20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6320. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6333. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/2

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/4

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6255. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/5

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/6

1.

2.

2.1

2.2

2.3

2.4

2.5

2.5.1

2.5.2

2.5.3

2.5.4

2.5.5

2.5.6

2.6

2.7

2.8

2.9

2.9.1

2.9.2

2.10

2.11

2.12

2.13

3.

3.1

3.1.1

3.1.1.1

3.1.1.2

3.1.1.3

3.1.1.4

3.1.2

3.1.3

3.1.4

3.1.5

3.1.6

3.1.7

3.2

4.

4.1

4.2

4.3

4.4

5.

5.1

5.2

6.

7.

8.

1.

Det huvudsakliga syftet med detta tillkännagivande är att ge praktisk vägledning om genomförande av förfaranden inför Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) om artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) (1) i enlighet med förordning (EG) nr 1/2003 (2), dess genomförandeförordning (3) och rättspraxis från Europeiska unionens domstol (nedan kallad EU-domstolen). Tillkännagivandet är härvidlag ämnat att öka förståelsen för kommissionens utredningsarbete (4) och därigenom göra det mer effektivt och skapa en hög grad av transparens och förutsebarhet i processen. Tillkännagivandet omfattar de viktigaste förfarandena (5) vid påstådda överträdelser av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget.

2.

Överträdelseförfaranden mot medlemsstater som främst stödjer sig på artikel 106 i EUF-fördraget jämförd med artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget faller utanför tillämpningsområdet för detta tillkännagivande. Det är inte heller tillämpligt på förfaranden enligt koncentrationsförordningen (6) eller på förfaranden som rör statligt stöd (7).

3.

Förfaranden som gäller tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget (nedan allmänt kallade förfaranden) regleras främst genom förordning (EG) nr 1/2003 och genomförandeförordningen. Kommissionens tillkännagivande om tillgång till handlingar (8) respektive hantering av klagomål (9) samt beslutet om förhörsombudets kompetensområde (10) är också relevanta med tanke på förfarandena. När det gäller inlämning av rapporter från ekonomiska experter och inlämnande av kvantitativa uppgifter hänvisas till bästa praxis för rapportering av ekonomisk bevisning (11). Detta tillkännagivande bör därför inte ses som en uttömmande redogörelse av alla åtgärder som reglerar förfarandena vid kommissionen. Meddelandet bör läsas tillsammans med andra sådana instrument och eventuell relevant rättspraxis.

4.

Undersökningen av karteller, som de definieras i tillkännagivandet om förmånlig behandling (12), kan också omfattas av de särskilda förfarandena för ansökan om förmånlig behandling och förlikningar (13). Dessa särskilda förfaranden omfattas inte av detta tillkännagivande. Dessutom kräver kartellförfarandenas särskilda karaktär under vissa omständigheter att särskilda bestämmelser tillämpas för att de inte ska störa eventuella ansökningar om förmånlig behandling (14) eller förlikningsdiskussioner (15). Dessa särskilda bestämmelser anges i tillämpliga fall.

5.

Detta tillkännagivande är disponerat på följande sätt: I avsnitt 2 anges det förfarande som iakttas under utredningsfasen. Denna del är relevant för alla utredningar oavsett om utredningen leder till ett förbudsbeslut (artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003), ett beslut om åtaganden (artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003) eller ett beslut om avslag på klagomål (artikel 7 i genomförandeförordningen). I avsnitt 3 beskrivs de viktigaste stegen i förfarandet samt rätten att försvara sig i samband med förfaranden som leder till förbudsbeslut. I avsnitt 4 beskrivs särdragen i åtagandeförfarandet. Avsnitt 5 handlar om avslag på klagomål. Övriga avsnitt är allmänt tillämpliga: I avsnitt 6 anges gränserna för användning av information medan avsnitt 7 handlar om antagande, anmälan och offentliggörande av beslut och avsnitt 8 om framtida översyn.

6.

Detta tillkännagivande bygger framför allt på erfarenheterna hittills av tillämpningen av förordning (EG) nr 1/2003 och genomförandeförordningen. Det återspeglar Europeiska kommissionens synsätt vid tidpunkten för offentliggörandet och kommer att tillämpas från och med dagen för offentliggörandet för pågående (16) och framtida ärenden. I enskilda fall kan det dock bli nödvändigt att anpassa eller avvika från reglerna, beroende på vilket ärende som är aktuellt.

7.

Detta tillkännagivande skapar inga nya rättigheter eller skyldigheter, och ändrar inte de rättigheter eller skyldigheter som har sin grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), förordning (EG) nr 1/2003, genomförandeförordningen och EU-domstolens rättspraxis.

8.

Kommissionen uppmuntrar till användning av elektronisk information (e-post eller digitala anordningar) för all ärenderelaterad korrespondens.

9.

Ett ärende rörande en påstådd överträdelse av artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget kan grunda sig på ett klagomål från företag, andra fysiska och juridiska personer och t.o.m. medlemsstater.

10.

Information från medborgare och företag är en viktig igångsättande faktor för att kommissionen ska börja utreda ett ärende. Kommissionen uppmanar därför medborgare och företag att informera den om misstänkta överträdelser av konkurrensreglerna (17). Detta kan göras antingen genom ett formellt klagomål (18) eller helt enkelt genom att marknadsinformation lämnas till kommissionen. Alla som kan påvisa ett berättigat intresse i saken i egenskap av klagande och som ger in ett klagomål enligt formulär C (19) har vissa processuella rättigheter. I genomförandeförordningen och tillkännagivandet om handläggning av klagomål beskrivs i detalj det förfarande som ska följas. Fysiska och juridiska personer, andra än klagande, som visar ett tillräckligt intresse av att höras och som förhörsombudet låter delta i förfarandet har också vissa processuella rättigheter i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordningen.

11.

Kommissionen kan också inleda ett ärende på eget initiativ (ex officio). Den kan göra detta om vissa sakförhållanden kommit till dess kännedom, eller enligt information som samlats in i samband med branschundersökningar, informella möten med näringslivet, övervakning av marknader eller på grundval av information som utväxlats inom det europeiska konkurrensnätverket eller med konkurrensmyndigheterna i tredjeländer. Kartellärenden kan även inledas på grundval av en ansökan om förmånlig behandling som en av kartellmedlemmarna lämnat in.

12.

Samtliga ärenden, oavsett bakgrund, är föremål för en inledande bedömningsfas. Under denna fas undersöker kommissionen om ärendet förtjänar att utredas ytterligare (20) och fastställer, om så är fallet, preliminärt utredningens inriktning i synnerhet med avseende på parterna, marknaderna och det beteende som ska undersökas. Under denna fas kan kommissionen använda sig av olika utredningsåtgärder, t.ex. sända en begäran om upplysningar enligt artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1/2003.

13.

I praktiken innebär den första utvärderingen att vissa ärenden mönstras ut på ett mycket tidigt stadium eftersom de inte anses förtjäna någon ytterligare utredning. I detta sammanhang inriktar kommissionen sina övervakningsresurser på ärenden där det förefaller sannolikt att en överträdelse kan konstateras. Detta gäller i synnerhet ärenden som mest påverkar konkurrensen på den inre marknaden och riskerar att skada konsumenterna samt ärenden som sannolikt bidrar till att klarlägga EU:s konkurrenspolitik och/eller säkerställa en enhetlig tillämpning av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget (21).

14.

Syftet med den inledande bedömningsfasen är också att på ett tidigt stadium fördela ärenden inom Europeiska konkurrensnätverket. Med förordning (EG) nr 1/2003 infördes möjligheten att omfördela ärenden till andra medlemmar i nätverket om de är väl lämpade att hantera dem. Kommissionen kan således omfördela ett ärende till en nationell konkurrensmyndighet och vice versa (22).

15.

När de företag som utredningen avser blir föremål för den första åtgärden (i regel en begäran om upplysningar (23) eller en inspektion) underrättas de om det faktum att de är föremål för en preliminär utredning samt om föremålet för och syftet med en sådan utredning. Inom ramen för begäran om upplysningar påminns de dessutom om att det kan vara fråga om en överträdelse av artikel 101 och/eller 102 i EUF-fördraget om det bekräftas att det beteende som är under utredning faktiskt har ägt rum. Efter att ha mottagit en begäran om upplysningar eller blivit föremål för en inspektion kan parterna (24) när som helst höra sig för hos generaldirektoratet för konkurrens (nedan kallat GD Konkurrens) om hur utredningen förlöper, även innan förfarandet inletts. Om ett sådant företag anser att det inte fått korrekt information om sin processuella status av GD Konkurrens, kan det hänskjuta ärendet till förhörsombudet för avgörande, efter att ha tagit upp frågan med generaldirektoratet (25). Förhörsombudet ska fatta ett beslut om att GD Konkurrens kommer att informera det företag eller den sammanslutning av företag som framställde begäran om dess processuella status. Beslutet ska översändas till det företag eller den företagssammanslutning som lämnade in begäran. Om kommissionen i något skede under den inledande bedömningsfasen beslutar att inte utreda ärendet vidare (och därmed att inte inleda ett förfarande) kommer kommissionen, på eget initiativ, att underrätta den part som berörs av den preliminära undersökningen om detta.

16.

