ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.139.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
54 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska unionens domstol |
|
2011/C 139/01 |
||
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska unionens domstol
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/1 |
2011/C 139/01
Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på:
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/2 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesarbeitsgericht (Tyskland)) — Deutsche Lufthansa AG mot Gertraud Kumpan
(Mål C-109/99) (1)
(Avtal om visstidsanställning - Direktiv 1999/70/EG - Likabehandling i arbetslivet - Den nationella domstolens roll)
2011/C 139/02
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesarbeitsgericht (Tyskland)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Deutsche Lufthansa AG
Motpart: Gertraud Kumpan
Saken
1 |
Begäran om förhandsavgörande — Bundesarbeitsgericht (Tyskland) — Tolkning av artiklarna 1, 2.1 och 6.1 rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16) och av artikel 5.1 i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFF, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43)– Förbud mot särbehandling på grund av ålder — Nationell bestämmelse enligt vilken visstidsanställning är tillåten endast av det skälet att arbetstagaren fyllt 58 år — Huruvida en sådan bestämmelse är förenlig med unionsrätten — Rättsverkan av att bestämmelsen eventuellt är oförenlig |
Domslut
Klausul 5.1 i ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999 och som återfinns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFF, UNICE och CEEP ska tolkas så, att begreppet ”nära objektivt samband med en föregående tillsvidareanställning hos samme arbetsgivare” i 14 § tredje punkten lagen om deltidsanställningar och visstidsanställningar (Gesetz über Teilzeitarbeit und befristete Arbeitsverträge), av den 21 december 2000, ska tillämpas i situationer i vilka ett avtal om visstidsanställning inte omedelbart har föregåtts av ett avtal om tillsvidareanställning med samme arbetsgivare och ett tidsintervall av flera år skiljer dem åt, när det ursprungliga anställningsförhållandet har bestått genom på varandra följande avtal om visstidsanställning för samma arbete och hos samme arbetsgivare under hela perioden. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att i möjligaste mån tolka de relevanta bestämmelserna i nationell rätt på ett sätt som är förenligt med ovannämnda klausul 5 punkt 1
(1) EUT C 141 av den 20.6.2009
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/2 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Prim’Awla tal-Qorti Ċivili — Republiken Malta) — AJD Tuna Ltd mot Direttur tal-Agrikoltura u s-Sajd, Avukat Generali
(Mål C-221/09) (1)
(Förordning (EG) nr 530/2008 - Giltighet - Gemensam fiskeripolitik - Bevarande av resurser - Återhämtning av bestånden av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet)
2011/C 139/03
Rättegångsspråk: maltesiska
Hänskjutande domstol
Prim’Awla tal-Qorti Ċivili
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: AJD Tuna Ltd
Motpart: Direttur tal-Agrikoltura u s-Sajd, Avukat Generali
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Prim’Awla tal-Qorti Ċivili — Giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 530/2008 av den 12 juni 2008 om fastställande av nödåtgärder med hänsyn till snörpvadsfartyg som fiskar efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45°V och i Medelhavet (EUT L 155, s. 9)
Domslut
1. |
Vid prövningen av tolkningsfrågorna har det inte framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 530/2008 av den 12 juni 2008 om fastställande av nödåtgärder med hänsyn till snörpvadsfartyg som fiskar blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45°V och i Medelhavet eller giltigheten av artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, med hänsyn till principen om ett kontradiktoriskt förfarande och principen om rätten till ett effektivt rättsmedel. |
2. |
Vid prövningen av tolkningsfrågorna har det inte framkommit några omständigheter som kan påverka giltigheten av förordning nr 530/2008, med hänsyn till kravet på motivering enligt artikel 296.2 FEUF, principen om skydd för berättigade förväntningar och proportionalitetsprincipen. |
3. |
Förordning nr 530/2008 är ogiltig i den mån de förbud som föreskrivs i förordningen, vilken antagits med stöd av artikel 7.1 i förordning nr 2371/2002, träder i kraft från och med den 23 juni 2008 med avseende på de snörpvadsfartyg som seglar under spansk flagg eller är registrerade i den medlemsstaten och de gemenskapsaktörer som har slutit avtal med dem, medan förbuden för de snörpvadsfartyg som seglar under maltesisk, grekisk, fransk, italiensk eller cypriotisk flagg eller är registrerade i dessa medlemsstater och de gemenskapsaktörer som slutit avtal med dem träder i kraft från och med den 16 juni 2008, utan att det finns sakliga skäl för denna skillnad i behandling. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/3 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht München (Tyskland)) — Privater Rettungsdienst und Krankentransport Stadler mot Zweckverband für Rettungsdienst und Feuerwehralarmierung Passau
(Mål C-274/09) (1)
(Offentlig upphandling - Direktiv 2004/18/EG - Offentliga tjänstekoncessioner - Räddningstjänst - Kriterier för att skilja mellan offentliga tjänstekontrakt och tjänstekoncessioner)
2011/C 139/04
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgericht München
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Privater Rettungsdienst und Krankentransport Stadler
Motpart: Zweckverband für Rettungsdienst und Feuerwehralarmierung Passau
Ytterligare deltagare i rättegången: Malteser Hilfsdienst e.V. och Bayerisches Rotes Kreuz
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Oberlandesgericht München — Tolkningen av artiklarna 1.2 a och d och 1.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114) — Begreppen ”offentligt tjänstekontrakt” och ”tjänstekoncession” — Kontrakt som avser tillhandahållande av räddningstjänster, slutet mellan den upphandlande myndigheten och hjälporganisationer, enligt vilket ersättningen för tjänsterna bestäms genom förhandlingar mellan nämnda organisationer och tredje män i egenskap av socialförsäkringsorganisationer
Domslut
Artikel 1.2 d och 1.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska tolkas så, att när ersättningen till den utvalda ekonomiska aktören uteslutande betalas ut av andra än den upphandlande myndighet som tilldelat ett kontrakt om räddningstjänster och den ekonomiska aktören står verksamhetsrisken, även om denna risk är mycket begränsad — särskilt med hänsyn till att användaravgifterna för tjänsterna fastställs genom årliga förhandlingar med tredje man och att den ekonomiska aktören inte garanteras full täckning för de kostnader som burits inom ramen för ett utförande av verksamheten som är förenligt med de principer som uppställs i nationell lagstiftning — ska kontraktet i fråga kvalificeras som tjänstekoncession, i den mening som avses i artikel 1.4 i direktivet.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/4 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State van België — Belgien) — Brussels Hoofdstedelijk Gewest m.fl. mot Vlaamse Gewest
(Mål C-275/09) (1)
(Direktiv 85/337/EEG - Bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt - Flygplatser med en banlängd av 2 100 m eller mer - Begreppet anläggning - Förnyande av driftstillståndet)
2011/C 139/05
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Raad van State van België
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Brussels Hoofdstedelijk Gewest, P. De Donder, F. De Becker, K. Colenbie, Ph. Hutsebaut, B. Kockaert, VZW Boreas, F. Petit, V.S. de Burbure de Wezembeek, L. Van Dessel
Motpart: Vlaamse Gewest
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Raad van State van België — Tolkning av punkt 7 a i bilaga I till rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40) — Anläggning av en start- och landningsbana med en längd av 2 100 meter eller mer — Begreppet anläggning
Domslut
Artikel 1.2 andra strecksatsen i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997, och punkt 7 i bilaga I till förstnämnda direktiv ska tolkas så, att
— |
förnyandet av ett befintligt beslut avseende driften av en flygplats kan inte klassificeras som ”projekt” eller som ”anläggning” i den mening som avses i dessa bestämmelser när det inte förekommer några arbeten eller ingrepp som förändrar de fysiska förhållandena på platsen, |
— |
det ankommer dock på den nationella domstolen att på grundval av tillämplig nationell lagstiftning och i förekommande fall med beaktande av den kumulativa effekten av flera arbeten eller ingrepp som genomförts efter det att nämnda direktiv trädde i kraft, avgöra huruvida detta tillstånd ingår i ett tillståndsförfarande i flera etapper vilket ska utmynna i verksamhet som utgör ett projekt i den mening som avses i punkt 13 första strecksatsen i bilaga II jämförd med punkt 7 i bilaga I till direktivet. Har det inte skett någon miljökonsekvensbedömning av sådana arbeten eller ingrepp under etappen före tillståndsprocessen, ska den nationella domstolen säkerställa direktivets ändamålsenliga verkan genom att tillse att en sådan bedömning genomförs åtminstone på stadiet för meddelandet av driftstillstånd. |
(1) EUT C 267 av den 7.11.2009
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/4 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 mars 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen
(Mål C-326/09) (1)
(Fördragsbrott - Direktiv 2004/113/EG - Socialpolitik - Likabehandling av kvinnor och män - Tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)
