19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/1

---

2011/C 89/01

Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

EUT C 80, 12.3.2011

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 72, 5.3.2011

EUT C 63, 26.2.2011

EUT C 55, 19.2.2011

EUT C 46, 12.2.2011

EUT C 38, 5.2.2011

EUT C 30, 29.1.2011

Dessa texter är tillgängliga på:

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/2

---

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 28 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Sofiyski gradski sad — Bulgarien) — Canon Kabushiki Kaisha mot IPN Bulgaria OOD

(Mål C-449/09) (1)

(Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Varumärken - Direktiv 89/104/EEG - Fråga huruvida en innehavare av ett varumärke har rätt att förhindra att varor som bär detta varumärke släpps ut på marknaden inom EES för första gången utan hans tillstånd)

2011/C 89/02

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Sofiyski gradski sad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Canon Kabushiki Kaisha

Motpart: IPN Bulgaria OOD

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Sofiyski gradski sad (Bulgarien) — Tolkning av artikel 5 jämförd med artikel 7 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) — Parallellimport av originalvaror utan varumärkesinnehavarens tillstånd — Möjlighet för varumärkesinnehavaren att förhindra att tecken som är identiska med varumärket används i näringsverksamhet utan hans tillstånd — Varumärkesinnehavarens rättigheter har inte konsumerats

Avgörande

Artikel 5 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas på så sätt att innehavaren av ett varumärke kan förhindra att originalvaror som bär detta varumärke släpps ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för första gången utan hans tillstånd.

---

(1)  EUT C 100, 17.4.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/2

---

Domstolens beslut av den 16 november 2010 — Internationale Fruchtimport Gesellschaft Weichert & Co. KG mot Europeiska kommissionen

(Mål C-73/10 P) (1)

(Överklagande - Konkurrens - Kommissionens beslut avseende ett förfarande enligt artikel 81 EG - Talan om ogiltigförklaring - Tidsfrist - Talan har väckts för sent - Skäl som kan motivera undantag från tidsfrist för väckande av talan - Rätt till domstolsprövning - Legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen - Uppenbart att överklagandet inte kan tas upp till prövning)

2011/C 89/03

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Internationale Fruchtimport Gesellschaft Weichert & Co. KG (ombud: A. Rinne, Rechtsanwalt, S. Kon och C. Huppe, solicitors, samt C. Vajda, QC)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: M. Kellerbauer och A. Biolan)

Saken

Överklagande det beslut som förstainstansrätten (åttonde avdelningen) meddelade den 30 november 2009 i mål T-2/09, Internationale Fruchtimport Gesellschaft Weichert & Co. KG mot Europeiska gemenskapernas kommission, i vilket förstainstansrätten, på grund av att det var uppenbart att talan inte kunde upptas till prövning, avvisade en talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 5955 slutlig av den 15 oktober 2008 om ett förfarande i enlighet med artikel 81 EG (ärende COMP/39.188 — Bananer) rörande en kartell inom en del av den europeiska marknaden för bananer, varvid det i förstainstansrätten yrkats ogiltigförklaring eller nedsättning av de böter som påförts sökanden — Tidsfrist för väckande av talan — Talan har väckts för sent

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Internationale Fruchtimport Gesellschaft Weichert GmbH & Co. KG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 80, 27.3.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3

---

Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 15 december 2010 — Karen Goncharov mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), DSB

(Mål C-156/10 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Varumärken som utgörs av akronymer - Det äldre varumärket DSB - Ordkännetecknet ”DSBW” - Invändningsförfarande - Relativt registreringshinder - Bedömning av risken för förväxling - Visuell likhet - Fonetisk likhet - Avvisning - Bedömning av de faktiska omständigheterna)

2011/C 89/04

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Karen Goncharov (ombud: A. Späth, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: B. Schmidt), DSB (ombud: T. Graf, Rechtsanwalt)

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 21 januari 2010 i mål T-34/07, Goncharov mot harmoniseringsbyrån — DSB (DSBW), genom vilken tribunalen ogillade talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 4 december 2006 om avslag på ansökan om registrering av ordkännetecknet ”DSBW” som gemenskapsvarumärke för vissa varor i klasserna 39, 41 och 43 och om bifall på den invändning som framställts av innehavaren av det äldre gemenskapsordmärket ”DSB” — Risk för förväxling — Underlåtenhet att vid bedömningen av risken för förväxling beakta särdragen hos varumärken som utgörs av akronymer — Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Karen Goncharov ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 148, 5.6.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3

---

Domstolens beslut av den 23 november 2010 — Enercon GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Hasbro, Inc.

(Mål C-204/10 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Ordmärket ENERCON - Invändning från innehavaren av ordmärket TRANSFORMERS ENERGON - Avslag på registreringsansökan - Risk för förväxling)

2011/C 89/05

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Enercon GmbH (ombud: J. Mellor, Barrister, och R. Böhm, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis), Hasbro, Inc.

Saken

Överklagande av tribunalens dom (sjätte avdelningen) av den 3 februari 2010 i mål T-472/07, Enercon mot harmoniseringsbyrån, varigenom tribunalen ogillade talan om ogiltigförklaring väckt av innehavaren av ordmärket ENERCON för varor i klasserna 16, 18, 24, 25, 28 och 32, mot det beslut fjärde överklagandenämnden vid byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) fattade den 25 oktober 2007 i ärende R 959/2006-4, om avslag av den talan klaganden väckt mot invändningsenheten beslut att neka registrering av det ovannämnda märket till följd av en invändning från innehavaren av gemenskapsregistreringen av ordmärket TRANSFORMERS ENERGON för varor i klasserna 16, 18, 24, 25, 28, 30 och 32 samt de oregistrerade varumärkena TRANSFORMERS ENERGON och ENERGON som används i Förenade kungariket för liknande varor — Åsidosättande av artikel 8.1 c i förordning (EG) nr 40/94

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	Enercon GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 179, 3.7.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/4

---

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 25 november 2010 — Lufthansa AirPlus Servicekarten GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Applus Servicios Tecnológicos SL

(Mål C-216/10 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artiklarna 8.1 b, 8.5, 73, 74 och 79 - Figurmärket A+ - Invändning framställd av innehavaren av gemenskapsordmärket AirPlus International - Avslag på invändningen)

2011/C 89/06

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Lufthansa AirPlus Servicekarten GmbH (ombud: R. Kunze, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis), Applus Servicios Tecnológicos SL

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 3 mars 2010 i mål T-321/07, Lufthansa AirPlus Servicekarten mot harmoniseringsbyrån, Applus Servicios Tecnológicos, genom vilken tribunalen ogillade den talan om ogiltigförklaring som väckts av innehavaren av gemenskapsordmärket AirPlus International för varor och tjänster i klasserna 9, 35, 36 och 42 mot det beslut som fattats av den andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 7 juni 2007 (ärende R 310/2006-2), om avslag på överklagandet av invändningsenhetens beslut att avslå sökandens invändning mot ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket A+ för varor och tjänster i klasserna 9, 35, 36, 37, 40, 41 och 42.

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Lufthansa AirPlus Servicekarten GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 179, 3.7.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/4

---

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 15 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Oviedo — Spanien) — Angel Lorenzo González Alonso mot Nationale Nederlanden Vida Cia De Seguros y Reaseguros SAE

(Mål C-352/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Avvisning)

2011/C 89/07

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Audiencia Provincial de Oviedo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Angel Lorenzo González Alonso

Motpart: Nationale Nederlanden Vida Cia De Seguros y Reaseguros SAE

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Audiencia Provincial de Oviedo — Tolkningen av artikel 3.2 d i rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler (EGT L 372, s. 31; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 83) — Avtal som ingås utanför affärslokalerna genom vilket konsumenten erbjuds att teckna en livförsäkring mot en månatlig premie som investeras i olika produkter från samma företag

Avgörande

Det är uppenbart att begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Provincial de Oviedo genom beslut av den 22 juni 2010 ska avvisas.

---

(1)  EUT C 288, 23.10.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/4

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of appeal (England & Wales) (Civil Division) den 13 december 2010 — Amerikas förenta stater mot Christine Nolan

(Mål C-583/10)

2011/C 89/08

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Amerikas förenta stater

Motpart: Christine Nolan

Tolkningsfråga

Uppstår arbetsgivarens skyldighet att överlägga om kollektiva uppsägningar enligt direktiv 98/59/EG (1) i) när arbetsgivaren föreslår, men innan han fattar, ett strategiskt affärsmässigt eller operativt beslut som eventuellt eller oundvikligen kommer att leda till kollektiv uppsägning eller ii) först när arbetsgivaren verkligen har fattat sitt beslut och då föreslår uppsägningar som en konsekvens därav?

---

(1)  Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, s. 16)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/5

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichthof (Tyskland) den 15 december 2010 — Bianca Kücük mot Land Nordrhein-Westfalen

(Mål C-586/10)

2011/C 89/09

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichthof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bianca Kücük

Motpart: Land Nordrhein-Westfalen

Tolkningsfrågor

1.

Strider det mot klausul 5.1 i ramavtalet om visstidsarbete i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 (1) att tolka och tillämpa en nationell bestämmelse som den i 14 § första stycket andra meningen punkt 3 i lagen om deltidsarbete och visstidsanställning (Gesetz über Teilarbeit und befristete Arbeitsverträge, nedan kallad TzBfG) som föreskriver att det föreligger objektiva grunder för upprepade visstidsanställningskontrakt om arbetstagaren är anställd som vikarie för en annan arbetstagare så, att det även föreligger objektiva grunder vid ett permanent behov av vikarier, fastän detta behov även skulle kunna tillgodoses genom att den berörda arbetstagaren tillsvidareanställdes som vikarie för en arbetstagare som är återkommande frånvarande, men arbetsgivaren emellertid förbehåller sig rätten att i varje enskilt fall besluta hur han konkret ska handla när arbetstagare är frånvarande?

2.

För det fallet att domstolen besvarar den första frågan jakande: Strider en sådan tolkning och tillämpning av en nationell bestämmelse som den i 14 § första stycket andra meningen punkt 3TzBfG som framställt i första frågan under de omständigheter som framställts i första frågan även mot klausul 5.1 i ramavtalet om visstidsarbete i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om det i en nationell bestämmelse som den i 21 § första stycket i den federala lagen om föräldrapenning och föräldraledighet (Bundeselterngeld- und Elternzeitgesetz, nedan kallad BEEG) föreskrivs en objektiv grund enligt vilken visstidsanställning är motiverad på grund av vikariat genom vilken den nationella lagstiftaren i vart fall även strävar efter att uppnå det socialpolitiska målet att underlätta för arbetsgivare att bevilja och för arbetstagare att utnyttja tjänstledighet, exempelvis på grund av mammaledighet och vård av barn?

---

(1)  EGT L 175, s. 43

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/5

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Republiken Polen) den 14 december 2010 — Minister Finansów mot Kraft Foods Polska SA

(Mål C-588/10)

2011/C 89/10

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Minister Finansów

Motpart: Kraft Foods Polska SA

Tolkningsfråga

Mot bakgrund av att det i artikel 90.1 i direktiv 2006/112 vid nedsättning av priset efter det att transaktionen ägt rum föreskrivs att beskattningsunderlaget ska nedsättas i motsvarande omfattning på de villkor som medlemsstaterna bestämmer, omfattar begreppet ”villkor” även ett sådant villkor som det som föreskrivs i artikel 29.4a lagen om omsättningsskatt, enligt vilket en rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget i förhållande till det underlag som fastställts i den faktura som utfärdats förutsätter att den beskattningsbara personen, innan fristen för ingivande av skattedeklaration för den beskattningsperiod inom vilken förvärvaren av varan eller tjänsten har erhållit den justerade fakturan löper ut, mottar en bekräftelse från förvärvaren av varan eller tjänsten, för vilken fakturan utfärdades, på att denne har erhållit den justerade fakturan, och strider detta villkor inte heller mot principen om mervärdesskattens neutralitet och proportionalitet?

