15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/3

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2010/C 340/04

Datum för antagande av beslutet

17.11.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 124/10

Medlemsstat

Frankrike

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Modification de la carte des aides à finalité régionale (AFR) à moyen terme, prévue à l'article 104 des lignes directrices AFR pour la période 2007-2013

Rättslig grund

Décret no 2007-732 du 7 mai 2007 modifié relatif aux zones d’aide à finalité régionale et aux zones d’aide à l’investissement des petites et moyennes entreprises

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Regional utveckling

Stödform

Särskilda kontrakt

Budget

—

Stödnivå

15 %

Varaktighet

1.1.2011–31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

DATAR

8 rue de Penthièvre

75800 Paris Cedex 08

FRANCE

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet	15.11.2010
Referensnummer för statligt stöd	N 340/10
Medlemsstat	Spanien
Region	País Vasco
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Subvenciones a empresas para la realización de inversiones destinadas a la protección del medio ambiente
Rättslig grund	Decreto 91/2002, de 23 de abril, por el que se regula la concesión de subvenciones a empresas para la realización de inversiones destinadas a la protección del medio ambiente
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Miljöskydd
Stödform	Bidrag
Budget	Totalt planerat stödbelopp 3 miljoner EUR
Stödnivå	100 %
Varaktighet	—
Ekonomisk sektor	Alla sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	Departamento de Medio Ambiente del Gobierno Vasco
Övriga upplysningar	—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/6

BESLUT AV EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM

av den 13 december 2010

om ändring av tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga

2010/C 340/06

EUROPAPARLAMENTETS PRESIDIUM FATTAR DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 223.2,

med beaktande av Europaparlamentets ledamotsstadga (1) (nedan kallad ”ledamotsstadgan”),

med beaktande av artiklarna 8 och 23 i Europaparlamentets arbetsordning,

och av följande skäl:

(1)

Tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga (2) (nedan kallade ”tillämpningsföreskrifterna”) ändrades genom beslut av Europaparlamentets presidium av den 11 och 23 november 2009, den 14 december 2009, den 19 april 2010 och den 5 juli 2010 (3), bland annat i syfte att ge ledamöterna en möjlighet att avstå från sin rätt till ersättning för sjukvårdskostnader. För att ett stabilt system ska kunna uppnås är det lämpligt att beslut om att avstå från denna rätt eller om att återkalla sådana beslut äger giltighet under minst 12 månader. I likhet med den tidigare ändringen genom vilken punkterna 4 och 5 lades till artikel 3 i tillämpningsföreskrifterna, bör den ändring av dessa bestämmelser som införs genom detta beslut tillämpas från och med den 7 juli 2010.

(2)

Enligt bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter (nedan kallade ”bestämmelserna för kostnadsersättning”) erhöll utskotts- och underutskottsordförande en årlig ersättning som skulle täcka kostnaderna för resor till konferenser eller andra evenemang som hade en koppling till parlamentets verksamhet och som rörde teman av europeiskt intresse inom de områden som ordförandenas utskott respektive underutskott ansvarade för. Under det första halvåret 2009 uppgick denna ersättning till 4 148 EUR. Detta system har fortsatt att gälla enligt tillämpningsföreskrifterna. På grund av ett olyckligt skrivfel angavs emellertid beloppet till 4 000. Detta fel bör ändras så att det korrekta beloppet gäller från och med den 1 januari 2010.

(3)

Enligt artikel 23 i tillämpningsföreskrifterna har ledamöterna rätt till ersättning för utgifter för resor i den medlemsstat där de blivit valda. För resor med flyg, tåg eller båt gäller ersättningen högst 24 resor (tur och retur), medan den maximala sträckan för resor med bil är avhängig av storleken på den berörda medlemsstaten. För att ledamöterna ska kunna erbjudas större flexibilitet bör det vara möjligt för ledamöter som utnyttjat den maximala ersättningen för resor med flyg, tåg eller båt att omvandla en del av ersättningspotten för resor med bil till ersättning för resor med flyg, tåg eller båt, varvid en resa med flyg, tåg eller båt bör motsvara 2 procent av det maximala tillåtna antalet kilometer för den medlemsstat där den berörda ledamoten valdes. Detsamma bör, med nödvändiga anpassningar, tillämpas på ledamöter som utnyttjat den maximala ersättningen för resor med bil. Denna ändring bör vara tillämplig från och med den 1 januari 2011.

(4)

I syfte att uppnå en sund ekonomisk förvaltning är det lämpligt att ansökningar om utbetalning av den pension som ledamöterna har rätt till görs senast sex månader från och med den dag då ledamoten får rätt till pension, utom i fall av force majeure. Om denna tidsfrist inte respekteras bör den dag då rätten till pension får verkan vara den första dagen i den kalendermånad då ansökan mottas.

(5)	Det är nödvändigt att anpassa den bestämmelse i tillämpningsföreskrifterna som rör banköverföringar så att den bringas i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden (4).

(6)

Om en före detta ledamot avlider och denne var berättigad till invaliditetspension enligt bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter, bör efterlevande erhålla efterlevandepension under samma villkor som de som tillämpades före stadgans ikraftträdande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Tillämpningsföreskrifterna ska ändras på följande sätt:

I artikel 3 ska punkterna 4 och 5 ersättas med följande:

”4. Ledamöter eller före detta ledamöter som erhåller en övergångsersättning i enlighet med artikel 13 i ledamotsstadgan eller en pension i enlighet med artiklarna 14 och 15 i ledamotsstadgan får avstå från den rätt till ersättning för sjukvårdskostnader som föreskrivs i punkt 1 med verkan den första dagen i den kalendermånad som följer efter den dag då begäran görs. I sådana fall har de rätt att få tillbaka två tredjedelar av sjukförsäkringsavgiften under förutsättning att den totala återbetalningen inte överstiger 400 EUR per månad.

5. Ledamöter eller före detta ledamöter som, i enlighet med punkt 4, avstår från rätten till ersättning för sjukvårdskostnader får inte återvända till det system som omfattar rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt punkt 1 förrän tidigast efter 12 månader från det datum då avståendet började gälla. Likaså får alla därpå följande ändringar göras först efter en period på minst 12 månader, oavsett om det rör sig om återanslutning till det system som omfattar rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt punkt 1 eller om beslutet att avstå från denna rätt.”

I artikel 22 ska punkt 3 första stycket ersättas med följande:

”3. Faktiska resekostnader för en utskotts- eller underutskottsordförande som reser för att delta i konferenser eller andra evenemang där man behandlar frågor av europeiskt intresse som faller inom ramen för hans eller hennes utskotts eller underutskotts ansvarsområde och som har en parlamentarisk dimension får ersättas med högst 4 148 EUR per år. Detta deltagande ska förhandsgodkännas av parlamentets talman efter en kontroll av att medel finns tillgängliga i budgeten.”

I artikel 23 ska följande införas som punkt 1a:

”1a. På skriftlig begäran kan en ledamot som uttömt sin ersättning för flyg-, tåg- eller båtresor enligt punkt 1 a omvandla sin ersättning för bilresor enligt punkt 1 b till flyg-, tåg- eller båtresor, till ersättning för resor med flyg, tåg eller båt, varvid en enkel resa med flyg, tåg eller båt motsvarar 2 procent av det maximala tillåtna antalet kilometer för den medlemsstat där den berörda ledamoten valdes.

Detsamma ska, med nödvändiga anpassningar, tillämpas på ledamöter som utnyttjat den maximala ersättningen för resor med bil.”