2011/C 139/06
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. van Beek och M. Kaduczak)
Svarande: Republiken Polen (ombud: M. Dowgielewicz)
Saken
Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, s. 37)
Domslut
1. |
Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. |
2. |
Republiken Polen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/5 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation, Frankrike) — förfaranden som anhängiggjorts av Josep Peñarroja Fa
(Mål C-372/09 och C-373/09) (1)
(Artikel 43 EG - Etableringsfrihet - Artikel 49 EG - Frihet att tillhandahålla tjänster - Inskränkningar - Experter med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare - Utövandet av offentlig makt - Nationella bestämmelser enligt vilka endast personer som finns upptagna på de förteckningar över experter med behörighet att anlitas av domstol som upprättas av nationella domstolar kan anlitas som expert - Berättigande - Proportionalitet - Direktiv 2005/36/EG - Begreppet reglerat yrke)
2011/C 139/07
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Josep Peñarroja Fa
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Cour de cassation (Frankrike) — Tolkning av artiklarna 43, 45, 49 och 50 EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EGT L 255, s. 22) — Bestämmelser enligt vilka upptagande på den nationella förteckningen över sakkunniga med behörighet att anlitas av domstol och titeln ”av Cour de cassation auktoriserad sakkunnig” reserveras för personer som sedan minst tre år finns upptagna på en förteckning som upprättats av en cour d’appel i denna medlemsstat — Fråga om dessa bestämmelser är förenliga med gemenskapsrättsliga bestämmelser om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster
Domslut
1. |
Uppdrag som anförtros en fackman i egenskap av expert med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare inom ett förfarande vid den domstolen utgör tillhandahållande av en tjänst i den mening som avses i artikel 50 EG, vilken nu motsvaras av artikel 57 FEUF. |
2. |
Den översättningsverksamhet som utövas av experter med behörighet att anlitas av domstol, såsom den verksamhet som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, utgör inte verksamhet som är förenad med utövandet av offentlig makt i den mening som avses i artikel 45 första stycket EG, vilken nu motsvaras av artikel 51 första stycket FEUF. |
3. |
Artikel 49 EG, vilken nu motsvaras av artikel 56 FEUF, utgör hinder för en nationell lagstiftning såsom den ifrågavarande enligt vilken det föreskrivs villkor för upptagande på en nationell förteckning över experter med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare beträffande kvalifikationer utan att de berörda har möjlighet att få kännedom om de skäl som ligger till grund för beslut som fattats rörande dem och utan att dessa beslut kan bli föremål för en effektiv rättslig prövning som gör det möjligt att kontrollera beslutets laglighet, i synnerhet i förhållande till det krav som uppställs i unionsrätten på att deras kvalifikationer som förvärvats och erkänns i andra medlemsstater ska beaktas på vederbörligt sätt. |
4. |
Artikel 49 EG, vilken nu motsvaras av artikel 56 FEUF, utgör hinder för ett sådant villkor som det i artikel 2 lag i nr 71-498 av den 29 juni 1971 om experter med behörighet att anlitas av domstol, i dess lydelse enligt lag nr 2004/130 av den 11 februari 2004, enligt vilket ingen kan upptas på den nationella förteckningen över experter med behörighet att anlitas av domstol om de inte dessförinnan under tre år i rad har förekommit på en förteckning som upprättas av en cour d’appel, eftersom ett sådant krav, vid bedömningen av en ansökan från en person som är etablerad i en annan medlemsstat och som inte kan styrka en sådan registrering, innebär att de kvalifikationer som denna person har förvärvat i en annan medlemsstat inte beaktas på ett vederbörligt sätt för att avgöra om och i vilken utsträckning dessa motsvarar den kompetens som vanligtvis förväntas av en person som under tre år i rad har förekommit på en lista som upprättats av en cour d’appel. |
5. |
Uppdrag för experter med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare som utförs av experter som finns upptagna i sådana förteckningar som den nationella förteckningen över experter med behörighet att anlitas av domstol, en förteckning vilken upprättas av Cour de cassation, omfattas inte av begreppet ”reglerat yrke” i den mening som avses i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/5 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Arbeidshof te Brussel — Belgien) — Maurits Casteels mot British Airways plc
(Mål C-379/09) (1)
(Fri rörlighet för arbetstagare - Artiklarna 45 FEUF och 48 FEUF - Social trygghet för migrerande arbetstagare - Bevarande av rätt till kompletterande pensionsförmåner - Rådet har inte vidtagit någon åtgärd - Arbetstagare som under på varandra följande perioder har arbetat för samma arbetsgivare i flera olika medlemsstater)
2011/C 139/08
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Arbeidshof te Brussel
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Maurits Casteels
Motpart: British Airways plc
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Arbeidshof te Brussel — Tolkningen av artiklarna 39 EG och 42 EG samt rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen (EGT L 209, s. 46) — Rådet har inte vidtagit någon åtgärd — Arbetstagare som under på varandra följande perioder har arbetat för samma arbetsgivare i flera olika medlemsstater (utan att vara utsänd) och som varje gång omfattats av de olika kompletterande pensionssystem som gäller på dessa driftställen
Domslut
1. |
Artikel 48 FEUF har ingen direkt effekt som kan åberopas av en enskild mot en arbetsgivare inom den privata sektorn i en tvist vid de nationella domstolarna. |
2. |
Artikel 45 FEUF ska tolkas så, att den, vid den obligatoriska tillämpningen av ett arbetsrättsligt kollektivavtal, utgör hinder
|
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/6 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation — Frankrike) — Charles Defossez mot Christian Wiart, i egenskap av konkursförvaltare för Sotimon SARL, Office national de l'emploi fonds de fermeture d'entreprises, Centre de gestion et d’études de l’Association pour la gestion du régime de garantie des créances des salariés de Lille (CGEA)
(Mål C-477/09) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Direktiven 80/987/EEG och 2002/74/EG - Arbetsgivarens insolvens - Skydd för arbetstagarna - Betalning av utestående fordringar till arbetstagarna - Fastställelse av behörig garantiinstitution - Gynnsammare garanti enligt nationell rätt - Möjlighet att göra anspråk på denna garanti)
2011/C 139/09
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Charles Defossez
Motpart: Christian Wiart, i egenskap av konkursförvaltare för Sotimon SARL, Office national de l'emploi fonds de fermeture d'entreprises, Centre de gestion et d’études de l’Association pour la gestion du régime de garantie des créances des salariés de Lille (CGEA)
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Cour de cassation (Frankrike) — Tolkning av artiklarna 8a och 9 i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (EGT L 283, s. 23; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 121), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002 (EGT L 270, s. 10) — Fastställelse av behörig garantiinstitution för betalning av arbetstagarnas utestående fordringar — Institutionen i den medlemsstat på vars territorium arbetstagarna normalt utför sitt arbete — Arbetstagarens möjlighet att göra anspråk på den gynnsammaste garantin från den institution vid vilken arbetsgivaren är försäkrad och till vilken denne betalar avgifter enligt nationell rätt.
Domslut
Artikel 3 i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, i den lydelse som gällde före ändringen av artikeln genom direktiv 2002/74/EG, ska tolkas så, att när det gäller betalningen av en arbetstagares utestående fordringar, då arbetstagaren normalt utför sitt arbete i en annan medlemsstat än den i vilken arbetsgivaren har sitt säte — och arbetsgivaren har förklarats vara insolvent före den 8 oktober 2005 — och när arbetsgivaren inte är etablerad i denna andra medlemsstat och uppfyller sin skyldighet att erlägga avgifter för finansiering av garantiinstitutionen i den medlemsstat där arbetsgivaren har sitt säte, är det denna institution som ska fullgöra de skyldigheter som föreskrivs i denna artikel.
Direktiv 80/987 utgör inte hinder för att det i en nationell lagstiftning föreskrivs att en arbetstagare kan göra anspråk på lönegarantin från en nationell institution i enlighet med lagstiftningen i denna medlemsstat, antingen som komplement eller som substitut i förhållande till den garanti som tillhandahålls av den institution som utpekats som behörig enligt direktivet, dock under förutsättning att nämnda garanti medför en högre skyddsnivå för arbetstagaren.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/7 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal da Relação do Porto — Portugal) — Manuel Carvalho Ferreira Santos mot Companhia Europeia de Seguros S.A.
(Mål C-484/09) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 72/166/EEG - Artikel 3.1 - Direktiv 84/5/EEG - Artikel 2.1 - Direktiv 90/232/EEG - Artikel 1 - Rätt till ersättning från den obligatoriska ansvarsförsäkringen för motorfordon - Villkor för begränsning - Medverkan till skadan - Ingen av förarna anses vara vållande - Ansvar för risken för skadornas uppkomst)
2011/C 139/10
Rättegångsspråk: portugisiska
Hänskjutande domstol
Tribunal da Relação do Porto
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Manuel Carvalho Ferreira Santos
Svarande: Companhia Europeia de Seguros S.A.
