KONSOLIDERAD VERSION RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR DOMSTOLEN

av den 19 juni 1991  (1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledande bestämmelse (artikel 1)

Avdelning 1

– Domstolens organisation

Kapitel 1

– Domare och generaladvokater (artiklarna 2–6)

Kapitel 2

– Domstolens ordförande och inrättande av avdelningar (artiklarna 7–11)

Kapitel 2a

– Domstolens sammansättningar (artikel 11a–e)

Kapitel 3

– Domstolens kansli

Avsnitt 1

– Justitiesekreterare och biträdande justitiesekreterare (artiklarna 12–19)

Avsnitt 2

– Domstolens administration i övrigt (artiklarna 20–23)

Kapitel 4

– Biträdande referenter (artikel 24)

Kapitel 5

– Arbetet vid domstolen (artiklarna 25–28)

Kapitel 6

– Språk (artiklarna 29–31)

Kapitel 7

– Rättigheter och skyldigheter för ombud, rådgivare och advokater (artiklarna 32–36)

Avdelning II

– Rättegången

Kapitel 1

– Skriftligt förfarande (artiklarna 37–43)

Kapitel 1a

– Den förberedande rapporten och beslut om domstolens sammansättning (artikel 44 och 44 a)

Kapitel 2

– Bevisupptagning och förberedande åtgärder

Avsnitt 1

– Allmänna bestämmelser (artiklarna 45 och 46)

Avsnitt 2

– Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga (artiklarna 47-53)

Avsnitt 3

– Bevisupptagningens avslutande (artikel 54)

Avsnitt 4

– Förberedande åtgärder (artikel 54a)

Kapitel 3

– Muntligt förfarande (artiklarna 55–62)

Kapitel 3a

– Skyndsam handläggning (artikel 62a)

Kapitel 4

– Domen (artiklarna 63–68)

Kapitel 5

– Rättegångskostnader (artiklarna 69-75)

Kapitel 6

– Rättshjälp (artikel 76)

Kapitel 7

– Återkallelse av talan (artiklarna 77 och 78)

Kapitel 8

– Delgivning (artikel 79)

Kapitel 9

– Frister (artiklarna 80–82)

Kapitel 10

– Vilandeförklaring (artikel 82a)

Avdelning III

– Särskilda rättegångsformler

Kapitel 1

– Uppskov med verkställighet och andra interimistiska åtgärder (artiklarna 83–90)

Kapitel 2

– Rättegångshinder eller annan rättegångsfråga (artikel 93)

Kapitel 3

– Intervention (artikel 93)

Kapitel 4

– Tredskodom och ansökan om återvinning (artikel 94)

Kapitel 5

– (artiklarna 95 och 96 upphävda)

Kapitel 6

– Särskilda rättsmedel

Avsnitt 1

– Talan av tredje man (artikel 97)

Avsnitt 2

– Resning (artiklarna 98–100)

Kapitel 7

– Prövning av skiljemannakommitténs beslut (artikel 101)

Kapitel 8

– Förklaring av dom (artikel 102)

Kapitel 9

– Begäran om förhandsavgörande och andra tolkningsförfaranden (artiklarna 103 och 104b)

Kapitel 10

– Särskilda rättegångsformer enligt artikel 103–105 FEA (artiklarna 105 och 106)

Kapitel 11

– Yttranden (artiklarna 107 och 108) (artikel 109 upphävd)

Kapitel 12

– (artikel 109a upphävd)

Kapitel 13

– Lösning av tvister som avses i artikel 35 i unionsfördraget, i dess lydelse före ikraftträdandet av Lissabonfördraget (artikel 109b)

Avdelning IV

– Överklagande av tribunalens avgöranden (artiklarna 110–123)

Avdelning IVa

– Omprövning av tribunalens avgöranden (artikel 123a–e)

Avdelning V

– Förfaranden enligt EES-avtalet (artikel 123f och g)

Avslutande bestämmelser (artiklarna 124–127)

Bilaga

– Beslut om lagstadgade helgdagar

INLEDANDE BESTÄMMELSE

Artikel 1

I dessa rättegångsregler

—	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen med artikelnummer följt av förkortningen FEU,

—	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med artikelnummer följt av förkortningen FEUF,

—	anges bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen med artikelnummer följt av förkortningen FEA,

—	benämns protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ”stadgan”,

—	benämns avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ”EES-avtalet”.

Vid tillämpningen av dessa rättegångsregler

—	omfattar begreppet ”institutionerna” unionens institutioner och de organ eller byråer som inrättats genom fördragen, eller genom en rättsakt som utfärdats för att genomföra dessa, och som kan vara part vid domstolen,

—	avses med ”Eftas övervakningsmyndighet” den övervakningsmyndighet som anges i EES-avtalet.

AVDELNING I

DOMSTOLENS ORGANISATION

Kapitel 1

DOMARE OCH GENERALADVOKATER

Artikel 2

En domares mandattid ska löpa från och med den dag som anges i förordnandet. Om någon dag inte anges, ska mandattiden löpa från och med den dag då förordnandet utfärdades.

Artikel 3

1.   En domare ska, innan han tillträder sitt ämbete, vid det första offentliga domstolssammanträde i vilket han deltar efter utnämningen, avlägga följande ed:

2.   Omedelbart efter edsavläggelsen ska domaren underteckna en förklaring, i vilken han högtidligen försäkrar att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att efter ämbetstiden iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner.

Artikel 4

När domstolen har att pröva om en domare inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet, ska domstolens ordförande anmoda domaren i fråga att yttra sig inom stängda dörrar och i justitiesekreterarens frånvaro.

Artikel 5

Artiklarna 2–4 i dessa rättegångsregler ska även tillämpas på generaladvokaterna.

Artikel 6

Domarna och generaladvokaterna har utan åtskillnad rang efter ålder i ämbetet.

Vid lika ålder i ämbetet bestäms rangordningen efter levnadsålder.

Avgående domare och generaladvokater som återutnämns behåller sin tidigare rang.

Kapitel 2

DOMSTOLENS ORDFÖRANDE OCH INRÄTTANDE AV AVDELNINGAR

Artikel 7

1.   Omedelbart efter den partiella nytillsättningen i enlighet med artikel 253 FEUF ska domarna bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre år.

2.   Om domstolens ordförande lämnar sitt ämbete före mandattidens slut, ska domstolen utse en efterträdare för återstoden av mandattiden.

3.   De val som avses i denna artikel ska ske genom sluten omröstning. Den domare som erhåller rösterna från mer än hälften av domarna i domstolen ska anses vald. Om ingen domare uppnår denna majoritet, ska ytterligare omröstningar hållas tills den uppnås.

Artikel 8

Domstolens ordförande leder domstolens dömande verksamhet samt dess förvaltning; han är ordförande vid sammanträden och överläggningar.

Artikel 9

1.   I enlighet med artikel 16 i stadgan inrättar domstolen avdelningar med fem och tre domare samt beslutar om domarnas indelning på avdelning.

Domstolen utser den eller de avdelningar med fem domare som, för en tid av ett år, ska ansvara för sådana mål som avses i artikel 104b.

Domarnas indelning på avdelning och valet av den eller de avdelningar som ska ansvara för sådana mål som avses i artikel 104b ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Så snart en talan har väckts i ett mål ska domstolens ordförande utse en domare att vara referent.

I de mål som avses i artikel 104b ska referenten utses bland domarna på den avdelning som har utsetts i enlighet med punkt 1, på förslag av ordföranden på den avdelningen. Om avdelningen beslutar att inte tillämpa förfarandet för brådskande mål, kan domstolens ordförande omfördela målet till en referent som tjänstgör på en annan avdelning.

Domstolens ordförande vidtar nödvändiga åtgärder om referenten är frånvarande eller har förhinder.

3.   Med begreppet ”domstol” i dessa regler avses den sammansättning av domstolen till vilken målen hänskjutits i enlighet med artikel 44.3.

4.   I de mål som hänskjutits till en avdelning med fem eller tre domare utövar avdelningsordföranden de befogenheter som annars tillkommer domstolens ordförande.

Artikel 10

1.   Omedelbart efter valet av domstolens ordförande ska domarna välja ordförandena på avdelningar med fem domare för en tid av tre år.

Domarna ska välja ordförandena på avdelningar med tre domare för en tid av ett år.

Domstolen ska utse förste generaladvokat för en tid av ett år.

Bestämmelserna i artikel 7.2 och 7.3 ska tillämpas.

Valen och de utnämningar som ska ske enligt denna bestämmelse ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Förste generaladvokaten ska besluta om fördelning av mål mellan generaladvokaterna så snart en referent har utsetts av domstolens ordförande. Förste generaladvokaten vidtar även nödvändiga åtgärder då en generaladvokat har förhinder.

Artikel 11

Om domstolens ordförande är frånvarande eller har förhinder eller om ämbetet är obesatt, ska hans arbetsuppgifter fullgöras av en ordförande på en avdelning med fem domare i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Om domstolens ordförande och ordförandena på avdelningar med fem domare är frånvarande eller har förhinder samtidigt eller om dessa ämbeten är obesatta samtidigt, ska en av ordförandena på en avdelning med tre domare vara ordförande i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Om domstolens ordförande och samtliga avdelningsordförande är frånvarande eller har förhinder samtidigt eller om ämbetena är obesatta samtidigt, ska de arbetsuppgifter som domstolens ordförande har utföras av en av domstolens övriga medlemmar i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Kapitel 2a

DOMSTOLENS SAMMANSÄTTNINGAR

Artikel 11a

Domstolen sammanträder i följande sammansättningar:

—	i plenum, sammansatt av samtliga domare,

—	i stor avdelning, sammansatt av tretton domare i enlighet med bestämmelserna i artikel 11b,

—	i avdelningar med fem eller tre domare, sammansatta i enlighet med bestämmelserna i artikel 11c.

Artikel 11b

1.   Den stora avdelningen är i de enskilda målen sammansatt av domstolens ordförande, ordförandena på avdelningar med fem domare, referenten samt det antal domare som behövs för att uppnå antalet tretton domare. De sistnämnda domarna utses på grundval av den lista som avses i punkt 2 och i den ordning som anges i nämnda lista. För varje mål som hänskjuts till den stora avdelningen ska utgångspunkten på listan vara den domare som står närmast efter den domare som senast utsågs på grundval av listan för det mål som senast hänsköts till domstolen i denna sammansättning.

2.   Efter valet av domstolens ordförande och av ordförandena på avdelningar med fem domare ska en lista över övriga domare upprättas i syfte att kunna fastställa den stora avdelningens sammansättning. Denna lista följer omväxlande den ordning som anges i artikel 6 och motsatt ordning: det första namnet på listan ska vara den domare som kommer först enligt den ordning som anges i nämnda artikel, det andra namnet ska vara den sista domaren enligt samma ordning, det tredje namnet ska vara den andra domaren enligt samma ordning, det fjärde namnet ska vara den näst sista domaren enligt samma ordning, och så vidare.

Listan ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Från och med ingången av ett år då en nytillsättning av en del av domartjänsterna äger rum fram till dess att denna nytillsättning har ägt rum, ska även två suppleanter döma i de mål som hänskjuts till den stora avdelningen. Till suppleanter ska de två domare utses som i den lista som avses i punkt 2 står närmast efter den domare som senast utsågs till den stora avdelningens sammansättning i målet.

Suppleanterna ska, i den ordningsföljd som följer av den lista som avses i föregående punkt, ersätta de domare som, i förekommande fall, inte kan delta i avgörandet av målet.

Artikel 11c

1.   Avdelningarna med fem domare respektive tre domare är i de enskilda målen sammansatta av avdelningsordföranden, referenten och det antal domare som behövs för att uppnå antalet fem respektive tre domare. De sistnämnda domarna utses på grundval av en av de listor som avses i punkt 2 enligt den ordning som anges i denna lista. För varje mål som hänskjuts till den stora avdelningen ska utgångspunkten på listan vara den domare som står närmast efter den domare som senast utsågs på grundval av listan för det mål som senast hänsköts till domstolen i denna sammansättning.

