17.11.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 312/1

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES, utom när det gäller produkter som omfattas av bilaga I till fördraget)

2010/C 312/01

Datum för antagande av beslutet

23.6.2010

Referensnummer för statligt stöd

NN 12b/06

Medlemsstat

Belgien

Region

Flandern

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

„Promotie van akkerbouwproducten”

Rättslig grund

Besluit van de Vlaamse regering van 4 februari 1997 betreffende de verplichte bijdragen bestemd voor de promotie en afzetbevordering van de Vlaamse producten van de sectoren landbouw, tuinbouw en visserij zoals gewijzigd op 26 september 2008.

Typ av stödåtgärd

Stödordnig

Syfte

Säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

Stödform

Skatteliknande avgifter

Budget

7 560 000 EUR

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

2000–2013

Ekonomisk sektor

Jordbruk, förädling och marknadsföring

Den beviljande myndighetens namn och adress

VLAM

Elipsegebouw, 1e verdieping

Koning Albert II laan 35

1030 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

23.6.2010

Referensnummer för statligt stöd

NN 12c/06

Medlemsstat

Belgien

Region

Flandern

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

„Promotie van pluimvee, eieren en konijnen”

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Marknadsföring av fjäderfä, ägg och kaniner

Stödform

Skatteliknande avgifter

Budget

4 643 044 EUR

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

2002–2013

Ekonomisk sektor

Jordbrukssektorn; bearbetning och saluföring

Den beviljande myndighetens namn och adress

VLAM

Ellipsgebouw, 1e verdieping

Koning Albert II laan 35

1030 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

23.6.2010

Referensnummer för statligt stöd

NN 12d/06

Medlemsstat

Belgien

Region

Flandern

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

„Promotie van niet-eetbare tuinbouwprodukten”

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Marknadsföring av icke ätliga trädgårdsprodukter

Stödform

Skatteliknande avgifter

Budget

12 162 308 EUR

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

2003–2013

Ekonomisk sektor

Jordbrukssektorn; bearbetning och saluföring

Den beviljande myndighetens namn och adress

VLAM

Ellipsgebouw, 1e verdieping

Koning Albert II laan 35

1030 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

23.6.2010

Referensnummer för statligt stöd

NN 12e/06

Medlemsstat

Belgien

Region

Flandern

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

„Promotie van groenten en fruit, brood en biolandbouw”

Rättslig grund

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Marknadsföring av frukt och grönsaker, bröd och ekologiska produkter

Stödform

Skatteliknande avgifter

Budget

33 217 732 EUR

Stödnivå

Upp till 100 %

Varaktighet

2000–2013

Ekonomisk sektor

Jordbrukssektorn; bearbetning och saluföring

Den beviljande myndighetens namn och adress

VLAM

Ellipsgebouw, 1e verdieping

Koning Albert II laan 35

1030 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

17.11.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 312/5

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2010/C 312/02

Datum för antagande av beslutet

15.9.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 221/09

Medlemsstat

Tyskland

Region

Nünchritz

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Wacker Chemie GmbH

Rättslig grund

XR 31/07, XR 6/07, X 167/08

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Regional utveckling

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp: 97,5 miljoner EUR

Stödnivå

11,72 %

Varaktighet

2010–2013

Ekonomisk sektor

Kemisk industri och läkemedelsindustri

Den beviljande myndighetens namn och adress

Sächsisches Staatsministerium für Wirtschaft und Arbeit

Referat 31

Wilhelm-Buck-Straße 2

01097 Dresden

DEUTSCHLAND

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

12.10.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 135/10

Medlemsstat

Österrike

Region

Linz-Wels

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Aid for the Remediation of a Contaminated Site in Linz (AT)

Rättslig grund

Umweltförderungsgesetz, BGBl. Nr. 185/1993, zuletzt geändert durch BGBl. I Nr. 52/2009

Altlastensanierungsgesetz, BGBl. Nr. 299/1989, zuletzt geändert durch BGBl. I Nr. 52/2009

Förderungsrichtlinien 2008 für die Altlastensanierung oder -sicherung

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Miljöskydd

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 146,27 miljoner EUR

Stödnivå

100 %

Varaktighet

1.1.2011–31.12.2020

Ekonomisk sektor

Stålindustrin

Den beviljande myndighetens namn och adress

Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft

Stubenbastei 5

1010 Wien

ÖSTERREICH

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

29.9.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 178/10

Medlemsstat

Spanien

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Compensación por servicio público asociada a un mecanismo de entrada en funcionamiento preferente para las centrales de carbón autóctono

Rättslig grund

Real Decreto 134/2010, de 23 de febrero, por el que se establece el procedimiento de resolución de restricciones por garantía de suministro y se modifica el Real Decreto 2019/1997, de 26 de diciembre, por el que se organiza y regula el mercado de producción de energía eléctrica. Borrador de Real Decreto por el que se modifica el Real Decreto 134/2010, de 23 de febrero, por el que se establece el procedimiento de resolución de restricciones por garantía de suministro y se modifica el Real Decreto 2019/1997, de 26 de diciembre, por el que se organiza y regula el mercado de producción de energía eléctrica.

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Stödform

Bidrag

Budget

Beräknade utgifter per år: 400 miljoner EUR

Stödnivå

—

Varaktighet

till den 31.12.2014

Ekonomisk sektor

Elektricitet, gas och vatten, Stenkol

Den beviljande myndighetens namn och adress

Dirección General de Política Energética y Minas

Ministerio de Industria, Turismo y Comercio

Paseo de la Castellana, 160

28071 Madrid

ESPAÑA

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

28.6.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 257/10

Medlemsstat

Danmark

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Third extension of the Danish guarantee scheme on new debt

Rättslig grund

Lov nr. 1003 af 10. oktober 2008 om finansiel stabilitet som ændret ved lov nr. 68 af 3. februar 2009 om ændring af lov om finansiel stabilitet.

