22.10.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/1

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 21 oktober 2011

om forskningsinitiativet till gemensam programplanering ”Sammanlänkning av klimatkunskap för Europa”

2011/C 310/01

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 181, och

av följande skäl:

(1)	Klimatförändring är en av vår tids största utmaningar. I Köpenhamnsöverenskommelsen (1) erkänns tvåprocentsmålet och det betonas att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt och att det behövs åtgärder för att minimera klimatförändringens effekter.

(2)

Den kommande femte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), som förväntas bli offentliggjord 2014, planerar att sammanställa och utvärdera nya vetenskapliga rön för att tillhandahålla en gedigen vetenskapsbaserad grund för beslutsfattande med betoning på framtida klimatprognoser, regionala aspekter på klimatförändring och tillhörande bedömning, utvärdering av de olika tillvägagångssätten för att minska klimatförändringens effekter samt vilken roll som varje sektor, t.ex. energi, transport, jordbruk och industrin, spelar.

(3)	I Europa 2020-strategin framhålls behovet av att uppfylla de utsläppsmål som redan har fastställts på unionsnivå och det betonas att vi måste stärka våra ekonomiers motståndskraft mot klimatriskerna och vår kapacitet för förebyggande av och insatser vid katastrofer.

(4)

Forskning och innovation står i centrum för ovanstående strategimål. I synnerhet behövs det bättre klimatprognoser för att ta itu med risken för framtida förändringar när det gäller extrema händelsers frekvens och intensitet. Det behövs också forskning för att utvärdera genomförbarheten och konsekvenserna av de globala målen i Europa och andra länder, samt för att beräkna den regionala inverkan som dessa mål skulle få. Det behövs bättre kunskap för att identifiera anpassnings- och begränsningsalternativ och utvärdera potentiella fördelar, inverkan och kostnader för dessa åtgärder jämfört med att inte vidta några åtgärder.

(5)

Kunskapen om samhällets och ekosystemens sårbarhet för och motståndskraft mot klimatriskerna är fortfarande dålig. Kopplat till detta finns det ett behov av att bättre förstå de grundläggande processer som styr det komplexa klimatsystemet för att man lättare ska kunna upptäcka klimatförändringarna och fastställa deras orsaker (mänsklig eller naturlig påverkan) samt skilja mellan klimatförändring och klimatvariationer.

(6)

Det behövs snabbt teknik för att begränsa klimatförändringen, begrepp och mekanismer för att säkerställa de kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen som krävs till 2050, inklusive forskning och innovation om förnybara energikällor, avskiljning och lagring av koldioxid, energi- och resurseffektivitet, alternativa bränslen, förändrad markanvändning, hållbar rörlighet, jordbruk och skogsbruk samt minskade utsläpp av föroreningar som påverkar människors hälsa eller miljön.

(7)

Klimattjänster för produktion, tillgänglighet och genomförande av vetenskapsbaserade klimatprognoser bör utvecklas. I detta hänseende krävs det forskning för att förbättra och utveckla långsiktiga observationssystem, dataanalyser, modeller och prognossystem över flera olika tidsperioder och stödja inrättandet av framgångsrika partnerskap mellan leverantörer och användare.

(8)

Den 26 maj 2010 (2) slog rådet (konkurrenskraft) fast att ”Sammanlänkning av klimatkunskap för Europa” är ett område där gemensam programplanering skulle leda till ett stort mervärde jämfört med de nuvarande fragmenterade forskningsinsatserna i medlemsstaterna. I sina slutsatser framhöll rådet därför att ett initiativ till gemensam programplanering måste lanseras och man uppmanade kommissionen att bidra till att ett sådant upprättas. Rådet bekräftade även att gemensam programplanering är en process som sker under medlemsstaternas ledning och med kommissionen som stöd. Den analys av nationella forskningsaktiviteter som beskrivs i kommissionens arbetsdokument bekräftar att det finns ett behov av bättre samordning för att göra forskningen effektivare och öka dess påverkan och för att utnyttja synergieffekter med verksamhet som genomförs på EU-nivå genom att utveckla en gemensam strategisk forskningsagenda.

(9)

Klimatförändring och klimatrelaterad forskning är ett nyckelområde inom Europeiska unionens ramprogram för forskning, som spelar en mycket strategisk roll för att stödja Europeiska unionens politiska process med hänsyn till klimatförändringens globala dimension. Verksamheter inom detta initiativ till gemensam programplanering måste noggrant samordnas med Europeiska unionens sjunde ramprogram och Europeiska unionens framtida program inom detta område, särskilt Horisont 2020, ramprogrammet om forskning och innovation.

