23.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/1

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 3 mars 2011

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar

(CON/2011/17)

2011/C 91/01

Inledning och rättslig grund

Den 13 oktober 2010 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör Europeiska centralbankssystemets (ECBS) medverkan till ett smidigt genomförande av politiken för det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

1.

ECB välkomnar målsättning för förslaget till förordning, att skapa ett EU-regelverk för blankning och motsvarande praxis med hjälp av kreditswappar. ECB noterar att förslaget till förordning beaktar många av de rekommendationer som gjordes i Eurosystemets bidrag till kommissionens offentliga samråd om blankning (2). I Eurosystemets bidrag 2010 noterades att blankning, när normala omständigheter råder på marknaden, bidrar till effektiv prissättning och likviditet. Man pekar dock även på riskerna i samband med blankning, bl.a. risken för att marknaden snedvrids, missbrukas samt att den normala avvecklingen av affärer inte kan genomföras (3). ECB stöder i princip unionens ramverk som ska reglera dessa frågor, som består dels av förslaget till förordning och dels de ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (4) som för närvarande diskuteras (5). Sådana gemensamma regler inom EU är nödvändiga för att unionens finansmarknader ska integreras, samtidigt som detta medför att regelverket konvergerar med de regler som styr verksamheten på andra stora finansmarknader, t.ex. USA (6). ECB kommer att göra mer utförliga kommentarer om ändringarna av direktiv 2003/6/EG när banken konsulteras om dessa.

2.

I enlighet med Eurosystemets bidrag 2010 (7) välkomnar ECB a) att ett informationssystem införs som bygger på den modell på två nivåer för blankning av aktier som ursprungligen föreslogs av Europeiska värdepapperstillsynskommittén (8), och b) informationsplikt gentemot behöriga myndigheter införs för betydande korta nettopositioner i statspapper utgivna inom unionen samt för motsvarande position utan täckning i kreditswappar (9). ECB stöder krav som ska minska risken för utebliven avveckling p.g.a. naken blankning (10) enligt vilka en fysisk eller juridisk person inte bör få inleda en blankning om personen ej lånat en aktie eller ett statspapper eller har ingått avtal om att låna, eller kommer att kunna låna dessa värdepapper vid tidpunkten för avvecklingen till följd av en bekräftad överenskommelse. ECB stöder förslagen enligt vilka a) behöriga myndigheter ges harmoniserade befogenheter att införa tillfälliga restriktioner för blankning och CDS-transaktioner under exceptionella omständigheter, under samordning av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) (11) och b) specifika befogenheter att ingripa ges ESMA när det föreligger hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet i unionen (12).

3.

ECB noterar att flera av unionens lagstiftningsinitiativ, bl.a. den föreslagna regleringen av central motpartsclearing och transaktionsregister (13) samt även översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MIFID) 2004/39/EG (14), vill öka informationsplikten avseende olika typer av tillgångar och rapporterande enheter. ECB välkomnar utvecklingen i stora drag, förutsatt att man är noga med konsekvenserna och undviker överlappningar eller luckor. På grund av sin roll inom områdena statistik och finansiell stabilitet har Eurosystemet ett stort intresse av dessa frågor och kommer tillsammans med kommissionen att noga följa utvecklingen inom området.

Specifika kommentarer

Tillämpningsområde

4.

ECB rekommenderar (15) att statspapper som omfattas av förslaget till förordning ska definieras som statspapper som ges ut eller garanteras av enheter inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna eller unionen, där definitionen av ”offentliga sektorn” bör vara densamma som redan används i unionens sekundärlagstiftning (16). Genom en sådan lagstiftningsteknik kan man undvika oönskade luckor, samtidigt som man säkerställer att de skuldinstrument som ges ut av centralbankerna inom ECBS som ett led i penningpolitiken inte betecknas som statspapper, vilket skulle strida mot bestämmelsen i artikel 123 i fördraget enligt vilken nationella centralbanker inte får finansiera den offentliga sektorn.