I artikel 49.1 ska följande stycke införas:

”Före detta ledamöter eller deras juridiska ombud ska, utom i fall av force majeure, göra sina ansökningar om utbetalning av ålderspensionen senast sex månader från och med den dag då ledamoten får rätt till pension. Efter denna tidsfrist bör den dag då rätten till ålderspension får verkan vara den första dagen i den kalendermånad då ansökan mottas.”

I artikel 63 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Utbetalningar som görs inom ramen för dessa tillämpningsföreskrifter ska ske via banköverföring i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden (5). Parlamentet ska stå för de avgifter som ska betalas av betalaren. Eventuella ytterligare avgifter ska betalas av betalningsmottagaren.

I artikel 75.1 ska följande stycke införas:

”Om en före detta ledamot som mottar ovannämnda invaliditetspension avlider efter den 14 juli 2009 ska efterlevandepension betalas ut till hans eller hennes make, erkända partner eller underhållsberättigade barn, med förbehåll för de villkor som anges i bilaga I till bestämmelserna för kostnadsersättning.”

Följande ska införas som artikel 82:

”Artikel 82

Övergångsbestämmelser för avstående från ersättning för sjukvårdskostnader

Ledamöter som i enlighet med artikel 3.4 avstår från sin rätt till ersättning för sjukvårdskostnader senast den 15 mars 2011 ska, i enlighet med de villkor som fastställs i ovannämnda punkt, ersättas retroaktivt från och med den 14 juli 2009, eller annars från och med den första kalendermånaden efter den dag då den senaste ersättningen för sjukvårdskostnader betalades ut i enlighet med artikel 3.1.”

Artikel 2

1. Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Detta beslut är tillämpligt från och med den dagen, med undantag för följande bestämmelser:

a)	Artikel 1.1, som är tillämplig från och med den 7 juli 2010.

b)	Artikel 1.2, som är tillämplig från och med den 1 januari 2010.

c)	Artikel 1.3, som är tillämplig från och med den 1 januari 2011.

(1) Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1).

(2) Beslut av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT C 159, 13.7.2009, s. 1).

(3) EUT C 180, 6.7.2010, s. 1.

(4) EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.

(5) EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.”

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/9

Bidrag från COSAC:s XLIV:e möte

Bryssel den 24–26 oktober 2010

2010/C 340/07

1. Hållbar utveckling i Europa 2020-strategin

1.1

Cosac anser att Europa 2020 är en väl integrerad och samordnad strategi som måste leda till smart, hållbar och integrerad tillväxt med tillräcklig hänsyn till såväl den ekonomiska som den vetenskapliga utvecklingen inom och utom EU, de sociala och miljömässiga konsekvenserna samt respekten för de mänskliga rättigheterna.

1.2

Cosacs stöd för Europa 2020-strategin är inte villkorslöst. Följaktligen uppmanas Europeiska kommissionen och rådet att begränsa antalet mål, samordna med andra EU-initiativ, garantera en trygg energiförsörjning inom EU och undvika produktivitetsförluster i samband med framtida lagstiftningsförfaranden. Europa 2020-strategin måste beaktas när de ekonomiska styrsystemen i Europa reformeras.

1.3	Cosac uppmanar de nationella parlamenten och Europaparlamentet att ta politiskt ansvar för Europa 2020-strategin genom att aktivt övervaka dess genomförande.

1.4	Cosac uppmanar dessutom Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet att i högre grad integrera utmaningarna i Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling i lagstiftningsförslag och andra initiativ.

1.5	Cosac konstaterar med tillfredsställelse att de nationella parlamenten anser att beslutsprocessen är tillräckligt stringent och att den parlamentariska övervakningen garanteras på ett tillfredsställande sätt. I sammanhanget är grupptryck (”peer pressure”) särskilt betydelsefullt.

1.6	Inom ramen för uppföljningen av Europa 2020-strategin vill Cosac slutligen uppmana de nationella parlamenten att reflektera över sina framtida roller vad gäller denationella reformplanerna.

2. Parlamentarisk granskning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (nedan ”GUSP” och ”GSFP”)

2.1

Cosac understryker behovet av att parlamenten granskar såväl GUSP som GSFP.

i)	Den parlamentariska granskningen av GUSP och CSFP bör involvera såväl de nationella parlamenten som Europaparlamentet.

ii)	Mekanismen för parlamentarisk granskning av GUSP och CSFP bör vara kostnadseffektiv och tillföra ett mervärde till det arbete som parlamenten redan utför på detta område

iii)	Inga nya institutioner eller organ bör inrättas.

iv)	Den parlamentariska granskningen bör utföras av ledamöter som är specialiserade på utrikesfrågor, försvar och frågor som rör Europeiska unionen.

2.2	Cosac vill följaktligen att den nya mekanismen för parlamentarisk granskning av GSFP ska införas under 2011.

3. Ekonomisk styrning i Europeiska unionen

3.1

Cosac välkomnar de nyligen framförda förslagen om ekonomisk styrning och uppmanar till ett snabbt genomförande av dessa, men understryker att förslagens långtgående effekter kräver noggrann granskning. Cosac understryker också behovet av en grundlig beslutsprocess som leder till ett verkligt politiskt åtagande på nationell nivå och på EU-nivå. Verkan av den parlamentariska granskning som utförs av de nationella parlamenten och Europaparlamentet får under inga förhållanden äventyras.

4. Cosacs framtida roll

4.1	Cosac betonar sin övervakande roll som utövas genom utbyte av information och bästa praxis och, framför allt, genom dess eventuella rapporter två gånger per år.

4.2

Cosac anser att en omfattande diskussion om Europeiska kommissionens arbetsprogram är en viktig och återkommande del av Cosacs agenda. Cosac uppmanar därför de kommande ordförandeskapen att införa en diskussion om Europeiska kommissionens arbetsprogram som en punkt på agendan vid Cosacs ordinarie möten. Cosacs ordförandeskap uppmanas att ta hänsyn till tidpunkten för offentliggörandet av Europeiska kommissionens arbetsprogram när datum fastslås för dessa möten.

4.3	Som ett forum för meningsutbyte är Cosac det lämpliga organet för att diskutera specifika frågor om EU:s politik och policies. Diskussionerna i Cosac har visat att de nationella parlamenten och Europaparlamentet har ett gemensamt intresse av den typen av diskussioner.

4.4

Cosac uppmuntrar de nationella parlamenten att aktivt verka för att Europeiska unionen ska fungera friktionsfritt genom att utnyttja alla möjligheter som erbjuds i Lissabonfördraget. Cosac vill framför allt uppmana de olika nationella parlamenten i EU att

a)	övervaka tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna enligt de förfaranden som beskrivs i protokoll 2 som bilagts fördragen,

b)	fortsätta den politiska dialogen med Europeiska kommissionen, inte bara i samband med lagstiftningsförslag, och låta dialogen omfatta betydligt mer än frågan om subsidiaritet.

Cosac kommer att uppmärksamma resultaten från denna verksamhet för att sprida information och god praxis mellan de nationella parlamenten.

5. Samarbete med Europeiska unionens institutioner

5.1	Cosac uppskattar verkligen att Europeiska rådets ordförande, Herman VAN ROMPUY, för första gången har deltagit i mötet. Cosac är övertygat om att samarbetet med såväl rådet som Europeiska rådet även fortsättningsvis kommer att vara lika djupt som framgångsrikt.