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/5

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sad Apelacyjny — Sad Pracy i Ubezpieczén Spolecznych w Bialymstoku (Polen) den 14 december 2010 — Janina Wencel mot Zakladowi Ubezpieczén Spolecznych w Bialymstoku

(Mål C-589/10)

2011/C 89/11

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sad Apelacyjny — Sad Pracy i Ubezpieczén Spolecznych w Bialymstoku

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Janina Wencel

Motpart: Zaklad Ubezpieczén Spolecznych w Bialymstoku

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (1) med hänsyn till principen att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som föreskrivs i artiklarna 21 och 20.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att kontantförmåner vid ålderdom som har förvärvats enligt en medlemsstats lagstiftning inte får minskas, ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med anledning av att mottagaren samtidigt har varit bosatt i två medlemsstater (två likvärdiga stadigvarande bosättningsorter) däribland i en annan stat än den där institutionen med ansvar för betalningen av pensionen finns?

2.

Ska artiklarna 21 och 20.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt […] samt artikel 10 i förordning nr 1408/71 […] tolkas så, att de utgör hinder mot att en nationell bestämmelse som artikel 114.1 i lag av den 17 december 1998 om pension ur socialförsäkringsfonden (Ustawa z dnia 17.12.1998 r. o emeryturach i rentach z Funduszu Ubezpieczeń Społecznych, Dz. U. 2009, nr 153, rubrik 1227 med ändringar) jämförd med artikel 4 i avtalet av 9 oktober 1975 mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Folkrepubliken Polen avseende pensions- och olycksfallsförsäkring (Dz. U. 1976, nr 16, rubrik 101 med ändringar) tillämpas så, att den polska pensionsmyndigheten omprövar saken och drar in rätten till ålderspension för en person som i många år varit stadigvarande bosatt på två orter (två huvudsakliga vistelseorter) i två stater som numera båda tillhör Europeiska unionen och före år 2009 varken hade yrkat att bosättningsorten skulle ändras till en av dessa stater eller hade ingett en motsvarande förklaring?

För det fallet att dessa frågor ska besvaras nekande:

3.

Ska artiklarna 21 och 20.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt […] samt artikel 10 i förordning nr 1408/71 […] tolkas så, [orig. s. 3] att de utgör hinder mot att en nationell bestämmelse som den i artikel 138.1 och 138.2 i Ustawa z dnia 17.12.1998 r. o emeryturach i rentach z Funduszu Ubezpieczeń Społecznych […] tillämpas så, att den polska pensionsmyndigheten har rätt att kräva återbetalning av ålderspensionen för de sista tre åren från en person som från 1975 till och med 2009 hade två stadigvarande bosättningsorter samtidigt (två huvudsakliga vistelseorter) i två stater som numera båda tillhör Europeiska unionen om den polska pensionsmyndigheten inte när ansökan om beviljande av pension behandlades eller efter att pensionen erhållits upplyste denna person om att det även var nödvändigt att meddela att vederbörande var stadigvarande bosatt i två stater och en ansökan om val av institution i en av dessa stater som skulle vara behörig att avgöra ansökan om ålderspension eller inge en motsvarande förklaring?

---

(1)  EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/6

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice (Chancery Division) (United Kingdom) den 14 december 2010 — Littlewoods Retail Ltd m.fl. mot Her Majesty's Commissioners of Revenue and Customs

(Mål C-591/10)

2011/C 89/12

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Littlewoods Retail Ltd m.fl.

Svarande: Her Majesty's Commissioners of Revenue and Customs

Tolkningsfrågor

1.

När en skattskyldig har överdebiterats mervärdesskatt, vilken har uppburits av medlemsstaten i strid med villkoren i EU-bestämmelser avseende mervärdesskatt, är då det rättsmedel som föreskrivits av den medlemsstaten förenligt med EU-rätten när detta rättsmedel endast innebär a) återbetalning av det överdebiterade belopp som erlagts och b) ränta på det beloppet i enlighet med nationell lagstiftning, såsom section 78 i 1994 års mervärdesskattelag (Value Added Tax Act 1994, nedan kallad mervärdesskattelagen)?

2.

Om så inte är fallet, följer det då av EU-rätten att det rättsmedel som föreskrivs av medlemsstaten ska innefatta a) återbetalning av det överdebiterade belopp som erlagts och b) betalning av sammansatt ränta såsom medel för uppskattning av värdet för medlemsstaten av tillgången till det överdebiterade beloppet och/eller av den uteblivna tillgången till detta belopp för den skattskyldige?

3.	Om svaren på frågorna 1 och 2 båda är nekande, vilka krav ställs då enligt EU-rätten avseende det rättsmedel som medlemsstaterna har att föreskriva, förutom återbetalning av överdebiterat belopp, när det gäller värdet av tillgången till detta belopp och/eller ränta?

4.

Om svaret på fråga 1 är nekande, medför då den EU-rättsliga effektivitetsprincipen att en medlemsstat är skyldig att åsidosätta begränsningar i nationell lagstiftning (såsom sections 78 och 80 i mervärdesskattelagen) för varje nationellt anspråk eller rättsmedel som annars skulle kunna göras gällande av den skattskyldige för att tillvarata den EU-rättsliga rättighet som fastslagits av domstolen i dess svar på de första tre frågorna, eller är det tillräckligt att den nationella domstolen åsidosätter sådana begränsningar enbart med avseende på ett av dessa nationella anspråk eller rättsmedel?

Vilka andra principer ska vägleda den nationella domstolen för att ge ändamålsenlig verkan åt denna EU-rättighet så att den EU-rättsliga effektivitetsprincipen upprätthålls?

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/7

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Judecătoria Călărasi (Rumänien) den 21 december 2010 — SC Volksbank România S.A. mot Autoritatea Națională pentru Protecția Consumatorilor — Comisariatul Județean pentru Protecția Consumatorilor Călărasi (CJPC)

(Mål C-602/10)

2011/C 89/13

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Judecătoria Călărasi

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Kärande: SC Volksbank România S.A.

Svarande: Autoritatea Națională pentru Protecția Consumatorilor — Comisariatul Județean pentru Protecția Consumatorilor Călărasi (CJPC)

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30.1 i direktiv 2008/48 (1) tolkas så att den innebär ett förbud för medlemsstaterna att föreskriva att den nationella lag varigenom direktivet införlivas ska tillämpas även på avtal som ingicks innan nämnda nationella lag trädde i kraft?

2.

Utgör bestämmelserna i artikel 85 andra stycket i OUG (brådskande regeringsdekret) nr 50/2010 ett lämpligt införlivande av artikel 24.[1] i direktiv 2008/48, vari föreskrivs en skyldighet för medlemsstaterna att införa lämpliga och effektiva tvistlösningsförfaranden utanför domstol för att lösa konsumenttvister som gäller kreditavtal?

3.

Ska artikel 22.1 i direktiv 2008/48 tolkas så att det härigenom införs en maximal harmonisering av sektorn för kreditavtal till konsument och denna harmonisering förbjuder medlemsstaterna att 3.1 utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i direktiv 2008/48 till att gälla även avtal som uttryckligen är uteslutna från nämnda tillämpningsområde (såsom till exempel avtal om inteckningslån och avtal om äganderätt till fast egendom) eller, 3.2 införa ytterligare skyldigheter för kreditinstitut avseende vilka typer av avgifter som dessa kan ta ut, eller de referensindex som kan användas för rörliga räntesatser i avtal om konsumentkrediter som regleras av den nationella bestämmelsen för införlivande av direktivet? Om den tredje frågan ska besvaras nekande önskas svar på huruvida principerna om fri rörlighet för tjänster och fri rörlighet för kapital i allmänhet, och artiklarna 56, 58 och 63.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) i synnerhet ska tolkas så att de utgör hinder för en medlemsstat att vidta åtgärder mot kreditinstitut som innebär ett förbud att i kreditavtal med konsument tillämpa bankavgifter som inte finns upptagna i förteckningen av tillåtna avgifter utan att dessa är definierade i den aktuella medlemsstatens lagstiftning?

---

(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 48/2008 av den 21 januari 2008 om utfärdande av importlicenser för ansökningar som lämnades in under de sju första dagarna av januari 2008 inom ramen för de tullkvoter för fjäderfäkött som öppnades genom förordning (EG) nr 616/2007 (EUT L 133, s. 66)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/7

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Divsion) den 21 december 2010 — Football Dataco Limited, Football Association Premier League Ltd, Football League Limited, Scottish Premier League Limited, Scottish Football League och PA Sport UK Limited mot Yahoo UK Limited, Stan James (Abingdon) Limited, Stan James PLC och Enetpulse APS

(Mål C-604/10)

2011/C 89/14

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Divsion)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Football Dataco Limited, Football Association Premier League Ltd, Football League Limited, Scottish Premier League Limited, Scottish Football League och PA Sport UK Limited

Svarande: Yahoo UK Limited, Stan James (Abingdon) Limited, Stan James PLC och Enetpulse APS

Tolkningsfrågor

1.

Vad avses i artikel 3.1 i direktiv 96/9/EG (1) om rättsligt skydd för databaser med ”databaser som på grund av innehållets urval eller sammanställning utgör sådana intellektuella verk”, och i synnerhet: a) Ska den intellektuella ansträngningen och skickligheten som krävs för att skapa data uteslutas? b) Innefattar begreppen ”urval eller sammanställning” att särskild betydelse tillmäts befintliga data (såsom fastställandet av speldagen för en fotbollsmatch)? c) Innebär begreppet ”intellektuella verk” att det krävs något mer än väsentligt arbete och väsentlig skicklighet från upphovsmannen, och i sådana fall vad?

2.	Utgör direktivet hinder för andra nationella rättigheter i form av upphovsrätt för databaser än de som föreskrivs i direktivet?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20).

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/8

---

Talan väckt den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige

(Mål C-607/10)

2011/C 89/15

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Alcover San Pedro och K. Simonsson)

Svarande: Konungariket Sverige

Yrkanden

—

fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/l/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, (1) genom att inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dess behöriga myndigheter med hjälp av tillstånd i överensstämmelse med artiklarna 6 och 8 i direktivet eller på lämpligt sätt genom en förnyad bedömning av villkoren och, i förekommande fall, genom en uppdatering av villkoren, övervakat att samtliga befintliga anläggningar drevs i överensstämmelse med kraven i direktivets artiklar 3, 7, 9, 10, 13, 14 a och b samt 15.2 senast den 30 oktober 2007,

—	förplikta Konungariket Sverige att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Av artikel 5.1 i IPPC-direktivet följer att medlemsstaterna skulle vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att behöriga myndigheter med hjälp av tillstånd i överensstämmelse med artiklarna 6 och 8 i direktivet eller på lämpligt sätt genom en förnyad bedömning av villkoren och, i förekommande fall, genom en uppdatering av villkoren, övervakade att befintliga anläggningar drevs i överensstämmelse med kraven i direktivets artiklar 3, 7, 9, 10, 13, 14 a och b samt 15.2 senast den 30 oktober 2007. Enligt kommissionen måste denna skyldighet förstås så att den omfattade samtliga befintliga anläggningar i medlemsstaten i fråga.