5.

Vissa angivna marketmakerfunktioner och primärmarknadsaktiviteter undantas i förslaget till direktiv från kraven om öppenhet och reglering (17). Ett sådant undantag är befogat bl.a. därför att en väl fungerande marketmakingverksamhet är viktig för många tillgångsklasser, inkl. skuldinstrument som emitteras av enheter i medlemsstaterna som tillhör den offentliga sektorn, för att dessa ska vara likvida och fungera som säkerhet vid centralbankernas penningpolitiska transaktioner. Samtidigt bör missbruk av undantag för marketmakingverksamhet undvikas, särskilt genom att säkerställa att marknadsgaranternas handel för egen räkning inte gynnas av undantaget (18). ECB rekommenderar (19) att kommissionen ges befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA som bör beakta ovannämnda aspekter, anta tillsynsföreskrifter. Sådana tillsynsföreskrifter kan beakta a) exakt vilka delar av marketmakingverksamheten som ska omfattas av undantag, b) rapporteringskrav för att rapportera marketmakingverksamhet till behöriga myndigheter och c) marknadsgarantens portföljstruktur eller bokföringspraxis så att man tydligt kan identifiera en transaktion som antingen marketmaking eller som en annan typ av transaktion, samt förbud mot ombokningar av transaktioner utan att den behöriga myndigheten informeras.

6.

Ett annat undantag från reglerna i förslaget till förordning rör sådan verksamhet som stöder priserna under en begränsad tid utifall att dessa skulle pressas (20) av försäljningar då ett värdepapper introduceras. Enligt vad som framgår av Eurosystemets bidrag 2010 (21) delar ECB kommissionens bedömning att stabiliseringsmekanismer, på samma sätt som marketmaking, är legitima verksamheter som är viktiga för primärmarknadernas funktion (22). ECB välkomnar att undantaget avseende stabiliseringsåtgärder i samband med blankningsreglerna i förslaget till förordning definieras genom en hänvisning till den definition som används i unionens regler för att förhindra marknadsmissbruk (23). Samtidigt rekommenderar ECB (24) att kommissionen ges befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA, anta tekniska tillämpningsstandarder som säkerställer att undantaget för stabiliseringsåtgärder i samband med blankningsreglerna tillämpas på ett enhetligt sätt. Sådana tekniska standarder skulle komplettera de tekniska standarder som tas fram för att se till att undantaget för stabiliseringsåtgärder inte medför marknadsmissbruk (25). Ur lagstiftningssynpunkt är det också önskvärt att ha två olika uppsättningar tekniska tillämpningsstandarder så att de två specifika frågorna får specifika lösningar.

Regler för anmälan och offentliggörande

7.

Enligt förslaget till förordning ges kommissionen befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA, anta a) tillsynsföreskrifter om de uppgifter som ska lämnas till de behöriga myndigheterna om korta nettopositioner som överstiger en viss rapporteringströskel (26) och b) tillämpningsföreskrifter som anger hur informationen om korta nettopositioner som överstiger en viss offentliggörandetröskel ska offentliggöras (27). ECB rekommenderar (28) att man förtydligar de befogenheter som delegeras till kommissionen på så sätt att de format som används för rapportering och offentliggörande bör göra det möjligt att inom hela EU tidsnära sammanställa och bedöma blankningspositioner som berör en specifik emittent. Överensstämmande rapporteringsformat kommer att få avgörande betydelse för att ESMA och de behöriga nationella myndigheterna snabbt ska kunna reagera på potentiella störningar på marknaden, samt även för att ECBS och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska kunna utföra sina respektive uppgifter.

8.