I ärenden som baseras på ett klagomål kommer kommissionen att sträva efter att underrätta klagande inom fyra månader från och med mottagandet av klagomålet om den åtgärd som den planerar att vidta med avseende på klagomålet (26). Denna tidsram är preliminär och beror på omständigheterna i det enskilda fallet och huruvida GD Konkurrens har fått tillräckligt med information från den klagande eller tredje part, särskilt som svar på sin begäran om upplysningar, för att den ska kunna besluta om den ska utreda ärendet ytterligare.

17.

Kommissionen kommer att inleda ett förfarande (27) enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 när den första bedömningen leder till slutsatsen att ärendet förtjänar att utredas ytterligare och om utredningens omfattning är tillräckligt klart avgränsad.

18.

Inledandet av förfarandet avgör hur ärendet fördelas inom Europeiska konkurrensnätverket (28) och i förhållande till parterna och den klagande, i tillämpliga fall. Dessutom signalerar det ett åtagande från kommissionens sida om att utreda fallet ytterligare. Kommissionen kommer således att anslå resurser för ärendet och den kommer att sträva efter att handlägga ärendet snabbt.

19.

I beslutet att inleda förfarandet namnges de parter som förfarandet avser och utredningens räckvidd beskrivs i korthet. I beslutet beskrivs särskilt det beteende som utgör den påstådda överträdelse av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget som utredningen avser, och i regel anges det i beslutet inom vilket område och vilka branscher beteendet förekommer.

20.

Enligt artikel 2 i genomförandeförordningen får kommissionen offentliggöra att ett förfarande har inletts. Kommissionens politik är att offentliggöra detta på GD Konkurrens webbplats och utfärda ett pressmeddelande, om inte ett sådant offentliggörande kan skada utredningen.

21.

De parter som omfattas av utredningen informeras muntligt eller skriftligt om inledandet av förfarandet i tillräckligt god tid före offentliggörandet så att de hinner utarbeta sitt eget meddelande (särskilt i förhållande till aktieägare, finansinstitut och press).

22.

Det bör framhållas att det faktum att ett förfarande inleds inte på något sätt på förhand slår fast att en överträdelse föreligger. Det är bara en indikation om att kommissionen kommer att utreda ärendet ytterligare. Detta viktiga förtydligande anges i beslutet om att inleda ett förfarande (som delgivits parterna) samt i alla offentliga meddelanden som rör inledandet av ärendet.

23.

Att förfarandet inleds begränsar inte kommissionens rätt att vid en senare tidpunkt utvidga utredningens omfattning och/eller rikta denna till fler företag. Om utredningens omfattning utvidgas på det sättet gäller de åtgärder som anges i punkterna 20 och 21.

24.

I kartellärenden inleds förfarandet vanligen samtidigt som meddelandet om invändningar antas (se punkt 4 ovan), även om det kan ske tidigare.

25.

Enligt artikel 3 i förordning nr 1 (29) kommer dokument som kommissionen sänder till ett företag med säte i Europeiska unionen att avfattas på det officiella språket i den medlemsstat där företaget har sitt säte.

26.

Enligt artikel 2 i samma förordning får handlingar som ett företag skickar till kommissionen avfattas på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk som avsändaren väljer. Svaret och efterföljande korrespondens kommer att avfattas på samma språk.

27.

För att undvika förseningar på grund av översättningsbehovet kan mottagarna avstå från sin rätt att få texten översatt enligt ovan nämnda regel och välja ett annat språk. Vederbörligen godkända undantag rörande vilket språk som ska användas kan beviljas för vissa dokument och/eller för hela förfarandet.

28.

När det gäller enkel begäran om upplysningar är det normal praxis att skicka följebrevet på det språk som används där mottagaren befinner sig eller på engelska (inklusive en hänvisning till artikel 3 i förordning nr 1) och att bifoga frågeformuläret på engelska. Mottagaren underrättas också tydligt – på det officiella språket på den plats där denne befinner sig – om sin rätt att få en översättning av följebrevet och/eller frågeformuläret på det språket samt om sin rätt att svara på detta språk. Denna praxis möjliggör snabbare behandling av begäran om upplysningar, samtidigt som mottagarnas rättigheter bevaras.

29.

Meddelandet om invändningar, den preliminära bedömningen och beslut enligt artiklarna 7, 9 och 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003 delges på mottagarens giltiga språk om denne inte officiellt har avstått från att få använda sitt eget språk.

30.

Enligt artikel 2 i förordning nr 1 kommer svaret och den efterföljande korrespondens som ställs till den klagande att vara på samma språk som deras klagomål.

31.

De som deltar i det muntliga hörandet kan begära att få bli hörda på ett annat officiellt EU-språk än procedurspråket. I det fallet tillhandahålls tolkning under det muntliga hörandet förutsatt att begäran om tolkning ges till förhörsombudet i tillräckligt god tid.

32.

Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1/2003 har kommissionen rätt att kräva att företag och företagssammanslutningar förser den med all nödvändig information. Upplysningar kan begäras genom en skrivelse (”enkel begäran” (artikel 18.2)) eller genom beslut (artikel 18.3) (30). Det bör understrykas att begäran om upplysningar regelmässigt går inte bara till de företag som är föremål för utredning utan också till andra företag eller företagssammanslutningar som kan ha information av betydelse för ärendet.

33.

Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1/2003 får kommissionen kräva att företag och företagssammanslutningar lämnar alla nödvändiga upplysningar. Information är nödvändig, i synnerhet om den kan göra det möjligt för kommissionen att kontrollera förekomsten av den påstådda överträdelse som avses i begäran. Kommissionen har viss egen bedömningsmån i detta avseende (31).

34.

Det är kommissionen som ska fastställa vilken omfattning begäran om upplysningar ska ha och hur den ska utformas. I förekommande fall kan dock GD Konkurrens eventuellt diskutera med mottagarna vilken omfattning och utformning begäran ska ha. Detta kan vara särskilt ändamålsenligt om begäran om upplysningar avser kvantitativa uppgifter (32).

35.

När företag i ett svar på en begäran om upplysningar lämna uppenbart irrelevanta uppgifter (i synnerhet handlingar som uppenbart saknar samband med föremålet för utredningen) kan GD Konkurrens, för att inte onödigt belasta den ofta omfattande administrativa akten, returnera sådan information till mottagaren av begäran så snart som möjligt efter att ha mottagit svaret. Ett kort meddelande som rapporterar detta faktum kommer att läggas till ärendeakten.

36.

Om mottagaren av en begäran om upplysningar enligt artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1/2003 vägrar att svara på en fråga i en sådan begäran åberopande rätten att inte behöva vittna mot sig själv, såsom denna rättighet definierats i EU-domstolens rättspraxis (33), kan denne i god tid efter att ha mottagit begäran hänskjuta frågan till förhörsombudet, efter att ha tagit upp frågan med GD Konkurrens före utgången av den ursprungliga tidsfristen (34). Där så är lämpligt, och med beaktande av behovet av att undvika onödiga dröjsmål i förfarandet, kan förhörsombudet utfärda en motiverad rekommendation om huruvida privilegiet att inte vittna mot sig själv är tillämpligt och underrätta den ansvarige direktören om de slutsatser som dragits. Rekommendationen ska beaktas vid eventuella senare beslut enligt artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1/2003. Mottagaren av begäran ska få en kopia av den motiverade rekommendationen. Mottagaren av ett beslut enligt artikel 18.3 kommer att påminnas om rätten att inte behöva vittna mot sig själv som den definieras i EU-domstolens rättspraxis (35).

37.

I begäran om upplysningar anges vilken information som ska lämnas och inom vilken tidsfrist den ska lämnas.

38.

Mottagarna av begäran ges en rimlig tidsfrist att besvara den med utgångspunkt i dess längd och komplexitet, och med hänsyn tagen till utredningens krav. I allmänhet ska tidsfristen vara minst två veckor från mottagandet av begäran. Om det från början anses att en längre period krävs kommer svarsfristen på begäran att fastställas i enlighet därmed. Om begäran har en begränsad räckvidd, t.ex. om den endast avser ett kort förtydligande av tidigare lämnad information eller information som är lätt tillgänglig för mottagaren av begäran, är tidsfristen i regel kortare (en vecka eller mindre).

39.

Om mottagarna har svårigheter att svara inom utsatt tid kan de begära förlängning. En motiverad begäran bör göras eller bekräftas skriftligen (brev eller e-post), i tillräckligt god tid innan tidsfristen löper ut. Om kommissionen anser att begäran är motiverad kommer förlängning att beviljas (beroende på hur komplicerade upplysningar som begärs och andra faktorer). Kommissionen får även avtala med mottagaren av begäran att vissa delar av den begärda informationen som är av särskild vikt eller lättillgänglig för mottagaren ska lämnas inom en kortare tidsfrist, medan förlängning kommer att beviljas för att lämna resten av upplysningarna.

40.

En mottagare av ett beslut om begäran av upplysningar enligt artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1/2003 som inte kan lösa sina problem med tidsfristen genom det förfarande som beskrivs ovan kan hänskjuta ärendet till förhörsombudet. En sådan begäran ska göras i god tid innan den ursprungliga tidsfristen löper ut (36). Förhörsombudet ska besluta huruvida en förlängning av tidsfristen bör beviljas, med hänsyn tagen till hur lång och komplicerad begäran om upplysningar är och vilka krav utredningen ställer.

41.

