6.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 356/1

Tillägg till kommissionens meddelande i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen avseende behöriga myndigheter och centrala kontaktpunkter

(Text av betydelse för EES)

2011/C 356/01

Den 15 november 2011 hade medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.1 underrättat kommissionen om följande behöriga myndigheter:

Medlemsstat: BELGIEN

Behörig myndighet:

3.	Richtlijn 2008/48/EG inzake kredietovereenkomsten voor consumenten/Directive 2008/48/CE concernant les contrats de crédit aux consommateurs

FOD Economie, KMO, Middenstand en Energie

DG Controle en Bemiddeling

SPF économie, PME, classes moyennes et énergie

Medlemsstat: BULGARIEN

Behörig myndighet:

3.	Директива 2008/48/ЕО относно договорите за потребителски кредити

Комисия за защита на потребителите

Medlemsstat: TJECKIEN

Behörig myndighet:

3.	Směrnice 2008/48/ES o smlouvách o spotřebitelském úvěru

Česká národní banka

Česká obchodní inspekce

Medlemsstat: DANMARK

Behörig myndighet:

3.	Direktiv 2008/48/EF om forbrugerkreditaftaler

Finanstilsynet og Forbrugerombudsmanden

Medlemsstat: TYSKLAND

Behörig myndighet:

3.	Richtlinie 2008/48/EG über Verbraucherkreditverträge

Bundesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit

Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht

Niedersächsisches Ministerium für Wirtschaft, Arbeit und Verkehr

Ministerium für Wirtschaft und Wissenschaft des Saarlandes

Bezirksregierung Düsseldorf

Hessisches Ministerium für Wirtschaft, Verkehr und Landesentwicklung

Die Senatorin für Finanzen der Freien Hansestadt Bremen

Ministerium für Wirtschaft, Klimaschutz, Energie und Landesplanung Rheinland-Pfalz, Referat 8203

Medlemsstat: ESTLAND

Behörig myndighet:

3.	Tarbijakrediidilepinguid käsitlev direktiiv 2008/48/EÜ

Tarbijakaitseamet

Finantsinspektsioon

Medlemsstat: GREKLAND

Behörig myndighet:

3.	Οδηγία 2008/48/ΕΚ για τη σύναψη συμβάσεων καταναλωτικής πίστης

Υπουργείο Εργασίας και Κοινωνικής Ασφάλισης

Γενική Γραμματεία Καταναλωτή

Διεύθυνση Προστασίας Καταναλωτή

Medlemsstat: SPANIEN

Behörig myndighet:

3.	Directiva 2008/48/CE, sobre contratos de crédito al consumo

Medlemsstat: FRANKRIKE

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/CE concernant les contrats de crédit aux consommateurs

Medlemsstat: IRLAND

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/EC on credit agreements for consumers

EES-Stat: ISLAND

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/EC on credit agreements for consumers

Medlemsstat: ITALIEN

Behörig myndighet:

3.	Direttiva 2008/48/CE relativa a contratti di credito ai consumatori

Banca d’Italia

Medlemsstat: CYPERN

Behörig myndighet:

3.	Οδηγία 2008/48/ΕΚ για τη σύναψη συμβάσεων καταναλωτικής πίστης

Υπηρεσία Ανταγωνισμού και Προστασίας Καταναλωτών —

Υπουργείο Εμπορίου, Βιομηχανίας και Τουρισμού

Medlemsstat: LETTLAND

Behörig myndighet:

3.	Direktīva 2008/48/EK par patēriņa kredītlīgumiem

Patērētāju tiesību aizsardzības centrs

EES-Stat: LIECHTENSTEIN

Behörig myndighet:

3.	Richtlinie 2008/48/EG über Verbraucherkreditverträge

Amt für Handel und Transport (bis 31.12.2011)

Amt für Volkswirtschaft

Fachbereich Konsumentenschutz (ab 1.1.2012)

Medlemsstat: LITAUEN

Behörig myndighet:

3.	Direktyva 2008/48/EB dėl vartojimo kredito sutarčių

Lietuvos Respublikos vartojimo kredito įstatymas

Medlemsstat: LUXEMBURG

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/CE concernant les contrats de crédit aux consommateurs

