17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/2

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 20 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-228/09) (1)

(Fördragsbrott - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 78, 79, 83 och 86 - Beskattningsunderlag - En skatt som är tillämplig på ej registrerade bilar inkluderas i beskattningsunderlaget)

2010/C 195/02

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Triantafyllou och A. Stobiecka-Kuik)

Svarande: Republiken Polen (ombud: M. Dowgielewicz, M. Jarosz och A. Rutkowska)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 78, 79, 83 och 86 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1) — Försäljning av en personbil — En skatt som utgår vid registreringen av fordonet inkluderas i beskattningsunderlaget

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 233, 26.09.2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/2

Begäran om förhandsavgörande framställd av Raad van State (Nederländerna) den 16 april 2010 — Baris Unal mot Staatssecretaris van Justitie

(Mål C-187/10)

2010/C 195/03

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Raad van State

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Baris Unal

Motpart: Staatssecretaris van Justitie

Tolkningsfrågor

Hindrar artikel 6.1 första strecksatsen i associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen, tillsammans med rättssäkerhetsprincipen, de nationella myndigheterna från att i en situation där det inte rör sig om bedrägligt beteende, efter utgången av den period på ett år som anges i nämnda artikel 6.1 första strecksatsen, återkalla en turkisk arbetstagares tidsbegränsade uppehållstillstånd med retroaktiv verkan från och med den tidpunkt från vilken de nationella villkoren för beviljandet av uppehållstillståndet inte längre uppfylls?

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 16 april 2010 — Génesis Seguros Generales Sociedad Anónima de Seguros y Reaseguros (GENESIS) mot Boys Toys S.A., Administración del Estado

(Mål C-190/10)

2010/C 195/04

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Génesis Seguros Generales Sociedad Anónima de Seguros y Reaseguros (GENESIS)

Motparter: Boys Toys S.A. och Administración del Estado

Tolkningsfråga

Ska artikel 27 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (1) tolkas så att det är möjligt att, vid fastställandet av huruvida ett gemenskapsvarumärke har tidsmässig prioritet framför ett nationellt varumärke som sökts registrerat samma dag, beakta inte bara dagen för ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke vid harmoniseringsbyrån, utan även timmen och minuten (förutsatt att dessa uppgifter finns tillgängliga), när det klockslag då ansökan gavs in är relevant enligt den nationella bestämmelse som reglerar registreringen av det nationella varumärket?

(1) EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 120.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/3

Talan väckt den 19 april 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien

(Mål C-192/10)

2010/C 195/05

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Pardo Quintillán och A. Marghelis)

Svarande: Konungariket Spanien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 13 och 14 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall, (1) genom att inte vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa fullgörandet av skyldigheterna avseende avslutning samt behandling och kontroll efter avslutningen av deponin vid Cova da Loba, vid O Grove (Pontevedra, Galicien), och

—	förplikta Konungariket Spanien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Huvudsyftet med direktiv 1999/31/EG är att så långt det är möjligt förebygga eller minska avfallsdeponeringens negativa effekter på miljön, särskilt när det gäller förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft, samt alla risker deponering av avfall kan medföra för människors hälsa, under deponins hela livscykel.

2.	Enligt de uppgifter som de spanska myndigheterna själva har lämnat beviljades tillstånd för deponin vid Cova da Loba år 2000. Det rör sig således om en befintlig deponi i den mening som avses i artikel 14 i direktiv 1999/31/EG.

3.	Deponin vid Cova da Loba övergavs utan att avslutas och utan att dess efterbehandling och senare kontroll säkerställdes i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 13 i direktivet.

Det framgår följaktligen av de uppgifter som har lämnats av de spanska myndigheterna att avslutningsförfarandet ännu inte fullgjorts beträffande deponin vid Cova da Loba. Mot bakgrund av föregående överväganden utgör situationen vid deponin följaktligen ett åsidosättande av artiklarna 13 och 14 i direktiv 1999/31/EG.

(1) EGT L 182, s. 1.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht München I (Tyskland) den 21 april 2010 — Robert Nicolaus Abt, Daniela Kalwarowskyj, Mangusta Beteiligungs GmbH, Karsten Trippel, VC-Services GmbH, Henning Hahmann mot Hypo Real Estate Holding AG

(Mål C-194/10)

2010/C 195/06

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht München I

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Robert Nicolaus Abt, München, m.fl.

Motpart: Hypo Real Estate Holding AG, München

Tolkningsfrågor

Ska artikel 5.1 i direktiv 2007/36/EG redan tillämpas mot bakgrund av det gemenskapsrättsliga förbudet mot förtida verkan om den nationella lagstiftaren har antagit en bestämmelse som upphör att gälla när införlivandefristen löper ut, enligt vilken det under nämnda frist är tillåtet att förkorta fristen för att utfärda kallelse till bolagsstämman till en dag, om det fattas ett beslut på bolagsstämman (kapitalökning utan företrädesrätt för aktieägarna) som efter registrering i handelsregistret till och med har fortsatt giltighet enligt lag även om nämnda beslut ogiltigförklaras efter ett överklagande?

2.	För det fallet att denna fråga besvaras jakande: Kan åsidosättandet av artikel 5.1 i direktiv 2007/36/EG anses motiverat mot bakgrund av gemenskapsrättsliga krav, i synnerhet artikel 297 i EG-fördraget?

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 23 april 2010 — Unió de Pagesos de Catalunya mot Administración del Estado y Coordinadora de Organizaciones de Agricultores y Ganaderos — Iniciativa Rural del Estado Español

(Mål C-197/10)

2010/C 195/07

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Unió de Pagesos de Catalunya

Övriga parter i målet: Administración del Estado och Coordinadora de Organizaciones de Agricultores y Ganaderos — Iniciativa Rural del Estado Español

Tolkningsfråga

Är artikel 9.2 b i kungligt dekret 1470/2007 av den 2 november 2007, enligt vilken rätt till samlat gårdsstöd från den nationella reserven endast får beviljas unga jordbrukare som har etablerat sig inom ramen för ett landsbygdsutvecklingsprogram som har inrättats med stöd av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (1) av den 20 september 2005, förenlig med artikel 42.3 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (2) av den 29 september 2003?

(1) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, s. 1).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Supremo Tribunal Administrativo (Portugal) den 26 april 2010 — Secilpar — Sociedade Unipessoal SL mot Fazenda Pública

(Mål C-199/10)

2010/C 195/08

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Supremo Tribunal Administrativo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Secilpar — Sociedade Unipessoal SL

Motpart: Fazenda Pública

Tolkningsfråga

Strider det mot principerna om icke-diskriminering, etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital, vilka stadgas i artiklarna 12 EG, 43 EG, 46 EG, 56 EG och 58.3 EG i EG-fördraget, och mot artikel 5.1 i direktiv 90/435/EEG (1), att för år 2003 med stöd av artiklarna 80.2 c, 88.3 b, 88.4 och 88.55 i CIRC, artikel 71 a och d i CIRS och artikel 59 EBF i då gällande version, innehålla källskatt såsom för skatt på inkomst för juridiska personer med 15 procent — i enlighet med avtalet mellan Portugal och Spanien för att undvika dubbelbeskattning — på kontantutdelning som ett bolag utan hemvist i Portugal i egenskap av aktieägare erhåller från ett bolag med hemvist i denna medlemsstat?

(1) Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/5

Begäran om förhandsavgörande framställd av Varhoven Administrativen Sad (Bulgarien) den 26 april 2010 — Direktor na Direktsia Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalna agentsia za prihodite mot ”Auto Nikolovi” OOD

(Mål C-203/10)

2010/C 195/09

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Varhoven Administrativen Sad (Bulgarien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Direktor na Direktsia Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalna agentsia za prihodite (Direktören för direktionen ”överklaganden och verkställighetsförvaltning” i Varna, som tillhör centralförvaltningen vid den nationella skattemyndigheten)

Svarande:”Auto Nikolovi” OOD

Tolkningsfrågor

Omfattar begreppet ”begagnade varor” som regleras genom artikel 311.1.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) även begagnad lös egendom som inte är individualiserad (genom varumärke, modell, serienummer, tillverkningsår osv.) på ett sådant sätt att den skiljer sig från andra varor av samma kategori utan som fastställs utifrån fungibla kännetecken?

2.	Innebär formuleringen ”enligt medlemsstaternas definition” i artikel 311.1.1 i rådets direktiv 2006/112/EG att medlemsstaterna ges möjlighet att själva definiera begreppet ”begagnade varor” eller måste definitionen av detta begrepp i direktivet återges strikt i den nationella lagstiftningen?

3.	Motsvaras det krav som har införts i den nationella bestämmelsen, nämligen att begagnade varor ska fastställas individuellt, till innehåll och innebörd av den gemenskapsrättsliga definitionen av ”begagnade varor”?

4.	Kan man med hänsyn till de syften som anges i skäl 51 i rådets direktiv 2006/112/EG anta att formuleringen ”om varorna levererats till dem i gemenskapen” i artikel 314.1 i direktiv 2006/112/EG även omfattar import av begagnade varor som beskattningsbara återförsäljare själva har importerat?

Om ordningen för beskattning av vinstmarginal även ska tillämpas på beskattningsbara återförsäljares leveranser av begagnade varor som dessa återförsäljare själva har importerat, måste då den person från vilken beskattningsbara återförsäljare har förvärvat dessa varor tillhöra någon av de personkategorier som anges i artikel 314 a–d?

6.	Är uppräkningen av varor i artikel 320.1 i rådets direktiv 2006/112/EG uttömmande?

Ska artikel 320.1.1 och 320.2 i rådets direktiv 2006/112/EG tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse där det fastställs att den beskattningsbara återförsäljarens avdragsrätt för den mervärdesskatt som han har betalat för importen av begagnade varor ska inträda och utövas under den period då dessa varor levereras inom ramen för en efterföljande beskattningsbar leverans, för vilken den beskattningsbara återförsäljaren tillämpar de normala skattereglerna?

8.	Har artiklarna 314 a–d och 320.1.1 och 320.2 i direktiv 2006/112/EG direkt effekt och kan den nationella domstolen direkt åberopa dem i ett sådant mål som det förevarande?

(1) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/6

Överklagande ingett den 30 april 2010 av Heinz Helmuth Eriksen av det beslut som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 24 mars 2010 i mål T-516/08, Heinz Helmuth Eriksen mot Europeiska kommissionen

(Mål C-205/10 P)

2010/C 195/10

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Heinz Helmuth Eriksen (ombud: advokaten I. Anderson)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	i sin helhet upphäva det beslut som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 varigenom klagandens talan avvisades då det var uppenbart att den inte kunde prövas i sak och klaganden förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna.

—

ta upp klagandens talan till sakprövning och förplikta kommissionen att

betala klaganden ett belopp av 800 000 euro eller ett annat belopp som domstolen anser vara skäligt för sveda och värk samt försämrade levnadsvillkor som klaganden tidigare har haft, har för tillfället eller kommer att ha på grund av att hans hälsa allvarligt har försämrats till följd av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga underlåtenhet att genomföra bestämmelserna i direktiv 96/29 (1) om medicinsk uppföljning av de personer som ingick i de särskilda insatsenheterna i Thule med avseende på sjukdomar som har samband med strålning,

utge ersättning till klaganden, de sjukvårdsinrättningar eller vårdgivare som klaganden kommer att behandlas av, för framtida kostnader för läkarvård och mediciner som inte kan fås genom den statliga sjukvården i klagandens medlemsstat, för att lindra och eller behandla hans försämrade hälsa som hänvisas till i punkten a ovan, och

c)	utge rimlig ersättning för rättegångskostnaderna och de kostnader klaganden har haft för att väcka talan i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde fel när den avvisade klagandens skadeståndstalan då den missuppfattade beskaffenheten av yrkandena och grunderna. Till följd av denna missuppfattning tog tribunalen således inte hänsyn till att kommissionen agerade rättstridigt i samband med att den godtyckligt och på ett inte uppriktigt sätt underlät att vidta åtgärder, en underlåtenhet som urvattnade de enhetliga hälso- och säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagare och allmänheten mot strålningsolyckor orsakade av militär användning av kärnkraft.