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin

Stödform

Garanti

Budget

Totalt planerat stödbelopp omkring 600 000 miljoner DKK

Stödnivå

—

Varaktighet

1.7.2010–31.12.2010

Ekonomisk sektor

Finansförmedling

Den beviljande myndighetens namn och adress

Finansiel Stabilitet A/S

Amaliegade 3-5, 5

1256 København K

DANMARK

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

30.9.2010

Referensnummer för statligt stöd

N 407/10

Medlemsstat

Danmark

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Danish winding-up scheme

Rättslig grund

Lov om håndtering af nødlidende pengeinstitutter (lov nr. 721 af 25. juni 2010)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin

Stödform

Andra tillskott av eget kapital, Mjukt lån, Garanti

Budget

—

Stödnivå

—

Varaktighet

1.10.2010–31.12.2010

Ekonomisk sektor

Finansförmedling

Den beviljande myndighetens namn och adress

Økonomi- og Erhvervsministeriet

Slotholmsgade 12

1216 København K

DANMARK

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

17.11.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 312/11

Eurons växelkurs (1)

16 november 2010

2010/C 312/06

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3612
JPY	japansk yen	113,21
DKK	dansk krona	7,4547
GBP	pund sterling	0,85100
SEK	svensk krona	9,3753
CHF	schweizisk franc	1,3408
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,1670
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,607
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	276,95
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7092
PLN	polsk zloty	3,9372
RON	rumänsk leu	4,2925
TRY	turkisk lira	1,9801
AUD	australisk dollar	1,3874
CAD	kanadensisk dollar	1,3817
HKD	Hongkongdollar	10,5546
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7655
SGD	singaporiansk dollar	1,7682
KRW	sydkoreansk won	1 539,11
ZAR	sydafrikansk rand	9,5426
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,0355
HRK	kroatisk kuna	7,3941
IDR	indonesisk rupiah	12 197,34
MYR	malaysisk ringgit	4,2612
PHP	filippinsk peso	59,566
RUB	rysk rubel	42,3215
THB	thailändsk baht	40,652
BRL	brasiliansk real	2,3504
MXN	mexikansk peso	16,7370
INR	indisk rupie	61,6800

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

17.11.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 312/19

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2010/C 312/14

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”BŒUF DE VENDÉE”

EG-nr: FR-PGI-0005-0592-08.03.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Bœuf de Vendée”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Frankrike

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.1

Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

De berörda djuren är kvigor, unga kor eller kastrerade handjur med en slaktvikt på minst 380 kg, konformationen S enligt klassificeringsskalan EUROP, fettansättningsklass 2 eller 3 och en slaktålder på 30–96 månader.

För produktionen av ”Bœuf de Vendée” används renrasiga djur av köttras, korsningar av sådana raser eller korsningar av mödrar av blandras med fäder av köttras.

Kravet gäller färskt kött som saluförs som slaktkroppar, i kvartsparter eller som styckningsdelar.

”Bœuf de Vendée” är ett klarrött kött med mör och mjuk struktur och ren och behaglig nötköttssmak.

Ph och temperatur mäts 24 timmar efter slakten. Innan en lång mognadslagring kan inledas måste ph vara lägre än 6 och temperaturen ligga under 6 °C, annars får köttet sämre hållbarhet och smak.

Varje slaktkropp eller del av en slaktkropp av ”Bœuf de Vendée” åtföljs ända fram till charkuteridisken av ett ursprungsintyg som ger konsumenten information om vilken kategori djuret tillhör: kviga, ko eller kastrerat handjur.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Ej tillämpligt

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Från födseln till avvänjningen ska kalvarna utfordras med modersmjölk. De avvänjs vid mellan sex och nio månaders ålder. Efter avvänjningen kan djuren i mån av tillgång skickas ut på grönbete.

Under sommartid kan kompletterande utfodring eller foderkoncentrat ges.

Fodrets ursprung är strikt reglerat: minst 80 procent ska komma från gården, resten ska komma från området för den skyddade geografiska beteckningen. Denna praxis motiveras av lokala och traditionella sedvänjor samt den särskilda kvaliteten på fodret från Vendée. Det milda havsklimatet och den mycket höga solexponeringen gör det möjligt att skörda mer foder med bra energi- och proteinkvalitet tidigt på året. På så sätt garanteras tillgången till det lämpligaste fodret för ”Bœuf de Vendée”.

Växlingarna mellan grönbete och ladugårdsvistelse är obligatoriska. Djuret ska genomgå minst två cykler under sin livstid: ladugårdsvistelse under vintern och grönbete under sommaren, dvs. från april till oktober. Grönbetet ska pågå i minst fyra månader.

Den årliga djurtätheten får inte vara högre än två djurenheter i genomsnitt per hektar betesmark som är reserverad för uppfödning av nötkreatur.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Kalvning, uppfödning och gödning ska ske på samma gård.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Ej tillämpligt

3.7 Särskilda regler för märkning:

Produkten säljs under beteckningen ”Bœuf de Vendée”. Logotypen IGP och beteckningen ”Indication Géographique Protégée” ska finnas på etiketten. På det ursprungsintyg som åtföljer slaktkroppen eller köttbitarna ända fram till charkuteridisken ska det finnas information om djurkategorin: kastrerat handjur, ko eller kviga.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Det geografiska området för den skyddade geografiska beteckningen ”Bœuf de Vendée” består av hela departementet Vendée samt några mindre angränsande naturliga områden med liknande agronomiska, geografiska, historiska, sociala och kulturella förhållanden.

