förpackningen ska överensstämma med den produkt som finns i lådan.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Det geografiska området för ”Pinggu Da Tao” består av 16 kommuner och byar som för närvarande står under förvaltning av distriktet Pinggu, Peking: Pinggu, Jinhaihu, Yukou, Machangying, Mafang, Donggaocun, Xiagezhuang, Shandongzhuang, Wangxinzhuang, Nandulehe, Zhengluoying, Dahuashan, Liujiadian, Daxingzhuang, Huangsongyu och Xiong’erzhai.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Distriktet Pinggu ligger på 40° 02′–40° 22′ nordlig bredd och 116° 55′–117° 24′ östlig längd. Det är en liten bassäng med flacka och böljande utlöpare på Yanshanbergens södra sluttning. Det omges av berg i öster, söder och norr, med en plan dal i mitten. Landskapet kännetecknas av gröna berg. Floderna Ju och Ru flyter genom området.

Jorden är huvudsakligen sandig eller lerig, mjuk och välluftad samt rik på kalium. Området har ett oberoende vattensystem som ger vatten av utomordentlig kvalitet. Det lokala klimatet är varmtempererat kontinentalt monsunklimat, som kännetecknas av stora temperaturskillnader under dygnet och många soltimmar. Den månatliga temperaturvariationen är stor på våren, omkring 6,8–8,7 °C, och på hösten omkring 6,9–8,9 °C. Den årliga frostfria perioden är i genomsnitt 191 dagar. Området får mycket solljus, i genomsnitt 2 555,3 soltimmar per år, och den genomsnittliga andelen soltimmar per dygn är 58 %.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

1. Stor frukt: stor frukt är en av de viktigaste egenskaperna hos ”Pinggu Da Tao”. Genomsnittsvikten för en frukt med beteckningen ”Pinggu Da Tao” är 20 % högre än vikten för en motsvarande sort, vilket hänger samman med de unika trädsorterna, klimatet och naturmiljön. En frukt av medelstor sort väger ≥ 150 g och en frukt av stor sort väger ≥ 275 g.

2. Klar färg: Färgen är en av de viktigaste faktorerna när det gäller persikans utseende och marknadsvärde. Skalet hos ”Pinggu Da Tao” är slätt, med klar färg och utpräglad fläckning.

3. Rik doft och smak: ”Pinggu Da Tao” har rik doft, balanserad sötsur smak, utsökt fruktkött och rikligt med fruktsaft. Den goda balansen och förhållandet mellan löslig substans och total syra ger ”Pinggu Da Tao” dess utmärkta sensoriska kvalitet.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten:

De unika naturliga förhållandena i Pinggu – jord, vattensystem, temperaturskillnader under dygnet, solsken och den i hög grad standardiserade driften – bidrar till egenskaperna och kvaliteten hos persikan från Pinggu. De särskilda naturliga förhållandena har följande kännetecknas av följande faktorer:

1. Naturliga förhållanden

1. Klimat

Det område där ”Pinggu Da Tao” odlas ligger i den varma södra delen av ett bergsnära område. Odlingsområdet får tillräckligt med solsken och det är stor temperaturskillnad mellan dag och natt, vilket effektivt bidrar till fläckningen och ackumuleringen av kolhydrater. Området får en årlig strålning på i genomsnitt 5,103 joule per kvadratmeter, och den genomsnittliga andelen soltimmar är 58 %.

2. Jord

Odlingsområdet för ”Pinggu Da Tao” utgörs av floderna Jus och Rus flodbankar. Jorden består av sandjord och lätt lerjord. Jordens goda permeabilitet tillgodoser den stora syreförbrukningen hos persikoträdens rotsystem och håller rotsystemet aktivt. Det säkrar sötman och smaken hos ”Pinggu Da Tao”.

3. Vatten

Pinggu ligger i en bergig hydrogeologisk bassäng, som har ett oberoende vattensystem med vatten av utmärkt kvalitet och i riklig mängd. Det är förbjudet att vistas på floden, så ytvattnet är fritt från föroreningar. Träden bevattnas främst med grundvatten av god kvalitet som motsvarar dricksvatten av den högsta kvalitetsklassen och till och med är av en kvalitet som ligger nära den hos naturligt mineralvatten. Genom rationell bevattning tillgodoses vattenbehovet under grobarhetsperioden, blomningsperioden och fruktutvecklingen, vilket ger bra storlek, färg och fruktproduktion.

