ISSN 1725-2504

doi:10.3000/17252504.C_2011.155.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 155

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

54 årgången
25 maj 2011


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

III   Förberedande akter

 

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

 

Europeiska centralbanken

2011/C 155/01

Europeiska centralbankens yttrande av den 7 april 2011 om ett förslag till förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro (CON/2011/32)

1

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Rådet

2011/C 155/02

Rådets slutsatser av den 7 mars 2011 om europeiska jämställdhetspakten (2011–2020)

10

 

Europeiska kommissionen

2011/C 155/03

Eurons växelkurs

14

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2011/C 155/04

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

15

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)

2011/C 155/05

Meddelande om allmänt uttagningsprov

18

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2011/C 155/06

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6241 – CIE Management II/Gruppo Coin) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

19

2011/C 155/07

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6220 – General Mills/Yoplait) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

20

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


III Förberedande akter

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Europeiska centralbanken

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 7 april 2011

om ett förslag till förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro

(CON/2011/32)

2011/C 155/01

Inledning och rättslig grund

Den 28 januari 2011 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör den grundläggande uppgiften för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) att främja väl fungerande betalningssystem i enlighet med artikel 127.2 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB välkomnar och stöder EU-kommissionens förslag att med hjälp av en förordning fastställa ett sista datum då övergången till betalningar och autogireringar inom det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) ska vara genomförd. ECB och Eurosystemet har upprepade gånger påpekat att man, för att fullt ut utnyttja de fördelar som Sepa erbjuder, behöver fastställa ett ambitiöst men realistiskt slutdatum då övergången till betalningar och autogireringar enligt Sepa ska vara genomförd. Sepa-projektet kan potentiellt leda till avsevärda fördelar, men det marknadsdrivna tillvägagångssätt som man för närvarande använder har inte varit helt framgångsrikt. Den rådande ovissheten på marknaden, det allmänt svåra ekonomiska klimatet, nackdelarna med att vara föregångare i en nätverksverksamhet, de dubbla kostnaderna för driften av såväl Sepa-systemet som de äldre betalningssystemen har fått många marknadsaktörer, särskilt på utbudssidan, att kräva att ett slutdatum för övergången till Sepa ska fastställas genom EU-lagstiftning. En unionsrättsakt som har allmän giltighet, är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater är därför av avgörande betydelse för en framgångsrik övergång till Sepa, ett projekt som annars skulle löpa risken att misslyckas.

Specifika kommentarer

ECB har vid flera tillfällen påpekat behovet av tydliga riktlinjer avseende förmedlingsavgifter för autogireringar (2). Genom artiklarna 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (3) infördes en tillfällig förmedlingsavgift för gränsöverskridande autogireringar och ett tillfälligt godkännande av förmedlingsavgifter för nationella autogireringar. Båda dessa artiklar kommer att upphöra att gälla den 1 november 2012, och för att undvika ett rättsligt vakuum som försvårar övergången till Sepa-autogireringar är det viktigt att man uppnår en långsiktig lösning avseende förmedlingsavgifter för autogireringar. Artikel 6 i förslaget till förordning om förmedlingsavgifter för autogireringar bidrar till att uppnå rättssäkerhet.

I de fall där ECB rekommenderar att den föreslagna förordningen ska ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 7 april 2011.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  KOM(2010) 775 slutlig.

(2)  Se Joint statement by the European Commission and the European Central Bank clarifying certain principles underlying a future SEPA direct debit (SDD) business model, mars 2009, och Single Euro Payments Area, seventh progress report, beyond theory into practice, oktober 2010, s. 17, finns på ECB:s webbplats http://www.ecb.europa.eu

(3)  EUT L 266, 9.10.2009, s. 11.


BILAGA

Ändringsförslag

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Skäl 2 första meningen i förslaget till förordning

”Det är mycket viktigt såväl ekonomiskt och monetärt som politiskt att Sepa blir en framgång.”

”Det är mycket viktigt såväl ekonomiskt och politiskt att Sepa blir en framgång.”

Motivering

Sepa är viktigt såväl ur ekonomisk och politisk synvinkel, men saknar betydelse för den monetära politiken varför ordet ”monetärt” bör strykas.

Ändring 2

Skäl 6 tredje meningen samt ny fjärde mening i förslaget till förordning

”Penningöverföringar, internt hanterade betalningar, betalningar av större belopp mellan betaltjänstleverantörer och betalningar via mobiltelefoner bör inte omfattas av dessa regler eftersom dessa betaltjänster inte är jämförbara med betalningar och autogireringar.”

”Penningöverföringar, internt hanterade betalningar och betalningar via mobiltelefoner bör inte omfattas av dessa regler eftersom dessa betaltjänster inte är jämförbara med betalningar och autogireringar enligt definitionen i den här förordningen. Betalningstransaktioner som hanteras och avvecklas i system för större betalningar omfattas inte heller av den här förordningen.

Motivering

ECB föreslår att man lägger till orden ”enligt definitionen i den här förordningen” för att förtydliga att penningöverföringar, internt hanterade betalningar m.m. inte är betalningar och autogireringar enligt förslaget till förordning. För en förklaring av den nya fjärde meningen se ECB:s ändringsförslag 5.