Ministre ayant la protection des consommateurs dans ses attributions

Commission de surveillance du secteur financier

Medlemsstat: UNGERN

Behörig myndighet:

3.	A fogyasztói hitelmegállapodásokról szóló 2008/48/EK irányelv

Pénzügyi Szervezetek Állami Felügyelete

Gazdasági Versenyhivatal

Nemzeti Fogyasztóvédelmi Hatóság

Budapest Főváros Kormányhivatalának Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Baranya Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Bács-Kiskun Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Békés Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Borsod-Abaúj-Zemplén Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Csongrád Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Fejér Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Győr-Moson-Sopron Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Hajdú-Bihar Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Heves Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Jász-Nagykun-Szolnok Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Komárom-Esztergom Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Nógrád Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Pest Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Somogy Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Szabolcs-Szatmár-Bereg Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Tolna Megye Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Vas Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Veszprém Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Zala Megyei Kormányhivatal Fogyasztóvédelmi Felügyelősége

Medlemsstat: MALTA

Behörig myndighet:

3.	Id-Direttiva 2008/48/KE dwar ftehim ta' kreditu għall-konsumatur

Uffiċċju għall-Affarijiet tal-Konsumatur

Awtorità ta' Malta għall-Kompetizzjoni u għall-Affarijiet tal-Konsumatur

Medlemsstat: NEDERLÄNDERNA

Behörig myndighet:

3.	Richtlijn 2008/48/EG inzake kredietovereenkomsten voor consumenten

Autoriteit Financiële Markten

EES-Stat: NORGE

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/EC on credit agreements for consumers

Consumer Ombudsman

Medlemsstat: ÖSTERRIKE

Behörig myndighet:

3.	Richtlinie 2008/48/EG über Verbraucherkreditverträge

Medlemsstat: POLEN

Behörig myndighet:

3.	Dyrektywa 2008/48/WE w sprawie umów o kredyt konsumencki

Prezes Urzędu Ochrony Konkurencji i Konsumentów

Medlemsstat: PORTUGAL

Behörig myndighet:

3.	Directiva 2008/48/CE relativa a contratos de crédito aos consumidores

Medlemsstat: RUMÄNIEN

Behörig myndighet:

3.	Directiva 2008/48/CE privind contractele de credit pentru consumatori

Autoritatea Națională pentru Protecția Consumatorilor

Medlemsstat: SLOVENIEN

Behörig myndighet:

3.	Direktiva 2008/48/ES o potrošniških kreditnih pogodbah

Medlemsstat: SLOVAKIEN

Behörig myndighet:

3.	Smernica 2008/48/ES o zmluvách o spotrebiteľskom úvere

Slovenská obchodná inšpekcia

Medlemsstat: FINLAND

Behörig myndighet:

3.	Direktiivi 2008/48/EY kulutusluottosopimuksista

Medlemsstat: SVERIGE

Behörig myndighet:

3.	Direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal

Konsumentombudsmannen/Konsumentverket

Finansinspektionen

Medlemsstat: FÖRENADE KUNGARIKET

Behörig myndighet:

3.	Directive 2008/48/EC on credit agreements for consumers

Office of Fair Trading; Ministry of Trade and Industry (Gibraltar)

6.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 356/7

Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen

(Text av betydelse för EES)

2011/C 356/02

I. INLEDNING

Sedan den globala finanskrisen började hösten 2008 har kommissionen utfärdat fyra meddelanden som innehåller detaljerade riktlinjer om när statligt stöd till finansinstitut (1) kan anses vara förenligt med artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det rör sig om meddelandet Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (2) (bankmeddelandet), meddelandet om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (3) (rekapitaliseringsmeddelandet), meddelandet om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (meddelandet om värdeminskade tillgångar) (4) och meddelandet om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (5) (omstruktureringsmeddelandet). Tre av dessa fyra meddelanden, nämligen bankmeddelandet, rekapitaliseringsmeddelandet och meddelandet om värdeminskade tillgångar, anger på vilka villkor de viktigaste typerna av stöd som medlemsstaterna beviljar – skuldgarantier, rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar – är att anse som förenliga med den inre marknaden, under det att omstruktureringsmeddelandet anger hur en omstruktureringsplan (eller en lönsamhetsplan) måste vara utformad i det särskilda fall där krisrelaterat statligt stöd ges till banker på grundval av artikel 107.3 b i fördraget.