I följebrevet till begäran om upplysningar krävs också att det mottagande företaget ska ange om det anser att de upplysningar som lämnas i svaret är konfidentiella. I så fall måste mottagaren, i enlighet med artikel 16.3 i genomförandeförordningen, underbygga sina påståenden var för sig med avseende på varje enskild uppgift och tillhandahålla en icke-konfidentiell version av informationen. En sådan icke-konfidentiell version ska tillhandahållas i samma format som den konfidentiella informationen, och strukna stycken ska ersättas med sammanfattningar. Om inget annat avtalats ska en icke-konfidentiell version tillhandahållas samtidigt med den ursprungliga inlagan. Om de berörda företagen inte uppfyller dessa krav får kommissionen utgå ifrån att de berörda handlingarna eller redogörelserna inte innehåller några konfidentiella uppgifter enligt artikel 16.4 i genomförandeförordningen.

42.

Under utredningsfasen får GD Konkurrens anordna möten (eller anordna telefonsamtal) med parterna i förfarandet, de klagande eller tredje part. Generaldirektoratet kommer särskilt att anordna avstämningsmöten eller eventuellt trepartsmöten enligt beskrivningen i avsnitt 2.9 eller 2.10 nedan.

43.

När ett möte äger rum på begäran av parterna, de klagande eller tredje part, är det en allmän regel att de i förväg ska skicka in ett förslag till dagordning över de frågor som ska diskuteras under mötet samt ett memorandum eller en presentation där dessa frågor beskrivs mer ingående. Efter möten eller telefonsamtal om viktiga frågor kan parter, klagande eller tredje part underbygga sina påståenden eller presentationer skriftligen.

44.

All skriftlig dokumentation som sammanställts av de företag som deltagit i ett möte och som översänds till GD Konkurrens kommer att läggas till akten. Medan de parter som är föremål för utredning har tillgång till ärendeakten ska en icke-konfidentiell version av sådan dokumentation, tillsammans med en kortfattad not som utarbetats av GD Konkurrens, finnas tillgänglig för dem, om ärendet utreds vidare. Med förbehåll för eventuella anonymitetsönskemål (37) ska noten innehålla information om vilka företag som deltar i mötet (eller deltar i telefonsamtal om problem i sakfrågan) samt tidpunkten för och de frågor som tas upp under mötet (eller telefonsamtalet) (38). En sådan kortfattad not utarbetas också om mötet äger rum på kommissionens initiativ (t.ex. i fråga om avstämningsmöten).

45.

Kommissionen kan, efter ett möte eller andra informella kontakter med parterna, de klagande eller tredje part, begära att de lämnar skriftlig information enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1/2003 eller uppmana dem att lämna en redogörelse enligt artikel 19 i den förordningen.

46.

I förordning (EG) nr 1/2003 och genomförandeförordningen fastställs ett särskilt förfarande för att inhämta redogörelser från fysiska eller juridiska personer som kan ha användbar information om en påstådd överträdelse av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget (se artikel 19 i förordning (EG) nr 1/2003 och artikel 3 i genomförandeförordningen) (39).

47.

Kommissionen får, inom ramen för detta förfarande, på vilket sätt som helst, t.ex. genom telefon- eller videokonferens, höra alla fysiska eller juridiska personer som samtycker till att utfrågas, i syfte att samla in information om frågor som har samband med föremålet för en utredning.

48.

Innan sådana redogörelser inhämtas, underrättar GD Konkurrens den som ska utfrågas om den rättsliga grunden för utfrågningen, dess frivilliga karaktär och den utfrågades rätt att anlita en advokat. GD Konkurrens kommer vidare att underrätta den som ska utfrågas om syftet med utfrågningen och om sin avsikt att registrera den. I praktiken kommer detta att ske genom att den som ska utfrågas ska underteckna ett dokument som förklarar förfarandet. För att garantera redogörelsernas korrekthet kommer kort därefter en kopia av varje registrering att finnas tillgänglig för den utfrågade för godkännande.

49.

Förfarandet för inhämtande av vittnesmål enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 1/2003 och artikel 3 i genomförandeförordningen gäller endast när det uttryckligen avtalats mellan den utfrågade och GD Konkurrens att samtalet kommer att registreras som en formell utfrågning enligt artikel 19. Kommissionen får själv avgöra när utfrågningar ska föreslås. En part kan emellertid också rikta en begäran till GD Konkurrens om att få sin redogörelse registrerad som en utfrågning. En sådan begäran kommer i princip att godtas, förutsatt att de krav som ett korrekt genomförande av utredningen ställer är uppfyllda.

50.

Inom ramen för en utredning har kommissionen befogenhet att genomföra inspektioner i ett företags lokaler och under vissa omständigheter i andra lokaler, även privata. Kommissionens praxis när det gäller inspektioner i ett företags lokaler finns beskriven i en förklarande anmärkning som är tillgänglig på webbplatsen för GD Konkurrens (40).

51.

Enligt EU-domstolens rättspraxis (41), som sammanfattas nedan, kan viss kommunikation mellan advokat och klient på strikta villkor skyddas av yrkesmässiga privilegier och därigenom vara konfidentiell med avseende på kommissionen, som ett undantag från den senares utredningsbefogenheter och rätt att granska handlingar (42). Kommunikationen mellan advokat och klient skyddas av yrkesmässiga privilegier under förutsättning att syftet är att tillvarata klientens rättigheter i konkurrensförfaranden och att de härrör från oberoende advokater (43).

52.

Det åligger det företag som gör anspråk på skydd av yrkesmässiga privilegier med avseende på ett visst dokument att tillhandahålla kommissionen en lämplig motivering och relevant material för att styrka sitt krav, utan att för den skull vara skyldig att avslöja innehållet i ett sådant dokument (44). Redigerade versioner där de delar som omfattas av yrkesmässiga privilegier tagits bort bör lämnas in. Om kommissionen anser att sådan bevisning inte har lagts fram kan den ålägga företaget att lägga fram dokumentet i fråga och, vid behov, ålägga det böter eller viten för vägran att lämna sådan ytterligare nödvändig bevisning eller att lägga fram det omtvistade dokumentet (45).

53.

I många fall behöver kommissionens tjänstemän bara kasta en hastig blick, i regel i samband med en inspektion, på ett dokument eftersom allmän utformning, rubrik, titel eller andra ytliga kännemärken gör det möjligt för dem att bekräfta riktigheten av de skäl som företaget anfört. Ett företag har dock rätt att vägra att låta kommissionens tjänstemän kasta ens en hastig blick, förutsatt att det tillräckligt motiverar varför en sådan hastig blick är omöjlig utan att dokumentets innehåll avslöjas (46).

54.

Om kommissionens tjänstemän i samband med en inspektion anser att företaget i) inte har styrkt sitt påstående att det berörda dokumentet omfattas av yrkesmässiga privilegier, utan ii) endast åberopat skäl som enligt rättspraxis inte kan motivera ett sådant skydd, eller iii) grundar sig på faktiska påståenden som är uppenbart felaktiga får kommissionens tjänstemän omedelbart läsa innehållet i dokumentet och ta en kopia av det (utan att använda förfarandet med förseglat kuvert). Om kommissionens tjänstemän vid en inspektion anser att det material som lagts fram av företaget inte är av sådant slag att det bevisar att dokumentet i fråga skyddas av yrkesmässiga privilegier såsom dessa definieras i EU-domstolens rättspraxis, särskilt om det företaget vägrar att låta kommissionens tjänstemän kasta en hastig blick på ett dokument, men det inte kan uteslutas att dokumentet kan skyddas, får tjänstemännen lägga en kopia av det omtvistade dokumentet i ett förseglat kuvert och ta det till kommissionens lokaler, i syfte att lösa tvisten senare.

55.

Om företaget inte har kunnat lösa frågan med GD Konkurrens kan företag eller företagssammanslutningar begära att förhörsombudet ska granska påståenden om att ett dokument som kommissionen krävt i samband med tillämpningen av artikel 18, 20 eller 21 i förordning (EG) nr 1/2003 och som undanhölls kommissionen omfattas av yrkesmässiga privilegier i den mening som avses i rättspraxis, (47). Företag som lägger fram begäran kan hänskjuta frågan till förhörsombudet om det ger sitt samtycke till att förhörsombudet läser den information som påstås täckas av yrkesmässiga privilegier och annat material som behövs för förhörsombudets bedömning. Utan att avslöja informationens potentiellt privilegierade innehåll ska förhörsombudet underrätta den ansvarige direktören och det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen sin preliminära uppfattning och vidta lämpliga åtgärder för att främja en ömsesidigt godtagbar lösning.

56.

Om ingen lösning nås kan förhörsombudet formulera en motiverad rekommendation till den behörige kommissionsledamoten, utan att avslöja dokumentets potentiellt privilegierade innehåll. Den part som gör åberopandet ska få en kopia av denna rekommendation. Om fråga inte löses på grundval av detta utreder kommissionens ärendet vidare. Vid behov antar den ett beslut om att avslå begäran.

57.

I fall där företaget har åberopat skydd för yrkesmässiga privilegier och lagt fram skäl för att underbygga sitt åberopande kommer kommissionen (med undantag för förhörsombudet, om en fordran har hänskjutits till honom eller henne på grundval av artikel 4.2 a i beslutet om förhörsombudets kompetensområde) inte att läsa innehållet i dokumentet innan den har fattat ett beslut om att avvisa denna begäran och gjorde det möjligt för det berörda företaget att hänskjuta ärendet till EU-domstolen. Om företaget således väcker talan om ogiltigförklaring och ansöker om interimistiska åtgärder inom den angivna tidsfristen, kommer kommissionen inte att öppna det förseglade kuvertet och kommer inte att läsa dokumenten förrän EU-domstolen har fattat beslut om denna ansökan om interimistiska åtgärder (48).