2. Historiskt ursprung

Persikoodling har en lång historia i Pinggu. Man har funnit skriftliga omnämnanden som daterar sig så långt tillbaka som till Mingdynastin. Liu Ai, en tjänsteman i Pinggu under Mingdynastins Longqinperiod, skrev en dikt med titeln ”De åtta forntida naturscenerna i Pinggu”, där Pinggupersikans blomma prisas: ”Halvvägs upp på bergstoppen ligger snön kvar året om. Persikan blommar i mars men har ännu inte bildat sina utsökta knoppar. När himlen är klar, se lugnt mot horisonten, där månen, klar som jade, svävar under molnen.” Kejsaren Qianlong under Qindynastin skrev också en dikt med en beskrivning av persikoblommorna i Pinggu: ”… när pilträdet vajar som en lätt rök, och persikoträdet sköljs av regnet …”.

3. Mänskliga faktorer

Persikoodling har en lång historia i Pinggu. Man har funnit skriftliga omnämnanden i verk som daterar sig så långt tillbaka som till Mingdynastin. Ett antal odlingsmetoder för ”Pinggu Da Tao” har införts, som ingår i en långsiktig produktionsmetod. Exempelvis beskärs träden så att de får formen av ett y med ett naturligt öppet mittparti (vilket bidrar till en god ventilation och gör träden lättgenomträngliga). När det gäller frukthantering används artificiella metoder för gallring av blommor och frukt samt metoder där påsar träs över frukterna för att säkra en jämn fruktstorlek, en stabil produktion och en god fläckning.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 48/32

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 48/12

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”KRAŠKA PANCETA”

EG-nr: SI-PGI-0005-0833-13.10.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Kraška panceta”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Slovenien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.2:

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Kraška panceta” är en traditionell torkad köttprodukt med en karakteristiskt rektangulär form. Slutprodukten ska väga minst 2,2 kg.

”Kraška panceta” framställs av mager pancetta (bacon). Det förbereds för torkning med skinnet men utan revben. Det faktum att endast havssalt används vid torrsaltningen och att mognaden sker utan värmebehandling bidrar till de tunna skivornas karakteristiska organoleptiska egenskaper. Den magra delen av pancettan är torr och fast och behåller sin önskvärda elasticitet under tryck. Man ser tydligt var revbenen har benats ur. Skinnet är hårt och smidigt och tas bort precis före konsumtion. Vid mognaden får de magra delarna av pancettan sin kännetecknande rosa färg. Fettet är gräddvitt. Skivorna består till största delen av magert kött med tunna fettlager. Till de organoleptiska egenskaperna hör framför allt utseendet på de tunt skurna skivorna, som ska ha en mjuk struktur. Det magra köttet och fettet måste hålla ihop. Skivorna ska ha en fyllig, harmonisk arom och en söt smak med avsaknad av sälta.

Salthalten ska vara högst 6 %, den uppnådda torrhetsgraden lägst 33 %, aw-värdet högst 0,92, proteinhalten minst 23 % och fetthalten minst 36 %.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

”Kraška panceta” framställs av pancetta från köttiga grisraser. Styckningsdelen omfattar delar av bogpartiet med synliga spår efter urbeningen av nio till tio revben. Den köttiga delen av flanken ingår också i pancettan. Det utmärkande för ”Kraška panceta” är den rektangulära standardformen på styckningsdelen som är 45–50 cm lång och 18–20 cm bred. En färsk styckningsdel väger minst 4 kg. Den förbereds för torkning med skinnet men utan revben, där sidostyckena skärs jämna och det magra köttet och skinnet måste vara fläckfritt. Det mjuka fettet på insidan tas bort.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

—	Den färska pancettan ska ha en temperatur på mellan + 1 °C och + 4 °C som ska mätas precis före saltningen.

—	Kontroll av pancettans innehåll av magert kött, trimningens kvalitet och styckningsdelens storlek (18–20 cm × 45–50 cm).

—	Avlägsnande av dåligt trimmad pancetta: skinnet ska vara jämnt och fritt från borst, skåror, fläckar och hematom.

—	Märkning med serienumret och saltningens start (dag, månad och år).

