9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6236. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6271. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/2

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6226. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/3

1.

Som statistikproducent stöder ECB förslaget till förordning som är ett viktigt steg på vägen mot bättre europeisk statistik, särskilt nationalräkenskaperna, genom att dessa beaktar den ekonomiska och finansiella utvecklingen samt metodologiska framsteg. Det Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet utgör grunden för den makroekonomiska europeiska statistiken och är därför mycket viktigt för penningpolitiken.

2.

ECB välkomnar också målsättningen att i förslaget till förordning skapa statistiska koncept och definitioner som stämmer överens med bl.a. det internationella nationalräkenskapssystemet (SNA 2008) som antagits av FN:s statistikavdelning, sjätte utgåvan av IMF:s betalningsbalansmanual (BPM6), fjärde utgåvan av OECD:s Benchmark Definition of Foreign Direct Investment samt den europeiska näringsgrensindelningen (NACE Rev.2). Förslaget till förordning har också dragit fördel av ovannämnda instrument vad gäller konsistens och en harmoniserad metod.

3.

Både Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och europeiska statistiksystemet (ESS) ska enligt fördraget utveckla, producera och sprida europeisk statistik, dock arbetar de enligt olika rättsliga förutsättningar som speglar de strukturer som respektive system omfattas av. Förslaget till förordning har betydelse för den statistik som tas fram av dessa båda system. Enligt förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (2) får ECB med hjälp av de nationella centralbankerna insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra ECBS uppgifter. Närmare bestämt omfattar referenspopulationen av uppgiftslämnare fysiska och juridiska personer som har sitt hemvist i en medlemsstat och som hör till sektorn ”finansiella företag” enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (3) samt även fysiska och juridiska personer som har sitt hemvist i en medlemsstat om de innehar s.k. cross-borderpositioner eller har utfört s.k. cross-bordertransaktioner.

4.

Genom nära samarbete och lämplig samordning mellan ECBS och ESS minimeras rapporteringsbördan samtidigt som man säkerställer den nödvändiga överensstämmelse som krävs för att ta fram europeisk statistik. Behovet av nära samarbete framgår också av samförståndsavtalet om ekonomisk och finansiell statistik mellan ECB:s generaldirektorat för statistik (GD statistik) och Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) av den 10 mars 2003 (4).

5.

Mot bakgrund av de nära kontakterna vid framtagandet av det metodologiska ramverket för förslaget till förordning har ECB, på förslag från Eurostat, accepterat att utforma olika avsnitt i bilaga A som har ett nära samband med ECBS statistiska ramverk. ECB har främst bidragit till definitionen av sektorn ”finansiella företag” vad gäller institutionella enheter och undersektorer som del av kapitel 2 och beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder och deras presentation i räkenskaperna (kapitel 5 och delar av kapitlen 6 och 7). Bidrag har också lämnats till kapitel 17 (sociala trygghetsförsäkringar inklusive pensioner) och delar av kapitel 21 (offentliga räkenskaper) samt kapitel 19 (europeiska räkenskaper).

6.

Vad gäller definitionen av sektorn ”finansiella företag” och dess undersektorer (bilaga A i förslaget till förordning, kapitel 2) välkomnar ECB att definitionen av undersektorn monetära finansinstitut följer ECB:s definition i punkt 2.67 i bilaga A. Definitionerna av undersektorer av ”andra finansiella företag” stämmer i stor utsträckning överens med ECB:s rättsakter. För att minimera rapporteringsbördan och samtidigt säkerställa nödvändig överensstämmelse för att ta fram europeisk statistik föreslår ECB att man ytterligare samordnar definitionen av finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner med förordning ECB/2008/30 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (5).

7.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och med beaktande av hur och ECBS statistiska ramverk och ESS samverkar är förslaget till förordning av stor betydelse för ECB:s rapporteringskrav avseende bl.a. monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader, statistik över betalningsbalansen samt utlandsställningen, kvartalsvis statistik över finansräkenskaperna och statistik över den offentliga sektorns finanser. I linje med praxis och behovet av nära samarbete och samordning mellan ECBS och ESS när det gäller att ändra förslaget till förordning genom delegerade befogenheter, bör kommissionen säkerställa att ECB involveras när man tar fram utkast till delegerade akter i enlighet med förslaget till förordning.

8.

Mot bakgrund av att den betydelse som delegerade akter som antagits enligt artikel 290 i fördraget har, gör ECB följande observation vad gäller utövandet av ECB:s rådgivande roll enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget.

Kommissionens utkast till delegerade akter är ”utkast till unionsakter” enligt artikel 127.4 första strecksatsen och artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget (6). Delegerade akter utgör rättsakter från unionen (7). Flertalet språkversioner av artikel 282.5 i fördraget använder ordet ”utkast” till unionsakter som ECB ska höras om (8). Skyldigheten att höra ECB kan därför inte begränsas endast till sådana utkast som är baserade på ett förslag från kommissionen.