58.

Företag som lämnar in uppenbart ogrundade ansökningar om skydd på grundval av yrkesmässiga privilegier enbart som förhalningstaktik eller utan objektiv motivering motsätter sig att kommissionens tjänstemän kastar en hastig blick på dokumenten under en utredning kan åläggas böter enligt artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1/2003, om övriga villkor i den artikeln är uppfyllda. På samma sätt kan sådana åtgärder beaktas som försvårande omständigheter i varje beslut om att utdöma böter för överträdelse av artikel 101 och/eller 102 i EUF-fördraget (49).

59.

Inom ramen för en utredning får kommissionen också utväxla information med nationella konkurrensmyndigheter i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 1/2003. Kommissionens praxis när det gäller sådant utbyte finns beskrivet i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom nätverket av konkurrensmyndigheter (50).

60.

Genom hela förfarandet strävar GD Konkurrens efter att, på eget initiativ eller på begäran, ge de parter som är föremål för förfarandet tillräckliga möjligheter till öppna och uppriktiga diskussioner – med hänsyn till i vilket skede av utredningen man befinner sig – och att lägga fram sina synpunkter.

61.

I detta sammanhang kommer kommissionen att erbjuda avstämningsmöten i vissa skeden av utredningen. Avstämningsmöten, som är helt frivilliga för parterna, kan bidra till bättre kvalitet och effektivitet i beslutsprocessen och säkerställa öppenhet och kommunikation mellan GD Konkurrens och parterna, särskilt genom att upplysa dessa om hur processen framskridit i viktiga skeden i förfarandet. Avstämningsmöten kommer endast att erbjudas de parter som är föremål för utredning och inte den klagande (utom i de fall där kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 och har för avsikt att underrätta den klagande om att den kommer att avslå klagomålet genom en formell skrivelse enligt artikel 7.1 i genomförandeförordningen) eller till tredje part. Om flera parter är föremål för utredning erbjuds varje part separat avstämningsmöten. I kartellförfaranden erbjuds avstämningsmöten i enlighet med punkt 65.

62.

Avstämningsmöten hålls i regel i kommissionens lokaler, men vid behov kan de också hållas per telefon eller videokonferens. Någon ur den högsta ledningen (direktör eller vice generaldirektör) för GD Konkurrens fungerar som ordförande under mötet. I ärenden som involverar flera parter kan dock den ansvarige enhetschefen fungera som ordförande för mötet.

63.

GD Konkurrens kommer att erbjuda avstämningsmöten i alla viktiga skeden av ärendets handläggning. Dessa motsvarar i princip (dock i regel inte i samband med kartellförfaranden) följande händelser:

64.

När ett meddelande om invändningar utfärdas kommer parterna också att erbjudas ett avstämningsmöte efter sitt svar på meddelandet om invändningar eller efter det muntliga hörandet, om ett sådant anordnas: Vid detta möte underrättas parterna i regel om kommissionens preliminära uppfattning om hur den avser att gå vidare i ärendet.

65.

I samband med kartellförfaranden kommer ett avstämningsmöte att erbjudas efter det muntliga hörandet. Vidare kommer två särskilda avstämningsmöten att erbjudas i samband med förfaranden som leder till beslut om åtaganden (se avsnitt 4 nedan) och till klagande om kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 och har för avsikt att underrätta den klagande om att den kommer att avslå klagomålet genom en formell skrivelse enligt artikel 7.1 i genomförandeförordningen (se avsnitt 5 nedan).

66.

Avstämningsmöten föregriper inte på något sätt eventuella diskussioner mellan parter, klagande eller tredje part och GD Konkurrens om sakfrågor eller tidsplaner vid andra tillfällen under förfarandet.

67.

Utöver bilaterala möten mellan GD Konkurrens och varje enskild part, som t.ex. avstämningsmöten, kan kommissionen undantagsvis besluta att bjuda in parterna i förfarandet, och eventuellt också den klagande och/eller tredje part, till ett s.k. trepartsmöte. Ett sådant möte anordnas om GD Konkurrens anser att det är av intresse för utredningen att höra synpunkter på eller kontrollera riktigheten av faktiska omständigheter för alla parter under ett och samma möte. Ett sådant möte skulle kunna vara till nytta för utredningen, t.ex. om två eller flera motstridiga synpunkter lagts fram beträffande viktiga uppgifter eller viktig bevisning.

68.

Ett trepartsmöte äger i regel rum på kommissionens initiativ och på frivillig basis. Vanligen fungerar någon ur den högsta ledningen för GD Konkurrens (direktör eller biträdande generaldirektör) som ordförande för trepartsmötena. Ett trepartsmöte ersätter inte det formella muntliga hörandet.

69.

Om trepartsmöten anordnas ska detta ske så tidigt som möjligt under utredningsfasen (efter inledandet av förfarandet och innan något meddelande om invändningar har utfärdats) för att hjälpa kommissionen att nå en slutsats om väsentliga frågor innan den beslutar huruvida den ska utfärda ett meddelande om invändningar. Det är dock inte uteslutet att sådana möten hålls efter utfärdande av meddelandet om invändningar när så är lämpligt. Trepartsmöten bör förberedas på grundval av en dagordning som fastställts av GD Konkurrens efter samråd med alla parter som samtyckt till att delta i mötet. Förberedelserna inför mötet kan omfatta ett ömsesidigt utbyte av icke-konfidentiella inlagor mellan de närvarande parterna i tillräckligt god tid före mötet.

70.

Om parterna begär det är det normal praxis att erbjuda högre tjänstemän som företräder parterna i förfarandet och den klagande tillfälle att diskutera ärendet antingen med generaldirektören för konkurrens, biträdande generaldirektören för antitrust eller, när så är lämpligt, med den kommissionsledamot som ansvarar för konkurrensfrågor. De högre tjänstemännen får åtföljas av sina juridiska och/eller ekonomiska rådgivare.

71.

I en anda som främjar ett öppet utbyte av synpunkter kommer kommissionen, i ärenden som baseras på formella klagomål, att på ett tidigt stadium ge parterna i förfarandet (om det inte anses sannolikt att det påverkar utredningen) och senast strax efter inledandet av förfarandet möjlighet att kommentera en icke-konfidentiell version av klagomålet (51). Detta behöver dock inte vara fallet om klagomålet avvisas på ett tidigt stadium utan ytterligare fördjupad undersökning (t.ex. på grundval av ”otillräckliga skäl att vidta åtgärder”, dvs. att det inte i tillräcklig utsträckning ligger i Europeiska unionens intresse).

72.

Tillgång till klagomålet på ett tidigt stadium kan ge parterna möjlighet att lämna värdefulla uppgifter i ett tidigt skede av förfarandet och underlätta bedömningen av ärendet.

73.

I samma anda har kommissionen som mål att strax efter inledandet av förfarandet ge parterna i förfarandet möjlighet att gå igenom icke-konfidentiella versioner av andra ”viktiga inlagor” som redan översänts till kommissionen. Detta skulle omfatta viktiga inlagor från den klagande eller berörda tredje parter, men inte t.ex. svar på begäran om upplysningar. Efter detta tidiga stadium kommer andra sådana inlagor endast att lämnas ut till parterna om detta är av intresse för utredningen och inte otillbörligt skulle riskera att försena utredningsfasen. Kommissionen kommer att respektera motiverade ansökningar från den klagande eller berörda tredje parter om att deras inlagor ska förbli konfidentiella till dess att meddelandet om invändningar har utfärdats, om de har genuina farhågor t.ex. när det gäller hämndåtgärder och skydd av affärshemligheter.

74.

Möjligheten till genomgång av viktiga inlagor kommer inte att erbjudas inom ramen för kartellförfaranden (se punkt 4 ovan).

75.

När kommissionen väl skapat sig en preliminär uppfattning om de viktigaste frågeställningarna i ett ärende finns det olika sätt att gå vidare med förfarandet:

76.

När kommissionen avslutar ett ärende med avseende på en eller flera parter i flerpartsförfaranden på ett tidigt stadium efter det att förfarandet formellt har inletts delger den normalt sett inte bara dessa parter beslutet, utan tillkännager också avslutandet av ärendet på sin webbplats och/eller utfärdar ett pressmeddelande i de fall där inledandet av förfarandet har offentliggjorts. Detsamma gäller i fall där förfarandet inte har inletts formellt men kommissionen redan har offentliggjort sin utredning (t.ex. genom att ha bekräftat att inspektioner har ägt rum).

77.

Ett viktigt steg i förfarandet som kan leda till ett förbudsbeslut är antagandet av ett meddelande om invändningar. Antagandet av ett meddelande om invändningar föregriper dock inte resultatet av utredningen. Det kan mycket väl leda till att ärendet avslutas utan att något beslut om förbud eller åtaganden antas.

78.

Parternas rätt att få bli hörda innan ett slutgiltigt beslut fattas som påverkar deras intressen negativt är en grundläggande princip i EU:s lagstiftning. Kommissionen är fast besluten att se till att rätten till försvar faktiskt respekteras i dess förfaranden (52).

79.

Förhörsombuden har till uppgift att trygga ett effektivt utövande av processuella rättigheter, i synnerhet rätten att få bli hörd, i konkurrensförfaranden (53). Förhörsombuden utför sina uppgifter fullständigt oberoende i förhållande till GD Konkurrens, och tvister som uppstår mellan det senare och en part i förfarandet kan hänskjutas till behörigt förhörsombud för avgörande.