Enligt fast rättspraxis skall en fråga huruvida det föreligger ett fördragsbrott bedömas mot bakgrund av den situation som rådde i ifrågavarande medlemsstat vid utgången av den tidsfrist som har angetts i det motiverade yttrandet. Det framgår av Sveriges svar på det motiverade yttrandet att 33 befintliga anläggningar inte uppfyllde kraven i IPPC-direktivet vid tidpunkten för svaret.

Därutöver framgår av bilagan till Sveriges kompletterande svar på det motiverade yttrandet att det i oktober 2010, nära tre år efter tidsfristen i IPPC-direktivet, fortfarande fanns 23 befintliga anläggningar som inte uppfyllde kraven enligt direktivet.

---

(1)  EUT L 24, s. 8

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/8

---

Överklagande ingett den 23 december 2010 av Dieter C. Umbach av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 21 oktober 2010 i mål T-474/08, Dieter C. Umbach mot Europeiska kommissionen

(Mål C-609/10 P)

2011/C 89/16

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Dieter C. Umbach (ombud: M. Stephani, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva punkt 1 i domslutet i tribunalens dom av den 21 oktober 2010 i mål T-474/08, Umbach mot Europeiska kommissionen,

—	ogiltigförklara det beslut som Europeiska kommissionen meddelade den 2 september 2008 i ärende SG.E.3/MV/psi D(2008) 6991, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta kostnaderna i första instans och i domstolen.

Grunder och huvudargument

Genom sitt överklagande söker klaganden erhålla ogiltigförklaring av tribunalens dom (sjunde avdelningen) av den 21 oktober 2010 i mål T-474/08 i vilken klagandens begäran om fullständig tillgång till underlaget för ett Tacis-avtal som berörde honom avslogs.

Klaganden hävdar att redan enligt primärrätten, särskilt artikel 41.2 b i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska han omedelbart ges tillgång till handlingar som berör honom, särskilt när Europeiska kommissionen stämt honom i en nationell domstol i en medlemsstat med betalningsyrkande och han till sitt försvar i det förfarandet behöver tillgång till Europeiska kommissionens underlag och handlingar.

Europeiska kommissionen har å sin sida hävdat att endast förordning (EG) nr 1049/2001 är tillämplig och att kommissionen enligt denna har rätt att helt eller delvis vägra tillgång till handlingar.

Klaganden har vad gäller förordning (EG) nr 1049/2001 anfört att när denna förordning är tillämplig är Europeiska kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning begränsat, mot bakgrund av klagandens grundläggande rättigheter, eftersom denna sekundärrättsliga bestämmelse måste leda till samma resultat som primärrätten, det vill säga den nämnda bestämmelsen i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/9

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank ’s-Gravenhage den 29 december 2010 — Solvay SA mot Honeywell Fluorine Products Europe BV m.fl.

(Mål C-616/10)

2011/C 89/17

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank ’s-Gravenhage

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Solvay SA

Svarande: Honeywell Fluorine Products Europe BV m.fl.

Tolkningsfrågor

1.

Kan det, i en situation i vilken två eller flera bolag från olika medlemsstater i ett förfarande vid en domstol i en av medlemsstaterna där vart och ett av bolagen för sig påstås ha gjort sig skyldigt till intrång i samma nationella del av ett europeiskt patent som är i kraft i båda medlemsstaterna, genom att med avseende på samma produkt ha utfört handlingar som omfattas av ensamrätt, vara fråga om ”oförenliga domar” i olika rättegångar i den mening som avses i artikel 6.1 i förordning nr 44/2001? (1)

2.

Är artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 tillämplig i ett förfarande om ett interimistiskt verkställighetsbeslut som grundas på ett utländskt patent (såsom ett gränsöverskridande intrångsförbud), om svaranden invänder att det åberopade utländska patentet är ogiltigt och med beaktande av att den nationella domstolen inte slutligt ska avgöra frågan om det åberopade patentets giltighet, utan göra en bedömning av hur den domstol som är behörig enligt artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 kommer att avgöra målet och avslå begäran om ett interimistiskt verkställighetsbeslut i form av ett intrångsförbud om det föreligger en rimlig och icke försumbar möjlighet att den behöriga domstolen kommer att ogiltigförklara det åberopade patentet?

3.

Föreligger det för att artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 ska vara tillämplig i ett förfarande som det som avses i föregående fråga ett formellt krav på invändningen om ogiltighet i den meningen att artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 är tillämplig endast om en talan om ogiltigförklaring redan har väckts vid den domstol som är behörig enligt artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 — eller kommer att väckas inom den tidsfrist som denna domstol fastställer, åtminstone om talan har väckts eller kommer att väckas mot patentinnehavaren eller om en invändning om ogiltighet har framställts, och om så är fallet, föreligger det krav på innehållet i invändningen i den meningen att den ska vara tillräckligt underbyggd eller att det inte kan anses utgöra rättegångsmissbruk att framställa invändningen?

4.

Om fråga 1 besvaras jakande, är den ifrågavarande domstolen, sedan en invändning om ogiltighet har framställts i ett sådant förfarande som det som avses i den första frågan, behörig med avseende på påståendet om intrång med påföljd att förfarandet avseende intrång (om sökanden så begär) ska skjutas upp till dess den domstol som är behörig enligt artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 har avgjort frågan huruvida den åberopade nationella delen av patentet är giltig, även om påståendet inte kan prövas, eftersom en för avgörandet väsentlig invändning inte kan avgöras, eller förlorar denna domstol, sedan en invändning om ogiltighet har framställts, sin behörighet även med avseende på påståendet om intrång?

5.

Om fråga 1 besvaras jakande, är den nationella domstolen med stöd av artikel 31 i förordning nr 44/2001 behörig att fatta beslut avseende en begäran om ett interimistiskt verkställighetsbeslut grundad på ett utländskt patent (såsom ett gränsöverskridande intrångsförbud) när det mot denna begäran genom en invändning anförs att det åberopade patentet är ogiltigt och även (om det skulle anses att den omständigheten att artikel 22.4 i förordning nr 44/2001 är tillämplig inte utgör hinder mot att en domstol avgör frågan om intrång) behörig att fatta beslut avseende en invändning med avseende på att det åberopade utländska patentet är ogiltigt?

6.

Om fråga 4 besvaras jakande, vilka omständigheter ska vara för handen för att den faktiska anknytning som avses i punkt 40 i domstolens dom i målet Van Uden mot Deco-Line, (2) ska föreligga mellan föremålet för de begärda åtgärderna och den territoriella behörigheten hos den konventionsstat där den domstol vid vilken ansökan har ingetts är belägen?

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1).

(2)  Domstolens dom av den 17 november 1998 i mål 391/95, Van Uden (REG 1998, s. I-7091).

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/10

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) den 24 december 2010 — TUI Travel plc, British Airways plc, easyJet Airline Co. Ltd, International Air Transport Association, The Queen mot Civil Aviation Authority

(Mål C-629/10)

2011/C 89/18

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: TUI Travel plc, British Airways plc, easyJet Airline Co. Ltd, International Air Transport Association

Motpart: Civil Aviation Authority

Tolknings- och giltighetsfrågor

1.	Ska artiklarna 5–7 i förordning (EG) nr 261/2004 (1) tolkas så, att den kompensation som föreskrivs i artikel 7 ska betalas till passagerare, vars flygning är försenad i den mening som avses i artikel 6, och i så fall, under vilka omständigheter ska denna kompensation betalas?

2.	Om fråga 1 besvaras nekande, är artiklarna 5–7 i förordning (EG) nr 261/2004 helt eller delvis ogiltiga på grund av att de strider mot likabehandlingsprincipen?

3.	Om fråga 1 besvaras jakande, är artiklarna 5–7 i förordning (EG) nr 261/2004 helt eller delvis ogiltiga på grund av att de a) är oförenliga med Montrealkonventionen, b) strider mot proportionalitetsprincipen och/eller c) strider mot rättssäkerhetsprincipen?

4.	Om fråga 1 besvaras jakande och fråga 3 besvaras nekande, ska rättsverkningarna i tiden av domstolens dom i förevarande mål underkastas några begränsningar i tiden, och i så fall vilka begränsningar?

5.	Om fråga 1 besvaras nekande, ska domen i de förenade målen Sturgeon m.fl. tillerkännas några rättsverkningar mellan den 19 november 2009 och tidpunkten för domstolens dom i förevarande mål, och i så fall vilka rättsverkningar?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (Text av betydelse för EES) — Uttalande från kommissionen (EUT L 46, s. 1).

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/10

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice (Chancery Division) (Förenade kungariket) den 24 december 2010 — University of Queensland och CSL Ltd mot Comptroller-General of Patents, Designs and Trade marks

(Mål C-630/10)

2011/C 89/19

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: University of Queensland och CSL Ltd

Motpart: Comptroller-General of Patents, Designs and Trade marks

Tolkningsfrågor

1.

I skälen till förordning 469/2009 (1) (nedan kallad förordningen) anges bland annat att det är nödvändigt att medlemsstaterna beviljar innehavare av nationella patent eller europapatent tilläggsskydd på samma villkor (se skäl 7 och 8). Mot bakgrund av att det saknas en gemenskapsharmonisering av patenträtten, vad avses i artikel 3 a i förordningen med att ”[p]rodukten skyddas av ett gällande grundpatent” och vilka är kriterierna för att avgöra detta?

2.

Finns det i fall som i förevarande mål, vilket avser ett läkemedel som innehåller mer än en aktiv ingrediens, ytterligare eller andra kriterier för att avgöra huruvida produkten skyddas av ett grundpatent enligt artikel 3 a i förordningen och vilka är i så fall dessa ytterligare eller andra kriterier?

3.	Är ett av dessa ytterligare eller andra kriterier att de aktiva ingredienserna har blandats ihop snarare än att tillhandahållas i separata utformningar men samtidigt?

4.	Är ett kombinationsvaccin som innefattar flera antigener skyddat av ett grundpatent enligt artikel 3 a, när endast en antigen i vaccinet skyddas av ett gällande grundpatent?

5.

Är det i fall som i förevarande mål, vilket berör ett läkemedel som innehåller fler än en aktiv ingrediens, relevant för bedömningen huruvida ”[p]rodukten skyddas av ett gällande grundpatent” enligt artikel 3, att grundpatentet tillhör en patentfamilj som härrör från en ursprunglig patentansökan och omfattar ett ursprungspatent samt två delpatent vilka tillsammans omfattar alla aktiva ingredienser som läkemedlet innehåller?

6.	Måste ”produkten” enligt artikel 3 a i fall som i förevarande mål, vilket berör ett grundpatent vars patentkrav omfattar ”metoden för att framställa en produkt” i den mening som avses i artikel 1 c, ha utvunnits direkt genom denna metod?

7.