Ändring 3

Skäl 9 andra meningen i förslaget till förordning

”För att skapa en integrerad marknad för elektroniska eurobetalningssystem är det av avgörande vikt att hanteringen av betalningar och autogireringar inte störs av tekniska hinder och utförs inom ramen för ett system vars grundläggande regler bör följas av flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater och vara desamma för såväl gränsöverskridande som för rent nationella betalningar och autogireringar.”

”För att skapa en integrerad marknad för elektroniska eurobetalningssystem är det av avgörande vikt att hanteringen av betalningar och autogireringar inte störs av tekniska hinder och utförs inom ramen för ett system vars grundläggande regler bör följas av flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater som har euron som valuta och är desamma för såväl gränsöverskridande som för rent nationella betalningar och autogireringar.”

Motivering

Driftskompatibilitet är avgörande för att säkerställa att betalningar kan hanteras effektivt i hela unionen. De dubbla kraven, d.v.s. att reglerna gäller för såväl gränsöverskridande som för nationella betalningar samt kravet på att flertalet betaltjänstleverantörer deltar, i skäl 9 och artikel 4.1 i förslaget till förordning, är viktiga för att garantera att betalningssystemen omfattar hela Europa. Mot bakgrund av hur de nya betaltjänsterna utvecklas bör man inte prioritera ett inkluderande av betaltjänstleverantörer i medlemsstater som inte har euron som valuta, eftersom antalet eurobetalningar är mycket lågt i vissa av dessa medlemsstater. ECB föreslår därför att begränsa villkoret i artikel 4.1 b (se ändring 14) och därmed även skäl 9 till flertalet betaltjänstleverantörer i flertalet medlemsstater som har euron som valuta. På så sätt skulle man dels undvika oöverstigliga svårigheter vid introduktionen av de innovativa tjänsterna för betalningar och autogireringar och dels säkerställa den EU-övergripande karaktären.

Ändring 4

Skäl 16 första meningen i förslaget till förordning

”I en del medlemsstater används fortfarande vissa äldre betalningsinstrument som genomförs som betalningar eller autogireringar men som har mycket specifika funktioner, ofta på grund av historiska eller rättsliga skäl.”

”I en del medlemsstater används fortfarande vissa äldre betalningsinstrument som klassas som betalningar eller autogireringar men som har mycket specifika funktioner, ofta på grund av historiska eller rättsliga skäl.”

Motivering

Detta förslag förtydligar att vissa äldre betalningsinstrument klassas som betalningar eller autogireringar trots att de har mycket specifika funktioner.

Ändring 5

Artikel 1.2 b i förslaget till förordning

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

b)

Betalningstransaktioner som hanteras och utförs i system för större betalningar förutsatt att transaktionen initieras och mottas av betaltjänstleverantörer.”

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

b)

Betalningstransaktioner som hanteras och utförs i system för större betalningar .”

Motivering

Betalningar som görs i system för större betalningar har aldrig omfattats av Sepa bör därför inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Förslaget till förordning bör tydligt fokusera på massbetalningar eftersom en separat, och betydligt mer omfattande, unionslagstiftning skulle bli nödvändig om man även inkluderar system för större betalningar. Mot bakgrund av hur komplexa system för större betalningar är, de tekniska utmaningarna som banksektorn skulle ställas inför vid en sådan övergång samt att massbetalningar som avvecklas i system för större betalningar utgör mindre än 1 procent av det sammanlagda antalet massbetalningar inom euroområdet, ser ECB inget behov av någon sådan unionslagstiftning.

Inom ramen för arbetet, enligt artikel 3.1 fjärde strecksatsen och artikel 22 i ECBS-stadgan, som operatörer av komponentsystemet för det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) anser ECB och de nationella centralbankerna dock att införandet av ISO20022 XML standarder i TARGET2 har strategisk betydelse.

Ändring 6

Artikel 1.2 c i förslaget till förordning

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

c)

Betalningstransaktioner som genomförs med betalkort, däribland kontantuttag från ett betalkonto, om de inte leder till betalningar eller autogireringar till eller från betalkonton som identifieras genom unika nationella kontonummer (Bban) eller internationella kontonummer (Iban).”

”2.   Följande omfattas inte av denna förordning:

[…]

c)

Betalningstransaktioner som genomförs med betalkort, däribland kontantuttag från ett betalkonto, .”

Motivering

ECB håller med om att kortbetalningar och kontantuttag inte bör omfattas av förslaget till förordning men att kortbetalningar, med undantag för kontantuttag från ett betalkonto, alltid bör leda till betalningar eller autogireringar till eller från betalkonton som identifieras genom sitt Bban eller Iban. Kortbetalningar omfattas heller inte av kommissionens konsekvensanalys som åtföljer förslaget till förordning och detta innebär att de faller utanför förslagets tillämpningsområde. Följaktligen föreslår ECB att man stryker hänvisningarna till användningen av Bban och Iban för att undvika tolkningen att kortbetalningar omfattas av förslaget till förordning vilket inte överensstämmer med den underliggande bestämmelsens intention.

Ändring 7

Artikel 1.4 i förslaget till förordning (ny)

Ingen text.

