10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/1

1.

Den 8 april 2011 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (nedan kallad genomförandeförordningen) (3).

2.

Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades inte såsom krävs enligt artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001, trots att lagstiftningsinitiativet ingår i datatillsynsmannens prioriteringsinventering för lagstiftningssamråd (4). Det aktuella yttrandet grundas därför på artikel 41.2 i samma förordning.

3.

Syftet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (nedan kallad kontrollförordningen) (5), är att införa ett europeiskt system för kontroll, inspektion och tillsyn i syfte att säkerställa efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens alla regler.

4.

Enligt kontrollförordningen skulle kommissionen anta tillämpningsföreskrifter och åtgärder för genomförande av vissa av bestämmelserna i förordningen. I genomförandeförordningen föreskrivs sådana tillämpningsföreskrifter för följande områden: allmänna villkor för tillträde till vatten och resurser (avdelning II), kontroll av fiske (avdelning III), kontroll av saluföringen (avdelning IV), övervakning (avdelning V), inspektion (avdelning VI), tillsyn (avdelning VII), åtgärder för att se till att medlemsstaterna följer målen (avdelning VIII), uppgifter och information (avdelning IX) och genomförande (avdelning X).

5.

I mars 2009 utfärdade Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande om kontrollförordningen (6). I yttrandet betonades det att förslaget omfattade behandling av olika kategorier av uppgifter, som i vissa fall kunde anses vara personuppgifter. Normalt sett skulle personuppgifter behandlas i samtliga fall där fartygets befälhavare eller ägare eller någon fiskare eller besättningsmedlem är identifierad eller identifierbar. Mot denna bakgrund gav datatillsynsmannen vissa rekommendationer om några av förslagets bestämmelser.

6.

Vidare framhöll datatillsynsmannen att flera artiklar i förslaget till förordning hänvisade till ett kommittéförfarande för antagandet av genomförandebestämmelser samt att vissa av dessa bestämmelser även omfattade dataskyddsaspekter (7). Med tanke på de följder som de bestämmelserna kan få på dataskyddet rekommenderade därför datatillsynsmannen ett samråd med honom innan dessa detaljerade bestämmelser antogs. Genomförandeförordningen antogs den 8 april 2011, men datatillsynsmannen rådfrågades inte före antagandet.

7.

Datatillsynsmannen beklagar att genomförandeförordningen inte först lämnades till honom för samråd, såsom rekommenderades i 2009 års yttrande. Han skulle ändå vilja uppmärksamma kommissionen på några aspekter i genomförandeförordningen som kan väcka frågor med hänsyn till dataskyddet. Mot denna bakgrund har datatillsynsmannen beslutat att avge detta korta yttrande. Datatillsynsmannen kommentarer gäller framför allt följande aspekter: 1) övervakning av fiskefartygens verksamhet samt dataskydd, 2) system för fjärrövervakning av fartyg, 3) kommissionens och de behöriga myndigheternas lagring av personuppgifter, och 4) tillämpligheten av förordning (EG) nr 45/2001.

8.

I skäl 31 fastställs att behandlingen av personuppgifter enligt genomförandeförordningen regleras genom direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001, ”särskilt när det gäller kraven på sekretess och säkerhet vid databehandling, överföring av personuppgifter från medlemsstaternas nationella system till kommissionen, vid vilka tillfällen uppgifter får behandlas och de registrerades rätt att få information om, ha tillgång till och rätta egna personuppgifter”. Datatillsynsmannen välkomnar denna hänvisning till den tillämpliga dataskyddslagstiftningen.

9.

Fiskefartygens verksamhet övervakas systematiskt och ingående genom avancerade tekniska metoder, som satellitföljare och elektroniska databaser (8). Fiskefartygens geografiska position, kurs och hastighet kontrolleras regelbundet med hjälp av kontrollsystem för fartyg (VMS) (9) samt i tillämpliga fall av automatiska identifieringssystem (AIS) (10) eller system för positionsbestämning (VDS) (11). Samtliga dessa uppgifter korskontrolleras, analyseras och verifieras systematiskt genom datoriserade algoritmer och automatiska mekanismer för att upptäcka motstridigheter eller misstänkta överträdelser. Som framgår av artikel 145.3 i genomförandeförordningen kan datautvinning och profilering komma att tillämpas för denna behandling (12).

10.

Så länge som dessa uppgifter kan kopplas till identifierade eller identifierbara enskilda personer (t.ex. fartygets befälhavare, ägare eller besättningsmedlemmar) inbegriper denna kontroll behandling av personuppgifter. Det är därför viktigt att kontrollsystemet är välbalanserat och att lämpliga garantier införs och genomförs för att undvika att de berörda personernas rättigheter begränsas på ett orättmätigt sätt. Detta innebär till exempel att det klart och tydligt avgränsas för vilka syften som de aktuella uppgifterna får behandlas, att de (person-)uppgifter som behandlas ska hållas på en minimal nivå samt att maximala lagringsperioder ska fastställas för dessa uppgifter. Detta är särskilt viktigt i det här fallet där behandlingar kan komma att omfatta uppgifter som gäller brott eller misstänkta brott, som sannolikt kan kopplas till personuppgifter för fartygets ägare och/eller befälhavare.