—	Manuell saltning, genom att gnida in grovt havssalt där revbenen benats ur. Saltmängden anpassas till vikten på varje styckningsbit. Peppar och färsk vitlök tillsätt, socker får tillsättas.

—	Lagring av den saltade pancettan på hyllor eller lastpallar.

—	Saltning i 5–7 dagar vid en temperatur på mellan 1 °C och 6 °C.

—	Kyltorkning i 1–3 veckor vid en temperatur på mellan 1 °C och 6 °C.

—	Torkning vid en temperatur på mellan 14 °C och 22 °C i minst 2–7 dagar. Försiktig kallrökning under en dag är tillåten.

—	Torkning/mognadslagring vid en temperatur på mellan 10 °C och 18 °C, med en total produktionstid på minst 10 veckor, ett aw-värde på mindre än 0,92, ett saltinnehåll på mindre än 6 %, en uppnådd torrhetsgrad på lägst 33 %, och en lägsta vikt på slutprodukten på över 2,2 kg.

—	Organoleptisk undersökning av ett slumpmässigt urval av ”Kraška panceta”.

—	Identifiering genom märkning av skinnet på lämpliga produkter.

—	Mogna produkter förvaras mörkt vid en temperatur på mellan 8 °C och 10 °C.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

”Kraška panceta” med en skyddad geografisk beteckning (SGB) säljs i hela eller halva bitar, märkta med logotypen för ”Kraška panceta” på skinnet på baksidan. För att förbättra tillgången för kunderna (försäljning i delikatessbutiker) får pancettan styckas i mindre delar med enhetlig storlek. För att bevara produktens utmärkande organoleptiska egenskaper, det magra köttets karaktäristiskt röda färg och fettets gräddvita färg, är en noggrann teknisk övervakning av skivnings- och förpackningsprocesserna mycket viktig. Luftexponering, som gör att köttet oxiderar, kan kraftigt försämra pancettans kvalitet. Skivning och kommersiell förpackning av ”Kraška panceta” får därför endast ske på anläggningar som registrerats för tillverkning av ”Kraška panceta”. Allt detta innebär att produkten omedelbart kan förpackas, att oxidering på grund av luftexponering eller fel temperaturer kan förhindras och att den önskvärda nödvändiga mikrobiologiska säkerheten hos produkten kan garanteras. Detta system gör det möjligt att kontinuerligt övervaka, garantera fullständig spårbarhet och bevara de egenskaper som är utmärkande för ”Kraška panceta”, vilket är mycket viktigt för att säkerställa produktens äkthet och för konsumenternas förtroende.

3.7 Särskilda regler för märkning:

Alla producenter som har beviljats certifikat som intygar att de uppfyller produktionsspecifikationerna har rätt att märka sina produkter med beteckningen ”Kraška panceta” och logotypen för ”Kraška panceta”. Logotypen består av en stiliserad skiva pancetta med texten ”Kraška panceta”. Producentens registreringsnummer ska anges bredvid logotypen. Logotypen ska användas för alla saluförda former av pancetta. På hela bitar av pancetta ska skinnet även vara märkt med identifikationsmärket.

”Kraška panceta” ska även märkas med orden ”skyddad geografisk beteckning” och den nationella kvalitetssymbolen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Gränserna för produktionsområdet för ”Kraška panceta” löper från Kostanjevica na Krasu till Opatje selo, därifrån till gränsen mellan Slovenien och Italien och utmed den gränsen till gränsövergången vid Lipica, vidare utmed vägen till samhället Lokev, sedan utmed vägen till Divača, sedan direkt till byn Vrabče och vidare till byarna Štjak, Selo, Krtinovica och Kobdilj, och därifrån i en rak linje genom Mali Dol till Škrbina, vidare till Lipa och Temnica och tillbaka till Kostanjevica na Krasu. Samtliga av ovan nämnda byar ingår i det geografiska området.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Kras är ett av de största landskapen i Slovenien. Området utgörs av en kuperad kalkstensplatå med en terräng som är typisk för Kras (dalar, sänkor, sidodalar, klyftor och underjordiska grottor). Kras-områdets berömda röda jord, terra rossa, har bildats ovanpå den kännetecknande kalkstensgrunden. Marken är täckt med ett tunt jordlager och är mestadels stenig, men på några ställen växer gräs, buskar och gles skog.