Klaganden gör gällande att tribunalen underlät att tillämpa de rättsliga principer som gäller för samtliga medlemsstater. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande varsamhet och omsorg samt underlåtenhet att följa god förvaltningssed mot bakgrund av de rättsliga principer som är gemensamma i medlemsstaternas rättssystem vid fastställande av det administrativa ansvaret för en skada som orsakats enskilda, såsom krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.

Klaganden gör gällande att kommissionens konkurrensrättsliga undantagsbehörighet avseende godkännande av klagomål avseende hälsonormer har tillämpats på ett olämpligt sätt. Tribunalen gjorde även fel när den fann att kommissionen kunde tillämpa ett undantag till följd av en militär situation vid strålningsolyckan i Thule från det hälsoskydd som direktivet föreskriver, mot bakgrund av kommissionens stora och unika utrymme för skönsmässig bedömning att bestämma unionens konkurrenspolicy genom att tillämpa godtyckliga undantag med avseende på rättstridiga handelsavtal. På detta vis bortsågs det från att tribunalen bifallit andra mål på andra områden inom unionsrätten för vilka kommissionen inte har ett sådant unikt utrymme för skönsmässig bedömning och då påståenden om kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder inte medförde att tribunalen fann att det var uppenbart att yrkandet skulle avvisas.

Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte förfogar över ett unikt och fritt utrymme för skönsmässig bedömning vad avser att upprätthålla respekten för de enhetliga hälso- och säkerhetsnormerna, eftersom Euratomfördraget föreskriver en snäv definition av behörigheten att tillämpa undantag och särskilt föreskriver hur enskilda ska framföra klagomål avseende administrativa underlåtenheter att vidta åtgärder inom de områden som den fått till uppgift att skydda. Detta gäller även situationer där underlåtenheten att vidta åtgärder avser en annan part.

Klaganden gör gällande att tribunalen underlät att beakta huruvida kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets syfte att skydda arbetstagarnas och allmänhetens hälsa.

Tribunalen gjorde även fel när den underlät att pröva huruvida kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets syften att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga hälso- och säkerhetsnormer för att skydda arbetstagare och allmänheten från de långvariga verkningarna av joniserande strålning. Genom att göra så bortsåg tribunalen från kommissionens tvingande skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget tillämpas korrekt, däribland den försiktighetsprincip som följer därav.

(1) Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hajdú-Bihar Megyei Bíróság (Republiken Ungern) den 3 maj 2010 — Márton Urbán mot Vám- és Pénzügyőrség Észak-alföldi Regionális Parancsnoksága

(Mål C-210/10)

2010/C 195/11

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Hajdú-Bihar Megyei Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Márton Urbán

Motpart: Vám- és Pénzügyőrség Észak-alföldi Regionális Parancsnoksága

Tolkningsfrågor

Är kravet på proportionalitet i artikel 19.1 och 19.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (1) uppfyllt när det i sanktionsbestämmelser föreskrivs att varje överträdelse av artiklarna 13–16 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 (2), vilka rör användningen av färdskrivardiagramblad på vägtransportområdet, ska ge böter till ett belopp om 100 000 HUF?

2.	Är det förenligt med proportionalitetsprincipen att ha sanktionsbestämmelser enligt vilka böternas storlek alltid är densamma, oberoende av överträdelsens allvar?

3.	Är det förenligt med proportionalitetsprincipen att ha sanktionsbestämmelser enligt vilka det inte är tillåtet att beakta omständigheter som är förmildrande för den som har gjort sig skyldig till överträdelsen?

4.	Är det förenligt med proportionalitetsprincipen att ha sanktionsbestämmelser där påföljden alltid är densamma oberoende av den berördes personliga omständigheter ?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, s. 1).

(2) Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, s. 8; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 120).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos Aukščiausiasis Teismas den 4 maj 2010 — F–Tex SIA mot Lietuvos–Anglijos UAB Jadecloud–Vilma

(Mål C-213/10)

2010/C 195/12

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Lietuvos Aukščiausiasis Teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: F–Tex SIA

Svarande: Lietuvos–Anglijos UAB Jadecloud–Vilma

Tolkningsfrågor

Mot bakgrund av domstolens domar i målen Gourdain och Seagon, ska artikel 3.1 i förordning nr 1346/2000 (1) och artikel 1.2 b i förordning nr 44/2001 (2) tolkas på så sätt att

en nationell domstol vid vilken ett insolvensförfarande är anhängigt har exklusiv behörighet att pröva en actio Pauliana som härrör direkt från insolvensförfarandet eller har ett nära samband med detta förfarande, och undantag från denna behörighet endast kan grundas på andra bestämmelser i förordning nr 1346/2000,

Ska en actio Pauliana som väcks av den enda borgenären till det företag mot vilket ett insolvensförfarande har inletts i en medlemsstat, som

—	väcks i en annan medlemsstat,

—	har sin grund i en fordran mot tredjeman som av förvaltaren överlåtits till borgenären genom ett oneröst avtal, vilket därigenom begränsar förvaltarens rättigheter i den första medlemsstaten,

—	inte medför risk för andra tänkbara borgenärer,

anses tillhöra privaträttens område i den mening som avses i artikel 1.1 i förordning nr 44/2001?

Ska en kärandes rätt till ett effektivt rättsmedel, vilken av domstolen erkänts som allmän princip i unionsrätten, en princip som skyddas enligt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter, tolkas på så sätt att,

a)	de nationella domstolar som är behöriga att pröva en actio Pauliana (beroende på huruvida den har samband med insolvensförfarandet) enligt artikel 3.1 i förordning nr 1346/2000 eller enligt artikel 2.1 i förordning nr 44/2001, inte båda kan förklara sig obehöriga och avvisa målet,

då en domstol i en medlemsstat har avvisat en actio Pauliana på grund av bristande behörighet, en domstol i en annan medlemsstat ex officio kan förklara sig behörig för att tillförsäkra käranden rätten till ett effektivt rättsmedel oberoende av det förhållandet att den enligt bestämmelser om internationell behörighet i unionsrätten inte kan fatta ett sådant beslut?

(1) Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden EGT L 160, s. 1).

(2) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1)

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/8

Överklagande ingett den 5 maj 2010 av Bent Hansen av den dom som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-6/09, Bent Hansen mot Europeiska kommissionen

(Mål C-217/10 P)

2010/C 195/13

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Bent Hansen (ombud: I. Anderson, Advocate)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ogiltigförklara tribunalens beslut av den 24 mars 2010 i dess helhet, ett beslut i vilket det slogs fast att det var uppenbart att sökandens ansökan skulle ogillas och i vilket rättegångskostnaderna fastställdes, och

—

förklara att domstolen är behörig att pröva klagandens överklagande och förplikta kommissionen att

till klaganden betala 800 000 EUR eller ett annat belopp som domstolen finner vara skälig och rättvis ersättning för den skada som sökanden lidit, lider och kommer att lida och för hans försämrade livskvalitet med anledning av att han fått sin hälsa allvarligt nedsatt på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 (1) efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule,

b)	till klaganden, dennes sjukvårdsinrättningar eller vårdgivare betala ersättning för framtida vård- och läkemedelskostnader för lindring eller behandling av hans nedsatta hälsa, enligt a) ovan, vilka inte ersätts genom socialförsäkringssystemet i hans medlemsstat, och

c)	förplikta kommissionen att i rimlig mån ersätta de rättegångskostnader och utgifter som klaganden förorsakats vid tribunalen och i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde fel när den ogillade klagandens talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar genom att missuppfatta såväl naturen hos klagandens yrkanden som dennes rättsliga grunder. Som en följd av missuppfattningen underlät tribunalen att beakta rättsstridigheten av kommissionens godtyckliga och illistiga ursäkter för att vägra vidta åtgärder. Denna passivitet ledde till en urvattning av de enhetliga säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa i de fall där strålningsolyckor förorsakats av militärt bruk av kärnkraft.

Rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaterna tillämpades inte. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande omsorg och osunda förvaltning med hänsyn till rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaternas system för fastställande av administrativt ansvar för skada som vållats enskilda, vilket krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.

Kommissionens exklusiva befogenheter på konkurrensrättens område att medge undantag för att ta upp klagomål avseende hälsonormer till prövning har inte tillämpats korrekt. Tribunalen hade åter fel när den bedömde kommissionens undantag för militära verksamheter avseende strålningsolyckan i Thule utifrån direktivets hälsobestämmelser, med hänsyn till kommissionens stora och exklusiva utrymme för skönsmässig bedömning att utforma en konkurrenspraxis för EU genom skönsmässiga undantag för olagliga handelsavtal. Därigenom bortsågs från avgöranden som denna domstol meddelat i fråga om upptagande till sakprövning på andra EU-områden där kommissionen inte har ett sådant exklusivt utrymme för skönsmässig bedömning och där påståenden om att kommissionen underlåtit att vidta åtgärder inte lett till bedömningen att det är uppenbart att ett anspråk inte kan tas upp till sakprövning.

Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte har ett exklusivt och obundet bedömningsutrymme för att genomdriva de enhetliga säkerhetsnormerna, eftersom dess befogenheter att medge undantag knappast definieras i Euratomfördraget och det däri särskilt föreskrivs former under vilka enskilda kan klaga på dess underlåtenhet att vidta administrativa åtgärder inom områden där de enskilda åtnjuter skydd. Detta gäller även situationer där ett beslut att inte vidta några åtgärder har riktats till en annan part.

Det gjordes ingen bedömning av huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte det i Euratomfördraget angivna målet att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa.

Tribunalen gjorde också fel när den inte undersökte huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets mål att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de långvariga effekterna av joniserande strålning. Den bortsåg därmed från kommissionens ovillkorliga skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget, inklusive den där fastslagna försiktighetsprincipen, tillämpas korrekt.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/9

Överklagande ingett den 7 maj 2010 av Artegodan GmbH av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 3 mars 2010 i mål T-429/05, Artegodan GmbH mot Europeiska kommissionen, övrig part i målet: Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-221/10 P)

2010/C 195/14

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Artegodan GmbH (ombud: U. Reese och A. Meyer-Sandrock, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Förbundsrepubliken Tyskland

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva Europeiska unionens tribunals dom av den 3 mars 2010 i mål T-429/05,

—	förplikta motparten att till klaganden betala 1 430 821,36 euro jämte en fast ränta med 8 procent från dagen för avkunnandet av domen till dess full betalning sker, alternativt, återförvisa målet till Europeiska unionens domstol för fastställande av ersättningens storlek,

—

fastställa att motparten är skyldig att ersätta klaganden för den skada som den kommer att drabbas av i framtiden till följd av de kostnader för saluföring som krävs för att läkemedlet Tenuate retard ska återfå den ställning på marknaden som det hade innan kommissionen drog tillbaka försäljningstillståndet för läkemedlet, och

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom dom av den 3 mars 2010 ogillade Europeiska unionens tribunal klagandens skadeståndstalan om ersättning för skada till följd av att godkännandet för försäljning av ett läkemedel felaktigt hade återkallats. Tribunalen grundade ogillandet på att det inte rörde sig om ett tillräckligt allvarligt åsidosättande av gemenskapsrättsliga bestämmelser från kommissionens sida. Enligt tribunalen medförde inte åsidosättandet av behörighetsreglerna något ersättningsansvar då behörighetsreglerna inte syftade till att skydda näringsidkares ekonomiska intressen. Den avgörande bestämmelsen i artikel 11 i direktiv 65/65 är dessutom oprecis. Därtill kom att det saknades prejudikat. Enligt tribunalen kunde detta utgöra förklaringen till det rättsliga fel som kommissionen hade gjort sig skyldig till. Man måste också beakta att bedömningen av det medicinska och vetenskapliga yttrandet var komplex. Sammantaget var de rättsliga och faktiska bedömningar som behövdes göra så komplexa att åsidosättandet av artikel 11 i direktiv 65/65 enligt tribunalen inte kunde anses utgöra ett tillräckligt allvarligt åsidosättande.