11.

Med tanke på kontrollverksamhetens omfattning förefaller det som att genomförandeförordningen inte alltid lyckas skapa en bra balans mellan syftet att säkerställa efterlevnad och respekten för de berörda personernas privatliv och dataskydd. Eftersom genomförandeförordningen redan har antagits, anser datatillsynsmannen att det är viktigt för kommissionen att, där så är möjligt, i efterhand klargöra omfattning och begränsningar för behandlingarna samt föreskriva specifika garantier där så krävs. Detta skulle till exempel kunna uppnås genom att allmänna eller specifika riktlinjer eller interna regler antas för att klargöra vissa aspekter av behandlingarna när det gäller skyddet av personuppgifter eller med hjälp av förhandskontroller med datatillsynsmannen enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001.

12.

De aspekter som enligt datatillsynsmannen framför allt behöver specificeras ytterligare behandlas här nedan.

13.

En av grundprinciperna för den grundläggande rättigheten till dataskydd är att personuppgifter endast ska behandlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (13). Genom principen om att begränsa syftet fastställs att de registeransvariga har ett särskilt ansvar, samtidigt som lagstiftaren åläggs ett krav i och med att lagbestämmelserna inte får vara så allmänt hållna att det berättigar till att personuppgifter används för ändamål som inte är tillräckligt definierade. Undantag från principen om att begränsa syftet är tillåtna, förutsatt att de är nödvändiga och proportionella samt att övriga krav i artikel 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har uppfyllts.

14.

Såsom angivits ovan enligt kontrollförordningen och genomförandeförordningen ska fiskeriverksamheten övervakas systematiskt och ingående genom VMS, AIS och VDS. Enligt artikel 12 i kontrollförordningen får uppgifter från VMS, AIS och VDS överföras till EU:s organ och medlemsstaternas behöriga myndigheter som ägnar sig åt övervakning på ”sjösäkerhets- och sjöfartsskyddsområdet, gränskontroll, skydd av den marina miljön och allmän tillsyn över att lagen följs” I artikel 27 i genomförandeförordningen specificeras vidare att medlemsstaterna ska använda VMS-uppgifter ”för att säkerställa att fiskefartygens verksamhet övervakas effektivt” samt att medlemsstaterna ska ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att de endast används för officiella ändamål”.

15.

Med beaktande av principen om att begränsa syftet anser datatillsynsmannen att artikel 12 i kontrollförordningen och artikel 27 i genomförandeförordningen är alltför brett utformade. Om begreppen ”allmän tillsyn över att lagen följs”, ”övervakning av fiskefartygens verksamhet” och ”officiella ändamål” inte tolkas restriktivt, kommer de sannolikt att täcka in ett alltmer brett spektrum av olika behandlingar, som inte ens har ett avlägset samband med kontrollförordningens syften. Denna öppna strategi väcker frågor i samband med principen om att begränsa syftet.

16.

När det gäller ovannämnda överväganden råder datatillsynsmannen kommissionen att ge konkret vägledning om tolkningen av artikel 27 i genomförandeförordningen. Kommissionen bör framför allt klargöra innebörden och begränsa omfattningen av behandling av VMS-, AIS- och VDS-uppgifter för ”allmän tillsyn över att lagen följs” eller andra ändamål som inte har något samband med den gemensamma fiskeripolitiken.

17.

En annan grundläggande princip för dataskyddslagstiftningen är att personuppgifter bör sparas i en form som inte möjliggör identifiering av registrerade längre än vad som är nödvändigt för de ändamål som uppgifterna ursprungligen insamlades för (14). Denna princip har också en direkt koppling till principen om att begränsa syftet. Om personuppgifterna inte längre krävs för det ursprungliga ändamålet, är det inte längre tillåtet att spara dessa uppgifter eftersom det skulle innebära att behandlingen var oförenlig med det ursprungliga ändamålet.

18.

I genomförandeförordningen fastställs en minimal lagringsperiod på tre år för ett antal olika uppgifter. När det gäller VMS-uppgifter föreskrivs det till exempel i artikel 27.2 a att medlemsstaterna ska säkerställa att de relevanta uppgifterna registreras i elektronisk form och lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser ”under minst tre år”. Enligt artikel 92.3 ska uppgifterna som avser övervakningsrapporterna finnas tillgängliga i databasen ”under minst tre år”. I artikel 118 fastställs också att uppgifterna från inspektionsrapporterna ska vara åtkomliga i databasen ”under minst tre år”.

19.

Generellt sett anser datatillsynsmannen att lagringsperioden bör fastställas mer exakt genom en maximal lagringsperiod (i stället för enbart en minimal lagringsperiod). Under alla omständigheter anser han att ovannämnda bestämmelser bör tolkas i överensstämmelse med artikel 6.1 e i direktiv 95/46/EG och artikel 4.1 e i förordning (EG) nr 45/2001. Detta innebär att lagringsperioden på tre år principiellt sett bör tolkas som en maximal lagringsperiod, om det inte kan styrkas att uppgifterna måste lagras en längre period på lämpligt sätt och genom övertygande bevis.

20.