Vad gäller den specifika skyldigheten att offentliggöra blankningar (29) tolkar ECB förslaget till förordning som att offentliggörandet ska ske genom en officiellt utsedd mekanism för central lagring av lagstadgad information, som inrättas som en del av EU:s regler om öppenhet för värdepapper (30). I princip stöder ECB detta tillvägagångssätt men rekommenderar (31) att det bör baseras på interaktiv rapportering med hjälp av standardiserade dataformat så att uppgifterna enkelt kan konsolideras samtidigt som man får flexibel tillgång till integrerad information på EU-nivå. Exempelvis bör all offentliggjord information vara tillgänglig genom ESMA via en centraliserad tillgång till officiellt utsedda mekanismer. Härigenom skulle man beakta både de gränsöverskridande riskerna som blankning kan innebära och den roll ESMA ska ha enligt förslaget till förordning.

Informationsutbyte

9.1	Genom förslaget till förordning inrättas mekanismer för ett informationsutbyte mellan behöriga nationella myndigheter och ESMA gällande korta nettopositioner som rapporteras till dessa behöriga myndigheter. I denna fråga rekommenderar ECB följande (32).

9.2

De föreslagna tillvägagångssättet för informationsutbyte mellan de behöriga nationella myndigheterna och ESMA bör utformas på ett mer effektivt sätt – främst på så sätt att ESMA kan begära informationsutbyte i realtid när detta är nödvändigt för att ESMA ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. På längre sikt bör ESMA få automatisk tillgång till all information som rapporteras enligt förslaget till förordning. ECB rekommenderar därför att ESMA påbörjar arbetet med att inrätta centraliserade insamlingsmekanismer som systematiserar och ger alla rapporterande enheter en beteckning; dessa mekanismer skulle ge myndigheterna en flexibel tillgång till information i realtid samtidigt som den information man erhåller kan förbli konfidentiell. ECB anser att sådana centraliserade mekanismer skulle bidra till att lösa problemen med att använda uppgifter från okoordinerade mindre datakällor, och samtidigt göra det möjligt att information som samlas in enligt den föreslagna förordningen används tillsammans med andra tillgängliga uppgifter så att rapporteringsbördan för de rapporterande enheterna och myndigheterna kan minimeras (33).

9.3	Förslaget till förordning bör därutöver uttryckligen tillåta informationsutbyte mellan ESMA och Eurosystemets centralbanker så att ECBS uppgift att samla in statistiska uppgifter (34) samt att övervaka den finansiella stabiliteten underlättas (35).

9.4	Förslaget till förordning bör dessutom uttryckligen tillåta informationsutbyte mellan ESMA och ESRB, så att ESRB:s informationsinsamling och dess arbete med att identifiera och bedöma systemrisker som uppstår på grund av utvecklingar inom det finansiella systemet (36) underlättas.

Befogenheter att ingripa

10.

Enligt förslaget till förordning kan ESMA samråda med ESRB avseende åtgärder som ESMA under exceptionella omständigheter vidtar för att motverka negativa konsekvenser av blankning (37). ECB rekommenderar (38) att ESMA även bör ha rätt att samråda med ESRB om den inte informeras om åtgärder som vidtas av behöriga nationella myndigheter. Man bör överväga att introducera lämpliga tidsfrister för att garantera att ESRB-samråden blir effektiva (39). ECB noterar att varje samråd med ESRB om ingripanden som sker inom ramen för EU:s regler om blankning skulle göra det möjligt att beakta det makroprudentiella perspektivet i det planerade ingripandet. Dessutom måste de europeiska tillsynsmyndigheterna, inklusive ESMA, ha ett nära samarbete med ESRB och förse denna med all information som är nödvändigt för att ESRB ska kunna utföra sina uppgifter i rätt tid (40), samtidigt som ESRB får begära ytterligare information från de europeiska tillsynsmyndigheterna (41). Bestämmelser enligt vilka ESMA ska samråda med ESRB om planerade ingripanden i samband med blankningar kommer dels att göra det möjligt för ESRB att fatta informerade beslut i rätt tid huruvida ytterligare information behövs i en viss situation p.g.a. eventuella systemrisker och dels framföra en sådan begäran på ett pragmatiskt och konsekvent sätt. I de fall där ECB rekommenderar att den föreslagna förordningen ska ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring.

