ISSN 1977-1061

doi:10.3000/19771061.C_2011.361.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 361

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

54 årgången
10 december 2011


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2011/C 361/01

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )

1

2011/C 361/02

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6409 – Gazprom Schweiz/Promgas) ( 1 )

6

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Rådet

2011/C 361/03

Rådets slutsatser om av den 27 oktober 2011 Europeisk rättslig utbildning

7

2011/C 361/04

Rådets slutsatser av 2 december 2011 om tidig upptäckt och behandling av kommunikationsstörningar hos barn, bland annat med hjälp av verktyg för e-hälsa och innovativa lösningar

9

2011/C 361/05

Rådets slutsatser av 2 december 2011 om förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn

11

 

Europeiska kommissionen

2011/C 361/06

Eurons växelkurs

14

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2011/C 361/07

Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

15

2011/C 361/08

Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

16

 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2011/C 361/09

Statligt stöd – Tyskland – Statligt stöd SA.32169 (11/C) (ex 10/N) – LIP – Stöd till Volkswagen Sachsen GmbH – Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget ( 1 )

17

2011/C 361/10

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6414 – Itochu/Tessenderlo Chemie/Siemens Project Ventures/T-Power JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

29

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/1


Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2011/C 361/01

Datum för antagande av beslutet

13.7.2011

Referensnummer för statligt stöd

NN 18/09

Medlemsstat

Nederländerna

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Vrijstelling van vliegbelasting

Rättslig grund

Wet belastingen op milieugrondslag (Art 36r-36 rg)

Typ av stödåtgärd

Syfte

Stödform

Budget

Stödnivå

Åtgärd som inte utgör stöd

Varaktighet

1.7.2008–1.7.2009

Ekonomisk sektor

Transportindustrin

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerie van Financiën

PO Box 20201

2500 EE Den Haag

NEDERLAND

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

18.10.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.31861 (11/N)

Medlemsstat

Irland

Region

All regions

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Biomass electricity generation

Rättslig grund

Electricity Regulation Act 1999

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Miljöskydd

Stödform

Transaktioner på icke marknadsmässiga villkor

Budget

 

Beräknade utgifter per år : 70 miljoner EUR

 

Totalt planerat stödbelopp 1 050 miljoner EUR

Stödnivå

100 %

Varaktighet

till den 31.12.2015

Ekonomisk sektor

Elektricitet, gas och vatten

Den beviljande myndighetens namn och adress

Department of Communications, Energy and Natural Resources

29-31 Adelaide Road

Dublin 2

IRELAND

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

5.10.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.31953 (11/N)

Medlemsstat

Polen

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Budowa terminalu regazyfikacyjnego skroplonego gazu ziemnego w Świnoujściu – instalacja rozładunkowa i regazyfikacyjna

Rättslig grund

1)

Ustawa z dnia 6 grudnia 2006 r. o zasadach prowadzenia polityki rozwoju;

2)

Ustawa z dnia 24 kwietnia 2009 r. o inwestycjach w zakresie terminalu regazyfikacyjnego skroplonego gazu ziemnego w Świnoujściu;

3)

Polityka energetyczna Polski do 2030 r. – dokument przyjęty przez Radę Ministrów w dniu 10 listopada 2009 r.;

4)

Polityka dla przemysłu gazu ziemnego z dnia 20 marca 2007 r.;

5)

Program Operacyjny Infrastruktura i Środowisko, Narodowe Strategiczne Ramy Odniesienia 2007–2013;

6)

Program Operacyjny Infrastruktura i Środowisko, Narodowe Strategiczne Ramy Odniesienia 2007–2013, Szczegółowy opis priorytetów, Działanie 10.1;

7)

Lista indywidualnych projektów kluczowych dla Programu Operacyjnego Infrastruktura i Środowisko;

8)

Kryteria wyboru projektów w POIiŚ – Działanie X

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Sektorutveckling

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 926 miljoner PLN

Stödnivå

57 %

Varaktighet

2011-2015

Ekonomisk sektor

Elektricitet, gas och vatten

Den beviljande myndighetens namn och adress

Instytut Nafty i Gazu

ul. Lubicz 25a

31-503 Kraków

POLSKA/POLAND

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

5.10.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.31981 (11/N)

Medlemsstat

Nederländerna

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Aanloopsteun voor nieuwe gecombineerdvervoerdiensten op basis van het Twin hub spoorwegnet

Rättslig grund

Het aanstaande besluit van het monitoring comité van het INTERREG IVB-Noordwest Europa programma

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Sektorutveckling

Stödform

Bidrag

Budget

 

Beräknade utgifter per år : 0,45 miljoner EUR

 

Totalt planerat stödbelopp 1,8 miljoner EUR

Stödnivå

30 %

Varaktighet

1.12.2011–30.9.2015

Ekonomisk sektor

Järnvägstransporter

Den beviljande myndighetens namn och adress

Caisse des dépôts et consignations

15 Quai Anatole

75356 Paris 07 SP

FRANCE

(L’unique organisme de paiement pour l’ensemble du programme INTERREG)

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

3.10.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.32029 (10/N)

Medlemsstat

Tyskland

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Regelung zur vorübergehenden Gewährung von niedrigverzinslichen Darlehen zur Herstellung „grüner Produkte“ im Geltungsbereich der Bundesrepublik Deutschland während der Finanz- und Wirtschaftskrise

Rättslig grund

Ziffer 2.5 der Mitteilung der Europäischen Kommission Änderung des Vorübergehenden Gemeinschaftsrahmens für staatliche Beihilfen zur Erleichterung des Zugangs zu Finanzierungsmitteln in der gegenwärtigen Finanz- und Wirtschaftskrise

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Miljöskydd

Stödform

Mjukt lån

Budget

 

Beräknade utgifter per år (i miljoner i nationell valuta): 200 miljoner EUR

 

Totalt planerat stödbelopp 200 miljoner EUR

Stödnivå

Varaktighet

1.1.2011–31.12.2011

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

Behörden von Bund, Ländern und Gemeinden

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

30.9.2011

Referensnummer för statligt stöd

SA.33210 (11/N)

Medlemsstat

Förenade kungariket

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Feed-in Tariffs to support the generation of renewable electricity from low carbon sources

Rättslig grund

Energy Act 2008 SS 41-43

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Miljöskydd, Energibesparingar

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 3 100 miljoner GBP

Stödnivå

100 %

Varaktighet

till den 1.4.2037

Ekonomisk sektor

Energi

Den beviljande myndighetens namn och adress

Department of Energy and Climate Change

3 Whitehall Place

London

SW1A 2HH

UNITED KINGDOM

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm


10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/6


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6409 – Gazprom Schweiz/Promgas)

(Text av betydelse för EES)

2011/C 361/02

Kommissionen beslutade den 2 december 2011 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6409. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Rådet

10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/7


Rådets slutsatser om av den 27 oktober 2011 Europeisk rättslig utbildning

2011/C 361/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

a)

som erinrar om artiklarna 81.2 h och 82.1 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det för första gången fastställs en särskild behörighet att ”stödja utbildningen av domare och övrig personal” i civil- och straffrättsliga frågor,

b)

som erinrar om Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd, där det betonas att det ”för att främja en genuint europeisk rätts- och brottsbekämpningskultur är viktigt att intensifiera utbildningen i unionsrelaterade frågor och systematiskt göra den tillgänglig för alla yrkesgrupper som deltar i genomförandet av området med frihet, säkerhet och rättvisa”,

c)

som erinrar om rådets resolution (2008/C 299/01) om utbildning av domare, åklagare och övrig personal inom domstolsväsendet i Europeiska unionen,

d)

som erinrar om Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2008 om den nationelle domarens roll i det europeiska rättssystemet (2009/C 294 E/06).

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

välkomnar Europeiska kommissionens meddelande Skapa förtroende för en EU-övergripande rättvisa – en ny dimension för den europeiska rättsliga utbildningen (1), där man betonar vikten av att öka kunskapen om EU-lagstiftningen och ett ömsesidigt förtroendet mellan rättstillämparna för att säkerställa en effektiv tillämpning av EU-lagstiftningen och ett smidigt gränsöverskridande rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna,

2.

betonar det stöd som europeisk rättslig utbildning kan utgöra i utvecklingen av en genuint europeisk rättskultur som bygger på respekt för de olika rättsliga systemen och traditionerna i medlemsstaterna,

3.

stöder kraftfullt ytterligare insatser för utbildning av domare, åklagare och övrig personal inom rättsväsendet om europeisk lagstiftning och dess tillämpning,

4.

välkomnar främjandet av utbildning för andra rättstillämpare, inbegripet stämningsmän, notarier och advokater,

5.

understryker att utbildning inte bör äventyra oberoendet hos de juridiska och rättsliga yrkena,

6.

anser att utbildningens kvalitet är det huvudsakliga riktmärket vid utvärdering av utbildningen, och välkomnar kommissionens avsikt att koncentrera sig på prioriterade områden med beaktande av EU:s politiska prioriteringar och komplexiteten hos vissa instrument; även kostnadseffektivitetsaspekter bör beaktas,

7.

delar behovet av att utnyttja befintliga strukturer, institutioner och nätverk, i synnerhet det europeiska nätverket för rättslig utbildning,

8.

välkomnar erkännandet av vikten av utbildningsstrukturer på nationell nivå för domare, åklagare och övriga rättstillämpare, och välkomnar att det regionala samarbetets roll för att ta fram bästa praxis och nya utbildningsmetoder nämns i meddelandet.

9.

Rådet uppmanar medlemsstaterna att

kraftfullt uppmuntra att utbildning om unionens regelverk systematiskt görs tillgänglig för rättstillämpare i form av grundutbildning och fortlöpande utbildning för att återspegla hur nationell lagstiftning och unionslagstiftning interagerar och påverkar deras dagliga arbete,

kraftfullt uppmuntra att rättstillämpare, i synnerhet domare och åklagare, ges möjlighet att utnyttja minst en veckas utbildning om unionens regelverk och instrument under sitt yrkesliv,

uppmuntra rättstillämpares nationella yrkesorganisationer att främja sina medlemmars deltagande i fortlöpande utbildningsverksamhet,

stödja de nationella organ som ansvarar för utbildningen av domare, åklagare och personal inom rättsväsendet när det gäller att utvidga utbildningen om Europeiska unionens lagstiftning och om nationella rättssystem samt att göra utbildning tillgänglig på lokal, regional och nationell nivå,

uppmana de nationella rättsliga utbildningsstrukturerna att årligen, om möjligt genom det europeiska nätverket för rättslig utbildning, dela information med kommissionen om tillgängliga utbildningar om EU-lagstiftning och om antalet rättstillämpare som utbildas,

uppmana nationella juridiska yrkessammanslutningar att informera kommissionen via sina organisationer på europeisk nivå om tillgängliga utbildningar om EU-lagstiftning och om antalet rättstillämpare som utbildas.

10.

Rådet uppmanar kommissionen

att bygga på artiklarna 81.2 h och 82.1 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i synnerhet för att fastställa och bedöma lösningar på europeisk nivå, inbegripet europeiska utbildningsprogram för alla berörda yrkesgrupper,

att bygga på styrkorna hos befintliga strukturer, aktörer och nätverk, oavsett om de är nationella eller europeiska, såsom institutioner som tillhandahåller juridisk utbildning och det europeiska nätverket för rättslig utbildning, och uppmanar kommissionen att ytterligare stödja dessa, och samtidigt beakta specifika regionala behov och mervärdet av regionalt samarbete,

att inleda ett nytt utbytesprogram för nytillsatta domare och åklagare för att se till att de är fullständigt insatta i EU-aspekten av sitt arbete vid tjänstetillträdet och att göra det möjligt för dem att erhålla förstahandserfarenheter av den praktiska tillämpningen av rättssystem i andra medlemsstater; detta nya utbytesprogram skulle komplettera de befintliga utbytesprogrammen för erfarna domare och åklagare,

att ytterligare utveckla Europeiska e-juridikportalens avsnitt om rättslig utbildning som ett verktyg för att utveckla europeisk rättslig utbildning,

att ytterligare förenkla de administrativa förfarandena för tillträde till europeiska finansieringsprogram och, inom ramen för dessa, göra ytterligare medel tillgängliga för europeisk rättslig utbildning,

att använda rättsforumet för att följa upp meddelandets genomförande och främja utbyten av bästa praxis,

att överväga att ta fram en årlig rapport om europeisk rättslig utbildning på grundval av bidrag som tagits emot från det europeiska nätverket för rättslig utbildning och dess medlemmar och från juridiska yrkessammanslutningar på nationell nivå och EU-nivå.