Närheten till havet är den faktor som har störst inverkan på klimatet i Kras-regionen, där det milda Medelhavsklimatet möter den kalla kontinentala luften. Temperaturväxlingar är typiska för Kras-regionen, där den s.k. boravinden för med sig kall luft från kontinenten mot Medelhavsområdet. Närheten till havet innebär att temperaturen ofta stiger kraftigt mitt i vintern efter dagar med iskalla boravindar. Den snö som faller smälter snart. Närheten till havet har stor betydelse på sommaren, då det oftast är varmt och klart. Kras-platåns mångfald och den omedelbara närheten till havet gör att det alltid blåser en vind eller bris i området vilket leder till en relativt låg luftfuktighet i det geografiska området.

Det geografiska områdets naturförhållanden skapar ett gynnsamt mikroklimat för torkning av kött, vilket lokalbefolkningen har utnyttjat sedan urminnes tider. De uppnår den rätta balansen mellan temperatur och luftfuktighet genom att lagra produkten i olika rum i de massiva Kras-husen. Jordbrukarna flyttar pršut (skinka), panceta (fet bacon), vratovina (grishals), korvar och andra produkter från ett rum till ett annat i en ständig strävan efter den rätta kombinationen av luftfuktighet och temperatur för de olika tekniska skedena i mognadsprocessen. På så sätt har tekniska färdigheter och praktiska kunskaper med tiden utvecklat erfarenheter och blivit en tradition hos lokalbefolkningen.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Ett av ”Kraška pancetas” specifika särdrag är den rektangulära styckningsdelen, som omfattar en del av bogpartiet med nio till tio synliga revbensurbeningar och en del av flanken. En sådan styckningsdel ger det rätta förhållandet mellan magert kött och fett. Pancettan innehåller en hög andel kött i förhållande till fett. Ett annat specifikt särdrag är att man endast använder den traditionella metoden med torrsaltning med havssalt. Torkningen/mognadslagringen, som inte omfattar värmebehandling, sker vid temperaturer under 18 °C. På så sätt försämras inte proteinerna av värmen, och fettvävnadens fasthet bevaras.

I kombination med en noggrann övervakning av torkningen/mognadslagringen ger dessa metoder produkten en utmärkande kvalitet, som är mycket uppskattad av konsumenterna och som har gjort den till en kommersiellt framgångsrik produkt.

Den geografiska beteckningen ”Kraška panceta” grundas på den traditionella framställningsmetoden och produktens rykte.

I Kras-området möter det milda Medelhavsklimatet den kalla kontinentala luften. Kras-platåns mångfald och den omedelbara närheten till havet gör att det alltid blåser en vind eller bris i området, vilket leder till en relativt låg luftfuktighet. De gynnsamma naturliga torkningsförhållandena och efterfrågan på marknaden har lett till att lokalbefolkning framställer en typ av pancetta som tillgodoser denna efterfrågan.

Traditionen att framställa pancetta är mycket lång, och nämns i dokument från så långt tillbaka som 1689. Med tiden har erfarenheter lett till tekniska kunskaper, som tagit fast form hos lokalbefolkningen och som förts vidare från generation till generation. Genom sitt arbete har människorna i Kras-området bidragit till att ta fram den karakteristiskt rektangulära formen och de organoleptiska egenskaper som utmärker ”Kraška panceta”.

Till skillnad från i andra slovenska regioner använder befolkningen i Kras alltid uteslutande torrsaltning och måttliga saltmängder vid tillverkningen av ”Kraška panceta”. I andra områden i Slovenien används normalt saltlake eller en kombination av torrsaltning och saltning i saltlake. Processen med torrsaltning och den relativt långa mognadslagringen vid låga temperaturer har stor betydelse för produktens typiska organoleptiska egenskaper. Tack vare sin mognadsgrad och sin karakteristiska arom är ”Kraška panceta” en gastronomisk specialitet som, tillsammans med Kraški pršut (lufttorkad skinka från Kras), har blivit en vanlig aptitretare vid olika tillställningar.

En ny era vid framställningen av ”Kraška panceta” såg sin början 1977 när producenter började använda produktionsenheter utrustade med särskild teknik.