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Tribunal da Relação do Porto — Tolkningen av artikel 3.1 i rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 111), av artikel 2.1 i rådets andra direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 8, s. 17; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 90) och av artikel 1 i rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 129, s. 33; svensk specialutgåva, område 13, volym 19, s. 189) — Val av system för civilrättsligt ansvar som ska tillämpas vid trafikolyckor — Villkor för nedsättning av ersättningen från den obligatoriska trafikförsäkringen på grund av att en av de förare som var ansvariga för olyckan medverkade till skadan — Ingen av de två förarna ska anses vara vållande — Riskansvar
Domslut
Artikel 3.1 i rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, artikel 2.1 i rådets andra direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon, och artikel 1 i rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en nationell lagstiftning i vilken det — när det vid en kollision mellan två fordon uppkommer skador som ingen av förarna anses vara vållande till — föreskrivs en proportionell ansvarsfördelning för skadorna utifrån vart och ett av fordonens medverkan till desamma, samt att graden av medverkan delas lika i tveksamma fall.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/7 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof — Österrike) — Tanja Borger mot Tiroler Gebietskrankenkasse
(Mål C-516/09) (1)
(Social trygghet för arbetstagare - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Personkrets som omfattas av tillämpningsområdet - Tolkning av begreppet anställd - Förmåner för underhållsberättigade barn - Förlängning av tjänstledighet)
2011/C 139/11
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberster Gerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Tanja Borger
Motpart: Tiroler Gebietskrankenkasse
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Oberster Gerichtshof — Tolkning av artikel 1 a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57) — Förmåner för underhållsberättigade barn — Personkrets som omfattas av tillämpningsområdet — Tolkning av begreppet arbetstagare — Person som är bosatt i Schweiz och som med sin arbetsgivare, som är etablerad i en medlemsstat, avtalar om en ledighet från sin tjänst, på grund av att hon fött barn (Karenz), som är längre än den i denna senare stat tvååriga lagstadgade ledigheten
Domslut
En person som befinner sig i samma situation som klaganden i målet vid den nationella domstolen ska betecknas som anställd i den mening som avses i artikel 1 a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1606/98 av den 29 juni 1998, under en förlängning med sex månader av den tjänstledighet hon tagit efter sitt barns födelse, förutsatt att hon under denna period är försäkrad, obligatoriskt eller genom en frivillig fortsättningsförsäkring, om så bara mot en enda risk, enligt ett allmänt eller särskilt system för social trygghet som anges i artikel 1 a i denna förordning. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida detta villkor är uppfyllt i den tvist som har anhängiggjorts vid den.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/8 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten — Sverige) — Skandinaviska Enskilda Banken AB Momsgrupp mot Skatteverket
(Mål C-540/09) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 13 B d led 5 - Undantag från skatteplikt - Emissionsgaranti (”underwriting guarantee”) som ett kreditmarknadsföretag mot provision tillhandahåller emitterande bolag vid en aktieemission på kapitalmarknaden - Transaktioner rörande värdepapper)
2011/C 139/12
Rättegångsspråk: svenska
Hänskjutande domstol
Regeringsrätten
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Skandinaviska Enskilda Banken AB Momsgrupp
Motpart: Skatteverket
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) — Tolkning av artikel 13 B i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) — Undantag från skatteplikt — Garanti som, mot avgift, utfärdas av en bank till ett bolag som emitterar nya aktier — Åtgärd som består i att banken ställer en garanti vad avser försäljningen av en andel av det emitterande bolagets aktier för det fall att för få aktier tecknas under teckningsperioden, så att det emitterande bolaget får till stånd den finansiering som emissionen syftar till (underwriting)
Domslut
Artikel 13 B d led 5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ska tolkas så, att det undantag från mervärdesskatteplikt som föreskrivs i denna bestämmelse omfattar de tjänster som ett kreditmarknadsföretag tillhandahåller genom att mot ersättning utfärda en emissionsgaranti till ett bolag som står i begrepp att emittera aktier, vilken innebär att kreditmarknadsföretaget åtar sig att förvärva sådana aktier som eventuellt inte kommer att tecknas inom den tid som aktieteckningen pågår.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/8 |
Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 17 mars 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal
(Mål C-23/10) (1)
(Fördragsbrott - Utsläppande av färska bananer i fri omsättning - Deklarerad vikt överensstämmer inte med den verkliga vikten - Skyldighet för tullmyndigheterna att kontrollera den deklarerade vikten - Gemenskapens tullkodex - Förordning (EEG) nr 2913/92 - Artiklarna 68 och följande artiklar - Förordning (EEG) nr 2454/93 - Artikel 290a - Bilaga 38 B - Systemet för egna medel - Uteblivna intäkter - Förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 - Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 - Artiklarna 2, 6, 9, 10 och 11)
2011/C 139/13
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Caeiros)
Svarande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes)
Saken
Fördragsbrott — Åsidosättande av artikel 68 och följande artiklar i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1), av artikel 290a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1) och bilaga 38 B till denna förordning, samt artiklarna 2, 6, 9, 10 och 11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 155, s. 1) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, s. 1) — Utsläppande av färska bananer i fri omsättning — Deklarerad vikt överensstämmer inte med den verkliga vikten — Egna medel — Uteblivna intäkter
Domslut
1) |
Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 13, 68 och 71 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, i förening med artikel 290a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, i ändrad lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 89/97 av den 20 januari 1997, samt enligt artiklarna 2, 6 och 9–11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, i ändrad lydelse enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 1355/96 av den 8 juli 1996, och samma artiklar i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, genom att tullmyndigheterna systematiskt, under åren 1998–2002, godtog tulldeklarationer om utsläppande av färska bananer i fri omsättning, trots att myndigheterna visste eller rimligen borde ha vetat att bananernas deklarerade vikt inte överensstämde med den verkliga vikten, samt genom de portugisiska myndigheternas vägran att betala ut egna medel motsvarande de uteblivna intäkterna och förfallen dröjsmålsränta. |
2) |
Talan ogillas i övriga delar. |
3) |
Europeiska kommissionen och Republiken Portugal ska bära sina respektive rättegångskostnader. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/9 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel (Luxemburg)) — Heiko Koelzsch mot État du Grand-duché de Luxembourg
(Mål C-29/10) (1)
(Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelse - Anställningsavtal - Parternas lagval - Tvingande regler i den lag som är tillämplig om inget lagval gjorts - Fastställande av denna lag - Begreppet det land där den anställde ”vanligtvis utför sitt arbete” - Anställd som utför sitt arbete i mer än en konventionsstat)
2011/C 139/14
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour d'appel
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Heiko Koelzsch
Motpart: État du Grand-duché de Luxembourg
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Cour d’appel — Tolkning av artikel 6.2 a i konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 266, s. 1; svensk utgåva, EGT C 15, 1997, s. 70) — Fastställande av tillämplig lag i ett mål rörande uppsägning utan saklig grund då parterna inte gjort något lagval i det individuella anställningsavtalet — Begreppet ”den ort där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete” — Anställd som utför sitt arbete i flera länder men som regelmässigt återvänder till ett av dessa länder
Domslut
Artikel 6.2 a i konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980, ska tolkas så, att i de fall då den anställde bedriver sin verksamhet i mer än en konventionsstat, ska det land där den anställde vid fullgörande av avtalet vanligtvis utför sitt arbete i den mening som avses i denna bestämmelse anses vara det land där, eller från vilket, den anställde — med beaktande av samtliga omständigheter som är utmärkande för dennes verksamhet — huvudsakligen uppfyller sina förpliktelser gentemot arbetsgivaren.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/10 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 mars 2011 — Agencja Wydawnicza Technopol sp. z o.o. mot Byrån för harmonisering inom den inre markanden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-51/10 P) (1)
(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Kännetecken som endast består av siffror - Ansökan om registrering av kännetecknet ”1000” som varumärke för broschyrer, tidskrifter och tidningar - Påstående om att nämnda kännetecken har beskrivande karaktär - Kriterier för tillämpning av artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94 - Harmoniseringsbyråns skyldighet att beakta sin tidigare beslutspraxis)
2011/C 139/15
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Agencja Wydawnicza Technopol sp. z o.o. (ombud: A. von Mühlendahl, Rechtsanwalt)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre markanden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)
Saken
Överklagande av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 19 november 2009 i mål T-298/06, Agencja Wydawnicza Technopol sp. z o.o. mot harmoniseringsbyrån, genom vilken förstainstansrätten ogillade en talan om ogiltigförklaring av beslut R 447/2006-4 som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre markanden (harmoniseringsbyrån) den 7 augusti 2006, om avslag på överklagandet av granskarens beslut att inte registrera ordmärket ”1000” för varor och tjänster i klasserna 16, 28 och 41 — Åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94
Domslut
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Agencja Wydawnicza Technopol sp. z o.o. ska ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/10 |
Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 10 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Supremo — Spanien) — Telefónica Móviles España, SA mot Administración del Estado, Secretaría de Estado de Telecomunicaciones
(Mål C-85/10) (1)
(Telekommunikationstjänster - Direktiv 97/13/EG - Allmän auktorisation och individuella tillstånd - Avgifter och kostnader som är tillämpliga på företag som har individuella tillstånd - Artikel 11.2 - Tolkning - Nationell lagstiftning som inte innehåller någon uppgift om det särskilda användningsområdet för en avgift - Höjning av avgiften för digitala system, samtidigt som avgiften behålls oförändrad för analoga system av första generationen - Förenlighet)
2011/C 139/16
Rättegångsspråk: spanska.
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Telefónica Móviles España, SA
Motpart: Administración del Estado, Secretaría de Estado de Telecomunicaciones
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Tribunal Supremo — Tolkning av artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet (EGT L 117, s. 15) — Avgifter och kostnader som är tillämpliga på företag som har individuella tillstånd — Påförande av avgifter som går utöver vad som är tillåtet enligt direktivet och som har ett ändamål som inte anges i detta direktiv — Missgynnande av mer avancerad teknik i förhållande till föråldrad teknik
Domslut
De krav som uppställs i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet — vilka innebär att en avgift som påförs aktörer som tillhandahåller telekommunikationstjänster för utnyttjandet av knappa resurser ska ha till syfte att säkerställa ett optimalt utnyttjande av sådana resurser och beakta behovet av att främja utvecklingen av innovativa tjänster och konkurrens — ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en nationell lagstiftning som innebär dels att aktörer som tillhandahåller telekommunikationstjänster och som är innehavare av individuella tillstånd för användning av radiofrekvenser påförs en avgift, utan att det anges något specifikt användningsområde för de intäkter som erhålls från denna avgift, dels en väsentlig höjning av avgiften för en viss teknik samtidigt som avgiften behålls oförändrad för en annan teknik.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/11 |
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo — Portugal) — Strong Segurança SA mot Município de Sintra, Securitas-Serviços e Tecnologia de Segurança
(Mål C-95/10) (1)
(Offentlig upphandling av tjänster - Direktiv 2004/18/EG - Artikel 47.2 - Direkt effekt - Tillämpning på tjänsterna i bilaga II B till direktivet)
2011/C 139/17
Rättegångsspråk: portugisiska
Hänskjutande domstol
Supremo Tribunal Administrativo
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Strong Segurança SA
Motparter: Município de Sintra, Securitas-Serviços e Tecnologia de Segurança
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Supremo Tribunal Administrativo — Tolkningen av artiklarna 21, 23, 35.4 och 47.2 i och bilaga II B till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114) — Anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella kapacitet — En ekonomisk aktörs möjlighet att åberopa andra enheters kapacitet — Direkt effekt av ett direktiv som införlivats för sent