Den 1 december 2010 antog kommissionen ett femte meddelande, nämligen meddelandet om tillämpning, från den 1 januari 2011, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (6) (förlängningsmeddelandet). Genom förlängningsmeddelandet förlängdes omstruktureringsmeddelandet, som är det enda av de fyra meddelandena som löper ut ett visst datum, att gälla i ändrad form till och med den 31 december 2011. Kommissionen angav i förlängningsmeddelandet även att den ansåg att villkoren för beviljande av statligt stöd på grundval av artikel 107.3 b i fördraget, som undantagsvis tillåter stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, fortfarande var uppfyllda och att bankmeddelandet, rekapitaliseringsmeddelandet och meddelandet om värdeminskade tillgångar bör fortsätta att gälla som riktlinjer för när krisrelaterat stöd till banker kan anses vara förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i fördraget.

Den försämrade statsskuldssituationen under 2011 har lett till att banksektorn i unionen hamnat under ett ökat tryck, särskilt när det gäller tillgången till medel- och långfristig finansiering. Det ”bankpaket” som stats- och regeringscheferna kom överens om vid sitt möte den 26 oktober 2011 (7) syftar till att återupprätta förtroendet i banksektorn genom garantier för den medelfristiga finansieringen och inrättandet av en tillfällig kapitalbuffert som ger samma effekt som en kapitaltäckningskvot på 9 % med ett kapital av högsta kvalitet, efter det att hänsyn tagits till statsskuldsexponeringen enligt en marknadsvärdering. Trots dessa åtgärder anser kommissionen att villkoren för beviljande av statligt stöd på grundval av artikel 107.3 b kommer att vara uppfyllda även efter 2011.

Följaktligen kommer bankmeddelandet, rekapitaliseringsmeddelandet och meddelandet om värdeminskade tillgångar att vara tillämpliga även efter den 31 december 2011. Vidare förlängs varaktigheten för omstruktureringsmeddelandet som även det ska fortsätta att gälla efter den 31 december 2011 (8). Kommissionen kommer att följa utvecklingen på finansmarknaderna och vidta åtgärder för att så snart marknadsförhållandena så tillåter införa mer permanenta regler för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av banker på grundval av artikel 107.3 c i fördraget.

I syfte att underlätta genomförandet av bankpaketet och för att ta hänsyn till bankernas ändrade riskprofil sedan krisen började bör reglerna klargöras ytterligare och uppdateras i ett antal avseenden. I detta meddelande anges de ändringar som måste göras av förenlighetsparametrarna för krisrelaterat statligt stöd till banker från och med den 1 januari 2012. Detta meddelande innehåller särskilt följande:

a)	Ett komplement till rekapitaliseringsmeddelandet i form av en mer detaljerad vägledning för skälig ersättning när det gäller kapitalinstrument utan fast avkastning.

b)	En förklaring av hur kommissionen kommer att gå till väga vid sin proportionalitetsbedömning av bankernas långsiktiga ekonomiska bärkraft i samband med bankpaketet.

En reviderad metod för att säkerställa att de avgifter som ska betalas för de garantier som ställs för bankers betalningsåtaganden är tillräckliga för att begränsa stödet till ett minimum, i syfte att se till att metoden tar hänsyn till den ökade differentiering mellan bankernas CDS-spreadar (med credit default swap förstås kreditswapp) som ägt rum under den senaste tiden och till verkningarna av CDS-spreadar för den berörda medlemsstaten.

II. PRISSÄTTNING OCH VILLKOR FÖR STATLIG REKAPIATLISERING

6.	Rekapitaliseringsmeddelandet ger en allmän vägledning när det gäller prissättningen på kapitaltillskott. Vägledningen är främst inriktad på kapitalinstrument med en fast avkastning.