11.

Rådet uppmanar kandidatländer och potentiella kandidatländer att underteckna samförståndsavtal för att delta i Europeiska unionens finansieringsprogram på det rättsliga området i enlighet med de villkor som anges i dessa program i syfte att säkerställa deras effektiva deltagande i europeiska projekt för rättslig utbildning.


(1)  KOM(2011) 551 slutlig.


10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/9


Rådets slutsatser av 2 december 2011 om tidig upptäckt och behandling av kommunikationsstörningar hos barn, bland annat med hjälp av verktyg för e-hälsa och innovativa lösningar

2011/C 361/04

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

ERINRAR OM att artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder; unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan; unionen och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredjeländer och behöriga internationella organisationer på folkhälsans område,

2.

ERINRAR OM att alla EU-medborgare, och i synnerhet barn, bör ha lika möjligheter att utveckla sig; man bör sörja för detta genom att tillgängliggöra lämpliga verktyg och förfaranden för att upptäcka, behandla och följa hälsoproblem,

3.

ERINRAR OM att ett av de strategiska målen för EU:s hälsostrategi 2008–2013 (1) är att stödja dynamiska hälso- och sjukvårdssystem och ny teknik, i medvetandet om att ny teknik kan förbättra förebyggande, diagnos och behandling, främja patientsäkerheten och förbättra samordningen av hälso- och sjukvårdssystemen, resursanvändningen och hållbarheten,

4.

ERINRAR OM rådets slutsatser om rättvisa och hälsa inom alla politikområden: Solidaritet i hälsa av den 8 juni 2010 (2) och rådets slutsatser om säker och effektiv hälso- och sjukvård genom e-hälsovård av den 1 december 2009 (3),

5.

VÄLKOMNAR slutsatserna från den tionde kongressen för den europeiska sammanslutningen av audiologisamfund (EFAS — European Federation of Audiology Societies) (4), som hölls den 22–25 juni 2011 i Warszawa (Polen) och där man framhävde problemet med kommunikationsstörningar hos barn och betydelsen av tidig upptäckt och tidigt ingripande, och slutsatserna från ministerkonferensen om e-hälsa den 10–12 maj 2011 i Budapest (Ungern), där man behandlade bättre och mer omfattande användning av e-hälsa och telemedicin,

6.

NOTERAR att det finns hälsoolikheter inom och mellan EU:s medlemsstater som beror på olika faktorer, bland annat olikheter i utbildning, socioekonomisk situation, levnads- och arbetsförhållanden, hälsorelaterat beteende och hälso- och sjukvård,

7.

NOTERAR att förebyggande, tidig upptäckt, uppföljning och aktiv övervakning har en viktig roll när det gäller att hejda utvecklingen av sjukdomar och störningar; detta är alldeles särskilt viktigt för barn för vilka ett gott hälsotillstånd är av grundläggande betydelse för en sund utveckling och påverkar deras livskvalitet och sociala och ekonomiska situation i framtiden,

8.

NOTERAR att kommunikation är en komplex mänsklig färdighet där fysiska och psykiska element kombineras; en kommunikationsstörning kan beskrivas som en skada på hörsel, syn och talförmåga som påverkar förmågan att ta emot, förstå, producera och uttrycka verbal, icke-verbal och grafisk information,

9.

UNDERSTRYKER att kommunikationsstörningar utgör en viktig orsak till långvariga funktionshinder med avsevärda konsekvenser under barndomen; hörsel- och synskador samt talstörningar kan drabba vart femte barn i Europeiska unionen och kan börja under livets tidigaste skeden och har en negativ inverkan på de berörda personernas sunda utveckling; därför innebär kognitiva förseningar och störningar som inte diagnostiseras och behandlas en onödig risk för barn att senare i livet göra dåliga utbildningsmässiga, sociala och ekonomiska framsteg,

10.

NOTERAR att kommunikationsstörningar hos barn bör identifieras genom screening så tidigt som möjligt; skolstarten är den sista tidpunkten för att upptäcka problemet om man ska kunna undvika eller minska de negativa konsekvenserna för barnens språkliga och kognitiva utveckling; detta bekräftas av det faktum att hörsel- och synskador och talstörningar är viktiga skäl till långsamt lärande och svårigheter med att förvärva språkliga färdigheter, som är nödvändiga för barn om de ska kunna kommunicera effektivt,

11.

ERINRAR om att det finns omfattande belägg för att förebyggande, tidig upptäckt, uppföljning och adekvata ingripanden för att ta itu med kommunikationsstörningar kan vara mycket effektiva när det gäller att undvika eller minimera konsekvenserna av sådana problem; enligt WHO kan hälften av alla fall av dövhet och hörselskador undvikas genom förebyggande, tidiga diagnoser och lämplig behandling; medvetenhet om problemet, integrerade och samordnade tvärvetenskapliga metoder, som måste åtföljas av föräldrarnas aktiva involvering under hela barnets utvecklingsprocess och i olika hälsovårds- och utbildningsmiljöer, är av mycket stor betydelse,

12.

NOTERAR att exponering för alltför starkt buller leder till ökad benägenhet för hörselskador hos barn; detta inbegriper felaktig användning av audiovisuell utrustning, vilket bekräftats av EU:s vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (5),

13.

BETONAR att de aktuella insatserna för att förebygga, upptäcka diagnostisera, behandla och följa kommunikationsstörningar hos barn kontinuerligt bör anpassas till metoder som leder till större kostnadseffektivitet,

14.

ANSER att universell screening av hörsel, syn och talförmåga genom evidensbaserade metoder så tidigt som möjligt bör tas med i nationella och/eller regionala och/eller lokala hälsovårdsprogram och -insatser som ett bidrag till skapandet av lika utbildningsmässiga, sociala och ekonomiska möjligheter för barn,

15.

ANSER att e-hälsa är ett viktigt verktyg för att förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet; e-hälsa kan öka effektiviteten hos och tillgången till screening, diagnos och behandling på området kommunikationsstörningar; innovativa diagnostiska lösningar och datahanteringssystem kan användas i alla skeden av upptäckt och uppföljning av kommunikationsstörningar; införande av e-hälsotjänster kan underlätta analys och utbyte av uppgifter för vetenskapliga, epidemiologiska och organisatoriska ändamål mellan medlemsstaterna; telemedicin kan vara ett effektivt verktyg för förebyggande och utbildning,

16.

ANSER att integrerade och samordnade åtgärder kan hjälpa medlemsstaterna att överbrygga klyftan på området kommunikationsstörningar hos barn,

17.

UPPMANAR medlemsstaterna att

fortsätta att prioritera tidig upptäckt genom screening och uppföljning av hörsel- och synskador och talstörningar hos barn i de nationella och/eller regionala och/eller lokala hälsovårdsriktlinjerna och -programmen genom att överväga ett tvärvetenskapligt upplägg,

överväga att främja förebyggande av bullerförorsakade hörselskador hos barn,

förstärka sina strävanden att öka allmänhetens medvetenhet om kommunikationsstörningar hos barn,

förstärka samarbetet på området kommunikationsstörningar genom utbyte av information, kunskaper, erfarenheter och bästa praxis, inbegripet användning av verktyg för e-hälsa samt innovativ teknik, i syfte att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna, säkerställa lika möjligheter för barn och uppfylla patienternas individuella behov,

18.

UPPMANAR medlemsstaterna och kommissionen att

överväga att inbegripa sådana sjukdomar som kräver en särskild koncentration av expertis eller resurser på området kommunikationsstörningar hos barn i det arbete som ska utföras för att utveckla de europeiska referensnätverken i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (6),

främja samarbete och utbyte av forskningsresultat, kunskaper och belägg i samband med kommunikationsstörningar och vederbörligen beakta detta tema inom ramen för Europeiska unionens aktuella e-hälsoinitiativ, inbegripet nätverket för e-hälsa i enlighet med artikel 14 i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård,

19.

UPPMANAR kommissionen att

framhäva kommunikationsstörningarnas betydelse som en faktor som hindrar människors utveckling och i framtida insatser i tillräcklig utsträckning beakta denna fråga,

anta kriterier och villkor för de europeiska referensnätverken före utgången av 2013 i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, med hänsyn till bl.a. erfarenheterna av samarbete mellan specialiserade centrum för behandling av kommunikationsstörningar.


(1)  14689/07 (KOM(2007) 630 slutlig).

(2)  9947/10.

(3)  EUT C 302, 12.12.2009, s. 12.

(4)  The European Consensus Statement on Hearing, Vision and Speech Screening in Pre-school and School-age Children.

(5)  EU SCENIHR: Potential health risks of exposure to noise from personal music players and mobile phones including a music playing function. 26:e plenarsammanträdet den 23 september 2008.

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).


10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/11


Rådets slutsatser av 2 december 2011 om förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn

2011/C 361/05

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

ERINRAR OM att en hög hälsoskyddsnivå för människor i enlighet med artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska säkerställas vid utformningen och genomförandet av all unionspolitik och alla unionsåtgärder; unionens insatser, som ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan,

2.

ERINRAR OM rådets slutsatser av den 7 december 2010 om innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdsystem (1),

3.

ERINRAR om rådets slutsatser av den 2 juni 2004 om astma hos barn (2),

4.

ERINRAR om det politiska uttalandet från högnivåmötet i FN:s generalförsamling om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar som generalförsamlingen antog den 19 september 2011 (3),

5.

ERINRAR om WHO:s ramkonvention om tobakskontroll,

6.

ERINRAR OM rådets rekommendation 2009/C 296/02 av den 30 november 2009 om rökfria miljöer (4),

7.

VÄLKOMNAR befintliga nätverk och sammanslutningar såsom det globala nätverket för allergi och astma (Global Allergy and Asthma European Network – (GA2LEN) och den globala föreningen för luftvägssjukdomar (Global Alliance against Respiratory Diseases – (GARD) som bildades 2004 respektive 2006 i syfte att undersöka och minska besvären till följd av kroniska luftvägssjukdomar inom EU, samt att förbättra möjligheterna att upptäcka dem i tid och behandla dem korrekt,

8.

VÄLKOMNAR resultaten från följande konferenser:

WHO:s europatäckande miljö- och hälsostrategi som syftar till att ge barnen en säkrare miljö och den femte ministerkonferensen om miljö och hälsa som hölls den 10–12 mars 2010 i Parma i Italien,

expertkonferensen om förebyggande och kontroll av astma och allergier hos barn i EU ur ett folkhälsoperspektiv och om brister som måste åtgärdas omedelbart vilken hölls den 21–22 september 2011 i Warsava – Ossa (Polen) och som pekar på att det föreligger ett akut behov av att förbättra förebyggande, tidig upptäckt och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn genom att ta upp dem på lokal, regional, nationell och europeisk nivå; i detta avseende bör samarbetet mellan medlemsstaterna och relevanta intressenter för att förbättra och stödja nätverket av nationella centrum utvecklas,

9.

FRAMHÅLLER att kroniska luftvägssjukdomar är de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna bland barn,

10.

BETONAR att astma och allergisk snuva är de vanligaste kroniska luftvägssjukdomarna hos barn och att astma är den vanligaste orsaken till besök på akutmottagningar och sjukhusvistelser bland barn,

11.

FRAMHÅLLER att förekomsten av luftvägssjukdomar hos barn inom Europeiska unionen har ökat under de senaste årtiondena men att övervakningen inom EU av förekomster, svårighetsgrad, sjukdomstyper och förändringar som rör den grad i vilken barn utsätts för allergiframkallande och irriterande faktorer är otillräcklig,

12.

BETONAR att misslyckanden med att diagnostisera och behandla luftvägssjukdomar hos barn medför ekonomiska och sociala belastningar som kan begränsas genom förebyggande, tidig diagnos och behandling,

13.