I överklagandet har klaganden gjort gällande att behörighetsreglerna, vilka begränsar europeiska myndigheters möjlighet att återkalla existerande rättigheter, genomgående syftar till att skydda medborgares och företags rättigheter. Åsidosättandet av behörighetsreglerna borde därför enligt klaganden ha beaktats vid bedömningen av om det rörde sig om ett tillräckligt allvarligt åsidosättande.

Man måste också beakta att kommissionen helt saknade utrymme för skönsmässig bedömning när den fattade sitt beslut. Därtill kommer att kommissionen inte bara antog allmängiltiga bestämmelser, utan genom en administrativ åtgärd uttryckligen återkallade klagandens tillstånd. Den skada som klaganden har drabbats av följer därmed inte endast indirekt av allmängiltiga bestämmelser, utan utgjorde själva målet med och föremålet för den konkreta administrativa åtgärden. Enligt klaganden var kommissionen därför skyldig att extra noga visa att det fanns tillräckligt underlag för att återkalla tillståndet.

Principen om att skyddet för hälsan ska ges företräde och den särskilda betydelse som försiktighetsprincipen tillmäts utgör inte hinder i detta avseende. Enligt klaganden kan dessa principer visserligen motivera att ingripande åtgärder vidtas gentemot näringsidkare, också när det faktiska underlaget är osäkert Upprätthållandet av en rättslig balans och iakttagandet av proportionalitetsprincipen kräver emellertid att skadelidande i sekundärrätten ges möjlighet att få en rimlig ersättning.

Häremot kan inte heller invändas att det är nödvändigt att neka skydd i sekundärrätten för att försiktighetsprincipen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. I ett fall som det förevarande saknade nämligen kommissionen helt utrymme för skönsmässig bedömning. I sådana fall föreligger från början ingen risk för att genomförandet av försiktighetsprincipen kan hindras genom eventuella ersättningskrav.

Den omständigheten att bestämmelsen i artikel 11 i direktiv 65/65 är oprecis kan inte heller åberopas till stöd för att rätt till ersättning saknas. Enligt klaganden kan nämligen inte de berörda näringsidkarna hållas ansvariga för den bristande precisionen, men det kan däremot gemenskapen. Gemenskapen kan inte mot ersättningsanspråk åberopa att den själv, med åsidosättande av sina skyldigheter, har underlåtit att anta tillräckligt klara och entydiga bestämmelser.

Bristen på prejudikat befriar inte heller från ersättningsansvar. Gemenskapens institutioner förfogar inte över ett ansvarsrättsligt privilegium i form av en ”rätt att göra ett misstag”. Därtill kommer att domstolen redan hade fastställt att kommissionens beslut var rättstridigt i formell och materiell bemärkelse. Vid den tidpunkt då kommissionens beslut genomfördes förelåg således ett prejudikat.

Inte heller den omständigheten att de faktiska och rättsliga omständigheterna var komplexa kan med framgång åberopas till stöd för att det inte rörde sig om ett allvarligt åsidosättande. Detta gäller i vart fall när det rör sig om en rent administrativ bestämmelse vilken inte ger något slags utrymme för skönsmässig bedömning, genom vilken en rättighet uttryckligen har begränsats och härigenom direkt och förutsebart gett upphov till betydande materiella skador.

De myndigheter som ansvarade för de läkemedelsrättsliga frågeställningarna förfogade dessutom över den nödvändiga faktiska och juridiska kompetensen. Av denna anledning kan den genomsnittliga graden av komplexitet, vilken är typisk för tvister om läkemedels säkerhet och verkningar, inte med framgång åberopas till stöd för att ett allvarligt åsidosättande inte föreligger.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/10

Överklagande ingett den 7 maj 2010 av Brigit Lind av det beslut som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-5/09, Brigit Lind mot Europeiska kommissionen

(Mål C-222/10 P)

2010/C 195/15

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Brigit Lind (ombud: I. Andersom, Advocate)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ogiltigförklara tribunalens beslut av den 24 mars 2010 i dess helhet, ett beslut i vilket talan avvisades då det var uppenbart att den inte kunde prövas i sakoch klaganden förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna, och

—

förklara att domstolen är behörig att pröva klagandens överklagande och förplikta kommissionen att

till klaganden betala 50 000 euro eller ett annat belopp som domstolen finner vara skäligt för den chock och smärta som sökanden lidit med anledning av hennes brors lidanden och död på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 (1) efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule, och

till John Erling Nochens dödsbo betala

250 000 euro eller ett annat belopp som domstolen finner vara skäligt för John Erling Nochens lidande från år 2006 till sin död år 2008 i lungcancer på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule, och

ii)	begravningskostnader på 6 000 euro.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde fel när den ogillade klagandens talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar genom att missuppfatta såväl naturen hos klagandens yrkanden som hennes rättsliga grunder. Som en följd av missuppfattningen underlät tribunalen att beakta rättsstridigheten av kommissionens godtyckliga och illistiga ursäkter för att vägra vidta åtgärder. Denna passivitet ledde till en urvattning av de enhetliga säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa i de fall där strålningsolyckor förorsakats av militärt bruk av kärnkraft.

Rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaterna tillämpades inte. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande varsamhet och omsorg samt underlåtenhet att följa god förvaltningssed mot bakgrund av de rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaternas rättssystem för fastställande av administrativt ansvar för skada som vållats enskilda, vilket krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.

Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte förfogar över ett unikt och fritt utrymme för skönsmässig bedömning vad avser att genomdriva de enhetliga säkerhetsnormerna, eftersom dess befogenheter att medge undantag är snävt definierade i Euratomfördraget föreskriver en snäv definition av behörigheten att tillämpa undantag och det däri särskilt föreskrivs former under vilka enskilda kan klaga på dess underlåtenhet att vidta administrativa åtgärder inom områden där de enskilda åtnjuter skydd. Detta gäller även situationer där ett beslut att inte vidta några åtgärder har riktats till en annan part.

Det gjordes ingen bedömning av huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte det i Euratomfördraget angivna målet att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa.

Tribunalen gjorde också fel när den inte undersökte huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets mål att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga hälso- och säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de långvariga effekterna av joniserande strålning. Den bortsåg därmed från kommissionens ovillkorliga skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget, inklusive den där fastslagna försiktighetsprincipen, tillämpas korrekt.

Tribunalen har inte prövat huruvida kommissionens vägran innebar att grundläggande lagstiftning åsidosattes.

Eftersom Europakonventionen om mänskliga rättigheter har införlivats med unionens rättsordning gjorde tribunalen fel som inte prövade huruvida kommissionens beslut att inte att se till att direktiv 96/29 efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning utgjorde ett åsidosättande av artikel 2 i konventionen genom att kommissionen medvetet utsatte klagandens bror för risken för cancerformer som kan uppstå på lång sikt på grund av strålning, vilka inte kontrollerades eller övervakades. Det var en sådan cancerform som han dog av.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/12

Talan väckt den 7 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike

(Mål C-223/10)

2010/C 195/16

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Adam och I. Hadjiyiannis)

Svarande: Republiken Österrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2008/74/EG av den 18 juli 2008 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG beträffande typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av direktiv 2005/78/EG (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

—	förplikta Republiken Österrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2008/74 löpte ut den 2 januari 2009.

(1) EUT L 192, s. 51

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Cível da Comarca do Porto (Portugal) den 10 maj 2010 — Maria Alice Pendão Lapa Costa Ferreira, Alexandra Pendão Lapa Ferreira mot Companhia de Seguros Tranquilidade, S.A.

(Mål C-229/10)

2010/C 195/17

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Cível da Comarca do Porto

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Maria Alice Pendão Lapa Costa Ferreira, Alexandra Pendão Lapa Ferreira

Svarande: Companhia de Seguros Tranquilidade, S.A.

Tolkningsfrågor

Ska en tolkning av artikel 505 i [Portugals] Código Civil, som innebär att ansvar i enlighet med ansvarsförsäkring för motorfordon inte inträder vid olyckor för vilka gångtrafikanten är ensam ansvarig, anses förenlig med unionens direktiv om ansvarsförsäkring för motorfordon [72/166/EEG (1), 84/5/EEG (2), 90/232/EEG (3), 2000/26/EG (4) och 2005/14/EG (5), särskilt med artikel 1a i direktiv 90/232]?

Ska en tolkning av artikel 570 i Código Civil som innebär att det, i fall där vårdslöshet från den skadelidandes sida har bidragit till skadans uppkomst eller till att skadan förvärrats, är möjligt att sätta ned eller utesluta skadestånd i förhållande till parternas respektive ansvar anses förenlig med nämnda direktiv?

Om svaret är jakande, är nämnda direktiv till hinder för en tolkning som möjliggör en begränsning eller nedsättning av skadeståndet beroende på hur stor betydelse för olyckans uppkomst som kan tillskrivas dels gångtrafikantens vårdslöshet, dels den risk som är förenad med att framföra ett motorfordon?

(1) Rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 111).

(2) Rådets andra direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 8, s. 17; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 90).

(3) Rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 129, s. 33; svensk specialutgåva, område 13, volym 19, s. 189).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring) (EGT L 181, s. 65).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/14/EG av den 11 maj 2005 om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG och 90/232/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 149, s. 14).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/13

Talan väckt den 11 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna

(Mål C-233/10)

2010/C 195/18

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Nijenhuis en H. te Winkel)

Svarande: Konungariket Nederländerna

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Konungariket Nederländerna har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG (1) av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

—	förplikta Konungariket Nederländerna att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktivet med nationell rätt löpte ut den 20 mars 2009.

(1) EUT L 247, s. 1.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/13

Talan väckt den 18 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg

(Mål C-246/10)

2010/C 195/19

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Peere och G. Zavvos)

Svarande: Storhertigdömet Luxemburg

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och

—	förplikta Storhertigdömet Luxemburg att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2006/42/EG löpte ut den 29 juni 2008. Vid den tidpunkt då förevarande talan väcktes hade svaranden emellertid ännu inte vidtagit alla åtgärder som är nödvändiga för att införliva direktivet, eller hade i vart fall inte underrättat kommissionen om sådana åtgärder.