4.   Denna förordning ska inte tillämpas på Europeiska centralbanken och nationella centralbanker när de agerar i egenskap av monetär myndighet eller andra offentliga myndigheter.

Motivering

Verksamhet som ECB eller en nationell centralbank bedriver i enlighet med artikel 127.2 fjärde strecksatsen i fördraget och artikel 3 i ECBS-stadgan bör, med hänsyn till centralbankerna oberoende (se artikel 130 i fördraget), undantas från den föreslagna förordningens tillämpningsområde. Mot bakgrund av detta föreslår ECB att samma undantag som återfinns i artikel 1.1 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (2) tas med i förslaget till förordning.

Ändring 8

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

”betalkort:

en anordning som gör det möjligt för betalaren att i) utföra betalningar, antingen genom en maskin som godtar kortet eller på distans via epost, telefon eller internet eller ii) göra kontantuttag ur automat.”

Motivering

ECB uppfattar det som att målsättningen med artikel 1.2 c i förslaget till förordning är att exkludera traditionella kortbetalningar från tillämpningsområdet men inkludera transaktioner där betalkortet primärt används för att identifiera betalaren när denne initierar betalningar eller autogireringar. Eftersom flertalet kortbetalningar i slutänden avvecklas via en betalning eller autogirering kan förslaget tolkas som att det även inkluderar vissa allmänna kortbetalningar. För ökad rättssäkerhet föreslår ECB att man tar med en definition av betalkort och formulerar om artikel 7.2 i förslaget till förordning som undantar autogireringar som initieras vid ett försäljningsställe (se ändring 17). Dessutom undantar artikel 1.2 c i förslaget till förordning betalningstransaktioner med betalkort från tillämpningsområdet utan att definiera dessa.

Ändring 9

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

”system för större betalningar:

betalningssystem vars huvudsyfte är hantering, avveckling och/eller clearing av enstaka betalningstransaktioner med hög prioritet och vanligtvis stora belopp.”

Motivering

Den föreslagna nya artikel 1.2 b i förslaget till förordning (se ändring 5) innehåller termen ”system för större betalningar” som bör definieras.

Ändring 10

Artikel 2 i förslaget till förordning (ny definition)

Ingen text.

massbetalningar: betalningssystem vars huvudsyfte är hantering, avveckling och/eller clearing av betalningstransaktioner som hanteras tillsammans vid överföringen, och normalt omfattar små belopp som har låg prioritet.”

Motivering

Artikel 4.2 i förslaget till förordning introducerar konceptet driftskompatibilitet mellan betalningssystem som endast bör gälla för massbetalningar (se ändring 15). Därför bör termen ”massbetalningar” definieras.

Ändring 11

Artikel 2.1 i förslaget till förordning

”(1)   betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto, där en betalningstransaktion eller en rad betalningstransaktioner initieras av betalaren på grundval av betalarens medgivande till betaltjänstleverantören,”

”(1)   betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto, där en betalningstransaktion eller en rad betalningstransaktioner initieras av betalaren på grundval av en instruktion till betaltjänstleverantören,”

Motivering

Eftersom en betalning kräver en aktiv handling, inte bara betalarens medgivande, bör definitionen vara mer specifik.

Ändring 12

Artikel 2.2 i förslaget till förordning

”(2)   autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där en betalningstransaktion initieras av betalningsmottagaren på grundval av betalarens medgivande,”

”(2)   autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där en betalningstransaktion initieras av betalningsmottagaren på grundval av det medgivande som betalaren lämnat till betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egna betaltjänstleverantör,”

Motivering

För att säkerställa överensstämmelse med unionens övriga sekundärlagstiftning och för att öka rättssäkerheten bör definitionen av ”autogiro” i förslaget till förordning samordnas med den definition som återfinns i artikel 2.14 i förordning (EG) nr 924/2009 och artikel 4.28 i direktiv 2007/64/EG.

Ändring 13

Artikel 2.7 i förslaget till förordning

”(7)   betalningsordning: en uppsättning regler, förfaranden och standarder som används för att genomföra betalningar mellan systemets deltagare, och som är avskilda från den infrastruktur eller det betalningssystem som ligger till grund för dess drift, mellan och inom medlemsstater,”

”(7)   betalningsordning: en uppsättning gemensamma regler, förfaranden och standarder som avtalats mellan tjänstleverantörer för utförande av betalningstransaktioner,”

Motivering

För att säkerställa överensstämmelse med unionens övriga sekundärlagstiftning och för att öka rättssäkerheten bör definitionen av ”betalningsordning” i förslaget till förordning samordnas med den definition av ”autogirosystem” som återfinns i artikel 2.15 i förordning (EG) nr 924/2009, med beaktande av de två definitionernas överensstämmelser.

Ändring 14

Artikel 4.1 i förslaget till förordning

”1.   Betaltjänstleverantörer ska genomföra betalningar och autogireringar inom ramen för en betalningsordning som uppfyller följande krav:

a)

Dess regler omfattar såväl nationella som gränsöverskridande betalningar och autogireringar mellan och inom medlemsstater.

b)

Deltagarna i systemet utgör en majoritet av betaltjänstleverantörer inom en majoritet av medlemsstaterna.”