5.2	Vad gäller definitionen av ”förslag till lagstiftningsakt” hänvisar Cosac till bidraget från Cosacs XLIII:e möte och uppmanar rådet att ompröva sin ursprungliga ståndpunkt.

5.3

Cosac gläder sig åt att ha fått ta del av anförandet av Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel BARROSO, och välkomnar den efterföljande diskussionen om unionens utmaningar under det kommande året. Cosac hoppas att denna direkta dialog ska bli ett regelbundet inslag på Cosacs dagordning så att de nationella parlamenten och Europaparlamentet ska kunna föra en öppen diskussion med Europeiska kommissionen.

5.4	Cosac understryker att tillämpningen av ramavtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen måste bli föremål för en löpande rättslig granskning.

5.5	Cosac understryker att alla institutioner måste respektera den institutionella balans som följer av text och andemening i fördragen.

5.6

Med tanke på de kommande samrådsdokumenten och lagstiftningsförslagen om Europol och Eurojust vill Cosac betona nödvändigheten av att Europeiska kommissionen snarast genomför ett brett preliminärt samråd med de nationella parlamenten. Cosac ber Europeiska kommissionen att offentliggöra lagstiftningsförslagen om Europol och Eurojust samtidigt.

5.7	Cosac ser fram emot svar på detta bidrag från Europeiska kommissionen, rådets ordförandeskap och Europaparlamentet.

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/11

Uppförandekod mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

2010/C 340/08

I artiklarna 3 och 4 i rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1) fastställs behovet av att enas om en uppförandekod innan instrumentet om formellt bekräftande deponeras på unionens vägnar.

Enligt de ovan nämnda artiklarna ska det i beslut 2010/48/EU i uppförandekoden fastställas närmare bestämmelser om Europeiska unionens genomförande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen), inbegripet om kommissionens roll som kontaktpunkt för unionens genomförande av konventionen, om hur unionen ska företrädas vid möten i organ som inrättas genom konventionen, om hur unionens ståndpunkt ska företrädas vid sådana möten, och om det nära samarbetet vid sådana möten, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och omröstningsbestämmelser.

Dessutom ska de bestämmelser i denna uppförandekod som behandlar frågor om samordning mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen betraktas som en del av den samordningsmekanism som nämns i artikel 33.1 i konventionen.

Med hänsyn till kravet på enhetlighet i unionens och dess medlemsstaters internationella representation i enlighet med fördraget om Europeiska unionen (FEU) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och rättspraxis från Europeiska unionens domstol och även i fasen avseende fullgörandet av internationella skyldigheter

HAR RÅDET, MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE UPPFÖRANDEKOD:

KODENS ART OCH RÄCKVIDD

I denna uppförandekod fastställs de interna ordningarna mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om samarbete kring olika aspekter på genomförandet av konventionen som antogs av Förenta nationernas generalförsamling i New York den 13 december 2006.

Utan att det påverkar den allmänna skyldigheten att ha ett nära samarbete kommer uppförandekoden att gälla förberedelser av och deltagande i möten i organ som inrättas genom konventionen.

b)	I uppförandekoden fastställs kontaktpunktens funktion i detalj.

ARBETSFÖRDELNING BASERAD PÅ BEHÖRIGHET

Unionens institutioner och medlemsstaterna kommer att säkerställa ett nära samarbete vid genomförandet av konventionen, med beaktande av principen om lojalt samarbete, subsidiaritetsprincipen och behovet av att respektera unionsinstitutionernas och medlemsstaternas olika befogenheter i enlighet med fördragen och med beaktande av att omfattningen och utövandet av unionens behörighet av naturen är stadda i ständig utveckling.

3.	När det gäller frågor som omfattas av medlemsstaternas behörighet kommer medlemsstaterna att sträva efter att utarbeta samordnade ståndpunkter när detta anses lämpligt.

När det gäller frågor som omfattas av unionens exklusiva behörighet kommer unionen att sträva efter att utarbeta unionsståndpunkter, särskilt när det gäller

a)	det statliga stödets förenlighet med den inre marknaden (artikel 108 i EUF-fördraget, f.d. artikel 88 i EG-fördraget),

b)	den gemensamma tulltaxan (artikel 31 i EUF-fördraget, f.d. artikel 26 EG-fördraget),

c)	dess egen offentliga förvaltning (artikel 336 i EUF-fördraget, f.d. artikel 283 EG-fördraget),

d)	varje annan fråga i den mån som bestämmelserna i konventionen eller de rättsliga instrument som antagits för tillämpningen av dessa påverkar eller förändrar gemensamma regler som tidigare har fastställts av unionen i enlighet med artikel 3.2 i EUF-fördraget.

När det gäller frågor som omfattas av delad behörighet och frågor där unionen samordnar, stöder och/eller kompletterar medlemsstaternas åtgärder kommer unionen och medlemsstaterna att sträva efter att utarbeta unionsståndpunkter, särskilt när det gäller

lagstiftningsakter som ingår i tillägget med behörighetsförklaringen som bifogas beslut 2010/48/EG eller nya akter eller politiska åtgärder som vidtas inom ramen för

—	åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av funktionshinder (artikel 19 i EUF-fördraget, f.d. artikel 13 i EG-fördraget),

—	fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital (artiklarna 28-32 och 34-37 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 23–31 i EG-fördraget och artiklarna 45-66 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 39–60 i EG-fördraget),

—	jordbruk (artiklarna 42–43 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 36–37 i EG-fördraget),

—	transport på järnväg, väg och vattenvägar samt luftfart (artikel 91 i EUF-fördraget, f.d. artikel 71 i EG-fördraget och artikel 100 i EUF-fördraget, f.d. artikel 80 i EG-fördraget),

—	beskattning (artikel 113 i EUF-fördraget, f.d. artikel 93 i EG-fördraget),

—	inre marknaden (artiklarna 114–115 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 94–95 i EG-fördraget),

—	lika lön för kvinnor och män (artikel 157 i EUF-fördraget, f.d. artikel 141 i EG-fördraget),

—	politiken för det transeuropeiska nätet (artiklarna 170–172 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 154–156 i EG-fördraget),

—	statistik (artiklarna 337–338 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 284–285 i EG-fördraget),

unionsrättsakter eller politiska åtgärder, om det finns en nära och väsentlig anknytning till genomförandet av konventionen och som antas eller vidtas inom ramen för

—	sysselsättning (artiklarna 145–150 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 125–130 i EG-fördraget),

—	utvecklingen av en utbildning av god kvalitet och genomförandet av en yrkesutbildningspolitik (artiklarna 165–166 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 149–150 i EG-fördraget),

—	ekonomisk och social sammanhållning (artiklarna 174–178 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 158–162 i EG-fördraget),

—	utvecklingssamarbete (artiklarna 208–211 i EUF-fördraget, f.d. artiklarna 177-181 i EG-fördraget), och

—	samarbete med industrialiserade länder (artikel 212 i EUF-fördraget, f.d. artikel 181a i EG-fördraget).

FASTSTÄLLANDE AV STÅNDPUNKTER

Alla unionens och dess medlemsstaters ståndpunkter som avses i punkterna 3, 4 och 5 kommer att samordnas på vederbörligt sätt

När det gäller de frågor som avses i punkt 3 får ordförandeskapet, antingen på eget initiativ eller på kommissionens eller en medlemsstats begäran, sammankalla samordningsmöten (vilka i brådskande fall kan ta formen av elektronisk samordning) mellan medlemsstaterna och kommissionen i den behöriga rådsarbetsgruppen före och under varje möte som avses i punkt 1.