De ändringar som skett när det gäller regelverk och marknadsförhållanden gör att kommissionen nu tror att statliga kapitaltillskott i framtiden allt oftare kan komma att utgöras av aktier, där ju ersättningen är rörlig. Reglerna om prissättning på kapitaltillskott bör därför klargöras, eftersom avkastningen på aktier består av (osäkra) framtida utdelningar och kapitalvinster och det därför är svårt att på förhand direkt fastställa ersättningen för detta slags instrument.

Kommissionen kommer därför att bedöma ersättningen för dessa kapitaltillskott på grundval av aktiernas teckningskurs. Rabatten för ett kapitaltillskott i förhållande till aktiekursen (efter justering för ”utspädningseffekten” (9)) omedelbart före offentliggörandet av kapitaltillskottet bör vara tillräcklig för att staten ska få rimliga garantier för att den kommer att få en skälig ersättning (10).

När det gäller börsnoterade banker bör referensvärdet för aktiekursen vara börskursen för sådana aktier som medför motsvarande rättigheter som de aktier som emitteras. När det gäller onoterade bankaktier finns det inget marknadspris och medlemsstaterna bör i stället använda sig av en lämplig marknadsbaserad värderingsmetod (bland annat en metod som grundar sig på P/E-talet för en motsvarande grupp eller andra allmänt vedertagna värderingsmetoder). Aktierna bör tecknas med en rimlig rabatt i förhållande till detta marknadsvärde (eller marknadsbaserade värde).

10.	Om medlemsstaterna tecknar aktier utan rösträtt kan det krävas en större rabatt och storleken på denna bör återspegla kursskillnaden mellan röstberättigade och icke röstberättigade aktier vid rådande marknadsförhållanden.

11.

Rekapitaliseringsåtgärder måste vara så utformade att de ger bankerna incitament att lämna den statliga stödordningen så snart som möjligt. Vad gäller aktier med rörlig ersättning bör det krävas en ökad rabatt i de fall incitamentet till utträde är konstruerat på ett sätt som innebär en begränsning av kursvinstpotentialen för medlemsstaten, till exempel om ordningen innebär att det utfärdas teckningsoptioner (warrants) till de gamla aktieägarna som ger dem möjlighet att köpa tillbaka de nyemitterade aktierna till ett pris som garanterar en rimlig årlig avkastning för staten.

12.

Rabatten måste dock alltid stå i proportion till hur stort kapitaltillskottet är i förhållande till det befintliga kärnprimärkapitalet (core Tier 1). Ju större kapitaltillskott som behövs i förhållande till det befintliga kapitalet desto större blir risken för staten, vilket ställer krav på en större rabatt.

13.	Hybridinstrument bör i princip innehålla en ”alternativ kupongbetalningsmekanism” som innebär att kuponger som inte kan betalas ut kontant i stället betalas ut till staten i form av nyemitterade aktier.

14.

Kommissionen kommer även i fortsättning att kräva att medlemsstaterna lämnar in en omstruktureringsplan (eller en uppdaterad omstruktureringsplan) inom sex månader från dagen för kommissionens beslut om att godkänna undsättningsstöd när det rör sig om en bank som mottar stöd i form av rekapitalisering eller åtgärder i form av övertagande av värdeminskade tillgångar. Om en bank redan tidigare varit föremål för ett beslut om undsättningsstöd i enlighet med de bestämmelser som reglerar förenligheten med artikel 107.3 b i fördraget för statligt bankstöd, oavsett om det rör sig om ett stöd som tillhör samma omstruktureringsprocess eller ej, kan kommissionen kräva att omstruktureringsplanen lämnas in inom en kortare tidsfrist än sex månader. Kommissionen kommer att företa en proportionalitetsbedömning av bankernas bärkraft på lång sikt, i vilken det i full utsträckning tas hänsyn till om banken i fråga är bärkraftig på lång sikt utan en omfattande omstrukturering, särskilt i de fall där kapitalbristen främst sammanhänger med förtroendekrisen till följd av statsskuldssituationen, om kapitaltillskottet är begränsat endast till det belopp som behövs för att täcka de förluster som uppstått till följd av att en bank som i övrigt är bärkraftig har omvärderat statsobligationer från de avtalsslutande parterna i EES-avtalet till aktuellt marknadsvärde och om det framgår av analysen att banken i fråga inte tagit en överdriven risk i samband med förvärvet av dessa statsobligationer.