Det angivna geografiska området är följande:

—	hela departementet Vendée,

—	departementet Loire-Atlantique, samtliga kommuner i följande kantoner: Aigrefeuille, Bouaye, Bourgneuf en Retz, Clisson, Légé, Le Loroux Bottereau, Le Pellerin, Machecoul, Paimboeuf, Pornic, Rezé, Saint Père en Retz, Saint Philbert de Grand Lieu, Vallet, Vertou och Vertou-vignoble,

—	departementet Maine-et-Loire, samtliga kommuner i följande kantoner: Beaupréau, Chalonnes sur Loire, Champtoceaux, Chemillé, Cholet, Cholet 1, Cholet 2, Cholet 3, Doué La Fontaine, Gennes, Les Ponts de Cé, Montfaucon, Montreuil Bellay, Montrevault, Saint Florent le Vieil, Thouarcé och Vihiers,

—	departementet Deux-Sèvres, samtliga kommuner i följande kantoner: Cerisay, Coulonges, Mauléon och Moncoutant.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

a) Naturliga faktorer

Vendée har speciella betingelser i fråga om klimat och geologi. Departementet har ett utpräglat havsklimat med 2 100 soltimmar per år, vilket är långt fler än det franska riksgenomsnittet. Detta är mycket gynnsamt för foderproduktionen och garanterar att djuren kan vara på grönbete under långa perioder. Geologiskt karaktäriseras Vendée, som ligger på den armorikanska bergskedjans södra kant, av ganska djupa lerjordar, vilket också är mycket lämpligt för foderproduktionen.

b) Agronomiska faktorer

Vendée har således goda klimatmässiga och geologiska förutsättningar för foderproduktion. Temperaturen stiger redan i slutet av april eller början av maj och våren är mycket solig. Ensilage kan därför förtorkas till över 30 procent torrsubstans och i början på juni kan man skörda hö med goda näringsegenskaper i fråga om energi- och kvävehalt. Årets första foderskörd brukar ofta ge över fem ton torrsubstans per hektar. Dessa förutsättningar gör det också möjligt att så fodermajs på våren med bra möjlighet till god tillväxt. Den breddgrad Vendée ligger på gör att det i allmänhet är tillräckligt varmt för att majsensilage ska hinna mogna och få en torrsubstans på över 33 procent och en kornhalt på över 50 procent vid skörden. Skördarna brukar vara i storleksordningen 11 ton torrsubstans per hektar utan bevattning och 15 ton med bevattning.

Detta är en viktig produktionsgaranti och fodrets höga energi- och proteinkvalitet gör att djurens behov kan tillgodoses från födsel till slakt. Det är också förklaringen till att uppfödningssystem med hög foderförbrukning har kunnat utvecklas bättre i Vendée än på andra håll.

c) Historiska och mänskliga faktorer

”Bœuf de Vendée” har sedan länge varit viktigt för jordbrukarna i Vendée. Nötkreatur tillhör de första husdjuren och utnyttjades till att börja med för köttet och mjölken och därefter som dragdjur.

Nötkreatur ingick först i hälftenbrukets och senare i arrendets historia och var en av grundenheterna för uppskattning av arrendets storlek i all arrendelagstiftning. Nötkreatursuppfödning är således intimt förknippad med jordbruket i Vendée. Uppfödarnas kunnande, särskilt i fråga om uppfödning och gödning, utgör en viktig ursprungsfaktor för ”Bœuf de Vendée”, vilket beskrivs närmare i punkt 5.2 b.

Eftersom ”Bœuf de Vendée” har varit vanligt förekommande på marknaderna i regionen sedan slutet av 1800-talet har handelsförbindelser utvecklats med samtliga stora konsumtionsområden i västra Frankrike, ända bort till Paris.

Ett kännetecknande drag för den traditionella nötkreatursuppfödningen i Vendée är det utbredda nätet av slakterier i nära anslutning till djuruppfödningen.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Produktens särart utgörs av en särskilt god kvalitet som bygger på ett expertkunnande samt det anseende som ”Bœuf de Vendée” åtnjuter.

a) En särskild god kvalitet

”Bœuf de Vendée” presenteras efter slakten som mycket tunga och välformade slaktkroppar, som är typiska för regionen. Slaktkropparna väger i genomsnitt 120 kg mer än vad som är fallet i samtliga övriga nötköttsproducerande områden i Frankrike.

Djuren är födda, uppfödda och gödda på samma gård inom området för den skyddade geografiska beteckningen. Slutgödningen av djuren pågår i minst fyra månader så att man kan uppnå en optimal fettansättning: klass 2 och 3. Under den minst fyra månader långa slutgödningen regleras fettansättningen genom en väl avvägd dosering av energi- och proteinrikt foder som grundas på en bedömning av varje djur vid slutgödningsperiodens början. Djuren slaktas när de uppnått fettansättningsklass 2 eller 3.

De tunga slaktkropparna på minst 380 kg (i genomsnitt över 450 kg) ger tjocka och möra köttstycken som är mycket efterfrågade av traditionella slakterier och konsumenter som älskar nötkött.

b) Ett expertkunnande

Uppfödarnas kunnande är en viktig ursprungsfaktor för ”Bœuf de Vendée”.

Vendées speciella produktionssystem kännetecknas av att uppfödarna alltid är mycket måna om hela produktionsprocessen från födseln ända fram till slakten. ”Alla djur som är födda i Vendée göds där”, hör man ofta folk säga. Det är en hel kultur som kringgärdar uppfödningen i området. Det leder till att kunnandet blir känt och erkänt långt utanför Frankrikes gränser. I det för Vendée typiska produktionssystemet göds djur som är födda på gården upp på foder som också producerats där. En uppfödare i Vendée har i dag i genomsnitt 60 am- och dikor på en areal av 70 hektar.

Att de båda funktionerna uppfödning och gödning är samlade på samma gård ger tekniska, sanitära, ekonomiska och kommersiella fördelar som är viktiga för slutproduktens kvalitet.

Uppfödarna använder endast djur av köttras (am- och dikor) eller avkomman till korsningar av sådana raser. För att djurens potential ska komma till sin rätt krävs riklig utfodring av hög kvalitet (energirikt foder med hög kvävehalt). Tack vare klimatet och den goda jordmånen är gårdarna i hög grad självförsörjande på foder både kvantitativt och kvalitativt. Uppfödarnas kunskaper om foder- och spannmålsproduktion och skicklighet i att kombinera utfodringen efter näringsvärde och djurens fysiologiska tillstånd från födseln fram till slakten är ett mycket kännetecknande drag för uppfödningen av ”Bœuf de Vendée”.