Produktens renommé styrks i olika litterära verk, broschyrer, foldrar etc. År 1978 presenterades ”Kraška panceta” i en broschyr från en av tillverkarna. Dr Stanislav Renčelj skrev om ”Kraška panceta” i böckerna Suhe mesnine narodne posebnosti (Torkade köttprodukter – nationella specialiteter) (1991), Kraška kuhinja (Kokkonsten i Kras) (1999), Suhe mesnine na Slovenskem (Slovenska torkade köttprodukter) (2008) och Okusi Krasa (Smaker från Kras) (2009). ”Kraška panceta” presenterades som en slovensk gastronomisk specialitet i boken Okusiti Slovenijo (Smaka på Slovenien) av Dr Janez Bogataj (2007). Den finns också omnämnd i flera reklambroschyrer, t.ex. i den trespråkiga broschyren Do odličnosti za dober okus, Slovenija (1998) (Rise to Excellence for the Gourmet, Slovenia, Dem Exzellenten Genuß Entgegen, Slowenien) (Mot gastronomiska höjder, Slovenien), i Edamus, Bibamus, Gaudeamus (Interreg III-projekt, 2006), Kras in Kraške posebnosti (Kras och specialiteter från Kras) (Phare-programmet), Pomlad Kraških dobrot (Ett uppsving för delikatesser från Kras) (Kras pilotprojekt, 2001), Dobrote Krasa in Brkinov (Delikatesser från Kras- och Brkini-områdena) (kommunen Sežana, 2010) etc.

Producenterna av ”Kraška panceta” deltar i den Internationella jordbruks- och livsmedelsmässan i Gornja Radgona, vid vilken ”Kraška panceta” har fått höga utmärkelser och priser de senaste tio åren.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.mkgp.gov.si/fileadmin/mkgp.gov.si/pageuploads/Varna_hrana/junij2010/Spec_Kraska_panceta.pdf

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.048.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 48

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	55 årgången 18 februari 2012

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	REKOMMENDATIONER
	Europeiska centralbanken
2012/C 048/01	Europeiska centralbankens rekommendation av den 10 februari 2012 till Europeiska unionens råd om externa revisorer för Bank of Greece (ECB/2012/1)	1

	YTTRANDEN
	Europeiska datatillsynsmannen
2012/C 048/02	Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI)	2

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2012/C 048/03	Meddelande till de personer, enheter och organ som omfattas av de restriktiva åtgärderna i rådets beslut 2011/101/Gusp, ändrat genom rådets beslut 2012/97/Gusp	13

	Europeiska kommissionen
2012/C 048/04	Eurons växelkurs	14

2012/C 048/05	Yttrande från rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess möte den 17 oktober 2011 om ett utkast till beslut avseende ärende COMP/39.605 – CRT Glass – Rapporterande medlemsstat: Nederländerna	15

2012/C 048/06	Förhörsombudets slutrapport – COMP/39.605 – Glas till katodstrålerör	16

2012/C 048/07	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 19 oktober 2011 om ett förfarande enligt artikel 101 i fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/39.605 – CRT Glass) [delgivet med nr K(2011) 7436 slutligt] ( 1 )	18

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2012/C 048/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6499 – FCC/Mitsui Renewable Energy/FCC Energia) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	20

2012/C 048/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6468 – Forfarmers/Hendrix) ( 1 )	22

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2012/C 048/10	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	23

2012/C 048/11	Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	28

2012/C 048/12	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	32

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3159
JPY	japansk yen	104,39
DKK	dansk krona	7,4334
GBP	pund sterling	0,83110
SEK	svensk krona	8,8316
CHF	schweizisk franc	1,2083
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,4975
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,001
HUF	ungersk forint	290,14
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6988
PLN	polsk zloty	4,1816
RON	rumänsk leu	4,3545
TRY	turkisk lira	2,3094
AUD	australisk dollar	1,2230
CAD	kanadensisk dollar	1,3093
HKD	Hongkongdollar	10,2036
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5730
SGD	singaporiansk dollar	1,6541
KRW	sydkoreansk won	1 480,16
ZAR	sydafrikansk rand	10,1882
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,2864
HRK	kroatisk kuna	7,5780
IDR	indonesisk rupiah	11 888,19
MYR	malaysisk ringgit	3,9951
PHP	filippinsk peso	56,143
RUB	rysk rubel	39,3750
THB	thailändsk baht	40,517
BRL	brasiliansk real	2,2550
MXN	mexikansk peso	16,8317
INR	indisk rupie	64,7950