III. PRISSÄTTNING OCH VILLKOR FÖR STATLIGA GARANTIER

15.

Banker får beviljas statliga garantier för utfärdandet av nya låneinstrument, såväl säkrade som osäkrade, med undantag för sådana instrument som klassificeras som kapital. Eftersom det är marknaden för medel- och långsiktig finansiering som är problematisk för bankerna bör statliga garantier normalt sett endast ges för lån med en löptid på mellan ett och fem år (sju år för säkerställda obligationer (även kallade täckta obligationer)).

16.

Sedan krisens början har prissättningen för statliga garantier varit kopplad till mottagarens medianvärde för CDS-spreaden under perioden 1 januari 2007-31 augusti 2008. I syfte att bättre anpassa denna prissättning till riskprofilen för enskilda mottagare gjordes en uppjustering med verkan från och med den 1 juli 2010 (11).

17.

För att ta hänsyn till den ökade differentiering mellan bankernas CDS-spread beroende på skillnader i risk som ägt rum under den senaste tiden bör prissättningsformeln således uppdateras så att den i stället grundar sig på medianvärdet för CDS-spreaden under den treårsperiod som slutar en månad före beviljandet av garantierna. Eftersom CDS-spreaden under de senaste åren delvis bestämts av andra faktorer än de som är knutna till de enskilda bankerna, till exempel den ökade oron på marknaderna till följd av de växande statsskulderna och det faktum att banksektorn anses löpa större risker, bör formeln utformas så att risken för enskilda banker särskiljs från förändringar av medlemsstaters CDS-spreadar och av marknaden i dess helhet. Formeln bör dessutom ta hänsyn till det faktum att garantier för säkerställda obligationer innebär en väsentligt lägre risk för garantigivaren än vad osäkrade lån gör.

18.

I överensstämmelse med de principer som anges i punkt 17 fastställs genom den reviderade prissättningsformel i bilagan den minimigarantiavgift som bör tillämpas när statliga garantier ges på nationell basis, utan något garantipaket för flera medlemsstater. Kommissionen kommer att använda denna formel för alla statliga garantier för en banks betalningsåtaganden med en löptid på minst ett år som utfärdas den 1 januari 2012 eller senare.

19.	När garantigivare garanterar betalningsåtaganden som inte är i deras egen nationella valuta bör det tas ut en tilläggsavgift för att täcka garantigivarens växelkursrisk.

20.

När det gäller garantier som ska täcka en skuld vars löptid understiger ett år kommer kommissionen även i fortsättningen att tillämpa den nuvarande prissättningsformeln, som anges i bilagan. Kommissionen kommer inte att godkänna garantier som täcker en skuld vars löptid understiger tre månader, utom i undantagsfall där en sådan garanti behövs med hänsyn till den finansiella stabiliteten. I sådana situationer kommer kommissionen att göra en bedömning av vad som kan anses vara en lämplig ersättning, varvid den kommer att beakta behovet av lämpliga incitament att lämna den statliga stödordningen så snart som möjligt.

21.

Om medlemsstater beslutar att införa garantiarrangemang för bankskulder som omfattar flera medlemsstater kommer kommissionen att se över sina riktlinjer i enlighet med detta, särskilt i syfte att se till att medlemsstaternas CDS-spreadar endast tillmäts vikt i den utsträckning de fortfarande är relevanta.

22.

För att kommissionen ska kunna bedöma hur den reviderade prissättningsformeln fungerar i praktiken bör medlemsstaterna när de anmäler en ny garantiordning, eller en förlängning av en sådan, ange en vägledande avgift för varje enskild bank som är berättigad att dra nytta av dessa garantier, beräknad med hjälp av formeln på grundval av aktuella marknadsuppgifter. Medlemsstaterna bör även inom tre månader efter en emission av obligationer för vilka det ställts en garanti underrätta kommissionen om den faktiska garantiavgiften för emissionen i fråga.

(1) För att underlätta för läsaren kallas finansinstitut helt enkelt ”banker” i detta dokument.