Domslut
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, medför inte en skyldighet för medlemsstaterna att tillämpa artikel 47.2 i detta direktiv på de offentliga tjänstekontrakt som förtecknas i bilaga II B till direktivet. Direktivet hindrar emellertid inte medlemsstaterna och, eventuellt, de upphandlande myndigheterna att i sin lagstiftning respektive i de handlingar som hänför sig till kontraktet föreskriva en sådan tillämpning.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/11 |
Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 17 mars 2011 (begäran om förhandsavgörande från Symvoulio tis Epikrateias — Grekland) — Naftiliaki Etaireia Thasou AE (C-128/10) och Amaltheia I Naftiki Etaireia (C-129/10) mot Ypourgos Emporikis Naftilías
(Förenade målen C-128/10 och C-129/10) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Frihet att tillhandahålla tjänster - Cabotage - Förordning (EEG) nr 3577/92 - Artiklarna 1 och 4 - Föregående myndighetstillstånd för cabotagetjänster - Kontroll av fartygens säkerhet - Upprätthållande av ordningen i hamnarna - Förpliktelser vid allmän trafik - Precisa och på förhand kända kriterier saknas)
2011/C 139/18
Rättegångsspråk: grekiska
Hänskjutande domstol
Symvoulio tis Epikrateias
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Naftiliaki Etaireia Thasou AE (C-128/10) och Amaltheia I Naftiki Etaireia (C-129/10)
Svarande: Ypourgos Emporikis Naftilías
i närvaro av: Koinopraxia Epibatikon Ochimatagogon Ploion Kavalas — Thasou (C-128/10)
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Symvoulio tis Epikrateias — Tolkning av artiklarna 1, 2 och 4 i rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, s. 7; svensk specialutgåva, område 6, volym 3 s. 203) — Nationell lagstiftning enligt vilken det krävs i förväg inhämtat administrativt tillstånd för cabotagetjänster — System enligt vilket det är möjligt att kontrollera huruvida färdplanerna kan genomföras med iakttagande av sjösäkerheten och förhållandena i hamnarna — Tydliga och i förväg kända kriterier saknas
Domslut
Artiklarna 1 och 4 i rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) ska, i förening, tolkas så, att de inte utgör något hinder för en nationell lagstiftning genom vilken det införs en ordning för föregående tillstånd för cabotagetjänster, enligt vilken det antas myndighetsbeslut om åläggande av vissa tidsintervall av skäl hänförliga till dels fartygens säkerhet och ordningen i hamnarna, dels förpliktelser vid allmän trafik, förutsatt att en sådan ordning grundas på objektiva kriterier, som inte är diskriminerande och som är kända på förhand, bland annat för det fall flera rederier önskar anlöpa samma hamn vid samma tidpunkt. Såvitt avser myndighetsbeslut om åläggande av förpliktelser vid allmän trafik, krävs dessutom att det visas att det föreligger ett faktiskt behov av allmän trafik, till följd av att det vid fri konkurrens inte skulle finnas tillräckligt med regelbundna transporttjänster. Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma huruvida dessa villkor är uppfyllda i målen vid den nationella domstolen.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/12 |
Överklagande ingett den 10 november 2010 av Mariyus Noko Ngele av det beslut som tribunalen meddelade den 10 december 2009 i mål T-390/09, Mariyus Noko Ngele mot Europeiska kommissionen
(Mål C-525/10 P)
2011/C 139/19
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Mariyus Noko Ngele (ombud: advokaten F. Sabakunzi)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Domstolen (åttonde avdelningen) har genom beslut av den 10 mars 2011 fastställt att överklagandet inte kan tas upp till sakprövning.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/12 |
Talan väckt den 22 november 2010 — Transportes y Excavaciones J. Asensi, S.L. mot Konungariket Spanien
(Mål C-540/10)
2011/C 139/20
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Transportes y Excavaciones J. Asensi, S.L. (ombud: C. Nicolau Castellanos, abogado)
Svarande: Konungariket Spanien
Domstolen (åttonde avdelningen) har genom beslut av den 10 mars 2011 funnit att det är uppenbart att den saknar behörighet att pröva förevarande talan.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 4 februari 2011 — Schutzverband-Industrie eV mot Sonnthurn Vetriebs GmbH
(Mål C-51/11)
2011/C 139/21
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Schutzverband-Industrie eV
Motpart: Sonnthurn Vetriebs GmbH
Tolkningsfrågor
1. |
Omfattar begreppet hälsa i definitionen av uttrycket hälsopåstående i artikel 2.2.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (1) senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 116/2010 av den 9 februari 2010 (2) även allmänt välbefinnande? |
2. |
Om fråga 1 ska besvaras nekande: Avser ett påstående i ett kommersiellt meddelande som förekommer i märkningen, presentationen, eller reklamen för ett livsmedel, som ska levereras som sådant till konsumenten, åtminstone även hälsorelaterat välbefinnande eller enbart allmänt välbefinnande, när det hänvisar till någon av de funktioner som anges i artiklarna 13.1 och 14.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 på det sätt som beskrivs i artikel 2.2.5 i denna förordning? |
3. |
Om fråga 1 ska besvaras nekande och ett påstående i den mening som avses i fråga 2 åtminstone även hänvisar till hälsorelaterat välbefinnande: Är det med hänsyn till yttrande- och informationsfriheten enligt artikel 6.3 FEU jämförd med artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna förenligt med den gemenskapsrättsliga proportionalitetsprincipen att ett påstående om att en viss dryck som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol inte belastar eller skadar kroppen och dess funktioner omfattas av förbudet enligt artikel 4.3 första meningen i förordning (EG) nr 1924/2006? |
(1) EUT L 404, s. 9, rättelse införd i EUT L 12, 2007, s. 3
(2) EUT L 37, s. 16
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/12 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 7 februari 2011 — Vodafone España SA
(Mål C-55/11)
2011/C 139/22
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo (Spanien)
Part i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Vodafone España SA
Tolkningsfrågor
1. |
Ska artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG (1) av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en avgift för rätten att installera faciliteter på kommunal offentlig egendom, får tas ut av operatörer som, utan att vara innehavare av nätet, använder det i syfte att tillhandahålla mobila teletjänster? |
2. |
För det fall den aktuella avgiften ska anses förenlig med artikel 13 i direktiv 2002/20/EG, uppfyller då de villkor på vilka avgiften tas ut enligt den omtvistade lokala förordningen kraven i denna bestämmelse på att dels vara sakligt motiverade, proportionella och icke-diskriminerande, dels säkerställa en optimal användning av de aktuella faciliteterna? |
3. |
Har artikel 13 i direktiv 2002/20/EG direkt effekt? |
(1) EGT L 108, s. 2
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 7 februari 2011 — Vodafone España SA mot Ayuntamiento de Tudela
(Mål C-57/11)
2011/C 139/23
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Vodafone España SA
Svarande: Ayuntamiento de Tudela
Tolkningsfrågor
1. |
Ska artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG (1) av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en avgift för rätten att installera faciliteter på kommunal offentlig egendom, får tas ut av operatörer som, utan att vara innehavare av nätet, använder det i syfte att tillhandahålla mobila teletjänster? |
2. |
För det fall den aktuella avgiften ska anses förenlig med artikel 13 i direktiv 2002/20/EG, uppfyller då de villkor på vilka avgiften tas ut enligt den omtvistade lokala förordningen kraven i denna bestämmelse på att dels vara sakligt motiverade, proportionella och icke-diskriminerande, dels säkerställa en optimal användning av de aktuella faciliteterna? |
3. |
Har artikel 13 i direktiv 2002/20/EG direkt effekt? |
(1) EGT L 108, s. 2
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/13 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 7 februari 2011 — France Telecom España SA
(Mål C-58/11)
2011/C 139/24
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo (Spanien)
Part(er) i målet vid den nationella domstolen
Sökande: France Telecom España SA
Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor
1. |
Ska artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG (1) av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en avgift för rätten att installera faciliteter på kommunal offentlig egendom, får tas ut av operatörer som, utan att vara innehavare av nätet, använder det i syfte att tillhandahålla mobila teletjänster? |
2. |
För det fall den aktuella avgiften ska anses förenlig med artikel 13 i direktiv 2002/20/EG, uppfyller då de villkor på vilka avgiften tas ut enligt den omtvistade lokala förordningen kraven i denna bestämmelse på att dels vara sakligt motiverade, proportionella och icke-diskriminerande, dels säkerställa en optimal användning av de aktuella faciliteterna? |
3. |
Har artikel 13 i direktiv 2002/20/EG direkt effekt? |
(1) EGT L 108, s. 21
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/14 |
Överklagande ingett den 22 februari 2011 av Longevity Health Products, Inc. av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 16 december 2010 i mål T-363/09, Longevity Health Products, Inc. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), Gruppo Lepetit SpA
(Mål C-81/11 P)
2011/C 139/25
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Longevity Health Products, Inc. (ombud: J. Korab, Rechtsanwalt)
Övriga parter i målet: harmoniseringsbyrån, Gruppo Lepetit SpA
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
— |
pröva överklagandet i sak, |
— |
upphäva tribunalens dom av den 16 december 2010 i mål T-363/09, |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Klaganden hävdar att tribunalen åsidosatte klagandens rätt till en opartisk rättegång genom att inte bevilja klaganden tid för att besvara harmoniseringsbyråns påståenden.
Klaganden hävdar vidare att tribunalen inte beaktade varumärkesinnehavarens argument beträffande risken för förväxling.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Bergamo (Italien) den 28 februari 2011 — Brottmål mot Survival Godwin mot
(Mål C-94/11)
2011/C 139/26
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale di Bergamo (Italien)
Parter i målet vid den nationella domstolen
Tilltalad: Survival Godwin
Tolkningsfrågor
Utgör artiklarna 15 och 16 i direktiv 2008/15/EG, (1) mot bakgrund av principerna om lojalt samarbete och om direktivs ändamålsenliga verkan, hinder mot att en tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligen i en medlemsstat lagförs och döms till fängelse i högst fyra år om denne inte följer questores första beslut, och till fängelse i högst fem år om denne inte följer därpå följande beslut enbart på den grunden att denne inte har samarbetat i ett förfarande för avlägsnande och i synnerhet inte har följt förvaltningsmyndighetens beslut om avlägsnande?
(1) GU L 348, s. 98
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/14 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Giustizia Amministrativa per la Regione siciliana (Italien) den 3 mars 2011 — Ministero dell’Interno, Questura di Caltanissetta mot Massimiliano Rizzo
(Mål C-107/11)
2011/C 139/27
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Consiglio di Giustizia Amministrativa per la Regione siciliana
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Ministero dell’Interno, Questura di Caltanissetta
Motpart: Massimiliano Rizzo
Tolkningsfrågor
Är de nationella bestämmelserna, som antagits från och med Bersanidekretet, det vill säga lagdekret nr 223 av den 4 juli 2006 som omvandlats till lag nr 248 av den 4 augusti 2006, förenliga med artiklarna 43 och 49 i EG-fördraget med avseende på nationell lagstiftning i vilket bland annat föreskrivs
a) |
ett allmänt skydd för innehavare av koncessioner som meddelats tidigare genom ett anbudsförfarande i vilket en del av operatörerna rättsstridigt inte fick delta, |
b) |
bestämmelser som i praktiken säkerställer att förvärvade marknadspositioner bevaras (såsom till exempel förbudet för nya koncessionshavare att inrätta vadhållningslokaler inom ett visst avstånd från redan existerande sådana), och |
c) |
att koncessionen ska upphöra att gälla om koncessionshavaren direkt eller indirekt bedriver gränsöverskridande spelverksamhet som kan likställas med den verksamhet som omfattas av koncessionen? |
Tribunalen
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/15 |
Tribunalens dom av den 22 mars 2011 — Altstoff Recycling Austria mot kommissionen
(Mål T-419/03) (1)
(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - System för insamling och återvinning av använda förpackningar i Österrike - Avtal om insamling och sortering vilka innehåller exklusivitetsklausuler - Beslut om individuellt undantag - Ålägganden - Proportionalitetsprincipen)
2011/C 139/28
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Altstoff Recycling Austria AG, tidigare Altstoff Recycling Austria AG, och ARGEV Verpackungsverwertungs-Gesellschaft mbH (Wien, Österrike) (ombud: advokaten H. Wollmann)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis W. Mölls, sedan W. Mölls och H. Gading, och slutligen R. Sauer)
Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: EVA Erfassen und Verwerten von Altstoffen GmbH (Wien) (ombud: advokaterna A. Reidlinger och I. Hartung), och Bundeskammer für Arbeiter und Angestellte (Wien) (ombud: advokaten K. Wessely)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av artiklarna 2 och 3 i kommissionens beslut 2004/208/EG av den 16 oktober 2003 i ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärendena COMP D3/35.470 — ARA, COMP D3/35.473 — ARGEV, ARO) (EUT 2004, L 75, s. 59).