”1.   Betaltjänstleverantörer ska genomföra betalningar och autogireringar inom ramen för en betalningsordning som uppfyller följande krav:

a)

Dess regler omfattar såväl nationella som gränsöverskridande betalningar och autogireringar mellan och inom medlemsstater.

b)

Deltagarna i systemet utgör en majoritet av betaltjänstleverantörer inom en majoritet av medlemsstaterna som har euron som valuta.”

Motivering

Se förklaringen av ändring 3.

Ändring 15

Artikel 4.2 i förslaget till förordning

”2.   Betalningssystem och, i förekommande fall, betalningsordningar, ska vara tekniskt driftskompatibla genom användningen av standarder som utvecklats av de internationella och europeiska standardiseringsorganen.”

”2.   Massbetalningssystem , ska vara tekniskt driftskompatibla genom användningen av standarder som utvecklats av de internationella och europeiska standardiseringsorganen.”

Motivering

Artikel 4 i förslaget till förordning uppställer krav på teknisk driftskompatibilitet av betalningsordningar och betalningssystem (i förekommande fall) utan att definiera vad sådan driftskompatibilitet innebär. Det vore önskvärt med större tydlighet här. I avsaknad av detta föreslår ECB att man stryker hänvisningen till betalningssystem eftersom driftskompatibilitet mellan sådana system inte anses vara möjlig att uppnå i praktiken. Dessutom är system för massbetalningar och system för större betalningar, trots att båda systemen kan användas för att hantera massbetalningar, väldigt olika vad gäller hantering, clearing och avveckling. Generellt sett kan system för massbetalningar använda system för större betalningar för att avveckla sina saldon. Det bör förtydligas att driftskompatibilitet endast kan förväntas mellan betalningssystem av samma typ. Att kräva driftskompatibilitet mellan system för massbetalningar och system för större betalningar skulle inte bara väcka frågan om proportionalitet, eftersom massbetalningar som avvecklas i system för större betalningar som TARGET2 och EURO1 utgör mindre än 1 procent av det sammanlagda antalet massbetalningar inom euroområdet, utan kan även få oönskade sidoeffekter ur ett risk- och stabilitetsperspektiv.

Ändring 16

Artikel 5.1 och 5.2 i förslaget till förordning

”1.   Betalningar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 2 i bilagan senast [insert concrete date tolv månader efter denna förordnings ikraftträdande].

2.   Autogireringar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 3 i bilagan senast [insert concrete date 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande].”

”1.   Betalningar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 2 i bilagan senast den 31 januari 2013.

2.   Autogireringar ska utföras i enlighet med de tekniska kraven i punkterna 1 och 3 i bilagan senast den 31 januari 2014.”

Motivering

ECB stöder målet att kraven för betalningar och autogireringar bör träda ikraft inom en ganska kort tidsrymd, särskilt mot bakgrund av att SEPA-betalningar startade januari 2008 och SEPA-autogireringar i november 2009. Med beaktande av betalningsväsendets behov av tillräckligt långa ledtider förslår ECB att man bestämmer konkreta datum som med fördel kan vara slutet av januari 2013 för betalningar och slutet av januari 2014 för autogireringar.

Ändring 17

Artikel 7.2 i förslaget till förordning

”2.   Medlemsstaterna kan får tillåta sina behöriga myndigheter att göra undantag från alla eller vissa av kraven i artikel 5.1, 5.2 och 5.3 fram till och med [insert concrete date 60 månader efter denna förordnings ikraftträdande] för betalningstransaktioner som initierats med betalkort vid ett försäljningsställe och som leder till en autogirering från ett betalkonto som identifieras med Bban-nummer eller Iban-nummer.”

”2.   Medlemsstaterna kan får tillåta sina behöriga myndigheter att göra undantag från alla eller vissa av kraven i artikel 5.1, —5.3 fram till och med [insert concrete date 60 månader efter denna förordnings ikraftträdande] för betalningstransaktioner som initierats med betalkort vid ett försäljningsställe och som leder till en autogireringstransaktion.”

Motivering

Se förklaringarna till ändringarna 8 och 20.

Ändring 18

Artikel 12.1 i förslaget till förordning

”1.   Kommissionen ska tilldelas befogenheter att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.4 på obestämd tid. Där tvingande, brådskande skäl föreligger ska artikel 15 tillämpas.”

”1.   Kommissionen ska tilldelas befogenheter att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.4 på obestämd tid. Kommissionen ska ta fram utkast till delegerade akter i nära samarbete med Eurosystemet och, vid behov andra ECBS-medlemmarna, efter att ha hört tjänsteleverantörerna och representanter för användarna. Där tvingande, brådskande skäl föreligger ska artikel 15 tillämpas.”

Motivering

För att utvecklingen av nya innovativa betalningsinstrument inte ska försvåras är det av avgörande betydelse att de tekniska kraven som framgår av de delegerade rättsakterna kan ändras på ett smidigt och effektivt sätt. När kommissionen utövar delegerade befogenheter bör detta ske i nära samarbete med Eurosystemet, och vid behov andra berörda ECBS-medlemmar, samt efter samråd med betalningsindustrin och andra berörda aktörer för att bl.a. säkerställa att ändringar genomförs vid tidpunkter som beaktar betalningsindustrins affärscykler.