(10)

En gemensam programplanering för forskning om att koppla samman kunskapen om klimatförändringarna skulle bidra till att samordna forskningen inom detta område och leda till ett fungerande europeiskt forskningsområde om klimatförändring, vilket kommer att stärka Europas ledarskap och konkurrenskraft vad gäller forskningen inom detta område.

(11)	För att uppnå de mål som fastställs i denna rekommendation bör medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att undersöka vilka kommissionsinitiativ som kan hjälpa dem att ytterligare utveckla och genomföra den strategiska forskningsagendan.

(12)	För att kommissionen ska kunna rapportera till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts genom alla initiativ till gemensam programplanering bör medlemsstaterna regelbundet rapportera till kommissionen om hur initiativet till gemensam programplanering utvecklas.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Medlemsstaterna uppmanas att utveckla en gemensam vision om hur samarbete och samordning inom forskning på unionsnivå kan bidra till att lösa den utmaning som begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen utgör, genom att koppla samman vetenskap, politik, ekonomi och samhälle. Medlemsstaterna, och särskilt de länder i vilka klimatförändringens effekter förväntas bli kraftiga, bör engagera sig fullt ut i denna uppgift.

Medlemsstaterna uppmanas att ta fram en fungerande gemensam strategisk forskningsagenda i vilken behov och mål på medellång till lång sikt fastställs när det gäller klimatförändringen. Den bör innehålla en genomförandeplan med prioriteringar och tidslinjer samt en beskrivning av de insatser, instrument och resurser som krävs för att genomföra den.

Medlemsstaterna uppmanas att vidta följande åtgärder som en del av den fungerande strategiska forskningsagendan och genomförandeplanen:

a)	Stärka informationsutbytet om relevanta regionala och nationella program, forskningsaktiviteter och Europeiska unionens samordnade forskningsprogram, även i syfte att regelbundet uppdatera kartläggningen av den europeiska forskningen inom detta område.

b)	Utbyta information, resurser, bästa praxis, metoder och riktlinjer.

c)	Fastställa områden eller forskningsaktiviteter som skulle gynnas av samordning, gemensamma ansökningsomgångar eller genom en sammanslagning av resurser.

d)	Fastställa de villkor för forskning som ska utföras gemensamt på de områden som anges i led c.

Säkerställa samordning och utveckling av synergieffekter med de existerande forsknings- och innovationssystemen i Europeiska unionen, t.ex. ramprogrammet, inklusive åtgärder före driftsättningen av den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES), klimat- och klimatrelaterad forskning som utförs av gemensamma forskningscentrumet (JRC) och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)/klimatkunskaps- och innovationsgruppen (KIC), samt med forskning som får stöd av sammanhållningspolitiken, andra tillhörande initiativ till gemensam programplanering, samt med Europeiska unionens clearingcentral om anpassning som förvaltas av kommissionen och Europeiska miljöbyrån. Det bör utvecklas starka kopplingar inom relevanta klimatförändringsområden som inte särskilt omfattas av det nuvarande initiativet om gemensam programplanering, nämligen utvecklingen av begränsnings- och anpassningsalternativ, samt de risker och möjligheter som är förbundna med klimatförändringsåtgärder.

f)	I lämpliga fall delning av befintliga forskningsinfrastrukturer eller utveckling av nya resurser såsom samordnade databanker eller utveckling av modeller för att undersöka klimatförändringsprocesser och den inverkan som klimatförändringen har.

g)	Främjande av ett bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt öppen innovation mellan olika forskningsaktiviteter och verksamhetssektorer som är kopplade till och påverkas av klimatförändringen.

h)	Export och spridning av kunskap, innovation och tvärvetenskapliga strategier, särskilt sådana som har relevans för politiska beslut.

i)	Ge den politiska beslutsfattande nivån, både på nationell nivå och på EU-nivå, lämplig vetenskaplig information.

j)	Upprätta ett lämpligt informationsutbyte med relevanta internationella program.

k)	Skapa nätverk mellan centra för forskning om klimatförändring, inklusive centra utanför det europeiska forskningsområdet.

l)	Förstärka gemensamma framtidsstudier.

4.	Medlemsstaterna uppmanas att upprätthålla och ytterligare utveckla en gemensam ledningsstruktur inom klimatförändringsområdet som ska fastställa gemensamma villkor, regler och förfaranden för samarbete och samordning samt övervaka genomförandet av den strategiska forskningsagendan.

Medlemsstaterna uppmanas att gemensamt genomföra den strategiska forskningsagendan, bland annat genom sina nationella forskningsprogram eller annan nationell forskning, i enlighet med de riktlinjer för ramvillkor för den gemensamma programplaneringen som utarbetats av rådets högnivågrupp om gemensam programplanering (3).