De samordnade ståndpunkterna kommer att framföras av ordförandeskapet eller om så är nödvändigt av en medlemsstat som utses av ordförandeskapet eller av kommissionen med alla närvarande medlemsstaters samtycke.

(b)

När det gäller frågor som avses i punkt 4 kommer det att sammankallas samordningsmöten med kommissionen och medlemsstaterna i den behöriga rådsarbetsgruppen på ordförandeskapets eget initiativ eller på begäran av kommissionen eller en medlemsstat före och under varje möte enligt punkt 1, varvid frågor som faller inom kompetensområdet för högnivågruppen för handikappfrågor eventuellt kan komma att hänskjutas till denna. Samordningsmötena kan i brådskande fall ta elektronisk form.

Unionens ståndpunkter kommer att framföras av kommissionen.

(c)

När det gäller frågor som avses i punkt 5 kommer det att sammankallas samordningsmöten med kommissionen och medlemsstaterna i den behöriga rådsarbetsgruppen på ordförandeskapets eget initiativ eller på begäran av kommissionen eller en medlemsstat före och under varje möte enligt punkt 1, varvid frågor som faller inom kompetensområdet för högnivågruppen för handikappfrågor eventuellt kan komma att hänskjutas till denna. Samordningsmötena kan i brådskande fall ta elektronisk form.

Kommissionen och medlemsstaterna kommer i samordningsmöten i den behöriga rådsarbetsgruppen att besluta vem som ska framföra de uttalanden som ska göras på unionens och dess medlemsstaters vägnar i de fall där respektive behörigheter är oupplösligt förenade.

Gemensamma ståndpunkter kommer att läggas fram av kommissionen när huvuddelen av den berörda frågan faller inom unionens behörighet och av ordförandeskapet eller en medlemsstat när huvuddelen av den berörda frågan faller inom medlemsstaternas behörighet.

Ståndpunkter (avseende leden a, b och c) kommer att fastställas enligt följande:

i Bryssel, i den behöriga rådsarbetsgruppen och så snart som möjligt före de möten som avses i punkt 1.

Efter mottagande av dagordningen för de möten som avses i punkt 1 kommer kommissionen att för vidarebefordran till medlemsstaterna meddela rådets sekretariat till vilka dagordningspunkter det ska göras uttalanden samt huruvida dessa uttalande bör framföras av kommissionen och/eller ordförandeskapet.

Rådets sekretariat kommer att skicka ut de utkast till uttalanden som mottagits från ordförandeskapet (i förbindelse med punkt 3) och från kommissionen (i förbindelse med punkterna 4 och 5) till medlemstaterna och kommissionen senast en vecka före samordningsmötet. Rådets sekretariat kommer att se till att utkasten till uttalanden omgående översänds till den behöriga rådsarbetsgruppen.

ii)

utan att det påverkar lokala arrangemang för unionssamordning, på plats (i New York eller Genève (2)), särskilt i början eller, om så är nödvändigt, i slutet av de möten som avses i punkt 1, varvid ytterligare samordningsmöten sammankallas närhelst så är nödvändigt under hela mötesföljden.

När man inte kan komma fram till en ståndpunkt av skäl som rör oenighet om behörighetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna, kommer frågan utan onödigt dröjsmål att hänskjutas till den behöriga rådsarbetsgruppen och/eller i tillämpliga fall andra rådsorgan. Om ingen enighet kan nås i dessa organ, kommer frågan att hänskjutas till Ständiga representanternas kommitté (Coreper). När man inte i tid hinner sammankalla möten i den behöriga arbetsgruppen, eller i tillämpliga fall i andra relevanta rådsorgan, kommer frågan att hänskjutas direkt till Coreper, som kommer att besluta om ståndpunkten på grundval av de röstningsregler som anges i det relevanta EU-fördrag som behandlar ämnet i fråga.

iii)

Ordförandeskapet avgör vilken som är den behöriga rådsarbetsgruppen. Ordförandeskapet kommer även att vinnlägga sig om att i god tid informera och kommunicera med samtliga rådsarbetsgrupper som har ett betydande intresse av det ämne som behandlas, inbegripet arbetsgruppen för skattefrågor när beskattningsaspekter berörs. På begäran av en medlemsstat eller kommissionen bör ordförandeskapet för övervägande hänskjuta varje fråga som diskuteras enligt denna uppförandekod till andra arbetsgrupper som har ett betydande intresse av frågan.

YTTRANDEN I SAMBAND MED ÖVERENSKOMNA, SAMORDNADE UNIONSSTÅNDPUNKTER ELLER GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

7.	Utan att det påverkar de yttrandearrangemang som avses i punkt 6, får en medlemsstat eller kommissionen efter vederbörlig samordning yttra sig för att stödja och/eller utveckla den samordnade ståndpunkten, unionens ståndpunkt eller den gemensamma ståndpunkten.

OMRÖSTNING VID ÖVERENSKOMNA, SAMORDNADE UNIONSSTÅNDPUNKTER ELLER GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

Med förbehåll för punkt 6 och i enlighet med artikel 44.4 i konventionen kommer kommissionen på unionens vägnar att utöva unionens rösträtt på grundval av unionsståndpunkter eller gemensamma ståndpunkter som nåtts inom samordningsprocessen i frågor som avses i punkt 4 samt i punkt 5 när huvuddelen av den berörda frågan faller inom unionens behörighet. Man kan komma överens om att när unionen inte är representerad kommer medlemsstaterna att utöva sin rösträtt på grundval av unionsståndpunkter och/eller gemensamma ståndpunkter.

Med förbehåll för punkt 6 och i enlighet med artikel 44.4 i konventionen kommer medlemsstaterna att utöva sin rösträtt i frågor som avses i punkt 3 samt i punkt 5 när huvuddelen av den berörda frågan faller inom medlemsstaternas behörighet på grundval av samordnade eller gemensamma ståndpunkter som nåtts inom samordningsprocessen.

c)	Denna punkt gäller inte medlemsstaternas rösträtt enligt artikel 34 i konventionen.

YTTRANDEN OCH OMRÖSTNING UTAN SAMORDNADE UNIONSSTÅNDPUNKTER ELLER GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

Om ingen överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstaterna nås i enlighet med punkt 6, kan medlemsstaterna yttra sig och rösta i frågor som klart faller inom deras behörighet under förutsättning att ståndpunkten överensstämmer med unionens politik och unionsrätten. Kommissionen får yttra sig och rösta i frågor som klart faller inom unionens behörighet i den utsträckning som detta är nödvändigt för att försvara unionens regelverk.

NOMINERINGAR

10.

Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att nominera expertkandidater i enlighet med artikel 34.5 i konventionen eller rösträtten i enlighet med artikel 34.5 i konventionen får unionen, på unionens vägnar och på grundval av ett förslag från kommissionen som medlemsstaterna ska enas om genom konsensus i den behöriga rådsarbetsgruppen, nominera en kandidat till expert i kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta förfarande ska även tillämpas vid åternominering av unionskandidater.

Den av unionen nominerade kandidaten ska vara unionsmedborgare och medborgare i en medlemsstat i enlighet med artikel 20.1 i EUF-fördraget.

KONTAKTPUNKT

11.