Ändring 19

Punkt 1 d i bilagan till förslaget till förordning

”d)

Fältet med uppgifter om penningöverföringen ska rymma 140 tecken. Betalningsordningarna kan tillåta fler tecken, förutom om den utrustning som används för att överföra informationen har tekniska begränsningar avseende antalet tecken, i vilket fall utrustningens tekniska begränsning ska tillämpas.”

”d)

Fältet med uppgifter om penningöverföringen ska rymma minst 140 tecken. Betalningsordningarna kan tillåta fler tecken, förutom om den utrustning som används för att överföra informationen har tekniska begränsningar avseende antalet tecken, i vilket fall utrustningens tekniska begränsning ska tillämpas.”

Motivering

Antal tecken som får användas i betalningsordningarna bör inte begränsas, varför antalet tecken bör anges som ett minimivärde.

Ändring 20

Punkt 3 f i bilagan till förslaget till förordning

”f)

Medgivande ska ges till såväl betalningsmottagaren som betalarens betaltjänstleverantör (direkt eller indirekt via betalningsmottagaren) och fullmakterna ska, tillsammans med senare ändringar och/eller återkallelser, sparas av betalningsmottagaren eller av en tredjepart för betalningsmottagarens räkning.”

”f)

Medgivande ska ges till såväl betalningsmottagaren, direkt eller indirekt via betalningsmottagaren, som betalarens betaltjänstleverantör och fullmakterna ska, tillsammans med senare ändringar och/eller återkallelser, sparas av betalningsmottagaren eller av en tredjepart för betalningsmottagarens räkning.”

Motivering

Ordalydelsen i punkt 3 f i bilagan till förslaget till förordning skulle felaktigt kunna tolkas så att existerande fullmakter som inte uttryckligen riktar sig till såväl betalningsmottagaren som betalarens betaltjänstleverantör är ogiltiga och måste ställas ut på nytt. Med tanke på det stora antalet existerande autogireringsuppdrag skulle detta kunna medföra ett stort merarbete. För att undvika oklarheter bör man därför förtydliga att samtycket från betalarens betaltjänstleverantör får ges indirekt via betalningsmottagaren.


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(2)  EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Rådet

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/10


Rådets slutsatser av den 7 mars 2011 om europeiska jämställdhetspakten (2011–2020)

2011/C 155/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

ERINRAR OM FÖLJANDE

1.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Europeiska unionens grundläggande värden i enlighet med fördragen och ingår bland unionens mål och uppgifter, och unionen har som allmänt mål att i all sin verksamhet integrera ett jämställdhetsperspektiv (1).

2.

Jämställdhet är också inskriven i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

3.

Även om Europeiska unionen förfogar över ett omfattande regelverk för främjande av efterlevnaden av principen om likabehandling av kvinnor och män på sådana områden som sysselsättning och tillgång till varor och tjänster, (2) visar flera på varandra följande årsrapporter om jämställdhet mellan kvinnor och män (3) som antagits av Europeiska kommissionen att framstegen är långsamma och att jämställdhet mellan könen de facto ännu inte har uppnåtts.

4.

Europa 2020, Europeiska unionens nya strategi för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt för alla, (4) kommer att hjälpa medlemsstaterna och Europeiska unionen att öka konkurrenskraften, produktiviteten, tillväxten, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska konvergensen.

5.

Europa 2020-strategin innehåller det överordnade målet att öka sysselsättningsgraden för kvinnor och män i åldrarna 20–64 år till 75 %, vilket betyder att det är nödvändigt att prioritera avlägsnandet av hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden vid genomförandet av strategin.

6.

I riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, som utgör en del av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020 (5) och bevakas inom de gemensamma bedömningsramarna (6) betonas i detta sammanhang vikten av att en sysselsättningspolitik som främjar jämställdhet och balans mellan arbetsliv och privatliv genomförs, utvärderas och följs upp.

7.

Den årliga tillväxtöversikt (7) som har antagits av Europeiska kommissionen visar att ofrivillig deltid fortfarande är ett problem i vissa medlemsstater och att kvinnor som önskar återvända till arbetsmarknaden fortfarande möter hinder.

8.

Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet (2010–2015) utgör en fortsättning på kommissionens färdplan för jämställdhet (2006–2010) (8), som var föremål för en halvtidsöversyn (9), och kvinnostadgan som antogs av Europeiska kommissionen den 5 mars 2010 (10).

9.

Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet (2010–2015) är inriktad på följande fem prioriteringar: samma möjligheter till ekonomiskt oberoende; lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete; jämställdhet i beslutsfattandet; värdighet, integritet och ett slut på könsbaserat våld; samt jämställdhet i EU:s yttre åtgärder. I strategin behandlas också en rad viktiga övergripande frågor som rör könsroller, lagstiftning, styrning och verktyg i jämställdhetsarbetet.

10.

År 2006 antog Europeiska rådet den första europeiska jämställdhetspakten (11), och i mars 2010 efterlyste ordförandetrojkan ett högtidlighållande av paktens femårsdag.