(1) EUT L 157, s. 24.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/14

Överklagande ingett den 20 maj 2010 av KEK Diavlos av den dom som tribunalen (ensamdomare) meddelade den 18 mars 2010 i mål T-190/07, KEK Diavlos mot Europeiska kommissionen

(Mål C-251/10 P)

2010/C 195/20

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Klagande: KEK Diavlos (ombud: advokaten D. Chatzimichalis)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	bifalla överklagandet och samtliga klagandebolagets yrkanden,

—

upphäva den dom som tribunalen (ensamdomare) meddelade den 18 mars 2010 i mål T-190/07 av de skäl som angetts i överklagandet, bifalla klagandebolagets talan i första instans som riktades mot kommissionens beslut K(2006) 465 slutligt av den 23 februari 2006 i enlighet med samtliga yrkanden som framställts och ogiltigförklara beslutet och alla andra dithörande rättsakter och/eller beslut av kommissionen,

—	förplikta svaranden, Europeiska kommissionen, att ersätta samtliga rättegångskostnader och advokatarvoden i första och andra instans.

Grunder och huvudargument

Överklagandet från företaget KEK Diavlos av den 20 maj 2010 riktar sig mot den dom som tribunalen (ensamdomare) meddelande den 18 mars 2010 i mål T-190/07. I överklagandet yrkar klagandebolaget att domen ska upphävas och att dess talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 465 slutligt av den 23 februari 2006 och alla andra dithörande rättsakter och/eller beslut av kommissionen i enlighet med samtliga yrkanden som framställts, ska bifallas.

Överklagandet har tre grunder som anges i det följande:

Den första grunden avser otillräcklig och felaktig motivering som lett till att talan ogillades medan den skulle ha bifallits i sin helhet, eller i vart fall delvis. I synnerhet har tribunalen inte beaktat klagandebolagets huvudargument som består i att bolaget ifråga har uppfyllt sina kontraktsenliga förpliktelser, nämligen att ta fram och trycka en informationsbroschyr i 1 000 exemplar (för varje språk) som innehåller nödvändig information för att förbereda eleverna för införandet av euron, genom att utarbeta en flersidig broschyr (bilagorna 8, 9 och 10). Den överklagade domen är vidare otillräckligt motiverad vad gäller bedömningen av informationsbroschyrerna som tagits fram i enlighet med avtalet.

Den andra grunden avser ett åsidosättande av den tillämpliga lagstiftningen, särskilt artikel 48 i rättegångsreglerna genom att klagandebolaget inte tillåtits inkomma med ytterligare bevisning, särskilt genom att inte medge den föreslagna fristen för att inkomma med ytterligare bevisning avseende vissa handlingar som gäller de påstådda oegentligheter som kommissionen har gjort gällande. Dessa avser särskilt den period då de aktuella utgifterna bokförts för att de skulle vara giltiga enligt bilaga II till avtalet.

Den tredje grunden avser att klagandebolaget i den överklagade domen som tribunalen (ensamdomare) meddelade den 18 mars 2010 felaktigt förpliktats att ersätta kommissionens rättegångskostnader medan dessa enligt artikel 87.3 i rättegångsreglerna skulle ha fördelats mellan parterna eller, att klagandebolaget som tappande part, skulle ha förpliktats att mot bakgrund av omständigheterna ersätta endast en del av kommissionens rättegångskostnader.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/14

Talan väckt den 19 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien

(Mål C-253/10)

2010/C 195/21

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Tokár och A. Marghelis)

Svarande: Republiken Slovakien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Slovakien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall genom att inte inom den föreskrivna fristen anta en nationell strategi för att nedbringa mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier, och

—	förplikta Republiken Slovakien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt artikel 5.1 i direktiv 1999/31/EG ska ”Medlemsstaterna … senast två år efter den tidpunkt som anges i artikel 18.1 ställa upp en nationell strategi för att nedbringa mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier och anmäla denna strategi för kommissionen”. I artikel 18.1 föreskrivs följande: ”Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast två år efter dess ikraftträdande”. Enligt artikel 19 trädde direktivet ikraft den 16 juli 1999. Direktivet ska således följas från och med den 16 juli 2001 och skyldigheten att ställa upp en nationell strategi enligt artikel 5.1 skulle uppfyllas senast den 16 juli 2003.

Då ingen annan frist angavs i artikel 54 i anslutningsakten var Republiken Slovakien skyldig att ställa upp en nationell strategi för att nedbringa mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier enligt artikel 5.1 vid anslutningen, det vill säga den 1 maj 2004.

Europeiska kommissionen gör således gällande att Republiken Slovakien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Regeringsrätten (Sverige) den 25 maj 2010 — Försäkringskassan/Elisabeth Bergström

(Mål C-257/10)

2010/C 195/22

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Regeringsrätten

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Försäkringskassan

Svarande: Elisabeth Bergström

Tolkningsfrågor

1.	Innebär unionsrätten, särskilt avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer och artikel 72 i förordning 1408/71 (1), att en kvalifikationstid för att erhålla familjeförmån i form av inkomstrelaterad ersättning för vård av barn i sin helhet kan fullgöras genom arbete och försäkring i Schweiz?

Innebär unionsrätten, särskilt avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer samt artiklarna 3.1 och 72 i förordning 1408/71, att inkomster som intjänats i Schweiz ska jämställas med inhemska inkomster vid bedömning av rätt till familjeförmån i form av inkomstrelaterad ersättning för vård av barn?

(1) EGT L 149, s. 2; Svensk specialutgåva: Område 5, Volym 1, s. 57

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/17

Tribunalens dom av den 2 juni 2010 — Procaps mot harmoniseringsbyrån — Biofarma (PROCAPS)

(Mål T-35/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket PROCAPS - Det äldre nationella och det äldre internationella ordmärket PROCAPTAN - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Varu- och tjänsteslagslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2010/C 195/26

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Procaps, SA (Barranquilla, Colombia) (ombud: advokaten M. Vidal-Quadras Trias de Bes)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: Ó. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Biofarma SAS (Neuilly-sur-Seine, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Ruiz López och V. Gil Vega)

Saken

Talan mot det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd fattade den 24 november 2008 (ärende R 867/2007-4) om ett invändningsförfarande mellan Biofarma SAS och Procaps, SA.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Procaps, SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 69, 21.3.2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/17

Tribunalens beslut av den 5 maj 2010 — CBI och ABISP mot kommissionen

(Förenade målen T-128/08 och T-241/08) (1)

(Statligt stöd - Stöd som belgiska myndigheter har beviljat offentliga sjukhus - Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse - Klagomål - Påstått beslut att avskriva klagomålet - Senare beslut att förklara stödet förenligt med den gemensamma marknaden - Anledning saknas att döma i saken)

2010/C 195/27

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökandena: Coordination bruxelloise d’institutions sociales et de santé (CBI) (Bryssel, Belgien) och Association bruxelloise des institutions de soins privées (ABISP) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten D. Waelbroeck, samt D. Slater, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, J.P. Keppenne och B. Stromsky)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av ett påstått beslut som kommissionen fattat till följd av dess skrivelser av den 10 januari och den 10 april 2008, att inte inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG och att avskriva sökandenas klagomål avseende de statliga stöd som de belgiska myndigheterna påstås ha beviljat inom ramen för finansieringen av offentliga sjukhus som ingår i nätverket IRIS (Interhospitalière régionale des infrastructures de soins) i huvudstadsregionen Bryssel (Belgien).

Avgörande

1.	Målen T-128/08 och T-241/08 förenas såvitt avser beslutet.

2.	Det finns inte längre anledning att döma i målen.

3.	Det saknas anledning att pröva de yrkanden om att få intervenera som framställts av kommunen Saint-Gilles (Belgien), kommunen Etterbeek (Belgien), kommunen Ixelles (Belgien), kommunen Anderlecht (Belgien), huvudstadsregionen Bryssel (Belgien), staden Bryssel (Belgien), och Republiken Finland.

4.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 142, 7.6.2008.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/18

Tribunalens beslut av den 21 maj 2010 — ICO Services mot parlamentet och rådet

(Mål T-441/08) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Beslut nr 626/2008/EG - Gemenskapsram för urval och tillståndsgivning avseende system som tillhandahåller mobila satellittjänster - Direkt påverkan föreligger inte - Avvisning)

2010/C 195/28

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ICO Services Ltd (Slough, Berkshire, Förenade kungariket) (ombud: S. Tupper, solicitor)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: J. Rodrigues och R. Kaškina) och Europeiska unionens råd (ombud: G. Kimberley och F. Florindo Gijón)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: M. Wilderspin och A. Nijenhuis)

Saken

Talan om ogiltigförklaring Europaparlamentets och rådets beslut nr 626/2008/EG av den 30 juni 2008 om urval och tillståndsgivning avseende system som tillhandahåller mobila satellittjänster (MSS) (EUT L 172, s. 15).

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	ICO Services Ltd ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta rättegångskostnader för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

3.	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 6, 10.1.2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/18

Tribunalens beslut av den 17 maj 2010 — Volkswagen AG mot harmoniseringsbyrån (SunGasoline

(Mål T-502/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändning - Återkallelse av invändningen - Anledning saknas att döma i saken)

2010/C 195/29

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Volkswagen AG (Wolfsburg, Tyskland) (ombud: advokaterna H.-P. Schrammek, C.S. Drzymalla och S. Risthaus)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: S. Schäffner, i egenskap av ombud)

Motpart vid överklagandenämnden: Deutsche BP AG (Gelsenkirchen, Tyskland)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 19 september 2008 (ärende R 513/2007-4) om ett invändningsförfarande mellan Deutsche BP AG et Volkswagen AG

Avgörande

1.	Det saknas anledning att döma i saken.

2.	Sökanden och svaranden ska bära sina egna rättegångskostnader.

(1) EUT C 44, 21.2.2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/18

Tribunalens beslut av den 18 maj 2010 — Abertis Infraestructuras mot kommissionen

(Mål T-200/09) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Koncentrationer - Beslut att avsluta det förfarande som inletts enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004 - Tidsfrist för väckande av talan - Den tidpunkt då fristen börjar löpa - Avvisning)

2010/C 195/30

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Abertis Infraestructuras, SA (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaterna M. Roca Junyent och P. Callol García)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci och É. Gippini Fournier)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 13 augusti 2008 att avsluta det förfarande som inletts enligt artikel 21.4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, s. 1), vad gäller en företagskoncentration mellan sökanden och Autostrade SpA (ärende COMP/M.4388 — Abertis/Autostrade).

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	Abertis Infraestructuras, SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 167, 18.7.2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/19

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 26 maj 2010 — Noko Ngele mot kommissionen

(Mål T-15/10 R)

(Interimistiskt förfarande - Interimistiska åtgärder - Formkrav - Avvisning)

2010/C 195/31

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Mariyus Noko Ngele (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten F. Sabakunzi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bordes)

Saken

Talan om att verksamheten för Centrum för företagsutveckling (CDE) ska förklaras olaglig i Belgien, om att kommissionen och dess tjänstemän ska förbjudas från att ha ekonomiska relationer med CDE eller erkänna centrumets laglighet samt förplikta kommissionen att utge skadestånd till sökanden ifall centrumets laglighet erkänns.

Avgörande

1.	Begäran om interimistiska åtgärder avvisas.

2.	Beslut om rättegångskostnader meddelas senare.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/19

Talan väckt den 28 april 2010 — Ungern mot kommissionen

(Mål T-194/10)

2010/C 195/32

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Republiken Ungern (ombud: J. Fazekas, M. Fehér och K. Szíjjártó)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva kommissionens inskrivning i databasen E-Bacchus av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”, som ersätter den slovakiska tidigare skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská vinohradnícka oblast’’, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden motsätter sig kommissionens inskrivning av den slovakiska skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” i det elektroniska registret över skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar beträffande viner (nedan kallat E-Bacchus-registret) i enlighet med förordning (EG) nr 1234/2007 (1).