Domslut
1. |
Talan ogillas. |
2. |
Altstoff Recycling Austria AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens, EVA Erfassen und Verwerten von Altstoffen GmbH:s och Bundeskammer für Arbeiter und Angestelltes rättegångskostnader, inbegripet de kostnader som avser det interimistiska förfarandet. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/15 |
Tribunalens dom av den 22 mars 2011 — Lettland mot kommissionen
(Mål T-369/07) (1)
(Miljö - Direktiv 2003/87/EG - System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser - Nationell fördelningsplan för utsläppsrätter för Lettland avseende perioden 2008–2012 - Tremånadersfrist - Artikel 9.3 i direktiv 2003/87)
2011/C 139/29
Rättegångsspråk: lettiska
Parter
Sökande: Republiken Lettland (ombud: inledningsvis E. Balode-Buraka och K. Bārdiņa, därefter L. Ostrovska och slutligen av Ostrovska och K. Drēviņa)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: U. Wölker, E. Kalnins och I. Rubene)
Parter som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Litauen (ombud: D. Kriaučiūnas) och Republiken Slovakien (ombud: inledningsvis J. Čorba, därefter B. Ricziová)
Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: inledningsvis Z. Bryanston-Cross, därefter S. Behzadi-Spencer, I. Rao och F. Penlington, biträdda av J. Maurici, barrister)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2007) 3409 av den 13 juli 2007 om ändring av den nationella fördelningsplanen för utsläppsrätter för växthusgaser som anmälts av Republiken Lettland för perioden 2008–2012, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, s. 32)
Domslut
1. |
Kommissionens beslut K(2007) 3409 av den 13 juli 2007 om ändring av den nationella fördelningsplanen för utsläppsrätter för växthusgaser som anmälts av Republiken Lettland för perioden 2008–2012, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, ogiltigförklaras. |
2. |
Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Republiken Lettlands rättegångskostnader. |
3. |
Republiken Litauen, Republiken Slovakien och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska bära sina rättegångskostnader. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/16 |
Tribunalens dom av den 22 mars 2011 — Ford Motor mot harmoniseringsbyrån — Alkar Automotive (CA)
(Mål T-486/07) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket CA - De äldre gemenskapsordmärkena och gemenskapsfigurmärkena KA - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))
2011/C 139/30
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Ford Motor Company (Dearborn, Michigan, Förenade staterna) (ombud: advokaten R. Ingerl)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Alkar Automotive, SA (Derio, Spanien)
Saken
Talan väckt mot det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån antog den 25 oktober 2007 (ärende R 85/2006-4) avseende ett invändningsförfarande mellan Ford Motor Company och Alkar Automotive, SA.
Domslut
1. |
Talan ogillas. |
2. |
Ford Motor Company förpliktas ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/16 |
Tribunalens dom av den 22 mars 2011 — Access Info Europe mot rådet
(Mål T-233/09) (1)
(Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handling som avser ett pågående lagstiftningsförfarande - Delvis avslag på ansökan om tillgång - Talan om ogiltigförklaring - Tidsfrist för väckande av talan - Upptagande till sakprövning - Offentliggörande av en utomstående - Det berättigade intresset av att få saken prövad har inte försvunnit - Röjande av identiteten på de av medlemsstaternas delegationer som lagt fram förslag - Undantag avseende skydd för beslutsförfarandet)
2011/C 139/31
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Access Info Europe (Madrid, Spanien) (ombud: O.W. Brouwer och J. Blockx, avocats)
Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: C. Fekete och M. Bauer)
Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Grekland, (ombud: E.-M. Mamouna och K. Boskovits, båda i egenskap av ombud), Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: E. Jenkinson och S. Ossowski, båda i egenskap av ombud, biträdda av L.J. Stratford, barrister)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut av den 26 februari 2009 att inte bevilja tillgång till vissa uppgifter i ett meddelande av den 26 november 2008, beträffande ett förslag till förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar
Domslut
1. |
Det beslut som Europeiska unionens råd fattade den 26 februari 2009 att inte bevilja tillgång till vissa uppgifter i ett meddelande av den 26 november 2008, beträffande ett förslag till förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, ogiltigförklaras. |
2. |
Rådet ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Access Info Europes rättegångskostnader. |
3. |
Republiken Grekland och Förenade kungariket och Nordirland ska bära sina rättegångskostnader. |
(1) EUT C 205, av den 29.8.2009.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/17 |
Tribunalens dom av den 21 mars 2011 — Visti Beheer mot harmoniseringsbyrån — Meister (GOLD MEISTER)
(Mål T-372/09) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket GOLD MEISTER - Det tidigare nationella ordmärket och det tidigare gemenskapsordmärket MEISTER - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)
2011/C 139/32
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Visti Beheer BV (Helmond, Nederländerna) (ombud: advokaten A. Herbetz)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: S. Schäffner)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Meister & Co. AG (Wollerau, Schweiz) (ombud: advokaten V. Knies)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 26 juni 2009 (ärende R 1465/2008-1) om ett invändningsförfarande mellan Meister & Co. AG och Visti Beheer BV.
Domslut
1. |
Talan ogillas. |
2. |
Visti Beheer BV ska bära sina och ersätta harmoniseringsbyråns rättegångskostnader. |
3. |
Meister & Co. AG ska bära sina rättegångskostnader. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/17 |
Tribunalens beslut av den 14 mars 2011 — Campailla mot kommissionen
(Mål T-429/09) (1)
(Skadeståndstalan - Preskriptionsfrist - Artikel 46 i domstolens stadga - Avvisning)
2011/C 139/33
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Massimo Campailla (Boulogne-sur-Mer, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaten P. Goergen, därefter advokaterna G. Reuter och C. Verbruggen)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bordes och T. Scharf)
Saken
Talan om skadestånd i syfte att erhålla ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av kommissionens beslut att inte intervenera i en tvist mellan sökanden och den kamerunska staten.
Avgörande
1. |
Talan ogillas. |
2. |
Massimo Campailla ska bära sina och ersätta kommissionens rättegångskostnader. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/17 |
Tribunalens beslut av den 8 mars 2011 — Herm. Sprenger mot harmoniseringsbyrån — Kieffer Sattlerwarenfabrik (formen på en stigbygel)
(Mål T-463/09) (1)
(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om ogiltighetsförklaring - Återkallelse av ansökan om ogiltighetsförklaring - Anledning saknas att döma i saken)
2011/C 139/34
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Herm. Sprenger GmbH Co. KG (Iserlohn, Tyskland) (ombud: advokaten V. Schiller)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: C. Jenewein och B. Schmidt)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Georg Kieffer Sattlerwarenfabrik GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaten N. Fischer)
Saken
Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 4 september 2009 (ärende R 1614/2008-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Georg Kieffer Sattlerwarenfabrik GmbH och Herm. Sprenger GmbH & Co. KG.
Avgörande
1. |
Det finns inte längre någon anledning att döma i saken. |
2. |
Herm. Sprenger GmbH & Co. KG och Georg Kieffer Sattlerwarenfabrik GmbH ska bära sina egna rättegångskostnader och var och en av dem ska ersätta hälften av rättegångskostnaderna för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller). |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/18 |
Tribunalens beslut av den 17 mars 2011 — Luigi Marcuccio mot kommissionen
(Mål T-44/10 P) (1)
(Överklagande - Personalmål - Social trygghet - Återbetalning av sjukvårdskostnader - Motiveringsskyldighet - Rättsakt som går någon emot - Uppenbart att överklagandet inte kan bifallas)
2011/C 139/35
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: advokaten G. Cipressa)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och C. Berardis-Kayser, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)
Saken
Överklagande av personaldomstolens (första avdelningen) beslut av den 25 november 2009 i mål F-11/09, Luigi Marcuccio mot kommissionen (REG 2009, s. 0000) om upphävande av detta beslut.
Avgörande
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader i denna instans. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/18 |
Talan väckt den 4 januari 2011 — Portugal mot kommissionen
(Mål T-3/11)
2011/C 139/36
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, M. Figueiredo och J. Saraiva de Almeida)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara kommissionens beslut 2010/668/EU av den 4 november 2010 om undantagande från EU-finansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), i den del kommissionen i beslutet, med hänvisning till orsaken ”Svagheter avseende LPIS-GIS-systemet, kontrollerna på platsen och beräkningen av påföljder”, tillämpade finansiella korrigeringar för olika åtgärder och undantog ett belopp på 40 690 655,11 euro från Europeiska unionens finansiering i samband med kostnader som sökanden deklarerat för åren 2005, 2006 och 2007, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångkostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tio grunder.
1. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den inte beaktade de uppgifter som de portugisiska myndigheterna hade lämnat in beträffande kontrollerna av LPIS-GIS-systemet, vilka genomfördes på grundval av en riskanalys med stöd av artikel 27 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004. |
2. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den inte beaktade de uppgifter som de portugisiska myndigheterna hade lämnat in beträffande intensifieringen av kontrollerna av LPIS-GIS-systemet med stöd av artikel 26 i förordning nr 796/2004. |
3. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den inte beaktade de uppgifter som de portugisiska myndigheterna hade lämnat in beträffande kontrollerna av LPIS-GIS-systemet med uppfyllande av regeln 75 procent/90 procent till vilken det hänvisas i artikel 24.1 c i förordning nr 796/2004. |
4. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den ansåg sig ha allvarliga och rimliga skäl att misstänka att kontrollerna var ineffektiva och/eller bristfälliga enbart på grundval av att en motorväg i ett fall hade inkluderats i den ersättningsgilla arealen. |
5. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den tillämpade ”Riktlinjer för utvärdering av budgetkonsekvenserna i samband med granskningen av och beslutet att godkänna räkenskaperna för garantisektionen vid EUGFJ” i dokumentet VI/5330/1997-PT, vilket innebar att principen om likabehandling mellan medlemsstaterna åsidosattes. |
6. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den tillämpade de finansiella korrigeringarna på utgifterna inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd för år 2006, varvid samtliga åtgärder från den första och den andra pelaren kom att omfattas. |
7. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den inte beaktade bestämmelserna avseende ”Beräkning av påföljden” mot bakgrund av de uppgifter som de portugisiska myndigheterna hade lämnat in, av vilka det framgick att Portugal hade uppfyllt bestämmelserna i artikel 49.1 i förordning nr 796/2004 samt att det inte fanns någon risk för fonden. Detta innebär att det angripna beslutet i detta hänseende även strider mot proportionalitetsprincipen. |
8. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den, mot bakgrund av de uppgifter som hade lämnats in av de portugisiska myndigheterna, vilka visar att bestämmelserna i artikel 53 i förordning nr 796/2004 följts fullt ut, fann att Portugal medvetet har åsidosatt bestämmelserna. |
9. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den inte beaktade de uppgifter som hade lämnats in av de portugisiska myndigheterna och som visade att Portugal hade följt bestämmelserna i artikel 21 i förordning (EG) nr 2237/2003, för år 2004, och i artikel 13.5 i förordning nr 796/2004, för år 2005, med avseende på kontrollerna av minsta tillåtna antal nötträd per ytenhet. |
10. |
Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning vad gäller korrigeringarna avseende inbetalda belopp vad gäller åtgärden ”Kompletterande stödbelopp” — köttbidrag och betalningar av det samlade gårdsstödet för särskilda rättigheter. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/19 |
Talan väckt den 24 januari 2011 — AECOPS mot kommissionen
(Mål T-51/11)
2011/C 139/37
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: AECOPS — Associação de Empresas de Construção, Obras Públicas e Serviços (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaterna J. da Cruz Vilaça och L. Pinto Monteiro)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
i enlighet med artikel 263 FEUF ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 oktober 2010 i ärende 88 0369 P1, genom vilket storleken på det finansiella stöd som beviljats enligt kommissionens beslut K(88) 831 av den 29 april 1988 nedsattes till 37 056 405 portugisiska escudos, samtidigt som återbetalning krävdes med ett belopp på 294 298,41 euro, och |
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
1. |
Första grunden: Överskridande av skälig tid för att fatta beslut, med följande konsekvenser:
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten: Sökanden anser att det angripna beslutet inte uppfyller de krav på motivering som stadgas i artikel 296 FEUF. De skäl som låg bakom nedsättningen av det finansiella stöd som Europeiska socialfonden hade beviljat sökanden framkommer inte ens summariskt i det angripna beslutet. Inte heller i den skrivelse genom vilken Institutet för förvaltning av Europeiska socialfonden underrättade sökanden om beslutet anges, på ett åtminstone förståeligt sätt, de skäl som låg bakom nedsättningen av stödet och inte heller för vilka utgifter anslag beviljades respektive inte beviljades. Enligt sökandens mening ska även bristerna i motiveringen leda till att tribunalen ogiltigförklarar det angripna beslutet. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/20 |
Talan väckt den 24 januari 2011 — AECOPS mot kommissionen
(Mål T-52/11)
2011/C 139/38
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: AECOPS — Associação de Empresas de Construção, Obras Públicas e Serviços (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaterna J. da Cruz Vilaça och L. Pinto Monteiro)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
i enlighet med artikel 263 FEUF ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 oktober 2010 i ärende 89 0979 P3, genom vilket storleken på det finansiella stöd som beviljats enligt kommissionens beslut K(89) 570 av den 22 mars 1989 nedsattes till 426 070 portugisiska escudos, samtidigt som återbetalning krävdes med ett belopp på 14 430,02 euro, och |
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
1. |
Första grunden: Överskridande av skälig tid för att fatta beslut, med följande konsekvenser:
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten: Sökanden anser att det angripna beslutet inte uppfyller de krav på motivering som stadgas i artikel 296 FEUF. De skäl som låg bakom nedsättningen av det finansiella stöd som Europeiska socialfonden hade beviljat sökanden framkommer inte ens summariskt i det angripna beslutet. Inte heller i den skrivelse genom vilken Institutet för förvaltning av Europeiska socialfonden underrättade sökanden om beslutet anges, på ett åtminstone förståeligt sätt, de skäl som låg bakom nedsättningen av stödet och inte heller för vilka utgifter anslag beviljades respektive inte beviljades. Enligt sökandens mening ska även bristerna i motiveringen leda till att tribunalen ogiltigförklarar det angripna beslutet. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/20 |
Talan väckt den 24 januari 2011 — AECOPS mot kommissionen
(Mål T-53/11)
2011/C 139/39
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: AECOPS — Associação de Empresas de Construção, Obras Públicas e Serviços (Lissabon (Portugal)) (ombud: advokaterna J. da Cruz och L. Pinto Monteiro)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
i enlighet med artikel 263 FEUF ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 oktober 2010 i ärende 89 0771 P1, genom vilket storleken på det finansiella stöd som beviljats enligt kommissionens beslut K(89) 570 av den 22 mars 1989 nedsattes till 48 504 201 portugisiska escudos, samtidigt som återbetalning krävdes med ett belopp på 628 880,97 euro, och |
— |
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
1. |
Första grunden: Överskridande av skälig tid för att fatta beslut, med följande konsekvenser
|
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten: Sökanden anser att det angripna beslutet inte uppfyller de krav på motivering som stadgas i artikel 296 FEUF. De skäl som låg bakom nedsättningen av det finansiella stöd som Europeiska socialfonden hade beviljat sökanden framkommer inte ens summariskt i det angripna beslutet. Inte heller i den skrivelse genom vilken Institutet för förvaltning av Europeiska socialfonden underrättade sökanden om beslutet anges, på ett åtminstone förståeligt sätt, de skäl som låg bakom nedsättningen av stödet och inte heller för vilka utgifter anslag beviljades respektive inte beviljades. Enligt sökandens mening ska även bristerna i motiveringen leda till att tribunalen ogiltigförklarar det angripna beslutet. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/21 |
Överklagande ingett den 18 februari 2011 av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen av den dom som personaldomstolen meddelade den 9 december 2010 i mål F-87/08, Schuerings mot ETF
(Mål T-107/11 P)
2011/C 139/40
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) (ombud: advokaten L. Levi)
Övrig part i målet: Gisela Schuerings (Nice, Frankrike)
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
upphäva den dom som Europeiska unionens personaldomstol avkunnade den 9 december 2010 i mål F-87/08, |
— |
följaktligen ogilla talan i första instans, och |
— |
förplikta motparten i målet om överklagande att ersätta samtliga rättegångskostnader i båda instanser. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden fyra grunder.
1. |
Första grunden: Personaldomstolen har felaktigt tolkat begreppen tjänstens och befattningens intresse, artiklarna 2 och 47 i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska unionen samt motiveringsskyldigheten, eftersom personaldomstolen i punkt 62 i den angripna domen fann att ”innan en byrå säger upp en anställd med en tillsvidareanställning, på grund av att den anställdas arbetsuppgifter har strukits eller flyttats till en annan enhet, är ifrågavarande byrå skyldig att undersöka om inte den berörda parten kan flyttas till en befintlig tjänst eller en tjänst som beräknas bli tillgänglig inom kort, bland annat genom att den ifrågavarande byrån tilldelas nya befogenheter”. |
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och principen om rättssäkerhet, eftersom personaldomstolen i punkt 63 i den överklagade domen fann att administrationen är skyldig att, vid prövningen av möjligheterna till ändrad tjänsteplacering, ”väga tjänstens intresse av att rekrytera den som är bäst lämpad för den befintliga tjänsten eller den tjänst som beräknas bli tillgänglig inom kort, mot de intressen som en anställd med en förestående uppsägning har. I detta syfte, ska administrationen beakta … olika kriterier, bland annat de krav som uppställs för tjänsten i förhållande till den anställdas kvalifikationer och potential, ålder, tjänstetid på avdelningen och det antal år som den anställda ska fortsätta betala pensionsavgifter innan rätten till pension kan göras gällande”. |
3. |
Tredje grunden: Åsidosättande av reglerna om befogenhet (ultra vires), dispositionsprincipen (ultra petita), och handläggningsregler avseende den kontradiktoriska principen, eftersom personaldomstolen
|
4. |
Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 266 FEUF och motiveringsskyldigheten — eftersom personaldomstolen inte har känt till ETF:s befogenheter avseende verkställigheten av en dom om ogiltigförklaring — samt av fast rättspraxis på området, genom att ålägga den berörda partens återinträde i stället för en ekonomisk ersättning i händelse av ogiltigförklaring av beslutet om uppsägning. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/22 |
Överklagande ingett den 18 februari 2011 av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) av den dom som personaldomstolen meddelade den 9 december 2010 i mål F-88/08, Vandeuren mot ETF
(Mål T-108/11)
2011/C 139/41
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) (ombud: advokaten L. Levi)
Övrig part i målet: Monique Vandeuren (Pino Torinese, Italien)
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
upphäva den dom Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 9 december 2010 i mål F-88/08, |
— |
följaktligen, ogilla talan i första instans, och, således, |
— |
förplikta svaranden i andra instans att ersätta rättegångskostnaderna i de båda instanserna. |
Grunder och huvudargument
De grunder och huvudragument som sökanden har åberopat är i huvudsak identiska med dem som har åberopats i mål T-107/11 P, ETF mot Schuerings.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/22 |
Talan väckt den 18 februari 2011 — ASA mot harmoniseringsbyrån — Merck (FEMIFERAL)
(Mål T-110/11)
2011/C 139/42
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: ASA Sp. z o.o. (Głubczyce, Polen) (ombud: advokaten M. Chimiak)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Merck Sp. z o.o. (Warszawa, Polen)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 19 november 2010 i ärende R 0182/2010-1 i dess helhet, och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”FEMIFERAL” (ansökan nr 5320701) för varor i klass 5
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Merck Sp. z o.o.