OCH BEAKTAR FÖLJANDE

11.

Den 6 december 2010 antog rådet slutsatser som till stöd för genomförandet av Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet (2010–2015) (12) samt slutsatser om ett stärkt åtagande och intensifierade åtgärder för att minska lönegapet mellan könen och om översyn av genomförandet av handlingsplanen från Peking (13), i vilka Europeiska rådet uppmanades att under våren 2011 anpassa och förbättra den europeiska jämställdhetspakten mot bakgrund av kommissionens nya strategi för jämställdhet (2010–2015), Europa 2020-strategin och nämnda slutsatser.

12.

Lämpliga åtgärder mot alla former av diskriminering mot kvinnor är nödvändiga, och det finns ett behov av att undersöka orsakerna till flerfaldig diskriminering och att utforska effektiva sätt att undanröja denna.

13.

ANTAR den europeiska pakten för jämställdhet (2011–2020) enligt bilagan.

14.

UPPMANAR Europeiska rådet att godkänna pakten i slutsatserna från vårmötet i syfte att möta de aktuella utmaningarna inom jämställdhetspolitiken och se till att jämställdhetsdimensionen integreras i alla politikområden och då särskilt i samband med Europa 2020-strategin.

15.

UPPMANAR Europeiska rådet att föra upp jämställdhet som ett ärende på sin dagordning innan Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet (2010–2015) löper ut.


(1)  Artiklarna 2 och 3.3 i EU-fördraget och artikel 8 i EUF-fördraget.

(2)  Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1), rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23), rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av Businesseurope, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, 18.3.2010, s. 13) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1).

(3)  För den senaste rapporten, se dok. 6571/11. Dokumenten som det hänvisas till i fotnoterna 3–4 och 6–12 finns i rådets offentliga register: http://register.consilium.eu.int/

(4)  EUCO 13/1/10 REV 1.

(5)  EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.

(6)  16984/10 + ADD 1.

(7)  18066/10 + ADD 1–3.

(8)  7034/06.

(9)  17495/08.

(10)  7370/10.

(11)  7775/1/06 REV 1.

(12)  16880/10.

(13)  EUT C 345, 18.12.2010, s. 1.


BILAGA

Den europeiska pakten för jämställdhet (2011–2020)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD är medvetet om att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Europeiska unionens grundläggande värden och att jämställdhetspolitiken är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft. Fem år efter antagandet av den första europeiska jämställdhetspakten krävs det nya impulser, särskilt för att bekräfta och stödja den nära kopplingen mellan kommissionens strategi för jämställdhet (2010–2015) och Europa 2020: Europeiska unionens strategi för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt för alla. RÅDET bekräftar därför sitt åtagande att leva upp till EU:s jämställdhetsambitioner enligt fördraget och särskilt att

1.

minska könsskillnaderna när det gäller sysselsättning och socialt skydd, bland annat lönegapet mellan kvinnor och män, i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin, särskilt inom tre områden av stor betydelse för jämställdheten, nämligen sysselsättning, utbildning och främjande av social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, och därigenom bidra till den europeiska arbetskraftens tillväxtpotential,

2.

främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män under hela livet, i syfte att stärka jämställdheten, öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och bidra till att möta de demografiska utmaningarna samt

3.

bekämpa alla former av våld mot kvinnor, så att kvinnor till fullo kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter och jämställdhet kan uppnås, bland annat med tanke på tillväxt för alla.

RÅDET uppmanar till insatser på medlemsstatsnivå och när så är lämpligt på unionsnivå inom följande områden:

 

Åtgärder för att minska könsskillnaderna och bekämpa könssegregationen på arbetsmarknaden:

a)

Främja kvinnors sysselsättning i alla åldersgrupper och minska skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller sysselsättning, bland annat genom att bekämpa alla former av diskriminering.

b)

Eliminera könsstereotyper och främja jämställdhet på alla utbildningsnivåer och i arbetslivet i syfte att minska könssegregationen på arbetsmarknaden.

c)

Säkerställa lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete.

d)

Främja kvinnors makt i den politiska och ekonomiska sfären samt verka för kvinnor som entreprenörer.

e)

Stimulera arbetsmarknadens parter och företagen till att utveckla och effektivt genomföra jämställdhetsinitiativ och verka för upprättandet av jämställdhetsplaner på arbetsplatserna.

f)

Främja en jämn könsfördelning i beslutsfattandet på alla nivåer och inom alla områden för att i full utsträckning utnyttja alla resurser.

 

Åtgärder för att främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män:

a)

Öka tillgången på adekvata och högkvalitativa barnomsorgstjänster till överkomlig kostnad för barn under obligatorisk skolålder, så att de mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 kan uppnås, med beaktande av efterfrågan på barnomsorgstjänster och i linje med nationella barnomsorgsmönster.

b)

Förbättra tillgången till vård och omsorg för andra anhöriga.

c)

Främja flexibla arbetsformer och olika former av ledighet för både kvinnor och män.