2.   För att sätta samman avdelningarna med fem domare ska, efter valet av ordförande på dessa avdelningar, listor över samtliga domare som hör till den berörda avdelningen, förutom avdelningsordföranden, upprättas. Listorna upprättas på samma sätt som den lista som avses i artikel 11b.2.

För att sätta samman avdelningarna med tre domare ska, efter valet av ordförandena på dessa avdelningar, listor över samtliga domare som hör till den berörda avdelningen, förutom avdelningsordföranden, upprättas. Listorna ska upprättas i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

De listor som avses i denna bestämmelse ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11d

1.   När domstolen anser att flera mål ska avgöras gemensamt av en och samma sammansättning, ska denna sammansättning vara den som tilldelats det mål i vilket frågorna i den förberedande rapporten först har prövats.

2.   När en avdelning som tilldelats ett mål hänskjuter målet till domstolen med stöd av artikel 44.4 i syfte att det ska tilldelas en större sammansättning, ska domarna på den avdelning som överlämnat målet ingå i denna sammansättning.

Artikel 11e

Om en av ledamöterna i sammansättningen har förhinder ska han ersättas av en domare enligt den ordningsföljd som följer av de listor som avses i artikel 11b.2 eller artikel 11c.2.

Om domstolens ordförande har förhinder ska de arbetsuppgifter som ordföranden på den stora avdelningen har fullgöras i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.

Om ordföranden på en avdelning med fem domare har förhinder, ska de arbetsuppgifter som avdelningsordföranden har fullgöras av en ordförande på en avdelning med tre domare, i förekommande fall i enlighet med den ordning som anges i artikel 6, eller, om ingen ordförande på en avdelning med tre domare deltar i sammansättningen, av en av de övriga domarna i enlighet med den ordning som anges i nämnda artikel 6.

Om ordföranden på en avdelning med tre domare har förhinder ska avdelningsordförandens arbetsuppgifter fullgöras av en domare som deltar i samma sammansättning i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Kapitel 3

DOMSTOLENS KANSLI

Avsnitt 1 — Justitiesekreterare och biträdande justitiesekreterare

Artikel 12

1.   Domstolen ska utnämna justitiesekreteraren.

Domstolens ordförande ska två veckor före utsatt tidpunkt för utnämningen underrätta övriga domare om inkomna ansökningar.

2.   Ansökan ska innehålla fullständiga uppgifter om sökandens ålder, nationalitet, akademiska examina, språkkunskaper, nuvarande och tidigare tjänster samt eventuell erfarenhet av dömande och internationellt arbete.

3.   Utnämningen ska ske i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 7.3.

4.   Justitiesekreteraren utnämns för en tid av sex år. Han kan återutnämnas.

5.   Artikel 3 ska tillämpas på justitiesekreteraren.

6.   Justitiesekreteraren kan skiljas från sitt ämbete endast om han inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Domstolen ska fatta beslut sedan justitiesekreteraren beretts tillfälle att yttra sig.

7.   Om justitiesekreteraren lämnar sitt ämbete före mandattidens slut, ska domstolen utnämna en ny justitiesekreterare för en tid av sex år.

Artikel 13

Domstolen kan i den ordning som föreskrivs för justitiesekreteraren utse en eller flera biträdande justitiesekreterare att biträda justitiesekreteraren och träda i dennes ställe på de villkor som fastställts i den instruktion för justitiesekreteraren som avses i artikel 15 i dessa rättegångsregler.

Artikel 14

Domstolens ordförande ska utse de tjänstemän eller andra anställda som ska fullgöra justitiesekreterarens uppgifter, då denne och de biträdande justitiesekreterarna har förhinder eller då dessa ämbeten är obesatta.

Artikel 15

Domstolen ska på förslag av domstolens ordförande fastställa instruktion för justitiesekreteraren.

Artikel 16

1.   Kansliet ska under justitiesekreterarens tillsyn föra en dagbok i vilken alla inlagor och till dessa fogade handlingar antecknas i den ordning de inkommer.

2.   När en handling diarieförts, ska justitiesekreteraren göra en anteckning om detta på originalet och, på begäran av part, på kopior som ingivits för detta ändamål.

3.   Anteckningar i dagboken samt de i föregående punkt angivna anteckningarna ska äga vitsord.

4.   Regler för förande av dagbok ska fastställas i den i artikel 15 angivna instruktionen för justitiesekreteraren.

5.   Den som har intresse därav kan på kansliet ta del av dagboken samt få kopior eller utdrag mot betalning enligt taxa, som beslutas av domstolen på förslag av justitiesekreteraren.

Parterna i ett mål kan dessutom, mot betalning enligt den fastställda taxan, få kopior av inlagor samt utskrifter av domar och beslut.

6.   En kungörelse med uppgift om datum för anteckning i dagboken om talans anhängiggörande, parternas namn och adress, saken, sökandens yrkanden och en sammanfattning av de grunder och andra omständigheter som åberopas till stöd för talan ska införas i Europeiska unionens officiella tidning.

7.   När rådet eller Europeiska kommissionen inte är part i ett mål, ska kopior av ansökan och svaromålet, utan därtill fogade bilagor, vidarebefordras till dessa institutioner, så att de kan pröva om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en av institutionens rättsakter inte ska tillämpas. Kopior av ansökan och svaromålet ska på samma sätt vidarebefordras till Europaparlamentet, så att denna institution kan avgöra om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en rättsakt som parlamentet och rådet har antagit gemensamt inte ska tillämpas.

Artikel 17

1.   Justitiesekreteraren ska på domstolens ordförandes vägnar ansvara för mottagande, vidarebefordran och förvar av handlingar samt delgivning i enlighet med dessa rättegångsregler.

2.   Justitiesekreteraren ska biträda domstolen, ordföranden, avdelningsordförandena och övriga domare i all deras ämbetsutövning.

Artikel 18

Justitiesekreteraren ska förvara sigillet. Han ska ansvara för arkivet och domstolens publikationer.

Artikel 19

Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 4 och 27 ska justitiesekreteraren närvara vid domstolens sammanträden.

Avsnitt 2 — Domstolens administration i övrigt

Artikel 20

1.   Domstolens tjänstemän och övriga befattningshavare anställs på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna.

2.   Innan tjänstemännen tillträder sin tjänst ska de inför domstolens ordförande och i justitiesekreterarens närvaro avlägga följande ed:

Artikel 21

På förslag av justitiesekreteraren fastställer eller ändrar domstolen sin administrativa struktur.

Artikel 22

Domstolen ska inrätta en lingvistisk avdelning sammansatt av personer som besitter tillräckliga juridiska kunskaper samt omfattande kunskaper i flera av domstolens officiella språk.

Artikel 23

Domstolens administration, finanser och räkenskaper ska under tillsyn av domstolens ordförande handhas av justitiesekreteraren, som bistås av en tjänsteman.

Kapitel 4

BITRÄDANDE REFERENTER

Artikel 24

1.   Domstolen föreslår enligt artikel 13 i stadgan utnämning av biträdande referenter, om den finner att målens beredning kräver detta.

2.   De biträdande referenterna ska särskilt ha till uppgift – att bistå domstolens ordförande i fråga om interimistiska åtgärder, och – att bistå referenterna i deras arbete.

3.   De biträdande referenterna ska under ämbetsutövning underställas domstolens ordförande, avdelningsordföranden eller referenten.

4.   Innan de biträdande referenterna tillträder sitt ämbete ska de inför domstolen avlägga den i artikel 3 föreskrivna eden.

Kapitel 5

ARBETET VID DOMSTOLEN

Artikel 25

1.   Domstolens ordförande ska fastställa datum och tidpunkt för domstolens sammanträden i stor avdelning och i plenum.

2.   Avdelningsordförandena ska fastställa datum och tidpunkt för sammanträden med avdelningar med fem och tre domare.

3.   Domstolen kan välja att hålla ett eller flera sammanträden på annan ort än den där domstolen har sitt säte.

Artikel 26

1.   Om, när en domare har förhinder, ett jämnt antal domare är närvarande, ska den yngste enligt den i artikel 6 fastställda ordningen avstå från att delta i överläggningarna, såvida han inte är referent. Om så är fallet, ska den domare som står omedelbart före honom i rangordningen avstå från att delta i överläggningarna.

2.   Om, sedan den stora avdelningen eller domstolen i plenum sammankallats, det antal domare som enligt artikel 17 tredje eller fjärde stycket i stadgan krävs för beslutförhet inte uppnås, ska domstolens ordförande uppskjuta sammanträdet till dess att domstolen är beslutför.

3.   Om det antal domare som enligt artikel 17 andra stycket i stadgan krävs för beslutförhet inte uppnås på en avdelning med fem eller tre domare och det visar sig inte vara möjligt att ersätta de domare som har förhinder i enlighet med artikel 11e, ska avdelningsordföranden underrätta domstolens ordförande härom, varvid denne ska utse en annan domare så att avdelningen blir beslutför.

Artikel 27

1.   Domstolen överlägger inom stängda dörrar.

2.   Endast de domare som varit närvarande under det muntliga förfarandet samt, i förekommande fall, den biträdande referenten som har ansvaret för att bereda målet får delta i överläggningen.

3.   Varje domare som deltar i överläggningen ska säga sin mening och ange skälen för denna.

4.   På begäran av en domare ska en fråga formuleras på ett språk som han väljer och före omröstningen överlämnas till domstolen i skriftlig form.

5.   Den mening som efter den avslutande överläggningen omfattas av majoriteten av domarna ska utgöra domstolens beslut. Röster ska avges i omvänd ordning i förhållande till den ordning som anges i artikel 6.

6.   Framförs skiljaktiga meningar om frågornas sakliga innehåll, formulering eller ordningsföljd eller om tolkningen av omröstningen ska domstolen fatta beslut.

7.   När domstolens överläggningar rör administrativa frågor, ska generaladvokaterna delta med rösträtt. Justitiesekreteraren ska vara närvarande, såvida inte domstolen beslutar annorlunda.

8.   När domstolen sammanträder i justitiesekreterarens frånvaro, ska den yngste domaren i enlighet med den ordning som fastställs i artikel 6 vid behov utses att föra protokoll. Detta ska undertecknas av domaren i fråga och av domstolens ordförande.

Artikel 28

1.   Om inte domstolen särskilt beslutar annat, ska dess rättsferier vara

—	från den 18 december till den 10 januari,

—	från söndagen före påsk till andra söndagen efter påsk, och

—	från den 15 juli till den 15 september.

Under rättsferierna ska de arbetsuppgifter som domstolens ordförande har utföras där domstolen har sitt säte, antingen av ordföranden som håller kontakt med justitiesekreteraren, av en avdelningsordförande eller av en annan domare som ordföranden har utsett att träda i sitt ställe.

2.   Under rättsferierna kan domstolens ordförande i brådskande fall sammankalla domarna och generaladvokaterna.

3.   Domstolen ska iaktta de lagstadgade helgdagar som gäller där domstolen har sitt säte.

4.   Domstolen kan, när det finns skäl till det, bevilja en domare eller en generaladvokat tjänstledighet.

Kapitel 6

SPRÅK

Artikel 29

1.   Rättegångsspråken är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

2.   Rättegångsspråket väljs av sökanden, med följande undantag:

a)	Om svaranden är en medlemsstat eller en fysisk eller juridisk person som är hemmahörande i en medlemsstat, ska rättegångsspråket vara denna stats officiella språk. Om en stat har flera officiella språk, ska rättegångsspråket vara det som sökanden väljer.

b)	På gemensam begäran av parterna kan det tillåtas att ett annat av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda språken används för hela eller en del av rättegången.

c)

På begäran av en part kan det, sedan den andra parten och generaladvokaten hörts, med frångående av bestämmelserna i a och b tillåtas att ett annat av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda språken används som rättegångsspråk för hela eller en del av rättegången; en sådan begäran får inte framställas av någon av Europeiska unionens institutioner.

