14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/1

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2011/C 364/01

Datum för antagande av beslutet

10.11.2009

Referensnummer för statligt stöd

N 549/09

Medlemsstat

Tyskland

Region

Bayern

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Verlängerung der Beihilferegelung zur Unterstützung der Filmproduktion in Bayern

Rättslig grund

Richtlinien für die FilmFernsehFonds Bayern GmbH, Haushaltsgesetz des Freistaates Bayern

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Främjande av kultur

Stödform

Återbetalningsbart bidrag, Bidrag, Mjukt lån

Budget

Beräknade utgifter per år (i miljoner i nationell valuta): 13,5 miljoner EUR

Totalt planerat stödbelopp 54 miljoner EUR

Stödnivå

70 %

Varaktighet

1.1.2010–31.12.2013

Ekonomisk sektor

Media

Den beviljande myndighetens namn och adress

FilmFernsehFonds Bayern GmbH

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	19.10.2011
Referensnummer för statligt stöd	N 330/10
Medlemsstat	Frankrike
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Programme national «Très haut débit» — Volet B
Rättslig grund	Loi no 2009-1572 du 17 décembre 2009 relative à la lutte contre la fracture numérique. Code général des collectivités territoriales (articles L 1425-1 et L 1425-2). Loi no 2010-237 du 9 mars 2010 de finances rectificative pour 2010. Code des postes et des communications électroniques (articles L 34-8 et L 34-8-3). Décision no 2010-1314 de l'ARCEP en date 14 décembre 2010 précisant les conditions d’accessibilité et d’ouverture des infrastructures et des réseaux éligibles à une aide du fonds d’aménagement numérique des territoires
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Sektorutveckling, Regional utveckling
Stödform	Bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp 750 miljoner EUR
Stödnivå	—
Varaktighet	till den 1.1.2016
Ekonomisk sektor	Post- och telekommunikationstjänster
Den beviljande myndighetens namn och adress	Fonds national pour la societé numérique, collectivités territoriales
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

9.11.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.31722 (11/N)

Medlemsstat

Ungern

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

A sporttevékenység támogatásához kapcsolódó társaságiadó-, és illetékkedvezmény

Rättslig grund

A sporttal összefüggő egyes törvények módosításáról szóló 2010. évi LXXXIII. törvény. A társasági adóról és az osztalékadóról szóló 1996. évi LXXXI. törvény. Az illetékekről szóló 1990. évi XCIII. törvény

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Sektorutveckling

Stödform

Skattelättnad

Budget

Beräknade utgifter per år: 21 200 miljoner HUF

Totalt planerat stödbelopp 127 200 miljoner HUF

Stödnivå

70 %

Varaktighet

till den 30.6.2017

Ekonomisk sektor

Rekreation, kultur och sport

Den beviljande myndighetens namn och adress

Nemzeti Fejlesztési Minisztérium és Nemzeti Erőforrás Minisztérium

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/8

Eurons växelkurs (1)

13 december 2011

2011/C 364/05

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3181
JPY	japansk yen	102,60
DKK	dansk krona	7,4366
GBP	pund sterling	0,84625
SEK	svensk krona	9,0605
CHF	schweizisk franc	1,2345
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,7110
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,633
HUF	ungersk forint	304,39
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6970
PLN	polsk zloty	4,5608
RON	rumänsk leu	4,3485
TRY	turkisk lira	2,4641
AUD	australisk dollar	1,3016
CAD	kanadensisk dollar	1,3528
HKD	Hongkongdollar	10,2548
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7215
SGD	singaporiansk dollar	1,7158
KRW	sydkoreansk won	1 519,49
ZAR	sydafrikansk rand	10,8795
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,3877
HRK	kroatisk kuna	7,4986
IDR	indonesisk rupiah	12 005,28
MYR	malaysisk ringgit	4,1850
PHP	filippinsk peso	57,795
RUB	rysk rubel	41,7115
THB	thailändsk baht	41,138
BRL	brasiliansk real	2,4292
MXN	mexikansk peso	18,1647
INR	indisk rupie	70,1100

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/9

RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD TILL VARVSINDUSTRIN

2011/C 364/06

1. INLEDNING

Sedan början av 1970-talet har statligt stöd till varvsindustrin omfattats av en rad särskilda ordningar för statligt stöd som successivt har anpassats till de allmänna bestämmelserna om statligt stöd. De nuvarande rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin (1) löper ut den 31 december 2011. I enlighet med sin strategi för ökad öppenhet och förenkling av reglerna för statligt stöd strävar kommissionen i möjligaste mån efter att minska skillnaderna mellan reglerna för varvsindustrin och de regler som gäller andra industrisektorer. Detta innebär att de allmänna reglerna utvidgas till att även omfatta varvsindustrin (2).

2.	Vissa egenskaper skiljer varvsindustrin från andra industrier såsom korta produktionsserier, de producerade enheternas storlek, värde och komplexitet samt det faktum att prototyperna i allmänhet används kommersiellt.

Med hänsyn till dessa särskilda aspekter anser kommissionen att det är lämpligt att fortsätta att tillämpa särskilda bestämmelser för innovationsstöd på varvsindustrin, men att samtidigt se till att detta stöd inte får några negativa konsekvenser för handelsvillkoren och konkurrensen i sådan omfattning att det strider mot det gemensamma intresset.

Statligt stöd till innovation måste leda till att stödmottagaren förändrar sin verksamhet så att stödet leder till ökad innovation i stödmottagarens verksamhet och till fler innovationsprojekt eller till att stödmottagaren genomför verksamhet som annars inte hade blivit aktuell eller bara skulle ha genomförts till viss del. Stimulanseffekten fastställs genom en kontrafaktisk analys med en jämförelse av planerad verksamhet med respektive utan stöd. I dessa rambestämmelser fastställs därför särskilda krav som kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att se till att det finns en stimulanseffekt.

Informella regler för innovationsstöd till varvsindustrin, särskilt när det gäller stödberättigande kostnader och bekräftelse av ett projekts innovativa karaktär, har utformats tillsammans med industrin och tillämpas i kommissionens beslutsfattande. För att skapa ökad insyn bör dessa regler formellt integreras med reglerna för innovationsstöd.

När det gäller regionalstöd kommer kommissionen att se över de allmänna riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (3) under 2013. Kommissionen kommer därför att fram till dess fortsätta att tillämpa de gällande specifika regler för regionalstöd inom varvsindustrin som anges i 2003 års rambestämmelser. Den kommer att ompröva situationen mot bakgrund av översynen av riktlinjerna om statligt regionalstöd.

7.	När det gäller exportkrediter är syftet med dessa rambestämmelser att respektera tillämpliga internationella skyldigheter.

Dessa rambestämmelser innehåller därför särskilda bestämmelser för innovations- och regionalstöd för varvsindustrin samt bestämmelser om exportkrediter. Stöd till varvsindustrin kan dessutom anses vara förenligt med den inre marknaden enligt fördraget och de allmänna instrumenten för statligt stöd (4), såvida inte annat anges i dessa instrument.

9.	I enlighet med artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och med förbehåll för bestämmelserna i artikel 348 i fördraget får varje medlemsstat vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen när det gäller finansiering av militära fartyg.

10.

Kommissionen har för avsikt att tillämpa principerna i de här rambestämmelserna från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013. Efter detta datum planerar kommissionen att föra in bestämmelserna om innovationsstöd i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (5) och att integrera regionalstöd för varvsindustrin med riktlinjerna för statligt regionalstöd.

2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

11.	Enligt dessa rambestämmelser får kommissionen godkänna stöd till varv eller, när det gäller exportkrediter, stöd som beviljas fartygsägare för nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg, samt innovationsstöd för byggnad av flytande och rörliga offshore-strukturer.

12.