(2) EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.

(3) EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.

(4) EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.

(5) EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.

(6) EUT C 329, 7.12.2010, s. 7.

(7) Förklaring avgiven av EU:s stats- och regeringschefer den 26 oktober 2011: http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/en/ec/125621.pdf

(8) I linje med kommissionens tidigare praxis kommer befintliga eller nya bankstödssystem (oavsett vilka stödinstrument de innehåller: garantier, rekapitalisering, likviditet, övertagande av värdeminskade tillgångar m.m.) att förlängas eller godkännas endast för en sexmånadersperiod för att ytterligare anpassningar vid behov ska kunna göras i mitten av 2012.

(9) Utspädningseffekten kan mätas med hjälp av allmänt vedertagna tekniker som man använder sig av på marknaden (t.ex. den teoretiska kursen utan teckningsrätten (Terp)).

(10) Om en medlemsstat garanterar emissionen av aktier bör ett rimligt arvode erläggas av den emitterande institutionen.

(11) Se det interna arbetsdokument av den 30 april 2010 från genereldirektoratet för konkurrens med titeln Staff Working Document on the application of State aid rules to government guarantee schemes covering bank debt to be issued after 30 June 2010; se http://ec.europa.eu/competition/state_aid/studies_reports/phase_out_bank_guarantees.pdf

BILAGA

Skuldgarantier med en löptid på ett år eller mer

Garantiavgiften bör minst motsvara summan av

1.	en grundavgift på 40 baspunkter (bp), och

en riskbaserad avgift motsvarande 40 baspunkter multiplicerat med ett riskmått bestående av i) hälften av förhållandet mellan mottagarbankens medianvärde för CDS-spreaden för femårig seniorskuld under den treårsperiod som avslutas en månad innan dagen då den garanterade obligationen utfärdas och medianvärdet för iTraxx Europe Senior Financials femårsindex under samma treårsperiod, plus ii) hälften av förhållandet mellan medianvärdet för CDS-spreaden för femårig seniorskuld i alla medlemsstaterna och medianvärdet för CDS-spreaden för femårig seniorskuld i den medlemsstat som utfärdar garantin under samma treårsperiod.

Formeln för garantiavgiften kan uttryckas som

Avgift = 40bp × (1 + (1/2 × A/B) + (1/2 × C/D))

där A är mottagarbankens medianvärde för CDS-spreaden för femårig seniorskuld, B är medianvärdet för iTraxx Europe Senior Financials femårsindex, C är medianvärdet för CDS-spreaden för femårig seniorskuld i alla medlemsstaterna och D är CDS-spreaden för femårig seniorskuld i den medlemsstat som utfärdar garantin.

Medianvärdena beräknas för den treårsperiod som avslutas en månad före dagen för utfärdandet av den garanterade obligationen.

När det gäller garantier för säkerställda obligationer får man vid beräkningen av garantiavgiften bara ta hänsyn till hälften av den riskbaserade avgift som beräknas i enlighet med punkt 2) ovan.

Banker utan representativa CDS-uppgifter

För banker utan CDS-uppgifter eller utan representativa CDS-uppgifter, men med kreditbetyg, bör CDS-spreaden härledas från medianvärdet för femåriga CDS-spreadar inom den berörda bankens betygskategori under samma urvalsperiod, på grundval av ett representativt urval av stora banker i medlemsstaterna. Tillsynsmyndigheten kommer att bedöma om en banks CDS-uppgifter är representativa.

För banker utan CDS-uppgifter och utan kreditbetyg, bör CDS-spreaden härledas från medianvärdet för femåriga CDS-spreadar inom den lägsta betygskategorin (1) under samma urvalsperiod, på grundval av ett representativt urval av stora banker i medlemsstaterna. Den beräknade CDS-spreaden för denna kategori av banker kan anpassas på grundval av tillsynsmyndighetens bedömning.

Kommissionen kommer att fastställa det representativa urvalet av stora banker i medlemsstaterna.