I enlighet med artikel 3 i beslut 2010/48/EG och artikel 33.1 i konventionen

a)	ska kommissionen, när det gäller frågor som faller inom unionens behörighet och som avses i punkterna 4 och 5 och utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet, vara kontaktpunkt för frågor som rör konventionens genomförande,

b)	ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina kontaktpunkter,

ska kontaktpunkten, i förekommande fall, meddela övriga kontaktpunkter som avses i a och b när kommissionens eller en medlemsstats kontaktpunkt mottar en underrättelse från Förenta nationerna eller någon annan stat som är part i konventionen och det i frågan råder delad behörighet, såsom avses i punkt 5,

d)	ska kommissionen, när så är nödvändigt, på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats kontaktpunkt sammankalla ett samordningsmöte med medlemsstaternas kontaktpunkter.

ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

12.

a)	Unionens och medlemsstaternas rapporter ska omfatta deras respektive behörigheter enligt punkterna 3, 4 och 5 och ska komplettera varandra.

b)	När det gäller de frågor som avses i punkterna 3 och 5 (där huvuddelen av frågan faller inom medlemsstaternas behörighet) kommer medlemsstaterna att utarbeta egna rapporter i enlighet med artikel 35 i konventionen.

När det gäller frågor som faller inom unionens behörighet och som avses i punkterna 4 och 5 (där huvuddelen av frågan faller inom EU:s behörighet) kommer kommissionen att utarbeta unionens rapport och kommer, när så är nödvändigt, att komma överens med medlemsstaterna om vilken information de ska lämna för att kommissionen ska kunna fullgöra detta. Unionens rapport ska ta upp de frågor som omfattas av konventionen och som faller inom de detaljerade bestämmelserna för varje akt som antas av unionen och som anges i tillägget till den förklaring om behörighet som utgör bilaga II till beslut 2010/48/EG.

d)	I överensstämmelse med skyldigheten till nära samarbete kommer medlemsstaterna och kommissionen – innan kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning underrättas – att för kännedom och under sekretess översända till varandra de rapporter som avses i leden b och c.

Varje medlemsstat är ansvarig för sin egen prövning av kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I sin egenskap av unionens kontaktpunkt är kommissionen ansvarig för unionens prövning. Medlemsstaterna får be kommissionen att tillhandahålla en expert som ska ingå i deras delegationer, och kommissionen får be medlemsstaterna tillhandahålla experter till dess delegation.

Kommissionen kommer att informera och samråda med medlemsstaterna under utarbetandet av sin muntliga presentation av rapporten inför kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna kommer likaledes att informera och samråda med kommissionen under utarbetandet av sina nationella, muntliga presentationer.

13.

Kommissionen kommer vid lämplig tidpunkt att föreslå passande ramar för en eller flera oberoende mekanismer i enlighet med artikel 33.2 i konventionen samt för det civila samhällets deltagande i enlighet med artikel 33.3 i konventionen, varvid man kommer att beakta alla relevanta unionsinstitutioner, -organ och -byråer.

ÖVERSYN AV ARRANGEMANGET

14.	På begäran av rådet, en medlemsstat eller kommissionen kommer detta arrangemang att ses över med beaktande av erfarenheterna från användningen.

(1) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

(2) Eller på den plats där mötet hålls, om det inte hålls i New York eller Genève.

BILAGA

Policymål för unionen och dess medlemsstater vad avser konventionens genomförande

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 13 i uppförandekoden och för att främja lämplig övervakning och rapportering, kommer unionen och dess medlemsstater närhelst och i den mån det är nödvändigt att stärka och samordna kapaciteten såväl på nationell nivå som på unionsnivå att samla in och analysera lämplig information, inbegripet jämförbara statistiska uppgifter och forskningsuppgifter, i enlighet med rättsliga skyddsåtgärder och regler för uppgiftsskydd.

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/16

Eurons växelkurs (1)

14 december 2010

2010/C 340/09

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3435
JPY	japansk yen	111,63
DKK	dansk krona	7,4536
GBP	pund sterling	0,84865
SEK	svensk krona	9,1284
CHF	schweizisk franc	1,2916
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,8960
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,162
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	277,33
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7097
PLN	polsk zloty	3,9900
RON	rumänsk leu	4,2915
TRY	turkisk lira	2,0196
AUD	australisk dollar	1,3433
CAD	kanadensisk dollar	1,3531
HKD	Hongkongdollar	10,4441
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7788
SGD	singaporiansk dollar	1,7457
KRW	sydkoreansk won	1 531,16
ZAR	sydafrikansk rand	9,1663
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,9411
HRK	kroatisk kuna	7,4040
IDR	indonesisk rupiah	12 104,46
MYR	malaysisk ringgit	4,2000
PHP	filippinsk peso	58,698
RUB	rysk rubel	41,2450
THB	thailändsk baht	40,312
BRL	brasiliansk real	2,2802
MXN	mexikansk peso	16,6511
INR	indisk rupie	60,3060

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/21

Inbjudan att lämna förslag 2010 – Programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013)

Genomförande av programinsatserna Aktiva medborgare för Europa, Aktivt civilt samhälle i Europa och Aktivt europeiskt ihågkommande

2010/C 340/14

INLEDNING

Denna inbjudan att lämna förslag baseras på Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (1). De närmare villkoren för denna inbjudan att lämna förslag finns i programguiden för programmet ”Ett Europa för medborgarna” som offentliggjorts på webbplatsen Europa (se punkt VII). Programguiden utgör en fullvärdig del av denna inbjudan att lämna förslag.

I. Mål

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” har följande särskilda mål:

—	Att föra samman människor från orter i hela Europa, så att de kan dela och utbyta erfarenheter, åsikter och värderingar, lära av historien och bygga för framtiden.

—	Att främja verksamhet, debatt och reflektion med koppling till EU-medborgarskap, demokrati, gemensamma värderingar och en gemensam historia och kultur genom ett samarbete mellan det civila samhällets organisationer på europeisk nivå.

—	Att föra EU närmare medborgarna genom främjande av EU:s värderingar och landvinningar, samtidigt som minnet av det förflutna värnas.

—

Att uppmuntra samverkan mellan medborgare och det civila samhällets organisationer från alla deltagande länder, bidra till interkulturell dialog och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet på verksamhet vars syfte är att utveckla närmare band mellan medborgare från de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen den 30 april 2004 och medborgare från medlemsstater som har anslutit sig efter detta datum.

II. Behöriga sökande

Programmet är öppet för alla projektansvariga som är etablerade i något av det länder som deltar i programmet och beroende på åtgärden är

—	offentliga organ, eller

—	organisationer som drivs utan vinstsyfte med rättslig ställning (juridiska personer).

Varje insats som ingår i programmet är dock inriktad på ett mer specifikt antal organisationer. Under vilka förutsättningar sökande organisationer är berättigade till stöd anges därför specifikt i denna programguide för varje åtgärd/underåtgärd.

Följande länder är berättigade till stöd inom ramen för detta program:

—	EU:s medlemsstater (2)

—

Kroatien

—

Albanien

—	F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

III. Bidragsberättigande åtgärder

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” stöder projekt som främjar ett aktivt europeiskt medborgarskap.

Denna inbjudan omfattar följande insatser inom ramen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”, vilka stöds genom två typer av bidrag: projekt- och driftsbidrag.

Insats 1 Aktiva medborgare för Europa

Åtgärd 1 Vänortssamarbete

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortssamarbete.