I dessa rambestämmelser gäller följande definitioner:

a) nybyggnad av fartyg: byggande inom unionen av handelsfartyg med automatisk framdrivning.

b) reparation av fartyg: reparation eller återställande i gott skick inom unionen av handelsfartyg med automatisk framdrivning.

c) ombyggnad av fartyg: ombyggnad inom unionen av handelsfartyg med automatisk framdrivning på minst 1 000 bruttoton (6), förutsatt att ombyggnadsarbetet medför en genomgripande ändring av lastplanen, skrovet, framdrivningssystemet eller passagerarutrymmet.

d) fartyg med automatisk framdrivning: ett fartyg som genom sina driv- och styrsystem har alla egenskaper för segelbarhet på öppet hav eller inre vattenvägar och som tillhör en av följande kategorier:

i)fartyg för havssjöfart och fartyg för inre sjöfart på minst 100 bruttoton, som används för person- och/eller varutransport,ii)fartyg för havssjöfart och för inre sjöfart på minst 100 bruttoton som används för att utföra specialtjänster (t.ex. muddringsmaskiner och isbrytare),iii)bogserbåtar på 365 kW eller mer,iv)skrov under slutarbete till de fartyg som avses i leden i, ii och iii, som inte är färdiga men flytande och rörliga.

e) flytande och rörliga offshore-strukturer: strukturer för utforskning, nyttjande eller generering av olja, gas eller förnybar energi, som har samma egenskaper som handelsfartyg med undantag för att de inte har automatisk framdrivning och som är avsedda att flyttas flera gånger under driften.

3. SÄRSKILDA ÅTGÄRDER

3.1 Regionalstöd

13.

Regionalstöd för nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg kan anses vara förenligt med den inre marknaden om det uppfyller särskilt följande villkor:

a)	Stödet beviljas för investeringar för att förbättra eller modernisera befintliga varv och är inte kopplat till någon finansiell omstrukturering av varvet/varven i fråga i syfte att öka produktiviteten i befintliga anläggningar.

b)	Stödnivån överstiger inte 22,5 % bruttobidragsekvivalent i de regioner som avses i artikel 107.3 a i fördraget och som överensstämmer med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd.

Stödnivån överstiger inte 12,5 % bruttobidragsekvivalent eller det tillämpliga taket för regionalstöd, beroende på vilket som är lägst, i de regioner som avses i artikel 107.3 c i fördraget och som överensstämmer med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd.

d)	Stödet är begränsat till stödberättigande utgifter, enligt definitionen i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013.

3.2 Innovationsstöd

3.2.1 Stödberättigande ansökningar

14.

Stöd som beviljas till innovation för nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg kan anses vara förenligt med den inre marknaden upp till en högsta stödnivå på 20 % brutto. Förutsättningen är dock att stödet är kopplat till den industriella tillämpningen av innovativa produkter och processer, det vill säga till produkter och processer som är tekniskt nya eller väsentligt förbättrade jämfört med nuvarande tekniska nivå inom varvsindustrin i unionen och som inbegriper en risk för tekniskt eller industriellt misslyckande. Innovationsstöd för utrustning och modernisering av fiskefartyg kommer inte att anses vara förenligt med den inre marknaden, om inte villkoren i artikel 25.2 och 25.6 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (7), eller i bestämmelser som ersätter dessa, är uppfyllda. Inget stöd kan beviljas ett varv om stöd från Europeiska fiskerifonden, eller ett instrument som ersätter denna, eller annat offentligt stöd beviljas avseende samma fartyg.

15.	Innovativa produkter och processer i den mening som avses i punkt 14 avser miljöförbättringar som rör kvalitet och prestanda, såsom förbättringar avseende bränsleförbrukning, utsläpp från motorer, avfall och säkerhet.

16.

Om innovationen har som syfte att öka miljöskyddet och leder till att förenlighet med antagna unionsnormer uppnås minst ett år innan dessa normer träder i kraft eller ökar miljöskyddet om unionsnormer saknas eller gör det möjligt att gå längre än unionsnormerna, kan den maximala stödintensiteten ökas till 30 % brutto. Uttrycken ”unionsnormer” och ”miljöskydd” har den betydelse som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön.

17.	Förutsatt att de uppfyller kriterierna i punkt 14, kommer innovativa produkter att avse antingen en ny fartygsklass med utgångspunkt i det första fartyget i en potentiell serie fartyg (prototyp) eller innovativa delar av ett fartyg som kan isoleras från fartyget som en separat del.

18.	Förutsatt att de uppfyller kriterierna i punkt 14, kommer innovativa processer att avse utveckling och införande av nya processer inom produktion, förvaltning, logistik och konstruktion.

19.	Innovationsstöd kan endast anses vara förenligt med den inre marknaden om det beviljas för den första industriella tillämpningen av innovativa produkter och processer.

3.2.2 Stödberättigande kostnader

20.	Innovationsstöd för produkter och processer måste vara begränsat till de utgifter för investeringar, planering samt konstruktions- och testverksamhet som är direkt och uteslutande kopplade till den innovativa delen av projektet och som uppkommer efter dagen för ansökan om innovationsstöd (8).

21.

I de stödberättigande kostnaderna ingår kostnader såväl för varvet som för förvärv av varor och tjänster från tredje parter (till exempel systemleverantörer, leverantörer av nyckelfärdiga produkter och andra underleverantörer), förutsatt att varorna och tjänsterna strikt hänför sig till innovationen. De stödberättigande kostnaderna beskrivs närmare i bilagan.

22.

Den nationella myndighet som medlemsstaten utsett för ansökan om innovationsstöd måste granska de stödberättigande kostnaderna på grundval av de beräkningar som sökanden har lämnat in och styrkt. Om ansökan inbegriper kostnader för förvärv av varor och tjänster från leverantörer, får leverantören inte ha fått statligt stöd för samma ändamål när det gäller dessa varor och tjänster.

3.2.3 Bekräftelse av projektets innovativa karaktär

23.

För att ett innovationsstöd ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt dessa rambestämmelser måste ansökan om innovationsstöd lämnas till den berörda nationella myndigheten innan sökanden ingår ett bindande avtal om att genomföra det projekt för vilket innovationsstödet söks. Ansökan måste innehålla en kvalitativ och kvantitativ beskrivning av innovationen.

24.

Den berörda nationella myndigheten måste låta en oberoende och tekniskt behörig expert bekräfta att stödet söks för ett projekt som är en tekniskt ny eller väsentligt förbättrad produkt eller process jämfört med den nuvarande tekniska nivån inom varvsindustrin i unionen (kvalitativ bedömning). Stödet får bara anses vara förenligt med den inre marknaden om den oberoende och tekniskt behöriga experten bekräftar till de berörda nationella myndigheterna att de stödberättigande projektkostnaderna har beräknats för att enbart täcka de innovativa delarna i det berörda projektet (kvantitativ bedömning).

3.2.4 Stimulanseffekt

25.

Innovationsstöd i den mening som avses i dessa rambestämmelser måste ha en stimulanseffekt, det vill säga det måste leda till att stödmottagaren förändrar sin verksamhet så att innovationsverksamheten ökar. Stödet måste resultera i att innovationsverksamheten ökar i storlek, omfattning, anslagna medel eller intensitet.

26.	I överensstämmelse med punkt 25 anser kommissionen att ett stöd inte har någon stimulanseffekt för stödmottagaren om projektet (9) redan har inletts innan stödmottagaren ger in en ansökan om stöd till de nationella myndigheterna.

27.

För att kontrollera om stödet kommer att stimulera stödmottagarna att förändra sin verksamhet så att deras innovationsverksamhet ökar måste medlemsstaterna på förhand utvärdera den ökade innovationsverksamheten på grundval av en analys, där en situation utan stöd jämförs med en situation där stöd har beviljats. De kriterier som ska användas kan omfatta ökad innovationsverksamhet i fråga om storlek, omfattning, anslagna medel eller intensitet, tillsammans med andra relevanta kvantitativa eller kvalitativa faktorer som lämnats av medlemsstaten i dess anmälan enligt artikel 108.3 i fördraget.

28.	Om en signifikant effekt kan påvisas för minst ett av dessa element, med hänsyn till det normala agerandet för ett företag i sektorn i fråga, kommer kommissionen normalt sett att dra slutsatsen att stödet har en stimulanseffekt.

29.