NOTERAR att det finns skillnader i fråga om tillgången till förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar såväl mellan som inom olika EU-medlemsstater,

14.

BETONAR att de största riskfaktorerna när det gäller att utveckla kroniska luftvägssjukdomar är en kombination av genetisk benägenhet och miljöpåverkan genom ämnen och partiklar som man andas in till exempel tobaksrök, dålig inomhusluft och föroreningar utomhus,

15.

FRAMHÅLLER att förhållandena vid födseln och i den tidiga barndomen påverkar hälsan i det vuxna livet; därför är det viktigt att skydda gravida och barn mot negativ miljöpåverkan däribland tobaksrök,

16.

ERKÄNNER att kontinuerlig hälsoupplysning för barn, föräldrar, lärare och hälsovårdpersonal spelar en viktig roll för att förebygga och behandla kroniska luftvägssjukdomar hos barn; detta skapar medvetande och hälsofrämjande attityder bland enskilda och underlättar för hälsovårdpersonal att kontrollera kroniska sjukdomar,

17.

ERKÄNNER att en viktig del vid förebyggande och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn är egenvård och barnens deltagande i beslut som rör deras hälsa, beroende på deras ålder, liksom föräldrarnas och familjens engagemang,

18.

ERKÄNNER att förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar har en positiv inverkan på barns utveckling och livskvalitet, och bidrar till en aktiv och hälsosam barndom och ett hälsosamt åldrande; därför är det viktigt att utveckla nya verktyg för att förbättra förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn med hjälp av metoder som omfattar barnvärnlig hälsovård och integrering av hälsoaspekter inom alla politikområden särskilt inom hälso-, utbildnings-, miljö-, forsknings-, sysselsättnings- och socialpolitiken,

19.

UPPMANAR medlemsstaterna att

ta nödvändig hänsyn till förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar hos barn inom nationella och/eller regionala och/eller lokala hälsoprogram,

öka medvetandet hos allmänheten om kroniska luftvägssjukdomar hos barn och förbättra kunskapen och utbildningen bland barn, familjer, lärare hälsovårdspersonal med avseende på deras roll när det gäller förebyggande, tidig diagnos, behandling och kontroll av kroniska luftvägssjukdomar hos barn,

fortsätta, och vid behov förstärka programmen för förebyggande av rökning och rökavvänjning bland gravida och föräldrar samt vidta åtgärder för att förhindra att gravida och barn utsätts för tobaksrök särskilt i hemmet och i stängda rum,

följa rådets rekommendation om rökfria miljöer (5),

stärka samarbetet mellan relevanta intressenter i synnerhet patientorganisationer och organisationer för personal på olika nivåer inom vården däribland primär- och sekundärvården och hälsovården,

utbyta bästa praxis med avseende på förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar och uppgifter om förekomst, incidens och resultat,

stärka samarbetet mellan nationella centrum och förstärka befintliga internationella forskningsnätverk för kroniska luftvägssjukdomar,

20.

UPPMANAR medlemsstaterna och kommissionen att

stödja ansträngningarna att minska invaliditet och förtida död med koppling till astma genom att främja bästa praxis på internationell nivå,

ge nationella centrum och befintliga internationella forskningsnätverk hjälp att finna kostnadseffektiva förfaranden med användning av hälsoteknisk bedömning i syfte att förbättra hälsovårdssystemens standarder för kroniska luftvägssjukdomar,

utveckla arbetet för en bättre förståelse av orsakerna till den ökade förekomsten av kroniska luftvägssjukdomar hos barn,

i nära samarbete med relevanta intressenter förbättra informationen och kunskapen om skillnaderna mellan olika regioner och runtom i Europa med avseende på kroniska luftvägssjukdomar hos barn,

förbättra kunskapen och informationen till relevanta intressenter om effekterna av luftföroreningar och andra miljöfaktorer för kroniska luftvägssjukdomar och deras följdsjukdomar,

fortsätta att stärka program och politik som syftar till att förbättra kvaliteten på inom- och utomhusluft,

främja effektiv tobakskontroll på nationell, europeisk och internationell nivå i enlighet med relevant EU-lagstiftning och WHO:s ramkonvention om tobakskontroll och riktlinjerna i denna, samt överväga att stärka denna kontroll,

förbättra kvaliteten på den inom- och utomhusmiljö där barn lever och uppmuntra dem att vara fysiskt aktiva,

överväga att använda e-hälsoverktyg och innovativ teknik för förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar,

uppmuntra och stödja forskning om genetiska faktorer och miljöfaktorer som orsakar kroniska luftvägssjukdomar för att bidra till utarbetandet av evidensbaserade politiska metoder och skapa balans i forskningsfinansieringen mot bakgrund av deras förekomst och den belastning de medför,

främja ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt inom social-, miljö-, forsknings-, utbildnings- och sysselsättningssektorerna i syfte at förbättra effekterna av en politik till förmån för luftvägshälsa,

uppmana hälsovårdspersonals- och patientorganisationerna att arbeta för att ge patienterna större inflytande på förebyggande, tidig diagnos och behandling av kroniska luftvägssjukdomar,

21.

UPPMANAR Europeiska kommissionen att

även i fortsättningen ta med kroniska luftvägssjukdomar inom forsknings och hälsorelaterad forskning och verksamhet,

stödja medlemsstaterna i att

utarbeta och genomföra en effektiv politik för förebyggande av kroniska luftvägsinfektioner hos barn genom att stödja utveckling, utvärdering och utbyte av god praxis,

förbättra nätverksarbetet mellan institutioner med ansvar för genomförandet av nationella och/eller regionala och/eller lokala program och för utbyte av erfarenhet och god praxis,

stärka samarbetet mellan nationella centrum och förstärka befintliga internationella forskningsnätverk för kroniska luftvägssjukdomar.


(1)  EUT C 74, 8.3.2011, s. 4.

(2)  9507/04 (Presse 163).

(3)  Förenta nationerna A/RES/66/2 (A/66/L.1).

(4)  EUT C 296, 5.12.2009, s. 4.

(5)  Se fotnot 4.


Europeiska kommissionen

10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/14


Eurons växelkurs (1)

9 december 2011

2011/C 361/06

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3384

JPY

japansk yen

103,95

DKK

dansk krona

7,4349

GBP

pund sterling

0,85315

SEK

svensk krona

9,0185

CHF

schweizisk franc

1,2332

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,6770

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

25,475

HUF

ungersk forint

305,08

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6981

PLN

polsk zloty

4,5149

RON

rumänsk leu

4,3428

TRY

turkisk lira

2,4700

AUD

australisk dollar

1,3179

CAD

kanadensisk dollar

1,3674

HKD

Hongkongdollar

10,4118

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7357

SGD

singaporiansk dollar

1,7356

KRW

sydkoreansk won

1 533,70

ZAR

sydafrikansk rand

10,9853

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,4820

HRK

kroatisk kuna

7,5000

IDR

indonesisk rupiah

12 105,19

MYR

malaysisk ringgit

4,2140

PHP

filippinsk peso

58,318

RUB

rysk rubel

42,2020

THB

thailändsk baht

41,423

BRL

brasiliansk real

2,4243

MXN

mexikansk peso

18,3191

INR

indisk rupie

69,6970


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/15


Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

2011/C 361/07

I enlighet med artikel 35.3 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), har ett beslut fattats om att stänga det fiske som avses i följande tabell:

Datum och tidpunkt för stängning

21.11.2011

Varaktighet

21.11.2011–31.12.2011

Medlemsstat

Nederländerna

Bestånd eller grupp av bestånd

SRX/07D.

Art

Rockor (Rajidae)

Område

EU-vatten i VIId

Typ av fiskefartyg

Referensnummer

Länk till medlemsstatens beslut:

http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs/index_en.htm


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.


10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/16


Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

2011/C 361/08

I enlighet med artikel 35.3 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), har ett beslut fattats om att stänga det fiske som avses i följande tabell:

Datum och tidpunkt för stängning

21.11.2011

Varaktighet

21.11.2011–31.12.2011

Medlemsstat

Nederländerna

Bestånd eller grupp av bestånd

OTH/04-N.

Art

Andra arter

Område

Norska vatten i IV

Typ av fiskefartyg

Referensnummer

Länk till medlemsstatens beslut:

http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs/index_en.htm


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/17


STATLIGT STÖD – TYSKLAND

Statligt stöd SA.32169 (11/C) (ex 10/N) – LIP – Stöd till Volkswagen Sachsen GmbH

Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget

(Text av betydelse för EES)

2011/C 361/09

Genom den skrivelse, daterad den 13 juli 2011, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget avseende ovannämnda stöd.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter på det stöd avseende vilket kommissionen inleder förfarandet. Synpunkterna ska sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

State aid Greffe

Kontor: J-70 3/225

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22961242

Synpunkterna kommer att meddelas Tyskland. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH INVESTERINGSPROJEKTET

Den 27 december 2010 anmälde de tyska myndigheterna sin avsikt att bevilja regionalt stöd enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd (1) till Volkswagen Sachsen GmbH och Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH för en investering i Zwickau, som ligger i regionen Chemnitz i Sachsen, Tyskland. Detta är ett stödområde enligt artikel 107.3a i EUF-fördraget där det normala stödtaket för regionalstöd för stora företag är 30 procentandelar bruttobidragsekvivalenter.

Projektets syfte är en grundläggande ändring av tillverkningsprocessen vid tillverkning av små och medelstora bilmodeller (i segmenten A0, A och B enligt POLK-klassificeringen) vid Volkswagen Sachsen GmbH:s befintliga Zwickau-fabrik. Den nya, modulbaserade produktionstekniken kommer att ersätta den nuvarande tillverkningsprocessen som grundar sig på plattformar. Därmed kommer stödmottagaren att kunna tillverka modeller från olika segment på samma produktionslinje. Det kommer att göra det möjligt för stödmottagaren att reagera mer flexibelt på marknadens efterfrågan.

Investeringen började 2009 och bör avslutas i maj 2014.

Projektets nuvärdeberäknade stödberättigande nettoinvesteringskostnader uppgår till 697 686 281 EUR. Det föreslagna nuvärdeberäknade nettostödbeloppet på 83 470 000 EUR motsvarar en stödnivå på 11,96 % och ligger således under stödtaket på 11,96 %.

Stödet består av en investeringspremie och ett direkt bidrag på grundval av de befintliga stödsystemen X 167/08, XR 6/07 och XR 31/07 som omfattas av undantag för regionalt stöd.

BEDÖMNING AV STÖDETS FÖRENLIGHET

A.   Ett enda investeringsprojekt

Riktlinjerna för statligt regionalstöd syftar till att säkra att medlemsstaterna inte på konstgjord väg delar upp ett enda stort investeringsprojekt i delprojekt för att undvika att reglerna för investeringsstöd för stora investeringsprojekt tillämpas. Enligt punkt 60 i riktlinjerna utgör sådana delprojekt ett enda investeringsprojekt om de genomförs under en treårsperiod och består av anläggningstillgångar kombinerade på ett sådant sätt att de är ekonomiskt odelbara.

Kommissionen hyser tvivel om huruvida en parallell understödd investering vid samma produktionsanläggning i maskiner för produktion av pressade komponenter, vilka också ska användas i bilmodellerna ifråga, utgör ett enda investeringsprojekt tillsammans med det aktuella projektet.

B.   Den relevanta produkt- och geografiska marknaden (punkt 68a i riktlinjerna för statligt regionalstöd)

Enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd måste medlemsstaterna visa att stödmottagaren för ett stort investeringsprojekt varken före eller efter investeringen har en marknadsandel som överstiger 25 % på den relevanta produkt- och geografiska marknaden.

Mottagarens marknadsandel för de individuella bilsegmenten A och B (enligt POLK-klassificeringen) överstiger tröskeln på 25 % inom EES både året före investeringen och året efter investeringen. Tyskland hävdar dock att den relevanta produktmarknaden bör vara det kombinerade segmentet för bilkategorierna A0 t.o.m. B där mottagarens marknadsandel under de båda relevanta åren ligger under tröskeln.