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det nationella ordmärket ”Feminatal” och det nationella figurmärket med orddelen ”feminatal” för varor i klass 5
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Upphävande av invändningsenhetens beslut och avslag på registreringsanmälan i dess helhet
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (1), eftersom överklagandenämnden gjort fel när den fastställde att varumärkena ”Feminatal” och ”FEMIFERAL” är så lika att det för den polska allmänheten föreligger en förväxlingsrisk vad gäller varornas ursprung, gjort en felaktig bedömning av särskiljningsförmåga av prefixet ”femi”, inte beaktat den polska allmänhetens egenart och de grundläggande egenskaperna i det polska språket, liksom gjort en felaktig bedömning av varulikheten vad gäller den visuella likheten, ljudlikheten och den begreppsmässiga likheten.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/23 |
Talan väckt den 25 februari 2011 — Jean-François Giordano mot Europeiska kommissionen
(Mål T-114/11)
2011/C 139/43
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Jean-François Giordano (Sète, Frankrike) (ombud: advokaterna D. Rigeade och J. Jeanjean)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att kommissionens förordning nr 530/2008 av den 12 juni 2008 har medfört skada för Jean-François Giordano, |
— |
förplikta europeiska gemenskapernas kommission att utge skadestånd till Jean-François Giordano med beloppet femhundraförtiotvåtusenfemhundranittiofyra euro (542 594 EUR) jämte lagstadgad ränta på detta skadestånd, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
1. |
Första grunden: åsidosättande av artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, (1) och en uppenbart oriktig bedömning, eftersom kommissionen får vidta nödåtgärder endast vid allvarlig fara för bevarandet av akvatiska resurser. Sökanden har anfört att kommissionen inte har visat att det under regleringsåret 2008 för fiske av blåfenad tonfisk har förekommit fiske utöver kvoten. |
2. |
Andra grunden: åsidosättande av utövandet av yrkesverksamhet med åsidosättande av artikel 15.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom förordning nr 530/2008 medfört en begränsning av sökandens verksamhet. |
3. |
Tredje grunden: åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen, eftersom förordning nr 530/2008 medfört att det är förbjudet att fiska blåfenad tonfisk efter den 16 juni 2008, medan detta var tillåtet i Frankrike fram till den 30 juni 2008. |
4. |
Fjärde grunden: åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom sökanden haft berättigade förväntningar på att kunna utöva sin fiskeverksamhet fram till den 30 juni 2008, på grund av att det ursprungligen var tillåtet att fiska blåfenad tonfisk i Frankrike fram till den 30 juni 2008. |
5. |
Femte grunden: åsidosättande av äganderätten, eftersom förordning nr 530/2008 har medfört att sökanden varit tvungen att upphöra med fisket av blåfenad tonfisk, trots att denne hade fisketillstånd från jordbruks- och fiskeministeriet (Ministre de l’Agriculture et de la Pêche) för tiden mellan den 1 april 2008 och den 30 juni 2008. Detta tillstånd utgör en del av sökandens ekonomiska intresse. Sökanden har anfört att
|
(1) EGT L 358, s. 59.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/23 |
Talan väckt den 10 mars 2011 — pelicantravel.com mot harmoniseringsbyrån — Pelikan (Pelikan)
(Mål T-136/11)
2011/C 139/44
Rättegångsspråk: slovakiska
Parter
Sökande: pelicantravel.com s.r.o. (Bratislava, Slovakien) (ombud: advokaten M. Chlipala)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: Pelikan Vertriebsgesellschaft mbH & Co. KG (Hannover, Tyskland)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara beslut R 1428/2009-2 fattat av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 9 december 2010, och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Figurmärket ”Pelikan” för tjänster i klasserna 35 och 39 (gemenskapsvarumärke nr 3 325 941)
Innehavare av gemenskapsvarumärket: Pelikan Vertriebsgesellschaft mbH & Co. KG
Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: sökanden
Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Sökanden var i ond tro när ansökan om varumärkesregistrering gavs in (artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1))
Annulleringsenhetens beslut: Avslag på begäran om ogiltighetsförklaring
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 52.1 b i förordning nr 207/2009 genom att harmoniseringsbyrån, enligt sökanden, inte har gjort en riktig bedömning av de faktiska omständigheterna i tvisten eller av den bevisning som lagts fram och har därmed gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och därmed dragit den felaktiga slutsatsen att ansökan om registrering av det berörda varumärket inte skedde i ond tro
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/24 |
Talan väckt den 11 mars 2011 — TMS Trademark-Schutzrechtsverwertungsgesellschaft mot harmoniseringsbyrån — Comercial Jacinto Parera (MAD)
(Mål T-152/11)
2011/C 139/45
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: TMS Trademark-Schutzrechtsverwertungsgesellschaft (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna B. Hein och M.-H. Hoffmann)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).
Motpart vid överklagandenämnden: Comercial Jacinto Parera, SA (Barcelona, Spanien)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 16 december 2010 i ärende R 449/2009-2, |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna samt kostnaderna för förfarandet vid överklagandenämnden. |
Grunder och huvudargument
Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om upphävande: Figurmärket ”MAD” för varor i klass 25.
Innehavare av gemenskapsvarumärket: Comercial Jacinto Parera, SA.
Part som ansökt om upphävande av gemenskapsvarumärket: Sökanden.
Annulleringsenhetens beslut: Delvist avslag på ansökan.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder: Åsidosättande av artiklarna 15 och 51 i förordning (EG) nr 207/2009 (1) och regel 22 i förordning (EG) nr 2868/95 (2), eftersom överklagandenämnden inte drog den slutsatsen på grundval av den framlagda bevisningen att figurmärket ”MAD” för ”kläder” var föremål för verkligt bruk.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, s. 1)
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/24 |
Talan väckt den 14 mars 2011 — Zenato Azienda Vitivinicola mot harmoniseringsbyrån — Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona (ZENATO RIPASSA)
(Mål T-153/11)
2011/C 139/46
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Zenato Azienda Vitivinicola Srl (Peschiera del Garda, Italien) (ombud: advokaten A. Rizzolini)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona (Verona, Italien)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att talan jämte bilagor kan upptas till prövning, |
— |
ogiltigförklara överklagandenämndens beslut (punkterna 1, 2 och 3 i beslutsdelen) i den del överklagandet bifalls, invändningen bifalls och hela registreringsansökan avslås samt klaganden förpliktas att ersätta den invändande partens kostnader för invändnings- och överklagandeförfarandet, |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ZENATO RIPASSA (ansökan om registrering nr 5 848 015) för varor i klass 33 (Alkoholhaltiga drycker)
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det italienska ordmärket RIPASSO (nr 682 213) för varor i klass 33 (vin, spritdrycker och likörer)
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Bifall till invändningen och avslag på hela registreringsansökan
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/09
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/25 |
Talan väckt den 14 mars 2011 — Zenato Azienda Vitivinicola mot harmoniseringsbyrån — Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona (Ripassa Zenato)
(Mål T-154/11)
2011/C 139/47
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Zenato Azienda Vitivinicola Srl (Peschiera del Garda, Italien) (ombud: advokaten A. Rizzolini)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona (Verona, Italien)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att talan jämte bilagor kan upptas till prövning, |
— |
ogiltigförklara överklagandenämndens beslut (punkterna 1, 2 och 3 i beslutsdelen) i den del överklagandet bifalls, invändningen bifalls och hela registreringsansökan avslås samt klaganden förpliktas att ersätta den invändande partens kostnader för invändnings- och överklagandeförfarandet, |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket innehållande ordet RIPASSA ZENATO (ansökan om registrering nr 5 877 865) för varor i klass 33 (Alkoholhaltiga drycker)
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Camera di commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Verona
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det italienska ordmärket RIPASSO (nr 682 213) för varor i klass 33 (vin, spritdrycker och likörer)
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Bifall till invändningen och avslag på hela registreringsansökan
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/09
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/25 |
Talan väckt den 10 mars 2011 — Magnesitas de Rubián m.fl. mot parlamentet och rådet
(Mål T-158/11)
2011/C 139/48
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Magnesitas de Rubián SA (Incio, Spanien), Magnesitas Navarras, SA (Zubiri, Spanien), Ellinikoi Lefkolithoi Anonimos Metalleftiki Viomichaniki Naftiliaki kai Emporiki Etaireia (Aten, Grekland) (ombud: advokaterna H. Brokelmann och P. Martínez-Lage Sobredo)
Svarande: Parlamentet och rådet
Yrkanden
Förevarande talan avser ogiltigförklaring av det enskilda beslut som avses i artikel 13.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (EUT L 224, s. 17) eftersom detta medför en skyldighet för medlemsstaterna att beakta slutsatserna om bästa tillgängliga teknik i avdelning 3.5 i ”referensdokument för bästa tillgängliga teknik inom produktion av cement, kalk och magnesiumoxid” (EUT C 166, 2010, s. 5) vad gäller villkoren för de tillstånd i enlighet med nämnda direktiv som behöriga myndigheters beviljar för anläggningar för produktion av magnesiumoxid.
Sökandena yrkar att tribunalen ska
— |
i första hand, ogiltigförklara det angripna beslutet, |
— |
i andra hand (och för det fall tribunalen inte ogiltigförklarar beslutet avseende avdelning 3.5 i referensdokumentet i dess helhet) under alla förhållanden ogiltigförklara avdelning 3.5.5.4 i detta dokument, särskilt de utsläppsnivåer som fastställs i tabell 3.1.1, och |
— |
under alla omständigheter förplikta Europaparlamentet och rådet att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.