När en stödordning granskas kommer villkoren för stimulanseffekten att anses vara uppfyllda om medlemsstaten har åtagit sig dels att bevilja enskilt stöd inom ramen för den godkända stödordningen först när den har kontrollerat att en stimulanseffekt föreligger, dels att lämna in årliga rapporter om genomförandet av den godkända stödordningen.

30.

En stödansökan får godkännas bara på villkor att sökanden senare ingår ett bindande avtal om att genomföra det projekt eller den process för nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg för vilket/vilken innovationsstödet söks. Betalningar får ske först när avtalet har undertecknats. Om avtalet sägs upp eller projektet inte genomförs måste allt stöd betalas tillbaka med ränta från den dag då stödet betalades ut. Om projektet inte slutförs måste också det stöd som inte använts för de stödberättigande innovationskostnaderna betalas tillbaka med ränta. Räntan måste vara åtminstone lika hög som den referensränta som antas av kommissionen.

3.3 Exportkrediter

31.

Stöd till varvsindustrin i form av statligt stödda kreditgarantier som beviljas nationella eller icke-nationella fartygsägare eller tredje man för nybyggnad eller ombyggnad av fartyg kan betraktas som förenligt med den inre marknaden om det uppfyller villkoren i OECD-överenskommelsen från 1998 om riktlinjer för statsstödda exportkrediter och dess sektorsöverenskommelse om exportkrediter för fartyg, eller varje senare villkor som föreskrivs i eller ersätter någon av de överenskommelserna.

4. ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

32.

Enligt rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (10) och kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (11) ska medlemsstaterna ge in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar. När kommissionen antar ett beslut på grundval av dessa rambestämmelser i fråga om allt innovationsstöd som har beviljats stora företag enligt en godkänd stödordning får kommissionen begära att medlemsstaterna rapporterar om hur stimulanseffekten har uppnåtts för stöd som ges till stora företag, särskilt med användning av de kriterier som anges i punkt 3.2.4.

5. KUMULERING

33.

De stödtak som fastställs i dessa rambestämmelser gäller oavsett om stödet helt eller delvis finansieras med statliga medel eller med unionsmedel. De stöd som godkänts enligt dessa rambestämmelser får varken kumuleras med annat statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget eller med annan unionsfinansiering, om en sådan kumulering leder till en stödnivå som är högre än den som anges i dessa rambestämmelser.

34.	Om stöd avser olika ändamål men avser samma stödberättigande kostnader kommer det förmånligaste stödtaket att tillämpas.

6. TILLÄMPNING AV DESSA RAMBESTÄMMELSER

35.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna i dessa rambestämmelser från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013. Kommissionen kommer att tillämpa dessa principer på alla anmälda stödåtgärder den har att fatta beslut om efter den 31 december 2011, även om projekten anmälts före det datumet.

36.	I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (12) kommer kommissionen att tillämpa principerna i dessa rambestämmelser på icke-anmälda stöd som beviljats efter den 31 december 2011.

(1) EUT C 317, 30.12.2003, s. 11.

(2) Se punkt 65 i handlingsplanen för statligt stöd i KOM(2005) 107 slutlig, punkt 65: ”[…] kommissionen (kommer) att besluta om huruvida det fortfarande behövs rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin eller om denna sektor ska regleras enbart genom allmänna regler.”

(3) EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.

(4) I enlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (EUT C 82, 1.4.2008, s. 1) kan stöd exempelvis beviljas för miljövänligare produktionsprocesser inom varvsindustrin. Dessutom kan fartygsägare beviljas stöd till förvärv av nya transportfordon i miljöskyddssyfte som går längre än unionsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer, vilket därmed bidrar till renare havstransporter.

(5) EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(6) Bruttotonnage.

(7) EUT L 223, 15.8.2006, s. 1.

(8) Med undantag av kostnader för genomförbarhetsstudier som genomförs inom tolv månader innan stödansökan lämnas in för en innovativ process.

(9) Detta hindrar inte att den potentiella stödmottagaren redan kan ha utfört genomförbarhetsstudier som inte omfattas av ansökan om statligt stöd.

(10) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(11) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

(12) EGT C 119, 22.5.2002, s. 22.

BILAGA

Stödberättigande kostnader för innovationsstöd till varvsindustrin

1. NYA FARTYGSKLASSER

För byggandet av en ny fartygsklass som berättigar till innovationsstöd är följande kostnader stödberättigande:

a)	Kostnader för konceptutveckling.

b)	Kostnader för konceptutformning.

c)	Kostnader för funktionell utformning.

d)	Kostnader för detaljerad utformning.

e)	Kostnader för undersökningar, provningar, modeller och liknande kostnader som hänför sig till utveckling och utformning av fartyg.

f)	Kostnader för planering av det praktiska arbetet med utformningen.

g)	Kostnader för testning och provkörning av produkten.

h)	Extra arbetskostnader och allmänna omkostnader för en ny fartygsklass (inlärningskurva).

För tillämpningen av punkterna a till g gäller att kostnader som hänför sig till en standardplan som motsvarar planen för en tidigare fartygsklass inte är stödberättigande.

För tillämpningen av punkt h gäller att kompletterande produktionskostnader som är strikt nödvändiga för att validera den tekniska innovationen kan berättigas i den utsträckning de begränsas till minsta nödvändiga belopp. Med hänsyn till de tekniska utmaningar som är förknippade med att konstruera en prototyp, överstiger i regel produktionskostnaderna för det första fartyget produktionskostnaderna för nästkommande systerfartyg. Med kompletterande produktionskostnader avses skillnaden mellan arbetskostnaderna med tillhörande allmänna omkostnader för det första fartyget i en ny fartygsklass och produktionskostnaderna för nästkommande fartyg i samma serie (systerfartyg). I arbetskostnaderna ingår löner och sociala avgifter.

Följaktligen kan, i vederbörligen motiverade undantagsfall, högst 10 % av produktionskostnaderna för konstruktion av en ny fartygsklass betraktas som stödberättigande kostnader om dessa kostnader är nödvändiga för att validera den tekniska innovationen. Ett fall anses vara vederbörligen motiverat om de kompletterande produktionskostnaderna beräknas överstiga 3 % av produktionskostnaderna för nästkommande systerfartyg.

2. NYA KOMPONENTER ELLER SYSTEM FÖR ETT FARTYG

För nya komponenter eller system som berättigar till innovationsstöd är följande kostnader stödberättigande om de strikt hänför sig till innovationen:

a)	Kostnader för utformning och utveckling.

b)	Kostnader för testning av innovationsdelen och modellerna.

c)	Kostnader för material och utrustning.

d)	I undantagsfall, kostnader för konstruktion och montering av nya komponenter eller system som är nödvändiga för att validera innovationen, förutsatt att de är begränsade till minsta nödvändiga belopp.

3. NYA PROCESSER

För nya processer som berättigar till innovationsstöd är följande kostnader stödberättigande om de strikt hänför sig till den innovativa processen:

a)	Kostnader för utformning och utveckling.

b)	Kostnader för material och utrustning.

c)	Eventuella kostnader för testning av de nya processerna.

d)	Kostnader för genomförbarhetsstudier som genomförs inom tolv månader innan stödansökan lämnas in.

14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/15

Inbjudan att lämna projektförslag 2011 – Programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013)

Genomförande av programinsatserna Aktiva medborgare för Europa, Aktivt civilt samhälle i Europa och Aktivt europeiskt ihågkommande

2011/C 364/08

INLEDNING

Denna inbjudan att lämna projektförslag grundar sig på Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (1). De närmare villkoren för denna förslagsinbjudan anges i programguiden för programmet ”Ett Europa för medborgarna”, som finns på EU:s webbplats (se punkt VII). Programguiden ingår i denna förslagsinbjudan.

I. Mål

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” har följande specifika mål:

—	Att föra samman människor från lokalsamhällen i hela Europa, så att de kan dela och utbyta erfarenhet, åsikter och värderingar, lära av historien och bygga för framtiden.

—	Att genom samarbete inom det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion med koppling till EU-medborgarskap, demokrati, gemensamma värderingar och en gemensam historia och kultur.

—	Att föra EU närmare medborgarna genom främjande av EU:s värderingar och landvinningar, samtidigt som minnet av det förflutna värnas.