80.

Förhörsombudet är direkt involverat genom hela förfarandet i antitrustärenden, särskilt när det gäller att anordna och genomföra det muntliga hörandet, om ett sådant ska hållas. Efter det muntliga hörandet, och med beaktande av parternas skriftliga svar på meddelandet om invändningar, rapporterar förhörsombudet till kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens om hörandets förlopp och om de slutsatser som kan dras av det. Vidare ska förhörsombudet, innan ett slutligt beslut fattas av kommissionärskollegiet, underrätta kommittén om huruvida rätten att utöva processuella rättigheter faktiskt respekterats genom hela det administrativa förfarandet. Slutrapporten skickas till parterna i förfarandet tillsammans med kommissionens slutgiltiga beslut och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

81.

Innan kommissionen fattar ett beslut som påverkar en mottagares intressen negativt, i synnerhet ett beslut där den konstaterar en överträdelse av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget och ålägger de berörda företagen att upphöra med överträdelsen (artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003) och/eller ålägger dem att betala böter (artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003) kommer kommissionen att ge de parter som är föremål för förfarandet möjlighet att bli hörda om de frågor där den haft invändningar (54). Kommissionen gör detta genom att anta ett meddelande om invändningar, som delges var och en av parterna i förfarandet.

82.

I meddelandet om invändningar anger kommissionen sin preliminära ståndpunkt rörande den påstådda överträdelsen av artikel 101 och/eller 102 i EUF-fördraget, efter en fördjupad undersökning. Syftet är att informera de berörda parterna om de invändningar som riktas mot dem för att de ska kunna utöva sin rätt till försvar skriftligen eller muntligen (under hörandet). Det är således en viktig rättssäkerhetsgaranti som säkerställer att rätten att få bli hörd iakttas. De berörda parterna kommer att få all den information de behöver för att kunna försvara sig effektivt och att yttra sig om de anklagelser som riktas mot dem.

83.

Om kommissionen har för avsikt att ålägga parterna korrigerande åtgärder i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1/2003, anger den i meddelandet om invändningar de korrigerande åtgärder som kan behövas för att den misstänkta överträdelsen ska fås att upphöra. Informationen ska vara tillräckligt detaljerad för att parterna ska kunna försvara sig i fråga om de planerade åtgärdernas nödvändighet och proportionalitet. Om strukturella åtgärder planeras i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1/2003 anger kommissionen i meddelandet om invändningar varför det inte finns någon lika effektiv beteendemässig åtgärd eller varför den anser att en lika effektiv beteendemässig åtgärd skulle vara mer betungande för det berörda företaget än den strukturella åtgärden.

84.

Meddelandet om invändningar anger tydligt om kommissionen har för avsikt att ålägga företagen böter, för det fall att invändningarna vidmakthålls (artikel 23 i förordning (EG) nr 1/2003). I sådana fall hänvisas det i meddelandet om invändningar till de relevanta principer som fastställs i riktlinjerna för beräkning av böter (55). I meddelandet om invändningar anger kommissionen de faktiska och rättsliga omständigheter som kan leda till böter, t.ex. hur länge överträdelsen pågått och hur allvarlig den är samt om överträdelsen begicks uppsåtligen eller av vårdslöshet. I meddelandet om invändningar nämns också tillräckligt exakt att vissa sakförhållanden kan ge upphov till försvårande omständigheter och, i mån av möjlighet, till förmildrande omständigheter.

85.

Även om kommissionen inte har någon juridisk skyldighet i detta avseende strävar den för transparensens skull efter att i meddelandet om invändningar (med hjälp av tillgänglig information) ta med ytterligare omständigheter som är relevanta för eventuell senare beräkning av böter, inklusive de relevanta försäljningssiffror som ska beaktas och de år som ska beaktas när det gäller värdet på sådan försäljning. Sådan information kan också ges till parterna efter meddelandet om invändningar. I bägge fallen kommer parterna att ges möjlighet att inkomma med synpunkter.

86.

Skulle kommissionen ha för avsikt att i sitt slutliga beslut avvika från faktiska eller rättsliga omständigheter som anges i meddelandet om invändningar till nackdel för en eller flera parter, eller skulle ha för avsikt att ta hänsyn till ytterligare fällande bevisning, kommer den berörda parten eller de berörda parterna alltid att ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter på lämpligt sätt.

87.

I meddelandet om invändningar kommer kommissionen också att informera parterna om att den i undantagsfall på begäran kan ta hänsyn till företagets oförmåga att betala och reducera eller upphäva de böter som annars skulle åläggas det, om böterna oåterkalleligen skulle äventyra företagets ekonomiska lönsamhet enligt punkt 35 i riktlinjerna för beräkning av böter (56).

88.

De företag som gör en sådan begäran bör vara beredda på att tillhandahålla detaljerad och uppdaterad finansiell information till stöd för sin begäran. Vanligen står GD Konkurrens i kontakt med parterna i syfte att samla in ytterligare information och/eller förtydliga den information som erhållits, vilket ger parterna möjlighet att förelägga kommissionen ytterligare relevant information. När kommissionen bedömer ett företags påstående att det inte kan betala beaktar den särskilt årsredovisningarna för de senaste åren och prognoserna för innevarande och kommande år, på nyckeltal som mäter finansiell styrka, lönsamhet, solvens och likviditet, och på företagets förbindelser med externa finansiella partner och med aktieägare. Kommissionen granskar också den särskilda sociala och ekonomiska situationen för varje företag och bedömer huruvida böterna sannolikt skulle leda till att företagets tillgångar förlorade kännbart i värde (57).

89.

Den ekonomiska situationen bedöms för alla företag som har åberopat oförmåga att betala inför antagandet av beslutet och på grundval av uppdaterad information, oberoende av när begäran lämnades in.

90.

Parterna får också lägga fram sina argument i fråga om de faktorer som kan vara av betydelse för eventuella böter vid det muntliga hörandet (58).

91.

För att förbättra insynen i förfarandet kommer kommissionen att, som en allmän regel, offentliggöra ett pressmeddelande om huvudpunkterna i meddelandet om invändningar kort efter att mottagarna fått det. I pressmeddelandet ska uttryckligen anges att meddelandet om invändningar inte föregriper resultatet av förfarandet, sedan parterna har blivit hörda.

92.

Mottagarna av meddelandet om invändningar ges tillgång till kommissionens ärendeakt i enlighet med artikel 27.2 i förordning (EG) nr 1/2003 och artiklarna 15 och 16 i genomförandeförordningen för att de i praktiken ska kunna framföra sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser i meddelandet om invändningar.

93.

De praktiska detaljerna kring tillgången till ärendeakten samt närmare uppgifter om vilken typ av handlingar som kommer att vara tillgängliga samt konfidentialitetsproblem omfattas av ett separat tillkännagivande (59). Att bevilja tillgång till kommissionens ärendeakt är främst en angelägenhet för GD Konkurrens. Förhörsombuden avgör tvister mellan parter, uppgiftslämnare och GD Konkurrens om tillgången till information som finns i kommissionens akt i enlighet med tillkännagivandet om tillgång till handlingarna i ett ärende, de tillämpliga förordningarna samt de principer som fastställs i relevant rättspraxis. Slutligen finns det särskilda regler om tillgången till företagsredogörelser i kartellärenden och förlikningsförfaranden (60).

94.

Faktisk tillgång till en ärendeakt är i stor utsträckning beroende av att parterna och andra företag som tillhandahållit information som ingår i akten samarbetar. Såsom noteras i punkt 41 ska de som lämnar upplysningar i enlighet med artikel 16.3 i genomförandeförordningen underbygga sina krav på konfidentiell behandling och tillhandahålla en icke-konfidentiell version av informationen. En sådan icke-konfidentiell version ska tillhandahållas i samma format som den konfidentiella informationen, och strukna stycken ska ersättas med sammanfattningar. Om inget annat avtalats ska en icke-konfidentiell version tillhandahållas samtidigt med den ursprungliga inlagan. Om ingen icke-konfidentiell version ges in kan man utgå ifrån att dokumenten inte innehåller konfidentiella uppgifter (61).

95.

Utöver de möjligheter som finns i tillkännagivandet om tillgång till handlingar kan ytterligare två förfaranden användas för att en icke-konfidentiell version inte ska behöva utarbetas: ett förhandlat utlämnande till en begränsad krets av personer samt ”datarumsförfarandet”.

96.

För det första kan GD Konkurrens i vissa ärenden (särskilt om akten är mycket omfattande) godta att parterna frivilligt kommer överens om att tillämpa ett förfarande med framförhandlat utlämnande av information. Enligt detta förfarande kommer den part som har rätt till tillgång till handlingar i ärendet bilateralt överens med de uppgiftslämnare som begärt konfidentiell behandling att den ska få alla eller en del av de uppgifter som dessa har lämnat till kommissionen, inbegripet konfidentiell information. Den part som ges tillgång till akten ska begränsa tillgången till informationen till en begränsad krets av personer (som parterna avgränsar från fall till fall, om så krävs, under överinseende av GD Konkurrens). I den mån en sådan framförhandlad tillgång till akten innebär att det begränsar en parts rätt att få tillgång till utredningen, måste den parten avstå från sin rätt till ärendeakten gentemot kommissionen. Normalt skulle parten i fråga få den information som omfattas av framförhandlat utlämnande direkt från den som lämnat informationen. Om den information som är föremål för ett sådant avtal skulle undantagsvis skulle lämnas till den begränsad kretsen av personer av kommissionen, måste de som lämnat informationen avstå från sin rätt till konfidentiell behandling gentemot kommissionen.