Skuldgarantier med en löptid på mindre än ett år

Eftersom CDS-spreadar inte nödvändigtvis är ett lämpligt mått på kreditrisken för skulder med en löptid på mindre än ett år bör garantiavgiften för dessa skulder minst motsvara summan av

1.	en grundavgift på 50 baspunkter, och

2.	en riskbaserad avgift motsvarande 20 baspunkter för banker med ett kreditbetyg på A+ eller A, 30 baspunkter för banker med ett kreditbetyg på A–, eller 40 baspunkter för banker med ett kreditbetyg under A– eller utan kreditbetyg.

(1) Den lägsta kreditbetygskategorin är A, eftersom det inte finns tillräckliga uppgifter tillgängliga för betygskategorin BBB.

6.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 356/11

Eurons växelkurs (1)

5 december 2011

2011/C 356/03

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3442
JPY	japansk yen	104,81
DKK	dansk krona	7,4353
GBP	pund sterling	0,85925
SEK	svensk krona	9,0460
CHF	schweizisk franc	1,2379
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,7260
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,146
HUF	ungersk forint	299,98
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6978
PLN	polsk zloty	4,4687
RON	rumänsk leu	4,3542
TRY	turkisk lira	2,4585
AUD	australisk dollar	1,3072
CAD	kanadensisk dollar	1,3644
HKD	Hongkongdollar	10,4454
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7191
SGD	singaporiansk dollar	1,7229
KRW	sydkoreansk won	1 515,69
ZAR	sydafrikansk rand	10,7501
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,5310
HRK	kroatisk kuna	7,5140
IDR	indonesisk rupiah	12 142,16
MYR	malaysisk ringgit	4,2080
PHP	filippinsk peso	58,158
RUB	rysk rubel	41,5400
THB	thailändsk baht	41,401
BRL	brasiliansk real	2,3957
MXN	mexikansk peso	18,1214
INR	indisk rupie	69,0580

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

6.12.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 356/12

Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13, EUT C 326, 3.12.2010, s. 17, EUT C 355, 29.12.2010, s. 34, EUT C 22, 22.1.2011, s. 22, EUT C 37, 5.2.2011, s. 12, EUT C 149, 20.5.2011, s. 8, EUT C 190, 30.6.2011, s. 17, EUT C 203, 9.7.2011, s. 14, EUT C 210, 16.7.2011, s. 30, EUT C 271, 14.9.2011, s. 18)

2011/C 356/04

Offentliggörandet av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) grundar sig på de uppgifter som medlemsstaterna meddelat kommissionen i enlighet med artikel 34 i kodexen om Schengengränserna.

Utöver offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning görs en regelbunden uppdatering av förteckningen på webbplatsen för generaldirektoratet för inrikes frågor.

FRANKRIKE

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 316, 28.12.2007

FÖRTECKNING ÖVER GRÄNSÖVERGÅNGSSTÄLLEN

Flygplatser

Abbeville

2.	Agen-la Garenne

3.	Ajaccio-Campo dell'Oro

4.	Albert-Bray

5.	Amiens-Glisy

6.	Angers-Marcé

7.	Angoulême-Brie-Champniers

8.	Annecy-Methet

Annemasse

10.	Auxerre-Branches

11.	Avignon-Caumont

12.	Bâle-Mulhouse

13.	Bastia-Poretta

14.	Beauvais-Tillé

15.	Bergerac-Roumanière

16.	Besançon-la Vèze

17.	Béziers-Vias

18.	Biarritz-Bayonne-Anglet

19.	Bordeaux-Mérignac

20.	Brest-Guipavas

21.	Brive-Souillac

22.	Caen-Carpiquet

23.	Calais-Dunkerque

24.	Calvi-Sainte-Catherine

25.	Cannes-Mandelieu

26.	Carcassonne-Salvaza

27.	Châlons-Vatry

28.	Chambéry-Aix-les-Bains

29.	Châteauroux-Déols

30.	Cherbourg-Mauperthus

31.	Clermont-Ferrand-Aulnat

32.	Colmar-Houssen

33.	Deauville-Saint-Gatien

34.	Dijon-Longvic

35.	Dinard-Pleurtuit

36.	Dôle-Tavaux

37.	Epinal-Mirecourt

38.	Figari-Sud Corse

39.	Grenoble-Saint-Geoirs

40.	Hyères-le Palivestre

41.	Issy-les-Moulineaux

42.