I de fall som avses i artikel 103 i dessa rättegångsregler ska rättegångsspråket vara detsamma som vid den nationella domstol som hänskjuter frågan till domstolen. På vederbörligen styrkt begäran av en part i målet vid den nationella domstolen kan det, sedan den andra parten i målet vid den nationella domstolen och generaladvokaten hörts, tillåtas att ett annat av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda språken används under det muntliga förfarandet.

Beslut med avseende på en sådan begäran som nämns ovan kan fattas av ordföranden; denne kan, och om han vill bifalla denna begäran utan alla parters samtycke ska han, hänskjuta denna till domstolen.

3.   Rättegångsspråket används i parternas skriftliga och muntliga inlägg och tillhörande bilagor samt i domstolens protokoll och beslut.

En översättning till rättegångsspråket ska bifogas alla handlingar som avfattats på ett annat språk än rättegångsspråket.

Översättningen av omfångsrika handlingar får begränsas till utdrag. Domstolen kan dock på eget initiativ eller på begäran av part alltid infordra en mer omfattande eller fullständig översättning.

Utan hinder av dessa bestämmelser får medlemsstaterna använda sitt officiella språk, när de intervenerar i ett mål som anhängiggjorts vid domstolen eller när de deltar i ett av de i artikel 103 nämnda målen. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga som muntliga inlägg. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

De stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet kan ges tillåtelse att använda ett annat av de i punkt 1 nämnda språken som rättegångsspråk, när de intervenerar i mål som anhängiggjorts vid domstolen eller när de deltar i ett av de i artikel 23 tredje stycket i stadgan nämnda målen. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga som muntliga inlägg. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

De tredje stater som deltar i ett mål om förhandsavgörande i enlighet med artikel 23 fjärde stycket i stadgan kan ges tillåtelse att använda ett annat av de i punkt 1 nämnda språken än rättegångsspråket. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga som muntliga inlägg. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

4.   Om ett vittne eller en sakkunnig förklarar sig oförmögen att uttrycka sig tillräckligt väl på ett av de i punkt 1 nämnda språken, kan domstolen tillåta att han avger sin utsaga på ett annat språk. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

5.   Domstolens ordförande och avdelningsordförandena kan använda sig av ett annat av de i punkt 1 nämnda språken än rättegångsspråket när de leder förhandlingarna; detsamma gäller referenten i fråga om den förberedande rapporten och förhandlingsrapporten, domarna och generaladvokaterna när de ställer frågor samt generaladvokaterna i fråga om förslaget till avgörande. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

Artikel 30

1.   På begäran av en domare, generaladvokaten eller en part ska justitiesekreteraren se till att det som har sagts eller skrivits under förfarandet inför domstolen översätts till de språk han väljer av dem som nämns i artikel 29.1.

2.   Domstolens publikationer ska ges ut på de språk som nämns i artikel 1 i rådets förordning nr 1.

Artikel 31

De texter som är avfattade på rättegångsspråket eller, i förekommande fall, på andra i enlighet med artikel 29 tillåtna språk ska äga vitsord.

Kapitel 7

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR OMBUD, RÅDGIVARE OCH ADVOKATER

Artikel 32

1.   Ombud, rådgivare och advokater, som uppträder inför domstolen eller annan dömande myndighet hos vilken domstolen har gjort en framställning om bevisupptagning, ska åtnjuta immunitet vad gäller deras muntliga och skriftliga uttalanden rörande målet och parterna.

2.   Ombud, rådgivare och advokater ska dessutom åtnjuta följande privilegier och förmåner:

a)

Handlingar och dokument som rör rättegången får inte genomsökas eller tas i beslag. I händelse av tvist får tulltjänstemän eller polis försegla sådana handlingar och dokument, vilka därefter omgående ska överlämnas till domstolen för undersökning i närvaro av justitiesekreteraren och den person som berörs.

b)	Ombud, rådgivare och advokater ska ha rätt till främmande valuta i den utsträckning som kan anses nödvändigt för att utföra uppdraget.

c)	Ombud, rådgivare och advokater ska när de utför sina uppdrag ha rätt att resa utan hinder.

Artikel 33

Personer som gör gällande den rätt till immunitet, privilegier och förmåner som anges i artikel 32 ska styrka sin ställning enligt följande:

a)	Ombud ska förete en officiell handling utfärdad av huvudmannen, som omgående ska tillställa justitiesekreteraren en kopia av denna handling.

b)	Rådgivare och advokater ska förete en legitimationshandling undertecknad av justitiesekreteraren. Denna handlings giltighet ska vara begränsad till en bestämd tidsperiod och kan förlängas eller förkortas med hänsyn till rättegångens varaktighet.

Artikel 34

Privilegier, immunitet och förmåner som anges i artikel 32 beviljas uteslutande till gagn för ett korrekt genomförande av rättegången.

Domstolen kan häva immuniteten, om den finner att detta inte hindrar att rättegången genomförs korrekt.

Artikel 35

1.   Om domstolen anser att en rådgivares eller en advokats uppträdande gentemot domstolen eller en domare är oförenligt med domstolens värdighet eller med kraven på god rättskipning, eller att rådgivaren eller advokaten missbrukar sina befogenheter, ska domstolen underrätta den berörde om detta. Om domstolen underrättar de myndigheter under vars tillsyn den berörde står om detta, ska en kopia av skrivelsen till dessa myndigheter tillställas den berörde.

Av samma skäl kan domstolen när som helst, efter att ha hört den berörde, genom beslut avstänga denne från rättegången. Ett sådant beslut ska ha omedelbar verkan.

2.   När en rådgivare eller advokat har avstängts från rättegången, ska denna uppskjutas för en tid som bestäms av domstolens ordförande, så att parten i fråga ges möjlighet att utse en annan rådgivare eller advokat.

3.   Beslut som fattats enligt denna artikel kan upphävas.

Artikel 36

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på de universitetslärare som enligt artikel 19 i stadgan har rätt att företräda part inför domstolen.

AVDELNING II

RÄTTEGÅNGEN

Kapitel 1

SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 37

1.   Originalexemplaret av varje inlaga ska vara undertecknat av partens ombud eller advokat.

Originalet och däri angivna bilagor ska inges tillsammans med fem kopior till domstolen samt en kopia till varje annan part i målet. Kopiornas riktighet ska ha bestyrkts genom den ingivande partens försorg.

2.   Institutionerna ska, inom de frister som domstolen fastställer, dessutom tillhandahålla översättningar av varje inlaga till de andra språk som anges i artikel 1 i rådets förordning nr 1. Andra stycket i föregående punkt ska tillämpas.

3.   Alla inlagor ska vara daterade. Vid beräkningen av frister i förfarandet ska endast datum för ingivande till kansliet gälla.

4.   Till varje inlaga ska fogas de handlingar som åberopas i inlagan samt en förteckning över dessa.

5.   Om en handling på grund av sitt omfång endast delvis fogas till inlagan, ska hela handlingen eller en fullständig kopia inges till kansliet.

6.   Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–5 ska, vid bedömningen av om tidsfristerna för förfarandet följts, den dag beaktas då en kopia av en undertecknad inlaga inklusive den förteckning över handlingar som avses i punkt 4 inkommer till domstolens kansli per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel som domstolen har tillgång till, förutsatt att det undertecknade originalet av inlagan, tillsammans med bilagor och kopior som avses i punkt 1 andra stycket, inkommer till kansliet senast tio dagar därefter. Artikel 81.2 är inte tillämplig på denna tiodagarsfrist.

7.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 1 första stycket och 2–5 får domstolen genom beslut fastställa på vilka villkor en inlaga som ingivits till kansliet på elektronisk väg kan anses utgöra originalet av inlagan. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 38

1.   En sådan ansökan som avses i artikel 21 i stadgan ska innehålla uppgifter om

a)	sökandens namn och adress,

b)	svaranden,

c)	föremålet för talan samt en kortfattad framställning av grunderna för denna,

d)	sökandens yrkanden,

e)	i förekommande fall, den bevisning som åberopas.

2.   För rättegångens genomförande ska ansökan innehålla en adress för delgivning på den ort där domstolen har sitt säte samt namnet på den person som har fått i uppdrag och samtyckt till att ta emot delgivning.

Utöver eller i stället för en sådan adress för delgivning som avses i första stycket kan i ansökan anges att advokaten eller ombudet samtycker till att delgivning sker per telefax eller annat tekniskt kommunikationsmedel.

Om ansökan inte uppfyller de krav som avses i första och andra styckena, ska till dess bristen avhjälpts all delgivning med den berörda parten i fråga om förfarandet ske genom att en rekommenderad försändelse sänds till dennes ombud eller advokat. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 79.1 ska delgivning i sådant fall anses ha skett då den rekommenderade försändelsen har lämnats in på ett postkontor på den ort där domstolen har sitt säte.

3.   En advokat som biträder eller företräder en part ska till kansliet inge ett intyg, av vilket framgår att han är auktoriserad som advokat i en medlemsstat eller en annan stat som är part i EES-avtalet.

4.   En ansökan ska, i förekommande fall, åtföljas av de handlingar som anges i artikel 21 andra stycket i stadgan.

5.   En ansökan av en privaträttslig, juridisk person ska åtföljas av

a)	stiftelseurkund, bolagsordning, stadgar eller annan motsvarande handling, nyligen utfärdat utdrag ur bolagsregister, handelsregister, föreningsregister eller motsvarande register eller annat bevis för dess rättsliga existens,

b)	bevis för att advokatens fullmakt har utställts av någon därtill behörig person.

6.   Till en ansökan med stöd av artikel 273 FEUF ska fogas ett exemplar av överenskommelsen mellan de berörda medlemsstaterna.

7.   Om ansökan inte uppfyller kraven i punkterna 3–6, ska justitiesekreteraren fastställa en skälig frist för sökanden, så att denne kan rätta ansökan eller inkomma med de nämnda handlingarna. Löper fristen ut utan att sökanden avhjälpt bristen, ska domstolen efter att ha hört generaladvokaten besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formföreskrifter medför att talan inte kan prövas.

Artikel 39

Ansökan ska delges svaranden. I de fall som behandlas i artikel 38.7 ska delgivning ske så snart ansökan har rättats eller domstolen förklarat att talan bör prövas, trots att ansökan inte uppfyller de i samma artikel angivna formkraven.

Artikel 40

1.   Inom en månad efter det att ansökan har delgivits svaranden ska denne inkomma med skriftligt svaromål. Detta ska innehålla

a)	svarandens namn och adress,

b)	de faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas,

c)	svarandens yrkanden,

d)	uppgift om den bevisning som åberopas.

Artikel 38.2–38.5 ska tillämpas.

2.   Domstolens ordförande kan på motiverad ansökan av svaranden förlänga den frist som anges i punkt 1.

Artikel 41

1.   Ansökan och svaromålet får kompletteras med en replik från sökanden och en duplik från svaranden.

2.   Domstolens ordförande ska fastställa frister för ingivande av dessa inlagor till domstolen.

Artikel 42

1.   I repliken och dupliken får parterna åberopa ytterligare bevisning. Parterna ska ange skälen för att detta inte gjorts tidigare.

2.   Nya grunder får inte åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet.

Om en part under förfarandet åberopar en sådan ny grund, kan domstolens ordförande, även sedan de ordinarie fristerna löpt ut, på grundval av referentens rapport samt efter att ha hört generaladvokaten, fastställa en frist inom vilken den andra parten kan yttra sig över denna.

Beslutet om huruvida talan kan prövas på denna grund ska anstå till den slutliga domen.

Artikel 43

Domstolens ordförande kan, efter att ha hört parterna och, om en generaladvokat redan har tilldelats målet enligt artikel 10.2, generaladvokaten, när som helst besluta att två eller flera mål rörande samma sak, på grund av sambandet dem emellan, ska förenas vad gäller det skriftliga eller muntliga förfarandet eller den slutliga domen. Målen kan senare skiljas åt. Ordföranden kan hänskjuta dessa frågor till domstolen.