I OLAF-domen (9) har domstolen därutöver förtydligat att skyldigheten att höra ECB ”huvudsakligen [har] till syfte att säkerställa att den som upprättar en sådan rättsakt avvaktar med att anta denna till dess det organ hörts som, genom de specifika uppgifter som det har på det aktuella området enligt gemenskapsrätten och med sin stora sakkunskap, särskilt kan bidra till det planerade lagstiftningsförfarandet”.

Mot denna bakgrund bör ECB, för att fullt ut utnyttja fördelarna med sin rådgivande roll, i god tid höras om alla utkast till unionsakter, inklusive delegerade akter, som faller inom ECB:s behörighetsområde. ECB kommer att utöva sin rådgivande roll med beaktande av tidsfristerna för antagandet av sådana akter.

9.

På grund av sina penningpolitiska uppgifter är ECB mest intresserad av europeiska aggregat. ECB fäster betydelse vid kvartalsvisa integrerade räkenskaper för euroområdet efter institutionell sektor. För detta ändamål krävs att man får in tillräckligt omfattande nationella uppgifter i god tid före penningpolitiska beslut.

10.

Mot bakgrund av de nya kraven på statistik för finansiell stabilitet och makrotillsyn, särskilt i samband med inrättandet av en europeisk systemrisknämnd och dess ansvar för makrotillsynen av det finansiella systemet i unionen, har insamlingen av uppgifter för individuella medlemsstater fått ökad betydelse. Det krävs även tidsnära och tillförlitlig statistik över nationalräkenskaperna för enskilda medlemsstater för att stödja målen för Euro plus-pakten och för den europeiska stabilitets-mekanismen.

11.

För penningpolitiken och för den finansiella stabiliteten är tidsnära kvartalsvisa uppgifter av tillräcklig kvalitet av större betydelse än mer detaljerade uppgifter på årsbasis eller med ännu lägre frekvens. Därför bör man prioritera sammanställningen av en fullständig uppsättning tabeller över de senaste åren istället för att ta fram långa serier av detaljerade historiska uppgifter.

12.

ECB stöder i stort sett leveransprogrammet (enligt bilaga B i förslaget till förordning). Leveransprogrammet bör dock ta hänsyn till ECB:s och de nationella centralbankernas statistik-insamling och spegla de prioriteringar som användarna och statistikproducenterna gjort.

13.

ECB välkomnar den tidsmässiga förbättringen av produktionen av de kvartalsvisa posterna 1–12, 27 och 28 i tabell 1 om de viktigaste aggregaten på kvartals- och årsbasis till t + 2 månader. ECB stöder dock inte förslaget om att differentiera mellan rapporteringskraven för större och mindre medlemsstater som nämns i fotnoterna 4 och 7 i översikten över tabellerna samt i fotnot 10 i tabell 1 och den därmed sammanhängande förlängda rapporteringsfristen för mindre medlemsstater till t + 80 dagar för huvudaggregaten. För närvarande skulle sjutton medlemsstater omfattas av en differentierad rapportering, men till följd av unionens utvidgning kommer ett ökande antal medlemsstater att falla under tröskeln för differentierad rapportering. Konsekvensen av detta skulle bli att både kvaliteten på de europeiska aggregaten och den statistiska informationen från mindre medlemsstater skulle försämras.

14.

I september 2000 godkände Ekofinrådet handlingsplanen för statistikkrav avseende EMU och angav att målet för kvartalsvisa integrerade räkenskaper för euroområdet efter institutionell sektor ska vara t + 90 dagar efter referenskvartalet för att motsvara ECB:s krav avseende penningpolitiken. Detta implicerar att Eurostat och ECB måste samla in respektive nationella uppgifter vid t + 82 dagar. Mot bakgrund av ECB-rådets planerade möten under 2015 och 2016 räcker det om tidsfristen kortas till t + 85 för åren 2015 och 2016. Därför stöder ECB att man tidigarelägger rapporteringsfristerna för kvartalsvisa sektor-räkenskaper enligt leveransprogrammet för ENS till t + 85 dagar fr.o.m. 2014 med målet att uppnå t + 82 dagar 2017 för att stödja en sammanställning av fullständiga kvartalsvisa integrerade räkenskaper för euroområdet vid t + 90 dagar. Detta är också i linje med G-20 initiativet om förbättrad uppgiftsfrekvens där man, som en reaktion på finanskrisen, anger att sektorräkenskaperna är ett område som bör prioriteras för att minska luckorna i uppgifterna. I leveransprogrammet för ENS 2010 har detta betydelse för tabell 801.

15.