 

Åtgärder för att ta itu med alla former av våld mot kvinnor:

a)

Anta, genomföra och övervaka strategier på nationell nivå och unionsnivå i syfte att få ett slut på våldet mot kvinnor.

b)

Stärka förebyggandet av våld mot kvinnor och skyddet av offer och potentiella offer, inbegripet kvinnor från alla missgynnade grupper.

c)

Framhålla mäns och pojkars roll och ansvar när det gäller att utrota våldet mot kvinnor.

 

Styrning, genomförande och övervakning:

Relevanta aspekter av denna pakt och kommissionens årsrapporter om jämställdhet mellan kvinnor och män bör på lämpligt sätt beaktas i Europa 2020-strategins olika mekanismer.

RÅDET bekräftar sitt åtagande att förstärka styrningen genom jämställdhetsprincipen genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden, inbegripet EU:s yttre åtgärder, och då även beakta mäns och pojkars avgörande roll för att främja jämställdhet, samt genom att se till att jämställdhetseffekter beaktas vid konsekvensbedömningar av ny EU-politik. RÅDET uppmanar medlemsstaterna och kommissionen, särskilt genom Eurostat, att vidareutveckla befintlig statistik och befintliga indikatorer uppdelat på kön och att fullt ut utnyttja Europeiska jämställdhetsinstitutets resurser.

När medlemsstaterna utformar och genomför sina nationella reformprogram uppmanas de att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv, att främja jämställdhetspolitiken, särskilt när det gäller sysselsättningsriktlinjerna, och att på lämpligt sätt utnyttja de överenskomna jämställdhetsindikatorer som har tagits fram inom de gemensamma bedömningsramarna och inom ramen för uppföljningen av handlingsplanen från Peking inom alla relevanta politikområden och politiska processer.

Kommissionen och rådet uppmanas även att införliva ett jämställdhetsperspektiv i den årliga tillväxtöversikten, de landspecifika yttrandena och de landsspecifika rekommendationerna. Framstegen i fråga om genomförandet av den europeiska jämställdhetspakten bör diskuteras årligen på rådsnivå av ministrarna.


Europeiska kommissionen

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/14


Eurons växelkurs (1)

24 maj 2011

2011/C 155/03

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,4089

JPY

japansk yen

115,45

DKK

dansk krona

7,4566

GBP

pund sterling

0,87285

SEK

svensk krona

8,9200

CHF

schweizisk franc

1,2405

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,8385

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

24,580

HUF

ungersk forint

269,40

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,7093

PLN

polsk zloty

3,9473

RON

rumänsk leu

4,1218

TRY

turkisk lira

2,2547

AUD

australisk dollar

1,3328

CAD

kanadensisk dollar

1,3780

HKD

Hongkongdollar

10,9563

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7608

SGD

singaporiansk dollar

1,7559

KRW

sydkoreansk won

1 540,85

ZAR

sydafrikansk rand

9,8834

CNY

kinesisk yuan renminbi

9,1543

HRK

kroatisk kuna

7,4328

IDR

indonesisk rupiah

12 072,47

MYR

malaysisk ringgit

4,2971

PHP

filippinsk peso

61,169

RUB

rysk rubel

40,0100

THB

thailändsk baht

42,859

BRL

brasiliansk real

2,2918

MXN

mexikansk peso

16,5036

INR

indisk rupie

63,6890


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/15


Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2011/C 155/04

Statligt stöd nr.: SA.32801 (11/XA)

Medlemsstat: Tyskland

Region: Sachsen

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Zuschuss für den Einstieg ins Umweltmanagement, analog dem Zuschuss den ein gewerblicher KMU-Teilnehmer über die Sächsische Mittelstandsrichtlinie – „Richtlinien des Sächsischen Staatsministerium für Wirtschaft und Arbeit zur Mittelstandsförderung — Verbesserung der unternehmerischen Leistungsfähigkeit“, gemäß Teil B Ziffer I Nr. 4 „Umweltmanagement“ erhält.

Rättslig grund: Richtlinie des Sächsischen Staatsministeriums für Wirtschaft, Arbeit und Verkehr zur Mittelstandsförderung (Mittelstandsrichtlinie), Teil B Ziffer I Nr. 4 „Umweltmanagement“

Vertrag zur Umweltallianz Sachsen

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget:

 

Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget: 0,15 EUR (i miljoner)

 

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 0,05 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 50 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 17 maj 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket (artikel 14 i förordning (EG) nr 1857/2006), Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Sächsische Aufbaubank

Pirnaische Straße 9

01069 Dresden

DEUTSCHLAND

Webbplats:

 

http://www.sab.sachsen.de/de/foerderung/programme/p_wirtschaft/fp_wirtschaft/detailfp_wi_2475.html

 

http://www.revosax.sachsen.de/Details.do?sid=2202814313422

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.32841 (11/XA)

Medlemsstat: Spanien

Region: Comunidad Valenciana

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Ayuda nominativa FEDACOVA

Rättslig grund: Resolución del expediente acogido a la línea «programas intersectoriales en materia de atributos y valores de la calidad agroalimentaria»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 0,09 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 18 maj 2011–31 december 2011

Stödets syfte: Produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket (artikel 14 i förordning (EG) nr 1857/2006), Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Conselleria de Agricultura, Pesca y Alimentación