Kapitel 1a

DEN FÖRBEREDANDE RAPPORTEN OCH BESLUT OM DOMSTOLENS SAMMANSÄTTNING

Artikel 44

1.   Ordföranden ska fastställa det datum då referenten i målet ska framlägga sin förberedande rapport vid domstolens allmänna sammanträde, allt efter omständigheterna,

a)	efter det att duplik har inkommit,

b)	när replik eller duplik inte har inkommit vid utgången av den frist som har fastställts i enlighet med artikel 41.2,

c)	när en part har avstått från rätten att inge replik eller duplik,

d)	om målet ska handläggas skyndsamt i enlighet med artikel 62a, när domstolens ordförande fastställer ett datum för förhandlingen.

2.   Rapporten ska innehålla förslag om huruvida åtgärder för bevisupptagning eller andra förberedande åtgärder behövs samt om vilken sammansättning av domstolen som målet bör hänskjutas till. Rapporten ska även innehålla referentens förslag om att rättegången eventuellt inte ska innefatta någon förhandling i enlighet med artikel 44a samt om att rättegången eventuellt inte ska innefatta något förslag till avgörande från generaladvokaten i enlighet med artikel 20 femte stycket i stadgan.

Efter att ha hört generaladvokaten ska domstolen besluta om vilka åtgärder som föranleds av referentens förslag.

3.   Domstolen ska hänskjuta varje mål som anhängiggörs vid den till avdelningarna med fem eller tre domare, såvida inte målets svårighetsgrad, betydelse eller särskilda omständigheter i övrigt kräver att målet hänskjuts till den stora avdelningen.

Ett mål får emellertid inte hänskjutas till en avdelning med fem eller tre domare när en medlemsstat eller en unionsinstitution som är part i målet har begärt att målet ska avgöras i stor avdelning. Med part i målet avses i denna bestämmelse varje medlemsstat och institution som är part eller intervenient i själva målet eller som har ingivit skriftligt yttrande i ett sådant förfarande om förhandsavgörande som avses i artikel 103. En sådan begäran som avses i förevarande stycke kan inte framställas i tvister mellan unionen och dess anställda.

Domstolen sammanträder i plenum när ett mål överlämnas för prövning i enlighet med de bestämmelser som anges i artikel 16 fjärde stycket i stadgan. Den kan hänskjuta ett mål till sammanträde i plenum när den i enlighet med artikel 16 femte stycket i stadgan bedömer att målet har särskilt stor betydelse.

4.   Den sammansättning av domstolen till vilken ett mål har hänskjutits kan i varje skede av förfarandet hänskjuta målet till domstolen i syfte att det ska kunna tilldelas en större sammansättning.

5.   Om domstolen i dömande sammansättning förordnar om bevisupptagning som den inte själv ombesörjer, kan den överlåta denna till referenten.

Om det muntliga förfarandet ska inledas utan bevisupptagning, ska ordföranden på den berörda sammansättningen fastställa ett datum för inledandet av det muntliga förfarandet.

Artikel 44a

Rättegången vid domstolen ska även innefatta en muntlig del, om inte annat följer av särskilda föreskrifter i dessa rättegångsregler. Sedan de inlagor som avses i artikel 40.1 och, i förekommande fall, artikel 41.1 inkommit, kan domstolen, med referentens rapport som underlag och efter att ha hört generaladvokaten, dock besluta annorlunda, såvida inte någon av parterna inkommer med en begäran med uppgift om skälen till att han önskar höras. En sådan begäran ska framställas inom tre veckor från delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats. Den fristen kan förlängas av ordföranden.

Kapitel 2

BEVISUPPTAGNING OCH FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER

Avsnitt 1 A Allmänna bestämmelser

Artikel 45

1.   Efter att ha hört generaladvokaten ska domstolen genom beslut fastställa vilka bevismedel som godtas samt vad som ska bevisas. Innan domstolen beslutar om de bevismedel som nämns i artikel 45.2 c, d och e ska parterna höras.

Beslutet ska delges parterna.

2.   Utan hinder av vad som föreskrivs i artiklarna 24 och 25 i stadgan kan beslut fattas om åtgärder för bevisupptagning i fråga om

a)	parternas personliga inställelse,

b)	inhämtande av upplysningar och företeende av handlingar,

c)	hörande av vittne,

d)	inhämtande av sakkunnigutlåtande,

e)	syn på stället.

3.   Generaladvokaten ska delta i bevisupptagningen.

4.   Motbevisning får framläggas och tidigare åberopad bevisning får utvidgas.

Artikel 46

Parterna får närvara vid bevisupptagningen.

Avsnitt 2 – Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga

Artikel 47

1.   Domstolen kan, på eget initiativ eller på begäran av part och efter att ha hört generaladvokaten, förordna att vissa omständigheter ska styrkas genom vittnesförhör. Domstolens beslut ska ange de faktiska omständigheter som ska bevisas.

Domstolen kan kalla vittnen på eget initiativ, på begäran av part eller på begäran av generaladvokaten.

En begäran av part om att ett vittne ska höras ska i detalj ange de faktiska omständigheter som vittnet ska höras om samt skälen för vittnesförhöret.

2.   Domstolen kallar genom beslut de vittnen den anser det nödvändigt att höra; beslutet ska innehålla uppgift om

a)	vittnenas fullständiga namn, ställning och adress,

b)	de omständigheter som vittnena ska höras om,

c)	i förekommande fall, de åtgärder som domstolen vidtagit för att ersätta de kostnader som uppkommit för vittnen samt de straffpåföljder som kan komma i fråga för tredskande vittnen.

Beslutet ska delges parterna och vittnena.

3.   Domstolen kan besluta att ett vittne som ska höras på begäran av part inte ska kallas förrän det i domstolens kassa har deponerats ett belopp som är tillräckligt för att täcka den uppskattade kostnaden härför; domstolen ska fastställa beloppets storlek.

Nödvändiga medel i anslutning till hörande av vittnen som är kallade på domstolens eget initiativ ska betalas ut i förskott ur domstolens kassa.

4.   Sedan vittnets identitet fastställts, ska domstolens ordförande upplysa vittnet om att han ska bekräfta riktigheten i sitt vittnesmål i enlighet med bestämmelserna i dessa rättegångsregler.

Vittnet ska avge sitt vittnesmål inför domstolen efter det att parterna kallats. Sedan vittnesmålet avgivits, kan domstolens ordförande, på begäran av part eller på eget initiativ, ställa frågor till vittnet.

Samma rätt tillkommer de övriga domarna samt generaladvokaten.

Med tillåtelse av domstolens ordförande får parternas företrädare ställa frågor till vittnet.

5.   Efter att ha avgivit vittnesmål ska vittnet avlägga följande ed:

Domstolen kan, efter att ha hört parterna, befria ett vittne från att avlägga ed.

6.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll som återger vittnesmålet.

Protokollet ska undertecknas av domstolens ordförande eller av den referent som leder vittnesförhöret och av justitiesekreteraren. Dessförinnan ska vittnet beredas tillfälle att ta del av protokollet och underteckna det.

Protokollet ska äga vitsord.

Artikel 48

1.   Vittnen som har kallats enligt dessa regler är skyldiga att rätta sig efter kallelsen och infinna sig till sammanträdet.

2.   När ett vittne som är kallat enligt dessa regler inte infinner sig vid domstolen, kan denna döma till böter om högst 5 000 euro (2) samt besluta om ny kallelse av vittnet på dennes egen bekostnad.

Detsamma gäller för ett vittne som utan giltig anledning vägrar att vittna, avlägga ed eller, där detta är tillämpligt, avge en högtidlig försäkran i edens ställe.

3.   Vittnet kan befrias från de utdömda böterna, om han för domstolen visar att han haft giltigt förfall. De böter som dömts ut kan på vittnets begäran jämkas, om denne visar att de inte står i rimligt förhållande till hans inkomst.

4.   Verkställighet av de böter och andra åtgärder som beslutats i enlighet med denna artikel ska utföras i enlighet med artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA.

Artikel 49

1.   Domstolen kan besluta att inhämta sakkunnigutlåtande. Ett beslut att förordna en sakkunnig ska tydligt ange dennes uppdrag och inom vilken tid han ska avge sitt utlåtande.

2.   Den sakkunnige ska få en kopia av beslutet tillsammans med alla de handlingar som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Han ska stå under överinseende av referenten, som får närvara vid undersökningen och som ska hållas underrättad om hur uppdraget fortlöper.

Domstolen kan fordra att parterna eller en av dem ställer säkerhet för den uppskattade kostnaden för sakkunnigutlåtandet.

3.   På begäran av den sakkunnige kan domstolen förordna om vittnesförhör, som ska hållas i enlighet med artikel 47 i dessa rättegångsregler.

4.   I sitt utlåtande får den sakkunnige endast yttra sig på de punkter som han uttryckligen fått i uppdrag att utreda.

5.   Efter det att den sakkunnige har redovisat sitt uppdrag kan domstolen besluta att förhör ska hållas med honom, varvid parterna ska beredas tillfälle att närvara.

Med tillåtelse av domstolens ordförande får parternas företrädare ställa frågor till den sakkunnige.

6.   Den sakkunnige ska, efter att ha redovisat sitt uppdrag, inför domstolen avlägga följande ed:

Domstolen kan, efter att ha hört parterna, befria den sakkunnige från att avlägga ed.

Artikel 50

1.   Om en part motsätter sig att ett vittne eller en sakkunnig hörs med åberopande av att denne saknar kompetens eller är olämplig eller av annan orsak inte bör höras som vittne eller sakkunnig, eller om ett vittne eller en sakkunnig vägrar att vittna, avlägga ed eller avge en motsvarande högtidlig försäkran, ska frågan avgöras av domstolen.

2.   En invändning mot ett vittne eller en sakkunnig ska framställas inom en tvåveckorsfrist, räknad från delgivning av beslutet att höra vittnet eller utse den sakkunnige, genom en inlaga som innehåller uppgift om grunderna för invändningen samt den bevisning som åberopas.

Artikel 51

1.   Vittnen och sakkunniga har rätt till ersättning för utgifter för resor och uppehälle. Ett förskott för att täcka dessa utgifter kan betalas ur domstolens kassa.

2.   Vittnen har rätt till ersättning för förlorad inkomst och sakkunniga till arvode för sina tjänster. Ersättning eller arvode ska betalas ur domstolens kassa, sedan vittnet eller den sakkunnige fullgjort sin skyldighet eller utfört sitt uppdrag.

Artikel 52

Domstolen kan, enligt de regler som fastställs med stöd av artikel 125, på parternas begäran eller på eget initiativ göra en framställning om bevisupptagning för hörande av vittnen eller sakkunniga.

Artikel 53

1.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje sammanträde. Detta protokoll ska undertecknas av domstolens ordförande och justitiesekreteraren och ska äga vitsord.

2.   Parterna kan på kansliet ta del av protokollet och eventuella sakkunnigutlåtanden samt mot betalning få kopior.

Avsnitt 3 – Bevisupptagningens avslutande

Artikel 54

Om inte domstolen beslutar att ge parterna en frist för att inkomma med skriftliga anmärkningar, ska domstolens ordförande, sedan bevisupptagningen avslutats, bestämma datum för inledande av det muntliga förfarandet.

Om en frist för att inkomma med skriftliga anmärkningar har fastställts, ska domstolen bestämma datum för inledande av det muntliga förfarandet till den dag då tidsfristen löper ut.

Avsnitt 4 – Förberedande åtgärder

Artikel 54a

Referenten och generaladvokaten kan begära att parterna inom en viss frist ska lämna uppgifter om alla faktiska omständigheter, handlingar eller andra förhållanden som de bedömer vara relevanta. Inkomna svar och handlingar ska tillställas övriga parter.

Kapitel 3

MUNTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 55

1.   Domstolen ska, om inte annat följer av den förtur som ska ges åt vissa beslut i enlighet med artikel 85 i dessa rättegångsregler, handlägga målen i den ordning i vilken bevisupptagningen i dem har slutförts. Då bevisupptagningen har slutförts samtidigt i flera mål, ska tidpunkten för införandet av respektive mål i dagboken bestämma handläggningsordningen.