ECB förordar konsistenta leveranstider för alla kvartals- och årsvisa nationella uppgifter avseende den offentliga sektorn, vilket skulle innebära att man samordnar kvartalsvisa uppgifter avseende den offentliga sektorn med tidsfristerna avseende tabell 801, vilket även påverkar tabellerna 27 och 28 och, på snarlikt sätt, även rapporteringsfristerna för tabell 2 och uppgifter för förfarandet vid alltför stora underskott. Därför stöder ECB att man tidigarelägger rapporteringsfristerna för kvartalsvisa offentliga räkenskaper enligt leveransprogrammet för ENS och förfarandet vid alltför stora underskott till t + 85 dagar fr.o.m. 2017 för att stödja sammanställningen av fullständiga kvartalsvisa integrerade räkenskaper för euroområdet vid t + 90 dagar.

16.

I yttrande CON/2010/28 av den 31 mars 2010 om ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 479/2009 med avseende på kvaliteten på statistiken i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (10) uttalade ECB också sitt stöd för ökad öppenheten kring rapporteringsförfarandet genom att använda nettoupplåning (B.9) för förfarandet vid alltför stora underskott. Om man undantar betalningar som grundar sig på svappar och framtida räntesäkringsavtal från det underskottsbegrepp som används för förfarandet vid alltför stora underskott, blir förfarandet svårare att manipulera genom komplicerade finansiella transaktioner. I detta sammanhang välkomnar ECB att bilaga A i förslaget till förordning inte längre definierar EDP_B.9 och EDP_D.41. Därför bör även alla hänvisningar till dessa två variabler strykas från tabell 2 i bilaga B. Som konsekvens måste förordning (EG) nr 479/2009 ändras för att spegla att nettoupplåning (B.9) ska användas för förfarandet vid alltför stora underskott och återge definitionen av nominellt värde i förslaget till förordning.

17.

För att kunna erhålla nödvändig information om utvecklingen för löner och kollektiva avgifter per anställd och per timme inom den offentliga sektorn, för att på så sätt erhålla bättre information om löneutvecklingen och eventuell korrelation mellan utvecklingen i den offentliga och den privata sektorn, föreslår ECB att man i tabell 801 för den offentliga sektorn inkluderar kvartalsvisa uppgifter om antalet anställda och antalet arbetade timmar; de anställdas timersättning inom den offentliga sektorn är redan inkluderad i leveransprogrammet.

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/11

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/12

1.

Anglo ålades att

2.

INBS ålades att

(tillsammans kallade kraven).

3.

I kraven fastställdes att det rör sig om en rekonstruktionsåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 (likvidationsdirektivet) och Europeiska gemenskapernas förordningar om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut från 2011 (2011 års förordningar), och att kraven därför ska ha full verkan enligt likvidationsdirektivet, 2011 års förordningar och lagen, i synnerhet, men inte enbart, enligt paragraf 61 i lagen, och

4.

att kraven ska träda i kraft omedelbart.

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/14

1.

Albacete

2.

Alicante

3.

Almería

4.

Asturias

5.

Barcelona

6.

Bilbao

7.

Castellón

8.

Ciudad Real

9.

Fuerteventura

10.

Gerona

11.

Gran Canaria

12.

Granada

13.

Huesca-Pirineos

14.

Ibiza

15.

Jerez de la Frontera

16.

La Coruña

17.

La Palma

18.

Lanzarote

19.

León

20.

Madrid-Barajas

21.

Málaga

22.

Matacán (Salamanca)

23.

Menorca

24.

Murcia

25.

Palma de Mallorca

26.

Pamplona

27.

Reus

28.

Santander

29.

Santiago

30.

Sevilla

31.

Tenerife North

32.

Tenerife South

33.

Valencia

34.

Valladolid

35.

Vigo

36.

Vitoria

37.

Zaragoza

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/16

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/17

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/19

RNDr. Martin Holý

ředitel odboru horninového a půdního prostředí

Ministerstvo životního prostředí České republiky

Vršovická 65

100 10 Praha 10

ČESKÁ REPUBLIKA

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/20

1.

Kommissionen mottog den 1 juli 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Allianz SE (Allianz, Tyskland) och Banco Popular Español SA (BPE, Spanien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget Popular Gestión, SGIIC, SA (PG, Spanien), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6232 – Allianz/Banco Popular/Popular Gestión, till

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/21

1.

Kommissionen mottog den 29 juni 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Temasek Holdings (Private) Limited (Temasek, Singapore) och E. OPPENHEIMER & Son International Ltd (E. OPPENHEIMER, Brittiska Jungfruöarna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över ett gemensamt företag som består av två företag, Tana Africa Capital Limited och Tana Africa Investment Managers Limited (tillsammans kallade Tana) genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6240 – Temasek/E. OPPENHEIMER/Tana JV, till

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/22

1.

Kommissionen mottog den 1 juli 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Aurubis AG (Aurubis, Tyskland) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar kontroll över de särskilda juridiska enheter och tillgångar som för närvarande ägs av Luvata Oy:s dotterbolag (Luvata, Finland) och som utgör Luvatas ”Rolled Products Division” (LRP), genom förvärv av aktier och tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6316 – Aurubis/Luvata Rolled Products, till:

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/23