Får tilläggsskydd enligt förordningen, och särskilt enligt artikel 3 b i denna, beviljas för en aktiv ingrediens eller en kombination av aktiva ingredienser när a) ett gällande grundpatent skyddar den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser i den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om tilläggsskydd, och b) ett läkemedel som innehåller den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser tillsammans med en eller flera andra aktiva ingredienser är föremål för ett giltigt godkännande som beviljats i enlighet med direktiv 2001/83/EG (2) eller 2001/82/EG (3) och som är det första godkännandet för försäljning genom vilket den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser saluförs?

8.	Påverkas svaret på fråga 7 av den omständigheten att försäljningstillståndet avser en enskild aktiv ingrediens som har blandats ihop med en eller flera aktiva ingredienser snarare än att tillhandahållas i separat utformning men samtidigt?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (kodifierad version) (Text av betydelse för EES) (EUT L 152, s. 1)

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, s. 67)

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, s. 1)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/11

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber) (Förenade kungariket) den 12 januari 2011 — The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot Philips Electronics UK Ltd

(Mål C-18/11)

2011/C 89/20

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber) (Förenade kungariket)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

Motpart: Philips Electronics UK Ltd

Tolkningsfrågor

1.

När en medlemsstat (såsom Förenade kungariket) i beskattningsunderlaget inräknar överskott och underskott i ett bolag som har bildats och har sitt skattemässiga hemvist i en annan medlemsstat (såsom Nederländerna), i den mån överskottet är hänförligt till näringsverksamhet som det nederländska bolaget bedriver i Förenade kungariket via ett fast driftsställe i denna medlemsstat, utgör det då en inskränkning i friheten för en medborgare i en medlemsstat att etablera sig i Förenade kungariket enligt artikel 49 FEUF (tidigare artikel 43 EG) att det i Förenade kungariket inte är tillåtet att underskott inom Förenade kungariket som uppkommit i ett fast driftsställe i denna stat, tillhörande ett bolag som saknar hemvist där, överförs till ett brittiskt företag i form av koncernavdrag, då en del av dessa underskott eller något belopp som beaktats vid beräkningen härav ”motsvarar, eller ingår i, ett belopp som vid beskattning i utlandet (för någon period) kan dras av från eller på annat sätt kan kvittas mot bolagets eller någon annan persons överskott utanför Förenade kungariket”, det vill säga att underskott inom Förenade kungariket, i de fall då det finns ett fast driftsställe i denna medlemsstat, endast kan överföras när det står klart att det vid den tidpunkt då yrkandet framställs inte kan ske något avdrag eller någon kvittning utanför Förenade kungariket (inklusive i en annan medlemsstat, såsom Nederländerna) och det inte är tillräckligt att det inte har yrkats avdrag utanför Förenade kungariket samt ett motsvarande villkor inte är tillämpligt när det gäller överföring av ett brittiskt bolags underskott inom Förenade kungariket?

2.

Om så är fallet, är denna inskränkning motiverad a) enbart av hänsyn till behovet att förhindra att underskott utnyttjas två gånger, b) enbart av hänsyn till behovet att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, eller c) av hänsyn till behovet att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna i förening med behovet att förhindra att underskott utnyttjas två gånger?

3.	Om så är fallet, står inskränkningen i proportion till denna motivering?

4.

För det fall en inskränkning i det nederländska bolagets rättigheter inte är motiverad eller i den mån en sådan inskränkning inte står i proportion till någon motivering, krävs det då enligt unionsrätten att det brittiska bolaget i Förenade kungariket har tillgång till ett rättsmedel, såsom rätten att yrka koncernavdrag vid beskattningen av bolagets överskott?

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/11

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 21 januari 2011 — A Oy

(Mål C-33/11)

2011/C 89/21

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen (Finland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A Oy

Övrig part i målet: Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 15.6 i sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG (1) tolkas så, att med ”företag som driver flygtrafik mot betalning, huvudsakligen på internationella linjer” också avses affärsflygföretag som huvudsakligen driver internationell chartertrafik mot betalning för företags och privatpersoners behov?

2.

Ska artikel 15.6 i sjätte mervärdesskattedirektivet tolkas så, att det undantag från skatteplikt som föreskrivs där endast gäller leverans av luftfartyg direkt till företag som driver flygtrafik mot betalning, huvudsakligen på internationella linjer, eller gäller undantaget också leverans av luftfartyg till ekonomiska aktörer som inte själva driver flygtrafik på internationella linjer mot betalning, men upplåter ett luftfartyg för användning åt en ekonomisk aktör som är verksam inom detta område?

3.

Har det för svaret på den andra frågan betydelse att ägaren till luftfartygen vidarebefordrar fakturan för användningen av luftfartygen till en privatperson som innehar andelar i ägaren och huvudsakligen använder de förvärvade luftfartygen för egna kommersiella och/eller privata syften, om hänsyn tas till att flygbolaget också kunde använda luftfartygen för andra flygningar?

---

(1)  Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/12

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato — Sezione Seconda (Italien) den 24 januari 2011 — Pioneer Hi-Bred Italia Srl mot Ministero delle Politiche Agricole Alimentari e Forestali

(Mål C-36/11)

2011/C 89/22

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato — Sezione Seconda

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Pioneer Hi-Bred Italia Srl

Motpart: Ministero delle Politiche Agricole Alimentari e Forestali

Tolkningsfråga

Ska, när medlemsstaten har ansett att utfärdande av godkännande för att odla genetiskt modifierade organismer, fastän de är upptagna i den europeiska gemensamma sortlistan, ska göras beroende av att allmänna åtgärder vidtas som är ägnade att säkerställa samexistensen av konventionella eller biologiska grödor, artikel 26a i direktiv 2001/18/EG (1), läst mot bakgrund av rekommendationen 2003/556/EG (2) och den senare tillkomna rekommendationen 2010/200/1 (3), tolkas så att under den period som föregår antagandet av de allmänna åtgärderna ska a) godkännande utfärdas då det är fråga om genetiskt modifierade organismer som är upptagna i den europeiska gemensamma sortlistan, eller ska b) prövningen av ansökan om godkännande skjutas upp i avvaktan på att de allmänna åtgärderna vidtas, eller ska c) godkännande utfärdas med föreskrifter som är ägnade att i det konkreta fallet undvika att de godkända transgenetiska grödorna, även oavsiktligt, kommer i beröring med omgivande konventionella eller biologiska grödor?

---

(1)  EGT L 106, s. 1

(2)  EUT L 189, s. 36

(3)  EUT C 200, s. 1

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/12

---

Beslut meddelat av ordföranden på domstolens tredje avdelning av den 14 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-349/09) (1)

2011/C 89/23

Rättegångsspråk: polska

Ordföranden på tredje avdelningen har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 312, 19.12.2009.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/12

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 17 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-486/09) (1)

2011/C 89/24

Rättegångsspråk: italienska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 24, 30.01.2010

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 12 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-80/10) (1)

2011/C 89/25

Rättegångsspråk: grekiska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 100, 17.04.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 9 november 2010 — KEK Diavlos mot Europeiska kommissionen

(Mål C-251/10 P) (1)

2011/C 89/26

Rättegångsspråk: grekiska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 195, 17.07.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 16 november 2010 — (begäran om förhandsavgörande från Tribunal da Relação do Porto — Portugal) Companhia Siderúrgica National, CSN Caymann Ltd mot Unifer Steel SL, BNP Paribas (Schweiz), Colepccl (Portugal) SA, Banco Português de investimento SA (BPI)

(Mål C-315/10) (1)

2011/C 89/27

Rättegångsspråk: portugisiska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 260, 25.09.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 22 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-353/10) (1)

2011/C 89/28

Rättegångsspråk: grekiska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 246, 11.09.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 17 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg

(Mål C-394/10) (1)

2011/C 89/29

Rättegångsspråk: franska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 274, 09.10.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

---

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 3 januari 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-398/10) (1)

2011/C 89/30

Rättegångsspråk: grekiska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)  EUT C 274, 09.10.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/14

---

Tribunalens dom av den 3 februari 2011 — Cetarsa mot kommissionen

(Mål T-33/05) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den spanska marknaden för köp och första beredning av råtobak - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Fastställande av priser och uppdelning av marknaden - Böter - Överträdelsens allvar och varaktighet - Likabehandling - Proportionalitetsprincipen - Övre gräns motsvarande 10 procent av omsättningen - Samarbete)

2011/C 89/31

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Compañía española de tabaco en rama, SA (Cetarsa) (Navalmoral de la Mata, (Spanien) (ombud: advokaterna Araujo Boyd, J. Buendía Sierra och A. Givaja Sanz)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och É. Gippini Fournier)

Saken

Målet avser för det första ett yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2004) 4030 slutlig av den 20 oktober 2004 om ett förfarande för tillämpning av artikel 81.1 [EG] (ärende COMP/C.38.238/B.2 — Råtobak — Spanien), för det andra, och subsidiärt, ett yrkande om nedsättning av det bötesbelopp som sökanden ålagts genom nämnda beslut och för det tredje ett anslutningsyrkande från kommissionen om höjning av nämnda bötesbelopp

Domslut

1.	Det bötesbelopp som Compañía española de tabaco en rama, SA (Cetarsa) ålagts i artikel 3 i kommissionens beslut K(2004) 4030 slutlig av den 20 oktober 2004 om ett förfarande för tillämpning av artikel 81.1 [EG] (ärende COMP/C.38.238/B.2 — Råtobak — Spanien) fastställs till 3 147 300 euro.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Det anslutningsyrkande som framställts av Europeiska kommissionen ogillas.

4.	Cetarsa ska bära åtta tiondelar av sina rättegångskostnader och ersätta åtta tiondelar av kommissionens rättegångskostnader. Kommissionen ska bära två tiondelar av sina rättegångskostnader och ersätta två tiondelar av Cetarsas rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 82, 2.4.2005.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/14

---

Tribunalens dom av den 3 februari 2011 — Republiken Italien mot Europeiska kommissionen

(Mål T-205/07) (1)

(Språk - Publicering på EPSO:s webbplats av en uppmaning till intresseanmälan för upprättandet av en databas med kandidater för rekrytering som kontraktsanställda - Publicering på tre officiella språk - Artiklarna 12 EG och 290 EG - Artikel 82 i anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna - förordning nr 1)

2011/C 89/32

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: B. Tidore, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och H. Krämer, biträdda av A. Dal Ferro)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av uppmaningen till intresseanmälan EPSO/CAST/EU/27/07 för upprättandet av en databas med kandidater för rekrytering som kontraktsanställda för diverse arbetsuppgifter inom gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen, publicerad på Europeiska rekryteringsbyråns (EPSO) webbplats den 27 mars 2007.

Domslut

1.

Uppmaningen till intresseanmälan EPSO/CAST/EU/27/07 för upprättandet av en databas med kandidater för rekrytering som kontraktsanställda för diverse arbetsuppgifter inom gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen, publicerad på Europeiska rekryteringsbyråns (EPSO) webbplats den 27 mars 2007, ogiltigförklaras.