6.	Medlemsstaterna uppmanas att samarbeta med kommissionen för att undersöka eventuella kommissionsinitiativ som kan hjälpa dem att utveckla och genomföra den strategiska forskningsagendan och samordna de gemensamma programmen med andra unionsinitiativ på området.

Medlemsstaterna uppmanas att hålla nära kontakt med Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik (SFIC) när det gäller att utveckla och genomföra en internationell dimension i den strategiska forskningsagendan och säkerställa överensstämmelse med SFIC-initiativ och gentemot tredjeländer.

8.	Medlemsstaterna uppmanas att genom årliga lägesrapporter regelbundet rapportera till kommissionen om hur initiativet till gemensam programplanering utvecklas.

Utfärdad i Bryssel den 21 oktober 2011.

På kommissionens vägnar

Máire GEOGHEGAN-QUINN

Ledamot av kommissionen

(1) UNFCCC (2009) Rapport till partskonferensen vid dess femtonde möte som ägde rum i Köpenhamn den 7–19 december 2009.

(2) 10246/10

(3) http://ec.europa.eu/research/era/docs/en/voluntary_guidelines.pdf

22.10.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/6

Meddelande till Abdollahi Hamed (alias Mustafa Abdullahi), Arbabsiar Manssor (alias Mansour Arbabsiar), Shahlai Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala'i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla'i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), Shakuri Ali Gholam och Soleimani Qasem (alias Ghasem Soleymani, alias Qasmi Sulayman, alias Qasem Soleymani, alias Qasem Solaimani, alias Qasem Salimani, alias Qasem Solemani, alias Qasem Sulaimani, alias Qasem Sulemani) som är uppförda på den förteckning som avses i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism

(se bilaga I till rådets tillämpningsförordning (EU) nr 1063/2011 av den 21 oktober 2011)

2011/C 310/04

Följande uppgifter meddelats som information till ABDOLLAHI Hamed (alias Mustafa Abdullahi), ARBABSIAR Manssor (alias Mansour Arbabsiar), SHAHLAI Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala'i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla'i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), SHAKURI Ali Gholam och SOLEIMANI Qasem (alias Ghasem Soleymani, alias Qasmi Sulayman, alias Qasem Soleymani, alias Qasem Solaimani, alias Qasem Salimani, alias Qasem Solemani, alias Qasem Sulaimani, alias Qasem Sulemani) som är uppförda på förteckningen i rådets tillämpningsförordning (EU) nr 1063/2011 av den 21 oktober 2011 (1).

Rådet har beslutat att föra upp ovannämnda personer på den förteckning över personer, grupper och enheter som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001.

I rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 föreskrivs att alla penningmedel, andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör de berörda personerna, grupperna och enheterna ska frysas och att inga penningmedel, andra finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser får ställas till förfogande för dem vare sig direkt eller indirekt.

De berörda personerna får ansöka om att få rådets motivering till varför de förts upp på ovannämnda förteckning. Ansökan ska skickas till:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet (Att.: CP 931 designations)

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

eller via fax till nummer +32 22815375.

Ansökan ska skickas in inom tre veckor från och med det datum då detta meddelande offentliggörs.

De berörda personerna får när som helst till rådet inkomma med en ansökan, åtföljd av eventuella styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på förteckningen. Ansökan ska skickas till den adress som anges ovan. Sådana ansökningar kommer att behandlas när de har mottagits.

De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges i bilagan till förordning (EG) nr 2580/2001 med en ansökan om att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 5 i förordningen). En uppdaterad förteckning över behöriga myndigheter finns på Internet på följande adress:

http://ec.europa.eu/comm/external_relations/cfsp/sanctions/measures.htm

Slutligen uppmärksammas de berörda personerna också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artikel 275 andra stycket och artikel 263 fjärde och sjätte stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(1) EUT L 277, 22.10.2011, s. 1.

22.10.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/8

Eurons växelkurs (1)

21 oktober 2011

2011/C 310/05

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3798
JPY	japansk yen	105,82
DKK	dansk krona	7,4456
GBP	pund sterling	0,86775
SEK	svensk krona	9,1031
CHF	schweizisk franc	1,2307
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,7060
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,993
HUF	ungersk forint	298,46
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7053
PLN	polsk zloty	4,3935
RON	rumänsk leu	4,3304
TRY	turkisk lira	2,5513
AUD	australisk dollar	1,3401
CAD	kanadensisk dollar	1,3957
HKD	Hongkongdollar	10,7353
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7304
SGD	singaporiansk dollar	1,7577
KRW	sydkoreansk won	1 584,02
ZAR	sydafrikansk rand	11,2490
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,8120
HRK	kroatisk kuna	7,4775
IDR	indonesisk rupiah	12 228,04
MYR	malaysisk ringgit	4,3390
PHP	filippinsk peso	59,959
RUB	rysk rubel	43,0250
THB	thailändsk baht	42,760
BRL	brasiliansk real	2,4638
MXN	mexikansk peso	18,9171
INR	indisk rupie	69,0240