Sökanden anför genom den första grunden att kommissionen genom att ändra inskrivningen har åsidosatt de relevanta bestämmelserna i förordning nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 607/2009 (2), eftersom den angripna ändringen av den ursprungliga inskrivningen i E-Bacchus-registret ger ett automatiskt skydd, i enlighet med den nya regleringen, för en beteckning som inte kan anses utgöra en ”befintlig skyddad beteckning” i den mening som avses i artikel 118s i förordning nr 1234/2007.

Sökanden anser att beteckningen Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblast’ åtnjöt gemenskapsskydd den 1 augusti 2009, som är det datum då unionens nya reglering om vinmarknaden trädde i kraft. Detta framgår framför allt av förteckningen över bordsvin som betecknas med hjälp av en geografisk angivelse (3) och förteckningen över kvalitetsvin (4).

Likaså hävdar sökanden att en undersökning av den slovakiska lagstiftningen leder till samma slutsats, med hänsyn till att den nya slovakiska vinlagen, som antogs den 30 juni 2009, tar upp beteckningen Tokajská vinohradnícka oblast’. Dessutom anser sökanden att även om de tillämpliga förordningarna ska tolkas så att den nationella lagens ikraftträdande (den 1 september 2009) också är av betydelse för bedömningen av det befintliga skyddet, ska artikel 73.2 i förordning nr 607/2009 tillämpas analogt i detta fall. Med andra ord ska det också i detta fall vara den beteckning som behandlas i den nya lagen som ska anses vara skyddad och befintlig i den mening som avses i artikel 118s i förordning nr 1234/2007.

Som andra grund gör sökanden gällande att kommissionen, genom förvaltning av E-Bacchus-registret och närmare bestämt genom den angripna inskrivningen i det förevarande fallet, har åsidosatt de grundläggande principerna om god förvaltningssed, lojalt samarbete och rättssäkerhet, vilka erkänns i unionsrätten.

Sökanden anser att kommissionen, med beaktande av principen om god förvaltningssed och särskilt av det nämnda registrets betydelse, har en skyldighet att garantera att detta register innehåller riktiga, tillförlitliga och exakta uppgifter. Kommissionen är framför allt skyldig att undersöka vilken nationell lagstiftning som var tillämplig vid tiden för ikraftträdandet av den nya regleringen av vinmarknaden och vilka beteckningar som på grundval därav ska anses vara skyddade och befintliga. Dessutom anser sökanden att kommissionen också har åsidosatt principen om lojalt samarbete eftersom den inte informerade Republiken Ungern om ändringen av den slovakiska inskrivningen i E-Bacchus-registret — vare sig i förväg eller i efterhand — trots att kommissionen borde ha vetat att detta kunde påverka Ungerns intressen. Slutligen hävdar sökanden att kommissionen också har åsidosatt principen om rättssäkerhet genom att organisera och förvalta registret på ett sådant sätt att de beteckningar som det innehåller kan ändras med retroaktiv verkan vid vilken tidpunkt som helst, utan att det går att se exakt vid vilken tidpunkten ändring har skett.

(1) Rådets förordning av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 229, s. 1).

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 av den 14 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter (EUT L 193, s. 60).

(3) () Förteckning över namnen på sådana geografiska enheter som är mindre än medlemsstaten och som definieras i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 (rådets förordning av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, s.1)) (bordsviner med geografisk beteckning) (EUT C 187, 2009, s. 67).

(4) Kvalitetsviner framställda i specificerade områden (EUT C 187, 2009, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/20

Talan väckt den 6 maj 2010 — Deutsche Telekom AG mot Europeiska kommissionen

(Mål T-207/10)

2010/C 195/33

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Telekom (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Cordenewer och J. Schönfeld)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut K(2009) 8107 slutlig av den 28 oktober 2009 (i dess ändrade lydelse av den 8 december 2009), vad avser den i artikel 1.2 och 1.3 omnämnda regeln om skydd för där närmare angivna spanska investerares berättigade förväntningar, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden vänder sig mot kommissionens beslut K(2009) 8107 slutlig av den 28 oktober 2009, i vilket kommissionen beslutat att ett stödprogram, i form av en skattebestämmelse i artikel 12.5 i den spanska lagen om företagsbeskattning (nedan kallad TRLIS) om avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av betydande aktieinnehav i utländska företag, är oförenligt med den gemensamma marknaden, vad avser stöd till bolag som gör sådana förvärv inom gemenskapen. I beslutet anges vilka stödåtgärder som Kungariket Spanien ska kräva åter.

Sökanden har till stöd för sin talan för det första gjort gällande att de skatteförmåner som följer av tillämpningen av artikel 12.5 TRLIS är formellt rättsstridiga, eftersom Kungariket Spanien inte har underrättat kommissionen om denna lag, vilket strider mot artikel 88.3 första meningen EG (artikel 108.3 första meningen FEUF) och eftersom Spanien, i strid mot genomförandeförbudet i artikel 88.3 tredje meningen EG (artikel 108.3 tredje meningen FEUF), har tillämpat denna bestämmelse. Vidare ska artikel 12.5 TRLIS anses som rättsstridig, eftersom denna bestämmelse enligt artikel 87.1 EG (artikel 107.1 FEUF) är oförenlig med den gemensamma marknaden och inte kan godkännas enligt artikel 87.2 eller 87.3 EG (artikel 107.2 eller 107.3 FEUF).

Sökanden menar för det andra att, vad avser följderna av ett beslut att ett nationellt stödprogram är oförenligt med den gemensamma marknaden, att den berörda medlemsstaten är skyldig att återkräva stödet från stödmottagarna. Sökanden hävdar i detta sammanhang att denna helt grundläggande princip framförallt har kommit till uttryck i artikel 14.1 första meningen i förordning (EG) nr 659/99.

Sökanden gör slutligen gällande att det i förevarande fall inte finns någon anledning att låta bli att återkräva stödet med hänvisning till de spanska stödmottagarnas berättigade förväntningar. Sökanden hävdar härvid bland annat att kommissionen har tillämpat grundläggande principer och artikel 14.1 andra meningen i förordning nr 659/99 på ett felaktigt sätt, genom att föreskriva ett undantag enligt principen om berättigade förväntningar för vissa närmare angivna grupper av spanska investerare. Sökanden menar dels att principen om skydd för stödmottagares berättigade förväntningar inte är tillämplig, eftersom Kungariket Spanien inte har underrättat kommissionen om artikel 12.5 TRLIS på korrekt sätt, dels att villkoren för att stödmottagarna ska anses ha berättigade förväntningar inte är uppfyllda. Gemenskapsintresset av att korrekta marknadsvillkor återupprättas genom att beviljat stöd återkrävs har enligt sökanden dessutom företräde framför stödmottagarens individuella intresse av att erhålla en skatteförmån för tidigare år och i framtiden.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/21

Talan väckt den 3 maj 2010 — Strålfors Aktiebolag mot harmoniseringsbyrån (ID SOLUTIONS)

(Mål T-211/10)

2010/C 195/34

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Strålfors AB (Malmö, Sverige) (ombud: advokaten M. Nielsen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 1111/2009-2, som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 25 januari 2010,

—

bevilja ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8 235 202 av ordmärket ”ID SOLUTIONS” för etiketter och lådor av papper och kartong (ej för identifiering av enskilda); bokbinderimaterial; klister och lim för pappersvaror och hushållsändamål; konstnärsmaterial; målarpenslar; skrivmaskiner och kontorsförnödenheter (ej möbler); instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater); plastmaterial för emballering (ej ingående i andra klasser); trycktyper; klichéer i klass 16, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ID SOLUTIONS” för varor i klass 16 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8 235 202

Granskarens beslut: Delvis avslag på registreringsansökan

Överklagandenämndens beslut: Avslog överklagandet och fastställde det överklagade beslutet

Grunder: Sökanden hävdar att ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8 235 202 av ordmärket ”ID SOLUTIONS” ska beviljas för varor i klass 16 eftersom ”ID SOLUTIONS” kan särskilja dessa varor och således uppfyller kraven i artikel 4 i rådets förordning nr 207/2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/21

Talan väckt den 3 maj 2010 — Strålfors Aktiebolag mot harmoniseringsbyrån (IDENTIFICATION SOLUTIONS)

(Mål T-212/10)

2010/C 195/35

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Strålfors AB (Malmö, Sverige) (ombud: advokaten M. Nielsen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 1112/2009-2, som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 25 januari 2010,

—

bevilja ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8 235 186 av ordmärket ”IDENTIFICATION SOLUTIONS” för etiketter och lådor av papper och kartong (ej för identifiering av enskilda); bokbinderimaterial; klister och lim för pappersvaror och hushållsändamål; konstnärsmaterial; målarpenslar; skrivmaskiner och kontorsförnödenheter (ej möbler); instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater); plastmaterial för emballering (ej ingående i andra klasser); trycktyper; klichéer i klass 16, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”IDENTIFICATION SOLUTIONS” för varor i klass 16 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8 235 186

Granskarens beslut: Delvis avslag på registreringsansökan

Överklagandenämndens beslut: Avslog överklagandet och fastställde det överklagade beslutet

Grunder: Sökanden hävdar att ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8235186 av ordmärket ”ID SOLUTIONS” ska beviljas för varor i klass 16 eftersom ”ID SOLUTIONS” kan särskilja dessa varor och således uppfyller kraven i artikel 4 i rådets förordning nr 207/2009.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/22

Överklagande ingett den 10 maj 2010 av P av den dom som personaldomstolen meddelade den 24 februari 2010 i mål F-89/08, P mot parlamentet

(Mål T-213/10 P)

2010/C 195/36

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: P (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten E. Boigelot)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ta upp överklagandet till sakprövning, bifalla det och följaktligen,

—

upphäva den överklagade domen som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 24 februari 2010 i mål F-89/08, som klaganden fick kännedom om den 1 mars 2010, genom vilken personaldomstolen ogillar klagandens talan om bland annat yrkande om ogiltigförklaring av parlamentets beslut av den 15 april 2008 att säga upp klaganden, och yrkande om att parlamentet skulle förpliktas att utge ersättning till klaganden för den skada som den anser sig ha lidit,

—	bifalla de yrkanden som klaganden framställde vid Europeiska unionens personaldomstol, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i de två instanserna.

Grunder och huvudargument

Genom detta överklagande yrkar klaganden upphävande av den dom som personaldomstolen meddelade den 24 februari 2010 i mål F-89/08, P mot parlamentet, genom vilken klagandens talan om ogiltigförklaring av Europaparlamentets beslut att säga upp klagandens avtal om anställning som tillfälligt anställd och att utge ersättning för den skada som klaganden lidit, ogillades.

Till stöd för sin talan anför klaganden tre grunder enligt följande:

—

Personaldomstolen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning och lämnade en motsägelsefull motivering, i den mån som den fann att det räcker att få kännedom om motiveringen till ett beslut endast genom den berördes personakt och att detta inte föranleder att beslutet ogiltigförklaras, trots det att institutionen varken har redogjort för denna motivering i uppsägningsbeslutet eller i beslutet om avslag på klagomålet.

—

Personaldomstolen åsidosatte för det första systemet med funktionsfördelning och den institutionella balansen mellan administrationen och domstolen. För det andra åsidosatte personaldomstolen artikel 26 i Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen. För det tredje åsidosatte personaldomstolen rätten till ett effektivt domstolsskydd. Personaldomstolen satte sig nämligen i Europaparlamentets ställe när den istället för Europaparlamentet angav de tänkbara skälen till det omtvistade beslutet.