Amadeo de Saboya, 2

46010 Valencia

ESPAÑA

Webbplats: http://www.agricultura.gva.es/web/c/document_library/get_file?uuid=af5ee4ee-4d51-4b4f-8399-a5c64eda74ac&groupId=16

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.32947 (11/XA)

Medlemsstat: Lettland

Region: Latvia

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Grozījumi atbalsta shēmā “Nelabvēlīgo klimatisko apstākļu radīto zaudējumu kompensēšana”

Rättslig grund: Ministru kabineta 2008. gada 18. augusta noteikumi Nr. 669 “Kārtība, kādā administrē un uzrauga lauksaimniecības risku fondu, nosaka iemaksu veikšanu un kompensāciju izmaksu no fonda”

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 1 LVL (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 80 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 13 maj 2011–30 december 2013

Stödets syfte: Ogynnsamma väderförhållanden (artikel 11 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, skogsbruk och fiske

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Lauku atbalsta dienests

Republikas laukums 2

Rīga, LV-1981

LATVIJA

Webbplats: http://www.likumi.lv/doc.php?id=180589

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.32968 (11/XA)

Medlemsstat: Estland

Region: Estonia

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Ohtliku taimekahjustaja tõrjeabinõude rakendamise toetus

Rättslig grund: „Maaelu ja põllumajandusturu korraldamise seaduse” paragrahvi 11 lõike 1 alusel

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 0,25 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 13 maj 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Växtsjukdomar och skadedjursangrepp (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Põllumajanduse Registrite ja Informatsiooni Amet

Narva mnt 3

51009 Tartu

EESTI/ESTONIA

Webbplats: http://www.agri.ee/siseriiklikud-toetused/

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.32973 (11/XA)

Medlemsstat: Tyskland

Region: Bayern

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Förderung der Vermittlung und des Einsatzes von Fachkräften der Betriebs- und Haushaltshilfe sowie für die Melkeraushilfe

Rättslig grund:

Bayerisches Agrarwirtschaftsgesetz (BayAgrarWiG) vom 8. Dezember 2006

Eckpunktepapier; Zuwendungsbescheide

Bay. Haushaltsordnung (BayHO)

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget:

 

Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget: 17,50 EUR (i miljoner)

 

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 3,50 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 17 maj 2011–31 december 2015

Stödets syfte: Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, skogsbruk och fiske

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Bayerische Landesanstalt für Landwirtschaft

Abteilung Förderwesen und Fachrecht

Menzinger Straße 54

80638 München

DEUTSCHLAND

Webbplats:

 

http://www.gesetze-bayern.de/jportal/portal/page/bsbayprod.psml?showdoccase=1&doc.id=jlr-AgrarWiGBYrahmen&doc.part=X&doc.origin=bs

 

http://www.stmlf.bayern.de/agrarpolitik/programme/26373/foerdkath.pdf

Övriga upplysningar: —


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/18


MEDDELANDE OM ALLMÄNT UTTAGNINGSPROV

2011/C 155/05

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar följande allmänna uttagningsprov:

EPSO/AD/215/11 – Handläggare (AD 5) Engelskspråkliga (EN), spanskspråkiga (ES), estniskspråkiga (ET), franskspråkiga (FR), nederländskspråkiga (NL), polskspråkiga (PL), portugisiskspråkiga (PT), slovakiskspråkiga (SK), slovenskspråkiga (SL), spanskspråkiga (ES) eller svenskspråkiga (SV) handläggare inom området Kommunikation

Meddelandet om uttagningsprov publiceras endast på engelska, estniska, franska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska och svenska i Europeiska unionens officiella tidning C 155 A av den 25 maj 2011.

Ytterligare upplysningar finns på Epsos hemsida: http://www.eu-careers.eu


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/19


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6241 – CIE Management II/Gruppo Coin)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2011/C 155/06

1.

Kommissionen mottog den 16 maj 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget CIE Management II Limited (CIE) (Guernsey), kontrollerat av BC Partners Holdings på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar fullständig kontroll över företaget Giorgione Investimenti SpA (Giorgione, Italien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

CIE: Komplementär och förvaltare eller juridiskt ombud för BC Funds (som är en private equity-investeringsfond),

Giorgione: Holdingbolag för Gruppo Coin SpA, återförsäljare, detaljist och tillverkare av kläder, accessoarer, hälso- och skönhetsprodukter samt heminredningsartiklar.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6241 – CIE Management II/Gruppo Coin, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).


25.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/20


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6220 – General Mills/Yoplait)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2011/C 155/07

1.

Kommissionen mottog den 18 maj 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget General Mills Inc. (General Mills, Förenta staterna), ett bolag noterat på New York-börsen, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar kontroll över Yoplait-koncernen (Yoplait, Frankrike) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

General Mills: Tillverkning och försäljning av livsmedelsprodukter såsom färdigberedda spannmålsprodukter, huvudmåltider, djupfrysta livsmedel, tillbehör, efterrätter, glass, mjöl och bakmixer samt snacks. I Förenta staterna har General Mills varit Yoplaits franchisetagare sedan 1977,

Yoplait: Tillverkning och försäljning av färska mejeriprodukter såsom yoghurt, efterrätter av mejeriråvaror, färskost och grädde.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6220 – General Mills/Yoplait, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).