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

22.10.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/14

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 310/11

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”THÜRINGER ROSTBRATWURST”

EG-nr: DE-PGI-0105-0223-09.02.2011

SGB ( X ) SUB ( )

1. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen:

—		Produktens beteckning
—		Produktbeskrivning
—		Geografiskt område
—		Bevis på ursprung
—		Framställningsmetod
—		Samband med det geografiska området
—		Märkning
—		Nationella krav
—		Annat (specificera)

2. Typ av ändring(ar):

—		Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning
—		Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts
—		Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)
—		Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3. Ändring(ar):

Begärda ändringar:

3.1 Beskrivning:

Följande mening ska strykas: ”Minst 51 % av råvarorna kommer från Thüringen.”

Motivering:

Råvarornas förbindelse med produktionsområdet ska utgå. Produktens egenskaper eller anseende är inte beroende av att en del av de råvaror som används kommer från regionen.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”THÜRINGER ROSTBRATWURST”

EG-nr: DE-PGI-0105-0223-09.02.2011

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Thüringer Rostbratwurst”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Tyskland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.2:

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.).

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig:

Minst 15–20 cm långa, medeltjocka korvar av typen Rostbratwurst i smal naturtarm (gris eller får), rå eller kokt, med kraftig kryddsmak. Styckevikt: 100–150 g.

Sammansättning

Något avfettat griskött, skinka utan svål, eventuellt nötfärs utan senor för korvsmeten, ej behandlat för konservering. Kryddblandningarna varierar beroende på de traditionella recepten eller regionala varianter. Förutom salt och peppar används särskilt kummin, mejram och vitlök. Fetthalt: 20 % (± 5 %)

Analys

Köttprotein utan bindvävsproteiner: minst 8,5 %. Av köttproteinet ska andelen utan bindvävsprotein utgöra: Minst 65 volymprocent (vävnadsanalys), minst 75 volymprocent (kemisk analys).

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Hela produktionsprocessen för korven äger rum i det beskrivna geografiska området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Delstaten Thüringen

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Thüringer Rostbratwurst har månghundraåriga anor och nämndes för första gången i skrift 1404. I statsarkivet i Rudolstadt finns en räkning från nunneklostret i Arnstadt bevarad, med bland annat posten ”darme czu bratwurstin” (tarmar för korv av Bratwurst-typ). Det äldsta kända receptet finns i statsarkivet i Weimar. Det härrör från ”Ordnung für das Fleischerhandwerk zu Weimar, Jena und Buttstädt” (Bestämmelser för kötthanteringen i Weimar, Jena och Buttstädt) av den 2 juli 1613. Ännu ett recept återfinns i ”Thüringisch-Erfurtische Kochbuch” (kokbok från Thüringen och Erfurt) från 1797. Idag finns Thüringer Rostbratwürste i så gott som alla charkuteriers sortiment i Thüringen och kan köpas överallt i Thüringen i särskilda korvstånd. Ursprungsbeteckningen har behållits, men endast i f.d. DDR har den använts som äkta geografisk ursprungsbeteckning.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Thüringer Rostbratwurst är en produkt med månghundraåriga anor. Korven uppskattades redan av Martin Luther och Goethe och omnämndes i positiva ordalag 1669 i litteraturen (Grimmelshausen, Simplizissimus). Tack vare dess beständiga och goda smak har Thüringer Rostbratwürste ännu idag ett gott rykte och högt anseende i Tyskland och även på andra håll.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Produktens goda rykte bygger på de thüringska slaktarnas kunnande och erfarenhet och på recept som har gått från generation till generation.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

Markenblatt vol. 33, 20 augusti 2010, del 7a–bb, s. 14729

http://register.dpma.de/DPMAregister/geo/detail.pdfdownload/14402

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

22.10.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/17

2011/C 310/12

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”SZŐREGI RÓZSATŐ”

EG-nr: HU-PGI-0005-0389-21.10.2004

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Vidékfejlesztési Minisztérium

Élelmiszer-feldolgozási Főosztály

Adress:

Budapest

Kossuth Lajos tér 11.

1055

MAGYARORSZÁG/HUNGARY

Tfn

+36 17952000

Fax

+36 17950096

E-post:

efef@vm.gov.hu

Agnes.Komari@vm.gov.hu

2. Grupp:

Namn:

Szőregi Virág-Dísznövény Áfész

Adress:

Szeged-Szőreg

Hősök tere 5.

6771

MAGYARORSZÁG/HUNGARY

Tfn

+36 62406606

Fax

+36 62405138

E-post:

szoreg.rozsa@vnet.hu

Sammansättning:

producenter/bearbetningsföretag ( X ) annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 3.5.