Tyskland påstår också att den relevanta geografiska marknaden för bilsektorn inte bör vara EES (som är den geografiska avgränsning som normalt används enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd vid definition av geografiska marknader) utan bör antingen definieras globalt eller åtminstone som en marknad som för B-segmentet omfattar EES och Nordamerika och för A-segmentet omfattar EES och Europa utanför EES.

Kommissionen ställer sig tvivlande till om den definition av den relevanta produktmarknaden och den geografiska marknaden som föreslagits av Tyskland kan godtas. Kommissionen är inte övertygad om att den relevanta produktmarknaden kan definieras som ett kombinerat segment som omfattar olika bilsegment, såsom Tyskland har hävdat. Kommissionen är inte heller övertygad om att personbilar och lätta nyttofordon omfattas av samma produktmarknad.

Slutligen är kommissionen inte övertygad om att den relevanta geografiska marknaden för bilsektorn sträcker sig utanför EES-marknaden.

C.   Kapacitetsökning (punkt 68 b i riktlinjerna för statligt regionalstöd)

Vad gäller stora investeringsprojekt måste medlemsstaterna också visa att den kapacitet som skapas genom investeringen inte utgör en marknadsandel som överstiger 5 %, mätt med hjälp av uppgifter om den synliga konsumtionen inom EES året före investeringen, om marknaden ifråga fungerar dåligt, dvs. är på tillbakagång antingen i absoluta eller relativa termer. En marknad fungerar dåligt om dess årliga genomsnittliga tillväxttakt ligger under den årliga tillväxttakten för EES-områdets BNP under fem års tid före investeringens början.

Då bilmarknaden inom varje ifrågavarande segment fungerade dåligt under fem års tid före investeringens början och den tekniska bruttokapaciteten som skapas genom projektet överstiger 5 % av marknaden, är kommissionen inte övertygad om att kapacitetsökningstestet enligt punkt 68 b är uppfyllt.

NÄSTA STEG

Om de uppgifter som lämnas under det formella undersökningsförfarandet inte gör det möjligt att bekräfta att de trösklar som anges i punkt 68 i riktlinjerna efterlevs, måste kommissionen också undersöka om stödet är nödvändigt och proportionellt för att ge ett incitament till investeringen och om fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och den påverkan på handeln mellan medlemsstaterna som blir följden. Denna ingående bedömning ska göras på grundval av kommissionens meddelande om kriterier för en ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt (2).

För att kommissionen ska kunna göra denna ingående bedömning uppmanas berörda parter att lämna sådana uppgifter som behövs för att fastställa stödets ekonomiska stimulanseffekt, dvs. 1) om stödet ger ett incitament att fatta ett positivt investeringsbeslut i sådana fall då en investering som annars inte skulle vara lönsam för företaget någonstans kan genomföras i en stödberättigad region, eller 2) stödet ger ett incitament att välja att lokalisera en planerad investering i den relevanta regionen istället för någon annanstans, eftersom det uppväger för de nackdelar och kostnader netto som är kopplade till en lokalisering i en stödberättigad region.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”Die Kommission teilt Deutschland mit, dass sie nach Prüfung der Angaben der deutschen Behörden zu der vorgenannten Beihilfemaßnahme entschieden hat, das Verfahren nach Artikel 108 Absatz 2 des Vertrags über die Arbeitsweise der Europäischen Union (nachstehend ‚AEUV‘) zu eröffnen.

1.   VERFAHREN

1.

Mit elektronischer Anmeldung, die am 27. Dezember 2010 bei der Kommission registriert wurde (SANI 5334), meldete Deutschland eine geplante Regionalbeihilfe im Sinne der Regionalbeihilfeleitlinien (3) zugunsten der Volkswagen Sachsen GmbH und der Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH für ein Investitionsvorhaben in Zwickau (Region Chemnitz, Sachsen) bei der Kommission an.

2.

Mit den Schreiben vom 4. Februar (2011/011336) und 5. Mai 2011 (2011/044311) forderte die Kommission zusätzliche Informationen zu der angemeldeten Beihilfe an, die Deutschland in zwei Schreiben übermittelte, die am 11. April (2011/037541) bzw. 9. Juni 2011 (2011/060186) bei der Kommission registriert wurden.

2.   BESCHREIBUNG DES VORHABENS UND DER BEIHILFEMASSNAHME

3.

Deutschland beabsichtigt, der Volkswagen Sachsen GmbH und der Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH zur Förderung der regionalen Entwicklung eine Regionalbeihilfe in Form eines Direktzuschusses und einer Investitionszulage für eine grundlegende Änderung des Produktionsprozesses für Klein- und Mittelklassefahrzeuge zu gewähren. Die Investition soll am Standort Zwickau erfolgen, der im NUTS-II-Gebiet Chemnitz in Sachsen und somit in einem Fördergebiet nach Artikel 107 Absatz 3 Buchstabe a AEUV liegt, für das ein Höchstsatz für Regionalbeihilfen an Großunternehmen von 30 % des Bruttosubventionsäquivalents (im Folgenden ‚BSÄ‘) gilt (4).

2.1   Beihilfeempfänger

4.

Bei den Empfängern der Beihilfe handelt es sich um die Volkswagen Sachsen GmbH und die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH (5), zwei Tochtergesellschaften des Volkswagen-Konzerns (im Folgenden ‚VW-Konzern‘), der seinen Sitz in Wolfsburg hat.

5.

Der VW-Konzern produziert Fahrzeuge, die von Kleinwagen bis zu Luxuswagen und Nutzfahrzeugen reichen, und betreibt über 40 Werke in rund 20 Ländern in Europa, Amerika, Asien und Afrika. 2010 stellten die rund 400 000 Konzern-Beschäftigten über 7 Millionen Fahrzeuge her.

6.

Der VW-Konzern hat etwa […] (6) Vereinbarungen über Produktions- oder Vertriebs-Jointventures geschlossen. Über mehr als 40 Marketing-/Geschäftsvereinbarungen wurde ein Teil des Verkaufs Dritten übertragen (Outsourcing). Die Aufsichtsräte des VW-Konzerns und der Porsche SE haben schließlich die Gründung eines integrierten Automobilkonzerns beschlossen (im Folgenden ‚VW-PO-Konzern‘). Deutschland bestätigt, dass die vorgelegten Angaben zum Marktanteil alle im Rahmen von Jointventures und Outsourcing hergestellten oder verkauften Fahrzeuge sowie alle ab 2009 von Porsche verkauften Fahrzeuge umfassen.

7.

Die Volkswagen Sachsen GmbH in Zwickau produziert Fahrzeuge der Mittelklasse, die nach der POLK-Segmentierung (7) den Segmenten A und B angehören (Golf […] und Passat […] Limousine), sowie Karosserien für die Fahrzeugtypen Bentley und Phaeton (beide Segment D nach POLK). Ferner unterhält sie in Zwickau ein Presswerk, das den Konzernverbund mit Pressteilen versorgt. 2010 beschäftigte die Volkswagen Sachsen GmbH in Zwickau 6 426 Mitarbeiter.

2.2   Investitionsvorhaben

8.

Zweck des Investitionsvorhabens ist die Umstellung des Produktionsprozesses im Werk Zwickau für die Herstellung von Klein- und Mittelklassefahrzeugen (d. h. Fahrzeuge der Segmente A0, A und B nach POLK) im Werk Zwickau. Die derzeit im Zwickauer Werk produzierten Fahrzeuge der Segmente A und B werden bisher auf Basis der sogenannten Plattformstrategie gefertigt. Im Rahmen der Plattformstrategie ist es möglich, verschiedene Modelle desselben Fahrzeugsegmentes auf ein- und derselben Fertigungslinie zu produzieren, doch zu anderen Segmenten gehörende Fahrzeuge können nur auf anderen Fertigungslinien hergestellt werden.

9.

Der Beihilfeempfänger wird seine Produktion von der Plattformstrategie auf das Baukastensystem umstellen. Im Rahmen des Baukastensystems kann ein Hersteller Fahrzeugtypen verschiedener Segmente, z. B. der Segmente A0 und B, auf derselben Fertigungslinie produzieren. Das Baukastensystem beruht auf stärkerer Standardisierung als die Plattformstrategie, da der Hersteller Komponenten und Baukästen für Modelle unterschiedlicher Form und Größe einsetzen kann. Dadurch erhöht sich gegenüber der Plattform-Bauweise die Flexibilität im Produktionsprozess, was zu deutlichen Größenvorteilen bei der Produktentwicklung, in der Beschaffung sowie im Produktionsprozess führt. Im Baukastensystem können bei geringen Einrüstungen und daher niedrigen Kosten Fahrzeuge unterschiedlicher Segmente innerhalb ein- und derselben Segmentgruppe produziert werden, so dass der Hersteller flexibler auf Marktentwicklungen reagieren kann. Bei den Mittelklassemodellen, die nach der Investition nach dem Baukastensystem gebaut werden sollen, handelt es sich um den Golf […], den Golf […] Variant (Segment A nach POLK) und den Passat […] Variant (Segment B nach POLK). Kurzfristig plant der VW-Konzern nicht, Fahrzeuge des Segments A0 zu produzieren; er behält sich jedoch ausdrücklich das Recht vor, eine solche Produktion innerhalb von fünf Jahren nach Abschluss des Investitionsvorhabens aufzunehmen.

10.

Die Investition umfasst erstens Änderungen in den Bereichen Karosseriebau, Lackiererei und Montage sowie zweitens die Errichtung einer neuen Fertigungshalle am derzeitigen Standort.

11.

Der Beihilfeempfänger wird die bestehenden plattformbasierten Fertigungslinien schrittweise in neue Fertigungslinien nach dem Baukastensystem umwandeln. Die Produktion der neuen Fahrzeugtypen wird schrittweise die derzeitige Produktion ablösen.

12.

Im Rahmen des Vorhabens erfolgen Investitionen in Grundstücke, Gebäude, Maschinen und Anlagen sowie immaterielle Aktiva.

13.

Die derzeitige Produktionskapazität des zum VW-Konzern gehörenden Werks in Zwickau beträgt […] Fahrzeuge des Segments A pro Tag und maximal […] Fahrzeuge des Segments B pro Tag. Insgesamt begrenzt wird die Kapazität durch die Maximalkapazität der Lackiererei von […] Fahrzeugen pro Tag. Derzeit werden in dem Werk keine Fahrzeuge des Segments A0 produziert.

14.

Nach der Investition würde sich die technische Maximalkapazität des Werks auf […] Fahrzeuge pro Tag, d. h. […] Fahrzeuge pro Tag auf jeder der beiden Fertigungslinien, belaufen. Technisch könnten alle […] hergestellten Fahrzeuge demselben Segment angehören (A0, A oder B).

15.

Der Beihilfeempfänger hat jedoch zugesagt, in den fünf Jahren nach Abschluss des Investitionsvorhabens pro Tag maximal […] Fahrzeuge des Segments A0, […] Fahrzeuge des Segments A bzw. […] Fahrzeuge des Segments B zu produzieren. (Diese Verpflichtungszusagen sind in nachstehender Tabelle I in runden Klammern angegeben.)

16.

Auf der Grundlage der in Erwägungsgrund (14) dargestellten Höchstkapazitäten beläuft sich die Nettokapazitätserhöhung pro Tag und Segment — mit Blick auf die technisch mögliche Maximalkapazität — auf […] Fahrzeuge des Segments A0 (d. h. von bisher 0 auf zukünftig […]), […] Fahrzeuge des Segments A (d. h. von bisher […] auf zukünftig […]) bzw. […] Fahrzeuge des Segments B (d. h. von bisher […] auf zukünftig […]).

Tabelle I

Kapazitätserhöhungen

Kapazität vor der Investition

Kapazität 2015

Erhöhung

A0

[…]

[…]/Tag — […]/Jahr (8)

([…]/Tag — […]/Jahr)

[…]/Tag — […]/Jahr

([…]/Tag — […]/Jahr)

A

[…] ([…]/Jahr)

[…] — […]/Jahr

[…] — […]/Jahr

B

[…] ([…]/Jahr)

[…] ([…]/Jahr) ([…]/Tag — […]/Jahr)

[…] ([…]) ([…]/Tag — […]/Jahr)

17.