—

Att uppmuntra samverkan mellan medborgare och det civila samhällets organisationer från alla deltagande länder, bidra till interkulturell dialog och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet på verksamhet vars syfte är att utveckla närmare band mellan medborgare från de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen den 30 april 2004 och medborgare från medlemsstater som har anslutit sig efter detta datum.

II. Behöriga sökande

Programmet är öppet för alla projektorganisationer som är etablerade i ett av programmets deltagarländer och som, beroende på insats, är

—	ett offentligt organ, eller

—	en icke-statlig organisation som är en juridisk person.

Varje programinsats är emellertid riktad till en mer specifik typ av organisation. Under vilka förutsättningar sökande organisationer är berättigade till stöd anges därför specifikt i programguiden för varje åtgärd/underåtgärd.

Följande länder är berättigade till stöd inom ramen för detta program:

—	EU:s medlemsstater (2)

—

Kroatien

—

Albanien

—	F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

III. Bidragsberättigade åtgärder

Programmet Ett Europa för medborgarna stöder projekt som främjar ett aktivt europeiskt medborgarskap.

Denna inbjudan gäller följande insatser inom programmet Ett Europa för medborgarna, vilka kan få två typer av bidrag: projektbidrag och verksamhetsbidrag.

Insats 1: Aktiva medborgare för Europa

Åtgärd 1: Vänortssamarbete

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkta utbyten mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortssamarbete.

Åtgärd 1.1: Möten mellan medborgare i vänorter (projektbidrag)

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkta utbyten mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortssamarbete. Ett projekt måste omfatta kommuner från minst två deltagarländer, varav minst en ska vara en EU-medlemsstat. Projektet ska ha minst 25 internationella deltagare som kommer från de inbjudna kommunerna. Mötet får pågå i längst 21 dagar. Det högsta bidrag som kan beviljas är 25 000 EUR per projekt. Det lägsta bidrag som kan beviljas är 5 000 EUR.

Syftet med bidragen till möten mellan medborgare i vänorter är att samfinansiera värdstadens organisationskostnader och de inbjudna deltagarnas resekostnader. Bidragen beräknas utifrån schablon-/standardbelopp.

Åtgärd 1.2: Vänorternas tematiska nätverk (projektbidrag)

Denna åtgärd stöder uppbyggnaden av nätverk som skapats på grundval av vänortsband och har stor betydelse för att säkerställa ett långvarigt, strukturerat, målmedvetet och mångfasetterat samarbete och därmed bidra till att maximera programmets genomslagskraft. Ett projekt måste omfatta minst tre evenemang. Det måste omfatta kommuner från minst fyra deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Projektet ska ha minst 30 internationella deltagare som kommer från de inbjudna kommunerna. Projektet får ha en löptid på högst 24 månader; varje evenemang ska vara i högst 21 dagar.

Högsta belopp som kan beviljas för ett projekt inom ramen för denna åtgärd är 150 000 EUR. Lägsta bidrag som beviljas är 10 000 EUR. Beräkningen av bidraget baseras på schablon-/standardbelopp.

Åtgärd 2: ”Medborgarprojekt” och ”Stödåtgärder”

Åtgärd 2.1: Medborgarprojekt (projektbidrag)

Denna åtgärd är inriktad på en av EU:s största utmaningar i dag: hur man kan överbrygga klyftan mellan medborgarna och EU. Syftet är att titta närmare på nya och innovativa metoder som kan uppmuntra medborgarnas delaktighet och stimulera dialogen mellan EU-medborgarna och EU:s institutioner.

Ett projekt måste omfatta minst fem deltagarländer, varav minst en ska vara en medlemstat i EU. Ett projekt ska ha minst 200 deltagare och får pågå i högst tolv månader.

Bidraget beräknas utifrån en utförlig, beräknad budget som ska vara i balans och uttryckt i euro. Bidraget får inte överskrida 60 procent av projektets totala stödberättigande kostnader. Det lägsta bidraget ska vara 100 000 EUR och det högsta bidraget för ett projekt inom denna åtgärd är 250 000 EUR.

Åtgärd 2.2: Stödåtgärder (projektbidrag)

Syftet med den här åtgärden är att stödja verksamheter som kan leda till långvariga partnerskap och nätverk som når ut till många olika parter som främjar ett aktivt europeiskt medborgarskap och som därmed bidrar till att programmålen nås i högre grad och till att programmet får så stor påverkan och effekt som möjligt.

Ett projekt måste omfatta minst två deltagarländer, varav minst ett ska vara en medlemsstat i EU. Projektet får pågå i högst tolv månader och ska innefatta minst två evenemang.

Bidrag beräknas utifrån en utförlig, beräknad budget som ska vara i balans och uttryckt i euro. Bidraget får inte överskrida 80 procent av de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden i fråga. Det lägsta bidraget ska vara 30 000 EUR och det högsta bidraget för ett projekt inom denna åtgärd är 100 000 EUR.

Insats 2: Aktivt civilt samhälle i Europa

Åtgärd 1 och 2: Strukturellt stöd till organisationer som bedriver forskning om europeisk offentlig politik och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå (verksamhetsbidrag (3))

Åtgärd 1– Det strukturella stödet till organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) syftar till att stödja sådana organisationers arbete, vilket kan utmynna i nya idéer och tankar om europeiska frågor, om aktivt medborgarskap på europeisk nivå eller om europeiska värderingar.

Åtgärd 2– Strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer som har en europeisk dimension i verksamheten kommer att ge dessa organisationer kapacitet och stabilitet att utveckla sina aktiviteter på europeisk nivå. Syftet är att bidra till framväxten av ett strukturerat, sammanhängande och aktivt civilt samhälle på europeisk nivå.

Stödperioden måste motsvara sökandens budgetår, vilket ska framgå av organisationens styrkta räkenskaper. Om sökandens budgetår motsvarar kalenderåret kommer stödperioden att löpa från den 1 januari till den 31 december. För sökande vars budgetår inte sammanfaller med kalenderåret kommer den period för vilken bidrag kan beviljas att vara en tolvmånadersperiod från och med det datum då deras budgetår inleds.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder:

a)	Schablon-/standardbelopp.

b)	Budget baserad på faktiska kostnader. Bidraget kommer att beräknas på grundval av en utförlig, beräknad budget som ska vara i balans och uttryckt i euro. Stödet får inte överskrida 80 procent av de kostnader som ger rätt till stöd för insatsen i fråga.

Det högsta bidraget är 100 000 EUR.

Åtgärd 3: Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet (projektbidrag)

Syftet med denna åtgärd är att stödja konkreta projekt som drivs av det civila samhällets organisationer i de olika deltagarländerna. Projekten bör öka medvetenheten om frågor av europeiskt intresse samt bidra till att främja en ömsesidig förståelse för olika kulturer och identifiera gemensamma värderingar genom samarbete på europeisk nivå.

Ett projekt måste omfatta minst två deltagarländer, varav minst ett ska vara en medlemsstat i EU. Projekten får pågå i högst 18 månader.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder, som motsvarar olika tillvägagångssätt för vilka specifika regler gäller:

a)	Schablon-/standardbelopp.

b)	Budget baserad på faktiska kostnader. Det begärda bidraget får i det fallet inte överskrida 70 procent av de kostnader som ger rätt till stöd för insatsen i fråga.

Det högsta bidraget är 150 000 EUR och det lägsta bidraget 10 000 EUR.

Organisationer av allmänt europeiskt intresse som beviljas ett verksamhetsbidrag för 2012 inom insats 2, åtgärd 1 och 2, kan inte söka den här typen av finansiering för 2012.

Insats 4: Aktivt europeiskt ihågkommande (projektbidrag)

Syftet med projekt som stöds inom denna insats ska vara att vårda minnet av offren för nazismen och stalinismen och att öka nutida och framtida generationers kunskaper och förståelse för vad som skedde i koncentrationslägren och andra platser för massutrotning, och varför.

Ett projekt får som längst pågå i 18 månader.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder:

a)	Schablon-/standardbelopp.

b)	Budget baserad på faktiska kostnader. Det begärda bidraget får i det fallet inte överskrida 70 procent av de kostnader som ger rätt till stöd för insatsen i fråga.