Blommor och prydnadsväxter

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning:

”Szőregi rózsatő”

4.2 Beskrivning:

Den förädlade barrotsros som säljs består av rotstock och en förädlad cultivar som ympats på denna. Följande sorter används som rotstock: Laxa, Polmeriana, Schmid’s Ideal, Inermis, Multiflora och Superbe. Rotstocken måste ha följande egenskaper: tåla temperaturer ner till – 30 °C utan att ta skada; vara motståndskraftig mot sjukdomar (främst mot rost, starr-rost och mjöldagg); vara motståndskraftig mot torka och fukt; uppvisa god växtkraft (utvecklas kraftigt, friskt och snabbt); vara kalktolerant (med undantag för Multiflora); vara lätt att fortplanta (snabb groning av frön utan täckning är nödvändig).

Vid produktionen av rosen ”Szőregi rózsatő” används cultivargrupper av trädgårds- och rabattrosor, tehybridrosor, polyantarosor, floribundarosor, klätterrosor, miniatyrrosor och marktäckande rosor. Ättlingar från dessa grupper kan även ympas på sin egen stam (med undantag för floribundarosor). Ympkvistens höjd får vara 40–140 cm hög.

Egenskaperna hos rosen med den skyddade geografiska beteckningen ”Szőregi rózsatő” är indelade i kategori A eller B:

—

Kategori A omfattar förädlade barrotsrosor som förgrenar sig från en ympkvist från vilken, när det gäller en förädlad ros, minst två skott utvecklas. Det tredje skottet förgrenas inom 5 cm från ympkvisten. Den totala skottdiametern är 24 mm och varje skott har en diameter på minst 6 mm. För förädlade barrotsrosor av typen klätterros är skottlängden minst 40 cm och för barrotsrosor av typen miniatyrros är den 20 cm. För rosor inom alla andra grupper (trädgårds- och rabattrosor, tehybridrosor, polyantarosor, floribundarosor och marktäckande rosor) är den däremot 30 cm. Huvudroten måste förgrenas tätt inom 10 cm för alla grupper. Roten måste vara minst 20 cm lång.

—

Kategori B omfattar förädlade barrotsrosor som förgrenar sig från en ympkvist från vilken, när det gäller en förädlad ros, minst två skott utvecklas. Den totala skottdiametern är minst 16 mm och varje skott har en diameter på minst 6 mm. Om de två skottens diameter är mindre än 16 mm måste ett tredje skott med en diameter på minst 6 mm förgrena sig inom 5 cm.

—	Alla grupper (med undantag för förädlade barrotsrosor av typen klätterros) kan ympas på sin egen stam. Ympkvistens höjd får vara 40–140 cm hög. Minst tre skott måste bildas från en ympkvist och varje skott ska ha en diameter på minst 6 mm.

4.3 Geografiskt område:

Den förädlade barrotsrosen med den skyddade geografiska beteckningen ”Szőregi rózsatő” produceras inom de administrativa gränserna för följande orter i Csongrád län: Szeged-Szőreg, Szeged-Mihálytelek, Szeged-Gyálarét, Algyő, Deszk, Újszentiván, Kübekháza och Tiszasziget.

4.4 Bevis på ursprung:

Producenten upprätthåller ett register som inspekteras och certifieras av de behöriga myndigheterna och förs i enlighet med officiella regler. Registret innehåller följande information: områdets topografiska nummer, antalet planterade rotstockar, deras sort och ursprung; en karta över planteringen; okuleringsschema och dess genomförande; antalet okuleringar per sort; mängd och kvalitetsfördelning för slutprodukten samt såld mängd per sort, mottagaren (eller köparen), antalet avtal som ingåtts med köparen, producentnumret och växtkoden. När den förädlade barrotsrosen säljs med märkningen ”Szőregi rózsatő” sköter Szõregi Virág-Dísznövény Áfész ett enhetligt datoriserat registreringssystem som garanterar jämn kvalitet. Efter förvärv (leverans) från odlarna släpps de förädlade cultivarerna av rosen ut på marknaden med gemensam märkning och bild samt gemensamt sortnamn.

4.5 Framställningsmetod:

Processen inleds med att rotstocken införskaffas och produceras. Om odlarna väljer att producera rotstockarna måste fröna sås antingen på hösten eller på våren, beroende på om köldbehandlingen görs artificiellt eller naturligt. Groddplantorna grävs upp sent på hösten. När groddplantorna har tagits upp måste de väljas och buntas enligt rothalsens tjocklek. Groddplantor kan köpas i den här fasen av processen (för odlare som inte producerar sina egna rotstockar). Buntarna måste läggas ner vinklat i fåror och noggrant täckas med jord så att skotten är jämnt och överallt täckta till tre fjärdedelar. Detta gäller oberoende av om odlarna har producerat rotstockarna själva eller inte.