---

(1)  KOM(2010) 482 slutlig.

(2)  Se ”Commission public consultation on short selling – Eurosystem reply”, 5 augusti 2010 (nedan kallat Eurosystemets bidrag 2010), finns på ECB:s webbplats http://www.ecb.europa.eu

(3)  Se Eurosystemets bidrag 2010, svaret på fråga 1, s. 2.

(4)  EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

(5)  Se kommissionens diskussionsunderlag ”Public consultation on the revision of the Market Abuse Directive (MAD)”, 25 juni 2010, finns på kommissionens webbplats http://www.ec.europa.eu

(6)  Se Eurosystemets bidrag 2010, svaret på fråga 3, s. 4.

(7)  Se Eurosystemets bidrag 2010, sista stycket i inledningen, s. 2, samt svaren på frågorna 4–6, s. 4 och 5.

(8)  Tillsynsmyndigheterna och marknaden ska informeras om korta nettopositioner i aktier när två olika värden överskrids. Tröskelvärdet för anmälan till tillsynsmyndigheten är det lägre värdet (se artiklarna 5 och 7 i förslaget till förordning).

(9)  Se artikel 8 i förslaget till förordning.

(10)  Se artiklarna 12–13 i förslaget till förordning.

(11)  Se artiklarna 16–23 i förslaget till förordning.

(12)  Se artikel 24 i förslaget till förordning.

(13)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, KOM(2010) 484 slutlig.

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(15)  Se ändringsförslag 5 i bilagan till detta yttrande.

(16)  Se artikel 3 i förordning (EG) nr 3603/93 av den 13 december 1993 om fastställande av definitioner för tillämpningen av de förbud som avses i artiklarna 104 och 104 b.1 i fördraget (EGT L 332, 31.12.1993, s. 1).

(17)  Se artikel 15 i förslaget till förordning.

(18)  Se Eurosystemets bidrag 2010, svaret på frågorna 7–9, s. 5–7. Se även skäl 19 i förslaget till förordning.

(19)  Se ändringsförslag 8 i bilagan till detta yttrande.

(20)  Se artikel 15.4 i förslaget till förordning jämförd skäl 11 och artikel 2.7 i kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003 av den 22 december 2003 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram och stabilisering av finansiella instrument (EUT L 336, 23.12.2003, s. 33).

(21)  Se Eurosystemets bidrag 2010, svaret på frågorna 7–9, andra stycket sista meningen, s. 6.

(22)  Se motiveringen i förslaget till förordning, sista meningen i punkt 3.3.4.

(23)  Tillämpningsförordningen (EG) nr 2273/2003.

(24)  Se ändringsförslag 9 i bilagan till detta yttrande.

(25)  Se artikel 8.2 i direktiv 2003/6/EG som återfinns i artikel 3.3 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120).

(26)  Se artikel 9.5 i förslaget till förordning.

(27)  Se artikel 9.6 i förslaget till förordning.

(28)  Se ändringsförslagen 2 (skäl) och 6 i bilagan till detta yttrande.

(29)  Se artikel 7 i förslaget till förordning.

(30)  Se artikel 9.4 i förslaget till förordning och 21.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

(31)  Se ändringsförslagen 1 (skäl) och 6 i bilagan till detta yttrande.

(32)  Se ändringsförslagen 3 (skäl) och 7 i bilagan till detta yttrande.