Det högsta bidraget är 100 000 EUR och det lägsta bidraget 10 000 EUR.

IV. Tilldelningskriterier

För projektbidrag:

Kvalitativa kriterier (80 procent av poängen som kan tilldelas):

—	Projektets relevans för programmets mål och prioriteringar (25 procent).

—	Projektets och de föreslagna metodernas kvalitet (25 procent).

—	Påverkan (15 procent).

—	Synlighet och uppföljning (15 procent).

Kvantitativa kriterier (20 procent av poängen som kan tilldelas):

—	Geografisk spridning (10 procent).

—	Målgrupp (10 procent).

Kommissionen och den verkställande myndigheten förbehåller sig rätten, som ett tilläggskriterium, att se till att de utvalda projekten för varje insats har en balanserad geografisk spridning och kommer därför att ta hänsyn till länder som är tydligt underrepresenterade, med respekt för rättvis behandling när det gäller kvalitet.

För verksamhetsbidrag:

Kvalitativa kriterier (80 procent av poängen som kan tilldelas):

—	Relevans i förhållande till målen och prioriteringarna för programmet ”Ett Europa för medborgarna” (30 procent).

—	Arbetsprogrammets lämplighet, samstämmighet och fullständighet (20 procent).

—	Arbetsprogrammets påverkan (10 procent).

—	Europeiskt mervärde (10 procent).

—	Verksamheternas synlighet samt spridning och utnyttjande av resultaten till fördel för EU-medborgare och andra berörda parter (10 procent).

Kvantitativa kriterier (20 procent av poängen som kan tilldelas):

—	Geografisk spridning (10 procent).

—	Målgrupp (10 procent)

Kommissionen och den verkställande myndigheten förbehåller sig rätten, som ett tilläggskriterium, att se till att de utvalda projekten för varje insats har en balanserad geografisk spridning.

V. Budget

Beräknad budget 2012 för följande insatser

Insats 1 Åtgärd 1.1	Möten mellan medborgare i vänorter	6 107 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 1.2	Vänorternas tematiska nätverk	4 528 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 2.1	Medborgarprojekt	1 308 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 2.2	Stödåtgärder	805 000 EUR
Insats 2 Åtgärd 3	Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet	2 807 000 EUR
Insats 4	Aktivt europeiskt ihågkommande	2 414 000 EUR

Denna inbjudan att lämna förslag förutsätter att budgetmyndigheten antar Europeiska unionens budget för 2012.

VI. Sista ansökningsdag

Insatser		Sista ansökningsdag
Insats 1 Åtgärd 1.1	Möten mellan medborgare i vänorter	1 februari 1 juni 1 september
Insats 1 Åtgärd 1.2	Vänorternas tematiska nätverk	1 februari 1 september
Insats 1 Åtgärd 2.1	Medborgarprojekt	1 juni
Insats 1 Åtgärd 2.2	Stödåtgärder	1 juni
Insats 2 Åtgärder 1 och 2	Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå	15 oktober
Insats 2 Åtgärd 3	Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet	1 februari
Insats 4	Aktivt europeiskt ihågkommande	1 juni

Ansökningarna måste lämnas in före kl. 12.00 (tid i Bryssel) den sista ansökningsdagen. Om den sista ansökningsdagen infaller på en lördag eller söndag ska den första arbetsdagen efter helgen betraktas som sista ansökningsdag.

Ansökningar ska skickas till följande adress:

EACEA

Unit P7 Citizenship

Applications — ‘Measure XXX’

Avenue du Bourget/Bourgetlaan 1 (BOUR 01/04A)

1140 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

För att tas upp till behandling måste förslagen lämnas på den officiella elektroniska ansökningsblanketten (e-ansökningsblanketten) som fyllts i korrekt och undertecknats av den person som är bemyndigad att binda sökanden juridiskt.

Ansökningar som skickas i pappersform per post, per fax eller direkt per e-post kommer inte att godtas för fortsatt utvärdering.

VII. Ytterligare upplysningar

De närmare villkoren för inlämning av projektförslag och ansökningsblanketterna med senaste ändringar finns i programguiden för ”Ett Europa för medborgarna” på följande webbplatser:

http://ec.europa.eu/citizenship/index_en.html

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur:

http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/index_en.htm

(1) EUT L 378, 27.12.2006, s. 32.

(2) EU:s 27 medlemsstater: Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige och Storbritannien.

(3) Denna förslagsinbjudan avser årliga verksamhetsbidrag för budgetåret 2013.

14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/21

Tillkännagivande enligt artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende COMP/39.654 – Reuters Instrument Codes (RIC)

[delgivet med nr K(2011) 9391]

(Text av betydelse för EES)

2011/C 364/09

1. INLEDNING

(1)

I de fall där kommissionen avser att anta ett beslut om att en överträdelse måste upphöra och de berörda parterna erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning, får kommissionen – i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 (1) – genom beslut göra dessa åtaganden bindande för företagen. Ett sådant beslut får antas för en bestämd period och ska fastställa att det inte längre finns skäl för kommissionen att ingripa. Enligt artikel 27.4 i samma förordning ska kommissionen offentliggöra en kort sammanfattning av ärendet samt huvuddragen i åtagandena. Berörda tredje parter får lämna synpunkter inom den tidsfrist som kommissionen fastställer.

2. SAMMANFATTNING AV ÄRENDET

(2)

Den 19 september 2011 antog kommissionen en preliminär bedömning i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003. Bedömningen gäller sektorn för finansiella informationstjänster, i synnerhet marknaden för konsoliderad datainmatning i realtid (2). Den handlar om Thomson Reuters Corporation och företag under dess direkta eller indirekta kontroll, däribland Thomson Reuters Limited (Thomson Reuters). Kommissionen har uttryckt oro över att vissa av Thomson Reuters’ licensmetoder för Reuters Instrument Codes (RIC) kan utgöra en överträdelse av artikel 102 i EUF-fördraget (3). Förfarandet mot Thomson Reuters inleddes den 30 oktober 2009.

(3)	Enligt den preliminära bedömningen har Thomson Reuters en dominerande ställning på världsmarknaden för konsoliderad datainmatning i realtid.

(4)

Thomson Reuters kan ha missbrukat sin dominerande ställning genom att påtvinga sina kunder restriktioner vid användningen av RIC. Thomson Reuters a) förbjuder sina kunder att använda RIC för att hämta information från konsoliderad datainmatning i realtid från andra leverantörer, och b) förhindrar tredje part från att utveckla och driva avbildningstabeller med RIC så att Thomson Reuters’ kunders system kan interagera med konsoliderad datainmatning i realtid från andra leverantörer (4).

(5)

Begränsningarna verkar i hög grad skapa hinder för leverantörsbyte. Thomson Reuters’ kunder använder ofta RIC i serverbaserade tillämpningsprogram och den personal som hanterar tillämpningsprogrammen har vant sig vid symbolspråket i RIC. Till följd av Thomson Reuters’ restriktioner där RIC har bäddats in i de serverbaserade tillämpningsprogrammen betyder ett byte av leverantör att RIC måste avlägsnas och de tillämpningsprogram som ska ersätta RIC kodas om med ett annat symbolspråk. Detta är en besvärlig och ofta onödigt dyr insats. Kommissionens preliminära synpunkt är att Thomson Reuters faktiskt har låst sina befintliga kunder inom konsoliderad datainmatning i realtid eftersom RIC bäddats in i deras tillämpningsprogram. Följden är att andra leverantörer av konsoliderad datainmatning i realtid inte egentligen kan konkurrera med Thomson Reuters på marknaden för konsoliderad datainmatning i realtid.