—	Personaldomstolen lämnade en otillräcklig motivering av det överklagade målet, i den mån som den höll tyst om att de handlingar i målet som föranledde det omtvistade beslutet var motsägelsefulla, trots det att klaganden åberopade dessa motsägelser i sin talan i första instans.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/23

Talan väckt den 7 maj 2010 — Moselland mot harmoniseringsbyrån — Renta Siete (DIVINUS)

(Mål T-214/10)

2010/C 195/37

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: Moselland eG — Winzergenossenschaft (Bernkastel-Kues, Tyskland) (ombud: advokaten M. Dippelhofer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Renta Siete, SL (Albacete, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 22 februari 2010 (ärende R 1204/2009-2), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Renta Siete SL

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”DIVINUS” för varor och tjänster i klasserna 30, 33 och 35.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Moselland eG- Winzergenossenschaft

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Ett nationellt figurmärke som innehåller ordbeståndsdelarna ”Moselland Divinum” för varor i klass 33.

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 76.2 i förordning (EG) nr 207/2009 (1), samt regel 19.2 och regel 20.1 i förordning (EG) nr 2868/95 (2), genom att överklagandenämnden inte på ett korrekt sätt och/eller inte i tillräcklig omfattning bedömde bevisningen om befintliga äldre rättigheter. Åsidosättande av artikel 76.1 andra punkten i förordning (EG) nr 207/2009, genom att överklagandenämnden begränsade sin prövning till de bevis som sökanden lagt fram. Åsidosättande av artikel 78.1, 78.3 och 78.4 i förordning (EG) nr 207/2009 på grund av bristfällig bevisvärdering och genom att överklagandenämnden, trots att bevisning som talade mot det inhämtade uttalandet förelåg, endast inhämtade ett enda uttalande. Åsidosättande av artikel 75 andra punkten i förordning (EG) nr 207/2009 genom att överklagandenämnden inte gav sökanden möjlighet att kommentera de faktiska upplysningar som sökanden lämnat på eget initiativ. Åsidosättande av regel 50.1 i förordning (EG) nr 2868/95 genom att överklagandenämnden felaktigt inte ansåg att datumstämpeln utgjorde tillräcklig bevisning för att handlingarna hade kommit in i rätt tid. Åsidosättande av regel 50.1 tredje punkten i förordning (EG) nr 2868/95 på grund av illojal maktanvändning och slutligen åsidosättande av regel 51 b i förordning (EG) nr 2868/95 genom att överklagandenämnden inte har betalt tillbaka rättsavgiften för att överklaga.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 med tillämpningsbestämmelser till rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (EGT L 303, s. 1)

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/23

Talan väckt den 11 maj 2010 — Republiken Grekland mot kommissionen

(Mål T-215/10)

2010/C 195/38

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: I. Khalkias, G. Skiani och E. Leftheriotou)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	bifalla talan och ogiltigförklara det angripna kommissionsbeslutet i sin helhet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Republiken Greklands talan avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 11 mars 2010 om undantagande från EU-finansiering av vissa utgifter som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), delgivet med nr K(2010) 1317 och publicerat den 12 mars 2010 (EUT L 63, s. 7) som beslut 2010/152/EU, i den mån det rör finansiella korrigeringar för Republiken Grekland avseende a) bomull, b) åtgärder för landsbygdsutveckling och c) matdistribution för de sämst ställda.

Vad gäller korrigeringen beträffande bomull anför sökanden för det första att kommissionen gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och att motiveringen till det angripna beslutet är bristfällig vad gäller kontrollmiljön och frågan huruvida stödordningen för bomull är förenlig med det integrerade administrations- och kontrollsystemet och vad gäller områdeskontroller på plats och riskbedömning.

För det andra hävdar sökanden att kommissionen bedömde de faktiska omständigheterna fel och tolkade och tillämpade artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1591/2001 (1) och artikel 17 i förordning (EG) nr 1051/2001 (2) beträffande miljöåtgärder och det bristande kontrollsystemet och beträffande de åtgärder som vidtagits efter kontrollerna avseende bomullsskördar och miljöåtgärder. Mer specifikt är kommissionens anklagelse mot Republiken Grekland om avsaknad av sanktioner rättsligt och faktiskt ogrundad, har inget stöd i bestämmelserna i förordningarna nr 1051/2001 och 1591/2001 eller i någon bestämmelse som var i kraft under den berörda tidsperioden och kan inte utgöra en lagenlig faktor i de skäl som anförts för korrigeringen i det angripna beslutet.

För det tredje gör sökanden gällande att riktlinjerna för schablonmässiga korrigeringar har tolkats och tillämpats felaktigt och att proportionalitetsprincipen har åsidosatts, med tanke på att det inte förelåg någon risk för EGFJ (Europeiska garantifonden för jordbruket). Tillståndet för kontrollsystemet var inte heller detsamma under de tre undersökta perioderna, 2003–2004, 2004-2005 och 2005–2006, varför korrigeringen bör vara graderad.

För det fjärde hävdar sökanden att kommissionen misstolkat artikel 7.4 i förordning nr 1051/2001 och artikel 1 i de respektive förordningarna nr 1123/2004 (3), 905/2005 (4), 871/2006 (5) och 1486/2002 (6), som definierar den årliga faktiska och tillåtna kvantiteten bomull i förhållande till engångskorrigeringarna för perioderna 2003–2004, 2004–2005 och 2005–2006 för det påstådda överskridandet av den tillåtna kvantiteten och för den felaktiga betalning detta medfört.

För det femte anför sökanden att det angripna beslutet innehållet motstridiga skäl för korrigeringarna och oriktiga beräkningar inom korrigeringarna, med tanke på diskrepanserna och de motstridiga korrigeringarna de berörda budgetåren.

Beträffande åtgärder för landsbygdsutveckling hävdar sökanden för det första att förfarandet för att avsluta räkenskaperna är ogiltigt, på grund av de väsentliga formföreskrifterna i artikel 8.1 tredje stycket a i förordning (EG) nr 1663/95 (7) angående underlåtenheten att delta i bilaterala diskussioner om genomförande av en korrigering för miljöutvecklingsåtgärderna.

För det andra hävdar sökanden att kommissionen gjorde fel beträffande de faktiska omständigheterna, bedömde de faktiska omständigheterna oriktigt, lämnade en bristande motivering och åsidosatte proportionalitetsprincipen, vad beträffar de påstådda svagheterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet, i de grundläggande kontrollerna och i tilläggskontrollerna.

Vad gäller matdistribution för de sämst ställda, anför sökanden för det första att kommissionens ståndpunkt medförde att sökandens hade berättigade förväntningar på att inte behöva stå för hela kostnaden för programmet för distribution av gratis ris. Att kommissionen bytt ståndpunkt i efterhand utgör ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen, alternativt ett överskridande av dess utrymme för skönsmässig bedömning eller rentav maktmissbruk.

För det andra anför sökanden att de transportkostnader som ålagts sökanden var felaktigt beräknade.

För det tredje hävdar sökanden att kommissionen tolkat och tillämpat vissa gemenskapsbestämmelser felaktigt, särskilt artikel 3.2 i förordning (EEG) nr 3149/92 (8), åsidosatt proportionalitetsprincipen och överskridit sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödordningen för bomull (EGT L 210, s. 10).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (EGT L 148, s. 3).

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1123/2004 av den 17 juni 2004 om fastställande för regleringsåret 2003/04 av den faktiska produktionen av orensad bomull samt den nedsättning av riktpriset som följer av detta (EUT L 218, s. 3).

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 905/2005 av den 16 juni 2005 om fastställande för regleringsåret 2004/05 av den faktiska produktionen av orensad bomull samt den nedsättning av riktpriset som följer av detta (EUT L 154, s. 3).

(5) Kommissionens förordning (EG) nr 871/2006 av den 15 juni 2006 om fastställande för regleringsåret 2005/2006 av den faktiska produktionen av orensad bomull samt den nedsättning av riktpriset som följer av detta (EUT L 164, s. 3).

(6) Kommissionens förordning (EG) nr 1486/2002 av den 19 augusti 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1591/2001 om tillämpningsföreskrifter för stödordningen för bomull (EGT L 223, s. 3).

(7) Kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, s. 6).

(8) Kommissionens förordning (EEG) nr 3149/92 av den 29 oktober 1992 om närmare bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till förmån för de sämst ställda i gemenskapen (EGT L 313, s. 50).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/25

Talan väckt den 10 maj 2010 — Monster Cable Products mot harmoniseringsbyrån — Live Nation (Music) UK Ltd (MONSTER ROCK)

(Mål T-216/10)

2010/C 195/39

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Monster Cable Products, Inc. (Brisbane, Förenta staterna) (ombud: advokaterna O. Günzel och W. von der Osten-Sacken)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Live Nation (Music) UK Ltd (London, Förenade kungariket)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 24 februari 2010 i ärende R 216/2009-1 i den del som överklagandet avslogs,

—	avslå invändning nr B 754 335 som framställts mot ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 3 333 804”MONSTER ROCK” i dess helhet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”MONSTER ROCK” för varor i klass 9

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering:

Invändningsenhetens beslut: Ordmärket ”MONSTERS OF ROCK” som registrerats i Förenade kungariket med nr 1 313 176 för varor i klass 16, ordmärket ”MONSTERS OF ROCK” som registrerats i Förenade kungariket med nr 1 313 177 för varor i klass 25, ordmärket ”MONSTERS OF ROCK” som registrerats i Förenade kungariket med nr 1 313 178 för varor i klass 26, ordmärket ”MONSTERS OF ROCK” som registrerats i Förenade kungariket med nr 2 299 141 för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 25 och 41, varumärket ”MONSTERS OF ROCK” som är notoriskt känt (i den mening som avses i artikel 6bis i Pariskonventionen) i de 15 äldre medlemsstaterna, det oregistrerade varumärket ”MONSTERS OF ROCK” som används i handeln i de 15 äldre medlemsstaterna, näringskännetecknet ”MONSTERS OF ROCK” som används i handeln i de 15 äldre medlemsstaterna

Invändningsenhetens beslut: Bifall på invändningen för alla aktuella varor och avslag på registreringsansökan i dess helhet

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden i) felaktigt slog fast att varorna var identiska eller av liknande slag, ii) underlät att beakta skillnaderna mellan varumärkena, särskilt i begreppsmässigt hänseende, och iii) underlät att fastställa omfattningen av skyddet för det äldre kännetecknet.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/26

Talan väckt den 11 maj 2010 — Rautaruukki Oyj mot harmoniseringsbyrån Manuel Vigil Pérez (MONTERREY)

(Mål T-217/10)

2010/C 195/40

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Rautaruukki Oyj (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaten J. Tanhuanpää)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Manuel Vigil Pérez (Madrid, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av den andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 24 februari 2010 i ärende 1001/2009-2,

—	helt ogiltigförklara det beslut som fattades av invändningsenheten i ärende B 1 173 707,

—	bevilja registreringen som gemenskapsvarumärke av sökandens varumärke MONTERREY för samtliga varor i klasserna 6 och 19, i enlighet med sökandens ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 5276936,

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader, inklusive kostnaderna i förfarandet vid överklagandenämnden, och

—	förplikta motparten vid överklagandenämnden att ersätta sökandens rättegångskostnader, inklusive kostnaderna i förfarandet vid överklagandenämnden, för det fall den väljer att bli part i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket MONTERREY för varor och tjänster i klasserna 6, 19 och 37

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Spansk varumärkesregistrering nr 1695663 av bildmärket MONTERREY, för tjänster i klass 37; spansk varumärkesregistrering nr 1695662 för bildmärket MONTERREY, för tjänster i klass 36

Invändningsenhetens beslut: Delvis bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Delvis avslag på överklagandet

Grunder:

Sökanden har anfört tre grunder till stöd för sin talan.