97.

För det andra kan GD Konkurrens tillämpa det s.k. datarumsförfarandet. Detta förfarande används normalt för utlämnande av kvantitativa data som är relevanta för en ekonometrisk analys. I detta förfarande samlas en del av akten, inklusive konfidentiella uppgifter, i ett rum i kommissionens lokaler (”datarummet”). Tillgång till datarummet beviljas en snäv krets av personer, nämligen det externa juridiska ombudet och/eller partens ekonomiska rådgivare (gemensamt kallade ”rådgivarna”), under överinseende av en tjänsteman från kommissionen. Rådgivarna får använda de uppgifter som finns i datarummet för att försvara sin klient men de får inte avslöja konfidentiell information för sin klient. Datarummet är utrustat med flera pc-arbetsstationer och nödvändig programvara (och vid behov nödvändiga dataset och en logg över de regressioner som används till stöd för kommissionens ärende). Det finns ingen nätanslutning och ingen extern kommunikation är tillåten. Rådgivarna får uppehålla sig i datarummet under normal arbetstid och om det är motiverat kan tillträde beviljas för flera dagar. Rådgivarna är strängt förbjudna att ta kopior, göra anteckningar eller skriva ned sammanfattningar av dokumenten och det enda de får ta med sig från datarummet är en slutrapport, som ska kontrolleras av den arbetsgrupp som behandlar ärendet för att säkerställa att rapporten inte innehåller några konfidentiella uppgifter. Varje rådgivare ska underteckna ett avtal om tystnadsplikt och underrättas om villkoren för särskilt tillträde innan han eller hon går in i datarummet. I den mån tillämpningen av ett sådant ”datarumsförfarande” begränsar en parts rätt att få fullständig tillgång till utredningen gäller de procedurgarantier som föreskrivs i artikel 8 i beslutet om förhörsombudets kompetensområde.

98.

Förhörsombudet får i enlighet med artikel 8.4 i beslutet om förhörsombudets kompetensområde besluta att datarumsförfarandet ska tillämpas i de fåtal fall då tillgången till viss konfidentiell information är en nödvändig förutsättning för en parts rätt att försvara sig och om förhörsombudet anser att konflikten mellan respekten för konfidentiell behandling och rätten till försvar på det hela taget löses bäst på detta sätt. Förhörsombudet kommer inte att fatta sådana beslut om han eller hon anser att datarummet är olämpligt och att tillgång till informationen bör ges i en annan form (t.ex. i form av icke-konfidentiella versioner).

99.

Enligt artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1/2003 ska kommissionen bereda mottagarna av ett meddelande om invändningar tillfälle att yttra sig om de förhållanden som kommissionen har invändningar mot. Det skriftliga svaret ger parterna i förfarandet möjlighet att lägga fram sina synpunkter på kommissionens invändningar.

100.

När tidsfristen för att besvara meddelandet om invändningar fastställs tas det hänsyn till hur lång tid det tar att utarbeta inlagan och hur brådskande ärendet är (62). Mottagarna av meddelandet om invändningar har rätt till en frist på minst fyra veckor för att svara skriftligen (63). En längre period (i regel två månader, även om den kan vara kortare eller längre beroende på omständigheterna i ärendet) beviljas av GD Konkurrens med beaktande av bl. a.

101.

En mottagare av ett meddelande om invändningar får inom den ursprungliga tidsfristen begära en förlängning av svarsfristen genom en motiverad begäran till GD Konkurrens minst tio arbetsdagar innan den ursprungliga tidsfristen löper ut. Om en sådan begäran inte tillmötesgås eller om mottagaren av meddelandet om invändningar är missnöjd med hur lång förlängning som beviljats, kan mottagaren hänskjuta ärendet till förhörsombudet för granskning före utgången av den ursprungliga tidsfristen.

102.

Tidsfristen börja löpa från den dag då tillgång till centrala dokument i ärendeakten har beviljats (64). Framför allt gäller att tidsfrister i regel inte börja löpa förrän mottagaren av meddelandet om invändningar har erbjudits tillgång till handlingar som endast är tillgängliga i kommissionens lokaler, t.ex. företagsredogörelser. Att tillgång till hela ärendeakten inte beviljats får inte automatiskt till följd att en tidsfrist inte har börjat löpa (65).

103.

Om rätten till försvar så kräver (66) eller om det enligt kommissionen kan bidra till att ytterligare klargöra faktiska och rättsliga omständigheter som är relevanta för fallet, kan kommissionen ge parterna en kopia av den icke-konfidentiella versionen (eller vissa av den) av andra parters skriftliga svar på meddelandet om invändningar. Normalt sett ska detta göras före det muntliga hörandet för att parterna ska kunna lämna synpunkter på dem vid det muntliga hörandet. Kommissionen kan i lämpliga fall besluta att göra detta också med avseende på klagande och tredje parter som tillåtits delta i förfarandet. Om tillgång till andra parters svar beviljas eftersom rätten till försvar så kräver har parterna också rätt att få tillräckligt med extra tid för att kommentera dessa svar.

104.

Klagande är nära knutna till förfarandet. Enligt artikel 6.1 i genomförandeförordningen har klagande rätt att erhålla en icke-konfidentiell version av meddelandet om invändningar, och kommissionen ska fastställa en tidsfrist inom vilken den klagande får framföra synpunkter skriftligen. En begäran om förlängning av denna tidsfrist får göras genom en motiverad begäran om detta till kommissionen i god tid före utgången av den ursprungliga tidsfristen. Om en sådan begäran inte beviljas eller om GD Konkurrens och den klagande är oense om en begärd förlängning, kan den klagande hänskjuta ärendet till förhörsombudet genom en motiverad begäran (67).

105.

På begäran ska kommissionen också höra andra fysiska eller juridiska personer som kan påvisa ett tillräckligt intresse i saken i resultatet av förfarandet i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordningen. Förhörsombudet fattar beslut om huruvida sådana tredje parter ska tillåtas delta i förfarandet. Personer som tillåtits delta ska underrättas skriftligen om förfarandets art och föremål, och kommissionen ska fastställa en tidsfrist inom vilken de får framföra synpunkter skriftligen. En begäran om förlängning av denna tidsfrist får göras genom en motiverad begäran till GD Konkurrens i god tid innan den ursprungliga tidsfristen löper ut. Om en sådan begäran inte tillmötesgås eller om GD Konkurrens och den tredje part som tillåtits delta i förfarandet är oeniga om en begärd förlängning, kan denna tredje part hänskjuta ärendet till förhörsombudet genom en motiverad begäran (68).

106.

Varje part till vilken ett meddelande om invändningar har riktats har rätt till ett muntligt hörande. De kan begära ett muntligt hörande inom tidsfristen för det skriftliga svaret på meddelandet om invändningar.

107.

Det muntliga hörandet ger parterna möjlighet att muntligen utveckla de argument de har lagt fram skriftligen och att vid behov komplettera den skriftliga bevisningen eller informera kommissionen om andra frågor som kan vara relevanta. Det muntliga hörandet ger också parterna möjlighet att lägga fram sina argument avseende de frågor som kan vara av betydelse vid eventuella böter. Det faktum att hörandet inte är offentligt garanterar att alla deltagare kan uttrycka sig fritt. Alla uppgifter som lagts fram i samband med hörandet ska endast användas i rättsliga eller administrativa förfaranden som avser tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget och får inte lämnas ut eller användas för andra syften av någon som deltar i ett hörande. Denna begränsning gäller även för registrering av det muntliga hörandet samt eventuella visuella presentationsformer. Skulle information som läggs fram under det muntliga hörandet användas i annat syfte än för rättsliga och/eller administrativa förfaranden som avser tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget med biträde av ett externt rättsligt ombud, får kommissionen när som helst rapportera det inträffade till detta rättsliga ombuds branschorganisation för att denna ska vidta disciplinära åtgärder.

108.

Med tanke på vikten av det muntliga hörandet är det praxis inom GD Konkurrens att se till att den högsta ledningen för generaldirektoratet (direktör eller biträdande generaldirektör) hela tiden är företrädd under hörandet tillsammans med den grupp av tjänstemän vid kommissionen som ansvarar för utredningen. Förhörsombudet inbjuder också medlemsstaternas konkurrensmyndigheter, chefsekonomens stab och kommissionens berörda avdelningar (69) (bl.a. rättstjänsten) att delta i hörandet.

109.

Om det, efter det att meddelandet om invändningar har utfärdats, framkommer ny bevisning som kommissionen avser att utgå ifrån eller om kommissionen har för avsikt att ändra sin rättsliga bedömning till nackdel för de berörda företagen, ska dessa beredas tillfälle att lägga fram sina synpunkter på de nya aspekterna.

110.

Om ytterligare invändningar utfärdas eller om den överträdelse ett företag anklagas för modifieras (70), ska kommissionen underrätta parterna om detta i ett kompletterande meddelande om invändningar. Innan så sker erbjuds parterna i regel möjlighet att delta i ett avstämningsmöte. Reglerna om fastställande av tidsfristen för att svara på meddelandet om invändningar gäller (se ovan), även om en kortare tidsfrist i regel fastställs i det här sammanhanget.