3. DET HUVUDSAKLIGA INNEHÅLLET I DE ERBJUDNA ÅTAGANDENA

(6)

Thomson Reuters ansluter sig inte till kommissionens preliminära bedömning. Företaget har emellertid erbjudit åtaganden enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 för att undanröja kommissionens betänkligheter beträffande konkurrensen. De åtaganden (”åtagandena”) som Thomson Reuters erbjudit sammanfattas nedan. En icke-konfidentiell version av åtagandena offentliggörs i sin helhet på engelska på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens på följande adress: http://ec.europa.eu/competition/index_en.html

(7)

Åtagandena innebär att Thomson Reuters’ befintliga och kommande kunder inom RT Service (5) erbjuds en licens (en utvidgad RIC-licens, ERL (6)) som ger dem ytterligare användarrättigheter till symbolspråket i RIC. Detta skulle mot en månatlig licensavgift innebära att de kan använda RIC för att inhämta finansiell information i realtid via konsoliderad datainmatning i realtid som levereras av konkurrenter till Thomson Reuters i syfte att byta ut vissa eller alla sina serverbaserade tillämpningsprogram mot program från andra leverantörer av konsoliderad datainmatning i realtid. Thomson Reuters skulle dessutom ge licensinnehavarna regelbundna uppdateringar av relevanta RIC, däribland i förekommande fall nödvändig information med anknytning till RIC (det vill säga relevant handelsplats, källa, officiell kod, valuta, och/eller beskrivning).

(8)

Åtagandena gäller i) kunder som delvis och/eller helt byter från Thomson Reuters’ konsoliderade datainmatning i realtid till en annan konsoliderad datainmatning i realtid, och ii) kunder som ska teckna sig för konsoliderad datainmatning i realtid från tredje part och samtidigt behålla Thomson Reuters’ realtidstjänster (till exempel som en backuplösning vid driftavbrott eller för att kunna testa funktioner och tillförlitlighet i nya konsoliderade datainmatningar i realtid). Vid ett delvis genomfört byte åtar sig Thomson Reuters att inte diskriminera de kunder som byter till andra leverantörer av konsoliderade datainmatningar i realtid vad gäller villkoren för tillhandahållandet av Thomson Reuters’ konsoliderade datainmatningar i realtid (7).

(9)

Den utvidgade licensen för symbolspråket i RIC ska gälla på obegränsad tid och finnas tillgänglig via åtagandena i fem år. En kund kan därmed få en utvidgad licens för symbolspråket i RIC från Thomson Reuters inom en femårsperiod och kan därefter fortsätta använda samma licens utan tidsbegräsning så länge tillhörande avgift betalas och andra licensvillkor följs.

(10)

Åtgärden skulle gälla alla symboler i RIC som direkt hör samman med priset på ett enskilt finansiellt instrument eller ett indexvärde som ingår i Thomson Reuters’ RT Service, det vill säga bland annat i) information från börser och multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar), och ii) de flesta OTC-omsatta instrument som inte är noterade på börser eller MTF-plattformar (8). Bara RIC med anknytning till OTC-omsatta instrument där Thomson Reuters hämtar information från en enda uppgiftslämnare som kan identifieras via RIC (RIC från en källa) undantas (9).

(11)

Thomson Reuters ska dessutom lämna den information som krävs för att kunderna lättare ska kunna göra korshänvisningar med RIC till andra leverantörers symbolspråk. Åtagandena skulle också innebära att kunderna kan vända sig till utvecklare från tredje part för att ta fram verktyg för byten så att dessa går smidigare, och att dessa utvecklare från tredje part får tillstånd att använda den programvara de har utvecklat för flera kunder som var och en har ett ERL-abonnemang. Tredje part får dock inga rättigheter till själva symbolspråket i RIC.

(12)

Det finns andra typer av licenser som redan utfärdas av Thomson Reuters på affärsmässiga villkor och som inte ingår i ERL. För att utveckla verktyg för byten krävs det till exempel licens på utvecklingsrättigheter från Thomson Reuters. Thomson Reuters utfärdar även en licens för transaktionshantering till kunder som vill använda RIC som identifierare inom tvärsnittsbearbetning. Detta gäller till exempel om Thomson Reuters’ kunder omdistribuerar RIC till andra parter. Thomson Reuters åtar sig att varken diskriminera kunder som med sådana andra licenser byter till andra leverantörer av konsoliderad datainmatning i realtid eller tredje part som utvecklar programvara eller teknik som underlättar ett byte för ERL-licenstagare (10).

(13)

Geografiskt är den föreslagna licensen i princip begränsad till tillämpningsprogram för kunder som bedriver EES-baserad verksamhet. Tillämpningsprogram för andra företag omfattas dock också, om de ”rimligen behövs” för att kunna genomdriva ett byte som görs för att gynna kundens EES-baserade verksamhet (11). Thomson Reuters har lämnat en rad exempel på fall där detta villkor anses vara uppfyllt. Exemplen ingår i bilaga IV till åtagandena.

(14)

Månadsavgifterna för den ERL-licens som Thomson Reuters planerar att ta ut avspeglar upplägget av de affärsmässiga villkoren för den information företaget i dagsläget levererar för användning i serverbaserade tillämpningsprogram (12). Avgifterna bygger på det antal RIC-symboler en kund önskar få licenser för att hämta information från en konkurrent inom en given affärsverksamhet. Avgifterna täcker de extra användarrättigheterna till RIC-symbolspråket och kostnaderna för att Thomson Reuters ska erbjuda sina kunder tjänsten i enlighet med åtagandena. Enligt Thomson Reuters uppgår avgiftsnivån till en mindre del av Thomson Reuters' pris för konsoliderad datainmatning i realtid för samma omfattning av licensberättigade RIC med användning. Avgiftstabellen omfattar också en lägsta månadsavgift på 750 USD. Närmare uppgifter om avgiftstabellen för ERL finns i den icke-konfidentiella versionen av åtagandena på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens (bilaga I).

4. UPPMANING ATT LÄMNA SYNPUNKTER

(15)

Kommissionen avser, med förbehåll för sitt samråd med marknadsaktörerna, att anta ett beslut enligt artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 där de åtaganden, som sammanfattats ovan och offentliggörs på Internet på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, anges vara bindande. Om åtagandena ändras väsentligt kommer ett nytt marknadstest att inledas.

(16)	I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 uppmanar kommissionen berörda tredje parter att lämna sina synpunkter på de åtaganden som erbjudits.

(17)

Kommissionen ber dessutom särskilt berörda parter att lämna synpunkter vad gäller följande frågor när en kund med serverbaserat tillämpningsprogram byter från Thomson Reuters' RT-tjänst till en annan leverantör av konsoliderad datainmatning i realtid:

Innebär avgiftsnivåerna – däribland minimiavgiften – att kostnadssänkningen för byte av symbolspråk är tillräcklig för att det ska bli ekonomiskt hållbart för Thomson Reuters’ kunder att byta till en annan leverantör om de så önskar? Lämna beräkningar av följande:

i)	Vilka ERL-avgifter ert företag skulle behöva betala för att helt eller delvis byta från Thomson Reuters' konsoliderade datainmatning i realtid.

ii)	Hur stor andel ERL-avgifterna skulle utgöra av den ursprungliga avgiften för konsoliderad datainmatning i realtid (i samtliga fall efter tillämpliga rabatter) som ert företag i dagsläget betalar till Thomson Reuters: i) 1–3 procent, ii) 4–6 procent, iii) 7–9 procent eller iv) över 10 procent.

iii)	Vilken avgiftskategori som varje månad skulle gälla för ert företag och för varje affärsverksamhet (se avgiftstabellen i bilaga I till åtagandena).

b)	Anser ni att regelbundna uppdateringar av RIC är ett avgörande inslag av den ERL-licens som ert företag behöver för att underlätta leverantörsbyte av konsoliderad datainmatning i realtid?

c)	Anser ni att begränsningen av ERL som innebär att det bara går att byta serverbaserade tillämpningsprogram (och inte uttryckligen omfattar eventuell användning av mänskliga operatörer) är tillräcklig för att avhjälpa de problem kring RIC som kommissionen beskrivit ovan?

I geografiskt hänseende gäller enbart åtagandena serverbaserade tillämpningsprogram som används av företag i EES-området. De omfattar serverbaserade tillämpningsprogram som används av företag på andra platser om detta ”rimligen behövs”. Anser ni att detta är tillräckligt för att EES-baserade företag ska kunna dra nytta av åtagandena och byta leverantör om de så önskar? Om så inte är fallet, förklara varför den föreslagna geografiska täckningen skulle begränsa er möjlighet att byta leverantör för ert EES-baserade företag. Lämna i tillämpliga fall ytterligare exempel utöver dem som lämnas av Thomson Reuters i bilaga IV.