Artikel 164 i genomförandeförordningen reglerar informationsutbyte med tredjeländer. I artikel 164.2 behandlas framför allt informationsutbyte från en medlemsstat till ett tredjeland eller en regional fiskeriförvaltningsorganisation med stöd av ett bilateralt avtal med det landet eller i överensstämmelse med den organisationens regler. I artikel 164.3 behandlas informationsutbyte om bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler, från kommissionen eller det av kommissionen utsedda organet inom ramen för fiskeavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer eller inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller liknande arrangemang.

21.

I artikel 164.2 fastställs det att informationsutbytet från medlemsstater till tredjeland ska äga rum ”i överensstämmelse med EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter”, medan artikel 164.3 inte innehåller någon sådan hänvisning i fråga om informationsutbyte som härrör från kommissionen. Enligt artikel 164.3 får informationsutbytet endast ske under förutsättning av den medlemsstat som tillhandahållit informationen ger sitt tillstånd till detta.

22.

I detta sammanhang betonar datatillsynsmannen att personuppgifter endast får vidarebefordras från kommissionen eller andra EU-institutioner eller organ till tredjeländer enligt artikel 164 om kraven i förordning (EG) nr 45/2001 och särskilt artikel 9, har uppfyllts.

23.

Kontrollförordningen och genomförandeförordningen kan inbegripa att kommissionen eller andra EU-organ behandlar personuppgifter, vilket innebär att förordning (EG) nr 45/2001 skulle vara tillämplig på behandlingarna. I den mån som sådana behandlingar kan innebära särskilda risker för de registrerades fri- och rättigheter, ska de förhandskontrolleras av datatillsynsmannen enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001.

24.

Framför allt förefaller det som om de behandlingar som utförs enligt kontrollförordningen och genomförandeförordningen kan omfatta behandling av uppgifter som rör brott eller misstänkta brott som har utförts av ett fartyg. Dessa uppgifter kan sannolikt komma att kopplas till personuppgifterna för fartygets ägare eller befälhavare (eller en besättningsmedlem) i samband med överträdelserna av de tillämpliga bestämmelserna.

25.

Datatillsynsmannen uppmanar därför kommissionen (och andra berörda EU-organ) att överväga behovet av en förhandskontroll av de behandlingar som utförs enligt kontrollförordningen och genomförandeförordningen samt att göra de anmälningar som krävs utifrån denna bedömning (15).

26.

Datatillsynsmannen beklagar att texten till genomförandeförordningen inte lämnades till honom för lagstiftningssamråd enligt artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001, vilket rekommenderades i 2009 års yttrande. Även om datatillsynsmannen välkomnar hänvisningen till den tillämpliga dataskyddslagstiftningen i skäl 31 i genomförandeförordningen, anser han att vissa bestämmelser i denna förordning kan väcka frågor med hänsyn till dataskyddet.

27.

Eftersom genomförandeförordningen redan har antagits, råder datatillsynsmannen kommissionen att, där så är möjligt, i efterhand klargöra omfattning och begränsningar för behandlingarna samt föreskriva specifika garantier där så krävs. Detta skulle kunna uppnås genom att allmänna eller specifika riktlinjer eller interna regler antas eller med hjälp av förhandskontroller med datatillsynsmannen enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001.

28.

Datatillsynsmannen råder framför allt kommissionen och övriga berörda EU-organ att

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/6

1.

Den 19 juli 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (nedan kallat förslaget) (3). Förslaget åtföljs av ett meddelande med titeln ”Digitala färdskrivare: Färdplan för framtida verksamhet” (nedan kallat meddelandet) (4). Förslaget och meddelandet sändes till datatillsynsmannen för samråd samma dag.

2.

Datatillsynsmannen hade redan rådfrågats informellt under april 2011 om en tidigare version av förslaget och utfärdat preliminära synpunkter på det förslaget den 13 maj 2011. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar det informella samrådet, som har bidragit till att på ett tidigt stadium göra texten bättre ur dataskyddssynpunkt. Kommissionen har tagit hänsyn till vissa av datatillsynsmannens synpunkter i sitt förslag. Europeiska datatillsynsmannen skulle välkomna en hänvisning till det här yttrandet i förslagets ingress.

3.

Förslaget handlar om installation och användning av färdskrivare i fordon som används för transporter på väg av passagerare eller gods för att kontrollera att yrkesförare respekterar sociallagstiftningens regler om körtider och viloperioder (5).

4.

Ett system med färdskrivare har använts för detta ändamål sedan 1985, baserat på färdskrivare och färdskrivarkort (6). Färdskrivaren registrerar, lagrar, visar, skriver ut och lämnar ut uppgifter om förarens aktiviteter. Ett färdskrivarkort är ett smartkort som är avsett att användas med färdskrivaren och som gör det möjligt för färdskrivaren att identifiera kortinnehavaren och att överföra och lagra data.

5.