La Môle

43.

Lannion

44.	La Rochelle-Laleu

45.	Laval-Entrammes

46.	Le Castelet

47.	Le Havre-Octeville

48.	Le Mans-Arnage

49.	Le Touquet-Paris-Plage

50.	Lille-Lesquin

51.	Limoges-Bellegarde

52.	Lognes-Emerainville

53.	Lorient-Lann-Bihoué

54.

Lyon-Bron

55.	Lyon-Saint-Exupéry

56.	Marseille-Provence

57.	Metz-Nancy-Lorraine

58.	Monaco-Héliport

59.	Montbéliard-Courcelles

60.	Montpellier-Méditérranée

61.	Nantes-Atlantique

62.	Nevers-Fourchambault

63.	Nice-Côte d'Azur

64.	Nîmes-Garons

65.	Orléans-Bricy

66.	Orléans-Saint-Denis-de-l'Hôtel

67.	Paris-Charles de Gaulle

68.	Paris-le Bourget

69.	Paris-Orly

70.	Pau-Pyrénées

71.	Perpignan-Rivesaltes

72.	Poitiers-Biard

73.	Rennes Saint-Jacques

74.	Rodez-Marcillac

75.	Rouen-Vallée de Seine

76.	Saint-Brieuc-Armor

77.	Saint-Etienne-Bouthéon

78.	Saint-Nazaire-Montoir

79.	Strasbourg-Entzheim

80.	Tarbes-Ossun-Lourdes

81.	Toulouse-Blagnac

82.	Tours-Saint-Symphorien

83.	Troyes-Barberey

84.	Vichy-Charmeil

Sjögränser

Ajaccio

Bastia

Bayonne

Bonifacio

Bordeaux

Boulogne

Brest

8.	Caen-Ouistreham

Calais

10.

Calvi

11.	Cannes-Vieux Port

12.

Carteret

13.

Cherbourg

14.

Dieppe

15.

Douvres

16.

Dunkerque

17.

Granville

18.

Honfleur

19.	La Rochelle-La Pallice

20.

Le Havre

21.	Les Sables-d'Olonne-Port

22.	L'Ile-Rousse

23.

Lorient

24.

Marseille

25.	Monaco-Port de la Condamine

26.	Nantes-Saint-Nazaire

27.

Nice

28.	Port-de-Bouc-Fos/Port-Saint-Louis

29.	Port-la-Nouvelle

30.	Porto-Vecchio

31.	Port-Vendres

32.

Roscoff

33.

Rouen

34.	Saint-Brieuc (maritime)

35.	Saint-Malo

36.

Sète

37.

Toulon

Landgränser

— Med Storbritannien:

(fast förbindelse under Engelska kanalen)

1.	Gare d’Ashford International

2.	Gare d'Avignon-Centre

3.	Cheriton/Coquelles

4.	Gare de Chessy-Marne-la-Vallée

5.	Gare de Fréthun

6.	Gare de Lille-Europe

7.	Gare de Paris-Nord

8.	Gare de St-Pancras International

9.	Gare d’Ebbsfleet International

— Med Andorra:

1.	Pas de la Case-Porta

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2011.356.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 356

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 6 december 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 356/01	Tillägg till kommissionens meddelande i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen avseende behöriga myndigheter och centrala kontaktpunkter ( 1 )	1

2011/C 356/02	Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen ( 1 )	7

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 356/05	Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut	17

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 356/06	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6381 – Google/Motorola Mobility) ( 1 )	18

2011/C 356/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6402 – REWE/SAG/JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	19

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 356/03	Eurons växelkurs	11

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2011/C 356/04	Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13, EUT C 326, 3.12.2010, s. 17, EUT C 355, 29.12.2010, s. 34, EUT C 22, 22.1.2011, s. 22, EUT C 37, 5.2.2011, s. 12, EUT C 149, 20.5.2011, s. 8, EUT C 190, 30.6.2011, s. 17, EUT C 203, 9.7.2011, s. 14, EUT C 210, 16.7.2011, s. 30, EUT C 271, 14.9.2011, s. 18)	12