2.	Republiken Italien och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 170, 21.7.2007.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

---

Tribunalens dom av den 8 februari 2011 — Paroc mot harmoniseringsbyrån (INSULATE FOR LIFE)

(Mål T-157/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket INSULATE FOR LIFE - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009) - Beslut som enbart utgör en bekräftelse - Delvis avvisning)

2011/C 89/33

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Paroc Oy AB (Helsingfors, Finland) (ombud: J. Palm)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: D. Botis)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 21 februari 2008 (ärende R 54/2008-2) om en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordkännetecknet INSULATE FOR LIFE.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Paroc Oy AB ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 171, 5.7.2008.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

---

Tribunalens dom av den 3 februari 2011 — Cantiere navale De Poli mot kommissionen

(Mål T-584/08) (1)

(Statligt stöd - Tillfällig skyddsordning för varvsindustrin - Ändring som de italienska myndigheterna planerade att genomföra i en stödordning som godkänts av kommissionen - Beslut att förklara stödordningen oförenlig med den gemensamma marknaden)

2011/C 89/34

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Cantiere navale De Poli SpA (Venedig, Italien) (ombud: advokaterna A. Abate och R. Longanesi Cattani, därefter av A. Abate och advokaten A. Franchi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Righini, C. Urraca Caviedes och V. Di Bucci)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 oktober 2008 om det statliga stöd (C-20/08, f.d. N 62/08) som Italien planerar att genomföra genom en ändring av stödordning N 59/04 rörande den tillfälliga skyddsordningen för varvsindustrin (EUT L 17, 2010, s. 50)

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Cantiere navale De Poli SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 55, 7.3.2009.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

---

Tribunalens dom av den 3 februari 2011 — Italien mot kommissionen

(Mål T-3/09) (1)

(Statligt stöd - Tillfällig skyddsordning för varvsindustrin - Ändring som de italienska myndigheterna planerade att genomföra i en stödordning som godkänts av kommissionen - Beslut att förklara stödordningen oförenlig med den gemensamma marknaden)

2011/C 89/35

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: P. Gentili, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Ringhini, C. Urraca Caviedes och V. Di Bucci)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 oktober 2008 om det statliga stöd (C-20/08, f.d. N 62/08) som Italien planerar att genomföra genom en ändring av stödordning N 59/04 rörande den tillfälliga skyddsordningen för varvsindustrin (EUT L 17, 2010, s. 50),

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 55, 7.3.2009

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/16

---

Tribunalens dom av den 8 februari 2011 — Lan Airlines mot harmoniseringsbyrån — Air Nostrum (LINEAS AEREAS DEL MEDITERRANEO LAM)

(Mål T-194/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket LINEAS AEREAS DEL MEDITERRANEO LAM - De äldre gemenskapsordmärkena och gemenskapsfigurmärkena LAN - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Känneteckenslikhet föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 89/36

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Lan Airlines, SA (Renca, Chile) (ombud: advokaterna E. Armijo Chávarri och A. Castán Pérez-Gómez)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo, SA (Manises, Spanien)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 19 februari 2009 (ärende R 107/2008-4) om ett invändningsförfarande mellan Lan Airlines, SA och Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo, SA.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Lan Airlines, SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 167, 18.7.2009.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/16

---

Tribunalens dom av den 9 februari 2011 — Ineos Healthcare Ltd mot harmoniseringsbyrån — Teva Pharmaceutical Industries (ALPHAREN)

(Mål T-222/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket ALPHAREN - Äldre nationella ordmärken ALPHA D3 - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009) - Prövning av sakförhållandena på eget initiativ - Artikel 74 i förordning nr 40/94 (nu artikel 76 i förordning nr 207/2009))

2011/C 89/37

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ineos Healthcare Ltd (Warrington, Chesire, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, barrister, och A. Smith, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Teva Pharmaceutical Industries Ltd (Jerusalem, Israel)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnden den 24 mars 2009 (ärende R 1897/2007-2) om ett invändningsförfarande mellan Teva Pharmaceutical Industries Ltd och Ineos Healthcare Ltd.

Domslut

1.

Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 24 mars 2009 (ärende R 1897/2007-2) ogiltigförklaras såvitt avser varor i kategorierna ”Farmaceutiska och veterinära preparat med magnesium-järn-hydroxikarbonat eller hydrotalcit eller produkter av dessa sammansättningar” och ”Fosfatbindemedel för användning vid behandling av hyperfosfatemi”

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Ineos Healthcare Ltd:s rättegångskostnader.

4.	Ineos Healthcare ska bära hälften av sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 180, 1.8.2009.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/16

---

Tribunalens dom av den 3 februari 2011 — Gühring mot harmoniseringsbyrån (kombination av ginstgul och silvergrå och kombinationen av ockergul och silvergrå)

(Mål T-299/09 och T-300/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke bestående av en kombination av färgerna ginstgul och silvergrå - Ansökan om registrering av gemenskapsmärke bestående av en kombination av färgerna ockergul och silvergrå - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Prövning av sakförhållandena på eget initiativ - Artikel 76.1 i förordning nr 207/2009 - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 i förordning nr 207/2009)

2011/C 89/38

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Gühring (Albstadt, Tyskland) (ombud: advokaterna A. von Mühlendahl och H. Hartwig)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: inledningsvis G. Schneider, därefter G. Schneider och B. Schmidt)

Saken

Talan i två mål mot de beslut som första överklagandenämnden vid Harmoniseringsbyrån fattade den 30 april 2009 (ärende R 1330/2008-1 och ärende R 1329/2008-1) avseende ansökan om registrering av en kombination av färgerna ginstgul och silvergrå och en kombination av färgerna ockragul och silvergrå som gemenskapsvarumärken.

Domslut

1.	Målen T-299/09 och T-300/09 förenas vad gäller domen.

2.	Talan ogillas i båda målen.

3.	Gühring OHG ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 256 av den 24.10.2009.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/17

---

Tribunalens beslut av den 20 januari 2011 — M mot EMA

(Mål T-136/10) (1)

(Ogiltighetstalan - Tribunalen saknar behörighet - Återförvisning till personaldomstolen)

2011/C 89/39

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: M (Broxbourne, Förenade kungariket) (ombud: C. Thomann, barrister, och I. Khawaja, solicitor)

Svarande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (ombud: V. Salvatore och N. Rampal Olmedo)

Saken

Yrkande om skadestånd med stöd av artiklarna 268 FEUF och 340 FEUF på grund av den skada sökanden påstått sig ha lidit till följd av ett olycksfall i arbetet.

Avgörande

1.	Talan återförvisas till Europeiska unionens personaldomstol.

2.	Beslut om rättegångskostnader meddelas senare.

---

(1)  EUT C 148, 5.6.2010.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/17

---

Talan väckt den 29 december 2010 — Interspeed mot kommissionen

(Mål T-587/10)

2011/C 89/40

Rättegångsspråk: slovenska

Parter

Sökande: Interspeed Holding Kompanija, A.D. (Belgrad, Republiken Serbien) (ombud: advokaten Marko Bošnjak)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

förplikta svaranden att ersätta sökanden för utebliven vinst, förväntad vinst och minskning av värdet av sökandens tillgångar med ett totalt belopp om 131 879 601 euro, jämte övriga belopp, bestående av dröjsmålsränta på den yrkade ersättningen från och med dagen för väckande av förevarande talan till dess betalning sker,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Med förevarande talan enligt artiklarna 256 FEUF och 268 FEUF yrkar sökanden att tribunalen ska förplikta svaranden att ersätta sökanden för utebliven vinst, förväntad vinst och minskning av värdet av sökandens tillgångar med ett totalt belopp om 131 879 601 euro, jämte övriga belopp, bestående av dröjsmålsränta på den yrkade ersättningen från och med dagen för väckande av förevarande talan till dess betalning sker, beräknad på den under den aktuella tiden av Europeiska centralbanken beräknade satsen för huvudsakliga refinansieringstransaktioner, ökad med två procentenheter, samt sökandens advokatkostnader och andra rättegångskostnader i förevarande mål.

För det fall tribunalen inte skulle bifalla sökandens talan yrkas att tribunalen i enlighet med artikel 87.3 i rättegångsreglerna förordnar att vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sökanden gör till stöd för sin talan gällande följande grunder:

Sökanden gör för det första gällande att Europeiska byrån för återuppbyggnad har agerat rättsstridigt genom att: — den 19 december 2006 ha genomfört ett anbudsförfarande, — den 22 december ha publicerat ett meddelande om kontraktstilldelning för entreprenaden vid gränsövergången i Preševo, — den 10 maj 2007 ha undertecknat kontraktet för entreprenaden vid gränsövergången i Preševo nr 04SERO 1105004, — ha betalt projektering för återuppbyggnaden av gränsövergången i Preševo, — ha utvalt och betalat entreprenören Putevi Užice A..D., — ha utvalt och utnämnt kontrollorganet E GIS BCEOM International s.a. vid genomförandet av återuppbyggnadsarbetena och betalat ett belopp om 180 850 euro för kontrollarbeten vid genomförandet av kontraktet för återuppbyggnad och kontroll nr 06SERO 1102/008-1713 81 som undertecknades den 16 december 2008 och kontrakt nr 04SERO 1105/00 1-162954 som undertecknades den 24 september 2004, med ett totalt kontraktsvärde om 606 276,29 euro, — ha anskaffat nödvändig utrustning för gränsövergången (containrar, avbalkningar och liknande), — ha medverkat i återuppbyggnaden i egenskap av investerare, ha samordnat denna direkt och följt upp investeringen från kontoret i Belgrad. Sökanden gör vidare gällande att Europeiska byrån för återuppbyggnad genom ovannämnda handlande rättsstridigt åsidosatt sökandens berättigade förväntningar och lagliga rättigheter och rättsliga skydd, vilka sökanden kunnat ha sedan slutet av december 2007 (med avseende på försäljningsställena) eller från slutet av maj 2009 (med avseende på rättigheterna rörande området kring godsterminalen). Sådana förväntningar och sådana rättigheter utgör uttryck för skyddet för egendom som utgör en av de grundläggande rättigheterna, som bland annat ges skydd enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sökanden gör dessutom gällande att ovannämnda handlande från Europeiska byrån för återuppbyggnad utgör ett allvarligt och uppenbart åsidosättande av grundläggande rättsprinciper, i det aktuella fallet huvudsakligen principerna om skydd för berättigade förväntningar, principen om rätt till skydd för egendom, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen. Det är uppenbart att åsidosättandena är allvarliga, bland annat på grund av omfattningen av den skada som sökanden åsamkats.

Sökanden gör för det andra gällande att Europeiska byrån för återuppbyggnads handlande har lett till en allvarlig skada enligt följande: — utebliven vinst på grund av förlusten av möjligheten att erhålla intäkter från verksamheten vid godsterminalen med ett belopp om 56 838 141 euro, — utebliven vinst på grund av förlusten av möjligheten att erhålla intäkter från försäljningsställena vid gränsövergången i Preševo med ett belopp om 46 800 000 euro, — förväntad vinst på grund av förlusten av möjligheten att uppbära avgifter och andra inkomster från köpcentret i närheten av gränsövergången i Preševo, skada som uppgår till 42 681 600 euro.

För det tredje gör sökanden gällande att den åsamkade skadan obestridligen orsakats av återuppbyggnadsverksamheten i området kring gränsövergången i Preševo, som projekterats och inletts av Europeiska byrån för återuppbyggnad.