(33)  Relevanta harmoniseringsinitiativ omfattar i) den gemensamma ramen för företagsregister som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 177/2008 av den 20 februari 2008 om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93 (EUT L 61, 5.3.2008, s. 6), ii) det arbete som kommissionen bedriver avseende företagsregister (se kommissionens grönbok ”Sammankoppling av företagsregister” [KOM(2009) 614 slutlig]) och iii) inrättandet av register över finansiella aktörer som framgår av ändringarna av berörda direktiv som införs genom artiklarna 2.1 b, 4.1 a, 6.1 och 6.16 samt 9.3 i direktiv 2010/78/EU och förteckningen över identifierade finansiella konglomerat, registret över tjänstepensionsinstitut, registret över värdepappersföretag, förteckningen över reglerade marknader samt förteckningen över godkända kreditinstitut. Därutöver omfattar databaser över värdepapper särskilt i) förteckningen över finansiella instrument enligt artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1) och ii) ECB:s centraliserade databas över värdepapper (se ”The centralised securities database in brief”, februari 2010, finns på ECB:s webbplats).

(34)  Se artikel 5 i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan).

(35)  Se artikel 127.5 jämförd med artikel 139.2 c i fördraget samt artikel 3.3 jämförd med artikel 42.1 i ECBS-stadgan.

(36)  Se artikel 3.2 b jämförd med artikel 3.1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (OJ L 331, 15.12.2010, s. 1).

(37)  Se artikel 24.4 i förslaget till förordning.

(38)  Se ändringsförslagen 4 (skäl) och 10 i bilagan till detta yttrande.

(39)  Se ändringsförslagen 10 och 11 i bilagan till detta yttrande.

(40)  Se artikel 15.2 jämförd med artikel 36.2 i förordningarna genom vilka den euroepiska tillsynsmyndigheterna inrättas, d.v.s. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(41)  Se artikel 15.3 i förordning (EU) nr 1092/2010.

---

---

23.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/12

---

Eurons växelkurs (1)

22 mars 2011

2011/C 91/02

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,4211
JPY	japansk yen	115,15
DKK	dansk krona	7,4572
GBP	pund sterling	0,86780
SEK	svensk krona	8,9320
CHF	schweizisk franc	1,2843
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,9060
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,450
HUF	ungersk forint	270,43
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7089
PLN	polsk zloty	4,0338
RON	rumänsk leu	4,1288
TRY	turkisk lira	2,2311
AUD	australisk dollar	1,4039
CAD	kanadensisk dollar	1,3911
HKD	Hongkongdollar	11,0763
NZD	nyzeeländsk dollar	1,9120
SGD	singaporiansk dollar	1,7950
KRW	sydkoreansk won	1 597,64
ZAR	sydafrikansk rand	9,8138
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,3039
HRK	kroatisk kuna	7,3750
IDR	indonesisk rupiah	12 382,64
MYR	malaysisk ringgit	4,3010
PHP	filippinsk peso	61,594
RUB	rysk rubel	40,0990
THB	thailändsk baht	42,974
BRL	brasiliansk real	2,3655
MXN	mexikansk peso	17,0204
INR	indisk rupie	63,8860

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

23.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/13

---

Ny nationell sida på euromynt som ska sättas i omlopp

2011/C 91/03

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören två euro som utges av Grekland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som i sin yrkesutövning hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) har medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har slutit ett monetärt avtal med gemenskapen om utgivning av euromynt rätt att ge ut minnesmynt i euro avsedda för omlopp, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, bland annat att det enbart rör sig om mynt med valören två euro. Dessa mynt ska uppfylla de tekniska specifikationerna för ordinarie euromynt, men på myntets nationella sida finns ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande stat: Grekland

Tema: Anordnande av Special Olympics World Games – Aten 2011

Beskrivning: I myntets mittpunkt avbildas OS-emblemet, en strålande sol som symboliserar livets källa och betonar de framstående egenskaperna och styrkan hos de idrottsmän som deltar i spelen. De framstående egenskaperna representeras av olivkvisten och styrkan av spiralen som kommer ur solens mittpunkt. Runt bilden finns skriften XIII Special Olympics W.S.G. Athens 2011 samt utgivande staten Ελληνικη Δημοκρατια tryckt. Myntmärket finns avbildat mellan dessa två.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Upplaga: 1 miljon mynt

Utgivningsdatum: i slutet av juni 2011

---

(1)  Se http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/coins/index_en.htm för upplysningar om alla nationella myntsidor som hittills har utgivits.