Mit dem Gesamtinvestitionsvorhaben wurde im Dezember 2009 begonnen und es soll im Mai 2014 abgeschlossen werden. Die volle Produktionskapazität im Rahmen des Vorhabens soll Ende 2014 erreicht sein.

18.

Der Beihilfeempfänger hat am 14. Dezember 2009 einen Direktzuschuss beantragt. Die Sächsische Aufbaubank bestätigte mit Schreiben vom 18. Dezember 2009, dass der Begünstigte grundsätzlich berechtigt sein werde, einen Direktzuschuss als Anreiz für die Umsetzung des Investitionsvorhabens zu erhalten. Die Investitionszulage wird — im vorliegenden Fall vorbehaltlich der Genehmigung durch die Kommission — im Rahmen einer steuerlichen Maßnahme gewährt, der zufolge ein gesetzlicher Anspruch auf Förderung nach objektiven Kriterien und ohne weiteren Ermessensspielraum des Mitgliedstaats besteht. Der Beihilfeempfänger musste die Investitionszulage daher nicht vor Beginn der Arbeiten beantragen.

2.3   Kosten des Investitionsvorhabens

19.

Die förderfähigen Gesamtkosten des Vorhabens belaufen sich nominal auf 734,96 Mio. EUR. Der Gegenwartswert (9) beträgt 697 686 281 EUR. Tabelle II zeigt, wie sich die förderfähigen Gesamtkosten auf die einzelnen Jahre und Kategorien verteilen.

Tabelle II

Förderfähige Investitionskosten (nominal in Mio. EUR)

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Total

Gebäude

 

[…]

[…]

[…]

[…]

 

[…]

Außen-anlagen

 

[…]

[…]

[…]

[…]

 

[…]

Maschinen/Anlagen

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

 

[…]

Immaterielle Aktiva

 

[…]

[…]

[…]

[…]

 

[…]

Insgesamt

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

 

734,96

20.

Deutschland bestätigt, dass für gebrauchte oder vorhandene Ausrüstung keine Beihilfen beantragt werden und solche Ausrüstung nicht in den förderfähigen Kosten des Vorhabens enthalten ist. Deutschland hat bestätigt, dass immaterielle Aktiva von Dritten zu Marktpreisen erworben werden.

21.

Außerdem werden der Direktzuschuss und die Steuervergünstigung unter der Voraussetzung gewährt, dass der Beihilfeempfänger die Investition in dem Fördergebiet nach Abschluss des Investitionsvorhabens mindestens fünf Jahre lang aufrechterhält.

2.4   Finanzierung des Investitionsvorhabens

22.

Deutschland bestätigt, dass der Eigenbeitrag des Beihilfeempfängers 25 % der förderfähigen Kosten übersteigt und frei von öffentlicher Förderung jeder Art ist.

2.5   Obergrenze für Regionalbeihilfen

23.

Zwickau liegt in der Region Chemnitz im Freistaat Sachsen und damit in einem Fördergebiet nach Artikel 107 Absatz 3 Buchstabe a AEUV, für das bei Regionalbeihilfen für Großunternehmen ein Höchstsatz von 30 % des BSÄ gilt (10).

2.6   Rechtsgrundlage

24.

Rechtsgrundlagen für die Regelung in Deutschland sind

a)

für die Investitionszulage das Investitionszulagengesetz 2007 sowie das Investitionszulagengesetz 2010 (11) und

b)

für den Direktzuschuss der 36. Rahmenplan der Gemeinschaftsaufgabe ‚Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (GA) für den Zeitraum 2007-2013 (12).

2.7   Beihilfebetrag

25.

Die Beihilfe in nominaler Höhe von 94 730 000 EUR (Nettogegenwartswert 83 470 000 EUR) wird dem VW-Konzern zwischen 2011 und 2016 ausgezahlt. Wie sich der Betrag auf den Direktzuschuss und die Investitionszulage verteilt, ist jedoch nicht bekannt.

26.

Deutschland bestätigt, dass weder der Gegenwartswert des genehmigten Beihilfehöchstbetrags noch die genehmigte Beihilfeintensität (Gegenwartswert) überschritten würden, falls die förderfähigen Kosten vom geschätzten Betrag abweichen sollten.

27.

Ferner bestätigt Deutschland, dass die Beihilfe für das Vorhaben nicht mit Beihilfen aus anderen lokalen, regionalen, nationalen oder EU-Quellen zur Deckung derselben förderfähigen Kosten kumuliert wird.

2.8   Beitrag zur regionalen Entwicklung

28.

Nach Angaben Deutschlands sichert das Investitionsvorhaben die Arbeitsplätze von etwa 5 300 Beschäftigten in der Produktion von Fahrzeugen der Segmente A und B.

2.9   Allgemeine Bestimmungen

29.

Deutschland hat gegenüber der Kommission zugesagt,

innerhalb von zwei Monaten nach Gewährung der Beihilfe eine Kopie der einschlägigen Rechtstexte für die in Rede stehende Maßnahme vorzulegen,

nach Genehmigung der Beihilfe durch die Kommission alle fünf Jahre einen Zwischenbericht (mit Angaben zu den ausgezahlten Beihilfebeträgen, zur Durchführung des Zuwendungsbescheids und zu anderen Investitionsprojekten am gleichen Standort/im gleichen Werk) zu übermitteln sowie

innerhalb von sechs Monaten nach Zahlung der letzten Beihilfetranche nach dem angemeldeten Finanzierungsplan einen ausführlichen Abschlussbericht vorzulegen.

3.   BEIHILFERECHTLICHE WÜRDIGUNG UND VEREINBARKEIT MIT DEM BINNENMARKT

3.1   Vorliegen einer Beihilfe

30.

Die finanzielle Unterstützung für die Volkswagen Sachsen GmbH und die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH wird in Form eines Direktzuschusses des Freistaats Sachsen und einer Investitionszulage der Bundesrepublik gewährt und erfolgt somit aus staatlichen Mitteln. Daher handelt es sich um eine staatliche oder aus staatlichen Mitteln gewährte Förderung im Sinne von Artikel 107 Absatz 1 AEUV.

31.

Die Beihilfe wird zwei Tochtergesellschaften des VW-Konzerns gewährt und ist folglich selektiv.

32.

Die finanzielle Unterstützung in Form eines Direktzuschusses und einer Investitionszulage für die Volkswagen Sachsen GmbH und die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH befreit diese Gesellschaften von Kosten, die sie normalerweise selbst zu tragen gehabt hätten. Daher entsteht den Gesellschaften ein wirtschaftlicher Vorteil gegenüber ihren Wettbewerbern.

33.

Die finanzielle Unterstützung in Form eines Direktzuschusses und einer Investitionszulage wird für eine Investition gewährt, die zur Herstellung von Fahrzeugen führt. Da Fahrzeuge in großem Umfang zwischen den Mitgliedstaaten gehandelt werden, dürfte die Förderung den Handel zwischen Mitgliedstaaten beeinträchtigen.

34.

Die Begünstigung der Volkswagen Sachsen GmbH und der Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH sowie der Produktion der Volkswagen Sachsen GmbH durch die Beihilfe bedeutet, dass der Wettbewerb verfälscht wird oder eine Wettbewerbsverfälschung droht.

35.

Daher stellt die Beihilfe in Form eines Direktzuschusses und einer Investitionszulage für die Volkswagen Sachsen GmbH und die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH nach Auffassung der Kommission eine staatliche Beihilfe im Sinne von Artikel 107 Absatz 1 AEUV dar.

3.2   Rechtmäßigkeit der Beihilfe

36.

Deutschland hat die Beihilfemaßnahme vor ihrer Durchführung angemeldet und ist damit seiner Verpflichtung nach Artikel 108 Absatz 3 AEUV sowie der Verpflichtung zur Einzelanmeldung nach Artikel 7 Buchstabe e der Gruppenfreistellungsverordnung für Regionalbeihilfen und nach Artikel 6 Absatz 2 der Allgemeinen Gruppenfreistellungsverordnung (im Folgenden ‚AGVO‘) nachgekommen.

3.3   Vereinbarkeit der Beihilfe mit dem Binnenmarkt

37.

Bei der Maßnahme handelt es sich um eine regionale Investitionsbeihilfe, so dass sie von der Kommission auf der Grundlage der Regionalbeihilfeleitlinien geprüft wurde. Die Maßnahme wurde als Beihilfe, die die in den Punkten 64 und 67 der Regionalbeihilfeleitlinien festgelegten Schwellenwerte übersteigt, angemeldet. Daher berücksichtigte die Kommission die Bestimmungen der Regionalbeihilfeleitlinien, insbesondere in Abschnitt 4.3 (große Investitionsvorhaben).

3.3.1   Einhaltung der allgemeinen Bestimmungen der Regionalbeihilfeleitlinien

38.

Es gibt keine Hinweise darauf, dass der VW-Konzern insgesamt oder die Volkswagen Sachsen GmbH oder die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH im Besonderen sich in finanziellen Schwierigkeiten befinden würden, da die in den Leitlinien der Gemeinschaft für staatliche Beihilfen zur Rettung und Umstrukturierung von Unternehmen in Schwierigkeiten (13) festgelegten Voraussetzungen nicht erfüllt sind. Folglich kommen die Beihilfeempfänger für eine Regionalbeihilfe in Betracht.

39.

Die Beihilfe wird in Anwendung von Beihilferegelungen gewährt, die unter die Gruppenfreistellungsverordnung fallen und die Standardkriterien der Regionalbeihilfeleitlinien für die Vereinbarkeit mit dem Binnenmarkt erfüllen.

40.

So stellt das Vorhaben eine grundlegende Umstellung des Gesamtproduktionsverfahrens einer bestehenden Betriebsstätte und damit eine Erstinvestition im Sinne von Punkt 34 der Regionalbeihilfeleitlinien dar. Durch stärkere Standardisierung erlaubt es das Baukastensystem dem Beihilfeempfänger, auf ein- und derselben Fertigungslinie Fahrzeuge unterschiedlicher Segmente herzustellen, was die Flexibilität gegenüber der Plattformstrategie deutlich erhöht.

41.

Die beihilfefähigen Investitionskosten (siehe Tabelle II) wurden im Einklang mit den Regionalbeihilfeleitlinien bestimmt, und die Kumulierungsregeln sind eingehalten worden.

42.

Die Volkswagen Sachsen GmbH und die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH sind ferner verpflichtet, die Investition in der Region mindestens fünf Jahre nach Abschluss des Vorhabens aufrechtzuerhalten. Der Beihilfeempfänger leistet außerdem einen von öffentlicher Förderung freien Eigenbeitrag in Höhe von mindestens 25 %.

43.

Da die Beihilfe im Rahmen von Regionalbeihilferegelungen gewährt wird, kommt Punkt 10 der Regionalbeihilfeleitlinien, nach dem bei der beihilferechtlichen Würdigung weitere Elemente zu berücksichtigen sind, nach dem derzeitigen Verfahrensstand nicht zur Anwendung.

44.

Die Kommission ist beim derzeitigen Verfahrensstand daher der Auffassung, dass die Standardkriterien für die Vereinbarkeit mit dem Binnenmarkt erfüllt sind.

3.3.2   Vereinbarkeit mit den Bestimmungen über Beihilfen für große Investitionsvorhaben

3.3.2.1   Einzelinvestition (Punkt 60 der Regionalbeihilfeleitlinien)

45.

Die Regionalbeihilfeleitlinien sollen verhindern, dass ein Mitgliedstaat eine große Einzelinvestition künstlich in kleinere Teilinvestitionen untergliedert, um die Vorschriften für Investitionsbeihilfen für große Investitionsvorhaben zu umgehen. Nach Punkt 60 der Regionalbeihilfeleitlinien stellen solche Teilvorhaben eine Einzelinvestition dar, wenn sie in einem Zeitraum von drei Jahren durchgeführt werden und festes Vermögen betreffen, das eine wirtschaftlich unteilbare Einheit bildet. Bei der Beurteilung der wirtschaftlichen Unteilbarkeit berücksichtigt die Kommission technische, funktionelle und strategische Verbindungen zwischen den Teilvorhaben sowie ihre räumliche Nähe zueinander.

46.