Nästa fas av processen innebär att förbereda marken för plantering. Jorden i Tisza-Maros är utmärkt för att odla rosor. Man måste dock vara noga med att rotstockarna placeras i näringsrik och ogräsfri jord. Spannmål och vallväxter måste produceras som föregående gröda. När den föregående grödan har skördats måste växtskydd och djupplöjning (30–40 cm) utföras på hösten med tallriksplog eller rotorkultivator.

Planteringen måste göras i mitten av februari och början av mars. Rotstockarna planteras i storleksordning och man börjar med den tjockaste och slutar med den tunnaste. Rotstockarna måste förberedas för plantering. Rötterna skärs ner till 17 cm och skotten beskärs till 10 cm. Manuell plantering är det vanligaste, men planteringen kan även göras med maskin. Raderna ligger med 80–90 cm mellanrum och avståndet mellan rosorna är 12–14 cm. Efter planteringen förbereds listerna. Planteringsdjupet är mycket viktigt. Groddplantornas hals bör vara 2–3 cm ovanför markytan så att okuleringen blir enkel.

Plantorna måste skötas om och skyddas under hela produktionscykeln. Jordbearbetning förstör ogräs och skadegörare. Eftersom näringstillskott förbättrar rosens köldhärdighet bör konstgödsel och eventuellt organisk boskapsgödsel användas. Växelbruk bidrar till att förhindra spridningen av vissa skadegörare. Ogräs måste regelbundet avlägsnas från rotstockarna, vilket görs med mekaniska jordfräsar eller genom plöjning och manuell rensning. Detta säkerställer även att jorden luftas korrekt. Det måste göras 4–6 gånger om året. Plantorna måste regelbundet sprejas mot svampsjukdomar och skadegörare. Bevattning är också viktigt, men det beror på vädret.

Den okulering som följer på planteringen pågår från andra halvan av juli till början av september. För rosor måste okulering med sovande öga användas. Okuleringsarbetet är indelat i följande tre separata faser: öppning av rotstockarna, okulering och inlindning. Skotten måste tas från förädlade och måttligt blommande cultivarer av rosen som ympats under föregående år.

Den första uppgiften efter okuleringen är att sprida ut kombinerat gödselmedel på rotstockarna under vintern. Vårarbetet med rosorna inleds det andra året, med att de skärs ner. Sedan skärs rotstocken av ovanför ögat med vass sax. Rotskottet mellan skotten måste avlägsnas. Grenskottet mellan skotten måste nypas av efter 5–10 cm tillväxt för att rosen ska kunna bli buskig. Regelbunden mekanisk ogräsrensning, manuell rensning och sprejning hör också till vår- och sommaruppgifterna för den förädlade rosen. Under sommaren måste de stjälkar med nya skott som krävs för att ympa rotstockarna samlas in från de rosor som har skapats på det här sättet.

Rosorna grävs upp på hösten. Den bästa tiden för att ta upp rosor är oktober månad. Rosorna måste skäras ner till en höjd på 40 cm innan de grävs upp. När de har tagits måste de rosor som har plöjts och vänts med en skaktraktor avlövas. Rotskotten måste avlägsnas och rosorna måste klassificeras, buntas och märkas. Efter sortering och buntning måste de transporteras till en sval plats så snart som möjligt och skyddas mot uttorkning. Lämpligast för lagring är kylrum som håller en temperatur på 0–2 °C både vinter- och sommartid.

Det grundläggande förpackningsmaterialet är en blandning av torvströ och träspån i korrekta proportioner (50:50) som hålls samman av polyester eller papper. Blandningen kan planteras med pappersröret, som sönderdelas i jorden. Syftet med förpackningen är att skydda rosornas rötter från att torka ut och skadas av maskiner. Rosor i samma klass buntas i grupper på 10, varefter en etikett fästs vid bunten. Dessa buntar om 10 som har förberetts på det här sättet buntas sedan samman i grupper på fem.

4.6 Samband:

Den speciella kvaliteten på rosen ”Szőregi rózsatő” beror delvis på en mer än hundra år gammal tradition och delvis på områdets utmärkta klimat och geografiska förhållanden.