Syftet med utkastet till förslag är att ändra förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter (nedan kallad förordningen) och modernisera den enligt den senaste tekniska utvecklingen för att förbättra användningen av den digitala färdskrivaren jämfört med analoga versioner och utöka dess funktioner för att skapa en ny typ av digital färdskrivare. Den nya digitala färdskrivaren ska förbättras med följande tekniska egenskaper: i) Utrustning för geografisk positionering ska användas för att samla in vissa lokaliseringsuppgifter om föraren automatiskt. ii) Kommunikation på distans kommer att användas för att göra kontroller på distans. iii) Ett standardiserat gränssnitt kommer att införas som är gemensamt med andra intelligenta transportsystem, så att färdskrivaren blir en nödvändig komponent i fordonets plattform för intelligenta transportsystem (7).

6.

Flera av de frågor som tas upp i förslaget kommer att behöva kompletteras med ytterligare åtgärder, vilket beskrivs i meddelandet. I meddelandet anges flera åtgärder som kommissionen ska vidta. Den kommer bland annat att anta delegerade akter för att uppdatera de tekniska specifikationerna för den digitala färdskrivaren i bilaga IB till förordningen och modernisera säkerhetsmekanismerna, samt ändra direktiv 2006/126/EG om körkort för att integrera det förarkort som förarna använder i färdskrivare med deras körkort.

7.

Användningen av färdskrivare vid vägtransporter omfattar behandling av personuppgifter om yrkesförare. En stor del av behandlingen baseras på användningen av utrustning för geografisk positionering och anläggningar för kommunikation på distans. Dessa tekniker kan få betydande inverkan på den enskilda personens integritet och uppgiftsskydd.

8.

Därmed inkräktar förslaget på yrkesförarnas personliga integritet på ett mycket uppenbart sätt, särskilt eftersom det tillåter en konstant övervakning av var förarna befinner sig och ger kontrollmyndigheter möjlighet att utföra kontroller på distans, då de kommer att ha ständig direktåtkomst till de uppgifter som lagrats i färdskrivaren. Den planerade integreringen av förarkortet med körkortet kan också påverka det skydd av förarens uppgifter som finns i dag.

9.

Därför är det mycket viktigt att uppgifter från färdskrivare inom Europeiska unionen behandlas i enlighet med EU:s ram för uppgiftsskydd, enligt artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt direktiv 95/46/EG (8) och direktiv 2002/58/EG (9).

10.

Det är värt att påpeka att när förordningen antogs 1985 fanns det inget omfattande regelverk för skydd av uppgifter i EU. Den pågående översynen av förordningen ger alltså möjlighet att anpassa den till den nuvarande ordningen för uppgiftsskydd.

11.

Datatillsynsmannen välkomnar särskilt att förslaget innehåller ett skäl och en särskild bestämmelse om uppgiftsskydd (10). Däremot konstaterar datatillsynsmannen att dessa bestämmelser ensamma inte löser alla de problem för uppgiftsskyddet som uppstår genom de olika åtgärder som föreslås i förslaget. Därför bör det införas ytterligare garantier i förslaget och i de kompletterande åtgärder som beskrivs i meddelandet.

12.

I detta yttrande tar datatillsynsmannen upp flera aspekter på förslaget som behöver utredas ytterligare ur uppgiftsskyddssynpunkt. Datatillsynsmannen kommer främst att inrikta sig på följande problem, som kommer att behandlas i tur och ordning i avsnitt II nedan:

13.

Datatillsynsmannen välkomnar att det införs en särskild bestämmelse om uppgiftsskydd i artikel 34 i förslaget. I artikel 34 framhålls tydligt vilket ansvar ägarna av fordon och/eller transportföretag har som registeransvariga att följa gällande lagstiftning om uppgiftsskydd. Detta innebär bland annat att de är skyldiga att informera yrkesförarna om behandlingen av deras uppgifter i färdskrivarrna, ge förarna tillgång till sina uppgifter och korrigera felaktiga eller ofullständiga uppgifter. Datatillsynsmannen understryker att denna information om behandlingen måste vara fullständig i fråga om all behandling som utförs och välkomnar därför att det enligt artikel 5.6 i förslaget krävs att de registeransvariga särskilt ska informera förarna om kontrollmyndigheternas möjlighet att göra kontroller på distans. Datatillsynsmannen betonar vidare att de registeransvariga måste anmäla behandlingen till tillsynsmyndigheterna i enlighet med artiklarna 18–20 i direktiv 95/46/EG.

14.

I den bestämmelsen betonas också särskilt det ansvar som medlemsstater och oberoende tillsynsmyndigheter har för att se till att behandlingen av personuppgifterna i de färdskrivare som används vid vägtransport görs i enlighet med gällande lagstiftning om uppgiftsskydd. Detta kommer att kräva att medlemsstaterna antar särskilda bestämmelser för användningen av specifik teknik, t.ex. det globala systemet för satellitnavigering (GNSS), kommunikation på distans och gränssnitt mot intelligenta transportsystem, eller i fråga om elektroniskt utbyte av information på förarkort och lagring av uppgifter av transportföretag. När så är möjligt bör uppgiftsskyddsmyndigheterna i medlemsstaterna rådfrågas innan sådana bestämmelser antas, så att ramar utvecklas som är förenliga med gällande uppgiftsskyddskrav.

15.