Sökanden gör i sin första grund gällande att det angripna beslutet strider mot artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden har gjort en felaktig bedömning av likheten mellan varorna och tjänsterna.

Sökanden gör i sin andra grund gällande att det angripna beslutet strider mot regel 99 i kommissionens förordning nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning nr 40/94, eftersom överklagandenämnden felaktigt har antagit att en översättning som rör en äldre rättighet överensstämmer med originalet.

Sökanden gör i sin tredje grund gällande att det angripna beslutet strider mot principen om skydd för berättigade förväntningar, principen om likabehandling och legalitetsprincipen.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/26

Talan väckt den 12 maj 2010 — DHL International mot harmoniseringsbyrån — Service Point Solutions (SERVICEPOINT)

(Mål T-218/10)

2010/C 195/41

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: DHL International GmbH (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaten K.-U. Jonas)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Service Point Solutions, SA (Barcelona, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 25 februari 2010 i ärende R 62/2009-2, och

—	förplikta svaranden och, i förekommande fall, motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket innehållande ordet ”SERVICEPOINT”, för varor och tjänster i klasserna 16, 20, 35 och 39.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Service Point Solutions, SA.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Figurmärke innehållande ordelementet ”Service Point”, för varor och tjänster i klasserna 8, 9, 16, 20, 35, 38, 39 och 42, figurmärke innehållande ordelementet ”service point”, för varor och tjänster i klass 16, och figurmärke innehållande ordelementet ”service point”, för varor och tjänster i klasserna 9 och 42.

Invändningenhetens beslut: Bifall till invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Överträdelse av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), då det inte föreligger någon risk för förväxling mellan de två motstående märkena, liksom överträdelse av artikel 76.1 och 76.2 i förordning (EG) nr 207/2009, då överklagandenämnden felaktigt inte tog hänsyn till vissa handlingar.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/27

Talan väckt den 12 maj 2010 — ratiopharm mot harmoniseringsbyrån — Nycomed (ZUFAL)

(Mål T-222/10)

2010/C 195/42

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: ratiopharm GmbH (Ulm, Tyskland) (ombud: advokaten S. Völker)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: nycomed GmbH, Konstanz, Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 12 mars 2010 i ärende R 874/2008-4, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ZUFAL” för varor i klass 5

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: nycomed GmbH

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsvarumärket ”ZURCAL” för varor i klass 5 och de tre nationella ordmärkena ”ZURCAL” för varor i klass 5

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (1) eftersom det inte föreligger någon risk för förväxling mellan de motstående varumärkena.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 24.3.2009, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/28

Talan väckt den 18 maj 2010 — Banco Santander mot kommissionen

(Mål T-227/10)

2010/C 195/43

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Banco Santander, SA (Santander, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, M. Muñoz de Juan och R. Calvo Salinero)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet, i den del det däri förklaras att vissa delar av artikel 12.5 i den omarbetade texten i lagen om bolagsskatt (Texto Refundido de la Ley sobre el Impuesto de Sociedades) (TRLIS) utgör statligt stöd, eller

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet, i den del det däri förklaras att vissa delar av artikel 12.5 TRLIS utgör statligt stöd, när bestämmelsen tillämpas på andelsförvärv som förutsätter förvärv av kontroll,

—	eller ogiltigförklara artikel 4, i den del det föreskrivs att återkrav ska ske med avseende på transaktioner som genomförts innan det slutliga beslut som är föremål för talan publicerades i Europeiska unionens officiella tidning, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Det beslut som talan riktar sig mot i detta förfarande motsvarar det angripna beslutet i målen T-219/10, Autogrill España mot kommissionen, T-221/10, Iberdrola mot kommissionen och T-225/10, Banco Bilbao Vizcaya Argentaria mot kommissionen.

Grunderna och huvudargumenten liknar dem som åberopas inom ramen för dessa mål.

Det görs sammanfattningsvis gällande felaktig rättstillämpning, med avseende på såväl den rättsliga kvalificeringen av bestämmelsen som statligt stöd, identifieringen av vem som bestämmelsen riktar sig till som fastställandet av slutdatum för erkännande av berättigade förväntningar. Sökanden åberopar den sistnämnda grunden i den del förekomsten av berättigade förväntningar erkänns i det angripna beslutet, samtidigt som det görs åtskillnad mellan de transaktioner som genomförts mellan ikraftträdandet av bestämmelsen och offentliggörandet av beslutet att inleda den formella undersökningen och de transaktioner som genomförts senare.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/28

Talan väckt den 21 maj 2010 — Telefónica mot kommissionen

(Mål T-228/10)

2010/C 195/44

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Telefónica, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Ruiz Calzado, M. Núñez Müller, och J. Domínguez Pérez)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1 i det angripna beslutet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader i målet.

Grunder och huvudargument

Det beslut som talan riktar sig mot i detta förfarande motsvarar det angripna beslutet i målen T-219/10, Autogrill España mot kommissionen, T-221/10, Iberdrola mot kommissionen, T-225/10, Banco Bilbao Vizcaya mot kommissionen, och T-227/10, Banco Santander mot kommissionen.

Grunderna och huvudargumenten liknar dem som åberopas inom ramen för dessa mål.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/28

Talan väckt den 21 maj 2010 — Graf-Syteco mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-229/10)

2010/C 195/45

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: Graf-Syteco GmbH & Co. KG (Tuningen, Tyskland) (ombud: advokaten T. Kieser)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: Teco Electric & Machinery Co. Ltd (Taipei, Taiwan)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ändra det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 18 februari 2010 i ärende R 230/2009 1, så att invändning nr B 1 112 889 av den 5 februari 2007 som grundar sig på det tyska ord- och bildmärket nr 30 327 439, det brittiska och nordirländska ord- och bildmärket nr 233 226, det i Benelux registrerade ord- och bildmärket nr 742 535 och det spanska ord- och bildmärket nr 2 545 860 TECO avslås,

—	i andra hand ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 18 februari 2010 i ärende R 230/2009, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket SYTECO för varor och tjänster i klasserna 9, 37 och 42

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Teco Electric & Machinery Co. Ltd

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Fyra nationella bildmärken som innehåller ordelementet TECO för varor i klasserna 7, 9 och 11

Invändningsenhetens beslut: Delvis bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1) eftersom det inte finns någon risk för att de motstående varumärkena förväxlas med varandra

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/29

Talan väckt den 21 maj 2010 — Couture Tech Limited mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en vapensköld med jordgloben, en stjärna, hammaren och skäran)

(Mål T-232/10)

2010/C 195/46

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Couture Tech Ltd (Tortola, Brittiska Jungfruöarna) (ombud: B. Whyatt, barrister)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 5 mars 2010 i ärende R 1509/2008-2, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett figurmärket i färg som återger en vapensköld med jordgloben, en stjärna, hammaren och skäran för varor och tjänster i klasserna 3, 14, 18, 23, 26 och 43 — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 5 585 898

Granskarens beslut: Avslag på ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder:

Genom den första grunden gör sökanden gällande att artikel 7.1 och 7.2 i rådet förordning nr 207/2009 har åsidosatts genom det angripna beslutet, eftersom överklagandenämnden på ett felaktigt sätt tillämpade dessa artiklar på ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke.

Genom den andra grunden gör sökanden gällande att naturrätten har åsidosatts genom det angripna beslutet, eftersom sökandens berättigade förväntningar om att sin ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke skulle godtas inte skyddades.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/30

Talan väckt den 20 maj 2010 — Nike International Ltd mot harmoniseringsbyrån — Intermar Simanto Nahmias (JUMPMAN)

(Mål T-233/10)

2010/C 195/47

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Nike International Ltd (Beaverton, USA) (ombud: M. De Justo Bailey, lawyer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Intermar Simanto Nahmias (Individual Company) (Istanbul, Turkiet)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 11 mars 2010 i ärende R 738/2009-1, i den del som invändningsenhetens beslut nr B 1 326 299 har bifallits med avseende på samtliga omtvistade varor,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna, och

—	förplikta motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna om denne intervenerar i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”JUMPMAN” för varor i klass 25

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Den spanska varumärkesregistreringen nr 2 657 489 av ordmäkret ”JUMP” för varor i klass 25, gemenskapsregistreringen nr 2 752 145 av ordmärket ”JUMP” för varor i klass 25

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen med avseende på samtliga omtvistade varor och avslag på ansökan i dess helhet

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden felaktigt fann att det förelåg risk för förväxling mellan de ifrågavarande varumärkena

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/30

Talan väckt den 18 maj 2010 — Ebro Puleva mot kommissionen

(Mål T-234/10)

2010/C 195/48

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Ebro Puleva, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, M. Muñoz de Juan, och R. Calvo Salinero)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet, i den del det där fastslås att artikel 12.5 i lagen om bolagsskatt (Ley sobre el Impuesto de Sociedades (TRLIS)) i dess ändrade lydelse innehåller delar som utgör statligt stöd,

—	alternativt, ogiltigförklara artikel 1.1 i den mån det där fastslås att artikel 12.5 TRLIS innehåller delar som utgör statligt stöd när den tillämpas på förvärv av aktieinnehav som förutsätter kontrollövertagande, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Förevarande talan avser samma beslut som det som angrips i målen T-219/10, Autogrill España mot kommissionen, T-221/10 IBERDROLA mot kommissionen och T-225/10 BANCO BILBAO VIZCAYA ARGENTARIA mot kommissionen.

Grunderna och huvudargumenten liknar de som åberopas i de ovannämnda målen.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/31

Talan väckt den 21 maj 2010 — Asociación Española de Banca mot kommissionen

(Mål T-236/10)

2010/C 195/49

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Asociación Española de Banca (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, M. Muñoz de Juan och R. Calvo Salinero)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet, i den del det däri förklaras att vissa delar av artikel 12.5 i den omarbetade texten i lagen om bolagsskatt (Texto Refundido de la Ley sobre el Impuesto de Sociedades) (TRLIS) utgör statligt stöd, eller

—	ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet, i den del det däri förklaras att vissa delar av artikel 12.5 TRLIS utgör statligt stöd, när bestämmelsen tillämpas på andelsförvärv som förutsätter förvärv av kontroll,

—	eller ogiltigförklara artikel 4, i den del det föreskrivs att återkrav ska ske med avseende på transaktioner som genomförts innan det slutliga beslut som är föremål för talan publicerades i Europeiska unionens officiella tidning, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Det beslut som talan riktar sig mot i detta förfarande motsvarar det angripna beslutet i målen T-219/10, Autogrill España mot kommissionen, T-221/10, IBERDROLA mot kommissionen och T-225/10, BANCO BILBAO VIZCAYA ARGENTARIA mot kommissionen.

Grunderna och huvudargumenten liknar dem som åberopas inom ramen för dessa mål.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/31

Talan väckt den 20 maj 2010 — Italien mot kommissionen

(Mål T-239/10)

2010/C 195/50

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: advokaterna G. Palmieri och P. Gentili)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

med stöd av artikel 264 FEUF ogiltigförklara debet-nota nr. 3241001630 [delgiven den 11 mars 2010] som Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för regionalpolitik, upprättade den 1 mars 2010 till följd av Europeiska kommissionens beslut C(2009) 10350 av den 22 december 2009 [delgivet den 23 december 2009] om nedsättning av en del av det stöd som utbetalas ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som ursprungligen beviljats programmet POR Puglia och som omfattas av mål 1 (2000–2006) i Italien.

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Grunder och huvudargument i detta mål är desamma som dem som åberopats i mål T-223/10, Regionen Apulien mot kommissionen.