Åtgärd 1.1 Möten mellan medborgare i vänorter (projektbidrag)

Denna åtgärd avser verksamhet som inbegriper eller främjar direkt utbyte mellan Europas medborgare genom deltagande i vänortssamarbete. Ett projekt måste omfatta kommuner från minst två deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Projektet ska ha minst 25 internationella deltagare som kommer från de inbjudna kommunerna. Mötet ska vara i högst 21 dagar. Högsta bidrag som kan beviljas är 25 000 EUR per projekt. Lägsta bidrag som beviljas är 5 000 EUR.

Bidragen för möten mellan medborgare i vänorter är inriktade på att samfinansiera värdortens organisationskostnader och de inbjudna deltagarnas resekostnader. Beräkningen av bidraget baseras på fasta belopp.

Åtgärd 1.2 Vänorternas tematiska nätverk (projektbidrag)

Denna åtgärd stöder uppbyggnaden av nätverk som skapats på grundval av vänortsband och har stor betydelse för att säkerställa ett långvarigt, strukturerat, målmedvetet och mångfasetterat samarbete och därmed bidra till att maximera programmets genomslagskraft. Ett projekt måste omfatta minst tre evenemang. Det måste omfatta kommuner från minst fyra deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Projektet ska ha minst 30 internationella deltagare som kommer från de inbjudna kommunerna. Projektet får ha en löptid på högst 24 månader; varje evenemang ska vara i högst 21 dagar.

Högsta belopp som kan beviljas för ett projekt inom ramen för denna åtgärd är 150 000 EUR. Lägsta bidrag som beviljas är 10 000 EUR. Beräkningen av bidraget baseras på fasta belopp.

Åtgärd 2 Medborgarprojekt och stödåtgärder

Åtgärd 2.1 Medborgarprojekt (projektbidrag)

Denna åtgärd är inriktad på en av Europeiska unionens större utmaningar idag: att överbrygga klyftan mellan medborgarna och unionen. Den syftar till att utforska innovativa tillvägagångssätt för att uppmuntra medborgarnas deltagande och stimulera dialogen mellan de europeiska medborgarna och Europeiska unionens institutioner.

Ett projekt måste omfatta kommuner från minst fem deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Ett projekt måste omfatta minst 200 deltagare. Projektet får ha en löptid på högst tolv månader.

Bidragsbeloppet kommer att beräknas på grundval av en balanserad, detaljerad preliminär budget, uttryckt i euro. Bidraget utgör högst 60 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna för projektet. Lägsta bidragsbelopp är 100 000 EUR. Högsta bidrag som kan beviljas för ett projekt inom ramen för denna åtgärd är 250 000 EUR.

Åtgärd 2.2 Stödåtgärder (projektbidrag)

Denna åtgärd stöder verksamheter som kan leda till upprättandet av långvariga partnerskap och nätverk med ett stort antal olika intressenter som främjar aktivt europeiskt medborgarskap, vilket därmed bidrar till att bättre uppnå programmets mål och maximera programmets samlade genomslagskraft och effektivitet.

Ett projekt måste omfatta kommuner från minst två deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Löptiden ska vara högst tolv månader. Minst två evenemang per projekt ska vara planerade.

Bidragsbeloppet kommer att beräknas på grundval av en balanserad, detaljerad preliminär budget, uttryckt i euro. Bidraget utgör högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna för den berörda verksamheten. Lägsta bidrag som beviljas är 30 000 EUR. Högsta bidrag som kan beviljas för ett projekt inom ramen för denna åtgärd är 100 000 EUR.

Insats 2 Aktivt civilt samhälle i Europa

Åtgärder 1 och 2 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk offentlig politik och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå (driftsbidrag) (3)

Åtgärd 1– Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) – inriktat på att stödja organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) som kan bidra med nya idéer och reflektioner om europeiska frågor, om aktivt medborgarskap på europeisk nivå eller om europeiska värderingar.

Åtgärd 2– Strukturellt stöd till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå – ger det civila samhällets organisationer med en europeisk dimension den kapacitet och stabilitet som krävs för att utveckla verksamheten på europeisk nivå. Syftet är att bidra till utvecklingen av ett strukturerat, sammanhängande och aktivt civilt samhälle på europeisk nivå.

Den period för vilken bidrag kan beviljas ska sammanfalla med den sökandes budgetår, vilket framgår av organisationens reviderade räkenskaper. Om den sökandes budgetår sammanfaller med kalenderåret kommer den period för vilken bidrag kan beviljas att vara från den 1 januari till den 31 december. För sökande vars budgetår inte sammanfaller med kalenderåret kommer den period för vilken bidrag kan beviljas att vara en tolvmånadersperiod från och med det datum då deras budgetår inleds.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder:

a)	Budgeten baseras på fasta belopp.

b)	Budgeten baseras på faktiska kostnader. Bidragsbeloppet kommer att beräknas på grundval av en balanserad, detaljerad preliminär budget, uttryckt i euro. Bidraget utgör högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna för den berörda verksamheten.

Högsta bidragsbelopp är 100 000 EUR.

Åtgärd 3 Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet

Syftet med denna åtgärd är att stödja konkreta projekt som genomförs av det civila samhällets organisationer från olika deltagande länder. Dessa projekt bör öka medvetenheten om frågor av europeiskt intresse och bidra till att främja ömsesidig förståelse av olika kulturer och fastställa gemensamma värderingar genom samarbete på europeisk nivå.

Ett projekt måste omfatta kommuner från minst två deltagande länder varav minst en EU-medlemsstat. Projekten får ha en löptid på högst 18 månader.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder som motsvarar olika tillvägagångssätt och för vilka särskilda regler gäller:

a)	Budgeten baseras på fasta belopp för ”evenemangsprojekt”.

b)	Budgeten baseras på faktiska kostnader för projekt som rör ”produktion och förverkligande”. Det bidrag som begärs får i sådana fall inte överstiga 70 % av de bidragsberättigande kostnaderna för den berörda verksamheten.

Högsta bidragsbelopp är 150 000 EUR. Lägsta bidrag som beviljas är 10 000 EUR.

Insats 4 Aktivt europeiskt ihågkommande (projektbidrag)

Syftet med projekt som får stöd inom ramen för denna insats är att bevara minnet av offren för nazismen och stalinismen och förbättra dagens och kommande generationers kunskaper och medvetenhet om vad som pågick i koncentrationslägren och på andra platser för massutrotning och varför.

Projektet får ha en löptid på högst tolv månader.

Bidraget kan beräknas enligt två olika metoder:

a)	Budgeten baseras på fasta belopp och schablonbelopp för ”evenemangsprojekt”.

b)	Budgeten baseras på faktiska kostnader för projekt som rör ”produktion och förverkligande”. Det bidrag som begärs får i sådana fall inte överstiga 60 % av de bidragsberättigande kostnaderna för den berörda verksamheten.

Högsta bidragsbelopp är 55 000 EUR. Lägsta bidrag som beviljas är 10 000 EUR.

IV. Tilldelningskriterier

För projektbidrag

Kvalitativa kriterier (80 % av poängen som kan tilldelas):

—	Projektets relevans för målen och prioriteringarna i programmet ”Ett Europa för medborgarna” (25 %).

—	Projektets och de föreslagna metodernas kvalitet (25 %).

—	Effekt (15 %).

—	Synlighet och uppföljning (15 %).

Kvantitativa kriterier (20 % av poängen som kan tilldelas):

—	Geografisk effekt (10 %).

—	Målgrupp (10 %).