Datatillsynsmannen välkomnar att begreppet inbyggda skyddsmekanismer införs i förslaget genom bestämmelsen om att färdskrivare ska vara ”utformade på ett sådant sätt att de skyddar integriteten”. Datatillsynsmannen betonar att utformningen av digitala färdskrivare redan på ett tidigt skede bör ta hänsyn till integritet och uppgiftsskydd. Dessa åtgärder för att skydda integriteten bör avspeglas på ett lämpligt sätt i uppdateringen av specifikationerna i bilaga IB.

16.

Som framhålls i punkt 11 ovan löser artikel 34 och skäl 15 i förslaget dock inte alla problem för uppgiftsskyddet i samband med användningen av färdskrivare. Därför lyfter datatillsynsmannen i det här yttrandet fram de ytterligare åtgärder som krävs för att garantera en tillfredsställande nivå för uppgiftsskyddet i färdskrivare.

17.

Datatillsynsmannen anser att de säkerhetskrav för digitala färdskrivare som finns i flera delar i förslaget och i artikel 15 inte utvecklas tillräckligt i förslaget. Dessutom understryker datatillsynsmannen att det i förslaget införs många tekniker i syfte att skapa en ”ny digital färdskrivare” för vilken den nuvarande bilaga IB är föråldrad och varken innehåller relevanta specifikationer eller lämpliga säkerhetsåtgärder.

18.

Datatillsynsmannen understryker att industrin kan lida skada av den otydliga rättsliga ram som skapas om en uppdaterad förordning antas med många tekniska förändringar samtidigt som de tekniska specifikationerna för dem inte anges i de befintliga, föråldrade bilagorna. Därför finns det risk för att industrin utvecklar åtgärder och ramar som är skadliga för integriteten innan specifikationerna uppdateras och denna risk kommer att kvarstå så länge översynsprocessen för dessa bilagor pågår, dvs. till utgången av 2014.

19.

Datatillsynsmannen rekommenderar starkt att införandet av alla tekniska uppdateringar (GNSS, kommunikation på distans, intelligenta transportsystem) i färdskrivare underbyggs på lämpligt sätt genom konsekvensbedömningar om den personliga integriteten för att bedöma riskerna för integriteten till följd av att dessa tekniker används.

20.

Vidare rekommenderar datatillsynsmannen att det införs en särskild artikel i förslaget om den säkerhetsnivå som måste uppnås vid varje skede av utvecklingen och användningen av färdskrivarna (inte enbart i utformnings- och installationsfaserna utan också, framför allt, under användningen). Följande bör betonas i denna artikel:

21.

För att främja goda uppgiftsskyddsmetoder vore det bra om datatillsynsmannen och artikel 29-arbetsgruppen för uppgiftsskyddsmyndigheter togs med på förteckningen över deltagare vid det forum om färdskrivare som anges i artikel 41 i förslaget.

22.

Förslaget är inte tillräckligt exakt och säkert i fråga om flera av villkoren för behandling. Dessa bör dock förtydligas för att se till att åtgärderna följer proportionalitetsprincipen enligt artikel 6.1 c i direktiv 95/46/EG. Detta gäller framför allt vilka typer av uppgifter som behandlas och registreras i färdskrivare och via användning av utrustning för geografisk positionering, under vilken tidsperiod sådana uppgifter får lagras samt vilka mottagare som ska få tillgång till vilka uppgifter, särskilt i fråga om användningen av kommunikation på distans.

23.

Många av de närmare bestämmelserna för uppgiftsbehandling fastställs i dag i bilaga IB till förordningen, som inte längre är aktuell och som senare kommer att ses över genom delegerade akter av kommissionen. Därför saknas rättslig säkerhet om huruvida den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven på proportionalitet, eftersom många åtgärder återstår att fastställas senare i föreskrivande kommittéer. Det finns också en risk för att industrin kommer att utveckla sina egna system under den tid det tar att uppdatera bilagorna, vilket kan leda till bristande överensstämmelse.

24.

Datatillsynsmannen stöder inte detta tillvägagångssätt utan rekommenderar att de allmänna bestämmelserna för behandlingen ska förtydligas i förslaget i sig och att endast de närmare detaljerna ska hanteras i bilagor. Datatillsynsmannen beklagar att förslaget inte längre innehåller någon beskrivning av de kategorier av uppgifter som ska samlas in och registreras i de digitala färdskrivarna, trots att detta angavs tydligt i artikel 5 i den tidigare version av förslaget som sändes till datatillsynsmannen (t.ex. fordonets rörelser och hastighet, tidsmätning, platsen för den dagliga arbetstidens början och slut, förarens identitet, förarens aktivitet, händelser och fel). Nu anges endast i artikel 34.3 i förslaget att ”[e]ndast uppgifter som är absolut nödvändiga för behandlingen ska behandlas” och det anges inte närmare vilka typer av uppgifter som ska behandlas.

25.

Datatillsynsmannen rekommenderar starkt att de allmänna bestämmelserna för behandlingen ska beskrivas i förordningen som, till skillnad från antagandet av bilagor, ska godkännas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta skulle bidra till att skapa större rättssäkerhet för yrkesförarna, vilket i sin tur skulle göra det lättare att använda uppgifterna i en domstol.

26.