Historiskt samband: Rosenodlingen och försäljningen av de ympade rotstockarna och snittblommorna i regionen Szeged-Szőreg började i Új-Szeged nära slutet av 1800-talet. Rosodlingens historia i Szőreg är knuten till produktionstraditionerna i Szeged och Új-Szeged samt till utvecklingen av trädgårdar. De unga okuleringsmästare som utexaminerades från plantskolorna i Szeged slog sig ner i Szőreg och anlade även egna trädgårdar på sina små lotter på 400–800 négyszögöl (1 440–2 880 m2). De startade en plantskola och sålde för det mesta de ympade rotstockarna tillsammans med beställningar från plantskolan i Szeged, som anställde dem. I början av 1900–talet uppstod en ny ekonomisk sektor i Szőreg. Pionjärerna var utan undantag fattiga, jordlösa arrendatorer och daglönare. Eftersom de också var praktiska experter förfinade dessa små trädgårdsmästare i Szőreg sitt arbete. När de hade avslutat sitt eget okuleringsarbete hemma begav de sig till avlägsna platser för att ympa och gjorde därigenom Szőreg berömt genom sitt arbete. Den här lilla gruppen lärde upp dagens grupp av trädgårdsmästare. Den gyllene tidsåldern för Szőregs rosenodlingar var 1927.

De små plantskoleägarna var oberoende. Eftersom de hade särskilda problem med att sälja sina rosor bildade de 1936 sitt första kooperativ. År 1938 hade de tre plantskolorna i Szeged-Szőreg en yta på 350 fastighetstunnland (2) och de framställde 1 250 000 ympkvistar. Resten av plantskolorna i landet täckte en yta på 850 ungerska tunnland och producerade 2 040 000 ympkvistar. Plantskolorna i Szeged-Szőreg började exportera rosor redan under 1900-talets första år. Under åren 1929–1931 stod de för i genomsnitt 63,6 procent av landets totala plantskoleexport (dvs. 587 000 ympkvistar), vilket visar att dessa små plantskolor odlar utmärkta ympkvistar.

Av de rosor som produceras i Ungern odlas 98 procent i Szőreg och dess omgivningar, den enda större rosenodlingsregionen i landet. Rosen ”Szőregi rózsatő” har dessutom ett gott rykte och är mycket uppskattad utomlands, vilket visas av det faktum att merparten (mer än tre fjärdedelar) av de 4–5 miljoner förädlade barrotsrosor som produceras varje år exporteras.

Naturliga faktorer: Utöver odlingstraditionerna bidrar även de utmärkta miljöförhållandena till rosens samband med Szőreg. För att producera rosor som är av god kvalitet, köldhärdiga och starka krävs att följande tre miljövillkor är uppfyllda: jord som är av hög kvalitet och näringsrik, lämplig vattenförsörjning och tillräckligt mycket sol.

Regionen där rosen ”Szőregi rózsatő” produceras är belägen på en tidigare flodslätt där floderna Tisza och Maros flyter samman. Den medelkompakta lerjord som här har utvecklats, med sin höga humushalt och goda dräneringskapacitet samt slammiga alluviala jord, ger en tätt förgrenande rotstock som innehåller fler rothår än förädlade barrotsrosor som odlas i andra typer av jord. På grund av dess goda dräneringskapacitet stagnerar inte vatten i jorden och på grund av jordens lösa och luftiga struktur finns det syre som är nödvändigt för god rotutveckling. Den tätt förgrenande rotstocken garanterar ett bättre näringsupptag och den förädlade delen växer bättre, utvecklas kraftigt och ger fler skott, grenskott och blommor än plantor som odlas i jord med andra egenskaper. Den förädlade barrotsrosen som ska säljas är därför mycket mer motståndskraftig mot sjukdomar och vinterfrost. Man kan dessutom lita på att den kommer att behålla sin kvalitet i andra typer av jord. Närheten till floderna Tisza och Maros garanterar även en optimal relativ fuktighet för rosenodling och bevattningsmöjligheter.

Ljus hör till de viktigaste miljövillkoren för rosenodling, eftersom det ger den energi som krävs för fotosyntes. Förutom antalet soltimmar har även dagens längd, ljusstyrkan och ljusenergin en mycket stor inverkan på kvaliteten på rosen ”Szőregi rózsatő”. Rosenodlingsregionen i Szőreg har de varmaste somrarna och flest soltimmar i hela landet. Den genomsnittliga årliga temperaturen är 11,5 °C, medan den under odlingssäsongen är 18 °C. Regionen har över 2 100 soltimmar, vilket är högre än genomsnittet för regioner längre norrut i landet. Odlingssäsongen börjar tidigare på våren och varar längre in på hösten. Detta innebär att tillväxtperioden är förlängd, så plantorna får en större total mängd soltimmar och värme än mer nordligt belägna regioner. Detta leder till en stabil tillväxt. De förädlade barrotsrosorna klarar hösten bra och producerar en tjock, lämpligt förvedad massa av skott med välutvecklade och friska ögon. Rikliga näringsreserver i de köldhärdiga skotten innebär att cultivarer av rosen som samlats in på hösten kan utstå långvarig lagring och underlättar rotutveckling efter plantering under följande år. Motståndskraften mot frost blir större genom att det i Szőreg-området inte är ovanligt att mycket varma somrar följs av bistra vintrar, då plantorna härdas tillräckligt för resten av deras liv. Rotutvecklingen hos rosen ”Szőregi rózsatő” efter plantering är garanterad.