111.

Om de invändningar som redan gjorts mot företagen i meddelandet om invändningar endast bekräftas av ny bevisning som kommissionen har för avsikt att utgå ifrån, görs de berörda parterna uppmärksamma på detta genom en enkel skrivelse (faktaskrivelse) (71). Faktaskrivelsen ger företagen tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på den nya bevisningen inom en fastställd tidsfrist. En begäran om förlängning av denna tidsfrist kan göras genom en motiverad begäran till kommissionen. Om GD Konkurrens och mottagaren är oense om en begärd förlängning, kan mottagaren hänskjuta ärendet till förhörsombudet genom en motiverad begäran.

112.

De processuella rättigheter som utlöses när meddelandet om invändningar skickas ut gäller i tillämpliga delar om ett kompletterande meddelande om invändningar har utfärdats, inbegripet parternas rätt att begära ett muntligt hörande. Tillgång till all bevisning som samlats in mellan det ursprungliga meddelandet om invändningar och det kompletterande meddelandet om invändningar kommer också att ges. Om en faktaskrivelse utfärdas ges i regel tillgång till bevisning som samlats in efter meddelandet om invändningar fram till dagen för nämnda faktaskrivelse. I fall där kommissionen enbart avser att stödja sig på särskild bevisning som rör en eller ett begränsat antal parter och/eller enstaka frågor (i synnerhet frågor som gäller fastställande av bötesbelopp eller moderbolagets ansvar), ges endast de direkt berörda parterna tillgång till bevisning, och då till sådan bevisning som hänger samman med de frågor som berörs.

113.

Om invändningarna är motiverade med beaktande av parternas svar som lämnats in skriftligen och/eller vid det muntliga hörandet och på grundval av en noggrann bedömning av all information som erhållits fram till detta stadium, strävar kommissionen efter att anta ett beslut där den konstaterar att en överträdelse av de relevanta konkurrensreglerna har ägt rum. Kommissionen kan också besluta att dra tillbaka vissa invändningar och att inskränka sig till ett beslut där det konstateras att en överträdelse gäller för den resterande delen.

114.

Om invändningarna emellertid inte kan underbyggas i detta skede kommer kommissionen att avsluta ärendet. I ett sådant fall vore också de informationsåtgärder som beskrivs ovan i punkt 76 tillämpliga.

115.

Artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 ger företag möjlighet att erbjuda åtaganden som är avsedda att lösa de konkurrensproblem som kommissionen konstaterat. Om kommissionen godtar dessa åtaganden kan den anta ett beslut som gör dem bindande för parterna i förfarandet. Det står kommissionen fritt att godta åtaganden eller inte. Med hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen måste kommissionen kontrollera att åtagandena löser konkurrensproblemen och att de erbjudna åtagandena inte uppenbart går utöver vad som är nödvändigt för att lösa dessa problem. När kommissionen gör sin bedömning tar den hänsyn till tredje parters intressen. Den har dock ingen skyldighet att jämföra sådana frivilliga åtaganden med åtgärder som den skulle kunna ålägga enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003 och att betrakta som oproportionerliga alla åtaganden som går utöver sådana åtgärder (72).

116.

Beslut om åtaganden är inte lämpliga i ärenden där kommissionen anser att överträdelsens art kräver böter (73). Kommissionen behöver därför inte tillämpa förfarandet enligt artikel 9 på hemliga karteller som omfattas av tillkännagivandet om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden.

117.

Den största skillnaden mellan ett förbudsbeslut enligt artikel 7 och ett beslut om åtaganden enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 är att det förra innehåller ett konstaterande av en överträdelse medan det senare gör åtagandena bindande utan att någon slutsats dras om huruvida en överträdelse rådde eller fortfarande råder. I ett beslut om åtaganden konstaterar kommissionen att det inte längre finns några skäl för den att ingripa. Dessutom erbjuder företag åtaganden frivilligt. Omvänt gäller att kommissionen med ett beslut enligt artikel 7 kan ålägga företag korrigerande åtgärder som är nödvändiga för att få överträdelsen att upphöra (och/eller ålägga dem att betala böter).

118.

Företag kan när som helst kontakta GD Konkurrens för att sondera om kommissionen är beredd att handlägga ärendet i syfte att komma fram till ett beslut om åtaganden. Kommissionen uppmanar företag att i ett så tidigt skede som möjligt uppge om de är intresserade av att diskutera åtaganden.

119.

Ett avstämningsmöte kommer att erbjudas parterna i detta skede. GD Konkurrens meddelar företaget inom vilken tidsram diskussionerna om potentiella åtaganden bör vara avslutade och redogör för de konkurrensproblem som preliminärt identifierats i samband med utredningen.

120.

För att undvika förseningar på grund av översättning kan det mötet och de följande stegen i förfarandet genomföras på överenskommet språk på grundval av att parterna på vederbörligt sätt avstått från sina språkrättigheter och accepterar att ta emot och lämna in handlingar på ett annat språk än det officiella språket i den medlemsstat där de befinner sig (se avsnitt 2.4).

121.

När kommissionen väl övertygats om företagens uppriktiga vilja att föreslå åtaganden som effektivt undanröjer betänkligheterna beträffande konkurrensen kommer en preliminär bedömning att utfärdas. I enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 sammanfattar den preliminära bedömningen de viktigaste sakförhållandena i ärendet och identifierar de konkurrensproblem som skulle motivera ett beslut som kräver att överträdelsen ska upphöra. Innan den preliminära bedömningen utfärdas kommer parterna också att erbjudas att delta i ett avstämningsmöte.

122.

Den preliminära bedömningen tjänar som underlag för parterna att utarbeta lämpliga åtaganden för att lösa de konkurrensproblem som kommissionen har påpekat, eller för att bättre avgränsa de ovan behandlade åtagandena.

123.

Även om ett meddelande om invändningar redan har skickats till parterna kan åtaganden dock fortfarande accepteras om så är lämpligt. När så är fallet uppfyller ett meddelande om invändningar kraven på en preliminär bedömning, eftersom det innehåller en sammanfattning av de viktigaste sakförhållandena och en bedömning av de konkurrensproblem som har konstaterats.

124.

Parter i förfarandet som erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning kan vända sig till förhörsombudet när som helst medan förfarandet enligt artikel 9 pågår med avseende på det faktiska utövandet av deras processuella rättigheter (74).

125.

Kommissionen eller berörda företag får när som helst under åtagandeförfarandet besluta att avbryta sina diskussioner. Kommissionen kan därefter normalt fortsätta med det formella förfarandet i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003 (75).

126.

Efter att parterna tagit emot den preliminära bedömningen har parterna normalt en månad på sig att formellt lämna in sina åtaganden. Om parterna har mottagit ett meddelande om invändningar och därefter beslutar att lämna in åtaganden förlängs i regel inte tidsfristen för att besvara meddelandet om invändningar. Inlämnande av åtaganden innebär inte nödvändigtvis att parterna instämmer med kommissionens preliminära bedömning.

127.

Parterna kan erbjuda åtaganden av beteendemässig eller strukturell art som på ett tillfredsställande sätt avhjälper de konstaterade konkurrensproblemen. Åtaganden som inte på ett adekvat sätt avhjälper dessa problem kommer inte att godtas av kommissionen.

128.

Åtaganden ska vara entydiga och direkt tillämpliga (76). Vid behov kan en förvaltare utses för att bistå kommissionen vid genomförandet av åtagandena (övervakande förvaltare och/eller avyttringsförvaltare). Vidare, när åtaganden inte kan genomföras utan medgivande från tredje part (t.ex. när en tredje part som inte vore en lämplig köpare enligt åtagandena har förköpsrätt) ska företaget lägga fram bevis för att denne tredje part gett sitt samtycke.

129.

I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 måste kommissionen genomföra ett marknadstest av åtagandena innan de görs bindande genom beslut. Kommissionen kommer endast att genomföra ett marknadstest om den anser att de åtaganden som parterna erbjudit vid första påseendet löser de konkurrensproblem som konstaterats. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra ett tillkännagivande (tillkännagivande av marknadstest) som innehåller en kort sammanfattning av ärendet och huvuddragen i åtagandena, med hänsyn tagen till de krav som tystnadsplikten ställer (77). På GD Konkurrens webbplats offentliggörs också den fullständiga texten till åtagandena (78) på det giltiga språket (79). För att förbättra insynen i förfarandet kommer kommissionen också att publicera ett pressmeddelande med huvudpunkterna i ärendet och de föreslagna åtagandena. Om ärendet grundar sig på ett klagomål kommer kommissionen i det skedet också att underrätta den klagande om marknadstestet och uppmana denne att inkomma med synpunkter. På samma sätt kommer tredje part som tillåtits delta i förfarandet att underrättas och inbjudas att lämna synpunkter. Kommissionen kan besluta att anordna trepartsmöten med parterna och den klagande och/eller tredje part som tillåtits delta i förfarandet.

130.

Berörda tredje parter uppmanas att inkomma med synpunkter inom en given tidsfrist, som inte får understiga en månad i enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003.

131.

Kommissionen kan skicka ut dokumentet om marknadstestet till andra parter som eventuellt berörs av resultatet av ärendet (t.ex. konsumentorganisationer).

132.

Efter att ha mottagit svaren på marknadstestet anordnas ett avstämningsmöte med parterna. Kommissionen kommer att underrätta parterna muntligen eller skriftligen om innehållet i svaren.

133.