Sökanden gör vidare gällande att Europeiska byrån för återuppbyggnad haft fullständig kunskap om att sökanden varit innehavare av ovannämnda rättigheter vid gränsövergången i Preševo och därför uppsåtligen åsidosatt dennes rättigheter.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/18

---

Talan väckt den 29 december 2010 — Republiken Grekland mot kommissionen

(Mål T-588/10)

2011/C 89/41

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: I. Chalkias, E. Leftheriotou och X. Basakou)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	bifalla talan,

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 4 november 2010 om undantagande från EU-finansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), i den mån det avser finansiella korrigeringar till republiken Greklands nackdel, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Republiken Grekland yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2010/668/EU av den 4 november 2010 om undantagande från EU-finansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (delgivet med nr K(2010) 7555) (EUT L 288, s. 24), i den mån det avser finansiella korrigeringar till Republiken Greklands nackdel inom sektorerna a) direkta bidrag för odlingsbar mark, b) tobak, c) tvärvillkor, d) torkade druvor, e) öarna i Egeiska havet och f) bidrag för djur.

Vad gäller den korrigering som gjorts av de direkta bidragen för odlingsbar mark, gör sökanden gällande för det första att det saknas rättslig grund för att tillämpa de gamla riktlinjerna på den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och på den nya ordningen med samlat gårdsstöd samt att den nya ordningen saknar en definition av grundläggande och kompletterande kontroller som gör att de schablonmässiga procenttalen för korrigering kan tillämpas.

För det andra betonar sökanden att tillämpningen av de gamla riktlinjerna på den nya GJP strider mot proportionalitetsprincipen.

För det tredje gör sökande gällande att korrigeringen, som i det aktuella fallet avsåg ett mer än tre gånger så högt belopp, strider mot principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom det till följd av domstolsavgöranden inte varit möjligt att förnya och genomföra systemet för identifiering av jordbrukslotter — geografiskt informationssystem (LPIS-GIS), och Republiken Grekland och EU har kommit överens om en handlingsplan för att genomföra LPIS-GIS, en plan som följt i detalj.

För det fjärde hävdar sökanden a) att bedömningen av de faktiska omständigheterna har varit bristfällig och felaktig (vad gäller det påstått alltför sena genomförandet och den bristande kvaliteten hos kontrollerna på plats) och b) att det framgår av jämförelsen mellan LPIS-GIS-uppgifterna för år 2006 med de fullständiga och tillförlitliga LPIS-GIS-uppgifterna från år 2009, som kommissionen kunnat bekräfta genom en kontroll på plats, att skillnaderna och bristerna är minimala — under 2,5 procent.

Vad gäller korrigeringen avseende tobakssektorn, gör sökanden gällande för det första att artikel 31i förordning (EG) nr 1290/2005 (1) har tolkats och tillämpats på ett felaktigt sätt, eftersom de invändningar som EU anfört inte medfört någon risk för EUGFJ.

För det andra vill sökanden understryka att villkoren för att bevilja bidraget har definierats på ett tvingande och uttömmande sätt i artikel 5 i förordning (EEG) nr 2075/92 (2) och att kommissionen följaktligen rättsstridigt lagt till, i artikel 16.1 i förordning (EG) nr 2848/1998 (3), som ytterligare villkor att för bidraget ska beviljas att producenten ska leverera tobaken till de företag som utför den första bearbetningen senast den 30 april året efter skördeåret (dröjsmål med leverans av tobak).

För det tredje vill sökanden påpeka att nämnda bestämmelse i artikel 16.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2848/1998 strider mot proportionalitetsprincipen, med tanke på att några dagars dröjsmål vid leveransen av tobaken, som inte tobaksproducenterna utan industrierna/köparna kan klandras för, berövar producenterna hela deras årsinkomst, utan att det sker någon obligatorisk uppdelning eller minskning av bidraget, och dessutom strider mot artikel 39.1 b FEUF och artikel 3.3 i förordning (EEG) nr 2075/92.

För det fjärde hävdar sökanden att det är rättsstridigt att beröva producenterna bidraget på grund av några dagars dröjsmål med leveransen av tobaken, i synnerhet som företaget åberopat att det förelegat exceptionella omständigheter som gjort det omöjligt att i tid tillhandahålla garantibrev och delta i leveransen av tobaken.

För det femte hävdar sökanden att kommissionen gjorde fel som fann att odlingskontraktens upphörande inte var godkända enligt förordningarna (EEG) nr 2075/92 och (EG) nr 2848/98.

För det sjätte gör sökanden gällande a) att artiklarna 5 och 6.2 b i förordning (EEG) nr 2075/92 tolkats och tillämpats felaktigt vad gäller de tre företag som utför den första bearbetningen som inte har egen utrustning (företag som inte medges tillträde) och b) att kommissionen inte tagit någon särskild hänsyn till uppgifterna från Centret för tobaksbehandling i mellersta Grekland (Monadas Epexergasias Kapnon Kentrikes Elladas, A.T.P.L.).

Vad gäller tvärvillkoren åberopar sökanden för det första att det saknar rättslig grund för att göra en korrigering i denna sektor.

För det andra betonar sökanden att det är oacceptabelt med den retroaktiva tillämpning som anges i dokument AGRI 64043 av den 9 juni 2006 på kontrollåret 2005.

För det tredje gör sökanden gällande att kommissionen har åsidosatt den samarbetsskyldighet som föreskrivs i fördraget, eftersom år 2005 var det första året då den nya ordningen tillämpades och sökanden direkt och fullständigt följt EU:s rekommendationer, varför det inte är berättigat med korrigeringar i storleksordningen 10 procent inom en ny sektor av skyldigheter, inte heller mot bakgrund av den allmänna principen om skälighet.

För det fjärde anför sökanden att kommissionen har gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna vad gäller samtliga sex punkter som Europeiska unionen åberopat.

Beträffande torkade druvor gör sökanden gällande för det första att de rättsstridiga och oberättigade korrigeringarna grundar sig på en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och en felaktig tolkning av artikel 3.2 d i förordning (EG) nr 1621/1999. (4)

För det andra vill sökanden understryka att en femdubbling av korrigering för torkade druvor, från 2 procent till 10 procent, mellan perioden 2002–2003 och perioden 2003–2004 och den omständigheten att denna korrigering mer än fördubblats och gått från 10 procent till 25 procent mellan perioderna 2003–2004 och 2004–2005 till den påföljande perioden 2005–2006 beror på en felaktig tillämpning av riktlinjerna på de schablonmässiga korrigeringarna och på en bristfällig bedömning av de faktiska omständigheterna. Det utgör dessutom ett uppenbart åsidosättande av proportionalitetsprincipen och överskrider Europeiska unionens befogenheter.

För det tredje hävdar sökanden a) att femdubblingen av korrigeringen för korinter, som gått från 5 procent för perioden 2004–2005 till 25 procent för perioden 2005–2006 utgör en felaktig tolkning och tillämpning av riktlinjerna för schablonmässiga korrigeringar, ett uppenbart åsidosättande av proportionalitetsprincipen och ett överskridande av Europeiska unionens befogenheter vad gäller korrigeringar, och b) att den femprocentiga korrigeringen för perioden 2004–2005, en period då inget stöd beviljades för jordlotter för vinodling som inte nått minimiavkastningen, är godtycklig och omotiverad.

För det fjärde gör sökanden gällande att de faktiska omständigheterna bedömts på ett felaktigt sätt vad gäller de påstådda bristerna hos vingården och identifieringen och mätningen av jordlotterna för vinodling.

Beträffande öarna i Egeiska havet åberopar sökanden för det första att beslutet strider mot ett tidigare, lagakraftvunnet avgörande, då domstolen i dom av den 27 oktober 2005 i mål C-175/03, Grekland mot kommissionen (ej publicerad i rättsfallssamlingen), ogiltigförklarade den finansiella korrigering som ålagts i denna sektor avseende de aktuella åren, och därmed att beslutet strider mot artiklarna 264 FEUF och 266 FEUF.

För det andra gör sökanden gällande att artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1258/1999 (5) har tolkats och tillämpats felaktigt, då korrigeringarna enligt denna bestämmelse ska göras på grundval av tjugofyramånadersregeln. Det har därför skett ett väsentligt formfel, alternativt har kommissionen saknat behörighet vad gäller tillämpningen i tiden (ratione temporis) att göra en korrigering år 200 på grundval av sin skrivelse av den 17 augusti 2000, alternativt strider korrigeringar år 2010 för svagheter i kontrollsystemet åren 1999, 2000 och 2001 mot Europeiska unionens allmänna principer om rättssäkerhet, om skäliga tidsfrister och om att vidta åtgärder i tid, med tanke på att förfarandet oberättigat tagit mycket lång tid.

Vad slutligen beträffar bidragen för djur, vill sökanden understryka för det första att förfarandet för avslut av räkenskaper är ogiltigt, eftersom kommissionen saknar behörighet i tiden att göra finansiella korrigeringar, och för det andra att kommissionen gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och åsidosatt proportionalitetsprincipen vid bedömningen av vilka risker de aktuella problemen innebar för fonden.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (EGT L 215, s. 70; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 217).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (EGT L 358, s. 17).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1621/1999 av den 22 juli 1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2201/96 när det gäller stöd för odling av druvor avsedda för framställning av vissa torkade druvsorter (EGT L 192, s. 21).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 160, s. 103).

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/20

---

Talan väckt den 4 januari 2011 — Republiken Portugal mot kommissionen

(Mål T-2/11)

2011/C 89/42

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, M. Figueiredo och J. Saraiva de Almeida)

Svarande: kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut K(2010) 7555 av den 4 november 2010 om undantagande från EU-finansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), i den del det innebär att det görs en finansiell korrigering för Portugals del avseende posten POSEI, för åren 2005, 2006 och 2007, med ett belopp på 743 251,25 euro,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar fyra grunder till stöd för talan: Åsidosättande av artikel 11 i förordning nr 885/2006 (1). Felaktig tolkning av skäl 28 i förordning nr 43/2003 (2). Åsidosättande av artikel 7.4 i förordning nr 1258/1999 (3). Åsidosättande av likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna.

Sökanden har som första grund gjort gällande att kommissionen åsidosatt artikel 11 i förordning nr 885/2006 i den utsträckning som den inte redovisat några som helst undersökningsresultat och inte heller kommenterat åren 2005 och 2006. De portugisiska myndigheterna har därigenom inte kunnat bevisa att kommissionens slutsatser är felaktiga vad gäller de åren, och har inte heller kunnat rätta till eventuella brister för att följa gemenskapsbestämmelserna. De har därigenom inte kunnat utnyttja den processuella garanti som medlemsstaterna ges genom denna bestämmelse.

Som andra grund görs gällande att kommissionen har gjort en felaktig tolkning av skäl 28 i förordning nr 43/2003 i den utsträckning som den ansåg att de portugisiska myndigheternas kontroll inte uppfyllde de krav som ställs i unionsbestämmelserna med hänsyn till de oegentligheter som kunnat konstateras. Kommissionen har inte på något ställe förklarat i vilken utsträckning eller av vilket skäl som dessa kontroller borde ha genomförts oftare eller strängare. Kommissionen har dessutom, å andra sidan, funnit att samma kontroller var tillräckliga när det gäller beräkningen av den finansiella korrigeringen.

Sökanden gör dessutom gällande att kommissionen även har åsidosatt artikel 7.4 i förordning nr 1258/1999. Enligt denna bestämmelse ska kommissionen besluta om vilka utgifter som inte skall omfattas av gemenskapsfinansiering om den finner att utgifterna inte har verkställts i överensstämmelse med gemenskapsbestämmelserna. Åsidosättandet består i att kommissionen uteslutit utgifter som Republiken Portugal har haft från gemenskapsfinansiering på grund av att den, felaktigt, funnit att utgifterna inte står i överensstämmelse med de nämnda bestämmelserna.