2.   Domstolens ordförande kan under särskilda omständigheter förordna att ett mål ska ges förtur.

Ordföranden kan under särskilda omständigheter, på eget initiativ eller på begäran av part samt efter att ha hört parterna och generaladvokaten, skjuta upp handläggningen av ett mål till en senare tidpunkt. På parternas gemensamma begäran kan ordföranden förordna att handläggningen av ett mål skjuts upp.

Artikel 56

1.   Förhandlingen ska förklaras öppnad och ledas av domstolens ordförande, som ansvarar för ordningen under sammanträdena.

2.   Vad som förevarit inom stängda dörrar får inte offentliggöras.

Artikel 57

Domstolens ordförande kan under förhandlingens gång ställa frågor till parternas ombud, rådgivare eller advokater.

Samma rätt tillkommer övriga domare samt generaladvokaten.

Artikel 58

Parterna får yttra sig inför domstolen endast genom sina ombud, rådgivare eller advokater.

Artikel 59

1.   Generaladvokaten ska muntligen föredraga samt motivera sitt förslag till avgörande innan det muntliga förfarandet avslutas.

2.   Sedan generaladvokaten föredragit sitt förslag till avgörande, ska domstolens ordförande förklara det muntliga förfarandet avslutat.

Artikel 60

Sedan generaladvokaten hörts, kan domstolen i enlighet med reglerna i artikel 45.1 när som helst besluta om förnyad eller utvidgad bevisupptagning eller att ytterligare bevisupptagning ska ske. Domstolen kan överlåta till referenten att vidta dessa åtgärder.

Artikel 61

Domstolen kan, efter att ha hört generaladvokaten, förordna att det muntliga förfarandet ska återupptas.

Artikel 62

1.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje sammanträde. Detta protokoll ska undertecknas av domstolens ordförande och justitiesekreteraren och ska äga vitsord.

2.   Parterna kan på kansliet ta del av protokollet och mot betalning få kopior.

Kapitel 3a

SKYNDSAM HANDLÄGGNING

Artikel 62a

1.   På begäran av sökanden eller svaranden kan ordföranden, på förslag av referenten och efter att ha hört den andra parten och generaladvokaten, undantagsvis besluta att ett mål ska handläggas skyndsamt och på ett sätt som avviker från dessa regler, om det med hänsyn till målets särskilt brådskande art är nödvändigt att domstolen avgör det inom kortast möjliga tid.

Begäran om skyndsam handläggning ska inges genom särskild handling när ansökan eller svaromålet inges.

2.   Vid skyndsam handläggning får ansökan och svaromålet kompletteras med replik och duplik endast om ordföranden anser det nödvändigt.

Intervenienten får inkomma med interventionsinlaga endast om ordföranden anser det nödvändigt.

3.   När svaromålet ingivits eller, om beslutet om skyndsam handläggning fattas efter det att svaromålet ingivits, så snart detta beslut fattats, ska ordföranden bestämma datum för förhandlingen, och parterna ska genast underrättas om detta datum. Ordföranden kan senarelägga dagen för förhandlingen med hänsyn till åtgärder för bevisupptagning eller andra förberedande åtgärder.

Utan hinder av artikel 42 kan parterna komplettera sin argumentering och åberopa ytterligare bevisning under det muntliga förfarandet. Parterna ska ange skälen för att detta inte gjorts tidigare.

4.   Domstolen beslutar i anledning av begäran, sedan generaladvokaten hörts.

Kapitel 4

DOMEN

Artikel 63

Domen ska innehålla

—	uppgift om att den är avkunnad av domstolen,

—	datum för dess avkunnande,

—	namnen på domstolens ordförande och de övriga domare som har beslutat domen,

—	generaladvokatens namn,

—	justitiesekreterarens namn,

—	uppgift om parterna,

—	namnen på parternas ombud, rådgivare eller advokater,

—	parternas yrkanden,

—	uppgift om att generaladvokaten har hörts,

—	en sammanfattning av de faktiska omständigheterna,

—	domskälen,

—	domslutet, innefattande beslut om rättegångskostnader.

Artikel 64

1.   Domen ska avkunnas vid offentligt sammanträde, till vilket parterna kallas.

2.   Domen i original ska, sedan den undertecknats av domstolens ordförande och de övriga domare som deltagit i överläggningen samt justitiesekreteraren, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar; parterna ska delges bestyrkta kopior av domen.

3.   Justitiesekreteraren ska på domen i original anteckna dagen för dess avkunnande.

Artikel 65

Domen ska gälla från och med den dag då den avkunnas.

Artikel 66

1.   Utan att det hindrar tillämpning av föreskrifterna rörande förklaring av dom kan domstolen, på eget initiativ eller på begäran av part inom två veckor efter det att domen avkunnats, rätta skriv- eller räknefel eller andra uppenbara oriktigheter.

2.   Justitiesekreteraren ska underrätta parterna om att de får inkomma med skriftliga yttranden inom den tid som domstolens ordförande bestämmer.

3.   Domstolen ska efter att ha hört generaladvokaten fatta beslut inom stängda dörrar.

4.   Rättelsebeslutet ska i original fogas till den rättade domen i original. En anteckning om beslutet ska göras i marginalen på den rättade domen i original.

Artikel 67

Om domstolen har underlåtit att fatta beslut om ett särskilt yrkande eller rättegångskostnader, får part inom en månad från delgivningen av domen ansöka om att domstolen ska ta upp frågan till behandling.

Ansökan ska delges den andra parten, och domstolens ordförande ska fastställa den tid inom vilken denne får yttra sig skriftligen.

Sedan yttrandet har inkommit ska domstolen, efter att ha hört generaladvokaten, besluta såväl om huruvida ansökan kan tas upp till prövning som om den ska bifallas.

Artikel 68

En samling av domstolens avgöranden ska publiceras genom justitiesekreterarens försorg.

Kapitel 5

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER

Artikel 69

1.   Beslut om kostnader ska meddelas i den slutliga domen eller i det beslut genom vilket förfarandet avslutas.

2.   Tappande part ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

Finns det flera tappande parter, ska domstolen besluta om fördelningen av rättegångskostnaderna.

3.   Om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter, eller om särskilda omständigheter motiverar det, kan domstolen besluta att kostnaderna ska delas eller att vardera parten ska bära sin kostnad.

Finner domstolen att den vinnande parten i onödan eller mot bättre vetande vållat motparten kostnader, kan domstolen förplikta honom att ersätta dessa.

4.   Medlemsstater och institutioner som har intervenerat ska bära sina rättegångskostnader.

När de har intervenerat i ett mål ska även stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater, liksom också EFTA:s övervakningsmyndighet, bära sina kostnader.

Rätten kan besluta att även andra intervenienter än de som nämns i föregående stycke ska bära sina rättegångskostnader.

5.   Part som återkallar sin talan ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om den andra parten har yrkat detta i sitt yttrande över återkallelsen. På begäran av den part som återkallar sin talan ska emellertid kostnaderna bäras av den andra parten, om det anses skäligt på grund av dennes uppträdande.

Om parterna enas om fördelningen av rättegångskostnaderna, ska domstolen besluta i överensstämmelse därmed.

Om ersättning för rättegångskostnader inte har yrkats, ska vardera parten bära sin kostnad.

6.   I mål där det inte finns anledning att döma i saken ska domstolen besluta om kostnader enligt vad den finner skäligt.

Artikel 70

I tvister mellan gemenskaperna och deras anställda ska institutionerna bära sina kostnader utan att det hindrar tillämpning av bestämmelserna i artikel 69.3 andra stycket.

Artikel 71

Kostnad som part varit tvungen att bestrida för verkställighet av domstolens dom eller beslut ska ersättas av den andra parten i enlighet med den taxa som gäller i den stat där verkställigheten genomförts.

Artikel 72

Förfarandet inför domstolen ska vara kostnadsfritt, med följande undantag:

a)	Om domstolen har förorsakats onödig kostnad kan den, efter att ha hört generaladvokaten, förplikta den part som förorsakat kostnaden att ersätta denna.

b)	Kostnader för kopior och översättning som utförts på begäran av part och som enligt justitiesekreteraren är att anse som oskäliga ska bäras av parten enligt den taxa som anges i artikel 16.5.

Artikel 73

Utan att det hindrar tillämpning av bestämmelserna i föregående artikel ska följande anses som ersättningsgilla kostnader:

a)	ersättning till vittnen och sakkunniga enligt artikel 51,

b)	nödvändiga kostnader som parterna haft med anledning av förfarandet, särskilt utgifter för resor och uppehälle samt arvode för ombud, rådgivare eller advokat.

Artikel 74

1.   I händelse av tvist om de kostnader som är ersättningsgilla ska den sammansättning dit målet har hänskjutits, på begäran av part, avgöra frågan genom beslut, efter att ha hört den andra parten och generaladvokaten.

2.   Parterna får för verkställighet begära en utskrift av beslutet.

Artikel 75

1.   Betalningar från och till domstolens kassa ska ske i euro.

2.   När kostnader har uppkommit i en annan valuta än euro eller när de åtgärder för vilka ersättning ska utgå har vidtagits i ett land som inte har euro som valuta, ska omräkning av valuta göras enligt Europeiska centralbankens referenskurs på betalningsdagen.

Kapitel 6

RÄTTSHJÄLP

Artikel 76

1.   Part som helt eller delvis saknar möjlighet att bära kostnaderna för förfarandet får när som helst ansöka om rättshjälp.

Ansökan ska åtföljas av sådana upplysningar som visar att sökanden är i behov av rättshjälp, särskilt ett intyg av behörig myndighet som bekräftar hans brist på medel.

2.   Om ansökan om rättshjälp inges innan sökanden väcker talan, ska den kortfattat ange föremålet för talan.

Ansökan behöver inte göras genom advokat.

3.   Domstolens ordförande ska utse en domare att vara referent. Domstolen ska på förslag av referenten och efter att ha hört generaladvokaten hänskjuta ansökan till en dömande sammansättning, som ska besluta om huruvida rättshjälp ska beviljas helt eller delvis eller om ansökan ska avslås. Den dömande sammansättningen ska pröva om talan är uppenbart ogrundad.

Den dömande sammansättningen ska avgöra frågan genom beslut. Om en ansökan om rättshjälp avslås helt eller delvis, ska skälen för avslaget anges i beslutet.

4.   Den dömande sammansättningen kan när som helst, på eget initiativ eller efter ansökan, återkalla rättshjälpen, om de omständigheter som låg till grund för denna har ändrats under förfarandets gång.

5.   Då rättshjälp beviljats, ska medel för att täcka kostnaderna utges i förskott ur domstolens kassa.

I sitt beslut rörande rättegångskostnader kan domstolen förordna att belopp som har utgivits för rättshjälp ska återbetalas till domstolens kassa.

Sådana belopp ska genom justitiesekreterarens försorg återkrävas från den part som har förpliktats att betala dem.

Kapitel 7

ÅTERKALLELSE AV TALAN

Artikel 77

Om parterna förlikas innan domstolen avkunnat dom i målet och parterna underrättar domstolen om att de återkallar sin talan, ska domstolens ordförande förordna att målet avskrivs samt med beaktande av eventuella förslag från parterna besluta om rättegångskostnader i enlighet med artikel 69.5.

Denna bestämmelse ska inte tillämpas på sådan talan som avses i artiklarna 263 och 265 FEUF.

Artikel 78

Om en sökande skriftligen meddelar domstolen att han återkallar sin talan, ska domstolens ordförande förordna att målet avskrivs samt besluta om rättegångskostnader i enlighet med artikel 69.5.

Kapitel 8

DELGIVNING

Artikel 79

1.   Delgivning enligt dessa rättegångsregler ska ske under justitiesekreterarens tillsyn genom att en kopia av den handling som ska delges antingen skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller överlämnas med bud till adressaten mot kvitto på den av honom angivna delgivningsadressen.

Justitiesekreteraren ska ombesörja och bestyrka kopior av handlingar som ska delges, utom i de fall då parterna själva tillhandahållit kopior i enlighet med artikel 37.1.

2.   När mottagaren i enlighet med artikel 38.2 andra stycket har godtagit att delgivning sker per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel, kan samtliga inlagor, med undantag av rättens dom och beslut, delges genom att en kopia av handlingen översänds på detta sätt.