För driftsbidrag

Kvalitativa kriterier (80 % av poängen som kan tilldelas):

—	Projektets relevans för målen och prioriteringarna i programmet ”Ett Europa för medborgarna” (30 %).

—	Arbetsprogrammets tillräcklighet, sammanhang och fullständighet (20 %).

—	Arbetsprogrammets väntade effekt (10 %).

—	Det europeiska mervärdet (10 %).

—	Verksamhetens synlighet samt resultatens spridning till och utnyttjande av EU:s medborgare och andra berörda intressenter (10 %).

Kvantitativa kriterier (20 % av poängen som kan tilldelas):

—	Geografisk effekt (10 %).

—	Målgrupp (10 %).

V. Budget

Beräknad budget 2011 för följande insatser

Insats 1 Åtgärd 1.1	Möten mellan medborgare i vänorter	7 043 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 1.2	Vänorternas tematiska nätverk	4 528 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 2.1	Medborgarprojekt	1 308 000 EUR
Insats 1 Åtgärd 2.2	Stödåtgärder	1 207 000 EUR
Insats 2 Åtgärd 3	Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet	2 807 000 EUR
Insats 4	Aktivt europeiskt ihågkommande	1 781 000 EUR

Denna inbjudan att lämna förslag förutsätter att budgetmyndigheten antar Europeiska unionens budget för 2011.

VI. Sista ansökningsdag

Insatser		Sista ansökningsdag
Insats 1 Åtgärd 1.1	Möten mellan medborgare i vänorter	1 februari 1 juni 1 september
Insats 1 Åtgärd 1.2	Vänorternas tematiska nätverk	1 februari 1 september
Insats 1 Åtgärd 2.1	Medborgarprojekt	1 juni
Insats 1 Åtgärd 2.2	Stödåtgärder	1 juni
Insats 2 Åtgärder 1 och 2	Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå	15 oktober
Insats 2 Åtgärd 3	Stöd till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet	1 februari
Insats 4	Aktivt europeiskt ihågkommande	1 juni

Ansökningarna måste lämnas in före kl. 12.00 (tid i Bryssel) den sista ansökningsdagen. Om den sista ansökningsdagen infaller på en lördag eller söndag ska den första arbetsdagen efter helgen betraktas som sista ansökningsdag.

Ansökningar ska skickas till följande adress:

EACEA

Unit P7 Citizenship

Applications — ‘Measure XXX’

Avenue du Bourget 1 (BOUR 01/17)

1140 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

För att tas upp till behandling måste förslagen lämnas på den officiella elektroniska ansökningsblanketten (e-ansökningsblanketten) som fyllts i korrekt och undertecknats av den person som är bemyndigad att binda sökanden juridiskt.

Ansökningar som skickas i pappersform per post, per fax eller direkt per e-post kommer inte att godtas för fortsatt utvärdering.

VII. Ytterligare upplysningar

De närmare villkoren för inlämning av projektförslag och ansökningsblanketterna med senaste ändringar finns i programguiden för ”Ett Europa för medborgarna” på följande webbplatser:

http://ec.europa.eu/citizenship/index_en.html

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur:

http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/index_en.htm

(1) EUT L 378, 27.12.2006, s. 32.

(2) EU:s 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige, Förenade kungariket.

(3) Denna inbjudan att lämna förslag avser beviljande av årliga driftsbidrag för budgetåret 2012.

15.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 340/28

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2010/C 340/16

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”NANOŠKI SIR”

EG-nr: SI-PDO-005-0421-29.10.2004

SUB ( X ) SGB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Ministrstvo za kmetijstvo, gozdarstvo in prehrano

Adress:

Dunajska cesta 22

SI-1000 Ljubljana

SLOVENIJA

Tfn

+386 14789000

Fax

+386 14789055

E-post:

varnahrana.mkgp@gov.si

2. Sökande:

Namn:

Gospodarsko interesno združenje Nanoški sir (kommersiell intresseorganisation för ”Nanoški sir”)

Adress:

Goriška cesta 13

SI-5271 Vipava

SLOVENIJA

Tfn

+386 53671280

Fax

+386 53671314

E-post:

alenka.stopar@vipava1894.si

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.3:

Ost

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Namn:

”Nanoški sir”

4.2 Beskrivning:

”Nanoški sir” är en hårdost av komjölk.

”Nanoški sir” har en cylindrisk form som mäter 32–34 cm i diameter och är 7–12 cm tjock. Cylindern är något rundad. Osten har en intensivt gul snittyta och en spänstig, smidig, slät och fast konsistens. Osten kan ha enstaka, oregelbundet formade små till medelstora hål.

Osten väger 8–11 kg efter minst 60 dagars lagring.

”Nanoški sir” har en gul skorpa med en tegelröd till brun nyans. Spår av mögel är synliga lite här och där, vilket beror på den traditionella lagringen. Skorpan är jämn och torr, utan sprickor och orenheter.

Produkten saluförs efter minst 60 dagars lagring och måste innehålla minst 60 % torrsubstans och minst 45 % fett i torrsubstansen.

Osten har en ren och mild doft som är typisk för sorten, och en svagt pikant, angenämt salt smak. Vid lagring blir doften intensivare och smaken kraftigare.

4.3 Geografiskt område:

Den mjölk som används vid tillverkningen av ”Nanoški sir” produceras inom det geografiska område som sträcker sig utmed den slovensk-italienska gränsen från Sežana till Nova Gorica, utmed floden Soča till Most na Soči, utmed floden Idrijca till Idrija, utmed vägen mellan Idrija–Godovič–Kalce–Planina–Postojna och vägen mellan Postojna–Pivka–Divača–Sežana.

Det begränsade geografiska området för tillverkningen av ”Nanoški sir” (bearbetning av mjölk till ”Nanoški sir”) ligger i det geografiska området för mjölkproduktionen. Området är beläget i den övre delen av vinodlingsområdet i Vipavadalen (Vipavska Dolina), närmare bestämt i det område i floden Močilniks dalgång som sträcker sig från Lozice till Vipava och området i floden Vipavas dalgång från Vipava till Ajdovščina. ”Nanoški sir” tillverkas i anläggningar som ligger högst 500 m.ö.h.

Alla ovan angivna platser ligger i det avgränsade geografiska området.

4.4 Bevis på ursprung:

För att garantera att ”Nanoški sir” kommer från det fastställda geografiska området kontrolleras följande:

—	Mjölkproduktionen: Mjölken måste produceras på gårdar inom det fastställda geografiska området. I en stalljournal registreras hjordens sammansättning och på gårdarna registreras även foderinköpen.

—	Hämtningen av mjölk: Färdvägen för hämtningen av den mjölk som används vid tillverkningen av ”Nanoški sir” måste vara åtskild från alla andra hämtningsrutter. Vid hämtning registerförs mängden hämtad mjölk och den totala mängd mjölk som hämtats.

—	På mejerierna registerförs dagligen den mängd mjölk som behandlats. Mjölken värmebehandlas vid låg temperatur på 63–69 °C. Detta säkerställs genom att registerföra temperaturen vid värmebehandlingen av mjölken.

—	Behandlingen av mjölken och formningen av osten i enlighet med kraven i produktspecifikationen. Detta säkerställs genom att föra register över behandlingen av mjölken och formningen av osten. Varje parti omfattas av ett särskilt nummer samt tillverkningsdatum.