Datatillsynsmannen betonar att proportionalitetsprincipen också bör beaktas på lämpligt sätt när bilaga IB anpassas till den tekniska utvecklingen och rekommenderar starkt att datatillsynsmannen rådfrågas under uppdateringen av bilaga IB till förordningen. Datatillsynsmannen anser att denna uppdatering bör göras så snart som möjligt för att se till att industrin tillämpar harmoniserade tekniska specifikationer för sina färdskrivare.

27.

Datatillsynsmannen konstaterar att enligt skäl 5 i förslaget är registrering av lokaliseringsuppgifter motiverad för att underlätta kontrolltjänstemännens kontroller. Med hänsyn till principen om begränsning av syfte enligt artikel 6.1 b i direktiv 95/46/EG betonar datatillsynsmannen att de lokaliseringsuppgifter som registreras i färdskrivare inte får användas för något annat oförenligt syfte.

28.

Trots att endast två särskilda lokaliseringsuppgifter ska registreras enligt artikel 4 i förslaget (identifiering av platsen för den dagliga arbetsperiodens början och slut) förstår datatillsynsmannen att användningen av utrustning för geografisk positionering kommer att göra det möjligt att ständigt positionera fordonet och därmed även föraren. Detta kan göras i flera syften, t.ex. för att övervaka hastighet och riktning, kontrollera om fordonet rör sig osv. Med hänsyn till artikel 4 i förslaget och principen om begränsning av syfte betonar datatillsynsmannen att sådana användningsområden inte skulle vara tillåtna. Datatillsynsmannen betonar att det inte bör vara tillåtet att installera och använda anordningar för det direkta och huvudsakliga syftet att låta arbetsgivare övervaka på distans och i realtid vad deras anställda gör och var de befinner sig.

29.

Tillgång till de uppgifter som lagras i färdskrivaren får när som helst beviljas i) kontrollmyndigheter för kontroller och ii) det berörda företaget så att det kan uppfylla sina rättsliga skyldigheter, särskilt enligt artiklarna 28 och 29 i förslaget. Datatillsynsmannen välkomnar att det har fastställts begränsade rättigheter till tillgång till uppgifterna beroende på användartyp och/eller identitet.

30.

Enligt skäl 6 är det motiverat med kommunikation på distans för kontrolländamål för att underlätta riktade vägkontroller och minska den administrativa börda som skapas för transportföretagen genom slumpvisa kontroller. Datatillsynsmannen förstår att en sådan åtgärd skulle vara praktisk, men påminner om att det måste införas lämpliga skyddsmekanismer med hänsyn till risken för den personliga integriteten med en sådan kontinuerlig åtkomst på distans till de uppgifter som lagrats i färdskrivaren.

31.

Här konstaterar datatillsynsmannen med tillfredsställelse att artikel 5 i förslaget innehåller ett antal viktiga skyddsmekanismer, särskilt att i) denna åtkomst på distans är begränsad till enbart behöriga kontrollmyndigheter, ii) omfattningen av de uppgifter som utväxlas med kontrollmyndigheter ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att utföra riktade vägkontroller, iii) det finns en tydligt fastställd och kort lagringsperiod på två timmar för de uppgifter som samlas in under kontroller på distans, iv) fordonets ägare eller nyttjanderättsinnehavare ska informera föraren om möjligheten till kommunikation på distans och v) det måste vidtas lämpliga säkerhetsåtgärder för att garantera dataintegritet och autentisering.

32.

Däremot anser datatillsynsmannen att det inte är tillräckligt tydligt vilka uppgifter som kan utväxlas genom kommunikation på distans. För att säkerställa att inte alltför stora mängder uppgifter skickas till kontrollmyndigheterna rekommenderar datatillsynsmannen att artikel 5.3 ska utformas på ett annat sätt. I stället för en förteckning över uppgifter som inte ska sändas, föreslår datatillsynsmannen att artikel 5.3 ska innehålla en uttömmande förteckning över vilka uppgifter som får sändas.

33.

När det gäller påföljder betonar datatillsynsmannen också att kontroll på distans inte bör leda till automatiska böter eller påföljder för föraren eller företaget. Eftersom den faktiska kontrollen på distans utförs utan den berörda personens vetskap måste det vidtas lämpliga åtgärder innan något beslut fattas. Kontrollen på distans bör därför betraktas som en preliminär åtgärd som kan leda till en ingående kontroll i förarens närvaro om kontrolltjänstemännen skulle upptäcka några avvikelser i det preliminära skedet.

34.

I kommissionens meddelande anges att ett antal tredjeländer tillämpar principerna i förordningarna om vägtransporter och förordningen om färdskrivare. I förslagets nuvarande utformning sägs inget om ett eventuellt internationellt utbyte av uppgifter från färdskrivare. Det bör förtydligas i förslaget huruvida gränsöverskridande utbyte av uppgifter med myndigheter i tredjeländer övervägs. Om så är fallet kommer det att krävas lämpliga skyddsmekanismer för personuppgifterna så att det går att garantera en tillräckligt hög skyddsnivå när uppgifter överförs till de tredjeländerna, i enlighet med artiklarna 25 och 26 i direktiv 95/46/EG.

35.