Enligt Thomson Reuters står de RIC som omfattas av åtgärden för 95 procent av den sammanlagda likviditeten. Thomson Reuters uppger att det varken är nödvändigt eller möjligt att inom åtgärdens räckvidd inkludera OTC-omsatta RIC som uteslutande identifierar en enskild uppgiftslämnare och dess pris. Anser ni att detta är tillräckligt för att åtgärden ska ha någon effekt?

f)	Var vänlig lämna om möjligt upplysningar om tredje part som har resurser och/eller affärsmässiga incitament att utveckla verktyg för byte som kan underlätta kundernas byte. Beräkna också, om möjligt, den förväntade kostnaden för kunderna vid en sådan tjänst.

g)	Anser ni att icke-diskrimineringsreglerna i Thomson Reuters’ åtagande beträffande andra licenser (se stycke 8 och 12 ovan) är tillräckliga och lämpliga i) för kunder som vill byta till annan leverantör och ii) för tredjepartsutvecklare som försöker underlätta byten?

(18)	Svar och synpunkter bör helst vara motiverade och innehålla relevanta faktauppgifter. Föreslå gärna en möjlig lösning om ni anser att någon aspekt av de föreslagna åtagandena medför några problem.

(19)

Tidsfristen för inlämning av synpunkter löper ut sex veckor efter offentliggörandet av detta tillkännagivande. Berörda parter ombeds lämna in en icke-konfidentiell version av sina synpunkter där affärshemligheter och andra konfidentiella avsnitt har strukits och i förekommande fall har ersatts av en icke-konfidentiell sammanfattning eller av orden ”affärshemligt” eller ”konfidentiellt”.

(20)

Synpunkterna kan skickas till kommissionen med e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@ec.europa.eu), med fax (+32 22950128) eller per post med angivande av referens ”Case COMP/39.654 – RIC” till följande adress:

European Commission

Directorate-General for Competition

Antitrust Registry

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget ersatts av respektive artikel 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta tillkännagivande ska hänvisningar till artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget där så är lämpligt förstås som hänvisningar till artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget.

(2) Det här fallet rör särskilt konsoliderad datainmatning i realtid och berör inte data i realtid som förmedlas via desktopprodukter.

(3) Enligt Thomson Reuters är RIC alfanumeriska koder som utgör en mekanism, utvecklad och använd av Thomson Reuters’ kunder som en del av Thomson Reuters’ finansiella informationstjänster för att identifiera, söka i och inhämta strukturerade uppsättningar av relevant information från Thomson Reuters datainsamling i realtid och distributionsnät (IDN, Integrated Data Network).

(4) Thomson Reuters har uppgett att man inte förhindrar sina kunder inom konsoliderad datainmatning i realtid att göra tvärgående sökningar i RIC med andra leverantörers symbolspråk så länge den resulterande databasen eller avbildningstabellen inte används för att hämta information från andra leverantörer. Thomson Reuters förbjuder alltså inte själva framtagningen av avbildningtabeller, men motsätter sig både direkt och indirekt användningen av RIC för att hämta data i realtid från andra leverantörer.

(5) Thomson Reuters saluför sin konsoliderade datainmatning i realtid under namnet Thomson Reuters Real-time Service (”RT Service”, tidigare kallade Reuters Datascope Real-Time Service, dvs. RDRT) för användning i serverbaserade tillämpningsprogram.

(6) Se bilaga II till åtagandena.

(7) Se klausul 6.4.2 i åtagandena.

(8) Enligt Thomson Reuters utgör sammansatta RIC som visar ett enda pris från samtliga validerade uppgiftslämnare som identifierar finansiella instrument (aggregated contributed RICs) över 95 procent av den totala likviditeten och ingår också i åtagandet.

(9) Enligt Thomson Reuters utgör OTC-omsatta instrument där Thomson Reuters hämtar information från en enda källa mindre än fem procent av den totala likviditeten.

(10) Se klausulerna 6.4 och 6.5 i åtagandena.

(11) EES-området i enlighet med åtagandena omfattar Schweiz.

(12) Det vill säga konsoliderad datainmatning i realtid som ett led i RT-servicen.

14.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/25

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 364/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”BOVŠKI SIR”

EG-nr: SI-PDO-0005-0423-29.10.2004

SUB ( X ) SGB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Ministrstvo RS za kmetijstvo, gozdarstvo in prehrano (Republiken Sloveniens ministerium för jordbruk, skogsbruk och livsmedel)

Adress:

Dunajska cesta 22

SI-1000 Ljubljana

SLOVENIJA

Tfn

+386 14789000

Fax

+386 14789055

E-post:

varnahrana.mkgp@gov.si

2. Sökande:

Namn:

Društvo rejcev drobnice Bovške (Bovec får- och getuppfödarorganisation)

Adress:

Soča 50

SI-5232 Soča

SLOVENIJA

Tfn

+386 53889510

Fax

—

E-post:

—

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.3:

Ost

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning:

”Bovški sir”

4.2 Beskrivning:

”Bovški sir” klassificeras som en helfet hårdost. Den framställs av obehandlad mjölk från den inhemska fårrasen Bovec men får också innehålla upp till 20 % ko- eller getmjölk.

De runda, hela ostarna är 20–26 cm i diameter och 8–12 cm höga och väger mellan 2,5 och 4,5 kg. Kanten är fast, slät och jämn och gråbrun till ljusbeige till färgen. Sidorna är lätt konvexa och kanterna lätt rundade.

Osten är kompakt, elastisk, tät, lätt att bryta och spröd men inte smulig. Den har jämn gråbeige färg med glesa, jämnt fördelade pipor av samma storlek som en lins eller en liten ärta och små hål och sprickor här och där. Texturen hos mognare ostar är kompaktare och sprödare.

Osten har en särpräglad fyllig, intensiv, något skarp arom och smak. Om ko- eller getmjölk använts är smaken och aromen något mildare.

”Bovški sir” innehåller minst 60 % torrsubstans, och fetthalten i torrsubstansen är 45 %.

4.3 Geografiskt område:

Det område där den mjölk som används för framställning av ”Bovški sir” och själva osten produceras avgränsas i norr och väster av gränsen mot Italien, från Mali och Veliki Mangrt till gränsövergången Učje. Därifrån går områdets gräns genom Mali och Veliki Muzec och innefattar hela Planina Božca till Na Vrhu, mot Hrib, genom Pirovec, Krasji Vrh, Planina Zaprikraj, Zapleč fram till Lopatnik och Krn, Mali Šmohor, Bogatin, Vratca fram till Lanževica, Mala Vrata, Velika Vrata, Travnik, Malo Špičje och Kanjevec, förbi Triglav och Luknja till Križ, Prisojnik, Mala Mojstrovka, förbi Travnik till Jalovec, Kotovo Sedlo, Mali Mangart och tillbaka till gränsen mot Italien. De ovannämnda gränsregionerna ligger inom det geografiska området.

4.4 Bevis på ursprung:

De förfaranden eller åtgärder som beskrivs nedan genomförs för att garantera spårbarheten hos ”Bovški sir”.

Mjölkproduktion: Mjölken ska vara producerad i det avgränsade geografiska området. Genom att en stambok förs garanteras den rätta rassammansättningen hos besättningen. Gårdarna för också register över foderransoner och foderinköp.

Mjölkuppsamling: Den mjölk som är avsedd för tillverkning av ”Bovški sir” ska samlas upp och förvaras avskilt från annan mjölk. Register förs över de kvantiteter mjölk (får-, get- och komjölk) som produceras och köps in per dag och gård.

Bearbetning av mjölken: Tillverkarna av ”Bovški sir” för register över de kvantiteter mjölk som bearbetas per dag och de kvantiteter ost som tillverkas per dag i varje parti. Ett parti utgörs av den kvantitet ost som framställs av en enda koagulering av mjölk. Om endast ett parti ost tillverkas en viss dag utgör ostens tillverkningsdatum också partiets serienummer.