(2)  Se slutsatserna från rådsmötet (ekonomiska och valutafrågor) av den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

---

23.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/14

---

Ny nationell sida på euromynt som ska sättas i omlopp

2011/C 91/04

Nationell sida på det nya minnesmynt avsett att sättas i omlopp med valören två euro som utges av Republiken San Marino

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som i sin yrkesutövning hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) har medlemsstaterna i euroområdet, och de länder som har slutit ett monetärt avtal med gemenskapen om utgivning av euromynt, rätt att ge ut minnesmynt i euro avsedda för omlopp på vissa villkor, bland annat att valören måste vara två euro. Dessa mynt ska uppfylla de tekniska specifikationerna för ordinarie euromynt, men på myntets nationella sida finns ett minnes- eller jubileumsmotiv.

Utgivande stat: Republiken San Marino

Tema: 500-årsdagen av den italienska konstnären Giorgio Vasaris födelse (30 juli 1511–27 juni 1574). Vasari var även författare, historiker och arkitekt, känd för sina biografier om italienska konstnärer, och han anses vara konsthistorieskrivningens ideologiska grundare.

Beskrivning: I myntets mittpunkt återges en detalj av Giorgio Vasaris tavla ”Judit och Holofernes”. På det inre fältet finns årtalen ”1511–2011”, på vänstra sidan ”G. Vasari” och myntmärket ”R” och på högra sidan inskrifterna ”San Marino” och ”C.M.”, konstnären Claudia Momonis initialer.

På myntets yttre fält återfinns den europeiska flaggans tolv stjärnor.

Upplaga: 130 000 mynt

Utgivningsdatum: Juni 2011

---

(1)  Se http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/coins/index_en.htm för upplysningar om alla nationella myntsidor som hittills har utgivits.

(2)  Se slutsatserna från Ekofinrådets möte den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

---

23.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/15

---

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 91/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”ΠΑΤΑΤΑ ΝΑΞΟΥ” (PATATA NAXOU)

EG-nr: EL-PGI-0005-0708-27.06.2008

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Πατάτα Νάξου” (Patata Naxou)

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Grekland

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.6 –

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig:

”Patata Naxou” är den ätliga knölen av arten Solanum tuberosum och kan konsumeras utan vidare bearbetning (matpotatis). Storleken på knölen varierar mellan 35 och 65 mm och formen är rund eller avlång. Skalet är slätt och jämnt, färgen gul. Varje knöl har ett tiotal ögon som ligger grunt, medan köttet har en typisk vitgul nyans.

Typiskt för ”Patata Naxou” är också dess enhetliga storlek, rena yta och avsaknaden av angrepp och sjukdomar. Sortens torrsubstanshalt är drygt 18 % och sockerhalten knappt 1 %. Den odlas på våren och ger mycket tidig skörd.

De potatissorter som odlas i det geografiska området Naxos är Liseta, Spunta, Marfona, Vivaldi och Alaska.

Ön Naxos har i dag två växtsäsonger: vårpotatisen sätts från mitten av februari till början av mars, medan höstpotatisen sätts från början av augusti till de första dagarna i september. Vårpotatisen skördas från slutet av maj till de första tio dagarna i juli.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

De steg i produktionsprocessen som försiggår i det avgränsade geografiska området är sättning, odling, skörd och mogning.