Innerhalb des Zeitraums von drei Jahren erhielt der VW-Konzern bereits eine regionale Investitionsbeihilfe für eine Investition in Höhe von […] Mio. EUR in das Presswerk am Standort Zwickau, die 2010 begonnen wurde und deren Abschluss für 2013 erwartet wird (14). Da die erste und die in Rede stehende Investition parallel und in großer räumlicher Nähe erfolgen, ist zu prüfen, ob sie als Einzelinvestition anzusehen sind.

47.

Deutschland hat der Kommission mitgeteilt, dass 2015 insgesamt […] % der im Zwickauer Werk produzierten Pressteile für den Golf […] Variant, […] % für den Golf […] und […] % für den Passat […] Variant bestimmt sein werden. Deutschland bestätigt, dass sich kein Teil der förderfähigen Kosten im Rahmen des in Rede stehenden Vorhabens auf das Presswerk bezieht, weist jedoch darauf hin, dass […] Mio. EUR der förderfähigen Gesamtkosten von […] Mio. EUR in das Presswerk für Investitionen in Maschinen zur Herstellung von Pressteilen für die drei genannten Fahrzeugtypen fließen werden.

48.

Auf Grundlage dieser Informationen kann die Kommission beim derzeitigen Sachstand nicht zweifelsfrei ausschließen, dass technische, funktionelle und/oder strategische Verbindungen zwischen der Investition in das Presswerk und dem in Rede stehenden Investitionsvorhaben bestehen. Sie wird sich daher im Rahmen eines förmlichen Prüfverfahrens näher mit dieser Frage beschäftigen.

3.3.2.2   Beihilfeintensität (Punkt 67 der Regionalbeihilfeleitlinien)

49.

Die vorgesehenen förderfähigen Gesamtkosten (Gegenwartswert) für das Vorhaben belaufen sich nominal auf insgesamt 734 960 000 EUR und abgezinst auf den Zeitpunkt der Anmeldung auf 697 749 981 EUR. Nach dem in Punkt 67 der Regionalbeihilfeleitlinien beschriebenen Herabsetzungsverfahren ergibt sich daraus für das Vorhaben eine zulässige Beihilfehöchstintensität von 11,96 % (BSÄ) (d. h. 83 470 498 EUR).

50.

Da die Intensität der geplanten Beihilfe (83 470 000 EUR, d. h. ein BSÄ von etwa 11,96 %) die zulässige Beihilfehöchstintensität nicht übersteigt, steht die für das Vorhaben geplante Beihilfeintensität mit den Regionalbeihilfeleitlinien in Einklang. (Diese Berechnung müsste allerdings angepasst werden, wenn das förmliche Prüfverfahren ergibt, dass dieses Vorhaben zusammen mit der Investition in das Presswerk eine Einzelinvestition bildet (siehe Erwägungsgründe 45 bis 48)).

3.3.2.3   Anwendung der Filter für die eingehende Prüfung nach Punkt 68 Buchstaben a und b der Regionalbeihilfeleitlinien

51.

Die Genehmigung einer Regionalbeihilfe für große Investitionsvorhaben, die nach vorläufiger Prüfung unter Punkt 68 der Regionalbeihilfeleitlinien fallen, richtet sich nach dem Marktanteil des Beihilfeempfängers vor und nach der Investition, nach der durch das Investitionsvorhaben geschaffenen Kapazität und danach, ob es sich um einen Markt mit unterdurchschnittlicher Entwicklung handelt. Um die entsprechenden Überprüfungen nach Punkt 68 Buchstaben a und b der Regionalbeihilfeleitlinien vornehmen zu können, muss die Kommission zunächst den sachlich und den räumlich relevanten Markt abgrenzen.

Betroffenes Produkt

52.

Im Zuge der Investition wird die Volkswagen Sachsen GmbH als von der Beihilfe betroffene Produkte Pkw der Segmente A und B (und möglicherweise später auch des Segments A0) nach POLK produzieren. Fahrzeuge anderer Segmente bzw. andere Produkte können auf den durch die Beihilfe geförderten Fertigungslinien nicht hergestellt werden.

Sachlich relevanter Markt

53.

Nach Punkt 69 der Regionalbeihilfeleitlinien umfasst der sachlich relevante Markt das betreffende Produkt und jene Produkte, die vom Verbraucher (wegen der Merkmale des Produkts, seines Preises und seines Verwendungszwecks) oder vom Hersteller (durch die Flexibilität der Produktionsanlagen) als seine Substitute angesehen werden.

54.

Die Kommission hat in ihren Kartellbeschlüssen anerkannt, dass der Automobilmarkt zwar herkömmlicherweise anhand einer Reihe objektiver Kriterien wie Hubraum oder Fahrzeuglänge segmentiert worden ist, die Grenzen zwischen den einzelnen Segmenten aufgrund anderer Faktoren allerdings verschwimmen. Deshalb wurde bisher in Kartellbeschlüssen die Frage offengelassen, ob für die Zwecke der wettbewerbsrechtlichen Prüfung das Pkw-Segment als ein Produktmarkt betrachtet oder dieser weiter unterteilt werden sollte.

55.

Die Kommission hält außerdem fest, dass PRODCOM-Codes (15) für eine weitere Segmentierung nicht von Bedeutung sind, da es zu viele Überschneidungen gibt und diese Klassifizierung in der Branche in der Regel nicht für die Markbewertungen herangezogen wird. Zudem könnten im Prinzip auch noch andere Klassifizierungen, die anderen Zwecken dienen, in Betracht gezogen werden, z. B. jene, die die Vereinigung europäischer Autohersteller ACEA (Association des Constructeurs Européens d’Automobiles) verwendet.

56.

Es gibt verschiedene Dienstleister, die den Automobilmarkt analysieren. Führend in diesem Bereich sind u. a. die Beratungsunternehmen ISH Global Insight und POLK. Mitgliedstaaten und Beihilfeempfänger übermitteln in der Regel ihre Angaben entsprechend einer von diesen Beratungsunternehmen vorgenommenen Segmentierung. ISH schlägt eine kleinteilige Segmentierung des Pkw-Markts vor (27 Segmente), während POLK den Automobilmarkt anhand von 8 Segmenten (A000, A00, A0, A, B, C, D und E) differenziert, wobei das Segment A000 für Kleinwagen für den Stadtverkehr und das Segment E für Luxuswagen der obersten Preisklasse steht. Von Segment A000 bis Segment E steigen Durchschnittspreis, Größe und durchschnittliche Motorisierung der Pkw kontinuierlich an.

57.

Deutschland hat in der Anmeldung die POLK-Segmentierung verwendet, da der VW-Konzern seine gesamte langfristige Geschäftsplanung sowie seine Analysen darauf stützt. Beim derzeitigen Sachstandist die Kommission der Auffassung, dass die Marktsegmentierung von POLK geeignet und ausreichend detailliert ist, so dass sie diese für die Würdigung des in Rede stehenden Vorhabens anwendet.

58.

Da Hersteller Modellvarianten mit bestimmten Ausrüstungsfunktionen anbieten, so dass die Kunden die Wahl zwischen der Pkw-Variante (passenger car vehicles — PCV) und dem leichten Nutzfahrzeug (light commercial vehicle — LCV) haben, und beide Ausführungen auf den Fertigungslinien der Hersteller produziert werden können, sind die Pkw-Modelle und die LCV-Modelle möglicherweise substituierbar. Deutschland hat bestätigt, dass auf den neuen Fertigungslinien auch LCV-Modelle der in Rede stehenden Segmentgruppen hergestellt werden können. Deshalb seien LCV den entsprechenden POLK-Segmenten A0, A und B zugeordnet worden. Da für die Kommission jedoch noch offen ist, ob es sich bei leichten Nutzfahrzeugen (LCV) um einen getrennten sachlich relevanten Markt handelt, ersucht sie die Mitgliedstaaten sowie Beteiligte auch zu dieser Frage um Stellungnahme.

Sachlich relevanter Markt als zusammengefasstes Segment aus den Segmenten A0 bis B

59.

Nach Auffassung Deutschlands sollte die Kommission aus den nachstehend aufgeführten Gründen ein zusammengefasstes Segment aus den POLK-Segmenten A0 bis B als sachlich relevanten Markt zugrunde legen.

60.

Deutschland macht geltend, dass zwischen benachbarten Segmenten ein gewisser Grad an Nachfragesubstitution bestehe. Da in dieser Logik nach Auffassung Deutschlands zwischen den Segmenten A0 und A und den Segmenten A und B eine Nachfragesubstitution besteht, sollte ein zusammengefasstes Segment, das die Segmente A0 bis B umfasst, den sachlich relevanten Markten bilden. Deutschland äußerte Zweifel daran, dass über diese Segmente hinaus noch eine Nachfragesubstitution besteht.

61.

Des Weiteren macht Deutschland geltend, dass es angebotsseitig starke Substitutionsverhältnisse zwischen den Segmenten A0, A und B gebe, da der Zweck des neuen Investitionsvorhabens darin bestehe, bei der Fertigung von Fahrzeugen flexibler zwischen den Segmenten A0, A und B wechseln zu können. Aus diesem Grund sind Deutschland und der Beihilfeempfänger nicht bereit, den einzelnen Segmenten A0, A und B jeweils einen bestimmten Teil der Produktionskapazität zuzuordnen.

62.

Bezugnehmend auf diese Argumente hält die Kommission fest, dass am Rande eines jeden Segments durchaus eine begrenzte Nachfragesubstitution bestehen kann. Dennoch dürfte es sich als schwierig erweisen, für Fahrzeuge, die am äußeren Ende der vorgeschlagenen Segmentbandbreite liegen, d. h. zwischen VW Polo (Segment A0) und AUDI A4 (Segment B), nachfragseitig Substitutionsverhältnisse geltend zu machen.

63.

In ihrer Beschlusspraxis zur Abgrenzung des sachlich relevanten Marktes für Fahrzeuge hat die Kommission bislang nicht ausschließlich zusammengefasste Marktsegmente als sachlich relevanten Markt akzeptiert, sondern sich auch auf andere plausible alternative Marktabgrenzungen gestützt, bei denen zusätzlich zu den zusammengefassten Segmenten auch einzelne Pkw-Segmente (einschließlich der engsten Segmentierung, für die Daten verfügbar sind) als plausible sachlich relevante Märkte berücksichtigt werden (16). Die Frage, ob ein zusammengefasstes Segment, das mehrere Segmente in sich vereint, als sachlich relevanter Markt betrachtet werden kann, ist unter anderem Gegenstand des förmlichen Prüfverfahrens in der Beihilfesache C31/2009 (17), bei der es um eine ungarische Regionalbeihilfe für ein Investitionsvorhaben der VW-Tochtergesellschaft AUDI Hungaria Motor Kft geht, und auch Gegenstand des förmlichen Prüfverfahrens zu einer polnischen Investitionsbeihilfe zugunsten von Fiat Powertrain Technologies (18).

64.

Aus diesen Gründen lässt die Kommission in der vorliegenden Sache die genaue Abgrenzung des sachlich relevanten Marktes offen und berücksichtigt alle plausiblen Marktabgrenzungen (einschließlich der engsten Segmentierung, für die Daten vorliegen).

65.

Da der VW-Konzern Fahrzeuge der Segmente A und B (und möglicherweise A0) fertigen wird, sollten nach Auffassung der Kommission beim derzeitigen Sachstand all diese einzelnen Segmente sowie auch das zusammengefasste Segment (A0 bis B) alle als plausible sachlich relevante Märkte betrachtet werden.

Räumlich relevanter Markt

66.

Nach Punkt 70 der Regionalbeihilfeleitlinien sind die Märkte zwecks Anwendung von Punkt 68 der Regionalbeihilfeleitlinien normalerweise auf Ebene des EWR abzugrenzen.

67.

Nach Auffassung Deutschlands ist der räumlich relevante Markt für Fahrzeuge ein globaler Markt, da die großen, international tätigen Automobilhersteller in globalem Wettbewerb zueinander stehen.

68.

Zudem seien die zehn größten OEM mit ihren globalen Distributionssystemen und Vertriebsstandorten weltweit vertreten. Der VW-Konzern verfügt über Produktionsstandorte und Absatzgebiete, die sich auf Europa, Nord- und Südamerika, Afrika und Asien verteilen. Die großen OEM konkurrieren auch konzernintern bei Standortentscheidungen, denn hinsichtlich ihrer Standortauswahl sind sie nicht regional beschränkt.

69.

Des Weiteren macht Deutschland geltend, dass bei sinkenden Transportkosten die Import- und Exportquoten kontinuierlich steigen. Jedes dritte in der EU produzierte Fahrzeug werde exportiert und jedes fünfte Fahrzeug sei importiert. Ferner nehme die Marktintegration auf globaler Ebene aufgrund von Zusammenschlüssen sowie der Gründung von Joint Ventures und anderer Formen der Kooperation weiter zu.

70.

Zur Untermauerung des Arguments, dass es sich beim Automobilmarkt um einen globalen Markt handelt, übermittelte Deutschland Daten, aus denen hervorgeht, dass a) die durchschnittliche Exportquote für im EWR gefertigte Fahrzeuge der Segmente A und B zwischen 2004 und 2009 bei [10-20] % bzw. [20-30] % lag, b) die Exportquote für Fahrzeuge der Segmente A und B, die der VW-Konzern im EWR produziert hat und die für den Verkauf außerhalb des EWR bestimmt sind, im Zeitraum 2008-2015 zwischen [10-20] % und [20-30] % für das A-Segment und zwischen [10-20] % und [30-50] % für das B-Segment liegt, und c) für den Zeitraum 2013-2018 für die Modelle, die im Zwickauer Werk gefertigt werden sollen, eine Exportquote zwischen [10-20] % und [20-30] % (Segment A) bzw. zwischen [3-10] % und [4-10] % (Segment B) zu erwarten ist.

71.

Ferner macht Deutschland geltend, dass in dieser Sache für Segment B, der EWR-Markt und der nordamerikanische Markt zu einem räumlich relevanten Markt zusammengefasst werden sollte, in dem der Marktanteil des VW-Konzerns in jedem relevanten Jahr weniger als 25 % beträgt. Des Weiteren solle der Markt EWR/Nicht-EWR Europa als räumlich relevanter Markt für Segment A zugrunde gelegt werden, denn der Anteil des VW-Konzerns an diesem Markt liege jedes Jahr — wenn auch knapp — unter 25 %.

72.

Nach Auffassung der Kommission ist bei Beschlüssen über staatliche Beihilfen für Produktionsanlagen, in denen die Auswirkungen der Beihilfen im Hinblick auf eine etwaige Verzerrungen des Wettbewerbs zwischen den Herstellern und eine etwaige Beeinträchtigung des Handels zwischen Mitgliedstaaten geprüft werden, die Marktlage auf Herstellungsebene ausschlaggebend.

73.

Im Einklang mit jüngsten Beschlüssen über staatliche Beihilfen zugunsten der Automobilindustrie vertritt die Kommission die Auffassung, dass die Produktion in der Automobilbranche angebotsseitig zumindest EWR-weit erfolgt.

74.

Nachfrageseitig, d. h. vor allem auf Einzelhandelsebene, haben sich die Wettbewerbsbedingungen in der EU erheblich verbessert (insbesondere hinsichtlich der technischen Handelshemmnisse und Vertriebssysteme), auch wenn Preisunterschiede und unterschiedliche Besteuerungssysteme weiterhin hemmend wirken; auch die Marktdurchdringung der größten Wettbewerber schwankt noch je nach Mitgliedstaat und insbesondere je nach Kontinent.

75.

Aus den vorstehenden Gründen und für die Zwecke der wettbewerbsrechtlichen Prüfung der vorliegenden Beihilfesache ist nach Auffassung der Kommission für die betreffenden Produkte mindestens der EWR als räumlich relevanter Markt zugrunde zu legen. Die Kommission kann allerdings auf der Grundlage der von Deutschland vorgebrachten Argumente nicht zweifelsfrei ausschließen, dass sich der räumlich relevante Markt in der Automobilbranche für die Segmente, für die die Investition bestimmt ist, auf den EWR-Markt beschränkt. Sie stellt insbesondere in Frage, dass der räumlich relevante Markt für die drei betreffenden Segmente ein globaler Markt ist, dass für Segment A der EWR-Markt und der Nicht-EWR-Markt Europa zusammen den räumlich relevanten Markt bilden und dass für Segment B der EWR und Nordamerika zusammen als räumlich relevanter Markt zugrunde gelegt werden kann.

76.

Die Kommission weist darauf hin, dass derzeit in zwei anhängigen förmlichen Prüfverfahren (siehe Erwägungsgrund 63) die Frage behandelt wird, ob in Beihilfesachen, die die Automobilbranche betreffen, der räumlich relevante Markt über den EWR-Markt hinausgeht.

77.

Für die Zwecke dieser vorläufigen Prüfung wird noch keine Abgrenzung des räumlich relevanten Marktes vorgenommen; die nach Punkt 68 Buchstabe a erforderliche Berechnung der Marktanteile in den betreffenden Kfz-Segmenten erfolgt auf globaler Ebene und auf Ebene des EWR sowie für Segment B auch auf Ebene des zusammengefassten EWR/Nordamerika-Markts bzw. für Segment A auf Ebene des EWR-Markts und des Nicht-EWR-Markts Europa insgesamt.

Marktanteile

78.

Um ein Investitionsvorhaben nach Punkt 68 Buchstabe a der Regionalbeihilfeleitlinien zu prüfen, muss die Kommission prüfen, ob der Marktanteil des Beihilfeempfängers vor oder nach Abschluss der Investition 25 % übersteigt.

79.

Der Marktanteil des Beihilfeempfängers wird auf Konzernebene und bezogen auf den sachlich und den räumlich relevanten Markt ermittelt. Da mit dem Investitionsvorhaben 2009 begonnen wurde und die volle Produktionskapazität 2014 erreicht sein soll, prüft die Kommission den Marktanteil des VW-Konzerns/VW-PO-Konzerns (einschließlich aller Marken des jeweiligen Konzerns) auf den relevanten Märkten zwischen 2008 und 2015.

80.

Da die Produktionskosten und Preise je nach Pkw erheblich schwanken und verlässliche Preisschätzungen kaum verfügbar sind, werden zur Abgrenzung von Märkten und Marktentwicklungen in diesem Sektor gemeinhin Umsatzdaten herangezogen. Deutschland hat folgende Angaben zu den Marktanteilen vorgelegt:

Tabelle III

Marktanteile des VW-Konzerns/VW-PO-Konzerns in den einzelnen Pkw-Segmenten

1.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Segment A0

EWR

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Weltmarkt

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Segment A

EWR

[< 25] %

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

Weltmarkt

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

EWR/Nicht-EWR Europa

[< 25] %

[> 25]%

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Segment B

EWR

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

[> 25]%

Weltmarkt

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

EWR- Nordamerika

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Segment A0 bis B

EWR

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Weltmarkt

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

[< 25] %

Quelle: POLK 05/2011; Weltmarkt-Daten: 9/2010

81.

Aus diesen Angaben geht hervor, dass die Marktanteile in den Segmenten A und B im EWR 2015 den Schwellenwert von 25 % übersteigen werden. Im Segment B wird der Schwellenwert von 25 % bereits 2008 überschritten. Da der Beihilfeempfänger für mehr als 25 % des Verkaufs des betreffenden Produkts auf zwei plausiblen Märkten verantwortlich zu sein scheint, ist der Schwellenwert nach Punkt 68 Buchstabe a der Regionalbeihilfeleitlinien beim derzeitigen Sachstand überschritten.

Produktionskapazität

82.

Die Kommission muss ferner prüfen, ob das Investitionsvorhaben mit Punkt 68 Buchstabe b der Regionalbeihilfeleitlinien vereinbar ist. So ist zu prüfen, ob die durch das Investitionsvorhaben geschaffene Kapazität, die anhand von Daten über den sichtbaren Verbrauch des betroffenen Produkts berechnet wurde, mehr als 5 % des Marktvolumens beträgt und ob in diesem Fall die in den fünf Jahren vor der Investition verzeichneten mittleren Jahreszuwachsraten des sichtbaren Verbrauchs im selben Zeitraum über der mittleren jährlichen Wachstumsrate des Bruttoinlandsprodukts im EWR lagen.

83.

Deutschland macht geltend, dass zur Bestimmung der sich aus dem geförderten Vorhaben ergebenden Kapazitätserhöhung ausschließlich die Nettokapazitätserhöhung zu berücksichtigen sei.

84.

Wie aus Tabelle I hervorgeht, beträgt die Nettokapazitätserhöhung (technische Maximalkapazität) für das Segment A0 […] Fahrzeuge pro Tag, für das Segment A […] Fahrzeuge pro Tag und für das Segment B […] Fahrzeuge pro Tag. Nachstehende Tabelle stellt diese Nettoerhöhung im Verhältnis zum sichtbaren Verbrauch im EWR im Jahr vor der Investition (2008) dar. Der nach Punkt 68 Buchstabe b der Regionalbeihilfeleitlinien geltende Schwellenwert von 5 % bezüglich der Nettokapazitätserhöhung ist für das Segment A0 mit […] % erkennbar überschritten. Deutschland hat eine Zusage des Beihilfeempfängers vorgelegt, der zufolge die Produktion des Beihilfeempfängers auf ein die technischen Möglichkeiten unterschreitendes Volumen beschränkt und […] Fahrzeuge pro Tag nicht übersteigen wird. Das entspricht […] % des sichtbaren Verbrauchs im EWR für Fahrzeuge des Segments A0. (Eine vergleichbare Zusage wurde auch für die maximale Produktionsmenge in den Segmenten A und B vorgelegt; nähere Angaben dazu in runden Klammern.)

Tabelle IV

Zusätzliche lokale Nettokapazität in % der auf dem Pkw-Markt produzierten Gesamtmenge in den relevanten Segmenten im Jahr 2008

Segment

Kapazität pro Tag vor der Investition

Technische Maximalkapazität pro Tag

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Kapazitätserhöhung pro Tag

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Anzahl Arbeitstage

Technische Höchstkapazität pro Jahr

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Sichtbarer Verbrauch im EWR (2008)

Kapazitätserhöhung

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

A0

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

4 588 499

[> 5]% ([< 5]%)

A

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

6 026 726

[< 5] % ([< 5] %)

B

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

2 841 047

[< 5] % ([< 5] %)

85.

Beim derzeitigen Sachstand ist die Kommission jedoch nicht überzeugt, dass zur Anwendung des Kriteriums nach Punkt 68 Buchstabe b der Regionalbeihilfeleitlinien die Nettokapazitätserhöhung statt der Bruttokapazitätserhöhung heranzuziehen ist. Zweck des Kriteriums ist die Bestimmung der Fälle, in denen eine eingehende Prüfung erforderlich ist, nicht jedoch die Vorwegnahme eines Ergebnisses zur Vereinbarkeit einer Beihilfe. Der Beihilfegesamtbetrag wird auf der Grundlage der Gesamtinvestitionskosten und nicht des für eine Kapazitätserhöhung erforderlichen Anteils der förderfähigen Kosten berechnet.

86.

Tabelle V stellt die Nettokapazitätserhöhung in der in Rede stehenden Sache im Verhältnis zum sichtbaren Verbrauch im EWR im Jahr vor der Investition (2008) dar. Der nach Punkt 68 Buchstabe b der Regionalbeihilfeleitlinien geltende Schwellenwert von 5 % wird auch in den Segmenten A und B erkennbar überschritten.

Tabelle V

Geschaffene Bruttokapazität in % der auf dem Pkw-Markt produzierten Gesamtmenge in den relevanten Segmenten im Jahr 2008

Segment

Kapazität pro Tag vor der Investition

Technische Maximalkapazität pro Tag

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Kapazitätserhöhung pro Tag

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Anzahl Arbeitstage

Technische Höchstkapazität pro Jahr

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

Sichtbarer Verbrauch im EWR (2008)

Kapazitätserhöhung

(Zusage bezügl. Höchstmenge)

A0

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

4 588 499

[> 5]% ([< 5] %)

A

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

6 026 726

[> 5]% ([> 5] %)

B

[…]

[…] ([…])

[…] ([…])

230

[…] ([…])

2 841 047

[> 5]% ([> 5] %)

87.