Att göra färdskrivare till en nödvändig del av intelligenta transportsystem skapar ett antal problem i fråga om den personliga integriteten och uppgiftsskyddet, vilket datatillsynsmannen framhöll i sitt yttrande över direktivet om intelligenta transportsystem (11).

36.

Uppgifter som registreras eller framställs av färdskrivaren för användning i intelligenta transportsystem bör endast vidarebehandlas om detta är förenligt med insamlingens ursprungliga syfte. Detta måste bedömas från fall till fall.

37.

Registeransvariga måste se till att vidarebehandling av uppgifter från färdskrivare för användningen i en tillämpning för intelligenta transportsystem görs i enlighet med någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Datatillsynsmannen betonar att bland alla de rättsliga grunder som finns att tillgå, kan förarnas samtycke vara svårt att förlita sig på, med hänsyn till det anställningsförhållande som kan råda när behandlingen utförs. Förarna kan pressas av sin arbetsgivare att använda vissa tillämpningar för intelligenta transportsystem och kanske alltså inte har gett sitt fullständigt frivilliga samtycke (12).

38.

Därför föreslår datatillsynsmannen att artikel 6.2 i förslaget ska ändras till ”fordon (…) ska vara utrustade med färdskrivare med harmoniserat gränssnitt så att de uppgifter som registrerats eller framställts kan användas i tillämpningar för intelligenta transportsystem. Vidare användning av de uppgifter som registreras i färdskrivare ska endast vara tillåten under förutsättning att föraren frivilligt har gått med på en sådan vidare behandling och att alla andra krav i artikel 6 i direktiv 95/46/EG är uppfyllda.”

39.

Datatillsynsmannen betonar också att alla uppgifter som registrerats eller framställts av färdskrivaren inte automatiskt bör göras tillgängliga för användning i andra tillämpningar för intelligenta transportsystem utan enbart de uppgifter som är absolut nödvändiga för behandlingen i den tillämpningen för intelligenta transportsystem. Detta bör betonas i artikel 6.3 i förslaget. Datatillsynsmannen rekommenderar att det görs en särskild bedömning av den personliga integriteten för varje tillämpning för att avgöra vilka uppgifter som är absolut nödvändiga för behandlingen och under vilken tidsperiod sådana uppgifter bör lagras.

40.

Enligt artikel 27 ska förarkortens funktioner integreras med körkorten. Med hänsyn till den mängd uppgifter om förarens aktiviteter som kan komma att registreras är förarkortet mer än ett enkelt identitetskort som intygar att personen är en yrkesförare. Det är alltså mer inkräktande ur uppgiftsskyddssynpunkt eftersom det syftar till att övervaka att en person följer den sociala lagstiftningen på vägtransportområdet.

41.

Integreringen av detta kort med körkortet medför problem för uppgiftsskyddet, särskilt när det gäller principen om begränsning av syfte och proportionalitetsprincipen. Nödvändigheten av och nyttan med att integrera förarkortet i körkortet har inte heller visats tillräckligt tillfredsställande. Det har i synnerhet inte visats varför en sådan integrering skulle vara den bästa metoden för att motverka bedrägerier och missbruk av förarkort. Datatillsynsmannen rekommenderar att denna integrering ska övervägas först efter en konsekvensbedömning i fråga om personlig integritet och säkerhet. Detta bör anges tydligt i artikel 27 förslaget.

42.

Dessutom måste direktiv 2006/126/EG om körkort ändras om en sådan integrering ska göras, och kommissionen ska lägga fram ett förslag om detta. Med hänsyn till de uppgiftsskyddsfrågor som väcks genom sådana ändringar betonar datatillsynsmannen att han vill rådfrågas om detta förslag.

43.

Information om förarkort kommer att utväxlas elektroniskt genom nationella elektroniska register innan förarkorten utfärdas för att kontrollera att den sökande inte redan har ett sådant kort. Detta informationsutbyte kommer att göras via ett befintligt system, TACHONET. Den rättsliga grunden för detta elektroniska informationsutbyte fastställs i artikel 26. Datatillsynsmannen välkomnar att det tydligt anges i artikel 26 i förslaget exakt vilka personuppgifter som läggs in i dessa register, tillsammans med hur länge de får lagras och vilka som får ta emot uppgifterna. Datatillsynsmannen betonar att alla allmänna bestämmelser för behandlingen i TACHONET bör beskrivas i den här artikeln och att enbart rent tekniska specifikationer bör antas genom delegerade akter.

44.

Datatillsynsmannen konstaterar att kommissionens roll i sammankopplingen av de elektroniska registren inte är tillräckligt tydlig. Det är mycket viktigt att denna roll förtydligas ytterligare i de föreslagna genomförandeakterna. Vidare betonar datatillsynsmannen att när kommissionens roll innebär behandling av personuppgifter bör den behandlingen ske enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

45.

Datatillsynsmannen uttrycker sin tillfredsställelse över att ha rådfrågats om ett förslag som på ett mycket uppenbart sätt inskränker yrkesförares personliga integritet. Datatillsynsmannen välkomnar särskilt att det införs en särskild bestämmelse om uppgiftsskydd i förslaget. Däremot konstaterar datatillsynsmannen att denna bestämmelse inte ensam löser alla de problem för uppgiftsskyddet som uppstår genom de bestämmelser som föreslås i förslaget. Därför måste det införas ytterligare garantier i förslaget och i de kompletterande åtgärder som beskrivs i meddelandet.