Sökanden har som tredje grund hävdat att kommissionen åsidosatt artikel 7.4 i förordning nr 1258/1999, genom att vid avslutet av räkenskapernas för EUGFJ-garantisektionen helt bortse från de riktlinjer som anges i arbetsdokument VI/5330/97 av den 23 december 1997. Kommissionen har själv antagit och åtagit sig att följa dessa riktlinjer när den tillämpar nämnda bestämmelse, särskilt när det gäller beräkning av finansiella korrigeringar.

Sökanden har slutligen gjort gällande kommissionen, även på grund av att den inte iakttagit de ovannämnda riktlinjerna, dessutom åsidosatt likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna. Den har åsidosatt likabehandlingsprincipen genom att inte behandla Republiken Portugal på samma sätt som den behandlat andra länder i samma situation, nämligen genom att tillämpa en finansiell korrigering med 5 procent, i enlighet med nämnda riktlinjer. Den har åsidosatt proportionalitetsprincipen genom att med bortseende från riktlinjerna tillämpa korrigeringskoefficienter som är mycket högre, nämligen mellan 44,32 procent och 90,48 procent, än den som var motiverad med hänsyn till den finansiella skadan i fråga.

Kommissionen har även på grund av de sistnämnda skälen åsidosatt artikel 7.4 i förordning nr 1248/1999, enligt vilken ”Kommissionen skall göra en bedömning av de belopp som skall undantas, särskilt med hänsyn till hur stor bristen på överensstämmelse är. Kommissionen skall beakta överträdelsens art och betydelse samt den ekonomiska förlust som gemenskapen lidit.”

---

(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 43/2003 av den 23 december 2002 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordningar (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001 beträffande stöd till lokal produktion av vegetabiliska produkter i Europeiska unionens yttersta randområden

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/21

---

Talan väckt den 25 januari 2011 — Singapore Airlines och Singapore Cargo PTE mot kommissionen

(Mål T-43/11)

2011/C 89/43

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Singapore Airlines Ltd och Singapore Cargo PTE Ltd (ombud: J. Kallaugher och J. P. Poitras, Solicitors, samt advokaterna J. R. Calzado och É. Barbier de la Serre)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 9 november 2010 i ärende COMP/39.258 — flygfrakt,

—	i andra nedsätta de böter som ådömts sökandena och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena har åberopat sex grunder till stöd för sin talan.

1.

Den första grunden rör åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, däribland: — rätten till oberoende och opartisk prövning, — rätten till rättssäkerhet och förutsägbara straff, och — sökandenas rätt till försvar, eftersom Singapore Airlines Cargo PTE Ltd inte har fått tillgång till de svar som övriga företag som har tillställts meddelandet om invändningar har lämnat på detsamma och inte heller övriga relevanta uppgifter som kommissionen har tillgång till och som kommissionen har åberopat i beslutet.

2.

Sökandena hävdar i sin andra grund att beslutet bygger på oriktiga uppgifter och en felaktig rättslig bedömning vid tillämpningen av artikel 101 FEUF vad rör den påstådda ”kartellens” art och omfattning, eftersom — beslutet är otillräckligt motiverat, eftersom de grundläggande konstaterandena i beslutet inte förklaras och de relevanta marknaderna inte definieras, — beslutet bygger på en oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna vad rör den påstådda ”kartellens” art och omfattning. Det görs särskilt gällande att de kontakter som omtalas i beslutet inte innebär att det var fråga om ett enda världsomfattande nätverk och att det inte har anförts någon bevisning för konstaterandet att dessa kontakter grundades på en ”gemensam målsättning”, — kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när denna definierade de olika delarna i den påstådda komplicerade överträdelsen, — kommissionen har gjort en oriktig bedömning av den påstådda komplicerade överträdelsen vad rör påståendet att inga tillägg hartagits ut och — kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning genom att behandla de tre påstådda ”delarna” av överträdelsen som en enda överträdelse.

3.

Sökandena gör i sin tredje grund gällande att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning genom att tillämpa artikel 101 FEUF på ett beteende som rör försäljning inom områden som omfattas av utländsk behörighet eftersom — kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna genom att tillämpa artikel 101 FEUF på ett beteende på marknader som ligger utanför EU, vilket innebär att de regler som begränsar unionens behörighet har åsidosatts vad avser detta beteende och — kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna genom att vägra att beakta beslutet, vad avser de områden som omfattas av utländsk behörighet och som spelar stor roll i beslutet, inte på ett rimligt sätt reflekterar det faktum att beteendet aktivt kontrollerades och i själva verket krävdes av statliga organ.

4.

Vad avser den fjärde grund hävdar sökandena att kommissionen har begått ett antal fel genom att beakta den påstådda överträdelsen från Singapore Airlines Cargo PTE Ltd:s sida, eftersom — kommissionen på flera punkter har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna vid sin analys och bedömning av kontakter som ägde rum före den 1 maj 2004, kontakter som rör mellanmäns ansökningar om utbetalning av provision, som rör säkerhetstillägg, som rör bränsletillägg utanför EU och som rör bränsletillägg inom EU, — kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna vad rör utnyttjande av WOW-alliansens kontakter för att se till att Singapore Airlines Cargo PTE Ltd kom att delta i den påstådda överträdelsen, och — kommissionen inte har visat att Singapore Airlines Cargo PTE Ltd kände till eller borde ha känt till den påstådda överträdelsen eller delar av den.

5.	Sökandena hävdar i sin femte grund att kommissionen har åsidosatt sin skyldighet att, i enlighet med principen om god förvaltningspraxis, uppmärksamt och opartiskt undersöka samtliga omständigheter i ärendet.

6.

Sökandena gör i sin sjätte grund gällande att beslutet på flera punkter har sin grund i felaktig rättstillämpning och oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna vad rör beräkningen av de böter som ådömts sökandena, eftersom — kommissionen har åsidosatt riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (EGT C 210, 2006, s. 2), proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen vid beräkningen av försäljningsvärdet, eftersom följande omständigheter inte har beaktats: — den ingående omsättningen rör inte försäljning inom EES-området, — det beteende som anses innebära en överträdelse omfattar ett mycket litet område geografiskt sett, — sökandena har spelat en tämligen liten roll i sammanhanget och — den påstådda samordningen omfattar inte tillägg, — kommissionen inte i tillräcklig grad har beaktat hur länge och i vilken omfattning som Singapore Airlines Cargo PTE Ltd påstås ha deltagit i överträdelsen och — att böterna inte nedsätts i beslutet på grund av att Singapore Airlines Cargo PTE Ltd:s begränsade deltagande, vilket innebär ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/22

---

Talan väckt den 24 januari 2011 — Fraas mot harmoniseringsbyrån (rutmönster i mörkgrått, ljusgrått, svart, beige, mörkrött och ljusrött)

(Mål T-50/11)

2011/C 89/44

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: V. Fraas GmbH (Helmbrechts-Wüstenselbitz, Tyskland) (ombud: advokaterna G. Würtenberger och R. Kunze)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det beslut som fattades den 15 november (ärende R 1316/2010-4) av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett figurmärke som återger ett rutmönster i mörkgrått, ljusgrått, svart, beige, mörkrött och ljusrött för varor i klasserna 18, 24 och 25.

Granskarens beslut: Avslag på ansökan.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b jämförd med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 207/2009 (1), eftersom det berörda gemenskapsvarumärket har tillräcklig särskiljningsförmåga och åsidosättande av artiklarna 75 och 76 i samma förordning, eftersom överklagandenämnden inte har tagit ställning till de många faktiska och rättsliga uppgifter som sökanden lämnat.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/23

---

Talan väckt den 25 januari 2011 — Cargo Group m.fl. mot kommissionen

(Mål T-56/11)

2011/C 89/45

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Cargo Group A/S (Kastrup, Danmark), Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (Stockholm, Sverige) och SAS AB (Stockholm) (ombud: M. Kofmann, B. Creve, advokater, I. Forrester, QC, J. Killick och G. Forwood, Barristers)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	helt eller delvis ogiltigförklara beslutet,

—	fastställa att sökandena inte är ansvariga för den enda världsomspännande, fortgående och invecklade överträdelse som beskrivs i beslutet och om nödvändigt ogiltigförklara beslutet till den del sökandena görs ansvariga,

—	alternativt sätta ned bötesbeloppet

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna,

—	fatta andra beslut som är lämpliga i målet.

Grunder och huvudargument

Ansökan om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 9 november 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i ärende COOMP/32.958 — Flygfrakt avseende samordning av olika delar av priset för flygfraktstjänster i förhållande till bränsletillägg, säkerhetstillägg och betalning av provision för tillägg till speditörer.

Till stöd för sin talan har sökandena anfört sex grunder

1.

I den första grunden har sökandena gjort gällande åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, god förvaltningssed har, rätten till försvar och den allmänna principen om jämlikhet i medel genom att sökandena inte fick tillgång till relevant bevisning till nackdel och till fördel för den berörde som kommissionen erhöll efter delgivningen av kommissionens meddelande om invändningar. Bevisningen (till nackdel för den berörde) har emellertid ändå lagts till grund för det ifrågasatta beslutet.

2.

I den andra grunden har sökandena gjort gällande att kommissionen saknade behörighet i den mån artiklarna 101 FEUF och 53 EES tillämpas i beslutet på flygfraktstjänster till destinationer inom EES genom att kriteriet om inverkan tillämpades trots att detta inte är relevant för det geografiska tillämpningsområdet för artiklarna FEUF och 53 EES samt genom att kriteriet om genomförande felaktigt tillämpades på försäljning utanför EES.

3.

I den tredje grunden har sökandena gjort gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning av det agerande som sökandena var inblandade i och genom att komma till slutsatsen att detta styrkte att sökandena varit delaktiga i eller haft kännedom om en enda världsomspännande och fortgående överträdelse. Dessutom finns det många slags ageranden som inte utgör överträdelse av konkurrensbestämmelserna.

4.

I den fjärde grunden har sökandena gjort gällande att bötesbeloppet var orimligt och oproportionerligt högt med beaktande av att sökandena inte var inblandade i en enda världsomspännande och fortgående överträdelse och med beaktande av relevanta omständigheter (däribland migration) som borde ha beaktats när det bötesbelopp bestämdes som ålades sökandena.

5.

I den femte grunden har sökandena gjort gällande att kommissionen gjorde en godtycklig prövning av sökandena (och andra), medan 72 andra flygföretag som enligt meddelandet om invändningar och beslutet deltog i förmodat rättsstridiga möten och diskussioner aldrig blev föremål för åtgärder. Härvid uppkommer allvarliga frågor enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

6.

I den sjätte grunden har sökandena gjort gällande åsidosättande av rätten till en oavhängig och opartisk domstol enligt artikel 47.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom beslutet avkunnades av en förvaltningsmyndighet som samtidigt har behörighet att vidta undersökningar och sanktioner.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/23

---

Överklagande ingett den 25 januari 2011 av Michel Nolin av den dom som personaldomstolen meddelade den 1 december 2010 i mål F-82/09, Nolin mot kommissionen

(Mål T-58/11 P)

2011/C 89/46

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Michel Nolin (Bryssel, Belgien) (ombud: S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och E. Marchal, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva personaldomstolens dom (tredje avdelningen) av den 1 december 2010 i mål F-82/09 (Michel Nolin mot kommissionen), och

—

ogiltigförklara det beslut generaldirektören vid Europeiska unionens generaldirektorat för personal och administration fattade den 19 december 2008 att dra in samtliga av sökandens befordrings- och prioritetspoäng efter sökandens befordring till lönegrad AD 13 enligt artikel 29.1 a, iii, i föreskrifterna, samt

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i de båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har till stöd för sin talan åberopat två grunder.