Ohne ihrem Ergebnis zur Verwendung der Netto- oder der Bruttokapazitätserhöhung im Rahmen des förmlichen Prüfverfahrens vorzugreifen, kann die Kommission beim derzeitigen Verfahrensstand nicht ausschließen, dass der Schwellenwert nach Punkt 68 Buchstabe b der Regionalbeihilfeleitlinien überschritten ist.

88.

Daher muss die Kommission anhand der mittleren Jahreszuwachsraten (Compound Annual Growth Rate — CAGR) des sichtbaren Verbrauchs des betreffenden Produkts feststellen, ob sich der Markt im EWR unterdurchschnittlich entwickelt. Deutschland hat hierzu folgende Angaben gemacht:

EWR

2008

2003

CAGR

A0

4 588 499

4 912 580

–1,36 %

A

6 026 726

5 841 504

0,63 %

B

2 841 047

3 459 067

–3,86 %

A0 bis B

13 456 272

14 213 151

–1,09 %

Quelle: POLK 05/2011

89.

Wie zu erkennen ist, lag die mittlere Jahreszuwachsrate in jedem Segment unter der mittleren Jahreszuwachsrate des BIP im EWR im selben Zeitraum (d. h. unter 2,23 %).

90.

Folglich kann die Kommission beim derzeitigen Sachstand nicht ausschließen, dass das Investitionsvorhaben in einem Markt mit unterdurchschnittlicher Entwicklung zu einer über 5 % des sichtbaren Verbrauchs des betreffenden Produkts hinausgehenden Kapazitätserhöhung führen wird.

4.   WETTBEWERBSRECHTLICHE BEDENKEN UND GRÜNDE FÜR DIE ERÖFFNUNG DES VERFAHRENS

91.

Aus vorstehend dargelegten Gründen zweifelt die Kommission nach einer vorläufigen Prüfung daran, dass die angemeldete Beihilfe die in Punkt 68 der Regionalbeihilfeleitlinien genannten Schwellenwerte einhält.

92.

Die Kommission stimmt in folgenden Punkten nicht mit Deutschland überein:

a)

Abgrenzung des sachlich relevanten Markts für die in Rede stehenden Pkw-Modelle: Beim derzeitigen Sachstand zweifelt die Kommission daran, dass anstelle der einzelnen Pkw-Segmente A0, A und B (POLK-Segmentierung) die vorgeschlagene Segmentgruppe als sachlich relevanter Markt angesehen werden kann.

b)

Abgrenzung des räumlich relevanten Marktes: Beim derzeitigen Sachstand zweifelt die Kommission daran, dass der räumliche Markt im Fahrzeugsegment allgemein und in den in Rede stehenden Segmenten größer als der EWR-Markt ist.

93.

Ferner bleibt für die Kommission offen, ob leichte Nutzfahrzeuge (LCV) demselben sachlichen Markt/Produktmarkt angehören wie Pkw (PCV) (19).

94.

Angesichts der Tatsache, dass die betreffenden Märkte sich unterdurchschnittlich entwickeln und in relativen bzw. absoluten Zahlen schrumpfen, erinnert die Kommission an dieser Stelle nochmals an die bereits zum Ausdruck gebrachten Zweifel, dass die durch das Investitionsvorhaben geschaffene und durch Daten über den sichtbaren Verbrauch belegte Kapazitätserhöhung nicht 5 % des Marktvolumens vor der Investition übersteigt. Nach Punkt 70 der Regionalbeihilfeleitlinien obliegt die Beweislast dafür, dass die unter Punkt 68 Buchstaben a und b genannten Schwellenwerte nicht überschritten sind, dem Mitgliedstaat.

95.

Des Weitern fragt sich die Kommission, ob ein am selben Produktionsstandort parallel laufendes gefördertes Investitionsvorhaben, in dessen Rahmen Pressteile hergestellt werden, die auch in den in Rede stehenden Fahrzeugen zum Einsatz kommen sollen, nicht zusammen mit dem in Rede stehenden Investitionsvorhaben eine Einzelinvestition bildet.

96.

Folglich ist die Kommission verpflichtet, alle erforderlichen Konsultationen durchzuführen und daher das Verfahren nach Artikel 108 Absatz 2 AEUV zu eröffnen. Beteiligte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, erhalten auf diese Weise Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird in ihrem abschließenden Beschluss sowohl die Angaben des betreffenden Mitgliedstaats als auch die von Beteiligten übermittelten Informationen berücksichtigen.

97.

Sollte es der Kommission anhand der Stellungnahmen, die zur Eröffnung des förmlichen Prüfverfahrens eingehen, nicht möglich sein, zweifelsfrei festzustellen, dass die in Punkt 68 Buchstaben a und b genannten Schwellenwerte nicht überschritten werden, wird sie eine eingehende Prüfung des Investitionsvorhabens auf der Grundlage der Mitteilung der Kommission betreffend die Kriterien für die eingehende Prüfung staatlicher Beihilfen mit regionaler Zielsetzung zur Förderung großer Investitionsvorhaben durchführen (20).

98.

Der Mitgliedstaat und die Beteiligten werden aufgefordert, in ihren Stellungnahmen zum Eröffnungsbeschluss alle Angaben zu übermitteln, die für eine eingehende Prüfung erforderlich sind, und, wie in der Mitteilung beschrieben, alle geeigneten Informationen und Unterlagen vorzulegen.

99.

Auf der Grundlage der zu den genannten Aspekten übermittelten Informationen wird die Kommission die positiven und negativen Auswirkungen der Beihilfe abwägen, indem sie die Auswirkungen insgesamt in einer Weise prüft, die den Abschluss des förmlichen Prüfverfahrens erlaubt.

5.   BESCHLUSS

100.

Aus vorstehenden Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 108 Absatz 2 AEUV auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

101.

Die Kommission erinnert Deutschland an die aufschiebende Wirkung von Artikel 108 Absatz 3 AEUV und verweist auf Artikel 14 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates, wonach alle rechtswidrigen Beihilfen unter Umständen vom Empfänger zurückzufordern sind.

102.

Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie die Beteiligten durch Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer aussagekräftigen Zusammenfassung dieses Schreibens im Amtsblatt der Europäischen Union von dem Vorgang in Kenntnis setzen wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch die Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.”


(1)  EUT C 54, 4.3.2006, s. 13.

(2)  Kommissionens meddelande om kriterier för en ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt (EUT C 223, 16.9.2009, s. 3).

(3)  Leitlinien für staatliche Beihilfen mit regionaler Zielsetzung (ABl. C 54 vom 4.3.2006, S. 13).

(4)  Siehe Entscheidung der Kommission vom 8. November 2006 in der Beihilfesache N 459/06 — Nationale Fördergebietskarte für Deutschland 2007-2013 (ABl. C 295 vom 5.12.2006, S. 6).

(5)  Die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH ist Eigentümerin von Immobilien, die im Rahmen von Leasing-Verträgen von der Volkswagen Sachsen GmbH genutzt werden. Begünstigte der Investition in unbewegliches Vermögen (Grundstücke, Immobilien) ist die Volkswagen Sachsen Immobilienverwaltungs GmbH.

(6)  Geschäftsgeheimnis.

(7)  POLK gehört, wie Global Insight, zu den wichtigsten Informationsdiensten für Analysen des Fahrzeugmarktes.

(8)  Bei 230 Arbeitstagen/Jahr liegt die Jahreskapazität bei […] x 230.

(9)  In diesem Beschluss beruht die Berechnung der Gegenwartswerte auf einem Basissatz von 1,45 % (anwendbar am Datum der Anmeldung), dem 100 Basispunkte hinzuzurechnen sind (Mitteilung der Kommission über die Änderung der Methode zur Festsetzung der Referenz- und Abzinsungssätze, ABl. C 14 vom 19.1.2008, S. 6).

(10)  Vgl. Fußnote 4.

(11)  Kurzbeschreibungen des Investitionszulagengesetzes 2007 und des Investitionszulagengesetzes 2010 wurden unter Aktenzeichen XR 6/07 (ABl. C 41 vom 24.2.2007, S. 9) bzw. X 167/08 (ABl. C 280 vom 20.11.2009, S. 5) bei der Kommission registriert.

(12)  Die Kurzbeschreibung des 36. Rahmenplans der Gemeinschaftsaufgabe ‚Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ wurde unter Aktenzeichen XR 31/07 (ABl. C 102 vom 5.5.2007, S. 11) bei der Kommission registriert.

(13)  ABl. C 244 vom 1.10.2004, S. 2.

(14)  Das Werk Zwickau konkurriert mit anderen VW-Werken um eine weitere Investition in Höhe von […] Mio. EUR für das […], die gesondert angemeldet werden wird, sofern der Schwellenwert, ab dem eine Anmeldung erforderlich ist, erreicht wird.

(15)  34.10.12.00, 34.10.13.00, 34.30.11.00 und 34.30.12.00.

(16)  Entscheidung vom 29.4.2009 in der Beihilfesache N 635/08 — Italien — Großes Investitionsvorhaben — Fiat Sizilien (ABl. C 219 vom 12.9.2009, S. 3); dort heißt es in Erwägungsgrund 76, dass zusätzlich zu zusammengefassten Segmenten auch das einzelne Segment, dem das in Rede stehende Modell zugeordnet wird, als möglicher sachlich relevanter Markt berücksichtigt werden sollte. Siehe auch C 31/09 (ex N 113/09) — Ungarn — Großes Investitionsvorhaben — Beihilfe für Audi Hungaria Motor Kft; dort wird in Erwäghungsgrund 84 ebenfalls darauf hingewiesen, dass jedes der Segmente von A00 bis E einen plausiblen sachlich relevanten Markt bildet; in diesem Beschluss werden die Marktanteile für jedes einzelne Segment untersucht. Siehe auch die Entscheidung der Kommission vom 17.6.2009 in der Beihilfesache N 473/08 Ford España (ABl. C 19 vom 26.1.2010, S. 5) und in der Beihilfesache N 767/07 Ford Craoiva (ABl. C 238 vom 17.9.2008, S. 4).

(17)  SA.27913 — Staatliche Beihilfe C 31/09 — Ungarn — Großes Investitionsvorhaben — Beihilfe für Audi Hungaria Motor Kft.; Entscheidung vom 28.10.2009 (K(2009) 8131) in der Beihilfesache C 31/09 (ABl. C 64 vom 16.3.2010, S. 15); Beschluss zur Ausweitung des Verfahrens vom 6. Juli 2010 (K(2010) 4474 in der Beihilfesache C 31/09 (ABl. C 243 vom 10.9.2010, S. 4).

(18)  SA30340 — C/11 (ex. N 38/10) — Großes Investitionsvorhaben — Fiat Powertrain Technologies Poland, Beschluss vom 9.2.2011 (ABl. C 151 vom 21.5.2011, S. 5).

(19)  Siehe Erwägungsgrund (58).

(20)  Mitteilung der Kommission betreffend die Kriterien für die eingehende Prüfung staatlicher Beihilfen mit regionaler Zielsetzung zur Förderung großer Investitionsvorhaben (ABl. C 223 vom 16.9.2009, S. 3).


10.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/29


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6414 – Itochu/Tessenderlo Chemie/Siemens Project Ventures/T-Power JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2011/C 361/10

1.

Kommissionen mottog den 5 december 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Power Kerstel Limited (Kerstel, England/Wales), ett helägt dotterbolag till Itochu Corporation (Itochu, Japan), Tessenderlo Chemie N.V. (TC, Belgien) och Siemens Project Ventures Gmbh (SPV, Tyskland), ett helägt dotterbolag till Siemens AG (Siemens, Tyskland) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget T Power N.V. (T-Power, Belgien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Itochu/Kerstel: holdingbolag för företag aktiva inom ett brett spektrum av industrier inklusive energiprojekt,

TC: tillverkning av specialprodukter,

Siemens/SPV: investerar i och utvecklar storskaliga infrastrukturprojekt, inklusive produktion av utrustning för elsektorn,

T-Power: generering och storskalig försäljning av elektricitet i Belgien.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6414 – Itochu/Tessenderlo Chemie/Siemens Project Ventures/T-Power JV, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).