Om kommissionen, på grundval av resultaten av marknadstestet (och annan tillgänglig information), anser att de identifierade konkurrensproblemen inte har åtgärdats eller att ändringar i åtagandenas lydelse är nödvändiga för att de verkligen ska fungera, kommer detta att delges de företag som erbjudit åtagandena. Om de senare är villiga att ta itu med de problem som kommissionen fastställt bör de lägga fram en ändrad version av åtagandena. Om den ändrade versionen av åtagandena ändrar själva arten eller omfattningen av åtagandena ska ett nytt marknadstest genomföras. Om företagen är ovilliga att lägga fram en ändrad version av åtagandena, kan kommissionen återgå till förfarandet enligt artikel 7, om kommissionens bedömning av resultatet av marknadstestet kräver detta.

134.

Formella klagomål är ett viktigt verktyg i genomförandet av konkurrensreglerna och granskas därför noggrant av kommissionen. Efter en lämplig bedömning av de faktiska och rättsliga omständigheterna i det enskilda ärendet kan kommissionen avvisa ett klagomål av de skäl och enligt det förfarande som anges nedan (80).

135.

Avvisandet av klagomål kan baseras på ”otillräckliga skäl för att agera” (dvs. att det inte i tillräcklig utsträckning ligger i Europeiska unionens intresse), bristande befogenheter eller avsaknad av bevis för att kunna fastställa att det är fråga om en överträdelse.

136.

Avslag som baseras på ”otillräckliga skäl för att agera (81)” avser i synnerhet klagomål där det, med tanke på den ringa sannolikheten för att de påstådda överträdelserna ska kunna bevisas och de betydande utredningsresurser som kommissionen skulle behöva sätta in för att bekräfta överträdelsernas existens, vore oproportionerligt att anslå de nödvändiga resurserna för att utreda ärendet vidare med tanke på att det förväntas ha en begränsad inverkan på den inre marknadens funktion och/eller med tanke på den klagandes möjligheter att vända sig till andra instanser (82).

137.

Kommissionen får också avvisa klagomål på grund av bristande underlag (om den klagande inte lägger fram ens ett minimum av prima facie-bevisning som är nödvändig för att styrka en överträdelse av artikel 101 och/eller 102 i EUF-fördraget) eller av sakskäl (ingen överträdelse föreligger).

138.

Om en nationell konkurrensmyndighet handlägger eller redan har handlagt samma ärende (83) ska kommissionen underrätta den klagande om detta. I en sådan situation kan den klagande dra tillbaka sitt klagomål. Om den klagande står fast vid sitt klagomål får kommissionen avvisa det genom ett beslut enligt artikel 13 i förordning nr (EG) nr 1/2003 och i enlighet med artikel 9 i genomförandeförordningen (84). Om en nationell domstol handlägger eller redan har handlagt samma ärende, kan kommissionen avvisa klagomålet på grundval av ”otillräckliga skäl för att agera (85)”.

139.

Om kommissionen, efter en noggrann granskning av ärendet, drar den preliminära slutsatsen att den inte bör gå vidare med ärendet av något av de skäl som anges ovan, underrättar den först den klagande vid ett möte eller per telefon att den preliminärt anser att ärendet kan komma att avvisas. Efter att ha informerats kan den klagande besluta att dra tillbaka sitt klagomål. I annat fall kommer kommissionen att informera den klagande genom en formell skrivelse enligt artikel 7.1 i genomförandeförordningen om sin preliminära slutsats att det inte finns tillräckliga grunder för att agera och fastställa en tidsfrist för inlämnande av skriftliga synpunkter (86). I detta sammanhang har den klagande rätt att begära att få tillgång till de handlingar som ligger till grund för kommissionens preliminära bedömning (87). Om kommissionen vid sin granskning av klagomålet har inlett ett förfarande enligt artikel 11.6 i förordning (EG) nr 1/2003 kommer den klagande att erbjudas att delta i ett avstämningsmöte innan en sådan formell skrivelse skickas ut. Den tidsfrist som anges i den formella skrivelsen ska omfatta minst fyra veckor (88). Tidsfristen börja löpa från den dag då tillgång beviljades till de viktigaste handlingar som låg till grund för bedömningen. När så är lämpligt och om en motiverad begäran riktas till GD Konkurrens innan den ursprungliga tidsfristen löper ut kan fristen förlängas (89). Om en sådan begäran inte tillmötesgås eller om GD Konkurrens och den klagande är oense om den begärda förlängningen, kan den klagande hänskjuta ärendet till förhörsombudet genom en motiverad begäran (90).

140.

Om den klagande inte reagerar på ovannämnda skrivelse från kommissionen inom utsatt tid ska klagomålet anses ha dragits tillbaka i enlighet med artikel 7.3 i genomförandeförordningen. Den klagande kommer i enlighet med detta att underrättas om att ärendet administrativt har avslutats.

141.

Om den klagandes inlagor som svar på ovannämnda skrivelse från kommissionen inte leder till att kommissionen omvärderar klagomålet kommer den att avvisa klagomålet genom ett formellt beslut enligt artikel 7.2 i genomförandeförordningen. Om den klagandes inlagor föranleder en annorlunda bedömning av klagomålet fortsätter kommissionen med sin utredning.

142.

Information som utväxlas under dessa förfaranden, särskilt i samband med tillgång till ärendeakten och granskning av viktiga inlagor, ska endast användas för rättsliga eller administrativa förfaranden som avser tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget (91).

143.

Under alla stadier i förfarandet kommer kommissionen att respektera verkliga och motiverade ansökningar från klagande eller uppgiftslämnare rörande den konfidentiella karaktären hos deras inlagor eller kontakter med kommissionen samt vid behov deras identitet i syfte att skydda deras legitima intressen (särskilt i fall av eventuella hämndåtgärder) och att undvika att avskräcka dem från att vända sig till kommissionen (92).

144.

Kommissionens tjänstemän och ledamöterna i den rådgivande kommittén är bundna av tystnadsplikt enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 1/2003. De är därför förbjudna att lämna ut uppgifter av det slag som omfattas av denna skyldighet som de har inhämtat eller utväxlat i samband med utredningen och utarbetandet av och överläggningarna i den rådgivande kommittén. När det gäller den rådgivande kommittén får dess ledamöter inte heller röja yttrandet från den rådgivande kommittén innan det offentliggjorts, om ett offentliggörande är aktuellt, eller information om de överläggningar som ledde fram till yttrandet.

145.

Alla beslut enligt artiklarna 7, 9, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1/2003 antas av kommissionen, på förslag av den kommissionsledamot som ansvarar för konkurrensfrågor.

146.

Omedelbart efter det att beslutet har antagits kommer mottagarna av beslutet att underrättas om detta. GD Konkurrens bemödar sig om att skicka en kopia av beslutet till parterna. En bestyrkt kopia av den fullständiga texten till beslutet samt en kopia av förhörsombudets slutrapport kommer därefter att delges mottagarna av beslutet med bud.

147.

Ett pressmeddelande kommer att offentliggöras efter det att beslutet har antagits av kommissionen. I pressmeddelandet beskrivs ärendets omfattning och överträdelsens art. Vidare anges (i förekommande fall) bötesbeloppet för varje berört företag och/eller de korrigerande åtgärder de ålagts eller, i beslut enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003, de åtaganden som gjorts bindande.

148.

Sammanfattningen av beslutet, förhörsombudets slutrapport samt yttrandet från den rådgivande kommittén kommer kort efter antagandet av beslutet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på alla officiella språk (93).

149.

Utöver de krav som anges i artikel 30.1 i förordning (EG) nr 1/2003 kommer GD Konkurrens att sträva efter att så snart som möjligt på sin webbplats offentliggöra en icke-konfidentiell version av beslutet på de giltiga språken samt på ytterligare språk, om sådana versioner finns tillgängliga. En icke-konfidentiell version av beslutet kommer att sändas till den klagande. Mottagarna av beslutet uppmanas i regel att inom två veckor tillhandahålla kommissionen en icke-konfidentiell version av beslutet och att godkänna sammanfattningen. Skulle tvister uppstå om strykningen av affärshemligheter kommer en preliminär version av beslutet, exklusive all information för vilken sekretess har begärts, att läggas ut på webbplatsen för GD Konkurrens på alla officiella språk i väntan på en slutlig version efter att en lösning nåtts om de omtvistade delarna.

150.

För att värna om öppenheten avser kommissionen att på sin webbplats offentliggöra sina beslut om att avvisa klagomål (enligt artikel 7 i genomförandeförordningen) eller ett sammandrag av dem. Om så krävs för att skydda den klagandes legitima intressen kommer denne inte att identifieras i den offentliggjorda versionen av beslutet. Beslut som antas i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003 eller som ändrar åtaganden som har gjorts bindande enligt artikel 9 i den förordningen kommer också att offentliggöras på webbplatsen. Andra typer av beslut kan också offentliggöras i förekommande fall.

151.

Detta tillkännagivande kan komma att ändras till följd av ändringar i den tillämpliga lagstiftningen, viktig utveckling i EU-domstolens rättspraxis eller ytterligare erfarenheter av tillämpningen av konkurrensreglerna. Kommissionen har för avsikt att föra en regelbunden dialog med näringslivet, rättsväsendet och andra berörda parter om de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av detta tillkännagivande, förordning (EG) nr 1/2003, genomförandeförordningen samt relevanta tillkännagivanden och riktlinjer.

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/33

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/35

20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/37