Stegen måste försiggå inom det avgränsade geografiska området, eftersom de lokala potatisodlarna har förvärvat ett kunnande som möjliggör tidiga skördar, samtidigt som de optimalt utnyttjar de lokala förutsättningarna (sättning i förhållande till nederbörd). Efter det att potatisen tagits upp, används också en särskild teknik där knölarna täcks med halm, så att skalen tjocknar och därmed klarar transporterna bättre, samtidigt som olika yttre skador kan läkas.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

Följer bestämmelserna i gemenskapens och landets lagstiftning.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

”Patata Naxou” odlas på ön Naxos. Med en yta på 428 km2 är ön den största i länet Kykladerna i regionen södra Egeiska öarna. Potatisodlingens sammanlagda yta varierar med odlingssäsongen, från 150–170 hektar på hösten till 300 hektar på våren.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

A.   Klimat: De klimatförhållanden som anges nedan betraktas som särskilt viktiga för produktens kvalitetsklassning:

De klimatfaktorer som särskilt påverkar odlandet av ”Patata Naxou” är luftfuktigheten och den höga temperaturen. Båda förhindrar angrepp av svampen Phytophthora sp. som annars orsakar de största förlusterna vid potatisodling. Sådana angrepp gynnas särskilt av relativ luftfuktighet över 90 % och temperaturer under 27 °C. Klimatförhållandena på Naxos bidrar därför i hög grad till att förhindra allvarligare angrepp mot potatisodlingen. Detta i kombination med att det inte finns många andra sjukdomsalstrare i det geografiska området minimerar behovet av växtskyddsmedel.

Den höga temperaturen i kombination med de många soltimmarna på Naxos gör dessutom att potatisens odlingssäsong kan förlängas till hela året och ger en väl mognad potatis. Slutligen underlättas knölbildningen av dygnets temperaturskillnader.

B.   Jordmån: Berggrunden på Naxos utgörs av kristallina bergarter, framför allt granit, gnejs, marmor och skiffer i öns bergsområden. På slättlandet och längs kusterna förekommer huvudsakligen tertiära sediment, främst märgel, sandsten och konglomerat.

Jorden på ön är djup och består av kornig sand och lera. Den innehåller inget natrium och risken för erosion är obefintlig. I jorden finns också fosfor och kalium i tillräckligt stora mängder, samtidigt som magnesiumhalten är medelhög och förekomsten av organiska material låg. Sammansättningen av sand och lera ger god dränering och främjar en naturlig utveckling av enhetliga och rena knölar.

C.   Den mänskliga faktorn: Väl anpassade till lokala förhållanden är odlingsmetoderna, som utnyttjar säsongsnederbörden optimalt genom att kombinera ovannämnda fördelar. Den regniga årstiden, från november till februari, sammanfaller med den tid när knölarna som satts på hösten utvecklas och med förgroddningen inför vårbruket. Denna tydliga anpassning till det lokala klimatet är för övrigt den avgörande faktorn bakom en av Naxospotatisens främsta egenskaper, nämligen att den är tidig.

En annan särskild odlingsmetod på Naxos är att odlarna täcker över och låter den skördade potatisen mogna ute på åkrarna. När knölarna tagits upp och sorterats en första omgång för att få bort främmande föremål och skadade knölar, tillämpar potatisodlarna nämligen en metod där knölarna på fältet först täcks med halm och sedan med potatisplantor som skydd mot solen. Under denna period mognar ”Patata Naxou”, hårdnar och får tjockare skal, vilket medför att den klarar transporterna bättre, samtidigt som olika yttre skador kan läka. Metoden bidrar också till att minska risken för förhöjda halter av glykoalkaloider vid den fortsatta hanteringen.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

”Patata Naxou” har fått ett unikt anseende på marknaden som en produkt av ytterst hög och jämn kvalitet. Det goda anseendet går ända tillbaka till framväxten av den moderna grekiska staten och har bestått så länge som knappt två sekler. Produkten är mycket viktig för lokalsamhället och förknippas med ön Naxos. ”Patata Naxou” nämns numera i resehandböcker, i grekisk och utländsk press samt i recept från kända kockar.