Kalvarna diar sin mor fram till avvänjningen vid åtta månaders ålder. Under minst två år därefter genomgår de följande cykel: de hålls i ladugård under vintern och på sommarbete från april till november. Betesgräs och grovfoder är huvudingredienserna i kosten. Slutgödningen sker dels genom bete, dels genom utfordring i tråg.

Beroende på djurets tillstånd i början av gödningsfasen väljer uppfödaren en tidslängd och ett utfordringssätt som ska ge bästa möjliga produkt med önskad fetthalt, men utan överdrift. Var fjortonde dag görs en bedömning av hur långt djuret har kommit i gödningsprocessen och till slut bestämmer man ett optimalt datum för slakten.

Regionens system för att föda upp och göda nötkreatur är en lokal specialitet som gör att man i slutgödningsfasen kan få fram slaktkroppar med hög vikt och optimal kvalitet när det gäller fettmängden.

c) Ett högt anseende

År 1878 införde bröderna Batiot nötkreatursrasen Charolais i Vendée för att förbättra köttkvaliteten och underlätta arbetet. Utvecklingen av de stora städerna – Nantes, Angers, Paris – skapade ett handelsflöde och de skickliga uppfödarna i Vendée gjorde att nötköttets anseende ökade påtagligt.

Med sina 167 000 amm- och dikor är Vendée det tredje största produktionsområdet i Europa. I Frankrike är Vendée i dag det främsta nötköttsproducerande departementet. Vendée står ensam för över fem procent av den nationella produktionen trots att Vendée har mindre än en procent av jordbruksarealen.

Det här är produkter som kunniga slaktare söker efter till sina mest kräsna kunder. Det är från slaktkroppar av detta slag som de, till kundernas stora glädje, kan få fram möra, saftiga, tjocka och smakrika köttbitar – särskilt kotlett och entrecôte –.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Alla naturliga, klimatmässiga och agronomiska faktorer i Vendée har tillsammans gett upphov till en rik foderproduktion av hög kvalitet, vilket tillsammans med uppfödarnas kunnande leder till de tunga slaktkroppar som är Vendées stora specialitet.

Produktens särdrag och sambandet med det geografiska området beror på en kombination av agronomiska, pedologiska och klimatmässiga förhållanden som gör det möjligt att utnyttja gräsmark som bete för am- och dikobesättningarna fram till avvänjningen vid åtta månaders ålder. Det går även att odla foder och spannmål med högt energi- och proteinvärde på lerjordarna tack vare det soliga och varma klimatet som är gynnsamt för den fotosyntes som krävs för att gräs och fodermajs ska mogna väl. De goda förutsättningarna för odling av foder samt fodrets kvalitet är grunden för den särskilda utfodringen av ”Bœuf de Vendée”. Tillsammans med uppfödarnas urval av de bästa djuren, som slaktas i slakterier i närheten av uppfödningsplatsen, innebär detta att man kan producera tunga slaktkroppar med en optimal gödning.

Sitt möra, saftiga och smakrika kött får ”Bœuf de Vendée” tack vare den omsorg som läggs ned på att göra varje fas i produktionen framgångsrik.

Uppfödarnas kunnande gör att de kan välja ut lämpliga hondjur eller kastrerade handjur. Tjurar, ungdjur och alla djur under 30 månaders ålder utesluts. Gödningen av djuren under en tämligen lång period gör att de får muskelvävnader med fettinlagringar (intramuskulärt fett) som kommer att ge köttet dess marmorerade karaktär och skydda det mot uttorkning under tillagningen, till skillnad från s.k. magert, torrt kött. Det är så man får fram det möra och saftiga köttet som smälter i munnen.

Efter slakten väljs endast de bästa slaktkropparna av ”Bœuf de Vendée” ut. De betygsätts av ett edsvuret ombud enligt kriterierna god konformation, fettansättning och köttets färg (visuell och taktil bedömning). Urvalet av slaktkroppar är ett nödvändigt steg för att man ska vara säker på att få ett mört, saftigt och smakrikt kött. Slaktkroppar som uppfyller alla kriterier väljs ut som ”Bœuf de Vendée” och förses med ett garanti- och ursprungsintyg.

En mognadslagring under minst tio dagar garanterar att köttet är mört.

Dessa viktiga kriterier är av avgörande betydelse för slaktarna och konsumenterna. Det är bakgrunden till det goda anseende som ”Bœuf de Vendée” har vunnit framför annat nötkött som distribueras i regionen.

Eftersom ”Bœuf de Vendée” är ett mört, saftigt och smakrikt kött har distributörerna en trogen kundkrets av konsumenter och kötthandlare. Att 60 procent av gruppens nuvarande avsättning är oförändrad sedan gruppen inledde sin försäljning i början på 2000-talet är ett bevis så gott som något.

”Bœuf de Vendée” är således produkten av en veritabel kunskapskedja som fungerar väl därför att varje länk är framgångsrik: produktion (av foder, uppfödning och urval), slakt, styckning och distribution som främjar kvaliteten och garanterar ursprunget.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.inao.gouv.fr/repository/editeur/pdf/CDC-IGP/boeuf-de-vendee.pdf

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

17.11.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 312/25

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2010/C 312/15

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”ΞΥΓΑΛΟ ΣΗΤΕΙΑΣ” (XYGALO SITEIAS)/”ΞΙΓΑΛΟ ΣΗΤΕΙΑΣ” (XIGALO SITEIAS)

EG-nr: EL-PDO-0005-0731-24.11.2008

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning:

”Ξύγαλο Σητείας” (Xygalo Sitias)/”Ξίγαλο Σητείας” (Xigalo Sitias)

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Grekland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.3:

Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Xygalo Sitias” är en produkt som framställs genom syrning av mjölk. Det är en kantlös, vit, krämig och/eller grynig ost, med en frisk, syrlig, lätt salt smak och en behagligt karakteristisk doft. Den har en högsta vattenhalt på 75 % och en högsta salthalt på 1,5 %, med en fetthalt i torrsubstansen på 33–46 % och en lägsta proteinhalt på 31,5 %.

”Xygalo Sitias” framställs av get- eller fårmjölk, eller en blandning därav, om mängden av getmjölk är otillräcklig, varmed fårmjölkens fetthalt justeras så att fetthalten i slutprodukten fortfarande ligger under 46 % (i torrsubstansen). Mjölkblandningen pastöriseras sedan (frivilligt) och kyls ner till 25 °C. Förutom salt (NaCl), som tillsätts med högst 2 viktprocent, tillsätts en ofarlig kultur av mjölksyrebakterier och små mängder naturlig löpe från djurmagar (huvudsakligen vid pastöriserad mjölk). Mjölken får sedan vila för att jäsa naturligt i livsmedelsbehållare som hålls stationära och täckta, men inte hermetiskt förslutna, under sju till tio dagar vid en temperatur på 15–20 °C. Överskottet av fett och smör tas bort från ostmassans yta. Mognadslagringen fortsätter i dessa behållare i ungefär en månad vid en temperatur på 10–15 °C, utan omrörning av ostmassan under hela syrnings-/mognadslagringsprocessen. Slutligen separeras produkten från vasslan som är koncentrerad till botten av behållarna, placeras i formar och kyls vid en temperatur på under 4 °C. Om mjölken inte har pastöriserats bör ”Xygalo Sitias” hållas kyld i ytterligare minst två månader innan de saluförs, för att kunna kontrollera att produkten inte innehåller några oönskade mikroorganismer.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

De råvaror som används för att framställa ”Xygalo Sitias” är färsk mjölk från friska får och getter som föds upp på traditionellt sätt inom (f.d.) distriktet Sitia och är helt anpassade till regionens särskilda klimat och fora. De härstammar uteslutande från inhemska grekiska getraser och lokala fårraser (främst Sitiarasen, men även raserna Psiloriti och Sfakia samt korsningar av dessa).

Den mjölk som används ska tas från mjölkning som skett minst tio dagar efter det att djuret har fött, varpå uppfödaren antingen levererar mjölken till ysteriet eller lagrar den i kyltankar som regelbundet hämtas (normalt av ysteriet) i lämpliga fordon eller tankbilar.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Fåren och getterna föds uteslutande upp enligt traditionella extensiva till halvintensiva produktionsmetoder i låglänta områden och medelhöga bergsområden som ligger högst 1 000 meter över havet. I oktober och november (när de nyfödda ungarna diar) får djuren alltefter årsmån fodertillskott på 30–40 % i form av olivblad och torrfoder (t.ex. klöver, hö, majs). Detta beror på bristen på naturlig vegetation och djurens ökade foderbehov.

Från december till omkring april (högre mjölkproduktion, efter att de nyfödda ungarna har avvants) äter djuren lokala vilda växter (gräs och buskar, främst aromatiska och inhemska) som det finns rikligt av under vinter- och vårregnen (salvia (Salvia fruticosa & Salvia pomifera), klippros (”aladania” – Cistus creticus), ljung (Erica manipuliflora), gul lejonsvans (Phlomis lanata), ginst (Calycotome villosa), dvärgek (Quercus coccifera) etc.). Ända fram till början av mars kompletteras detta med grenar och löv som blivit över från den årliga beskärningen och trimningen av olivträd. Även under denna vinterperiod tillförs torrfoder i mängder som normalt inte överstiger 20 % av totalen för att täcka djurens behov under dagar med riklig nederbörd, snö och frost.

Från och med maj och under sommaren (minskad mjölkproduktion) äter de flesta flockar olika sorters torkad spannmål som kommer från fälten i området och som jordbrukarna sått uteslutande för detta syfte, samt betar på gräsmarker som är täckta med den lokala floran. Beroende på årsmån kan fodertillskott på 30–40 % ges i form av torrfoder från andra områden (t.ex. hö, klöver, majs).

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Både produktionen och bearbetningen av mjölken, samt framställningen av ”Xygalo Sitias”, måste äga rum i det avgränsade geografiska området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Packningen måste ske i det avgränsade området för att säkerställa produktens kvalitet (som försämras om den transporteras oförpackad), till följd av den kraftigt ökade risken att bulkprodukten exponeras för den omgivande luften, vilket leder till att den smittas med oönskade mikroorganismer som försämrar dess organoleptiska egenskaper och kraftigt minskar dess redan begränsade hållbarhet (högst sex månader efter produktion).

För försäljning packas ”Xygalo Sitias” i livsmedelsförpackningar på högst 5 kg. De relativt stora förpackningarna på 5 kg är avsedda för restaurangbranschen, där större kvantiteter konsumeras omedelbart och produkten därmed inte försämras.

Volymen måste begränsas så att produkten konsumeras av slutköparen inom rimlig tid efter förpackningens öppnande och inga av produktens särskilda egenskaper går förlorade. Eftersom ”Xygalo Sitias” är en bredbar mjukost har den inte något skyddande ytskikt som hårdostar.

3.7 Särskilda regler för märkning:

Märkningen på produktens förpackning måste innehålla följande klart synliga och läsbara uppgifter:

—	Produktnamnet ”ΞΥΓΑΛΟ ΣΗΤΕΙΑΣ” eller ”ΞΙΓΑΛΟ ΣΗΤΕΙΑΣ” (och/eller med latinska bokstäver ”XYGALO SITEIAS” eller ”XIGALO SITEIAS”) följt av orden ”Skyddad ursprungsbeteckning”, eller motsvarande på ett annat/andra språk med latinska eller andra bokstäver.

—	Namnet på och adressen till både produktions- och förpackningsföretaget.

Om rå (opastöriserad) mjölk har använts i produktionsprocessen ska etiketten på förpackningen även förses med den särskilda märkning som föreskrivs i relevant nationell och gemenskapslagstiftning.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Den region i vilken ”Xygalo Sitias” framställs utgörs av områdena i det före detta distriktet Sitia (före 1997) i länet Lassithi på Kreta, som i dag (sedan 2008) omfattar kommunerna Sitia, Makri jalos, Itanos, Lefki och alla deras kommundistrikt. Detta är i huvudsak en halvö som omfattar hela östra ändan av Kreta, som är naturligt isolerad från resten av ön och omges av bergen Thripti och Orno i väst och av havet i norr, söder och öster.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Topografi – Klimat

Distriktet Sitia omfattar ett område på 786 km2, som främst består av medelhöga bergsområden (300–1 000 meter över havet med små platåer), med mindre än 20 % låglänta områden (under 300 m) och några få höglänta områden (1 000–1 500 m). Landskapet saknar de branta klippavsatser som präglar västra och centrala Kreta, vilket gör det möjligt att föda upp får och getter på de allra flesta platser (främst i de medelhöga bergsområdena och i mindre utsträckning i de låglänta områdena).

Sitia-regionen har mindre nederbörd, kraftigare vindar och högre temperaturer än något annat område på samma höjd på Kreta.

Den genomsnittliga årsnederbörden överstiger aldrig 1 100 mm på någon plats. I de medelhöga bergsområdena och de centrala områdena varierar den från 500 till 800 mm, i nordost och söder från 300 till 500 mm och på den sydöstra sidan understiger 300 mm.

Den årliga medeltemperaturen på den norra kusten är 18,67 °C men minst 1 °C högre i söder, med ett årligt temperaturintervall där skillnaden mellan högsta och lägsta värdet inte överstiger 17 °C. I de medelhöga områdena på omkring 600 meter över havet som används för djuruppfödning ligger den årliga medeltemperaturen på omkring 16,50 °C, med ett temperaturintervall på högst 20 °C. På västra Kreta är medeltemperaturerna på samma höjd 1–1,5 °C lägre.

Vindarna är främst nordvästliga och kraftigare i juli och augusti, vilket förhindrar mycket höga temperaturer mitt på dagen. Under vintermånaderna och våren är vindarna ibland sydliga, vilket ger ett mildare och varmare klimat.

Antalet soltimmar är mycket högt, från 2 700 timmar per år i norr till drygt 3 000 timmar i söder (högst i hela Grekland).

Flora – Betesmarker

Det särskilda landskapet och klimatet ger också upphov till en särskild flora. Oliver (Olea europaea) odlas i stor skala upp till höjder på omkring 600 m och vin (Vitis vinifera) odlas upp till omkring 1 000 m. Över 700 växtarter har hittills rapporterats växa i Sitia-området, jämfört med omkring 1 800 arter för hela Kreta, som är mer än tio gånger större.

Den huvudsakliga växtligheten utanför odlingsmarkerna består av frygana, med stora områden som täcks av buskväxter, till exempel törnpimpinell (Sarcopoterium spinosum), ginst (Genista acanthoclada), timjan (Thymus capitatus), salvia (Salvia fruticosa & Salvia pomifera) och den kretensiska ebenus-busken (den inhemska Ebenus cretica).

I de områden där koncentrationen av inhemska växter är störst återfinner man det största antalet, i stort sett frigående, får och getter, som lever av de rikligt förekommande och varierande inhemska och aromatiska växterna, med buskar och örtartad vegetation.

Snårskog (”macchia”) dominerar växtligheten på bergssluttningarna, där främst getter och i mindre utsträckning får betar, och inkluderar mastixbuske (Pistacia lentiscus), dvärgek (”prinos” – Quercus coccifera), vild oliv (”argoulida” – Olea europaea sylvestris), Johannesbröd (Ceratonia siliqua) och taggig ginst (Calycotome villosa).

Får- och getraser – Uppfödningsmetod – Mjölkproduktion

Det finns en egen lokal ras, ”Sitia-fåret”, som är en underras till de Egeiska öarnas små bergsfår. Denna ras lämpar sig för sådana områden som Sitia med begränsad vegetation och nederbörd, och föds inte uteslutande upp för mjölken, utan även för köttet och ullen.

En majoritet av de får som föds upp i Sitia-området utgörs av Sitia-får (28 000–30 000 djur under 1995–2000). Under de senaste 30 åren har man även fött upp ett mindre antal djur av raserna Psiloriti och Sfakia, som också lämpar sig för de förhållanden som råder i medelhöga bergsområden. Dessa raser korsas även med Sitia-får för att öka den sistnämnda rasens mjölkavkastning. Sitia-får är mycket väl anpassade till den miljö i vilken de föds upp. Detta visar sig i deras motståndskraft mot piroplasmosis (som drabbar nästan ett av 1 000 djur per år, där endast 25 % av de smittade djuren dör). Enlig färska studier har Sitia-får en relativt låg mjölkavkastning per djur (106–115 kg per år och tacka på gårdar med halvintensiva produktionsmetoder och 72–80 kg på gårdar med extensiva produktionsmetoder i Sitia), jämfört med en genomsnittsavkastning för hela Kreta på 110–150 kg respektive 78–98 kg per år och tacka.

Getterna i Sitia-regionen (18 000–20 000 djur) utgörs av inhemska grekiska raser som utmärkt har anpassat sig till otillgängliga områden med begränsad buskvegetation.

Fåren och getterna i Sitia-området föds upp på traditionellt sätt på gårdar med extensiva till halvintensiva, produktionsmetoder – i mindre utsträckning i låglänta områden och i större utsträckning i medelhöga bergsområden (300–1 000 m meter över havet), med en årlig uppfödningscykel (se även punkt 3.4.). Det sker på gräsmarker med talrika inhemska och aromatiska växter som ger mjölken dess utpräglat smakrika egenskaper. Fåren och getterna förökar sig genom naturlig parning inom flocken, vilket innebär att de lokala rasernas egenskaper bevaras.

Extensiva produktionsmetoder innebär att fåren och getterna går på bete på öppna ”vidsträckta” betesmarker, och livnär sig på områdets vegetation (självsådd eller insådd). Många flockar byter betesmark med årstiderna och flyttas till lägre höjder under vintermånaderna (november till april). För att skydda och övervaka djuren används traditionella inhägnader som normalt omgärdas av stenmurar och saknar tak. Vid halvintensiva produktionsmetoder finns det platser med tak där fåren och getterna kan vistas, utfodras och mjölkas när så är nödvändigt under de kalla vintermånaderna. Under större delen av året betar de emellertid på öppna betesmarker, tack vare det milda klimat som råder i Sitia-området. Under de senaste 20 åren har många jordbrukare byggt stallar och mjölkningsanläggningar, och utvecklingen går mot halvintensiva produktionsmetoder som kombinerar de positiva inslagen i extensiva och intensiva produktionsmetoder.

Traditionella metoder för djuruppfödning och ostframställning i Sitia-regionen

Historiskt sett har Sitia-regionen alltid, ända sedan minoisk tid, förknippats med invånarnas utvecklade traditionella metoder för djuruppfödning och ostframställning. Upplysningsvis citeras följande bevis och vittnesmål:

—	Keramikkärl för ostberedning, perforerat nära botten, som hittades vid utgrävningen av ett minoiskt hus i Paleokastro (huvudort i nuvarande kommunen Itanos) i Sitia.

—	Mynt från Praissos, den mäktigaste staden i regionen under klassisk och hellenistisk tid, med en avbildad honget, vilket är ett tecken på dess betydelse för regionens ekonomi.

—	Skriftliga avtal, åtminstone för åren 1347–1450, om den frekventa lastningen i Sitias hamn av ost som skulle till Venedig, Egypten (Alexandria), Cypern och andra platser.

—	Hänvisning till Sitia som en av de sju regionerna på Kreta där får- och getuppfödning blomstrade under 1200- och 1300-talen.

—	Hänvisning till ”god ost” som Sitia-regionens främsta produkt under 1800-talet.

—	Sitia-distriktets oförändrade ställning som en av Kretas åtta djuruppfödningsdistrikt under 1800- och 1900-talen. I distriktet producerades i absoluta tal den största mängden ost och ull av alla distrikt i Kreta under åren 1847 och 1929.

—	Hänvisningen till framställningen av hård- och mjukost, smör och ull i statistiska uppgifter för länet Lassithi (där Sitia är det största distriktet) för åren 1937–1938.

—

Främst under de heta sommarmånaderna producerades ”Xygalo” i Sitia, med den då ringa mängden får- och getmjölk med låg fetthalt, av både hemmafruar i hemmet och djuruppfödare i stenhyddor kallade mitata. De använde särskilda keramikkärl – små lerkrukor (kallade kouroupia) – med ett hål i nederdelen för att avskilja vasslan utan att behöva bryta ostmassan ovanför.

—	Den skriftliga hänvisningen till att ”Xygalo” har producerats i Sitia ända från 1957 och framställts i minst en av uppfödarsamhällena i de medelhöga bergsområdena (Misirgio i den f.d. kommunen Mitato – mitato betyder ysteri på kretensisk dialekt).

—	Byggandet under 1970-talet av den första moderna mjölkbearbetningsläggningen i Sitia-området.

—

Det faktum att det i dag finns två anläggningar i drift i Sitia-området som har ett kodnummer som godkända anläggningar för produktion av mjölk- och mejeriprodukter och som producerar traditionella mjölk- och ostprodukter. Detta sker på grundval av en långvarig tradition och enligt de särskilda mjölkbearbetningsmetoder som tillämpas av regionens djuruppfödare och osttillverkare.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

”Xygalo Sitias” är en särskild produkt som framställs på grundval av en långvarig tradition av djuruppfödning och ostframställning i den geografiska regionen Sitia. Med särskilda metoder framställs osten av mjölk med speciella egenskaper som kommer sig av de lokala get- och fårraserna, den traditionella uppfödningsmetoden samt klimatet och floran.

”Xygalo Sitias” beskrivs av välkända grekiska smakexperter som ”en god liten ost med krämig textur som uteslutande framställs i Sitia. Den har en rik, svagt syrlig smak och fräschör”. Osten har funnits på snabbköpens hyllor och på restaurangmenyer på östra Kreta sedan i början av 1990-talet, och har åtminstone sedan 1999 särskilt omnämnts som en specialrätt på traditionella restauranger men även gourmetrestauranger i Aten och Thessaloniki.

På Internet rekommenderas ”Xygalo” som en utmärkt aptitretare med namnet ”Xygalo Stiako” av Concred (”Conserving the Cretan Diet” (bevarandet av kretensiska rätter) – ett initiativ som stöds av de regionala myndigheterna på Kreta). Concred certifierar restauranger som serverar kretensiska rätter.

Skillnader jämfört med andra bredbara ostar

”Xygalo” har samma konsistens (75 % vattenhalt) som Galotiri-ost från Epirus och västra Grekland och Katiki-ost från Domokos, men är inte lika salt. Kopanisti-ost från Kykladerna och Anevato-ost har en fastare konsistens (med en högsta vattenhalt på 56 % respektive 60 %) och innehåller även mer salt än ”Xygalo”. Pichtogalo-ost från Chania har en fastare konsistens än ovan nämnda ostar (högsta vattenhalt på 65 %).

Saltet i ”Xygalo” tillsätts och löses upp i mjölken före syrningen, vilket leder till att den slutliga avrunna produkten har en mildare, mindre salt smak. Vid framställningen av de andra produkterna (Kopanisti, Anevato, Pichtogalo och Katiki) tillsätts saltet till den avrunna ostmassan sedan all vassla avskiljts. Det är endast vid framställningen av Galotiri som salt sätts till mjölken, men först 24 timmar efter det att syrningen börjat.

Den egenskap som starkt skiljer ”Xygalo” från andra liknande produkter är dess lägre fetthalt, som (i torrsubstansen) måste vara 33–46 viktprocent.

Den lägsta fetthalten för Pichtogalo-ost från Chania är mycket högre (50 viktprocent) och för de andra ostarna är den 40, 43 eller t.o.m. 45 viktprocent. Den lägre fetthalten fås genom att använda en hög andel getmjölk och/eller ta bort/skumma av fett från mjölken eller själva ”Xygalon” under framställningen. Det finns ingen motsvarande skumningsfas i de andra, liknande ostarnas framställningsmetod, där homogenisering ingår i processen.

Sammanfattningsvis finns det fyra huvudsakliga faktorer som är avgörande för kvaliteten på och de utmärkande egenskaperna för ”Xygalo Sitias” som binder produkten till det geografiska området (miljö och människor) och samtidigt skiljer den från andra liknande produkter:

—

Användningen av mjölk av hög kvalitet som uteslutande kommer från lokala raser (Sitia-får, i mindre utsträckning, Psiloriti- och Sfakia-får, eller korsningar av dessa med inhemska grekiska getter). Dessa har fötts upp med traditionella metoder för djuruppfödning (extensiva till halvintensiva) inom det avgränsade geografiska området och lämpar sig för områdets speciella klimat (låg nederbörd, högt antal soltimmar, relativt hög medeltemperatur utan kraftiga svängningar under dagen, kraftiga vindar etc.).

—

Mängder av inhemska och aromatiska växter på naturliga gräsmarker i det avgränsade geografiska området, där uppfödarna låter får och getter beta, och som uppfödarna under olika årstider optimalt utnyttjar med sina förvärvade kunskaper om topografin, de särskilda klimatförhållandena och särskilt regionens flora, som bidrar till mjölkproduktionen och ger ”Xygalo Sitias” dess särskilda kvalitet och behagliga organoleptiska egenskaper.

—

Användningen av särskilda metoder för framställning av ”Xygalo Sitias”, med följande huvudinslag:

—	Kontroll av fetthalten genom att antingen skumma av mjölken redan från början eller efter den första syrningen, så att produkten blir så ”lätt” (fettsnål) som möjligt.

—	Tillsättning av salt till all mjölk före syrning, vilket ger produkten dess minimalt salta smak.

—	Ingen omrörning av ostmassan under syrnings-/mognadsprocessen i den naturliga miljön, så att den mikroflora utvecklas som krävs för naturlig jäsning.

—	(Tids- och kvalitetsmässigt) framgångsrik separering av ”Xygalo Sitias” från vasslan efter mogning, så att ostmassan bryts så lite som möjligt.

—

Att det gamla namnet på basprodukten av naturligt syrad mjölk ”Οξύγαλα” (”Oxygala” eller syrad mjölk) överlevt, något förvanskat på den lokala dialekt som talas i Sitia till ”Ξύγαλο” (”Xygalo”), vars produktionsmetod mycket starkt påminner om den under hellenistisk och romersk tid. Liknande produkter har i dag namn som skiljer sig relativt mycket från detta och andra mejeriprodukter har en mycket kortare historia i det geografiska området Kreta och i Grekland i allmänhet.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minagric.gr/greek/data/Προδιαγραφές%20προϊόντος%20ΞΥΓΑΛΟ%20ΣΗΤΕΙΑΣ.doc

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2010.312.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 312

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	53 årgången 17 november 2010

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2010/C 312/01	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	1

2010/C 312/02	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 2 )	5

2010/C 312/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5963 – Econocom/ECS) ( 2 )	9

2010/C 312/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6001 – Aker/Lindsay Goldberg/EPAX Holding) ( 2 )	9

2010/C 312/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5936 – EADS DS/ATLAS/JV) ( 2 )	10

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2010/C 312/06	Eurons växelkurs	11

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2010/C 312/07	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	12

2010/C 312/08	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	13

2010/C 312/09	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	14

2010/C 312/10	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	15

2010/C 312/11	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	16

2010/C 312/12	Information som lämnats av medlemsstaterna om stängning av fiske	17

Datum och klockslag för stängning	21.8.2010
Stängningens varaktighet	21.8.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Danmark
Bestånd eller grupp av bestånd	LIN/03.
Art	Långa (Molva molva)
Område	IIIa, EU-vatten i IIIb, IIIc och IIId
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	552777

Datum och klockslag för stängning	30.9.2010
Stängningens varaktighet	30.9.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Frankrike
Bestånd eller grupp av bestånd	GFB/89-
Art	Fjällbrosme (Phycis blennoides)
Område	EG-vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i VIII och IX
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	664718

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)
2010/C 312/13	Meddelande om allmänt uttagningsprov	18

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2010/C 312/14	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	19

2010/C 312/15	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	25


	(1) Text av betydelse för EES, utom när det gäller produkter som omfattas av bilaga I till fördraget
	(2) Text av betydelse för EES

Datum och klockslag för stängning	11.8.2010
Stängningens varaktighet	11.8.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Portugal
Bestånd eller grupp av bestånd	ALF/3X14-
Art	Beryxfiskar (Beryx spp.)
Område	EG-vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XII och XIV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	562857

Datum och klockslag för stängning	6.10.2010
Stängningens varaktighet	6.10.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Portugal
Bestånd eller grupp av bestånd	ANF/8C3411
Art	Marulkfiskar (Lophiidae)
Område	VIIIc, IX och X; EU-vatten i Cecaf 34.1.1
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	656215

Datum och klockslag för stängning	28.9.2010
Stängningens varaktighet	28.9.2010–31.12.2010
Medlemsstat	Nederländerna
Bestånd eller grupp av bestånd	BLI/245-
Art	Birkelånga (Molva dypterygia)
Område	EG-vatten och vatten som inte faller under tredjelands överhöghet eller jurisdiktion i II, IV och V
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	634062