—

Lagringen av osten: För varje parti registerförs mängden ost och det datum då lagringen inleds. Temperaturen och luftfuktigheten i lagringslokalen kontrolleras. Varje parti lagras i minst 60 dagar. Ett register förs över lagringen av osten för att säkerställa att kraven i produktspecifikationen uppfylls.

4.5 Framställningsmetod:

Minst 80 % av den mjölk som används vid tillverkningen av ”Nanoški sir” kommer från den slovenska bruna kon (Rjava (RJ)). Korna utfodras främst med grovfoder från det geografiska området. Grovfodret måste för övrigt utgöra 75 % av torrsubstansen i varje ranson (gräs från betesmark, hö och ensilage av gräs eller spannmål).

Det garanteras att den mjölk som ska användas vid tillverkningen av ”Nanoški sir” hämtas och lagras separat. Det får inte gå mer än 72 timmar mellan den första mjölkningen och värmebehandlingen. Mjölken behandlas sedan vid låg temperatur och förvaras svalt. Mjölken värms upp till ystningstemperatur i ystningstanken. Löpe hälls ner i mjölken följt av en omrörningstid på fem minuter. Därefter får mjölken koagulera. Ostmassan skärs i fyrkantiga bitar och pressas samman i formar som mäter 35 cm i diameter och är 15 cm höga. Färskosten pressas i formarna under tryck. Under pressningen börjar osten att jäsa. Efter avslutad jäsning och pressning märks den ena sidan av varje hel ost med ett serienummer (år och månad).

I tre dagar saltas osten sedan i en saltlösning med en temperatur på 12–18 °C, vid vilken ostarna dagligen vänds för att se till att de blir jämnt saltade. Efter tre dagars saltning flyttas ostarna från saltlösningen och placeras på hyllor för avrinning för att ostarnas yta ska torka. När ostarnas yta är tillträckligt torr flyttas de till mogningslagret. ”Nanoški sir” förvaras i mogningslagret i minst 60 dagar eller tills osten innehåller minst 60 % torrsubstans och minst 45 % fett i torrsubstansen. Under de första 14 dagarna av mogningen torkas och vänds osten var tredje dag, därefter minst en gång i veckan och torkas av vid behov. Innan osten flyttas från mogningslagret tvättas den för att avlägsna mögel från skorpan. När ostarna har lagrats i minst 60 dagar granskas varje osts utvändigt och de ostar som uppfyller kraven tas ut. En organoleptisk bedömning och kemisk analys görs på samma parti av utvalda cylindriska ostar.

Varje hel ost som uppfyller kriterierna i produktspecifikationen märks på en av de horisontella sidorna med en stämpel med symbolen av en pingstlilja och inskriptionen ”Nanoški sir” på ett sätt som gör att när osten sedan skärs i bitar syns en del av pingstliljan på varje liten bit. Även varje färdigpackad bit ”Nanoški sir” måste märkas med serienumret.

4.6 Samband:

Vipavadalen kännetecknas av en blandning mellan ett kontinentalt föralpint klimat och ett Medelhavsklimat. Perioder av torka är vanliga i Vipavadalen till följd av vinden som snabbt torkar ut den våta jorden. Området påverkas kraftigt av burjan, den kalla, mycket kraftiga nordliga vind som sveper ner från Nanos. Somrarna är heta. Naturförhållandena och det hårda klimatet har också lett till uppfödningen av den slovenska bruna kon, som är en stark och mer motståndskraftig ras. Den bruna kon kan klara sig på en stor mängd av den vanligaste typen av grovfoder och har goda halter av fett och protein i mjölken, vilket påverkar kvaliteten på osttillverkningen och ostens färg, smak och arom.

Mogningen äger rum i den övre delen av vinodlingsdistriktet i Vipavadalen, i mogningslager som ligger högst 500 m.ö.h., en nivå över havet som även är gynnsam för vinodling. Förhållandena i området i den övre delen av vinodlingsdistriktet i Vipavadalen har stor betydelse för halten av den mikroflora som förekommer naturligt i luften i detta område och som påverkar ostens mogning, karakteristiska arom och pikanta smak. Halten av naturligt förekommande mikroflora i luften påverkas av det typiska klimatet, närheten till havet och vinodlingen i området.

Ost har tillverkats på Nanosplatån sedan urminnes tider (1500-talet). I Vipavagodsets jordebok från 1500-talet nämns arrenden för land på platån och finns uppgifter om att de som nyttjade betesmarkerna även betalade ägarna med ost. Detta visar att det redan på den tiden förekom betesdrift och osttillverkning på Nanosplatån. Med början 1986 började man att använda de traditionella metoderna för osttillverkning i området för att tillverka ”Nanoški sir” av komjölk. Det står klart att man redan tidigt blandade mjölken med löpet vid en låg temperatur för att bevara merparten av de mjölksyrabildande mikroorganismer som är naturligt förekommande i mjölken. Osttillverkningen skedde likaså i öppna kar, vilket gjorde att den ursprungliga mikrofloran – främst jäst – trängde in i ostkornen.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Bureau Veritas d.o.o.

Adress:

Linhartova cesta 49a

SI-1000 Ljubljana

SLOVENIJA

Tfn

+386 14757600

Fax

+386 14757601

E-post:

info@si.bureauveritas.com

4.8 Märkning:

Ostar som uppfyller kraven i produktspecifikationen märks med beteckningen ”Nanoški sir”, symbolen i form av en pingstlilja, motsvarande gemenskapssymbol och den nationella kvalitetssymbolen.

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2010.340.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 340

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	53 årgången 15 december 2010

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2010/C 340/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5753 – DSB/First/DSBFirst Vast) ( 1 )	1

2010/C 340/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6036 – Barclays/BPCE/Hexagone France 3) ( 1 )	1

2010/C 340/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6018 – KKR/HgCapital/Archangel) ( 1 )	2

2010/C 340/04	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	3

2010/C 340/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6057 – Carlyle/Commscope) ( 1 )	5

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europaparlamentet
2010/C 340/06	Beslut av europaparlamentets presidium av den 13 december 2010 om ändring av tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga	6

2010/C 340/07	Bidrag från COSAC:s XLIV:e möte – Bryssel den 24–26 oktober 2010	9

	Rådet
2010/C 340/08	Uppförandekod mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning	11

	Europeiska kommissionen
2010/C 340/09	Eurons växelkurs	16

2010/C 340/10	Kommissionens beslut av den 14 december 2010 om utnämning av två företrädare och två suppleanter för kommissionen i Europeiska läkemedelsmyndighetens styrelse	17

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2010/C 340/11	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	18

2010/C 340/12	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	19

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2010/C 340/13	Ansökningsomgång för arbetsprogrammet Människor i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration	20

2010/C 340/14	Inbjudan att lämna förslag 2010 – Programmet Ett Europa för medborgarna (2007–2013) – Genomförande av programinsatserna Aktiva medborgare för Europa, Aktivt civilt samhälle i Europa och Aktivt europeiskt ihågkommande	21

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2010/C 340/15	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6053 – CVC/Apollo/Brit Insurance) ( 1 )	27

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2010/C 340/16	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	28

Datum och tidpunkt för stängning	10.6.2010
Varaktighet	10.6.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	ANE/08.
Art	Ansjovis (Engraulis encrasicolus)
Område	VIII
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	—

Datum och tidpunkt för stängning	13.11.2010
Varaktighet	13.11.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Nederländerna
Bestånd eller grupp av bestånd	SRX/2AC4-C
Art	Rockor (Rajidae)
Område	EU-vatten i IIa och IV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	—