46.

Datatillsynsmannen anser att de allmänna bestämmelserna för behandlingen i färdskrivare bör fastställas i förslaget i sig och inte i bilagor till förordningen. De viktigaste aspekterna på behandlingen bör beskrivas i förslaget i sig, t.ex. typ av uppgifter som registreras i färdskrivare och genom utrustning för geografisk positionering, mottagare och tidsperioder för lagring. Bilagorna till förordningen bör endast innehålla rent tekniska detaljer för de allmänna principer som har fastställts i själva förordningen.

47.

Vidare noterar datatillsynsmannen att de nuvarande bilagorna är föråldrade, vilket kan leda till avvikelser i hur färdskrivare utvecklas av industrin. Förslaget innefattar ett flertal tekniska moderniseringar för vilka det saknas relevanta tekniska specifikationer i förordningens befintliga bilagor. Det finns risk för att industrin utvecklar ramar som inte tar hänsyn till personlig integritet, så länge det inte görs någon uppdatering av bilagorna till förordningen. Datatillsynsmannen uppmanar enträget kommissionen att uppdatera bilagorna till förordningen så snart som möjligt.

48.

Datatillsynsmannen rekommenderar följande ändringar i förslaget:

49.

Datatillsynsmannen uppmanar medlemsstaterna att rådfråga tillsynsmyndigheterna för uppgiftsskydd innan de antar nationella bestämmelser om färdskrivare, särskilt bestämmelser om användning av utrustning för geografisk positionering, kommunikation på distans, gränssnitt mot intelligenta transportsystem samt Tachonet.

50.

För att säkerställa att kraven på uppgiftsskydd beaktas på ett tillfredsställande sätt i kommissionens kompletterande åtgärder vill datatillsynsmannen föras upp på förteckningen över deltagare i forum för färdskrivare och rådfrågas om uppdateringen av bilaga IB och förslaget till ändring av direktiv 2001/126/EG om körkort.

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/14

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/16

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/20

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/21

EUT C 264 av den 8.9.2011

EUT C 189 av den 29.6.2011

EUT C 140 av den 11.5.2011

EUT C 121 av den 19.4.2011

EUT C 94 av den 26.3.2011

EUT C 88 av den 19.3.2011

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/22

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/23

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/26

Europeiska revisionsrätten

Enheten för revision: Utarbetande av rapporter

12, rue Alcide de Gasperi

1615 Luxembourg

LUXEMBOURG

Tfn +352 4398-1

E-post: euraud@eca.europa.eu

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/27

—

ge tillgång till högre utbildning för studenter inklusive de som kommer från missgynnade grupper,

—

underlätta samarbetet om erkännandet av studier och kvalifikationer,

—

bidra till att kvalitén i den högre utbildningen förbättras genom främjande av internationalisering och harmonisering av program och kursplaner inom deltagande institutioner,

—

förbättra den internationella samarbetskapaciteten hos högre utbildningsanstalter i länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet,

—

främja samarbetet mellan utsändande och mottagande institution,

—

göra det möjligt för studenter, akademiker och personal att dra språklig, kulturell och yrkesmässig nytta av den erfarenhet man får i samband med rörlighet till ett annat land,

—

förstärka, på medellång sikt, den politiska, kulturella, utbildningsmässiga och ekonomiska länkarna mellan de deltagande länderna.

Education, Audiovisual and Culture Executive Agency

Call for proposals EACEA/11/12 — ‘INTRA-ACP academic mobility scheme’

Attn Mr Joachim FRONIA

BOUR 02/29

Avenue du Bourget/Bourgetlaan 1

1140 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

10.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/30

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling

Direktorat M2 – Konkurrens

Rue de la Loi/Wetstraat 120, 5/94A

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22967672

—

De italienska myndigheterna har meddelat att de avser att betrakta stödekvivalenten för betalningsuppskovet som stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter (1). Kommissionen hyser i nuläget tvivel om huruvida förordningen är tillämplig i det aktuella fallet då de italienska myndigheterna inte har tillhandahållit någon information om huruvida de individuella och nationella stödtak som anges i förordningen iakttas. Enligt förordningen får dessutom stöd av mindre betydelse inte beviljas om det innebär att de högsta tillåtna stödtaken överskrids, vilket förefaller vara fallet med det aktuella uppskovet.

—

Kommissionen måste därför i nuläget konstatera att det föreligger ett stöd som, mot bakgrund av de upplysningar som lämnats in av de italienska myndigheterna, inte kan berättigas på grundval av gällande regler för statligt stöd (Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 (2)).

—

Uppskovet innebär en överträdelse av rådets beslut i och med att ett av villkoren i beslutet (de årliga amorteringarna av lika storlek) inte längre iakttas. Genom uppskovet förvandlas således systemet med återbetalning fördelad över ett antal år till ett nytt stöd som inte förefaller möjligt att motivera på grundval av riktlinjerna för statligt stöd.