Lagring av osten: För att garantera att varje parti ost lagras i minst 60 dagar för tillverkarna lagringsregister. Ostens tillverkningsdatum är också det datum då lagringen inleds.

4.5 Framställningsmetod:

”Bovški sir” tillverkas av obehandlad mjölk från den inhemska fårrasen Bovec eller av en blandning av får-, get- och komjölk. Andelen get- eller komjölk får inte överstiga 20 % av den totala volymen mjölk.

Tillverkningen av ”Bovški sir” sker endast under djurens laktationsperiod, som sammanfaller med tillväxtperioden för de betesmarker där djurbesättningen betar. Merparten av basfoderransonen under djurens laktationsperiod utgörs av bete, men det får också kombineras med hö och ensilage. Basransonen ska utgöra minst 75 % av torrsubstansen i den dagliga ransonen.

För att tillverka ”Bovški sir” används mogen mjölk till vilken färsk mjölk kan tillsättas innan koagulering sker. Mjölken får mogna i minst 12 timmar, vilket utvecklar den ursprungliga mikrofloran och ger mjölken en lämplig surhetsgrad. För att påskynda jäsningen är det tillåtet att använda egentillverkade kulturer av mjölksyrabakterier (där man mognar en liten mängd mjölk vid relativt hög temperatur i minst 12 timmar) eller utvalda kulturer. Före koaguleringen värms mjölken till 35–36 °C. Koaguleringen tar 30–45 minuter. Ostmassan bryts därefter i korn av samma storlek som bönor eller ärter, som efter torkning får samma storlek som vetekorn. Ostmassan flyttas till formar och läggs i press i 4–6 timmar.

Saltningen sker antingen genom torrsaltning (i två dagar, varvid osten saltas och vänds två gånger dagligen) eller med hjälp av saltlake (i 24–48 timmar). Efter saltning märks varje hel ost med det datum då lagringen inleddes eller med ett serienummer. ”Bovški sir” ska lagras i minst 60 dagar. Det är mycket viktigt att osten hålls under uppsyn (vänds, torkas av, rengörs) under lagringen.

4.6 Samband:

”Bovški sir” är en produkt vars betydelse går flera århundraden tillbaka. Arkeologiska fynd visar också att området kring Bovec koloniserats sedan årtusenden. Man tror därför att osttillverkningen på de högt belägna alpängarna utvecklades i detta område för tre tusen år sedan, samtidigt som järnframställningen.

De första skriftliga omnämnandena av Bovec daterar sig till före 1174, medan de första skriftliga omnämnandena av ost i området daterar sig till 1300-talet. Fastighetsregister och andra arkiv från denna tid visar att ost hade ett stort värde, eftersom jordbruksskatter, fiskearrenden osv. beräknades i kvantiteter ost (Rutar, 1882).

Namnet ”Bovški sir” (på italienska ”Formaggio di Plezo vero”) nämndes först i en prislista i staden Videm (Udine) 1756, vilket också visar att ”Bovški sir” betingade högre priser än flera andra osttyper.

Metoderna för bete, osttillverkning och betesdrift på alpängarna beskrevs i ”Pašni red” (föreskrifter för betesdrift). Dr Henrik Tuma skrev före första världskriget en beskrivning av ”Pašni red” och arbetsdagen på Zapotok, en alpäng ovanför Zadnja Trenta. Redogörelsen publicerades i Planinski Vestnik. Det kan konstateras att tillverkningsmetoden för ”Bovški sir” i hög grad är densamma i dag som för århundraden sedan, dock med beaktande av tekniska framsteg.

De högt belägna alpängarna och de branta sluttningarna gör att det finns litet utrymme för intensivt jordbruk i det geografiska området. Hela det geografiska området ligger inom Natura 2000, och en stor del av området ligger också inom nationalparken Triglav. Det geografiska området kännetecknas av alpint-kontinentalt klimat, med viss påverkan från Medelhavsklimatet, som tränger in i landet längs floden Soča. Nederbördsmängderna är stora året runt (genomsnittsmängden för 1961–1990 i Bovec var 2 735 mm/år). På grund av de höga omgivande bergstopparna saknar vissa dalar solsken i upp till två månader per år. Trots de stora regnmängderna gör torka och kraftiga vindar regelbundet att avkastningen från vall på den tunna jorden minskar, och området lämpar sig därför bäst för uppfödning av får och getter.

Den fårmjölk som används för att tillverka ”Bovški sir” kommer från den inhemska fårrasen Bovec, som under århundradena utvecklats i Sočas övre dalgång och uppkallats efter staden Bovec. Fårrasen Bovec är en utpräglad mjölkras med fin huvudstruktur och korta öron. Fram till i dag har uppfödningen främst varit inriktad på att anpassa rasen till hårda betes- och uppfödningsförhållanden samt att utveckla förmågan att beta på höglänt bergsbetesmark, ett milt temperament, lång livslängd och tålighet. Mjölken från Bovec-fåret har högre fetthalt i torrsubstansen än mjölk från övriga mjölkfårraser i Slovenien, vilket har betydelse för både ostproduktionen och ostens smak.

Under laktationsperioden betar mjölkdjur som producerar mjölk för framställning av ”Bovški sir” på betesmark i hela området. Djuren betar på traditionellt sätt, vilket också är det enda ekonomiskt hållbara alternativet. Det betyder att fodret under den period då djuren producerar mjölk till ”Bovški sir” huvudsakligen utgörs av färskt bete, vilket i hög grad bidrar till den typiska smaken och aromen hos ”Bovški sir”. På betesmarken förekommer en oerhört rik flora, vilket hänger samman med höjden, klimatet och jordens geologiska sammansättning. I det geografiska området förekommer växter som är typiska för alpina och kontinentala områden och för Medelhavsområdet.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Bureau Veritas d.o.o.

Adress:

Linhartova cesta 49 a

SI-1000 Ljubljana

SLOVENIJA

Tfn

+386 14757600

Fax

+386 14757601

E-post:

info@si.bureauveritas.com

4.8 Märkning:

Ostar som uppfyller alla krav i produktspecifikationen märks med tillverkarens namn, beteckningen ”Bovški sir” och logotypen (se nedan), EU:s logotyp och den nationella kvalitetssymbolen. Om get- eller komjölk används ska andelen anges.

Tillverkare kan också ange om osten lagrats i mer än ett år eller om den tillverkats i ett bergsmejeri.

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2011.364.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 364

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 14 december 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 364/01	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	1

2011/C 364/02	Meddelande i enlighet med artikel 12.5 a) i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om den information som medlemsstaternas tullmyndigheter tillhandahållit beträffande klassificering av varor enligt tullnomenklaturen	4

	III Förberedande akter
	RÅDET
	Rådet
2011/C 364/03	Rådets rekommendation av den 30 november 2011 om utnämning av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion	6

	EUROPEISKA CENTRALBANKEN
	Europeiska centralbanken
2011/C 364/04	ECB-rådets yttrande av den 7 december 2011 över en rekommendation från rådet om utnämning av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion (CON/2011/100)	7

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 364/05	Eurons växelkurs	8

2011/C 364/06	Rambestämmelser för statligt stöd till varvsindustrin	9

	Revisionsrätten
2011/C 364/07	Särskild rapport nr 12/2011 Har EU:s åtgärder bidragit till att fiskeflottkapaciteten har anpassats till fiskemöjligheterna?	14

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 364/08	Inbjudan att lämna projektförslag 2011 – Programmet Ett Europa för medborgarna (2007–2013) – Genomförande av programinsatserna Aktiva medborgare för Europa, Aktivt civilt samhälle i Europa och Aktivt europeiskt ihågkommande	15

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 364/09	Tillkännagivande enligt artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende COMP/39.654 – Reuters Instrument Codes (RIC) [delgivet med nr K(2011) 9391] ( 1 )	21

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2011/C 364/10	Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	25

2106.90/26-27	R/3
2208.90/4-6	R/2
4410.11/1	R/4
8517.62/20	R/5
8528.51/1	R/6
8543.70/5	R/7