Om handlingen, av tekniska orsaker eller på grund av handlingens art eller omfattning, inte kan översändas på detta sätt, och om mottagaren inte har angivit en adress för delgivning, ska handlingen delges mottagaren på dennes adress i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkt 1. Mottagaren ska underrättas om detta per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel. En rekommenderad försändelse anses i sådana fall ha överlämnats till mottagaren tio dagar efter det att försändelsen lämnades in på ett postkontor på den ort där rätten har sitt säte, om det inte av mottagningsbeviset framgår att försändelsen mottogs en annan dag eller om mottagaren, inom tre veckor räknat från underrättelsen per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel, upplyser justitiesekreteraren om att han inte mottagit försändelsen.

Kapitel 9

FRISTER

Artikel 80

1.   Frister rörande förfarandet som föreskrivs i fördragen, i stadgan och i dessa rättegångsregler ska beräknas enligt följande:

a)	Då en frist uttryckt i dagar, veckor, månader eller år ska räknas från den tidpunkt en händelse inträffar eller en handling företas, inräknas inte i fristen den dag under vilken händelsen inträffade eller handlingen företogs.

b)

En frist uttryckt i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i fristens sista vecka, månad eller år som infaller på samma veckodag eller samma datum som den dag då händelsen eller handlingen från vilken fristen ska räknas inträffade eller företogs. Då en frist är uttryckt i månader eller år och den dag då fristen ska löpa ut inte förekommer i den sista månaden, ska fristen löpa ut vid utgången av den månadens sista dag.

c)	Då en frist är uttryckt i månader och dagar, ska hänsyn först tas till hela månader, därefter till dagar.

d)	Fristerna ska innefatta lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar.

e)	Frister ska löpa även under rättsferier.

2.   Om fristen löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag, ska den förlängas till utgången av närmast följande arbetsdag.

Den av domstolen upprättade förteckningen över lagstadgade helgdagar ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 81

1.   När fristen för att väcka talan mot en av en institution antagen rättsakt börjar löpa från tidpunkten för rättsaktens offentliggörande, ska fristen i enlighet med artikel 80.1 a räknas från slutet av den fjortonde dagen efter den dag då rättsakten offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Tidsfristerna ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall.

Artikel 82

Frister som fastställts i enlighet med dessa rättegångsregler får förlängas av den som har fastställt dem.

Domstolens ordförande och avdelningarnas ordförande kan bemyndiga justitiesekreteraren att fastställa eller förlänga vissa frister som det enligt dessa regler ankommer på dem att fastställa.

Kapitel 10

VILANDEFÖRKLARING

Artikel 82a

1.   Förfarandet kan förklaras vilande

a)	genom beslut av domstolen, och sedan generaladvokaten hörts, i de fall som anges i artikel 54 tredje stycket i stadgan,

b)	i alla andra fall av domstolens ordförande efter det att generaladvokaten och, utom i de i artikel 103 angivna fallen, parterna hörts.

Återupptagande av förfarandet kan beslutas eller avgöras i samma ordning.

Beslut eller avgöranden enligt denna punkt ska delges parterna.

2.   Vilandeförklaringen ska gälla från och med den dag som anges i beslutet eller, då datum saknas, från och med dagen för beslutet.

Under det att målet är vilande, ska de frister som satts ut för parterna inte fortsätta att löpa.

3.   Om beslutet om vilandeförklaring inte anger den tid under vilken målet ska vila, ska tiden löpa ut på den dag som anges i beslutet om återupptagande av målet eller, om dag inte anges, på dagen för beslutet.

De frister som satts ut ska börja löpa i sin helhet från dagen för målets återupptagande.

AVDELNING III

SÄRSKILDA RÄTTEGÅNGSFORMER

Kapitel 1

UPPSKOV MED VERKSTÄLLIGHET OCH ANDRA INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER

Artikel 83

1.   En ansökan enligt artikel 278 FEUF och artikel 157 FEA om uppskov med verkställighet av en rättsakt som har utfärdats av en institution kan endast prövas om sökanden har väckt talan om prövning av rättsakten vid domstolen.

En ansökan om andra interimistiska åtgärder enligt artikel 279 FEUF kan endast prövas om den inges av en part i ett mål som är anhängigt vid domstolen och har samband med det målet.

2.   En ansökan som avses i punkt 1 ska ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad.

3.   Ansökan ska göras genom särskild handling och i enlighet med artiklarna 37 och 38 i dessa rättegångsregler.

Artikel 84

1.   Ansökan ska delges motparten. Domstolens ordförande ska därvid fastställa en kort frist, inom vilken motparten har rätt att yttra sig skriftligen eller muntligen.

2.   Domstolens ordförande kan förordna om bevisupptagning.

Ordföranden kan bifalla ansökan även innan yttrande inkommit från motparten. Detta beslut kan senare ändras eller upphävas oberoende av ansökan av part.

Artikel 85

Ordföranden ska antingen själv besluta med anledning av ansökan eller hänskjuta den till domstolen.

Om ordföranden har förhinder ska artikel 11 tillämpas.

Då ansökan hänskjuts till domstolen, ska denna skjuta upp handläggningen av alla andra mål och ärenden samt meddela beslut efter att ha hört generaladvokaten. Artikel 84 ska tillämpas.

Artikel 86

1.   Domstolen ska avgöra ärendet genom att meddela ett motiverat beslut som inte kan överklagas. Beslutet ska omedelbart delges parterna.

2.   Verkställighet av beslutet kan göras avhängigt av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna.

3.   Om inte datum för den interimistiska åtgärdens upphörande har fastställts i beslutet, upphör åtgärden när den slutliga domen avkunnas.

4.   Beslutet ska endast ha interimistisk verkan och inte föregripa domstolens avgörande i saken.

Artikel 87

På ansökan av part kan beslutet när som helst ändras eller upphävas med hänsyn till ändrade förhållanden.

Artikel 88

Avslag på ansökan om en interimistisk åtgärd ska inte hindra sökanden från att på grund av nya omständigheter ansöka på nytt.

Artikel 89

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på en ansökan enligt artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA om uppskov med verkställighet av ett beslut av domstolen eller av åtgärder vidtagna av andra institutioner.

I beslutet att bifalla ansökan ska, när så anses nödvändigt, det datum fastställas då den interimistiska åtgärden ska upphöra.

Artikel 90

1.   I en ansökan enligt artikel 81 tredje och fjärde styckena FEA ska sökanden uppge

a)	namn och adress på de personer eller företag som ska omfattas av kontrollåtgärden,

b)	kontrollåtgärdens föremål och syfte.

2.   Domstolens ordförande ska avgöra ärendet genom beslut. Artikel 86 i dessa rättegångsregler ska tillämpas.

Om ordföranden är frånvarande eller har förhinder ska artikel 11 tillämpas.

Kapitel 2

RÄTTEGÅNGSHINDER ELLER ANNAN RÄTTEGÅNGSFRÅGA

Artikel 91

1.   Om en part hos domstolen begär att domstolen ska meddela beslut i fråga om rättegångshinder eller annan rättegångsfråga, utan att själva sakfrågan prövas, ska detta ske genom särskild handling.

Begäran ska utöver yrkandet innehålla uppgift om de faktiska och rättsliga omständigheter på vilka talan grundas; åberopade handlingar ska bifogas.

2.   Så snart begäran inkommit, ska domstolens ordförande fastställa en frist inom vilken motparten, med angivande av yrkanden och grunder, ska inkomma med skriftligt yttrande.

3.   Om inte domstolen bestämmer annat, ska återstoden av förfarandet vara muntligt.

4.   Efter att ha hört generaladvokaten ska domstolen fatta beslut i fråga om begäran eller låta beslutet anstå till den slutliga domen.

Om domstolen avslår begäran eller låter beslutet anstå, ska domstolens ordförande fastställa nya frister för målets fortsatta handläggning.

Artikel 92

1.   Om det är uppenbart att domstolen saknar behörighet att pröva viss sak eller att talan inte kan tas upp till prövning, kan domstolen, sedan generaladvokaten hörts, fatta ett motiverat beslut utan ytterligare behandling.

2.   Domstolen kan när som helst på eget initiativ, efter att ha hört parterna, pröva om talan ska avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas eller fastställa att det inte längre finns något föremål för talan och att det inte längre finns anledning att döma i saken. Ett sådant beslut fattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 91.3 och 91.4.

Kapitel 3

INTERVENTION

Artikel 93

1.   En interventionsansökan måste göras inom sex veckor från dagen för kungörelse enligt artikel 16.6.

Ansökan ska innehålla uppgifter om

a)

målet,

b)

parterna,

c)	intervenientens namn och adress,

d)	intervenientens delgivningsadress på den ort där domstolen har sitt säte,

e)	de yrkanden som intervenienten önskar stödja genom interventionen,

f)	för det fall ansökan sker med stöd av artikel 40 andra eller tredje stycket i stadgan, en redogörelse för de omständigheter som visar att intervenienten har rätt att intervenera.

Intervenienten ska företrädas i enlighet med vad som anges i artikel 19 i stadgan.

Artiklarna 37 och 38 ska tillämpas.

2.   Ansökan ska delges parterna.

Domstolens ordförande ska innan ansökan prövas bereda parterna tillfälle att yttra sig skriftligen eller muntligen.

Ordföranden ska avgöra ärendet genom att meddela beslut eller hänskjuta ärendet till domstolen.

3.   Om domstolens ordförande beviljar ansökan, ska intervenienten tillställas samtliga inlagor som delgivits parterna. På yrkande av part kan ordföranden dock undanta hemliga eller konfidentiella handlingar.

4.   Intervenienten måste godta målet sådant det föreligger vid tidpunkten för hans intervention.

5.   Domstolens ordförande ska fastställa en frist inom vilken intervenienten får inkomma med interventionsinlaga.

Skrivelsen ska innehålla

a)	intervenientens yrkande, genom vilket han helt eller delvis stöder eller bestrider en av parternas yrkanden,

b)	de rättsliga grunder och omständigheter i övrigt som intervenienten åberopar,

c)	i förekommande fall, uppgift om den bevisning som åberopas.

6.   Sedan inlagan inkommit, ska domstolens ordförande, om så anses nödvändigt, fastställa en frist inom vilken parterna kan bemöta inlagan.

7.   En interventionsansökan som ingivits efter utgången av den frist som anges i punkt 1, men före beslutet att inleda det muntliga förfarandet i enlighet med artikel 44.3, får beaktas. Om domstolens ordförande beviljar ansökan, får intervenienten yttra sig muntligen vid förhandlingen, om sådan hålls.

Kapitel 4

TREDSKODOM OCH ANSÖKAN OM ÅTERVINNING

Artikel 94

1.   Om en rätteligen instämd part inte inkommer med svaromål i föreskriven form inom den fastställda fristen, får sökanden yrka att domstolen genom tredskodom bifaller hans talan.

Yrkandet ska delges svaranden. Domstolen kan besluta att inleda muntlig förhandling i fråga om yrkandet.

2.   Innan tredskodom avkunnas ska domstolen, efter att ha hört generaladvokaten, undersöka om talan kan tas upp till prövning, om formkraven har uppfyllts samt om sökandens yrkanden framstår som välgrundade. Domstolen kan förordna om bevisupptagning.

3.   Tredskodomen är verkställbar. Domstolen kan dock bevilja uppskov med verkställigheten till dess den har meddelat beslut med anledning av en ansökan om återvinning enligt punkt 4 eller göra verkställigheten beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna; säkerheten ska återlämnas, om någon sådan ansökan inte inges eller om ansökan avslås.

4.   Ansökan får göras om återvinning av tredskodom.

Ansökan ska inges inom en månad från dagen för delgivning av domen och ska inkomma i den form som anges i artiklarna 37 och 38 i dessa rättegångsregler.

5.   Sedan ansökan om återvinning delgivits, ska domstolens ordförande fastställa en frist inom vilken motparten får inkomma med skriftligt yttrande.