17.7.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/31

Talan väckt den 25 maj 2010 — Industrias Francisco Ivars mot harmoniseringsbyrån — Motive (Réducteurs de vitesse)

(Mål T-246/10)

2010/C 195/51

Ansökan är avfattad på spanska

Parter

Sökande: Industrias Francisco Ivars, SL (Xeraco, Spanien) (ombud: advokaten E. Caballero Oliver, A. Sanz-Bermell och advokaten Martínez)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: Motive Srl

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, och således underkänna den invändning som har framställts av MOTIVE S.r.L. och fastställa att det var riktigt att registrera gemenskapsformgivningen 000625702-001 för ”reduktionsmedel”

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Registrerad gemenskapsformgivning som är föremål för ansökan om ogiltigförklaring: Gemenskapsformgivningen nr 625702-001 för ”hastighetsbegränsare” i klass 15/01 (motorer).

Innehavare av gemenskapsformgivningen: Sökanden.

Part som ansökt om ogiltigförklaring av gemenskapsformgivningen: Motive S.r.l.

Formgivning som innehas av den part som ansökt om ogiltigförklaring: Gemenskapsformgivning nr 73952-0001.

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltigförklaring.

Överklagandenämndens beslut: Upphävande av annulleringsenhetens beslut och ogiltigförklaring av gemenskapsformgivningen

Grunder: Felaktig tolkning och tillämpning av artiklarna 4, 5 och 7 i förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2010.195.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 195

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	53 årgången 17 juli 2010

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2010/C 195/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 179, 3.7.2010	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2010/C 195/02	Mål C-228/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 20 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen (Fördragsbrott — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 78, 79, 83 och 86 — Beskattningsunderlag — En skatt som är tillämplig på ej registrerade bilar inkluderas i beskattningsunderlaget)	2

2010/C 195/03	Mål C-187/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Raad van State (Nederländerna) den 16 april 2010 — Baris Unal mot Staatssecretaris van Justitie	2

2010/C 195/04	Mål C-190/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 16 april 2010 — Génesis Seguros Generales Sociedad Anónima de Seguros y Reaseguros (GENESIS) mot Boys Toys S.A., Administración del Estado	3

2010/C 195/05	Mål C-192/10: Talan väckt den 19 april 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien	3

2010/C 195/06	Mål C-194/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht München I (Tyskland) den 21 april 2010 — Robert Nicolaus Abt, Daniela Kalwarowskyj, Mangusta Beteiligungs GmbH, Karsten Trippel, VC-Services GmbH, Henning Hahmann mot Hypo Real Estate Holding AG	3

2010/C 195/07	Mål C-197/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 23 april 2010 — Unió de Pagesos de Catalunya mot Administración del Estado y Coordinadora de Organizaciones de Agricultores y Ganaderos — Iniciativa Rural del Estado Español	4

2010/C 195/08	Mål C-199/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Supremo Tribunal Administrativo (Portugal) den 26 april 2010 — Secilpar — Sociedade Unipessoal SL mot Fazenda Pública	4

2010/C 195/09	Mål C-203/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Varhoven Administrativen Sad (Bulgarien) den 26 april 2010 — Direktor na Direktsia Direktsia Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalna agentsia za prihodite mot Auto Nikolovi OOD	5

2010/C 195/10	Mål C-205/10 P: Överklagande ingett den 30 april 2010 av Heinz Helmuth Eriksen av det beslut som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 24 mars 2010 i mål T-516/08, Heinz Helmuth Eriksen mot Europeiska kommissionen	6

2010/C 195/11	Mål C-210/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Hajdú-Bihar Megyei Bíróság (Republiken Ungern) den 3 maj 2010 — Márton Urbán mot Vám- és Pénzügyőrség Észak-alföldi Regionális Parancsnoksága	7

2010/C 195/12	Mål C-213/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos Aukščiausiasis Teismas den 4 maj 2010 — F–Tex SIA mot Lietuvos–Anglijos UAB Jadecloud–Vilma	7

2010/C 195/13	Mål C-217/10 P: Överklagande ingett den 5 maj 2010 av Bent Hansen av den dom som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-6/09, Bent Hansen mot Europeiska kommissionen	8

2010/C 195/14	Mål C-221/10 P: Överklagande ingett den 7 maj 2010 av Artegodan GmbH av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 3 mars 2010 i mål T-429/05, Artegodan GmbH mot Europeiska kommissionen, övrig part i målet: Förbundsrepubliken Tyskland	9

2010/C 195/15	Mål C-222/10 P: Överklagande ingett den 7 maj 2010 av Brigit Lind av det beslut som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-5/09, Brigit Lind mot Europeiska kommissionen	10

2010/C 195/16	Mål C-223/10: Talan väckt den 7 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike	12

2010/C 195/17	Mål C-229/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Cível da Comarca do Porto (Portugal) den 10 maj 2010 — Maria Alice Pendão Lapa Costa Ferreira, Alexandra Pendão Lapa Ferreira mot Companhia de Seguros Tranquilidade, S.A.	12

2010/C 195/18	Mål C-233/10: Talan väckt den 11 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna	13

2010/C 195/19	Mål C-246/10: Talan väckt den 18 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg	13

2010/C 195/20	Mål C-251/10 P: Överklagande ingett den 20 maj 2010 av KEK Diavlos av den dom som tribunalen (ensamdomare) meddelade den 18 mars 2010 i mål T-190/07, KEK Diavlos mot Europeiska kommissionen	14

2010/C 195/21	Mål C-253/10: Talan väckt den 19 maj 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien	14

2010/C 195/22	Mål C-257/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Regeringsrätten (Sverige) den 25 maj 2010 — Försäkringskassan/Elisabeth Bergström	15

2010/C 195/23	Mål C-146/09: Beslut meddelat av ordföranden på domstolens fjärde avdelning den 22 april 2010 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof — Tyskland) — Prof. Dr. Claus Scholl mot Stadtwerke Aachen AG	15

2010/C 195/24	Mål C-491/09: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 6 april 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Belgien	16

2010/C 195/25	Mål C-553/09 P: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 21 april 2010 — BCS SpA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Deere & Company, Deere & Company	16

	Tribunalen
2010/C 195/26	Mål T-35/09: Tribunalens dom av den 2 juni 2010 — Procaps mot harmoniseringsbyrån — Biofarma (PROCAPS) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket PROCAPS — Det äldre nationella och det äldre internationella ordmärket PROCAPTAN — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Känneteckenslikhet — Varu- och tjänsteslagslikhet — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))	17

2010/C 195/27	Förenade målen T-128/08 och T-241/08: Tribunalens beslut av den 5 maj 2010 — CBI och ABISP mot kommissionen (Statligt stöd — Stöd som belgiska myndigheter har beviljat offentliga sjukhus — Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse — Klagomål — Påstått beslut att avskriva klagomålet — Senare beslut att förklara stödet förenligt med den gemensamma marknaden — Anledning saknas att döma i saken)	17

2010/C 195/28	Mål T-441/08: Tribunalens beslut av den 21 maj 2010 — ICO Services mot parlamentet och rådet (Talan om ogiltigförklaring — Beslut nr 626/2008/EG — Gemenskapsram för urval och tillståndsgivning avseende system som tillhandahåller mobila satellittjänster — Direkt påverkan föreligger inte — Avvisning)	18

2010/C 195/29	Mål T-502/08: Tribunalens beslut av den 17 maj 2010 — Volkswagen AG mot harmoniseringsbyrån (SunGasoline (Gemenskapsvarumärke — Invändning — Återkallelse av invändningen — Anledning saknas att döma i saken)	18

2010/C 195/30	Mål T-200/09: Tribunalens beslut av den 18 maj 2010 — Abertis Infraestructuras mot kommissionen (Talan om ogiltigförklaring — Koncentrationer — Beslut att avsluta det förfarande som inletts enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004 — Tidsfrist för väckande av talan — Den tidpunkt då fristen börjar löpa — Avvisning)	18

2010/C 195/31	Mål T-15/10 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 26 maj 2010 — Noko Ngele mot kommissionen (Interimistiskt förfarande — Interimistiska åtgärder — Formkrav — Avvisning)	19

2010/C 195/32	Mål T-194/10: Talan väckt den 28 april 2010 — Ungern mot kommissionen	19

2010/C 195/33	Mål T-207/10: Talan väckt den 6 maj 2010 — Deutsche Telekom AG mot Europeiska kommissionen	20

2010/C 195/34	Mål T-211/10: Talan väckt den 3 maj 2010 — Strålfors Aktiebolag mot harmoniseringsbyrån (ID SOLUTIONS)	21

2010/C 195/35	Mål T-212/10: Talan väckt den 3 maj 2010 — Strålfors Aktiebolag mot harmoniseringsbyrån (IDENTIFICATION SOLUTIONS)	21

2010/C 195/36	Mål T-213/10 P: Överklagande ingett den 10 maj 2010 av P av den dom som personaldomstolen meddelade den 24 februari 2010 i mål F-89/08, P mot parlamentet	22

2010/C 195/37	Mål T-214/10: Talan väckt den 7 maj 2010 — Moselland mot harmoniseringsbyrån — Renta Siete (DIVINUS)	23

2010/C 195/38	Mål T-215/10: Talan väckt den 11 maj 2010 — Republiken Grekland mot kommissionen	23

2010/C 195/39	Mål T-216/10: Talan väckt den 10 maj 2010 — Monster Cable Products mot harmoniseringsbyrån — Live Nation (Music) UK Ltd (MONSTER ROCK)	25

2010/C 195/40	Mål T-217/10: Talan väckt den 11 maj 2010 — Rautaruukki Oyj mot harmoniseringsbyrån Manuel Vigil Pérez (MONTERREY)	26

2010/C 195/41	Mål T-218/10: Talan väckt den 12 maj 2010 — DHL International mot harmoniseringsbyrån — Service Point Solutions (SERVICEPOINT)	26

2010/C 195/42	Mål T-222/10: Talan väckt den 12 maj 2010 — ratiopharm mot harmoniseringsbyrån — Nycomed (ZUFAL)	27

2010/C 195/43	Mål T-227/10: Talan väckt den 18 maj 2010 — Banco Santander mot kommissionen	28

2010/C 195/44	Mål T-228/10: Talan väckt den 21 maj 2010 — Telefónica mot kommissionen	28

2010/C 195/45	Mål T-229/10: Talan väckt den 21 maj 2010 — Graf-Syteco mot harmoniseringsbyrån	28

2010/C 195/46	Mål T-232/10: Talan väckt den 21 maj 2010 — Couture Tech Limited mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en vapensköld med jordgloben, en stjärna, hammaren och skäran)	29

2010/C 195/47	Mål T-233/10: Talan väckt den 20 maj 2010 — Nike International Ltd mot harmoniseringsbyrån — Intermar Simanto Nahmias (JUMPMAN)	30

2010/C 195/48	Mål T-234/10: Talan väckt den 18 maj 2010 — Ebro Puleva mot kommissionen	30

2010/C 195/49	Mål T-236/10: Talan väckt den 21 maj 2010 — Asociación Española de Banca mot kommissionen	31

2010/C 195/50	Mål T-239/10: Talan väckt den 20 maj 2010 — Italien mot kommissionen	31

2010/C 195/51	Mål T-246/10: Talan väckt den 25 maj 2010 — Industrias Francisco Ivars mot harmoniseringsbyrån — Motive (Réducteurs de vitesse)	31

2010/C 195/52	Mål T-74/09: Tribunalens beslut av den 17 maj 2010 — Frankrike mot kommissionen	32