Den tidiga vårodlingen av ”Patata Naxou” är också något som höjer produktens värde på marknaden.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten:

Sambandet mellan produkten och området vilar på det goda anseendet. Det som särskiljer ”Patata Naxou” är ett resultat av Naxos särskilda geologiska och klimatmässiga egenskaper, i kombination med jordbruksmetoder som anpassats till de lokala förutsättningarna. Detta särdrag har gett ”Patata Naxou” ett särskilt anseende bland greker, vilket bevisas av att sorten omnämns redan under första halvan av 1800-talet, då potatisen infördes i Grekland.

”Patata Naxou” började få sitt goda anseende 1841, då den serverades som förnämligt lokalt livsmedel vid kung Ottos (Othonas) besök på ön. Potatissorten beskrevs sedan av Dugit 1874 som en av de framstående jordbruksprodukterna på Naxos. Många år senare, 1911, registrerades vid den första kända grekiska jordbruksräkningen 111,9 hektar som odlingsmark för potatis på Naxos. År 1926 var ”Patata Naxou” så känd att kommunen Glinado valde potatisplantan som sitt vapen.

Den mycket höga kvaliteten på potatisen från Naxos var orsaken till att grekiska staten 1953 lät grunda det nationella centret för potatisutsäde på ön och till att ”Patata Naxou” 1959 infördes i förteckningen över statligt skyddade produkter. Sedan dess är ”Patata Naxou” en av öns lokala produkter som lyfts fram i grekiska och utländska resehandböcker.

”Patata Naxou” är i dag känd i hela Grekland, vilket visar sig i de många omnämnanden den får i artiklar i tidskrifter och tidningar. ”Patata Naxou” omnämns också i resehandböcker och mattidskrifter. Sorten förekommer i recept från kända grekiska kockar och matrecensenter och finns på ansedda restaurangers menyer. Vidare organiserar de lokala myndigheterna på Naxos varje år potatisfester som bekräftar potatisens anseende och historiska betydelse för lokalsamhället.

Den tidiga vårodlingen är kännetecknande för ”Patata Naxou”. Odlingsmetoderna är mycket viktiga, eftersom odlingen (sättningen) förläggs till de perioder, då säsongsnederbörden utnyttjas bäst liksom tillgången på vatten. Den tidiga vårodlingen är ett särdrag som ger ”Patata Naxou” ett särskilt marknadsvärde och gör att den efterfrågas på försommaren, då färskpotatis är svår att få tag på.

Potatisodlarna på Naxos gör en första sortering ute på åkrarna sedan knölarna tagits upp, för att avlägsna främmande föremål och skadade knölar. Därefter samlas knölarna i högar på åkern och täcks först med ett lager halm och därefter med potatisplantor, som skydd mot solen. Denna mognadsperiod på åkern ökar produktens hållbarhet eftersom den blir hårdare och skalet tjockare. Därmed klarar potatisen transporter bättre, samtidigt som olika skador på ytan självläker. Dessutom sänks halten av giftiga glykoalkaloider.

Luftfuktigheten och de höga temperaturerna är vidare lokala klimatförhållanden som gynnar odlingen av ”Patata Naxou”. De förhindrar nämligen angrepp av Phytophthora sp. och minimerar därmed förluster till följd av denna allvarliga potatissjukdom. Detta i kombination med att det inte finns många växtsjukdomar på ön begränsar användningen av växtskyddsmedel. Den höga temperaturen och det höga antalet soltimmar på Naxos gör också att potatisens växtsäsong förlängs till hela året och knölarna får utmärkta förutsättningar att mogna. Dygnets temperaturskillnader underlättar slutligen knölbildningen, medan den sandiga och leriga jorden ger god dränering och gör att enhetliga och rena knölar utvecklas naturligt.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 I förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minagric.gr/greek/data/ΠΡΟΔΙΑΓΡΑΦΕΣ%20ΠΡΟΪΟΝΤΟΣ%20YPAAT%2016%20ΦΕΒΡΟΥΑΡΙΟΥ%202010.pdf

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

---