Mänskliga faktorer, expertkunskaper: Produktionen av rosen ”Szőregi rózsatő” är mer än hundra år gammal och bär på traditioner som är unika i landet. Den ytterst arbets- och kunskapsintensiva odlingen av den förädlade barrotsrosen bedrivs vanligen på familjegårdar som samlar flera generationer. De kunskaper och färdigheter som utvecklats i regionen har förts vidare från generation till generation. I detta ingår vidarebefordran av traditioner som gäller odling, manuella okuleringstekniker och fingerfärdighet.

Sammanfattningsvis kan regionen Tisza-Maros sägas vara en region som med sitt kontinentala klimat, näringsrika, luckra och perfekt bevattnade slammiga och alluviala jord samt exponering för solljus är ägnad för odling av rosen ”Szőregi rózsatő”. Tack vare de sällsynt gynnsamma naturliga förhållandena och den specialistkunskap och erfarenhet som överförs från far till son bevaras de särskilda egenskaperna hos rosen ”Szőregi rózsatő” under alla klimatförhållanden.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Mezőgazdasági Szakigazgatási Hivatal Központ

Élelmiszer- és Takarmánybiztonsági Igazgatóság

Adress:

Budapest

Kisrókus u. 15/A.

1024

MAGYARORSZÁG/HUNGARY

Tfn

+36 13369115

Fax

+36 13369011

E-post:

menyhertt@mgszh.gov.hu

4.8 Märkning:

Märkningen har skriften ”Szőregi rózsatő” och följande illustration:

Efter införande i gemenskapsregistret måste märkningen ”skyddad geografisk beteckning” och därtill hörande gemenskapssymbol också anges.

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2) Ett fastighetstunnland är ett ålderdomligt arealmått som motsvarar 1 600négyszögöl, dvs. 0,5755 hektar eller 5 755 m2.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2011.310.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 310

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 22 oktober 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	REKOMMENDATIONER
	Europeiska kommissionen
2011/C 310/01	Kommissionens rekommendation av den 21 oktober 2011 om forskningsinitiativet till gemensam programplanering Sammanlänkning av klimatkunskap för Europa	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 310/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6392 – GORES/MEXX) ( 1 )	4

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2011/C 310/03	Rådets akt av den 20 oktober 2011 om utnämning av en biträdande direktör för Europol	5

2011/C 310/04	Meddelande till Abdollahi Hamed (alias Mustafa Abdullahi), Arbabsiar Manssor (alias Mansour Arbabsiar), Shahlai Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala'i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla'i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), Shakuri Ali Gholam och Soleimani Qasem (alias Ghasem Soleymani, alias Qasmi Sulayman, alias Qasem Soleymani, alias Qasem Solaimani, alias Qasem Salimani, alias Qasem Solemani, alias Qasem Sulaimani, alias Qasem Sulemani) som är uppförda på den förteckning som avses i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (se bilaga I till rådets tillämpningsförordning (EU) nr 1063/2011 av den 21 oktober 2011)	6

	Europeiska kommissionen
2011/C 310/05	Eurons växelkurs	8

	Revisionsrätten
2011/C 310/06	Särskild rapport nr 9/2011 Har de e-förvaltningsprojekt som får Eruf-stöd varit ändamålsenliga?	9

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2011/C 310/07	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	10

2011/C 310/08	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	11

2011/C 310/09	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	12

2011/C 310/10	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	13

Datum och tidpunkt för stängning	11.5.2011
Varaktighet	11.5.2011–31.12.2011
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	WHB/1X14
Art	Blåvitling (Micromesistius poutassou)
Område	EU-vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	887265

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2011/C 310/11	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	14

2011/C 310/12	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	17

Datum och tidpunkt för stängning	18.7.2011
Varaktighet	18.7.2011–31.12.2011
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	RNG/8X14-
Art	Skoläst (Coryphaenoides rupestris)
Område	EU-vatten och internationella vatten i VIII, IX, X, XII och XIV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	887089

Datum och tidpunkt för stängning	6.9.2011
Varaktighet	6.9.2011–31.12.2011
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	JAX/2A-14
Art	Taggmakrill och därtill hörande bifångster (Trachurus spp.)
Område	EU-vatten i IIa, IVa; VI, VIIa-c, VIIe-k, VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe; EU-vatten och internationella vatten i Vb; internationella vatten i XII och XIV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	1008695


	(1) Text av betydelse för EES