1.

Den första grunden avser åsidosättande av laglighets- och rättssäkerhetsprincipen eftersom personaldomstolens rättstillämpning var felaktig i den mån denna domstol fastställde kommissionen utan rättsligt stöd till grund för det angripna beslutet kunde åberopa den allmänna systematiken i de allmänna genomförandebestämmelserna till artikel 45.1 i till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen.

2.

Den andra grunden avser åsidosättande av principen om icke-diskriminering eftersom personaldomstolens rättstillämpning var felaktig i den mån domstolen bedömde att i) generaldirektören vid generaldirektorat för personal och administration hade resterande behörighet som han inte hade tillerkänts genom beslut från tillsättningsmyndigheten i enlighet med artikel 2 i föreskrifterna, samt ii) att de tjänstemän som befordrats enligt artikel 29 och 45 i föreskrifterna till följd av sin befordring eller utnämning befann sig i samma rättsliga situation trots att situationerna varken är identiska förfarandemässigt eller vad avser arbetsuppgifter och ansvar.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/24

---

Talan väckt den 31 januari 2011 — ISOTIS mot kommissionen

(Mål T-59/11)

2011/C 89/47

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Koinonia tis Pliroforias Anoichti stis Eidikes Anagkes — ISOTIS (Aten, Grekland) (ombud: advokaten V. Christianos)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

slå fast att sökanden inte på något sätt har åsidosatt artiklarna II.16.2 i de allmänna kontraktsvillkoren för kontrakt FP6, II.7.3 (allvarliga ekonomiska oegentligheter) och II.7.4 (oriktiga intyganden) i de allmänna kontraktsvillkoren för kontrakt eTEN och II.10.3 (åsidosättanden av kontraktet och underlåtenhet att lämna information) i de allmänna kontraktsvillkoren för kontrakt CIP,

—	slå fast att kommissionen, genom att bestrida att sökandens kostnader utgör godkända kostnader, har åsidosatt de omtvistade kontrakten,

—

slå fast att kostnader till ett belopp om 932 362,44 euro som sökanden har lämnat till kommissionen inom ramen för kontrakten ACCESS-eGOV, EU4ALL, eABILITIES, EMERGE, ENABLE, ASK-IT, NAVIGABILE, EURIDICE och T-SENIORITY utgör godkända kostnader och att sökanden inte är skyldig att återbetala utbetala belopp till kommissionen,

—	slå fast att kommissionen genom att vara i dröjsmål med de sista utbetalningarna för finansiering av kontrakten EU4ALL, ASK-IT och ENABLE har åsidosatt sina åligganden enligt kontrakten,

—	slå fast att kommissionen är skyldig att till sökanden utbetala ett belopp om 52 584,05 euro jämte ränta från delgivningen av förevarande talan, avseende kostnader sökanden haft inom ramen för kontraktet EU4ALL,

—	slå fast att kommissionen är skyldig att till sökanden utbetala ett belopp om 20 678,61 euro jämte ränta från delgivningen av förevarande talan, avseende kostnader sökanden haft inom ramen för kontraktet ASK-IT,

—	slå fast att kommissionen är skyldig att till sökanden utbetala ett belopp om 11 693,05 euro jämte ränta från delgivningen av förevarande talan, avseende kostnader sökanden haft inom ramen för kontraktet ENABLE,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden gör till stöd för sin talan gällande två grunder. Talan grundas dels på skiljedomsklausulerna i de omtvistade kontrakten, dels på belgisk rätt, till vilken kontrakten hänvisar.

För det första påpekar sökanden att de kostnader som ingetts till kommissionen utgör godkända kostnader och att sökanden inte har åsidosatt sina kontraktsenliga skyldigheter. Sökanden hävdar särskilt att de invändningar som kommissionen har haft till följd av en ekonomisk revision av programmen ACCESS-eGOV, EU4ALL, eABILITIES, EMERGE, ENABLE, ASK-IT, NAVIGABILE, EURIDICE och T-SENIORITY avseende sökandens ekonomiska förvaltning och huruvida kostnader kan godkännas, helt saknar grund. Sökanden har följaktligen inte på något sätt åsidosatt sina skyldigheter enligt kontrakten och samtliga kostnader ska godkännas.

För det andra har kommissionen åsidosatt sina kontraktsenliga skyldigheter när den bestritt huruvida vissa kostnader kan godkännas och försenat betalningen av vissa andra kostnader. Sökanden hävdar särskilt att kommissionen genom att bestrida kostnaderna agerat i strid med sina kontraktsenliga skyldigheter, i strid med god tro och att agerandet utgör rättsmissbruk, eftersom de slutsatser som dragits av den ekonomiska revisionen halt saknar grund, är otydliga och allmänt hållna. Sökanden påstår vidare att kommissionens försenade utbetalningar avseende finansieringen av kontrakten EU4ALL, ASK IT och ENABLE utgör ett åsidosättande av dess kontraktsenliga skyldigheter. Sökanden yrkar att tribunalen ska slå fast att kommissionen är skyldig att verkställa utbetalningarna.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/25

---

Talan väckt den 28 januari 2011 — Vermop Salmon mot harmoniseringsbyrån — Leifheit (Clean Twist)

(Mål T-61/11)

2011/C 89/48

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: Vermop Salmon GmbH (Gilching, Tyskland) (ombud: advokaterna W. von der Osten-Sacken, O.Sude och M. Ring)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Leifheit AG (Nassau, Tyskland)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det avgörande som fattades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ärende R 671/2010-1),

—	ogiltigförklara gemenskapsvarumärke nr 4892642 ”Clean Twist”,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna, och

—	förordna att Leifheit AG, såvida bolaget inträder i rättegången, ska bära sina egna rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Leifheit AG

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”Clean Twist” för varor i klass 21.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Vermop Salmon GmbH

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: De äldre ordmärkena ”Twix” och ”Twixter” för varor i klasserna 9, 12, 21, 22 och 25.

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 53.1 a jämförd med artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), eftersom det föreligger en risk att de två varumärkena kan förväxlas.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/25

---

Talan väckt den 28 januari 2011 — Run2Day Franchise mot harmoniseringsbyrån — Runners Point (Run2)

(Mål T-64/11)

2011/C 89/49

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Run2Day Franchise BV (Utrecht, Nederländerna) (ombud: advokaten H. J. Koenraad)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Runners Point Warenhandels GmbH (Recklingshausen, Tyskland)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det beslut som fattades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden(varumärken, mönster och modeller) den 11 november 2010 (ärende R 349/2010-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Runners Point Warenhandels GMbH

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”Run2” för varor och tjänster i klasserna 18, 25 och 35 (ansökan nr 6517502)

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Run2 Day Franchise BV

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsvarumärkesregistreringen av ordmärket ”RUN2DAY” för varor och tjänster i klasserna 18, 25 och 35(3800448), gemenskapsvarumärkesregistreringen av figurmärket ”RUN2DAY” för varor och tjänster i klasserna 25, 28 och 35 (3832458) och Benelux-varumärkesregistreringen av figurmärket ”RUN2DAY” i färg för varor och tjänster i klass 25 (811897)

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifalles.

Överklagandenämndens beslut: Invändningsenhetens beslut upphävs och invändningen avslås.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämndens beslut att det saknas risk för förväxling var felaktigt.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/26

---

Talan väckt den 28 januari 2011 — Present Service Ullrich mot harmoniseringsbyrån — Punt-Nou (babilu)

(Mål T-66/11)

2011/C 89/50

Ansökan är avfattad på engelska.

Parter

Sökande: Present Service Ullrich, Verwaltungs-GmbH (Erlangen, Tyskland) (ombud: A. Graf von Kalckreuth, lawyer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Punt-Nou, SL (Ontynient, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 773/2010-2 som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 19 november 2010,

—	förklara att invändningen mot sökandens varumärke babilu ska avslås och att nämnda varumärke ska registreras för alla varor och tjänster som registreringsansökan avser,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket babilu för varor och tjänster i klasserna 16, 18, 35, 36, 38 och 41 — Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 7205305

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsordmärket BABIDU, som registrerats under nummer 3363645 för bland annat tjänster i klass 35

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen i dess helhet

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden felaktigt angav att det föreligger en risk att allmänheten förväxlar varumärkena.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/26

---

Talan väckt den 24 januari 2011 — Truvo Belgium mot harmoniseringsbyrån — AOL (Truvo)

(Mål T-69/11)

2011/C 89/51

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Truvo Belgium (Antwerpen, Belgien) (ombud: advokaten O.F.A.W. van Haperen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: AOL LLC (Dulles, Förenta staterna)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 21 oktober 2010 i ärende R 956/2009-2, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket Truvo i färg för varor och tjänster i klasserna 16, 35, 38 och 41 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 6288484

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motpart vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det registrerade gemenskapsfigurmärket TRUVEO nr 4756169 för tjänster i klass 42

Invändningsenhetens beslut: Avslag på ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke för klass 38

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Sökanden gör gällande att artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009 åsidosätts genom det angripna beslutet som inte heller motiveras tillräckligt, eftersom överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning i) vid tjänsteslagsjämförelsen, ii) vid känneteckensjämförelsen, iii) av omsättningskretsen, och iv) av risken för förväxling.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/27

---

Talan väckt den 2 februari 2011 — Spanien mot kommissionen

(Mål T-76/11)

2011/C 89/52

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: N. Díaz Abad)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens förordning (EU) nr 1004/2010 av den 8 november 2010 om avdrag från vissa fångstkvoter för 2010 till följd av överfiske under det föregående året (EUT L 291, s. 31), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden anför följande fyra grunder till stöd för sin talan:

1.

Tillämpning av felaktig rättslig grund, eftersom den rättsliga grunden för den angripna rättsakten är artikel 105 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009, (1) som trädde i kraft den 1 januari 2010, trots att de överträdelser som är föremål för sanktioner i det aktuella fallet begicks under år 2009.

2.	Åsidosättande av legalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen, eftersom kommissionen har tillämpat sanktionsbestämmelser som inte hade trätt i kraft vid tidpunkten för överträdelserna.

3.	Åsidosättande av principen om förbud mot retroaktiv tillämpning av mindre förmånliga sanktionsbestämmelser, eftersom kommissionen har tillämpat mindre förmånliga bestämmelser på överträdelser som begicks under år 2009.

4.	Det är inte möjligt att låta kommissionen styra vilken lagstiftning som ska tillämpas beroende på vid vilken tidpunkt den väljer att inleda en granskning av ett beteende.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, s. 1).

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/27

---

Tribunalens beslut av den 21 januari 2011 — Sumitomo Chemical Agro Europe mot Kommissionen

(Mål T-416/06) (1)

2011/C 89/53

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 42. 24.2.2007.

---

19.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/28

---

Personaldomstolens beslut av den 8 februari 2011 — Chiavegato mot kommissionen

(Mål F-60/10) (1)

2011/C 89/54

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 260, 25/09/10, s. 28.

---