Vad som föreskrivs i artikel 44 och följande ska tillämpas på förfarandet.

6.   Domstolen ska avgöra målet genom dom som inte kan återvinnas.

Denna dom ska i original fogas till tredskodomen i original. En anteckning om den slutliga domen ska göras i marginalen till tredskodomen i original.

Kapitel 5

Artikel 95

(upphävd)

Artikel 96

(upphävd)

Kapitel 6

SÄRSKILDA RÄTTSMEDEL

Avsnitt 1 – Talan av tredje man

Artikel 97

1.   Bestämmelserna i artiklarna 37 och 38 ska tillämpas på talan av tredje man. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	den dom som klandras,

b)	på vilket sätt domen är till förfång för tredje mans rättigheter,

c)	skälen för att tredje man inte kunde delta i det ursprungliga målet.

Ansökan ska riktas mot alla parter i det ursprungliga målet.

Om domen har kungjorts i Europeiska unionens officiella tidning, måste ansökan ha inkommit inom två månader från dagen för kungörelsen.

2.   Domstolen kan på ansökan av tredje man förordna om uppskov med verkställighet av domen. Bestämmelserna i tredje avsnittet, första kapitlet, ska tillämpas.

3.   Om talan av tredje man bifalls helt eller delvis, ska den klandrade domen ändras i motsvarande mån.

Domen rörande talan av tredje man ska i original fogas till originalet av den klandrade domen. En anteckning om domen rörande talan av tredje man ska göras i marginalen till den klandrade domen i original.

Avsnitt 2 – Resning

Artikel 98

Ansökan om resning måste ske inom tre månader från den dag då sökanden fick kännedom om de förhållanden på vilka ansökan grundas.

Artikel 99

1.   Artiklarna 37 och 38 ska tillämpas på ansökan om resning. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	den dom som klandras,

b)	de punkter på vilka domen klandras,

c)	de omständigheter på vilka ansökan grundas,

d)	de bevis som åberopas till styrkande av att det föreligger faktiska omständigheter som är resningsgrundande samt att ansökan inkommit inom den i artikel 98 föreskrivna fristen.

2.   Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket den klandrade domen har avkunnats.

Artikel 100

1.   Utan att föregripa sitt beslut i saken ska domstolen inom stängda dörrar, med beaktande av parternas skriftliga yttranden och efter att ha hört generaladvokaten, genom dom avgöra huruvida ansökan om resning kan tas upp till prövning.

2.   Om domstolen finner att ansökan kan tas upp till prövning, ska den pröva saken och avkunna dom i enlighet med dessa rättegångsregler.

3.   Den dom som avkunnats efter det att ansökan om resning har bifallits ska i original fogas till den ursprungliga domen i original. En anteckning om den nya domen ska göras i marginalen på den ursprungliga domen i original.

Kapitel 7

PRÖVNING AV SKILJEMANNAKOMMITTÉNS BESLUT

Artikel 101

1.   En ansökan som inges med stöd av artikel 18 andra stycket FEA ska innehålla

a)	uppgift om sökandens namn och adress,

b)	uppgift om i vilken egenskap ingivaren underskrivit ansökan,

c)	uppgift om det beslut av skiljemannakommittén mot vilket talan förs,

d)	uppgift om parterna,

e)	en kort sakframställning,

f)	sökandens yrkanden och grunder.

2.   Artiklarna 37.3 och 37.4, 38.2 och 38.3 samt 38.5 i dessa rättegångsregler ska tillämpas.

Till ansökan ska även bifogas en bestyrkt kopia av skiljemannakommitténs beslut.

3.   Så snart ansökan inkommit, ska justitiesekreteraren begära in akten i målet från kommitténs kansli.

4.   För det fortsatta förfarandet ska artiklarna 39, 40 samt 55 och följande tillämpas.

5.   Domstolen ska avgöra saken genom dom. Om domstolen upphäver kommitténs beslut, kan saken återförvisas till kommittén.

Kapitel 8

FÖRKLARING AV DOM

Artikel 102

1.   Ansökan om förklaring av dom ska ske i enlighet med artiklarna 37 och 38. En sådan ansökan ska vidare innehålla uppgifter om

a)	den dom som avses,

b)	de delar av domen beträffande vilka förklaring söks.

Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket domen avkunnats.

2.   Domstolen ska avkunna dom efter att ha berett parterna tillfälle att yttra sig och efter att ha hört generaladvokaten.

Domen med förklaring av dom ska i original fogas till den ursprungliga domen i original. En anteckning om förklaringen ska göras i marginalen på den ursprungliga domen.

Kapitel 9

BEGÄRAN OM FÖRHANDSAVGÖRANDE OCH ANDRA TOLKNINGSFÖRFARANDEN

Artikel 103

1.   I de fall som avses i artikel 23 i stadgan ska dessa rättegångsregler tillämpas på förfarandet med beaktande av förhandsavgörandenas särskilda beskaffenhet.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 ska även tillämpas på förhandsavgöranden enligt protokollet om domstolens tolkning av konventionen av den 29 februari 1968 om ömsesidigt erkännande av bolag och juridiska personer samt enligt protokollet om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, båda undertecknade i Luxemburg den 3 juni 1971, liksom på sådana förfaranden som avses i artikel 4 i sistnämnda protokoll.

Bestämmelserna i punkt 1 ska också tillämpas på varje begäran om förhandsavgörande som får framställas med stöd av andra avtal.

Artikel 104

1.   Nationella domstolars beslut om hänskjutande enligt artikel 103 ska, med bifogande av en översättning till det officiella språket i respektive stat, tillställas medlemsstaterna i sin ursprungliga lydelse. Om det är lämpligt på grund av omfattningen av den nationella domstolens beslut, ska nämnda översättning ersättas med en översättning till det officiella språket i respektive stat av en sammanfattning av beslutet, vilken ska ligga till grund för statens ställningstagande. I sammanfattningen ska frågan eller frågorna i begäran om förhandsavgörande återges i sin helhet. Sammanfattningen ska – i den mån dessa uppgifter förekommer i den nationella domstolens beslut – särskilt innehålla uppgift om vad målet vid den nationella domstolen rör, parternas huvudargument, en kortfattad redogörelse för skälen till att frågan hänskjutits samt den rättspraxis och de unionsrättsliga och nationella bestämmelser som anges i beslutet.

I de fall som anges i artikel 23 tredje stycket i stadgan ska de nationella domstolarnas beslut i sin ursprungliga lydelse tillställas de stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet, varvid en översättning av beslutet, eller i förekommande fall av en sammanfattning, till något av de språk enligt mottagarens val som anges i artikel 29.1 i dessa rättegångsregler ska bifogas.

När en tredje stat har rätt att delta i ett mål om förhandsavgörande i enlighet med artikel 23 fjärde stycket i stadgan, ska den nationella domstolens beslut i sin ursprungliga lydelse tillställas denna stat, varvid en översättning av beslutet, eller i förekommande fall av en sammanfattning, till något av de språk enligt den tredje statens val som anges i artikel 29.1 i dessa rättegångsregler ska bifogas.

2.   I fråga om hur parterna i målet vid den nationella domstolen ska företrädas och i avseende på samma parters personliga närvaro ska domstolen i mål om förhandsavgörande beakta rättegångsreglerna vid den nationella domstol som framställt begäran.

3.   Om en fråga i en begäran om förhandsavgörande är identisk med en fråga som domstolen redan har avgjort eller om svaret på en sådan fråga klart kan utläsas av rättspraxis, får domstolen, efter att ha hört generaladvokaten, när som helst avgöra saken genom motiverat beslut med hänvisning till den tidigare domen eller till ifrågavarande rättspraxis.

Domstolen får även i fall där svaret på frågan i begäran om förhandsavgörande inte lämnar utrymme för rimligt tvivel avgöra saken genom motiverat beslut, efter att ha meddelat den domstol som hänskjutit frågan, efter att ha berett parter och övriga som avses i artikel 23 i stadgan tillfälle att yttra sig och efter att ha hört generaladvokaten.

4.   Om inte annat följer av punkt 3, ska handläggningen av mål om förhandsavgörande även innefatta en muntlig del. Sedan inlagor eller skriftliga yttranden som avses i artikel 23 i stadgan inkommit, kan domstolen emellertid, med referentens rapport som underlag och efter meddelande till parter och intressenter som enligt dessa bestämmelser får inkomma med inlagor eller skriftliga yttranden samt efter att ha hört generaladvokaten, besluta annorlunda, såvida inte någon av nyssnämnda parter eller intressenter inkommer med en begäran med uppgift om skälen till att denna part eller intressent önskar höras. Begäran ska framställas inom tre veckor från delgivningen av inkomna inlagor eller skriftliga yttranden. Den fristen kan förlängas av ordföranden.

5.   Sedan generaladvokaten hörts, kan domstolen begära klarläggande av den nationella domstolen.

6.   Beslut om rättegångskostnader i mål om förhandsavgörande ankommer på den nationella domstolen.

Under särskilda omständigheter kan domstolen, i form av rättshjälp, bevilja understöd i syfte att underlätta för en part att ställa ombud eller infinna sig personligen.

Artikel 104a

På begäran av den nationella domstolen kan ordföranden, på förslag av referenten och efter att ha hört generaladvokaten, undantagsvis besluta att en begäran om förhandsavgörande ska handläggas skyndsamt och på ett sätt som avviker från dessa regler, om det av de åberopade omständigheterna framgår att det är synnerligen brådskande att avgöra den fråga som ställts i en begäran om förhandsavgörande.

I dessa fall ska ordföranden omedelbart fastställa datum för den muntliga förhandlingen; parterna i målet vid den nationella domstolen och de andra intressenter som avses i artikel 23 i stadgan ska underrättas härom i samband med delgivningen av beslutet om hänskjutande.

De parter och andra intressenter som avses i föregående stycke kan inge eventuella inlagor och skriftliga yttranden, inom en tidsfrist som ska fastställas av ordföranden och som inte kan bestämmas till mindre än fjorton dagar. Ordföranden kan anmoda parter och andra intressenter att begränsa sina inlagor och skriftliga yttranden till de huvudsakliga rättsfrågor som uppkommer till följd av den fråga som ställts i begäran om förhandsavgörande.

Eventuella inlagor och skriftliga yttranden ska tillställas de parter och andra intressenter som avses ovan före förhandlingen.

Domstolen beslutar i anledning av begäran, sedan generaladvokaten hörts.

Artikel 104b

1.   En begäran om förhandsavgörande i vilken en eller flera frågor ställs som rör de områden som avses i de områden som avses i avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan, på ansökan av den nationella domstolen eller undantagsvis på domstolens eget initiativ, handläggas enligt ett förfarande för brådskande mål som avviker från bestämmelserna i dessa rättegångsregler.

Den nationella domstolen ska i sin ansökan redogöra för de rättsliga och faktiska omständigheter som visar målets brådskande art och som motiverar en tillämpning av detta undantagsförfarande samt om möjligt ange hur den föreslår att de ställda frågorna ska besvaras.

Om den nationella domstolen inte har inkommit med en ansökan om tillämpning av förfarandet för brådskande mål kan domstolens ordförande, om det vid första påseende förefaller nödvändigt att tillämpa detta förfarande, anmoda den avdelning som avses nedan att pröva huruvida begäran om förhandsavgörande ska handläggas enligt nämnda förfarande.

Beslutet att handlägga en begäran om förhandsavgörande enligt förfarandet för brådskande mål fattas, på grundval av referentens rapport och sedan generaladvokaten hörts, av den utsedda avdelningen. Avdelningens sammansättning fastställs, i enlighet med artikel 11c, den dag då målet tilldelas referenten, om den nationella domstolen har ansökt om att förfarandet för brådskande mål ska tillämpas eller, om en tillämpning av förfarandet prövas på begäran av domstolens ordförande, den dag då begäran görs.