1. |
Första grunden: Europeiska kommissionen saknade behörighet. Sökandena har anfört att Europeiska unionen inte hade befogenhet att inkludera produktion av magnesiumoxid i referensdokumentet. |
2. |
Andra grunden: åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, närmare bestämt:
|
3. |
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 1 i direktiv 2008/1/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Sökandena har anfört att referensdokumentet strider mot det syfte som anges i artikel 1 i nämnda direktiv, nämligen skyddet av miljön som helhet, och att även slutsatserna i avdelning 3.5 i nämnda dokument, vilka det angripna beslutet gör bindande, strider mot detta syfte. |
4. |
Fjärde grunden: Åsidosättande av likabehandlingsprincipen, eftersom det angripna beslutet behandlar företag som befinner sig i olika situationer lika. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/26 |
Talan väckt den 18 mars 2011 — Petroci mot rådet
(Mål T-160/11)
2011/C 139/49
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Petroci Holding (Abidjan, Elfenbenskusten) (ombud: advokaten M. Ceccaldi)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara beslut 2011/18/GUSP och rådets förordning (EU) nr 25/2011 av den 14 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten i de delar som de berör bolaget Petroci, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Grunder och huvudargument är desamma eller liknar dem som sökanden har åberopat i mål T-142/11, SIR mot rådet.
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/26 |
Talan väckt den 15 mars 2011 — High Tech mot harmoniseringsbyrån — Vitra Collections (form av en stol)
(Mål T-161/11)
2011/C 139/50
Ansökan har avfattats på italienska
Parter
Sökande: High Tech Srl (Milano, Italien) (ombud: advokaterna G. Floridia och R. Floridia)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Vitra Collections AG
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det angripna beslutet och förklara gemenskapsvarumärke nr 2 298 420 ogiltigt. |
Grunder och huvudargument
Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Tredimensionellt figurmärke föreställande ”Alu chair” (gemenskapsvarumärke nr 2 298 420) för varor i klass 20
Innehavare av gemenskapsvarumärket: Vitra Collections, AG
Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: Sökanden
Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Åsidosättande av artikel 7.1 e iii i förordning 207/2009. Sökanden gör även gällande att varumärket ska förklaras ogiltigt, under antagandet att registreringen syftar till att utestänga sökanden från marknaden för designvaror för vilka skyddstiden löpt ut och det således är fråga om registrering i ond tro.
Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltighetsförklaring
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Oriktig tolkning och tillämpning av artikel 7.1 e iii och 52.1 b i förordning 207/2009
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/27 |
Talan väckt den 17 mars 2011 — Cofra mot harmoniseringsbyrån — 02 (can do)
(Mål T-162/11)
2011/C 139/51
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Cofra (Zug, Schweiz) (ombud: advokaterna K.-U. Jonas och J. Bogatz)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: 02 Holdings Ltd (Slough, Förenade kungariket)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
upphäva det beslut som fattades av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 10 januari 2011 (ärende R 242/2009-4), och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: 02 Holding Ltd
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”can do” för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 25, 35, 36, 38 och 43
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Cofra Holding AG
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ordmäket ”CANDA” för varor i klass 25
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder: Åsidosättande av artiklarna 15 och 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 (1) samt av regel 22 i förordning (EG) nr 2868/95 (2), eftersom överklagandenämnden vid prövningen av bevisen för användning har varit alltför restriktiv och inte har beaktat de särskilda distributionsförhållandena i sökandens företag. Vidare har artikel 76.2 i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosatts, eftersom överklagandenämnden felaktigt inte har beaktat flera bilagor som lagts fram som bevis för stadigvarande bruk av det varumärke som åberopats som registreringshinder. Slutligen har artikel 75.2 i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosatts, eftersom överklagandenämnden inte har informerat sökanden om att bevisen inte var tillräckliga och inte har lämnat sökanden möjlighet att vid muntlig förhandling lägga fram ytterligare bevis.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (EGT L 303, s. 1)
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/27 |
Talan väckt den 17 mars 2011 — Cofra mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-163/11)
2011/C 139/52
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Cofra Holding AG (Zug, Schweiz) (ombud: advokaterna K.-U. Jonas och J. Bogatz)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoninseringsbyrån)
Motpart vid överklagandenämnden: O2 Holdings Ltd (Slough, Förenade kungariket)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 10 januari 2011 i ärende R 246/2009-4, och |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: O2 Holdings Ltd
Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”can do” för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 25, 35, 36, 38 och 43
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Nationella figurmärken som innehåller ordelementet CANDA, för varor i klass 25
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 15 och artikel 42.2 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 (1) samt av regel 22 i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 (2) då överklagandenämnden tillämpat en för smal bedömningsgrund av bevisen på användning och inte beaktat den speciella distributionssituationen för sökandens företag. Vidare åsidosättande av artikel 76.2 i förordning (EG) nr 207/2009 då överklagandenämnden felaktigt underlåtit att beakta den bevisning som framlagts för att visa att det varumärke som åberopats som hinder för registrering använts. Slutligen åsidosättande av artikel 75.2 i förordning (EG) nr 207/2009 då överklagandenämnden inte upplyst sökanden om att den inte ansåg de framlagda bevisen på användning tillräckliga och sökanden inte fick möjlighet att lägga fram ytterligare bevis vid den muntliga förhandlingen.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s.1)
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, s. 1)
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/28 |
Talan väckt den 18 mars 2011 — Modelo Continente Hipermercados mot kommissionen
(Mål T-174/11)
2011/C 139/53
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Modelo Continente Hipermercados SA, filial i Spanien (Alcorcón, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, M. Muñoz de Juan, R. Calvo Salinero)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att talan om ogiltigförklaring kan tas upp till sakprövning och bifalla den såvitt avser de grunder som anges i denna ansökan och, följaktligen, ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet i den del som det slås fast att artikel 12.5 i Texto Refundido de la Ley del Impuesto de Sociedades (nedan kallad TRLIS) innefattar komponenter av statligt stöd, |
— |
i andra hand ogiltigförklara artikel 1.1 i den del som det i denna slås fast att artikel 12.5 i TRLIS innefattar komponenter av statligt stöd när den tillämpas på förvärv av andelar som innebär förvärv av kontrollen, |
— |
i tredje hand ogiltigförklara beslutet på grund av väsentligt förfarandefel, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan rör kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 (statligt stöd nr C 45/2007, f.d. NN 51/2007, f.d. Cp9/2007) om avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av betydande aktieinnehav i utländska företag (EUT L 7, 2011, s. 48).
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
1. |
Första grunden: Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, på grund av att kommissionen fann att åtgärden utgör statligt stöd
|
2. |
Andra grunden: Väsentligt förfarandefel, eftersom kommissionen inte följde förfarandet för befintligt stöd
|
3. |
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF på grund av felaktig rättstillämpning vid identifieringen av föremålen för åtgärden
|
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/29 |
Tribunalens beslut av den 14 mars 2011 — Global Digital Disc mot kommissionen
(Mål T-259/08) (1)
2011/C 139/54
Rättegångsspråk: tyska
Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
Personaldomstolen
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/30 |
Talan väckt den 21 januari 2011 — Peter Mariën mot Europeiska kommissionen
(Mål F-5/11)
2011/C 139/55
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Peter Mariën (Elsene, Belgien) (ombud: B. Theeuwes och F. Pons, attorneys)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av det beslut som fattats av chefen för EU:s delegation i Afghanistan, som beordrade medlemmar av delegationen att lämna sitt hotell och flytta till EU:s bostadskomplex.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara beslutet i ett E-postmeddelande av den 20 januari 2001 från EU:s särskilda ombud och chefen för EU:s delegation i Afghanistan om att sökanden den 14 januari 2001 skulle flytta till bostadskomplexet i Kabul, Afghanistan, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta samtliga kostnader i samband med de tillfälliga boendeåtgärderna, |
— |
förplikta kommissionen att utge ersättning till sökanden med 10 000 euro för den psykiska stress och skada som följde, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/30 |
Talan väckt den 9 februari 2011 — Bouillez m. fl. mot rådet
(Mål F-11/11)
2011/C 139/56
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Vincent Bouillez (Overijse, Belgien) m. fl. (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och É. Marchal)
Svarande: Europeiska unionens råd
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut att inte befordra sökandena till en högre lönegrad under befordringsåret 2010.
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets avslag av den 3 november 2010 med anledning av sökandenas klagomål, |
— |
om nödvändigt, ogiltigförklara besluten att inte befordra sökandena till en högre lönegrad under befordringsåret 2010, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/30 |
Talan väckt den 18 februari 2011 — Mariën mot EEAS
(Mål F-15/11)
2011/C 139/57
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Peter Mariën (Elsene, Belgien) (ombud: advokaterna B. Theeuwes och F. Pons)
Svarande: Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service (EEAS)
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av chefen för EU:s delegation i Afghanistan, enligt vilket medlemmar i denna delegation beordrades att lämna sitt hotell och flytta in ett bostadskomplex tillhörande EU.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som framgår av e-postmeddelandet av den 11 januari 2011 från EU:s särskilda representant och chefen för EU:s delegation i Afghanistan, genom vilket sökanden beordrades flytta den 14 januari 2011 till bostadskomplexet i Kabul i Afghanistan, |
— |
förplikta EEAS att bära samtliga kostnader för de tillfälliga bostadsarrangemangen, |
— |
förplikta EEAS att betala ersättning på 10 000 euro till sökanden för den psykiska stress och den skada som han åsamkats, och |
— |
förplikta EEAS att ersätta rättegångskostnaderna. |
7.5.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 139/31 |
Talan väckt den 28 februari 2011 — Conticchio mot kommissionen
(Mål F-22/11)
2011/C 139/58
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Rosella Conticchio (Rom, Italien) (ombud: advokaterna R. Giuffridda och A. Tortora)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av beslutet att fastställa sökandens pensionsrättigheter i den mån som hon beviljades rätt till ålderspension i lönegrad AST7/1 istället för i lönegrad AST7/2.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut nr R/489/10 av den 18 november 2010, delgivet den 24 november 2010, om att avslå sökandens klagomål, |
— |
bevilja sökanden en övergång från AST/1 till AST/2 med retroaktiv verkan, |
— |
justera det pensionsbelopp som sökanden är berättigad till genom att höja det med ca 170 euro per månad, |
— |
förplikta det organ som betalar ut den pension som Rosella Conticchio uppbär att erlägga den höjning som tillkommer sökanden från den 1 juni 2010 till dess betalning sker, jämte ränta, uppräkning samt tillägg enligt lag, |
— |
förplikta Europeiska kommissionen att till sökanden betala tillbaka de belopp som enligt avgörandet i målet felaktigt har betalats med anledning av kravet på återbetalning av pensionsrättigheterna, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |