30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/1

A.

I rådets förordning (EG) nr 2424/2001 (1) av den 6 december 2001 fick kommissionen i uppdrag att utveckla andra generationen av Schengens Informationssytem (SIS), som skulle träda i kraft i mars 2007.

B.

Europaparlamentet antog den 13 oktober 2006 förordning (EG) nr 1987/2006 (2) i vilken den rättsliga grunden för SIS II fastställdes.

C.

På grund av flera problem och förseningar har det nya systemet ännu inte tagits i bruk, och det råder tveksamheter om projektet överhuvudtaget är genomförbart.

D.

Flera länder, däribland Irland, Storbritannien, Cypern, Bulgarien, Rumänien och Liechtenstein kommer inte att kunna integreras i SIS-systemet förrän man har hittat en lösning.

E.

Rådet (rättsliga och inrikes frågor)av den 4 och 5 juni 2009 antog ett antal slutsatser om den nya inriktningen av Schengens informationssystem (SIS II) och bestämde att utvecklingen av systemet bör fortsätta på grundval av det befintliga SIS II-projektet, men att SIS 1+ RE ska fungera som en alternativ lösning.

F.

Två tekniska tester (så kallade etappmålstest) kommer att göras, ett i slutet av 2009 och ett andra under sommaren 2010.

G.

Som det ser ut i dag skulle SIS II kunna tas i bruk först under sista kvartalet 2011.

H.

Europaparlamentet antog den 7 juni 2007 förordning (EG) nr 767/2008 (3) i vilken den rättsliga grunden för Informationssystemet för viseringar (VIS) fastställdes.

I.

VIS som baseras på samma tekniska plattform och utvecklas av samma uppdragstagare som ansvarar för SIS II, prioriteras också av EU.

J.

VIS är också försenat eftersom systemet inte kommer att kunna tas i bruk som planerat från och med slutet av 2009, och eventuellt inte kommer att komma igång förrän efter september 2010 på grund av vissa problem som kommissionen har stött på vid inrättandet av det centrala VIS, samt med tanke på förberedelserna på nationell nivå i medlemsstaterna.

1.

Europaparlamentet framhåller att införandet av SIS II prioriteras även fortsättningsvis av parlamentet och att systemet bör tas i drift så snart som möjligt eftersom det innehåller flera förbättringar och nya funktioner enligt den rättsliga grunden som ska stärka skyddet för Europas invånare och garantera en effektiv gränskontroll vid de yttre gränserna samtidigt som fullbordandet av och enhetligheten i Schengenregelverket säkerställs.

2.

Europaparlamentet uttrycker stor oro över de förseningar som har gjort att systemen SIS II och VIS inte har kommit igång.

3.

Europaparlamentet begär information från kommissionen och rådet om resultaten av det första tekniska etappmålstest som ska genomföras den 22 december 2009, omedelbart efter att det är klart, och att utan dröjsmål bli informerad om fortsatta åtgärder.

4.

Europaparlamentet efterlyser full insyn i genomförandet, även beträffande de ekonomiska aspekterna, och begär att få information, som medlagstiftare, om huruvida de så kallade första och andra etappmålstesten fortfarande sker inom ramen för det nuvarande kontraktet för utvecklingen av SIS II eller om de ska ses som kompletterande krav, och att få veta vilka extra kostnader detta i så fall medför.

5.

Europaparlamentet begär att få information om uppdragstagaren har dömts till böter för de förseningar och tekniska misstag som innebar att de tidigare testen misslyckades, och i förekommande fall, om bötesbeloppen. Parlamentet begär dessutom information om de extra kostnader som dessa förseningar och tekniska misstag har medfört i form av nya tester och förseningar i fråga om användningen av SIS II.

6.

Europaparlamentet efterlyser kraftfulla och gemensamma insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida för att undvika att den situation som präglat utvecklingen av SIS II upprepas i samband med VIS.

7.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att komma med en godtagbar förklaring till varför man har fortsatt förtroende för nuvarande uppdragstagare och dess möjligheter att gå vidare med systemen VIS och SIS II utan ytterligare förseningar.

8.

Europaparlamentet betonar att rådet och kommissionen måste involvera parlamentet i alla beslut som avser utvecklingen av SIS II och VIS, särskilt om testresultaten inte är tillfredsställande och leder till en ändrad inriktning av både SIS II och VIS, vilket kan innebära att det nuvarande kontraktet med ansvarigt företag sägs upp.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra huruvida en eventuell uppsägning av kontraktet, när det gäller SIS II-projektet, automatiskt kommer att leda till den alternativa lösningen eller beredskapslösningen, samt att redogöra för de eventuella följderna för VIS-projektet.

10.

Europaparlamentet betonar att parlamentet ständigt måste informeras om det aktuella läget i utvecklingen av SIS II och VIS.

11.

Europaparlamentet ger behörigt utskott i uppdrag att noggrant bevaka denna fråga och utarbeta en uppföljningsresolution för kammaren så snart den nya utvecklingen tillåter, och senast efter det att det första etappmålstestet har genomförts.

12.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/3

A.

Demokrati och mänskliga rättigheter utgör grundläggande värden för Europeiska unionen och dess medlemsstater och har ända från början ingått som väsentliga delar i den europeiska integrationsprocessen.

B.

I Europeiska unionens grundfördrag görs ett beslutsamt åtagande till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter. De politiska Köpenhamnskriterierna om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter har utgjort nyckelprinciper i utvidgningsprocessen.

C.

Hittills har Europeiska unionens vision om uppbyggnad av och stöd till demokrati inte stadfästs i ett enda dokument.

D.

En bred förståelse för demokrati har bidragit till att politiska, sociala och ekonomiska rättigheter kunnat integreras i EU och spelat en väsentlig och aldrig tidigare skådad roll i världshistorien när det gäller att åstadkomma stabilitet och välstånd.

E.

Enligt artikel 11 i EU-fördraget är ett av de främsta målen med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att ”utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna”.

F.

I artikel 21 i EU-fördraget i dess lydelse enligt Lissabonfördraget står det att ”Unionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning” och att ”Unionen ska sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik”.

G.

Främjande och skydd av samtliga mänskliga rättigheter utgör grundläggande förutsättningar för ett demokratiskt samhälles existens, vilket bekräftas i FN:s generalförsamlings resolution A/RES/59/201. Demokratiska system kan anta olika former, vilket är fallet inom EU, men demokratin är ett universellt värde och dess väsentliga principer eller innehåll fastställs i ett stort antal internationella deklarationer och konventioner. Principerna för demokratin, enligt definitionen i de två ovannämnda resolutionerna som antagits av FN:s generalförsamling 2000 och 2004 (A/RES/55/96 och A/RES/59/201), inbegriper följande:

H.

I enlighet med FN:s Millenniedeklaration från år 2000 är ett demokratiskt och representativt samhällsstyre som är grundat på folkets vilja den bästa garantin för den rätt män och kvinnor har att leva sina liv och fostra sina barn i värdighet, fria från hunger och från fruktan för våld, förtryck och orättvisor.

I.

Mäns och kvinnors förmåga att delta på lika villkor i det politiska livet och i beslutsfattandet är en grundförutsättning för en verklig demokrati.

J.

Demokrati, utveckling och respekt för alla mänskliga rättigheter, inbegripet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, är sinsemellan förbundna och ömsesidigt förstärkande.

K.

Demokrati är också tydligt kopplat till säkerhet, vilket bekräftas i den europeiska säkerhetsstrategin, där det står att det bästa sättet att stärka den internationella ordningen är att sprida normer för goda styrelseformer, stödja sociala och politiska reformer, ta itu med korruption och maktmissbruk, etablera rättsstatsprincipen och skydda mänskliga rättigheter.

L.

Europeiska unionen förfogar över ett stort antal instrument och verktyg, allt från politisk dialog och diplomatiska initiativ till specifika instrument för finansiering och tekniskt samarbete, för att stödja demokratin över hela världen.

M.

Europeiska unionens externa finansiella instrument – såsom instrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och stabilitetsinstrumentet – erbjuder alla goda möjligheter att stödja demokratisk samhällsstyrning, institutionell uppbyggnad och kapacitetsförstärkning.

N.

Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter är ett centralt instrument för finansiellt stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, eftersom det är av global omfattning, kan tillämpas utan värdlandets samtycke och direkt stöder det civila samhällets organisationer. EU:s valobservatörsuppdrag, som finansieras av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, är en viktig del av EU:s bidrag till uppbyggnad av demokratiska institutioner. I detta bidrag ingår framför allt en uppföljning av rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag.

O.

Det civila samhället kan spela en viktig roll i Europeiska unionens externa demokratiinsatser, vilket framgår av volontärers bidrag till freds- och demokratiprogram.

P.

Det krävs en bättre överblick över det stöd som EU för närvarande beviljar för demokratiuppbyggnad. Det är också viktigt att titta närmare på hur EU:s många redskap och instrument för att stödja demokrati i hela världen uppfyller sina mål i partnerländerna och hur dessa olika instrument och aktörer kompletterar varandra och samverkar.

Q.

I parlamentets ovannämnda resolution av den 31 mars 2004 om kommissionens meddelande om styre och utveckling betonades ”vikten av att fortsätta valsystemsreformer och parlamentariska reformer bortom inrättandet av flerpartisystem för att säkerställa mer omfattande och effektivare politisk aktivitet bland befolkningen”.

1.

Europaparlamentet delar uppfattningen att det behövs av en mer samstämd och enhetlig ram för att göra EU:s demokratistöd, framför allt främjandet av demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter, mer effektivt över hela världen.

2.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som EU:s tidigare och nuvarande ordförandeskap har gjort i fråga om ett pelarövergripande demokratiinitiativ inom ramen för EU:s yttre åtgärder, i syfte att finslipa unionens politik och stärka dess insatser liksom samordningen av insatserna, och understryker behovet av fortlöpande åtgärder på detta område som en del av de slutsatser som rådet ska anta i november 2009. Parlamentet betonar i detta avseende att vissa avgörande principer som insyn, tillgång till handlingar, samråd och ansvarsutkrävande vederbörligen måste beaktas av rådet när det behandlar denna fråga.

3.

Europaparlamentet rekommenderar det kommande rådet att i sina slutsatser ta med konkreta och praktiska förslag om att förbättra samordningen av demokratistödet inom ramen för EU:s instrument på området för utrikespolitik, mänskliga rättigheter och utvecklingspolitik. Parlamentet konstaterar återigen att man genom att anta en landstrategi om mänskliga rättigheter och demokrati – som ska ses som ett referensdokument där landspecifika prioriteringar inom detta område fastställs, och som ska integreras i EU:s samtliga relevanta yttre politiska åtgärder och instrument med det berörda tredjelandet – på ett avgörande sätt skulle kunna förbättra konsekvensen, samordningen och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder.

4.

Europaparlamentet bekräftar att demokratisering och goda styrelseformer inte enbart är självändamål, utan att de också är helt nödvändiga för fattigdomsminskning, hållbar utveckling, fred och stabilitet. Demokrati bidrar till att garantera politiska och medborgerliga rättigheter, men också ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter och inte minst solidaritet, vilket framgår av EU:s interna integrationsprocess.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-medlemsstaterna att, vid utformningen av den nya tjänsten för yttre åtgärder, se till att principerna om mänskliga rättigheter och demokratiuppbyggnad integreras på ett effektivt sätt i samtliga politikområden och att dra lärdom av aktuella processer och erfarenheter, så att de kan omvandlas till praktiska framsteg i arbetet med att främja demokratiska värderingar.

6.

Europaparlamentet anser att införandet av demokrati och demokratiska förfaranden i tredjeländer,ger de bästa utsikterna för att kunna utforma en effektiv politik när det gäller globala frågor som också berör EU:s medborgare. Demokratiska system kan till exempel mer effektivt bekämpa gränsöverskridande brottslighet, olaglig invandring och människohandel, skydda miljön, upprätthålla ett öppet internationellt handelssystem och garantera en hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning.

7.

Europaparlamentet rekommenderar EU att, i syfte att stärka de samordnade åtgärderna över hela världen till förmån för demokrati, offentligt stödja FN:s generalförsamlings definition från 2005 av demokrati som utgångspunkt för sina egna insatser på området för demokrati.

8.

Europaparlamentet betonar att demokrati inte kan exporteras eller påtvingas utifrån. En framgångsrik strategi för främjande av demokrati måste bygga på dialog och inbegripa omfattande insatser för att stärka det civila samhället och öka den demokratiska medvetenheten i utvecklingsländerna. Parlamentet understryker EU:s fortsatta beslutsamhet att följa principerna om partnerländernas delaktighet i utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram. Dessa processer kan dock stödjas av alla olika EU-instrument, som ska anpassas till varje lands särskilda situation.

9.

Europaparlamentet betonar att EU måste ta fram strategier för att stödja utvecklingen av det civila samhället och demokratiska strukturer. Politiska sammanslutningar, icke-statliga organisationer och akademiska institut spelar en viktig roll i sådana sammanhang och bör därför stödjas.

10.

Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen ska fortsätta arbetet med en omfattande och detaljerad analys av alla typer av stöd EU ger för demokratiuppbyggnad i ett urval av partnerländer, så att det blir möjligt att utfärda praktiska rekommendationer.

11.

Europaparlamentet rekommenderar rådet och kommissionen att genomföra OECD:s Parisdeklaration och handlingsprogrammet från Accra om biståndseffektivitet inom ramen för sitt arbete till stöd för demokratin. Parlamentet föreslår framför allt gemensamma demokratibedömningar, gemensam programplanering och en fördelning av bördan inom EU, så att EU:s demokratiarbete blir mer verkningsfullt och synligt.

12.

Parlamentet betonar betydelsen av de klausuler om mänskliga rättigheter som redan ingår i EU-avtal ochi detta sammanhang om att dessa klausuler först bör tillämpas ordentligt i de befintliga avtalen innan man skapar nya avtal med ytterligare villkor.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt integrera ett avsnitt om demokrati och mänskliga rättigheter i landstrategidokumenten, införliva rekommendationerna från EU:s berörda valobservatörsuppdrag, och att när så är lämpligt integrera demokratistöd i programmen med partnerländerna.

14.

Europaparlamentet betonar behovet av en bättre samordning av de insatser som genomförs inom ramen för de olika externa finansiella instrumenten, och framhåller även vikten av att man undersöker hur de geografiska och tematiska instrumenten kompletterar varandra.

15.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra ett brett och omfattande samråd med samtliga aktörer i EU och tredjeländer, inbegripet institutionella, regionala, försvarare av mänskliga rättigheter och lokala aktörer och oberoende grupper i civilsamhället, innan några nya demokratiinitiativ inleds.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att mer systematiskt involvera de demokratiska institutionerna, särskilt parlamenten och de regionala och lokala myndigheterna, i arbetet med att förbereda och genomföra landspecifika instrument såsom avtal mellan EU och det berörda landet samt landstrategidokument.

17.

Europaparlamentet begär att kommissionen överväger att inrätta en frivillig europeisk fredsstyrka med beaktande av de positiva erfarenheterna med Europeiska volontärtjänsten.

18.

Europaparlamentet understryker att EU:s demokratistöd måste vara omfattande och inbegripa alla frågor som tas upp i FN:s generalförsamlings ovannämnda resolution om resultaten från 2005 års världstoppmöte, och att EU måste anta ett långsiktigt perspektiv i sina insatser. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter är i detta hänseende ett centralt instrument för finansiell hjälp, och stödet till detta måste upprätthållas och förstärkas.

19.

Europaparlamentet välkomnar de positiva bidrag som EU:s valobservatörsuppdrag har gett när det gäller att stärka de demokratiska processerna, öka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och främja goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, och framför allt när det gäller att stärka valprocesser runtom i världen. Parlamentet betonar dock vikten av att garantera en konsekvent politik under perioden efter ett val och särskilt uppmärksamma överensstämmelsen mellan den tekniska och politiska uppföljningen och det civila samhällets bidrag, så att utvecklingsbiståndet kopplas till demokratiska principer och demokratiska styrelseformer.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på framgångsrikt samarbete med FN när det gäller valobservatörsuppdrag och att skynda på den gemensamma strategiuppbyggnaden och projektutformningen med FN och andra regionala organisationer, såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Afrikanska unionen, när det gäller att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

21.

Europaparlamentet betonar att EU:s insatser för att främja demokratin mer systematiskt bör innebära att man särskilt uppmärksammar den roll som innehas av de förtroendevalda, de politiska partierna, ett oberoende rättsväsende och medierna, och även försöker förstärka kvinnornas medverkan i det politiska livet och samhällslivet. Parlamentet understryker också den viktiga roll som innehas av politiska sammanslutningar, icke-statliga organisationer och akademiska institutioner.

22.

Europaparlamentet rekommenderar att man inför en särskild strategi för att stödja parlament som nyligen valts på ett demokratiskt sätt, i syfte att främja en hållbar konsolidering av demokratin, rättsstatsprincipen och en sund förvaltning. Parlamentet begär också att det utvecklas ett instrument för jämbördigt utbyte mellan parlamentsledamöter av olika nationalitet, så att man kan fastslå hur man mest effektivt och ändamålsenligt kan företräda väljarnas intressen, effektivt och ändamålsenligt övervaka den verkställande makten, och fastställa sätt och medel att upprätthålla ett informationsflöde mellan alla de parter som ingår i det styrande systemet.

23.

Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att bidra till förstärkningen av de demokratiska processerna genom att öka parlamentets deltagande i valövervakningar, uppföljningar av EU:s valobservatörsuppdrag och parlamentarisk kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Byrån för främjande av parlamentarisk demokrati att lägga fram en omfattande handlingsplan för de berörda parlamentsutskotten. Denna handlingsplan måste innehålla en tydlig mekanism för samarbete med interparlamentariska delegationer och gemensamma parlamentarikerkommittéer. Parlamentet betonar även vikten av att involvera parlamentariska församlingar såsom AVS-EU-församlingen, Eurolat, Euromed och Euronest.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionens delegationer att samarbeta med Byrån för främjande av parlamentarisk demokrati när de diskuterar eller inleder parlamentariska stödprogram.

25.

Europaparlamentet rekommenderar att en handlingsplan inbegrips i slutsatserna från rådets möte i november och att en översyn av resultaten planeras före utgången av 2010. Parlamentet begär att EU:s nuvarande och kommande ordförandeskap ska lägga fram rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) resultat för de berörda parlamentsutskotten.

26.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/9

A.

Den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service, EEAS) har en mycket viktig roll att spela för att EU:s yttre förbindelser ska bli mer samstämda och effektivare, och för att de ska ges större uppmärksamhet.

B.

EEAS är en konsekvens av tre nyheter som införs genom Lissabonfördraget: Man kommer att välja en ständig ordförande för Europeiska rådet som ska representera unionen utåt på stats- och regeringschefsnivå; Europeiska rådet kommer, efter godkännande av kommissionens ordförande, att utse unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som kommer att vara kommissionens vice ordförande med ansvar för yttre förbindelser (kommissionens vice ordförande/den höga representanten); unionen blir uttryckligen en juridisk person, vilket ska ge unionen fullständig handlingsfrihet i internationella sammanhang.

C.

Inrättandet av EEAS är en logisk utökning av gemenskapens regelverk rörande dels unionens yttre förbindelser, eftersom det kommer att resultera i en bättre samordning mellan de administrativa enheter som kommer att behöva samarbeta beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), dels gemenskapens yttre förbindelser som upprätthålls i enlighet med gemenskapsmodellen. EEAS kompletterar medlemsstaternas diplomatiska representationer utan att ifrågasätta dem.

D.

EU:s roll som global aktör har ökat i betydelse de senaste årtiondena och det behövs ett nytt arbetssätt om EU ska kunna agera gemensamt och möta de globala utmaningarna på ett samstämt, konsekvent och effektivt sätt.

E.

Det är viktigt att understryka att Europaparlamentet konsekvent har efterfrågat en gemensam diplomattjänst för EU som är anpassad till unionens internationella roll. Detta skulle göra EU mer synligt och ge unionen större förmåga att agera effektivt på den internationella arenan. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna bör uppmanas att ta vara på den möjlighet att utveckla en mer samstämd, konsekvent och effektiv utrikespolitik.

F.

Inrättandet av EEAS måste bidra till att undvika dubbelarbete, ineffektivitet och slöseri med resurser i samband med unionens yttre åtgärder.

G.

EEAS bör ha till uppgift att framhäva EU:s roll som utvecklingsländernas viktigaste partner, och bör härvidlag bygga vidare på de starka förbindelser som EU har etablerat med utvecklingsländerna.

H.

Lissabonfördraget anger uttryckligen att utvecklingssamarbete är ett självständigt politikområde med specifika mål, jämställt med andra uttryck för EU:s utrikespolitik.

I.

I förklaring nr 15 om artikel 27 i fördraget om Europeiska unionen slog medlemsstaternas regeringar fast att kommissionens vice ordförande/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna skulle inleda det förberedande arbetet med EEAS så snart Lissabonfördraget undertecknats.

J.

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommer kommissionens vice ordförande/den höga representanten att vara ansvarig för att unionens yttre åtgärder är samstämda. Då kommissionens vice ordförande/den höga representanten utför sin uppgift kommer denne, i egenskap av kommissionens vice ordförande, att utöva kommissionens ansvar i fråga om yttre förbindelser och samtidigt genomföra Gusp i enlighet med rådets anvisningar (”sitta på två stolar”). Kommissionens vice ordförande/den höga representanten kommer att använda sig av EEAS, vars personal kommer att bestå av tjänstemän från rådets generalsekretariat och från kommissionen, samt personal som utstationeras från nationella diplomattjänster.

K.

Allteftersom gemenskapens yttre åtgärder blivit alltmer omfattande har kommissionen inrättat ett stort antal delegationer till tredjeländer och till olika internationella organisationer. Detta har kommissionen kunnat göra tack vare de befogenheter som den får genom fördragen och tack vare gemenskapsinstitutionernas rätt att organisera sin egen verksamhet i enlighet med EG-domstolens rättspraxis. Rådet har sambandskontor i New York och Genève som ska hantera förbindelserna med FN. Kommissionens delegationer och rådets sambandskontor, eller deras motsvarigheter om de omvandlas till gemensamma representationskontor för rådet och kommissionen, kommer tillsammans att bilda ett nätverk med cirka 5 000 anställda, vilket kommer att utgöra en av grundstenarna för skapandet av EEAS.

L.

Så snart Lissabonfördraget har trätt i kraft kommer rådet, på förslag från kommissionens vice ordförande/den höga representanten och efter att ha hört parlamentet och ha erhållit kommissionens godkännande, att fastställa EEAS organisation och verksamhet.

M.

Ett antal principfrågor som rör utformningen av EEAS bör lösas i tillräckligt god tid för att avdelningen ska kunna inleda sitt arbete så snart som möjligt efter att kommissionens vice ordförande/den höga representanten har utsetts.

N.

Eftersom parlamentet kommer att höras om inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, och med tanke på budgetkonsekvenserna, är en konkret dialog med parlamentet i ett tidigt skede av avgörande betydelse för att EEAS ska kunna inleda sin verksamhet på ett effektivt sätt och tillförsäkras nödvändiga ekonomiska resurser.

1.

Europaparlamentet konstaterar att konventet, efter intensiva diskussioner om EEAS utformning, föreslog en modell som ger parlamentet och kommissionen en viktig roll. Det särskilda förfarande som regeringskonferensen så småningom beslutade att anta i Lissabonfördraget – och som innebär att rådet ska besluta enhälligt på förslag från kommissionens vice ordförande/den höga representanten efter att ha hört Europaparlamentet och ha erhållit kommissionens godkännande – gör att unionens interinstitutionella balans upprätthålls och att den lösning som antas måste grunda sig på ett samförstånd.

2.

Europaparlamentet påminner kommissionen än en gång om att beslutet om att inrätta EEAS inte kan fattas utan kommissionens godkännande. Kommissionen uppmanas att under det förberedande arbetet med EEAS lägga sin institutionella tyngd bakom målet om att bevara och vidareutveckla gemenskapsmodellen i unionens yttre förbindelser. Dessutom måste beslutet om inrättandet av EEAS omfatta samförstånd om budgetaspekterna.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, medlemsstaterna och den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representant att göra ett tydligt åtagande om att, tillsammans med parlamentet, nå en omfattande, ambitiös och gemensam plan för inrättandet av EEAS.

4.

Europaparlamentet rekommenderar att EEAS, som ska inrättas i enlighet med artiklarna 18, 27 och 40 i fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse enligt Lissabonfördraget, inrättas med hänsyn tagen till tidigare erfarenheter. Ett organ som EEAS kan inte vara fullständigt avgränsat eller definierat från början, utan måste grunda sig på ömsesidigt förtroende och ett växande kapital i form av expertis och delade erfarenheter.

5.

Europaparlamentet påminner om att EEAS måste garantera att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillämpas fullt ut i fråga om alla aspekter av EU:s yttre åtgärder i enlighet med Lissabonfördragets anda och syfte. Parlamentet understryker att det är EEAS ansvar att säkerställa att EU:s yttre åtgärder och dess övriga politik stämmer överens, i enlighet med artikel 21.3 i fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse enligt Lissabonfördraget.

6.

Europaparlamentet bekräftar följande principer och uppmanar kommissionen att, då den i fortsättningen utarbetar sina förslag, insistera på att dessa principer följs i enlighet med Lissabonfördragets anda och syfte och med beaktande av konventets överläggningar:

7.

Europaparlamentet anser att EEAS, i och med att avdelningen är unik ur ett organisatoriskt perspektiv och ur ett budgetperspektiv, måste införlivas i kommissionens administrativa struktur, detta för att säkerställa full insyn. Beslutet om inrättandet av EEAS bör, genom de ledningsbefogenheter som tillfaller kommissionens vice ordförande/den höga representanten, på ett rättsligt bindande sätt säkerställa att avdelningen – i enlighet med Lissabonfördraget – omfattas av rådets beslut inom de traditionella utrikespolitiska verksamhetsområdena (Gusp och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken) och av kommissionsledamöternas gemensamma beslut i fråga om gemensamma yttre förbindelser. EEAS bör utformas på följande sätt:

8.

Europaparlamentet påminner om behovet av att uppnå en överenskommelse med parlamentet beträffande kommande kommissionsförslag om ändring av budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna. Europaparlamentet framhåller sin beslutsamhet att utöva sina budgetbefogenheter till fullo i samband med dessa institutionella förändringar, och understryker att finansieringen av EEAS helt och hållet måste ligga under budgetmyndighetens kontroll, i enlighet med fördragen.

9.

Europaparlamentet anser att

10.

EU:s delegationer i tredjeländer kommer att utgöra ett komplement till medlemsstaternas befintliga diplomatiska representationer, och Europaparlamentet konstaterar att det finns möjligheter till långsiktiga effektivitetsvinster, eftersom framtida EU-delegationer i många fall skulle kunna ta över ansvaret för konsulära uppgifter och frågor som rör Schengenviseringar.

11.

Europaparlamentet anser att beslutet som ska fastställa EEAS organisation och verksamhet också bör slå fast att unionens ambassader i tredjeländer vid behov och utifrån tillgängliga resurser måste ge alla som tillhör någon EU-institution logistiskt och administrativt stöd.

12.

Europeiska unionens delegationer kommer att bli en integrerad del av EEAS och bör ta sina instruktioner från kommissionens vice ordförande/den höga representanten och stå under hans eller hennes tillsyn, och de bör administrativt tillhöra kommissionen. Europaparlamentet uppmanar den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representanten att åta sig att underrätta parlamentets utskott för utrikesfrågor respektive utskottet för utveckling om sina utnämningar till högre tjänster inom EEAS och att godkänna att utskotten, om de så beslutar, håller utfrågningar med kandidaterna. Parlamentet begär också att den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representanten åtar sig att omförhandla det nuvarande ramavtalet (8) med parlamentet, särskilt beträffande tillgång till känslig information och andra frågor som är relevanta för ett smidigt interinstitutionellt samarbete.

13.

Europaparlamentet föreslår att man med hjälp av förfrågningar undersöker i vilken utsträckning den personal vid unionens ambassader som är utstationerad från nationella diplomattjänster, utöver sina politiska och ekonomiska arbetsuppgifter, gradvis och vid behov skulle kunna ta ansvar för konsulära arbetsuppgifter rörande medborgare från icke-medlemsländer och arbetsuppgifter rörande diplomatiskt och konsulärt skydd för unionsmedborgare som befinner sig i tredjeländer, vilket redan föreskrivs i artikel 20 i EG-fördraget. Dessutom föreslår parlamentet att man överväger möjligheten till samarbete mellan parlamentets tjänstemän och EEAS.

14.

Europaparlamentet anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att förse EU-tjänstemännen med utbildning i yttre förbindelser. En europeisk diplomathögskola skulle kunna inrättas, som i nära samarbete med lämpliga nationella organ skulle kunna förse EU:s och medlemsstaternas tjänstemän som ska arbeta med yttre förbindelser med utbildning som är baserad på en enhetlig och harmoniserad läroplan, inbegripet den utbildning som de behöver i konsulära förfaranden och lagstiftningsförfaranden, diplomati och internationella förbindelser samt om Europeiska unionen och dess historia.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten att lägga fram ett förslag till beslut om EEAS organisation och arbetssätt och därvid ta hänsyn till riktlinjerna i denna resolution. Parlamentet avser att anta en detaljerad ståndpunkt om det förslaget i enlighet med artikel 27.3 i fördraget om Europeiska unionen enligt Lissabonfördragets formulering, och att i samband med budgetförfarandet undersöka de finansiella aspekterna. Parlamentet rekommenderar emellertid att man når en politisk överenskommelse med parlamentet i samtliga frågor i ett tidigt skede för att undvika att man förlorar värdefull tid på politiska debatter om hur EEAS ska utformas efter att Lissabonfördraget trätt i kraft.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samtycka till det förslag som kommissionens vice ordförande/den höga representanten lägger fram endast om det till övervägande del följer riktlinjerna i denna resolution eller om man enhälligt kommer fram till en annan kompromisslösning genom interinstitutionella kontakter där parlamentet deltagit.

17.

Europaparlamentet är fast beslutet att be den tillträdande kommissionens vice ordförande att ta ställning i de frågor som tas upp i denna resolution då han eller hon sammanträder med det behöriga utskottet för utfrågningen i samband med förfarandet för utnämningen av den nya kommissionen.

18.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/15

A.

Europeiska unionen välkomnar den amerikanska regeringens samarbetsvilliga inställning på det internationella området och en förstärkning av förbindelserna mellan EU och Förenta staterna, vilka är en hörnsten i EU:s externa politik.

B.

EU och Förenta staterna spelar en strategisk roll när det gäller de globala ekonomiska utmaningarna eftersom deras bruttonationalprodukt utgör mer än hälften av den globala bruttonationalprodukten, och de två parterna har världens starkaste bilaterala handels- och investeringspartnerskap, som står för nästan 40 procent av världshandeln.

C.

EU och Förenta staterna har också gemensamma politiska intressen och delar ansvaret på det globala politiska planet för att främja fred, respekten för mänskliga rättigheter och stabilitet samt för att ta itu med olika globala faror och utmaningar, såsom spridning av kärnvapen, terrorism, klimatförändringen, en tryggad energiförsörjning och utveckling av ekonomier med låga koldioxidutsläpp samt utrotning av fattigdom och uppfyllandet av andra millennieutvecklingsmål.

D.

Arbetet inom det transatlantiska ekonomiska rådet måste fortsätta mot målet att uppnå en integrerad transatlantisk marknad senast 2015 genom att minska handelshinder, och vars uppnående kommer att vara avgörande för att få igång den ekonomiska tillväxten och inleda återhämtningen.

E.

Vidare behövs ett gemensamt ledarskap mellan EU och Förenta staterna för att man med framgång ska kunna slutföra Dohautvecklingsrundan.

F.

Det är viktigt att lagstiftarnas roll återspeglas korrekt i det transatlantiska ekonomiska rådets arbete, och att Europaparlamentets prioriteringar i tillräckligt hög grad tas i beaktande.

G.

EU och Förenta staterna kommer att konfronteras med ökande global energikonsumtion och behovet av att genomföra de globala åtagandena för att bekämpa klimatförändringar som man ska komma överens om i Köpenhamn, och de nya standarderna och åtgärderna för att öka energieffektiviteten bör varken skapa nya hinder för den transatlantiska handeln eller minska säkerheten när det gäller klyvbara material.

H.

De utrikespolitiska instrumenten i Lissabonfördraget kommer att möjliggöra för EU att kunna spela en starkare och mer sammanhängande roll på internationell nivå.

I.

Ekonomi- och finanskrisen har snabbt utvecklats till en sysselsättningskris med allvarliga sociala följder, och de transatlantiska parterna delar ansvaret för att ta itu med den sociala dimensionen av den ekonomiska krisen.

J.

Nyligen gjorda undersökningar, till exempel undersökningen Transatlantic Trends 2009 - som genomförts av German Marshall Funds, visar att unionsmedborgarnas stöd till den amerikanska regeringen är starkare än någonsin, vilket ger en grund för förbättrade förbindelserna mellan EU och Förenta staterna.

1.

Europaparlamentet bekräftar på nytt att relationen mellan EU och Förenta staterna är det viktigaste strategiska partnerskapet för EU, och framhåller hur viktigt det är att EU och den amerikanska regeringen fördjupar sin strategiska dialog, sitt samarbete och sin samordning vid hanteringen av globala utmaningar och regionala konflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att efter det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna lägga fram ett meddelande om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Förenta staterna.

2.

Europaparlamentet uppmanar båda parter att, som en viktig del i deras politik, främja respekten för mänskliga rättigheter världen över. Parlamentet betonar behovet av intensiv samordning av diplomatiska insatser för att förebygga och bemöta kriser. Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett avskaffande av dödsstraffet, och uppmanar den amerikanska regeringen att helt följa de internationella normerna för ett rättssamhälle, och att upphöra med alla utomrättsliga åtgärder och få ett slut på straffriheten i samband med kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

3.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att båda parter vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna tar på sig en ledande roll när det gäller genomförandet av åtagandena från G20-mötet. Parlamentet efterlyser därför samordning mellan det amerikanska reformpaketet för finanssektorn och EU:s aktuella lagstiftningsreformer, inbegripet finanstillsynsstrukturen, och uppmanar båda partner att förstärka sitt samarbete för en modernisering av Internationella valutafonden.

4.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att EU och Förenta staterna samarbetar så att en internationell överenskommelse kan nås vid FN:s klimatförändringskonferens (COP-15) i Köpenhamn i december 2009, baserad på vetenskapliga bevis och med tillräckligt internationellt stöd för att finansiera en motverkan av klimatförändringarna och en anpassning till dem i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s ordförandeskap att vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna försöka få till stånd en ambitiös uppslutning från Förenta staternas sida kring internationella förpliktelser till följd av Kyoto-avtalet, och Förenta staternas samarbete när det gäller att främja kopplingar mellan EU:s system för handel med utsläppsrätter och regionala eller federala handelssystem i Förenta staterna.

5.

Europaparlamentet betonar att när Lissabonfördraget väl träder ikraft bör de institutionella mekanismerna i förbindelserna mellan EU och Förenta staterna stärkas i linje med parlamentets ovannämnda resolution av den 26 mars 2009.

6.

Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att nå en överenskommelse vid det kommande toppmötet om att stärka det transatlantiska partnerskapet för att ta itu med gemensamma globala utmaningar, särskilt när det gäller icke-spridning och nedrustning av kärnvapen, terroristbekämpning, klimatförändringar, respekten för mänskliga rättigheter, bemötandet av pandemier och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Parlamentet betonar att det inte var utvecklingsländerna som orsakade den globala finansiella och ekonomiska krisen, men att de drabbas av den i oproportionerligt stor omfattning.

7.

Europaparlamentet understryker att Nato måste utgöra hörnstenen i den transatlantiska säkerheten. De relevanta utvecklingslinjerna i denna bredare säkerhetsstruktur bör angripas i dialog med Ryssland och de OSSE-medlemsstater som inte är EU-medlemmar, i syfte att förnya det transatlantiska samförståndet i säkerhetsfrågor. Parlamentet understryker betydelsen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och värdet av en förstärkt europeisk försvarsförmåga för att stärka den transatlantiska säkerheten.

8.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang Ryska federationens och Förenta staternas beslut att inleda förhandlingar i syfte att ingå ett nytt övergripande bindande avtal som ska ersätta fördraget om minskning av strategiska vapen (Start) som löper ut i december 2009, och Barack Obamas och Dmitri Medvedevs undertecknande i Moskva den 6 juli 2009 av en gemensam överenskommelse om ett nytt avtal som ersätter Start I-avtalet.

9.

Europaparlamentet välkomnar den amerikanske presidentens uttalande om att han kommer att driva arbetet med ratificeringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Parlamentet uppmanar rådet att på ett positivt och aktivt sätt bidra till förberedelserna för nästa konferens om utvärdering av fördraget om icke-spridning av kärnvapen 2010, i nära samarbete med Förenta staterna och Ryssland.

10.

Europaparlamentet understryker att osäkerheten kring Irans kärntekniska program äventyrar icke-spridningssystemet och stabiliteten i regionen och i världen. Parlamentet stöder målet att nå en framförhandlad lösning tillsammans med Iran med hjälp av den dubbla strategin med dialog och påföljder i samordning med andra medlemmar av FN:s säkerhetsråd och Internationella atomenergiorganet.

11.

Europaparlamentet hyser oro över Nordkoreas senaste kärnsprängningar och landets förkastande av resolution 1887 (2009) antagen av FN:s säkerhetsråd den 24 september 2009. Parlamentet stöder dock Förenta staternas strategi att föra en bilateral dialog, inom ramen för sexpartssamtalen, för att uppnå ett avskaffande av kärnvapen på Koreahalvön.

12.

Europaparlamentet noterar att Förenta staterna har avstått från sina ursprungliga planer om ett antirobotsystem i Europa, och noterar att nya planer har tagits fram. Parlamentet uppmanar till ett nytt globalt säkerhetssystem där framför allt EU, Förenta staterna, Ryssland och Kina ingår.

13.

Europaparlamentet uppmanar båda parter att främja en trepartsdialog med Latinamerika, en region som delar synen på demokrati, mänskliga rättigheter och principen om multilateralism.

14.

Europaparlamentet upprepar vikten av att båda parter i en anda av tillit och öppenhet främjar ett samordnat tillvägagångssätt i fråga om Iran, Irak, Afghanistan och Pakistan. Parlamentet uppmanar med kraft EU, Förenta staterna, Nato och FN att utarbeta ett nytt gemensamt strategikoncept som på ett detaljerat sätt integrerar de internationella åtagandena, och där samtliga grannländer uppmanas att delta i arbetet, i syfte att uppnå stabilitet i regionen.

15.

Europaparlamentet anser inte att det första mötet mellan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinska ledaren Mahmoud Abbas, som anordnades av president Obama den 23 september 2009, levde upp till förväntningarna. Parlamentet upprepar att framgång i fredsprocessen i Mellanöstern är en av de viktigaste prioriteringarna för EU och Förenta staterna, och uppmanar EU och Förenta staterna att gemensamt främja aktiva ingripanden från Mellanösternkvartetten i sökandet efter en gemensam grund för en fredlig uppgörelse i syfte att uppnå en tvåstatslösning med en självständig, livskraftig palestinsk stat.Parlamentet uppmanar toppmötet att undersöka hur man kan nå ut till Arabvärlden, och begär att den extremt svåra humanitära situationen i Gazaremsan får ett slut. Parlamentet beklagar Hamas delaktighet i att friheten begränsas och mänskliga rättigheter inte respekteras.

16.

Europaparlamentet önskar att de båda parterna vid toppmötet kommer överens om att en framgångsrik avslutning på Doharundan bör innefatta åtgärder för att undvika instabila jordbrukspriser och livsmedelsbrist. Parlamentet uppmanar ledarna att inte glömma bort det slutliga utvecklingsmålet i denna runda och att leva upp till sitt åtagande att använda 0,7 procent av sin BNP för utvecklingssamarbete. Parlamentet betonar behovet av att ta hänsyn till de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och hoppas se liknande justeringar i Förenta staternas Farm Bill. Parlamentet påminner om utvecklingen i frågor där konflikt tidigare förekom, exempelvis fallet med hormoner i biffkött, kloridkycklingar och tillstånd för vissa genmodifierade produkter. Genom en fortlöpande dialog kan man ta itu med frågor som påverkar den ömsesidiga handeln med jordbruksprodukter innan frågorna hamnar vid Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan.

17.

Europaparlamentet noterar tanken på att skapa ett transatlantiskt energiråd, men understryker med kraft att detta endast bör arbeta med de klart utrikes- och säkerhetspolitiska aspekterna av denna fråga och att det i framtiden bör integreras i det transatlantiska ekonomiska rådet, som bör hantera den övergripande energipolitiken.

18.

Europaparlamentet välkomnar att programmet för viseringsundantag nyligen utökats till att omfatta ytterligare sju EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar emellertid med kraft Förenta staterna att upphäva viseringsreglerna för de återstående medlemsstaterna och att behandla alla unionsmedborgare lika och på grundval av fullständig ömsesidighet. Europaparlamentet kritiserar planerna på att införa administrativa avgifter för att ge unionsmedborgare resetillstånd i enlighet med Esta (elektroniskt system för tillstånd) som ett steg i fel riktning, och uppmanar kommissionen att behandla denna fråga med prioritet i samtalen med den amerikanska regeringen, inbegripet möjligheten att införa ömsesidighet.

19.

Europaparlamentet uppmanar Förenta staterna att tillåta att det första luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna och luftfartssäkerhetsavtalet mellan EU och Förenta staterna genomförs fullständigt och på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner både Europeiska kommissionen och de amerikanska myndigheterna om att underlåtenhet att ingå ett andra avtal skulle kunna leda till att det första avtalet sägs upp av vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att undvika åtgärder som går emot ett förstärkt samarbete, exempelvis de om utländska reparationsverkstäder, antitrustundantag och medborgarskap för lufttrafikföretag som omnämns i resolution 915 från representanthuset.

20.

Europaparlamentet understryker att ett närmare transatlantiskt partnerskap för att uppnå en transatlantisk marknad senast 2015, på grundval av principen om social marknadsekonomi, är ett centralt verktyg för att utforma globaliseringen och hantera de världsomfattande ekonomiska och sociala kriserna. Parlamentet påpekar att många av de icke-tariffära handels- och investeringshinder som det transatlantiska ekonomiska rådet har till uppgift att avlägsna har sin grund i medveten verksamhet i lagstiftande organ, med syfte att gynna sociala, hälsoanknutna, kulturella eller miljömässiga mål och att de således inte får avlägsnas utan motsvarande lagstiftning.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en detaljerad översikt över befintliga hinder för att detta mål ska kunna uppnås. Parlamentet påminner om den undersökning som parlamentet godkände och finansierade i sin budget för 2007. Parlamentet undrar varför inget av dessa dokument hittills har lagts fram av kommissionen trots upprepade uppmaningar från Europaparlamentet att göra detta. Parlamentet anser att dessa dokument ska läggas fram för offentliggörnde senast den 15 november 2009.

22.

Europaparlamentet anser att transatlantiskt samarbete om energieffektivitet och energiteknik (även miljövänlig energi) och om energiregleringsområden kan hanteras i transatlantiska ekonomiska rådet. Parlamentet insisterar på att transatlantiskt samarbete om energiförsörjning ska vara en av de viktiga frågor som tas upp regelbundet inom ramen för det transatlantiska politiska råd vars inrättande Europaparlamentet föreslog i sin ovannämnda resolution av den 26 mars 2009.

23.

Europaparlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste präglas av ökad ansvarsskyldighet, öppenhet och förutsägbarhet, och att mötesscheman, dagordningar, färdplaner och framstegsrapporter regelbundet bör offentliggöras och genast läggas ut på en webbsida. Parlamentet föreslår en årlig debatt om framsteg som gjorts i frågor som diskuterats i transatlantiska ekonomiska rådet samt om rådets struktur.

24.

Icke desto mindre anser Europaparlamentet att transatlantiska ekonomiska rådet inte bör bortse ifrån att kommersiell verksamhet påverkas av åtgärder som vidtas av regeringar i detta sammanhang i frågor som normer för skydd av privatliv och uppgifter, biometriska specifikationer, luftfartssäkerhet, resehandlingar och utbyte av uppgifter som rör passagerarinformation.

25.

Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna och kommissionen att ytterligare intensifiera sina förhandlingar för att finna balanserade lösningar för bland annat flygsäkerhetsbehov och uppgiftsskydd på området för passageraruppgifter, för en översyn av säkerhetskontrollerna på flygplatserna och för ett mer effektivt införande av åtgärder, att inkluderas i Köpenhamnsförhandlingarna och avtalen inom internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), för att minska inverkan av transatlantisk och internationell luftfart på klimatet.

26.

Europaparlamentet upprepar sitt krav på att de styrande i EU och Förenta staterna samt medordförandena för det transatlantiska ekonomiska rådet ska beakta den avgörande roll som lagstiftarna spelar för att detta råd ska lyckas i sitt arbete. De styrande uppmanas med kraft att se till att involvera företrädarna för den transatlantiska lagstiftardialogen till fullo i det transatlantiska ekonomiska rådet, eftersom lagstiftarna delar ansvaret med sina respektive verkställande organ för att anta och se över många av det transatlantiska ekonomiska rådets beslut.

27.

Europaparlamentet anser att man måste se till att de lämpligaste ledamöterna av Förenta staternas kongress och Europaparlamentet deltar i lagstiftardialogen och det transatlantiska ekonomiska rådets arbete, för att se till att ingen lagstiftning antas som ger oavsiktliga konsekvenser för den transatlantiska handeln och transatlantiska investeringar. Parlamentet hoppas att man genom det nya avtalet omvandlar den nuvarande transatlantiska lagstiftardialogen till en transatlantisk interparlamentarisk församling, enligt Europaparlamentets rekommendationer i sin ovannämnda resolution av den 26 mars 2009.

28.

Europaparlamentet välkomnar att det transatlantiska ekonomiska rådet bistås av ett antal intressenter, medräknat företrädare för affärslivet, och uppmanar till att företrädare för fackföreningsrörelsen på båda sidor av Atlanten ska ges en jämförbar roll, så att den sociala dimensionen integreras fullt ut. Parlamentet uppmanar ledarna för den transatlantiska arbetsmarknadsdialogen och den framtida transatlantiska energidialogen att delta i den rådgivande gruppen, men anser att man bör göra en åtskillnad mellan deras rådgivande roll och den amerikanska kongressens och parlamentets lagstiftande roll.

29.

Europaparlamentet betonar att det transatlantiska ekonomiska rådets roll är att främja och garantera en samordnad lagstiftningsåtgärd från Förenta staterna och EU för att bemöta krisen, i synnerhet när det gäller alternativa investeringsfonder, finansmarknadsinfrastrukturer (särskilt marknaderna för icke börsnoterade derivatinstrument), kapitalkrav, skatteparadis och gränsöverskridande lösningar när det gäller insolvens. Parlamentet uppmanar transatlantiska ekonomiska rådet att granska samordningen av och bästa praxis när det gäller ersättningspolitiken för finansiella institutioner och att se till att ersättning grundas på långsiktiga resultat, varigenom man minskar exponeringen för risker.

30.

Europaparlamentet påminner om att risken för en kreditåtstramning inte är över. Parlamentet betonar i detta sammanhang att en samordnad makroekonomisk politik är avgörande när det gäller att uppnå en hållbar återhämtning av världsekonomin och hantera den ökande arbetslösheten.

31.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att insistera på att Förenta staternas myndigheter beaktar ändringarna i EU:s direktiv om kapitalkrav i samband med genomförandet av Basel II-regelverket. Parlamentet välkomnar förslaget från Förenta staternas regering att reglera alla icke börsnoterade derivatinstrument och arbetet med att inrätta en central clearingorganisation för komplexa strukturerade produkter, samt uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att undersöka hur man ska främja ett samordnat tillvägagångssätt i fråga om behandling av tillgångsslag och likvärdighet i fråga om såväl bolag som infrastruktur.

32.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att se till att Förenta staternas myndigheter tar hänsyn till det föreslagna EU-direktivet om alternativa fondförvaltare, så att regleringsarbitrage ska kunna undvikas.

33.

Europaparlamentet uppmanar med kraft det transatlantiska ekonomiska rådet att ta upp frågan om institutioner som är ”alltför stora för att få gå i konkurs” och stöder G20-förslagen om katastrofinsatsplaner för gränsöverskridande institutioner som är viktiga för hela systemet. Parlamentet anser att finansinstitutioner som är viktiga för hela systemet skulle kunna omfattas av striktare krav på vad de måste offentliggöra, till exempel i form av begränsningar för vad slags information som ska anses som affärshemligheter, på samma sätt som företag med en dominerande ställning kan komma att omfattas av EU:s konkurrenspolitik.

34.

Europaparlamentet ställer sig bakom uppropet från G20 om att påskynda införandet av enhetliga redovisningsstandarder. Parlamentet begär att det transatlantiska ekonomiska rådet ska uppmana Financial Accounting Standards Board (FASB) och International Accounting Standards Board (IASB) att komma överens om en enhetlig uppsättning globala redovisningsstandarder av god kvalitet och slutföra sitt konvergensprojekt senast i juni 2011. Parlamentet understryker att IASB bör fortsätta med sina reformer av ledningen.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft det transatlantiska ekonomiska rådet att insistera på att Förenta staternas myndigheter ska hålla fast vid sin färdplan med krav på att man inom Förenta staterna ska använda IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards), och erinrar om sin begäran om att SEC (US Securities and Exchange Commission), fram till dess att Förenta staterna antar IFRS-standarder, ska erkänna IFRS-standarder i den form de antagits av Europeiska unionen samt att IFRS-standarder ska erkännas som en giltig motsvarighet till Förenta staternas redovisningsstandarder GAAP, fram till dess att beslut fattats om att IFRS-standarder ska användas inom Förenta staterna. Parlamentet uppmanar med kraft det transatlantiska ekonomiska rådet att främja utvecklingen mot att multinationella gruppers redovisning ska delas upp per land.

36.

Europaparlamentet hoppas att det transatlantiska ekonomiska rådet ska begära ändringar i Förenta staternas försäkringstillsyn så att EU kan erkänna att tillsynen motsvarar de villkor som uppställts i direktivet Solvens II. Parlamentet anser att initiativet med att inrätta ett nationellt försäkringsverk skulle förbättra samarbetet mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att se till att Förenta staternas myndigheter går vidare med försäkringstillsynen på federal nivå, vid behov genom att åtskilja skattefrågor och andra frågor från sådant som sammanhänger med den rena tillsynen.

37.

Europaparlamentet välkomnar att det globala forumet om transparens och utbyte av information (GFTEI) utvidgats, och ser det som ett lovande framsteg att alla 87 länder som deltar i GFTEI kommit överens om att anta OECD:s standard för delgivande av information i skattefrågor. Parlamentet uppmanar med kraft det transatlantiska rådet att se till att EU och Förenta staterna visar prov på globalt ledarskap genom att se till att de incitament som behövs, också sanktioner, införs senast i mars 2010, och genom att tillsammans med alla parter snabbt genomföra ett program för inbördes övervakning (”peer review”) för att bedöma vilka framsteg som gjorts, men anser att denna ram måste förstärkas för att skatteflykt och undvikande av skatt ska kunna förhindras. Parlamentet betonar att normen bör vara att information automatiskt bör ges i alla internationella skattefrågor.

38.

Europaparlamentet anser att utbyte av bästa metoder när det gäller företagens sociala ansvar mellan Förenta staterna och EU kommer att ha en betydande inverkan på företagens inställning till deras sociala ansvar och för deras positiva engagemang i sociala och miljömässiga frågor. Parlamentet anser att regelsamarbetet bör beakta förstärkningen av EU:s regelverk avseende direktivet om kapitalkrav, i synnerhet ersättningarna inom finanstjänstesektorn.

39.

Europaparlamentet välkomnar G20-ledarnas slutsatser.

40.

Europaparlamentet uppmanar till att man vid nästa sammanträde inom det transatlantiska ekonomiska rådet ska främja ett strategiskt transatlantiskt samarbete kring skyddet av immateriella rättigheter, varvid full hänsyn ska tas till medborgarnas grundläggande och medborgerliga rättigheter. Parlamentet understryker att spridningen av teknik inte får förvränga systemet för skydd av immateriella rättigheter, som gör det möjligt att ta ekonomiska risker och företagsrisker som hör till innovationsprocessen.

41.

Europaparlamentet erinrar det transatlantiska ekonomiska rådet om att informationssamhället är en viktig stöttepelare i det transatlantiska ekonomiska området som bygger på tillträde till kunskap och på en ny modell för skydd och utbyte av digitalt innehåll, i överensstämmelse med proportionaliteten.

42.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att främja gemensamma åtgärder för att se till att tredjeländer, i synnerhet Kina, förbättrar sina produktionsstandarder så att de möter EU:s och Förenta staternas säkerhetskrav, särskilt för leksaker, och se till att säkerhetslagstiftningen för produkter, särskilt leksaker, strikt efterlevs på bägge sidor om Atlanten samt att de nationella inspektionerna förstärks.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med det transatlantiska ekonomiska rådet utarbeta kraftfullare och effektivare samarbetsmekanismer för gränsöverskridande verkställighet, i syfte att koppla samman EU:s Rapex-system för snabbt informationsutbyte om konsumentprodukter som utgör ett allvarligt hot mot konsumenterna, med Förenta staternas ”Consumer Product Safety Commission alert system”, och för att koppla samman verksamheten inom EU:s nätverk för konsumentskyddssamarbete med den inom de amerikanska myndigheterna.

44.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att stödja antagandet av ett bindande samarbetsinstrument, som skulle strukturera och underlätta informationsutbytet om produktsäkerhet, och utvecklingen av ett gemensamt samarbetsprogram.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inför det kommande mötet för det transatlantiska ekonomiska rådet och toppmötet mellan EU och Förenta staterna, påskynda sitt arbete med ett mycket försenat bilateralt samarbetsavtal om verkställighet, enligt vilket även Förenta staterna ska omfattas av dess tillämpningsåtgärder inom ramen för EU:s förordning om konsumentskyddssamarbete (6) och Förenta staternas lag för ett säkert Internet (Safe Web Act).

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med sina motparter i Förenta staterna för att det transatlantiska ekonomiska rådet ska kunna undersöka hur konsumentskyddet skulle kunna förstärkas, samtidigt som hänsyn tas till konsumenternas digitala rättigheter, samt att arbeta tillsammans i fråga om regler för felaktiga varor.

47.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att verka för ett stärkt samarbete mellan EU:s och Förenta staternas tull- och marknadsövervakningsmyndigheter för att förebygga att farliga produkter, särskilt farliga leksaker, når kunderna.

48.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att framföra de betänkligheter som EU har i fråga om den unilaterala lagstiftningsåtgärd som den amerikanska kongressen antagit om att granska 100 procent av containrarna i sjögodstransporter till Förenta staterna. Parlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska rådet lämpligen skulle kunna anordna seminarier om frågan om den 100-procentiga granskningen i Bryssel och i Washington för att främja en djupare förståelse mellan EU:s och Förenta staternas lagstiftare och för att nå en snar och ömsesidigt godtagbar lösning på problemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inför det transatlantiska ekonomiska rådets kommande möte utvärdera hur stora kostnader denna åtgärd medför för företagen och för EU:s ekonomi, samt hur den potentiellt kan påverka tullens arbete.

49.

Europaparlamentet är fast beslutet att fortsätta uppmana Förenta staternas lagstiftare, och uppmanar kommissionen att göra likadant inom ramen för det transatlantiska ekonomiska rådet, att se över beslutet om att granska hundra procent av alla containrar, och att utveckla ett samarbete med Förenta staterna, baserat på riskhantering, inbegripet ett ömsesidigt erkännande av EU:s och Förenta staternas program för handelspartnerskap, i enlighet med Världstullorganisationens ramverk för säkerhet och globala förenklingar för handeln, SAFE.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av det kommande transatlantiska ekonomiska rådets möte fullfölja arbetet med att formellt anta förfaranden för ömsesidigt erkännande av intyg om överensstämmelse för produkter som ska undergå obligatorisk testning av utomstående, särskilt informations- och kommunikationsteknik samt elektrisk utrusning. Parlamentet framhåller även behovet av ett ömsesidigt erkännande av användningen av måttenheter, särskilt ett godkännande av angivelser enbart enligt metersystemet på produkter från EU i Förenta staterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillsammans med de amerikanska myndigheterna undersöka möjliga standardiseringar, införa runda bords-konferenser om standarder med inriktning på innovativa lösningar samt samordna detta internationellt.

51.

Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att föra en dialog med det transatlantiska ekonomiska rådet om nya livsmedel och om användningen av ny teknik i samband med livsmedelsproduktion. Parlamentet betonar sin oro över kloning inom djuravel.

52.

Europaparlamentet välkomnar att Förenta staternas regering insett att landets lag om kontroll av giftiga ämnen (Toxic Substances Control Act) måste reformeras och uppmanar EU och Förenta staterna att samarbete för att få till stånd ett regleringssystem i Förenta staterna, vilket skulle erbjuda en skyddsnivå som går ihop med den som erbjuds av Reach.

53.

Europaparlamentet efterlyser samarbete inom det transatlantiska ekonomiska rådet i alla frågor som påverkar regleringsramen för industrier när man överväger lagstiftning med transatlantiska konsekvenser, utifrån tillvägagångssättet i EU:s rättsakt för småföretag – att tänka småskaligt först.

54.

Europaparlamentet uppmuntrar det transatlantiska rådet att utveckla samarbete i riktning mot en gemensam energistrategi till stöd för diversifiering och för en miljöeffektiv ekonomi, i syfte att öka försörjningstryggheten, samt uppmuntrar det transatlantiska rådet att bistå i arbetet med att nå fram till enhetliga hållbarhetskriterier för biobränslen.

55.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska rådet att främja samarbete på forskningsområdet för att bättre utnyttja möjligheterna med det utökade avtalet om forskning och teknik mellan EU och Förenta staterna.

56.

Europaparlamentet anser att tillgången till tredjeländers marknader är en gemensam angelägenhet för både EU och Förenta staterna. Parlamentet är övertygat om att det transatlantiska ekonomiska rådet kan spela en viktig roll med tanke på framväxten av ett gemensamt tillvägagångssätt mellan EU och Förenta staterna i deras handelsförbindelser med tredjeländer och uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att arbeta mot att Förenta staterna och EU ska ta ett mera gemensamt grepp på nya frihandelsavtal, med en harmonisering av dessa avtal i sikte, inbegripet sociala och miljömässiga standarder.

57.

Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att ta upp den rättsliga ramen och de tekniska standarderna, för att avhjälpa oklara juridiska villkor, och i detta sammanhang överväga frågorna om avtal, skyldigheter och rättssäkerhet i Förenta staterna.

58.

Europaparlamentet hoppas att det möte på ministernivå mellan EU och Förenta staterna som planeras äga rum den 28 oktober 2009 i Washington ska utmynna i en gemensam förklaring om rättsligt och polisiärt samarbete som särskilt nämner Internetsäkerhet.

59.

Europaparlamentet påminner om sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och om sin fasta övertygelse om behovet av att finna rätt balans mellan, å ena sidan, säkerhetsåtgärder och, å andra sidan, skyddet av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, samtidigt som man ser till att privatlivet och uppgiftsskyddet åtnjuter största möjliga respekt. Parlamentet upprepar att nödvändighet och proportionalitet är grundläggande principer och utan dem blir kampen mot terrorismen inte ändamålsenlig.

60.

Europaparlamentet anser att det behövs en sund rättslig och politisk ram för ett starkt samarbete mellan EU och Förenta staterna i frågor som rör rättvisa, frihet och säkerhet och att ett starkare partnerskap med en parlamentarisk och demokratisk dimension är nödvändigt för att gemensamma utmaningar som kampen mot terrorismen och den organiserade brottsligheten ska kunna bemötas effektivt utan att detta medför nackdelar för de grundläggande rättigheterna och rättstatsprincipen, straffrättsligt samarbete och polissamarbete, hantering av migration och skyddet av rätten att söka asyl samt främjandet av fri rörlighet utan viseringar mellan de båda områdena för alla medborgare med ärligt uppsåt.

61.

I detta sammanhang påminner Europaparlamentet om att EU bygger på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av personuppgifter från EU till tredjeländer som görs för säkerhetsändamål bör respektera förfarandegarantierna och rätten till försvar och vara förenlig med den lagstiftning för uppgiftsskydd som gäller på nationell nivå och EU-nivå.

62.

Europaparlamentet påminner om att inom den transatlantiska ramen för avtalet mellan EU och Förenta staterna om rättslig hjälp, som träder i kraft den 1 januari 2010, föreskrivs i artikel 4 i avtalet att man på begäran ska bevilja tillgång till specifika finansiella uppgifter, genom nationella statliga myndigheter. Parlamentet anser att detta skulle kunna utgöra en sundare rättslig grund för överföring av Swift-uppgifter än det föreslagna interimsavtalet.

63.

Europaparlamentet konstaterar att ett interimsavtal för överföring av sådana uppgifter, gällande för en övergångsperiod med en bortre tidsgräns som inte överstiger tolv månader, är föremål för förhandlingar mellan EU och Förenta staterna, och att Europaparlamentet och de nationella parlamenten till fullo måste medverka i ett nytt avtal, som förhandlas fram utan att det påverkar det förfarande som ska tillämpas enligt Lissabonfördraget, samt att de villkor som anges i punkt 3 i parlamentets ovannämnda resolution av den 17 september 2009 måste följas.

64.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlamentet, Förenta staternas kongress, medordförandena för den transatlantiska lagstiftardialogen, medordförandena för det transatlantiska ekonomiska rådet och dess sekretariat.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/23

A.

Efter att president Lansana Conté avlidit tog en militärjunta ledd av kapten Moussa Dadis Camara makten den 23 december 2008.

B.

Militären slog tillbaka mot en fredlig demonstration som genomfördes av oppositionen den 28 september 2009 på årsdagen av den folkomröstning som gav landet dess självständighet. Vid sammanstötningen dödades enligt källor mellan 100 och 200 människor (militären samlade ihop en massa kroppar för att de inte skulle kunna räknas, varvid familjerna hindrades från att sörja sina döda) och över 1 000 människor skadades av skjutvapen eller bajonetter. Även flera fall av våldtäkter har rapporterats.

C.

Ledande oppositionsmedlemmar har slagits, skadats eller gripits, regimkritiska journalister förföljs och juntan skapar en verklig risk för etnisk konflikt.

D.

Hårresande vittnesmål berättar om soldater som använt gevärskolvar eller till och med bajonetter för att våldta kvinnor, medan andra kvinnor har klätts av nakna och berövats all värdighet – innan de förnedrats och våldtagits helt öppet av säkerhetsstyrkorna.

E.

Våld mot kvinnor innebär ett krigsbrott och ett brott mot mänskligheten, och alla förövare måste ställas inför rätta för att få stopp på straffriheten.

F.

Artiklarna 8 och 9 i Cotonou-avtalet, som Guinea har undertecknat, föreskriver respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratin.

G.

Den 27 juli 2009 upprättades det i enlighet med artikel 96 i Cotonou-avtalet en ”färdplan” för att säkerställa den demokratiska övergången.

H.

De juntamedlemmar som tidigare tillhörde Nationalrådet för demokrati och utveckling hade förbundit sig att inom kort hålla fria val och att inte själva ställa upp i dessa val.

I.

Åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har just inlett en preliminär utredning av läget i Guinea i syfte att fastställa om brott som faller inom ICC:s kompetensområde har begåtts.

J.

Den oansvariga användningen av väpnat våld för att slå tillbaka mot befolkningen gör militärjuntan oförmögen att organisera landets övergång till demokrati, genom fria och rättvisa val.

K.

Både Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) och Afrikanska unionen har tagit ställning och Burkina Fasos president Blaise Compaoré har utsetts till ”kontaktperson”.

L.

Internationella kontaktgruppen för Guinea (ICGG), bestående av diplomater från Ecowas, FN, Afrikanska unionen, Europeiska unionen och representanter för världens människorättsorganisationer, har besökt Guinea och lämnat en rapport om sitt besök.

M.

Europeiska unionen och Guinea undertecknade ett fiskepartnerskapsavtal i december 2008 (1), ett par dagar före den kupp som förde kapten Dadis Camara till makten, och enligt avtalet ska den första utbetalningen göras den 30 november 2009.

N.

Det ultimatum som Afrikanska unionen ställde till kapten Dadis Camara med krav på att han skulle förnya sitt åtagande om att inte ställa upp i det kommande presidentvalet har löpt ut.

O.

Ecowas har uppmanat det internationella samfundet att sända en neutral styrka till Guinea för att skydda befolkningen och oppositionen, och ICGG har efterlyst ett heltäckande vapenembargo mot Guinea.

P.

Guineas omfattande gruvfyndigheter erbjuder landet utvecklingsmöjligheter. Enligt Transparency International är Guinea ett av de mest korrupta länderna i Afrika.

1.

Europaparlamentet fördömer den blodiga och mordiska repressionen mot obeväpnade demonstranter, och betygar de drabbade familjerna sitt deltagande.

2.

Europaparlamentet fördömer alla former av sexuellt våld mot kvinnor och flickor, och begär att läkarvård och psykologiskt stöd ska erbjudas dem som utsatts för våldtäkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål inleda särskilda program för rehabilitering av kvinnor som drabbats av våldet i Guinea.

3.

Europaparlamentet välkomnar den kommuniké som ICGG publicerade efter sitt möte den 12 oktober 2009 i Abuja om krisen i Guinea. I kommunikén uppmanas militärjuntan att omedelbart släppa alla som godtyckligt gripits, i synnerhet de som frihetsberövades i samband med händelserna i Conakry den 28 september 2009. Militärjuntan uppmanas även att senast fredagen den 17 oktober 2009 fastställa hur den avser att gå tillväga för att se till militärjuntans medlemmar inte deltar i presidentvalet i januari 2010.

4.

Europaparlamentet välkomnar att FN har inrättat en internationell och oberoende undersökningskommission som ska utreda vilka som står bakom massakern, och att ICC har inlett en preliminär utredning för att sätta stopp för den rådande straffriheten.

5.

Europaparlamentet begär att alla åtgärder som står till buds ska vidtas för att garantera säkerheten för vittnen och släktingar till offren som kommer att förhöras av den internationella undersökningskommissionen.

6.

Europaparlamentet uppmanar militärjuntan att respektera åsikts-, yttrande- och föreningsfriheten, särskilt rätten att delta i fredliga möten, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

7.

Europaparlamentet anser att endast en regering som valts genom fria och rättvisa val kan representera landets långsiktiga intressen.

8.

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en övergångsregering bestående av de största oppositionspartierna som ska förbereda president- och parlamentsvalet.

9.

Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta de ”lämpliga åtgärder” som anges i artikel 96 i Cotonou-avtalet och att undersöka möjligheterna att tillmötesgå Ecowas begäran om att sända en styrka till stöd för en afrikansk styrka för skydd av befolkningen, i syfte att ge denna styrka de resurser den behöver för att kunna fullfölja sitt uppdrag, samt en civil styrka på längre sikt för att bidra till organisationen av säkerhetsstyrkorna.

10.

Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen att i samarbete med Ecowas införa kraftiga sanktioner mot medlemmarna av militärjuntan och att samtidigt organisera en nationell dialog genom en sannings- och försoningskommission.

11.

Europaparlamentet uppmanar alla stater att frysa leveranserna av vapen och ammunition till militär och polis, och av annan utrustning som Guineas säkerhetsstyrkor skulle kunna använda för att begå brott mot de mänskliga rättigheterna, i enlighet med ICGG:s ståndpunkt.

12.

Europaparlamentet beklagar att såväl statliga som privata kinesiska företag som investerar i Guinea helt nonchalerar de mänskliga rättigheterna för landets befolkning.

13.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare samt till Afrikanska unionens och Ecowas organ samt till juntan som har makten i Republiken Guinea.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/26

A.

Det allmänna människorättsläget i Iran har stadigt förvärrats, i än högre grad efter presidentvalet i juni 2009.

B.

Iran är det land som näst efter Kina genomför flest avrättningar. Antalet har fyrdubblats sedan president Mahmoud Ahmadinejad kom till makten 2005, och Iran har den tveksamma äran att vara det enda land i världen som fortfarande avrättar ungdomsbrottslingar. Minst 140 minderåriga brottslingar väntar på att avrättas i Iran enligt rapporter från människorättsadvokater.

C.

Den 11 oktober 2009 hängdes Behnoud Shojaee trots starka nationella och internationella vädjanden om att skona hans liv. Därigenom blev han den tredje ungdomsbrottsling som avrättats i Islamiska republiken Iran under 2009, efter Delara Darabi och Molla Gol Hassan. Även ungdomsbrottslingarna Safar Angooti och Abbas Hosseini löper omedelbar risk att avrättas.

D.

Tortyr och misshandel av fångar, förvägrad sömn, isoleringsceller, hemliga fängslanden, tillämpning av grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt straffrihet för statstjänstemän förekommer alltjämt i stor omfattning.

E.

Det våldsamma förtrycket av politiska motståndare, människorättsaktivister, journalister, bloggare, lärare, intellektuella, akademiker, homosexuella, kvinnor, studerande, fackföreningsaktivister och människor som tillhör religiösa, etniska, språkliga och andra minoriteter har ökat.

F.

Sju ledare för bahá'í-tron sitter alltjämt fängslade enbart på grund av sin religiösa övertygelse.

G.

Den 4 augusti 2009 godkändes president Mahmoud Ahmadinejad formellt för en andra presidentperiod sedan han förklarats som vinnare i valet den 12 juni 2009. Hans motståndare i valet, Mir-Hossein Mousavi och Mehdi Karrubi, anklagade i likhet med flera observatörer myndigheterna för omfattande förfalskning av valresultaten.

H.

Under de följande veckorna och månaderna gick tiotusentals människor ut på gatorna för att protestera. Runt 150 människor dödades och mer än 1 000 demonstranter greps.

I.

Massrättegångarna fortsätter mot enligt uppgift 140 oppositionsanhängare, däribland framstående reformivrare, och mot aktivister som anklagas för allt från upplopp till spioneri och försök att störta Irans ledarskikt.

J.

Fyra personer har dömts till döden i samband protesterna trots att de suttit fängslade sedan april, långt innan demonstrationerna efter valet inleddes.

K.

Enligt rapporter från människorättsorganisationer har tiotals reportrar, fotografer och bloggare lämnat Iran eller försöker fly från landet, tiotusentals har förlorat sina arbeten, flera tidningar har under de senaste veckorna stängts av myndigheterna, och 19 journalister och fem bloggare hålls enligt uppgift alltjämt kvar av de iranska myndigheterna.

1.

Europaparlamentet uttrycker starka tvivel om riktigheten i de valresultat som ledde fram till att president Mahmoud Ahmadinejad godkändes för en andra presidentperiod trots starka indikationer på omfattande valfusk. Parlamentet anser att den iranske presidentens trovärdighet härigenom tagit stor skada.

2.

Europaparlamentet hyllar modet hos alla de iranska män och kvinnor som försvarar sina grundläggande friheter och demokratiska principer och som uttrycker en vilja att leva i ett samhälle fritt från förtryck och trakasserier. Parlamentet hyllar särskilt de iranska kvinnor som hade en avgörande roll i demonstrationerna efter valet i juni, framför allt Neda Agha Soltan, som har blivit en symbol för det våldsamma förtrycket, och Shadi Sadr, en människorättsaktivist som greps den 15 juli 2009 sedan hon offentligt uttalat sig om människorättsövergrepp mot fångar efter Irans omstridda presidentval.

3.

Europaparlamentet fördömer det omfattande och överdrivna bruket av våld, godtyckliga gripanden och påstådd tortyr som ett sätt att slå ner protesterna mot det omstridda presidentvalet i Iran. Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att respektera de grundläggande medborgerliga och politiska rättigheterna, särskilt yttrandefriheten, och kräver ett ovillkorligt frigivande av alla fredliga demonstranter och alla som gripits i anslutning till den senaste tidens oroligheter – studenter, akademiker, aktivister, journalister och människorättsförsvarare.

4.

Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att ge Internationella rödakorskommittén undantagslöst tillträde till alla fångar och att låta internationella människorättsorganisationer övervaka situationen i landet.

5.

Europaparlamentet vädjar till de iranska myndigheterna att både i lagstiftning och i praxis avskaffa alla former av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att upprätthålla rättssäkerheten och sätta stopp för straffriheten för människorättsbrott.

6.

Europaparlamentet fördömer självmordsdådet i provinsen Sistan-Baluchistan den 17 oktober 2009, där tiotals människor dödades eller sårades. Det är oroande att detta bombdåd eventuellt kan kopplas till förtrycket av etniska och religiösa minoriteter som lever i provinsen. Parlamentet avvisar terrorism som ett sätt att lösa politiska tvister.

7.

Europaparlamentet upprepar sin vädjan till de iranska myndigheterna om att efterleva regeringens skyldighet att respektera religiösa minoriteter och omedelbart frige bahá'í-ledarna Fariba Kamalabadi, Jamaloddin Khanjani, Afif Naeimi, Saeid Rasaie, Mahvash Sabet, Behrouz Tavakkoli och Vahid Tizfahm.

8.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de iranska myndigheterna att helt avskaffa dödsstraffet och att under tiden införa ett moratorium för avrättningar, i enlighet med kraven i resolutionerna 62/149 och 63/168 från FN:s generalförsamling.

9.

Europaparlamentet fördömer med kraft dödsdomarna och avrättningarna i Iran, i synnerhet de som drabbar ungdomsbrottslingar och minderåriga, och protesterar starkt mot avrättningen av Behnoud Shojaee den 11 oktober 2009 i Iran. Parlamentet vädjar till de iranska myndigheterna att respektera internationellt erkända rättsliga skyddsåtgärder för minderåriga, exempelvis Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om barnets rättigheter, och framför allt att inte avrätta Safar Angooti och Abbas Hosseini.

10.

Europaparlamentet rekommenderar att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skickar ett särskilt sändebud som ska övervaka situationen för de politiska fångarna och se till att de iranska myndigheterna följer internationella processregler och sina rättsliga skyligheter när det gäller de mänskliga mättigheterna.

11.

Europaparlamentet beklagar den systematiska begränsningen av informationsfriheten genom blockering av webbplatser, förbud mot att dessa bevakar otillåtna demonstrationer samt införande av nya restriktioner som innebär att journalister måste utverka tillstånd för att kunna rapportera överhuvudtaget.

12.

Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att stoppa åtalen mot journalister som arbetar för internationella medier. Parlamentet kräver framför allt ett omedelbart frigivande av Fariba Pajooh, en ung iransk-kanadensisk journalist och välkänd bloggare som greps i sitt hem i Teheran den 24 augusti 2009.

13.

Europaparlamentet fördömer det faktum att människorättsaktivisten Abdolfattah Soltani den 2 oktober 2009 hindrades från att resa från Teheran till Nürnberg i Tyskland för att där ta emot stadens människorättspris.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsätta en EU-delegation i Teheran som ska främja och stärka dialogen med myndigheterna och det civila samhället i Iran och att intensifiera samarbetet, framför allt avseende flyktingbistånd och kamp mot narkotikahandel.

15.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Islamiska republiken Irans regering och parlament.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/29

A.

Alla de områden i norra Sri Lanka som tidigare kontrollerades av de tamilska tigrarna (LTTE) har nu återtagits.

B.

Den 25 år långa konflikten, som tog slut 2009 i och med att LTTE besegrades, har skördat mer än 90 000 människoliv.

C.

Efter konfliktens slut hålls mer än 250 000 civila tamiler fångna i läger för massundersökning och återflyttning. Det finns allvarlig oro kring överbeläggning och otillräcklig tillgång till rent vatten och sanitära och medicinska inrättningar i dessa läger, och de fängslade har ingen rörelsefrihet.

D.

Sri Lankas regering förvägrar humanitära organisationer och människorättsorganisationer tillträde till lägren i tillräcklig omfattning.

E.

Världssamfundet måste fortsätta att ge humanitärt bistånd, inklusive utbildad personal.

F.

Sri Lankas regering måste bli generös och proaktiv i sitt sätt att bemöta sina tamilska medborgares angelägenheter och intressen och snabbt och fullständigt genomföra det trettonde tillägget till Sri Lankas författning, liksom ytterligare och påtagliga åtgärder för självstyre, så att också den tamilska befolkningen ser LTTE:s nederlag som en befrielse.

G.

Det är inte troligt att människorättssituationen kommer att förbättras utan deltagande från ständiga internationella observatörer, framför allt från organisationer som Internationella rödakorskommittén.

H.

Många journalister som rapporterar om konflikten och läget efter konflikten i Sri Lanka har utsatts för våld och hotelser.

I.

Sri Lankas ekonomiska återhämtning kommer i stor grad att vara beroende av utländska direktinvesteringar, liksom av fortsatt stöd från EU.

J.

Stora områden som tidigare varit skådeplatser för konflikten är fulla av personminor och andra explosiva lämningar efter krig.

1.

Europaparlamentet beklagar djupt att över 250 000 människor fortfarande hålls fängslade i läger och uppmanar Sri Lankas regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att de fängslade snart ska kunna återvända hem och för att det humanitära biståndet snabbt ska kunna levereras till dem, i överensstämmelse med regeringens skyldighet att skydda alla människor under dess jurisdiktion. Internationella rödakorskommittén och FN:s fackorgan måste spela en nyckelroll i processen.

2.

Europaparlamentet uppmanar de lankesiska myndigheterna att ge humanitära organisationer fritt tillträde till lägren, så att de kan ge de fängslade nödvändigt humanitärt bistånd, särskilt med tanke på att monsunperioden snart börjar i den norra delen av landet.

3.

Europaparlamentet uppmanar med kraft världssamfundet att fortsätta att ge humanitär hjälp för att bidra till en bestående fred och uppmanar internationella givare att koppla bidrag till lägren till uppfyllandet av åtagandena om återflyttning samt att genomföra ett tidsbegränsat program för bistånd till lägren.

4.

Europaparlamentet uppmanar alla tamilska ledare att medverka till en politisk lösning och att ta avstånd från terrorism och våld en gång för alla.

5.

Europaparlamentet insisterar på att Sri Lankas regering har en skyldighet att tillämpa internationella normer för mänskliga rättigheter under rättsprocesser mot medlemmar av LTTE.

6.

Europaparlamentet visar sin erkänsla för Sri Lankas arbete med en nationell handlingsplan för främjande och skydd av mänskliga rättigheter.

7.

Europaparlamentet uppmanar Sri Lankas regering att verkställa de planer för försoning och regionalt självstyre som ingår i landets författning.

8.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Sri Lankas regering att upphöra med undertryckandet av medierna enligt antiterrorlagstiftningen och tillåter tryckfrihet. Parlamentet uppmanar regeringen att se över sin antiterrorlagstiftning nu när konflikten upphört och att se till att alla påstådda fall av kränkningar av mediernas frihet undersöks på ett fullständigt, öppet och insynsvänligt sätt.

9.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Sri Lankas regering att ge ytterligare och ökad uppmärksamhet åt frågan om minröjning, eftersom landminorna allvarligt hindrar återhämtningen och ekonomisk återuppbyggnad. I detta sammanhang uppmanar parlamentet regeringen att ta det mycket positiva steg som en anslutning till Ottawakonventionen (konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor och om deras förstöring) skulle innebära och uppmanar med kraft särskilt kommissionen att finansiera ytterligare stöd till brådskande minröjning i Sri Lanka.

10.

Europaparlamentet välkomnar förslaget till en lag om stöd och skydd för brottsoffer och vittnen, vilket för närvarande befinner sig i andra behandlingen i Sri Lankas parlament.

11.

Europaparlamentet noterar att lokalval hållits i norra Sri Lanka.

12.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, FN:s generalsekreterare, Brittiska samväldets generalsekreterare, Internationella rödakorskommittén, Human Rights Watch, Internationella kampanjen för förbud mot landminor, Sri Lankas regering och övriga medlemsländer i Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/31

A.

Enskild talan har väckts mot Marek Siwiec.

B.

Åtalet har i tiden placerats under en valkampanj tre år efter det att de påstådda överträdelserna ägt rum. Den privatperson som väckt talan har uppenbara politiska avsikter, vilket särskilt styrks av de handlingar som denna person själv överlämnat till parlamentets talman och personens egna påståenden om att han agerar på uppdrag av andra medborgare som allmänt motsätter sig att Siwiec utövar politisk verksamhet. Av ovanstående framgår att det aktuella straffrättsliga förfarandet utgör ett fall av s.k. fumus persecutionis, dvs. politisk skada, i så måtto att det föreligger allvarliga skäl att anta att anklagelserna mot Siwiec kommer från en politisk motståndare vars huvudsakliga mål är att undergräva Siwiecs verksamhet som ledamot av Europaparlamentet.

1.

Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Marek Siwiecs immunitet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Polen.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/33

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av stadgan.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/33

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/34

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/35

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/35

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/36

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/37

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/38

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/39

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/40

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/41

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/42

A.

Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/43

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Mauritius parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/43

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Seychellerna parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/44

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Barbados parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/45

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Saint Kitts och Nevis parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/45

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Antigua och Barbuda parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/46

1.

Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Samväldet Bahamas parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/47

A.

Förslaget till ändringsbudget nr 9 till den allmänna budgeten för 2009 omfattar följande:

B.

Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 9/2009 är att formellt föra in denna budgetjustering i budgeten för 2009.

1.

Europaparlamentet noterar det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 9/2009, som är den femte ändringsbudgeten som enbart är ägnad åt EU:s solidaritetsfond, vilket Europaparlamentet och rådet begärde i ett gemensamt uttalande som antogs under medlingssammanträdet den 17 juli 2008.

2.

Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 9/2009 utan ändringar.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/48

A.

Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.

Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

C.

Tyskland har begärt stöd till följd av uppsägningar i telekommunkationssektorn med avseende på arbetstagare som har sagts upp av Nokia GmbH den 6 februari 2009 i Bochum-området (3), och har uppfyllt kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.

Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) snarast ska kunna tas i anspråk.

2.

Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen bör använda alla tillgängliga medel för att hantera följderna av den globala ekonomiska och finansiella krisen. EGF kan spela en avgörande roll för att på arbetsmarknaden återintegrera arbetstagare som blivit övertaliga.

3.

Europaparlamentet påminner om att utnyttjandet av betalningsbemyndiganden från EGF inte får äventyra finansieringen av Europeiska unionens socialfond. Parlamentet uttrycker vissa tvivel om huruvida det kan garanteras att utnyttjandet är ett komplement till andra existerande instrument, exempelvis EU:s socialfond.

4.

Europaparlamentet lovar att vid den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 utvärdera funktionen och mervärdet i samband med EGF inom ramen för budgetöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

5.

Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

6.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att underteckna beslutet tillsammans med rådets ordförande och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, inklusive bilagan, till rådet och kommissionen.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/52

1.

Europaparlamentet påminner om att dess politiska prioriteringar och dess bedömning av budgetramen för 2010 framfördes i dess resolution av den 10 mars 2009 där parlamentet var ytterst kritiskt till de små marginaler som var tillgängliga under de flesta rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

2.

Europaparlamentet beklagar det faktum att rådet i sitt budgetförslag har minskat kommissionens preliminära budgetförslag ännu mer. Åtagandebemyndigandena i budgetförslaget uppgår till totalt 137 944 miljoner EUR, vilket utgör en minskning jämfört med det preliminära budgetförslaget på 613 miljoner EUR, och betalningsbemyndigandena på 120 521 miljoner EUR ligger 1 795 miljoner EUR under det preliminära budgetförslaget. Parlamentet understryker att detta i ännu högre grad har ökat skillnaderna mellan åtagande- och betalningsnivåerna, vilket strider mot principen om sund ekonomisk förvaltning.

3.

Europaparlamentet påminner om att nyckelmålet för budgeten för 2010 måste vara att särskild uppmärksamhet riktas mot den aktuella ekonomiska krisen. Parlamentet kommer i detta sammanhang att sätta EU-medborgarna först för att därmed bevisa att Europeiska unionen inte är ursprunget till problemet utan kan vara behjälplig vid lösningen. Parlamentet har därför i enlighet med detta ändrat rådets budgetförslag i syfte att använda EU–budgeten som ett verktyg för att hjälpa till att komma över den nuvarande krisen genom att stimulera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, sammanhållning och skydd av arbetstillfällen.

4.

Efter att ha behandlat budgetförslaget betonar Europaparlamentet ånyo att underrubrik 1a inte kommer att möjliggöra en ordentlig finansiering av EU:s behov inom ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, som inte fått tillräckligt med medel, i synnerhet för att ta itu med den nuvarande ekonomiska krisen och begränsa dess eventuella konsekvenser. Denna underrubrik bör grundligt undersökas och, om behov föreligger, revideras för att se till att dess mål under de kommande åren uppfylls.

5.

Europaparlamentet påminner om överenskommelsen om det gemensamma uttalandet, som bifogas denna resolution, mellan Europaparlamentet och rådet vid medlingen den 10 juli 2009 inför förstabehandlingen av budgeten för 2010. Denna har beaktats vid utarbetandet av ändringsförslagen till budgetförslaget.

6.

Europaparlamentet betonar att finansieringen av den andra etappen av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa är en prioritering för parlamentet. Det har för avsikt att använda de instrument som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet för att garantera dess finansiering. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att rådet inte kunde lägga fram sina planer i sitt budgetförslag. Parlamentet påminner om att finansieringsöverenskommelsen inte bör äventyra vare sig de medbeslutade programmens finansieringsramar eller det årliga budgetförfarandet, vilket fastslogs i det uttalande som budgetmyndigheten kom överens om den 2 april 2009 om att finansiera den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Parlamentet påminner också om sin syn på de principer och den försiktighet som krävs när man använder tillgängliga marginaler under en viss rubrik.

7.

Europaparlamentet är förvånat över rådets ytterligare nedskärningar i budgetposter som stöder Lissabonstrategin, vilken är grundad på ett beslut i Europeiska rådet. Detta är motsatsen till vad som borde ha gjorts för att ta itu med den rådande ekonomiska krisen.

8.

Europaparlamentet lovar att göra sitt yttersta för att säkra adekvat finansiering av alla verksamheter och åtgärder under underrubrik 1a som främjar hållbar tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen och erbjuder de europeiska medborgarna lösningar, nämligen genom tillhandahållande av en tryggare energiförsörjning och ökat stöd till forskning och innovation, särskilt miljövänlig energiteknik, samt främjande av små och medelstora företag och stöd till livslångt lärande. Parlamentet förespråkar en ytterligare utveckling av Erasmusprogrammet i syfte att främja unga människors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om betydelsen av att optimera genomförandet av ramprogrammen och uppmanar kommissionen att beakta parlamentets ståndpunkt såsom den antogs under förfarandet för kommissionens ansvarsfrihet för 2007 (5) punkterna 113 till 123 om dessa genomförandeproblem.

9.

Europaparlamentet påminner om de reviderade bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (6) som ger stöd till arbetstagare som drabbas av stora strukturella förändringar i världshandelsmönstren och bistår dem vid deras återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att den ovannämnda revideringen syftade till att vidga tillämpningsområdet för fonden så att effekterna av den pågående ekonomiska krisen beaktas. Parlamentet betonar behovet av en grundlig genomgång av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samband med halvtidsöversikten.

10.

Europaparlamentet beklagar de nedskärningar som rådet genomfört i det preliminära budgetförslaget under en tid då strukturfonderna och sammanhållningsfonden bör användas för att stimulera ekonomisk tillväxt och återhämtning. Parlamentet föreslår systematiska ökningar av betalningsbemyndigandena på de centrala budgetposterna (Eruf, ESF, sammanhållningsfonden) för att främja genomförandet av strukturpolitiken i medlemsstaterna till nytta för alla europeiska medborgare.

11.

Europaparlamentet påpekar att det nuvarande bristfälliga genomförandet av struktur- och sammanhållningspolitiken huvudsakligen beror på den otillräckliga flexibiliteten i det system med komplicerade regler och krav som kommissionen och medlemsstaterna infört.

12.

Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna använder alla befintliga instrument för att påskynda eller till och med revidera sina verksamhetsprogram i syfte att ta itu med följderna av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen på ett effektivare sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt stöd till dessa ändringar så snabbt som möjligt så att genomförandet av dem inte försenas.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om kommissionens förslag från juli 2009 för att ändra de allmänna bestämmelserna för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden när det gäller förenkling av bestämmelserna för ekonomisk förvaltning.

14.

Europaparlamentet understryker att flera viktiga åtgärder och verksamheter som syftar till att bekämpa klimatförändringen och stödja tillväxt för sysselsättning finansieras under denna underrubrik, och att mer bör göras för att rikta insatserna i syfte att effektivt ta itu med dessa prioriteringar.

15.

Europaparlamentet upprepar den vikt som det fäster vid solidaritetsprincipen inom unionen. Parlamentet avser att göra allt för att garantera en lämpligare finansiering för sammanhållningspolitiken i syfte att kunna ta itu med aktuella och framtida utmaningar. Parlamentet anser att det finns ett allt mer akut behov av att ta ställning till tillämpningen av n+2- och n+3-regeln i syfte att trygga ett fullständigt genomförande av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden.

16.

Europaparlamentet anser att EU–budgeten i sin nuvarande form inte effektivt och realistiskt kan nå de mål som unionen har satt upp för klimatförändringen. Parlamentet anser att EU-medborgarna behöver ett påtagligt EU-initiativ för att bekämpa klimatförändringen, ta itu med dess följder och finansiera de nödvändiga åtgärderna.

17.

Europaparlamentet påminner om att kampen mot klimatförändringen, inför Köpenhamnskonferensen i december 2009, kommer att kvarstå som en av dess topprioriteringar för budgeten för 2010. Parlamentet anser dock att denna prioritering inte tillräckligt återspeglas i budgetförslaget och avser följaktligen att kraftigare betona denna nyckelpolitik. Kommissionen påminns om att i rättan tid lägga fram ett rimligt finansieringsförslag efter konferensen om klimatförändringen.

18.

Europaparlamentet framhåller prioriteringen från sitt behöriga utskott för att hjälpa mjölkproducenterna. Parlamentet beslutar att skicka ett klart budskap till kommissionen och rådet genom att föreslå ett belopp på 300 miljoner EUR för inrättandet av en mjölkfond. Kommissionen uppmanas att göra denna begäran till sin när den lägger fram sin ändringsskrivelse nr 2.

19.

Europaparlamentet beslutade att finansiera bredbandsinsatserna i landsbygdsområden inom den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa från marginalen i rubrik 2, i linje med det uttalande som budgetmyndigheten kom överens om för finansieringen den 2 april 2009.

20.

Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen av program som kan främja avsättningen av jordbruksprodukter (t.ex. skolmjölks- och skolfruktsprogrammen).

21.

Europaparlamentet är medvetet om EU-medborgarnas önskan om ett säkert och tryggt Europa och välkomnar ökningen i denna underrubrik jämfört med budgeten för 2009. Parlamentet är medvetet om att alla länder i unionen står inför många utmaningar i samband med åtgärder som täcks av denna rubrik. Medlemsstaterna uppmanas att dra fördel av ökningarna i denna underrubrik jämfört med 2009 års budget för att ta itu med dessa utmaningar tillsammans.

22.

Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare finansiering via EU-budgeten för att hantera legal invandring och integrering av tredjelandsmedborgare samtidigt som problemen med illegal invandring tacklas, med full respekt för mänskliga grundläggande rättigheter, och gränsskyddet förstärks, bland annat genom en förstärkning av Europeiska återvändandefonden och Europeiska flyktingfonden så att solidariteten mellan medlemsstaterna underlättas.

23.

Europaparlamentet påminner om att underrubrik 3b täcker väsentliga politiska åtgärder som har direkt inflytande på EU-medborgarnas dagliga liv. Parlamentet motsätter sig rådets nedskärningar under denna underrubrik och stöder de specialiserade utskotten som intygar att ökningen av anslagen är berättigad.

24.

Europaparlamentet framhåller att det låga valdeltagandet vid valen till Europaparlamentet åter en gång har visat att informations- och kommunikationspolitiken måste förbättras i budgeten för 2010. Parlamentet är medvetet om att detta innebär en gemensam utmaning för kommissionen, medlemsstaterna och parlamentet såsom en nödvändig del i den demokratiska processen. Parlamentet har därför lagt fram ändringsförslag där en del anslag för informations- och kommunikationspolitiken förts till reserven. Kommissionens uppmanas att lägga fram sina planer för parlamentet om hur resultaten från arbetet i den interinstitutionella gruppen för information (IGI) ska genomföras.

25.

Europaparlamentet stöder ändringsskrivelse nr 1 till det preliminära förslaget till budget för 2010, som kommissionen antog den 2 september 2009, vilken föreskriver en ökning av följande två budgetposter: Palestina och klimatförändringen i utvecklingsländerna, två prioriteringar som parlamentet framfört.

26.

Europaparlamentet har beslutat att öka budgetposten för klimatförändringen i utvecklingsländerna i avvaktan på resultatet från konferensen om klimatförändringen i Köpenhamn. Parlamentet betonar dock behovet av ett nytt finansieringsinstrument för att hjälpa utvecklingsländerna att klara av effekterna av klimatförändringen, så att finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete i framtiden kan användas för att utföra de uppgifter det ursprungligen tilldelats.

27.

Europaparlamentet upprepar sin allvarliga oro över den farligt smala marginal för handlingsutrymme som uppstått till följd av kronisk underfinansiering av en rubrik, vilken ständigt är under tryck som ett resultat av kriser i tredjeländer.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för att under perioden 2010 till 2013 återföra de ekonomiska medel som omfördelades från stabilitetsinstrumentet till livsmedelsmekanismen, i syfte att se till att EU har tillräckliga finansiella medel tillgängliga under rubrik 4 i budgeten för att spela sin roll på den internationella scenen såsom Europas medborgare förväntar sig det. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för att mobilisera ekonomiska resurser för varje instrument eller mekanism för externt katastrofbistånd som inrättas utanför stabilitetsinstrumentet, så att man kan undvika att använda medel som är planerade för stabilitetsinstrumentet.

29.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att inte ingå långtgående politiska åtaganden om ett förstärkt ekonomiskt stöd från EU utan att samtidigt planera för de nödvändiga budgetanslagen, när dessa åtaganden står i uppenbar motsatsställning till de medel som finns tillgängliga under de årliga taken i den gällande fleråriga budgetramen.

30.

Europaparlamentet anser att en trygg energiförsörjning är en viktig fråga för unionen. Parlamentet välkomnar därför undertecknandet av alla deltagande länder i Nabucco-projektet och förväntar sig fasthet från samtliga när de behandlar andra projekt som kanske skulle kunna äventyra Nabucco.

31.

Europaparlamentet fortsätter att räkna med stöd för fredsprocessen i Palestina och återuppbyggnadsbehoven på Gazaremsan. Kommissionen uppmanas att meddela vilka åtgärder den har vidtagit för att minimera risken för att projekt och program som finansieras under denna budgetpost används eller avleds till terroristorganisationer och terroristhandlingar eller ineffektiv byråkrati samt att specificera huruvida en del av detta bistånd är avsett att återuppbygga fastigheter eller infrastruktur som tidigare finansierats av EU eller dess medlemsstater och som skadats genom militär verksamhet.

32.

Europaparlamentet betonar behovet av att tilldela tillräckliga medel till EU:s Östersjöstrategi i syfte att finansiera insatser som inte kan finansieras från andra budgetposter (samordning, information och pilotprojekt inom någon av handlingsplanens fyra pelare).

33.

Europaparlamentet har beslutat att acceptera vissa av rådets nedskärningar i budgetposterna för de administrativa utgifterna grundat på ett selektivt synsätt, där man gör en avvägning mellan de övergripande budgetprioriteringarna, inbegripet de nya, och behovet att genomföra befintliga program.

34.

Europaparlamentet har dock återinfört anslagen för personalutgifter. Parlamentet påpekar att det totala beloppet för alla typer av administrativa utgifter som finansieras utanför rubrik 5 avsevärt ökat under de senaste åren. Parlamentet begär att framtida förslag från kommissionen att överföra administrativa utgifter till driftsbudgetposter ska vara fullständigt berättigade och motiverade. Parlamentet medger att operativa program inte kan fungera utan nödvändigt administrativt stöd. Parlamentet är dock mycket oroat över att man under den nuvarande budgetramen använder en del av totalbeloppet för fleråriga program under andra rubriker än rubrik 5 för administrativa utgifter.

35.

Europaparlamentet är oroat över det pågående anbudsförfarandet för ett nytt EU-kvarter. Parlamentet upprepar sitt krav på att bli fullständigt informerat om urvalsprocessen och behovet av ytterligare information om kommissionens fastighetspolitik i allmänhet.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en tidsplan för förslagen om en översyn av budgetförordningen vart tredje år.

37.

Europaparlamentet påminner om att det, enligt det interinstitutionella avtalet, är tillåtet med anslag på högst 40 miljoner EUR till pilotprojekt under ett budgetår och högst 100 miljoner EUR till förberedande åtgärder, varav högst 50 miljoner EUR till nya förberedande åtgärder.

38.

Europaparlamentet anser att dessa projekt är ett oumbärligt verktyg för parlamentet när det gäller att bana väg för nya åtgärder för EU-medborgarna. Parlamentet konstaterar att för alla utom fyra pilotprojekt och förberedande åtgärder har kommissionen bara infört betalningsbemyndiganden, vilket har gjort det möjligt för parlamentet att ordentligt utreda huruvida en uppföljning behövdes och huruvida nya åtaganden skulle gå till omröstning. Parlamentet har dessutom analyserat en serie nya intressanta förslag av vilka bara ett litet antal kunde införas i budgeten för 2010 beroende på begränsningarna till följd av det interinstitutionella avtalet och den fleråriga budgetramens tak.

39.

Europaparlamentet har prioriterat genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder under deras andra och tredje år. Parlamentet avser att noga följa genomförandet av dessa och de nyinrättade projekten och åtgärderna under budgetåret 2010.

40.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av och ändringsförslagen till avsnitt III i förslaget till allmän budget, till rådet och kommissionen samt till övriga berörda institutioner och organ.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/60

A.

I det preliminära budgetförslaget för samtliga institutioner lämnades en marginal på 236 597 323 EUR under budgetramens tak för budgetåret 2010.

B.

Efter rådets beslut den 13 juli 2009 har budgetförslaget en marginal på 276 153 415 EUR under detta tak.

C.

Det pilotförfarande som man beslutade använda för budgetförfarandet 2009, med utökat samarbete mellan presidiet och budgetutskottet och ömsesidigt samarbete i ett tidigt skede om alla punkter med betydande budgetkonsekvenser, har använts även för budgetförfarandet 2010.

D.

Ett medlingssammanträde med presidiet och budgetutskottet ägde rum den 15 september 2009, före omröstningarna i budgetutskottet och plenarförsamlingen.

1.

Europaparlamentet påminner om att EU-institutionerna måste fastställa sina budgetar i ljuset av den ekonomiska och finansiella situation som Europa står inför, och att det är absolut nödvändigt att dessa budgetar återspeglar ansträngningarna att uppnå politiska mål med ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt.

2.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att varje begäran om budgetmedel helt och hållet måste baseras på kostnader och endast återspegla de verkliga behoven för att varje institution ska kunna genomföra de uppgifter som den har blivit anförtrodd, samtidigt som man gör allt för att upptäcka möjliga besparingar, inklusive genom bättre arbetsorganisation, omfördelning av existerande resurser till prioriterade områden och mindre byråkrati, så att man på bästa sätt utnyttjar de knappa ekonomiska resurserna.

3.

Europaparlamentet välkomnar samtliga institutioners konstruktiva och samarbetsinriktade inställning vid kontakterna med budgetmyndigheten, och är nöjt med att deras svar på de frågor som ställts har varit snabba och precisa.

4.

Europaparlamentet framhåller att inga utgifter som är specifikt knutna till det potentiella ikraftträdandet av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ingår i förslagen. parlamentet påminner om att om detta fördrag träder i kraft så kan man behöva utnyttja nuvarande budgetinstrument, t.ex. en ändringsskrivelse eller en ändringsbudget, om det skulle visa sig nödvändigt. Dock anser parlamentet att man i ett sådant fall måste utreda ordentligt hur nuvarande resurser kan omorganiseras på alla tänkbara sätt innan någon begäran om ytterligare budgetanslag läggs fram. Mot bakgrund av försiktighet inför framtiden, upprepar parlamentet att budgeten även fortsättningsvis måste vara hållbar och att det behövs en ordentlig finansiell marginal under denna rubrik.

5.

Europaparlamentet påminner om att det fortfarande finns utrymme för förbättringar och ett effektivare utnyttjande av budgetresurserna inom en mängd områden, och skulle återigen vilja lyfta fram det interinstitutionella samarbetet. Parlamentet håller med revisionsrätten om att ett utökat samarbete mellan språktjänsterna skulle kunna leda till vissa besparingar. Därför vill parlamentet prioritera detta under 2010 och uppmanar institutionerna att ytterligare förbättra dessa aspekter, inklusive en omförhandling av befintliga arrangemang för gemensamt utnyttjande av interna översättningsresurser.

6.

Därför har Europaparlamentet beslutat att införa en övergripande reserv på 5 procent för de externa översättningstjänsterna, och betonar att detta ändringsförslag avser alla institutioner med egna översättningsavdelningar. De begärda förbättringarna inbegriper en omförhandling av befintliga arrangemang för gemensamt utnyttjande av interna översättningsresurser för att göra översättingen effektivare och spara kostnader, vilket också ligger i linje med revisionsrättens särskilda rapport om detta område. Parlamentet konstaterar att denna reserv således kan frisläppas när institutionerna har presenterat ett konkret förslag till system för gemensamt utnyttjande av interna översättningsresurser och detta har granskats av budgetmyndigheten.

7.

Europaparlamentet betonar att man önskar att institutionerna ser över möjligheterna för sina översättare att distansarbeta. Parlamentet konstaterar att detta kan leda till årliga besparingar, särskilt om kontorsutrymme kan frigöras och användas för andra syften. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten utnyttjar detta system (även om det inte rör många personer) och att det fungerar väl.

8.

Europaparlamentet har beslutat att lämna en marginal under taket för rubrik 5 ”administrativa utgifter” på 222 344 665 EUR och begränsar därmed den totala ökningen till 2,1 procent. Parlamentet betonar att detta bl.a. innebär att man återinfört en del av de medel som rådet har minskat i institutionernas budgetar, i de fall då varje institutions specifika önskemål har motiverats.

9.

Europaparlamentet anser att EU:s budgetsystem måste utvecklas så att det belönar uppfinningsrikedom och innovativa lösningar. Parlamentet understryker att det i detta sammanhang förtjänar att betonas, och tjäna som incitament, att effektivitetsvinster och besparingar som blir följden av sådana åtgärder inom institutionerna skulle kunna utnyttjas för deras egna eventuella prioriteringar. Parlamentet betonar dock att medel som inte utnyttjas p.g.a. långsamt genomförande eller oväntade händelser generellt sett bör gå tillbaka till skattebetalarna.

10.

Europaparlamentet välkomnar den goda stämningen och den konstruktiva inställningen vid medlingssammanträdet den 15 september 2009 mellan presidiet och budgetutskottet. Parlamentet anser att detta bör ytterligare underlätta utformningen av parlamentets budget i en anda av ömsesidigt samarbete och förtroende, samtidigt som man strikt tillämpar sunda budgetprinciper och insynsvänlighet. Parlamentet betonar att varje parts behörighet bör upprätthållas helt och fullt.

11.

Europaparlamentet påminner om att man kom överens om följande punkter under detta budgetmedlingssammanträde:

12.

Europaparlamentet anser att informationsflöde och informationsutbyte i rätt tid mellan presidiet och budgetutskottet är avgörande för att deras samarbete ska bli framgångsrikt och ytterligare kunna förbättras.

13.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att parlamentet, liksom övriga institutioner, lägger fram ett så komplett preliminärt budgetförslag som möjligt under våren och tidigt under sommaren. Parlamentet understryker att ändringsskrivelsen under hösten bör strikt begränsas till oförutsedda händelser och tekniska uppdateringar. Parlamentet inser att valår är speciella, och att en större flexibilitet då krävs under dessa förfaranden för att garantera det nybildade parlamentets behörighet.

14.

Europaparlamentet påpekar att den totala nivån på parlamentets budget uppgår till 19,87 procent av de tillåtna utgifterna under rubrik 5 (administrativa utgifter) i den fleråriga budgetramen, d.v.s. att den fortfarande ligger under den självpåtagna gränsen på 20 procent. Dock förtjänar det att upprepas att denna procentsats på 19,87 procent inte inbegriper eventuella anpassningar som kan bli nödvändiga om Lissabonfördraget träder i kraft, särskilt på lagstiftningsområdet, och parlamentet vidhåller därför sin ståndpunkt att det är nödvändigt med en omfattande marginal. Parlamentet inser att det på grund av den för närvarande begränsade marginalen kommer att krävas fler besparingar och omfördelningar för att kunna tillgodose ytterligare behov.

15.

Europaparlamentet anser att en uppdelning mellan fasta och rörliga kostnader skulle underlätta beslut om den totala nivån på parlamentets budget och den lämpliga uppföljningen, så att budgeten fortsätter att vara hållbar. Mot denna bakgrund har parlamentet beslutat att placera en del av tre särskilda budgetposter i reserven, och begärt en rapport som redovisar utgifterna under rubrikerna 2 och 3 med avseende på de olika typerna av kostnader och som anger om de är fasta eller rörliga. Parlamentet anser att denna distinktion, de långsiktiga policystrategierna för fastigheter, kommunikation och information samt en kostnads- och nyttoanalys av parlamentets olika verksamhetsområden kommer att göra det möjligt att upprätta en nollbasbaserad budget under kommande år. Parlamentet anser att budgeten därigenom kommer att återspegla enbart de verkliga behoven, och bli mer insynsvänlig, exakt och effektiv.

16.

Europaparlamentet påpekar att 2010 blir det första året då den nya ledamotsstadgan tillämpas fullt ut, vilket kommer att få stora följder för parlamentets budget som nu måste ta över dessa kostnader. Det extra belopp som ska ingå jämfört med 2009 (ett år då stadgan tillämpades under viss tid) kan uppskattas till ca 40 miljoner EUR, och jämfört med tidigare år uppgår skillnaden till ca 113 miljoner EUR.

17.

Europaparlamentet anser att dessa siffror dock bör delas upp i vad som faktiskt är ofrånkomliga rättsliga och budgetmässiga konsekvenser, och vad som faktiskt är följden av att systemet införs. Av budgetskäl begär parlamentet därför en rapport över tillämpningen av systemet för reseersättningar, baserad på tillförlitliga och objektiva uppgifter, vilken bör presenteras senast den 30 juni 2010.

18.

Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes i slutet av 2008 om den nya stadgan för ledamöternas assistenter, och har tagit med budgetmedel för det första hela tillämpningsåret 2010. Parlamentet välkomnar också inrättandet av den tillfälliga utvärderingsgrupp som ska undersöka alla praktiska problem som kan uppstå till följd av införandet av ledamotsstadgan och assistentstadgan, och ser fram emot att få gruppens slutsatser så snart som möjligt, i alla händelser inte senare än i samband med presidiets presentation av budgetberäkningen för 2011.

19.

I samband men den övergripande nivån på budgeten och påpekandena ovan, framhåller Europaparlamentet också att medlingen ledde till en överenskommelse om att minska de föreslagna reserverna till 5 miljoner EUR för nya politiska initiativ, att behålla en allmän reserv för oförutsedda utgifter på 10 miljoner EUR och att ha en byggnadsreserv på 15 miljoner EUR.

20.

Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om personalresurserna i 2010 års budget, och uppskattar den information som administrationen har gett om de tjänster som bedöms som nödvändiga och den parallellt planerade omstruktureringen.

21.

Europaparlamentet beslutar att godkänna anslagen för 54 nya tjänster i parlamentets tjänsteförteckning för 2010 enligt följande:

Parlamentet beslutar också att godkänna anslagen för följande uppgraderingar: 5 AD5 till 5 AD7 i samband med rekrytering av tolkar, 30 AD7 till 30 AD9 i samband med interna uttagningsprov och 30 AST3 till 30 AST5 likaledes i samband med interna uttagningsprov. Vidare beslutar parlamentet att godkänna anslagen för omvandling av 5 AST6-tjänster till 2 AD11-tjänster och 3 AD12-tjänster i samband med uttagningsprov för byte av tjänst.

22.

Inte desto mindre insisterar Europaparlamentet på att ytterligare ansträngningar för att omfördela aktuella resurser och tjänster bör ingå som en del i dess budgetförfarande. Därför anser parlamentet att det är riktigt att man anpassar sin arbetsorganisation och organisationsuppbyggnad till de politiska prioriteringarna för att maximera resultaten och, ur budgetsynpunkt, minska kostnaderna. I detta sammanhang påminner parlamentet om att man förra året framhöll att det är avgörande att optimalt balansera fördelningen av de mänskliga resurserna mellan centralt lagstiftningsarbete, direkt service till ledamöterna och administrativt stöd, och dessutom öka förståelsen för underliggande antaganden och prioriteringar.

23.

Europaparlamentet noterar särskilt medlingsöverenskommelsen om att förstärka avdelningen för fastigheter och fastighetspolicy för att åstadkomma en adekvat nivå på underhåll och säkerhet samt förbättra planering och kontroll, vilket tillsammans med en samstämd och ansvarsfull fastighetspolicy rimligtvis kommer att leda till besparingar på lång sikt. Därför samtycker parlamentet till att det inrättas 49 nya tjänster på tre års sikt för att nå detta mål. Parlamentet noterar också överenskommelsen om att finansiera 5 tjänster som begärts för omorganisation av säkerhetstjänsten.

24.

Europaparlamentet välkomnar också medlingsöverenskommelsen om att genomföra en organisationsrevision av GD Inlo och säkerhetstjänsten för att undersöka huruvida resurserna utnyttjas på bästa sätt.

25.

Europaparlamentet påminner om att flerspråkigheten har varit en avgörande aspekt av budgeten för 2010, både när det gäller att garantera och rentav förbättra alla ledamöters rätt till lika behandling i samband med språktjänster, och när det gäller ansträngningarna att hålla kostnaderna nere genom förbättrat interinstitutionellt samarbete mellan samtliga institutioner. Parlamentet välkomnar den riktade extra finansieringen till detta område i budgetförslaget, och tillstyrker detta.

26.

Att ta på sig det ökade lagstiftningsansvaret är för parlamentet en pågående process och kräver ett heltäckande stöd åt ledamöterna för att de ska kunna fullgöra sitt lagstiftningsarbete. I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet presidiets beslut av den 6 maj 2009 som syftar till att ge direkt stöd till ledamöterna under lagstiftningsarbetet, särskilt under det inledande stadiet då ett första textförslag utarbetas. Nu måste man också uppmärksamma de senare stadierna i lagstiftningsarbetet, och parlamentet anser därför att det är av avgörande betydelse att ledamöterna har tillgång till korrekta texter på samtliga officiella språk i enlighet med flerspråkighetsprincipen och syftet med unionens policy för bättre lagstiftning, så att insynsvänligheten och den demokratiska legitimiteten hos parlamentets ståndpunkter i lagstiftningsarbetet förbättras.

27.

Europaparlamentet påminner om att man regelbundet röstar om överenskomna rättsakter i form av tidiga politiska kompromisser, medan rådet antar sådana akter först efter att de har fått sin slutliga utformning. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att parlamentet granskar och röstar om korrekta texter i slutversionen på samtliga språk. Parlamentet efterlyser åtgärder på intern och interinstitutionell nivå för att säkerställa att parlamentet behandlas på samma sätt som rådet i denna fråga.

28.

Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen från medlingen om att införa en övergripande reserv på 5 procent för vissa budgetposter för alla institutioner med egna översättningsavdelningar, vilket redan har nämnts ovan.

29.

Europaparlamentet är villigt att se över systemet för översättningen av debatterna i kammaren, det s.k. fullständiga förhandlingsreferatet, och tillgängligheten till dessa översättningar samt hur detta kan förbättras genom utnyttjandet av modern teknik samtidigt som man sparar ett väsentligt belopp i budgeten. Detta skulle kunna inbegripa ett efterfrågestyrt översättningssystem som också kunde ge väsentligt snabbare tillgång till de begärda texterna.

30.

Europaparlamentet påminner om sin tidigare begäran att presidiet ska presentera en konsekvent och ansvarsfull långsiktig strategi för fastigheter och byggnader, som även tar hänsyn till de särskilda problemen med ökande underhållskostnader, renoveringsbehov och säkerhetskostnader och som säkerställer att parlamentets budget är hållbar, och förväntar sig en presentation av denna strategi senast i slutet av 2009. Parlamentet noterar det svar som man fick efter förra årets budgetresolution, men anser att detta inte var tillräckligt. Parlamentet anser att man också måste ta hänsyn till eventuellt framtida återbetalningar från de belgiska myndigheterna enligt överenskommelsen om parlamentets nuvarande byggnader i Bryssel.

31.

Europaparlamentet upprepar att man fäster stor vikt vid säkerhetsfrågor, som hänger nära samman med parlamentets fastighetspolicy, och anser att det behövs ett effektivt och balanserat angreppssätt på detta område. Man bör särskilt understryka den speciella karaktären hos ett parlament och behovet av öppenhet och tillgänglighet vid sidan av säkerhet. Samtidigt uttrycker parlamentet sin oro över de ständigt stigande kostnaderna på detta område och anser att det behövs ett angreppssätt som differentieras i förhållande till det särskilda läget på varje enskild arbetsort.

32.

Europaparlamentet anser att det måste förklaras tydligt varför presidiet överväger att förvärva en ny byggnad nära de aktuella fastigheterna i Bryssel samtidigt som man gör bedömningen att en annan av parlamentets byggnader inte längre behövs för parlamentets arbete.

33.

Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser, vilket torde bidra till att förbättra kommunikationen med medborgarna och öka deras deltagande i EU:s politiska liv. Parlamentet efterlyser ytterligare diskussion om principer för långsiktig budgetering inom detta område.

34.

Europaparlamentet välkomnar presidiets slutgiltiga beslut om en förvaltningsmodell för det nya besökscentrumet, och beslutar att godkänna de begärda 13 tjänsterna så att man äntligen ska kunna öppna centrumet så snart som möjligt, i alla fall inte senare än under första halvåret 2010.

35.

Europaparlamentet noterar överenskommelsen mellan presidiet och budgetutskottet om den europeiska historiens hus. Parlamentet beslutar att anslå de begärda 1,5 miljonerna EUR, vilka ska budgeteras under en lämplig budgetpost som redan finns i 2009 års budget, så att arkitekttävlingen kan inledas och förslag till koncept mottas i tid nästa år. Parlamentet upprepar sin åsikt att det är nödvändigt med information om projektets totala kostnad. Parlamentet välkomnar att man har kommit överens om att försöka få ytterligare finansiering från externa källor och undersöka möjliga samarbetsmöjligheter för projektet.

36.

Europaparlamentet betonar hur viktigt man anser att det är med en effektiv organisation av de många informationskällor och informationstjänster som står till ledamöternas och personalens förfogande inom parlamentet. I samband härmed påminner parlamentet om den nyligen antagna IKT-strategin inom generaldirektoratet för IT-frågor samt beslutet att inrätta ett direktorat för bibliotek och dokumenthantering inom generaldirektoratet för parlamentets ledning. Parlamentet understryker vidare att man måste utveckla ett övergripande kunskapshanteringssystem för att underlätta spridningen av all information på både politisk och administrativ nivå. Parlamentet uppmanar sitt presidium att särskilt uppmärksamma samarbetet mellan olika avdelningar för att försäkra sig om att den övergripande politiken är konsekvent och kostnadseffektiv, och välkomnar slutligen överenskommelsen från medlingen om att dessa aspekter ska presenteras vid ett sammanträde med budgetutskottet.

37.

Europaparlamentet anser också att om man låter tjänster för dokumenthantering ingå i det nya direktorat som nämns ovan bör det underlätta tillgången till information och bidra till en bättre förståelse av parlamentets verksamhet. Parlamentet insisterar på att detta bör underlätta ledamöternas arbete och dessutom förbättra öppenheten gentemot medborgarna. Parlamentet beslutar att godkänna de budgetelement som fanns i den preliminära budgeten. Samtidigt vill parlamentet få löpande information om avdelningens organisation, prognoser för kostnader och personal samt produkter och tjänster, inklusive åtgärder för att förbättra tillgången till dokument.

38.

Europaparlamentet noterar de yttranden som lämnats av utskottet för internationell handel och utskottet för framställningar och liknande ståndpunkter. Parlamentet anser att de frågor som tagits upp i huvudsak har beaktats i så stor utsträckning som möjligt genom budgetändringsförslagen och omröstningen.

39.

Europaparlamentet anser att domstolens ökande arbetsbörda när det gäller rådgivning och de nya brådskande förfarandena har motiverat en rimlig ökning av dess driftsbudget och personalstyrka under de senaste två åren, inklusive en väsentlig ökning av personalresurserna för 2009. Därför är det naturligt att inga ytterligare tjänster begärs för 2010. Parlamentet är inte övertygat om att rådets neddragningar vad avser prognostiserade löner och schablonminskningsnivåer är korrekta, med tanke på den nuvarande nyrekryteringsnivån och bemanningssituationen.

40.

Därför beslutar parlamentet att återinföra det preliminära budgetförslaget avseende ett antal budgetposter med tanke på de argument som framförts och efter att man har begrundat yttrandena från sina utskott.

41.

Europaparlamentet noterar att effekterna av domstolens nya byggnader kvarstår, och att detta får problematiska följder för den allmänna ökningen av domstolens budget. Från denna utgångspunkt och med tanke på dessa investeringar, kan parlamentet acceptera den totala ökningen på 4,5 procent som presenterats, samtidigt som man noterar att domstolens normala driftsbudget har en betydligt blygsammare ökning på ca 2,5 procent.

42.

Efter de 20 revisorstjänsterna som beviljades 2009, samtycker Europaparlamentet till inrättandet av ytterligare 12 revisorstjänster som ett resultat av ökande efterfrågan, särskilt från myndigheten för beviljandet av ansvarsfrihet. Bemanningsnivå och begäran om arbetsinsatser måste övervägas inom den vidare ram som utgörs av budgeten och Europas ekonomi. Därför anser parlamentet att de 32 nya revisorstjänsterna som beviljats under två år kommer att ge revisionsrätten en bekväm position under några år framöver och, om så inte skulle bli fallet, begär att revisionsrätten prioriterar önskemålen efter angelägenhetsgrad och relativ vikt.

43.

Europaparlamentet noterar att de planerade ökande kostnaderna för utvidgningen av K3-byggnaden och upprepar att beslutet att finansiera detta direkt genom budgeten, jämfört med alternativet med hyresavtal med option att köpa byggnaden, kommer att hålla detta projekt på den lägsta möjliga nivån för skattebetalarna. Parlamentet noterar att beslutet att tidigarelägga ett belopp på 55 miljoner EUR till 2009 har medfört en väsentlig minskning av denna budgetpost för 2010.

44.

Efter ett påpekande i den externa revision som gjorts hos revisionsrätten, anser Europaparlamentet att alla utgifter för detta projekt måste ske från de beviljade anslagen i den berörda budgetposten och, i öppenhetens intresse, inte budgeteras under andra rubriker/budgetposter.

45.

Europaparlamentet beslutar att öka ett begränsat antal utgiftsposter i samband med revisionsrättens spridning av rapporter till allmänheten, publicering i EUT samt tjänsteresor, så att en sakkunnig kan följa med revisorn när så behövs för att förbättra insynen och kvaliteten på iakttagelserna.

46.

Europaparlamentet beslutar att inta en kompromissposition mellan kommitténs ursprungliga begäran och rådets budgetförslag. Därför beslutar parlamentet att godkänna inrättandet av 6 nya tjänster (4 AD5, 1 AST3 och 1 AST1) och att justera den allmänna schablonminskningen av löner och ersättningar till 5 procent.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommittén att lägga fram en första sammanfattande rapport om hur det förbättrade system för planering av sammanträden och resekostnader, som infördes i den förra budgeten, fungerar.

48.

Med tanke på framtida budgetar begär Europaparlamentet också en kortfattad och tydlig förklaring av hur resekostnadsersättningar och traktamenten beräknas och vilka valmöjligheter, om sådana finns, som ledamöter och anställda har i denna fråga.

49.

Europaparlamentet håller inte med om rådets strykning av samtliga 10 ytterligare tjänster som har begärts till kommittén och beslutar att återinföra 4 av dem som prioriterade tjänster kopplade till kommitténs politiska verksamhet och särskilt den regionala församlingen. Dock vill parlamentet påminna om att en ökning av kommitténs personalstyrka godkändes redan 2009, och därför kan man inte godkänna fler tjänster med tanke på det allmänna ekonomiska läget.

50.

Europaparlamentet beslutar att införa en schablonminskning på 5 procent efter att ha tagit del av kommitténs argument rörande rekryteringsnivåer och obesatta tjänster. Detta bör säkerställa att kommittén har tillräckliga medel för att kunna uppfylla sina åtaganden, samtidigt som det är en liten besparing jämfört med det preliminära budgetförslaget.

51.

Europaparlamentet intar en kompromissposition mellan kommitténs begäran och rådets nedskärningar avseende olika operativa budgetposter, inklusive IT-utveckling, barnomsorgsinrättningar för personalen samt informations- och kommunikationsåtgärder.

52.

Europaparlamentet återinför delvis det preliminära budgetförslaget efter att man noterat rådets nedskärningar och hört ombudsmannens argument. Parlamentet insisterar emellertid på att man bör behålla begränsade besparingar i allmänhet i det preliminära budgetförslaget.

53.

Europaparlamentet intar en kompromissposition mellan ombudsmannen och rådet när det gäller vilka anslag som behövs för löner och ersättningar.

54.

Europaparlamentet håller med ombudsmannen om att man borde fundera över utgifterna i samband med valet av ombudsman, och anser att det nuvarande systemet med uppdelning av sådana kostnader på flera år och olika budgetposter inte är insynsvänligt.

55.

Europaparlamentet är förvånat över att detta organ knappast har någon budget alls för utbildningssatsningar, och kan därför godkänna en viss ökning inom detta område.

56.

Europaparlamentet ser positivt på att tillsynsmannen allt oftare ombeds att yttra sig om lagstiftning (med koppling till dataskyddsfrågor). Parlamentet har diskuterat denna fråga tämligen ingående och har noterat uttalandet att dessa samråd är obligatoriska för datatillsynsmannen. Därför beslutar parlamentet att göra vissa ändringar i det budgetförslag som rådet har presenterat.

57.

Europaparlamentet godkänner inrättandet av två extra tjänster (1 AD5 och 1 AST2), som är ett mellanläge mellan den ursprungliga begäran och rådets ståndpunkt. Parlamentet väljer att göra detta också mot bakgrund av att en ökning samtidigt har beviljats för att finansiera nationella experter.

58.

Europaparlamentet samtycker också till vissa förstärkningar utöver rådets förslag för ett begränsat antal andra budgetposter efter att man hört tillsynsmannens argument.

59.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av avsnitten I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX i förslaget till allmän budget, till rådet och kommissionen samt till övriga berörda institutioner och organ.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/68

1.

Europaparlamentet godkänner Republiken Tjeckiens initiativ.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Republiken Tjeckiens initiativ.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt Republiken Tjeckiens regering parlamentets ståndpunkt.

30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/69

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Kommissionen uppmanas att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.