2.   När den nationella domstolen har ansökt om att en sådan begäran om förhandsavgörande som avses i föregående stycke ska handläggas enligt förfarandet för brådskande mål, eller när ordföranden har anmodat den utsedda avdelningen att pröva huruvida begäran ska handläggas enligt detta förfarande, ska justitiesekreteraren omedelbart underrätta parterna i målet vid den nationella domstolen, den medlemsstat i vilken nämnda domstol är belägen och de institutioner som avses i artikel 23 första stycket i stadgan, enligt de villkor som föreskrivs i den bestämmelsen, om nämnda begäran.

Beslutet att tillämpa eller inte tillämpa förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande ska omedelbart delges såväl den nationella domstolen som parterna, medlemsstaten och de institutioner som avses i föregående stycke. I beslutet att tillämpa förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande fastställs den frist inom vilken de sistnämnda kan inkomma med inlagor och skriftliga yttranden. I beslutet kan anges vilka rättsfrågor som ska tas upp i dessa inlagor och skriftliga yttranden samt fastställas att skrivelserna inte får överskrida en viss längd.

Så snart delgivning i enlighet med första stycket har skett ska begäran om förhandsavgörande dessutom delges andra i artikel 23 i stadgan angivna intressenter än dem som nämnda delgivning riktar sig till, och beslutet att tillämpa eller inte tillämpa förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande ska delges dessa intressenter så snart delgivning i enlighet med andra stycket har skett.

Parter och andra intressenter som avses i artikel 23 i stadgan ska så snart som möjligt underrättas om när förhandlingen väntas äga rum.

När förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande inte ska tillämpas fortsätter förfarandet i enlighet med bestämmelserna i artikel 23 i stadgan och, i tillämpliga delar, i enlighet med bestämmelserna i dessa rättegångsregler.

3.   En begäran om förhandsavgörande som handläggs enligt förfarandet för brådskande mål ska, tillsammans med inkomna inlagor och skriftliga yttranden, delges de andra intressenter som avses i artikel 23 i stadgan och som inte är sådana parter och intressenter som avses i föregående punkt. Till begäran om förhandsavgörande ska fogas en översättning, i förekommande fall av en sammanfattning, i enlighet med de villkor som föreskrivs i artikel 104.1.

De inlagor och skriftliga yttranden som inkommit ska även delges de parter och andra intressenter som avses i första stycket i föregående punkt.

Parter och andra intressenter ska underrättas om datumet för förhandlingen i samband med delgivning enligt föregående stycken.

4.   Avdelningen kan i extremt brådskande fall besluta att inte tillämpa den skriftliga del av förfarandet som avses i punkt 2 andra stycket i denna artikel.

5.   Den utsedda avdelningen beslutar dom, sedan generaladvokaten hörts.

Avdelningen kan besluta att sammanträda med tre domare. Avdelningen ska i det fallet vara sammansatt av ordföranden på den utsedda avdelningen, referenten och den första eller, i förekommande fall, de två första domarna som utsetts från den lista som avses i artikel 11c andra stycket i samband med fastställandet av den utsedda avdelningens dömande sammansättning, i enlighet med punkt 1 fjärde stycket i denna artikel.

Avdelningen kan även hänskjuta målet till domstolen i syfte att det ska kunna tilldelas en större dömande sammansättning. Handläggningen enligt förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande fortsätter i den nya sammansättningen, i förekommande fall efter återupptagande av det muntliga förfarandet.

6.   De inlagor som avses i denna artikel ska anses inkomna när en kopia av en undertecknad inlaga och de handlingar som åberopas inklusive en sådan förteckning över handlingar som avses i artikel 37.4 har översänts till domstolens kansli per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel som domstolen har tillgång till. Originalet av inlagan och de bilagor som avses ovan ska inges till domstolens kansli.

Delgivning och underrättelse enligt denna artikel kan ske genom att en kopia av handlingen översänds per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel som domstolen och mottagaren har tillgång till.

Kapitel 10

SÄRSKILDA RÄTTEGÅNGSFORMER ENLIGT ARTIKLARNA 103–105 FEA

Artikel 105

1.   En ansökan i enlighet med artikel 103 tredje stycket FEA ska med bestyrkande av varje kopia inges i fyra exemplar. Ansökan ska delges Europeiska kommissionen.

2.   Utkastet till avtalet eller överenskommelsen i fråga, Europeiska kommissionens yttrande beträffande den stat som berörs samt övriga åberopade handlingar ska bifogas ansökan.

Europeiska kommissionen ska yttra sig över ansökan inom tio dagar; fristen kan dock förlängas av domstolens ordförande, sedan den berörda staten hörts.

En bestyrkt kopia av yttrandet ska delges den stat som berörs.

3.   Så snart ansökan inkommit, ska domstolens ordförande utse en domare att vara referent. Förste generaladvokaten ska omedelbart därefter utse en generaladvokat.

4.   Beslutet ska fattas inom stängda dörrar, sedan generaladvokaten hörts.

Ombud eller rådgivare för den berörda staten och för Europeiska kommissionen ska höras, om de begär det.

Artikel 106

1.   I fall som avses i artiklarna 104 tredje stycket och 105 andra stycket FEA ska artikel 37 och följande i dessa rättegångsregler tillämpas.

2.   Ansökan ska delges den stat som svaranden tillhör.

Kapitel 11

YTTRANDEN

Artikel 107

1.   Om den begäran om ett förhandsyttrande som avses i artikel 218 FEUF görs av Europaparlamentet, ska den delges rådet, Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Om begäran görs av rådet ska den delges Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Om begäran görs av Europeiska kommissionen ska den delges rådet, Europaparlamentet och medlemsstaterna. Om begäran görs av en av medlemsstaterna ska den delges rådet, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och de övriga medlemsstaterna.

Domstolens ordförande ska fastställa en frist, inom vilken delgivna institutioner och stater får inkomma med skriftliga yttranden.

2.   Ett yttrande får avse såväl en föreslagen överenskommelses förenlighet med bestämmelserna i fördragen som unionens eller en av dess institutioners behörighet att ingå överenskommelsen.

Artikel 108

1.   Så snart en ansökan enligt artikel 107 inkommit, ska domstolens ordförande utse en domare att vara referent.

2.   Domstolen ska, inom stängda dörrar och efter att ha hört generaladvokaten, avge ett motiverat yttrande.

3.   Sedan yttrandet undertecknats av domstolens ordförande, de övriga domare som deltagit i avgörandet och justitiesekreteraren, ska det delges rådet, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna.

Artikel 109

(upphävd)

Kapitel 12

BEGÄRAN OM TOLKNING ENLIGT ARTIKEL 68 I EG-FÖRDRAGET

Artikel 109a

(upphävd)

Kapitel 13

LÖSNING AV TVISTER SOM AVSES I ARTIKEL 35 I UNIONSFÖRDRAGET, I DESS LYDELSE FÖRE IKRAFTTRÄDANDET AV LISSABONFÖRDRAGET

Artikel 109b

1.   I händelse av sådan tvist mellan medlemsstaterna som avses i artikel 35.7 FEU, i dess lydelse före ikraftträdandet av Lissabonfördraget som ska fortsätta att gälla enligt protokoll nr 36 som fogats till fördragen, anhängiggörs målet vid domstolen genom att en av parterna i tvisten inger ansökan. Ansökan ska delges övriga medlemsstater samt Europeiska kommissionen.

I händelse av sådan tvist mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen som avses i artikel 35.7 FEU, i dess lydelse före ikraftträdandet av Lissabonfördraget som ska fortsätta att gälla enligt protokoll nr 36 som fogats till fördragen, anhängiggörs målet vid domstolen genom att en av parterna i tvisten inger ansökan. Om ansökan inges av en medlemsstat, ska den delges övriga medlemsstater, rådet och Europeiska kommissionen. Om ansökan inges av Europeiska kommissionen, ska den delges medlemsstaterna och rådet.

Ordföranden ska fastställa en frist inom vilken delgivna institutioner och medlemsstater får inkomma med skriftliga yttranden.

2.   Sedan en ansökan som avses i föregående punkt inkommit, utser ordföranden en referent. Förste generaladvokaten tilldelar genast därefter en generaladvokat denna ansökan.

3.   Domstolen avgör tvisten genom dom, sedan generaladvokaten föredragit sitt förslag till avgörande.

Handläggningen ska innefatta en muntlig del på begäran av en medlemsstat eller en av de institutioner som avses i punkt 1.

4.   Samma förfarande ska tillämpas då ett avtal mellan medlemsstater ger domstolen behörighet att avgöra tvister mellan medlemsstater eller mellan medlemsstater och en institution.

AVDELNING IV

ÖVERKLAGANDE AV TRIBUNALENS AVGÖRANDEN

Artikel 110

Utan att det hindrar tillämpning av vad som föreskrivs i artikel 29.2 b, 29.2 c och 29.3 fjärde stycket i dessa rättegångsregler, ska, vid överklaganden av avgöranden från tribunalen enligt artiklarna 56 och 57 i stadgan, rättegångsspråket i domstolen vara det språk på vilket den överklagade domen har avkunnats.

Artikel 111

1.   Överklagande sker genom att en skrivelse inges till domstolens eller tribunalens kansli.

2.   Tribunalens kansli ska utan dröjsmål sända över akten och, i förekommande fall, överklagandet till domstolens kansli.

Artikel 112

1.   Överklagandet ska innehålla uppgifter om

a)	klagandens namn och adress,

b)	övriga parter i målet vid tribunalen,

c)	de rättsliga grunder som åberopas,

d)	klagandens yrkanden.

Artiklarna 37 samt 38.2 och 38.3 ska tillämpas på överklagandet.

2.   Det överklagade avgörandet från tribunalen ska bifogas överklagandet. Därvid ska anges vilken dag klaganden delgivits det överklagade avgörandet.

3.   Om överklagandet inte uppfyller de i artikel 38.3 eller de i denna artikel punkt 2 stadgade kraven, ska artikel 38.7 tillämpas.

Artikel 113

1.   Klagandens yrkanden får avse

—	att tribunalens avgörande ska upphävas helt eller delvis,

—	att de yrkanden som framställts i första instans ska bifallas helt eller delvis; nya yrkanden får inte framställas.

2.   Överklagandet får inte avse annan sak än den som varit föremål för talan vid tribunalen.

Artikel 114

Överklagandet ska delges parterna i målet vid tribunalen. Artikel 39 ska tillämpas.

Artikel 115

1.   Parterna i målet vid tribunalen får inom två månader från delgivning av överklagandet inkomma med svarsskrivelse. Fristen kan inte förlängas.

2.   I svarsskrivelsen ska finnas uppgifter om

a)	namn och adress på den part som ger in skrivelsen,

b)	datum för delgivning av överklagandet,

c)	de rättsliga grunder som åberopas, samt

d)	svarandens yrkanden.

Artiklarna 37, 38.2 och 38.3 ska tillämpas.

Artikel 116

1.   Yrkandena i svarsskrivelsen får avse

—	att överklagandet helt eller delvis ska avvisas eller ogillas eller att tribunalens avgörande helt eller delvis ska upphävas,

—	att de yrkanden som framställts i första instans ska bifallas helt eller delvis; nya yrkanden får inte framställas.

2.   Svarsskrivelsen får inte avse annan sak än den som varit föremål för talan vid tribunalen.

Artikel 117

1.   På yrkande av sökanden inom sju dagar från delgivning av svarsskrivelsen får överklagandet och svarsskrivelsen följas av replik och duplik, om domstolens ordförande anser det erforderligt och uttryckligen tillåter att replik inges, i syfte att möjliggöra för sökanden att utveckla sin talan eller i syfte att skapa underlag för målets avgörande. Ordföranden ska fastställa datum för ingivande av replik och, när repliken delges, datum för ingivande av duplik.

2.   Om det i en svarsskrivelse yrkas att ett avgörande från tribunalen helt eller delvis ska upphävas, på en grund som inte omnämns i överklagandet, får klaganden eller övriga parter inkomma med en till denna grund begränsad replik inom två månader från delgivning av svarsskrivelsen. För vidare skriftväxling ska artikel 117.1 tillämpas.

Artikel 118

Om inte annat följer av nedanstående bestämmelser ska artiklarna 42.2, 43, 44, 55–90, 93, 95–100 samt 102 tillämpas i mål vid domstolen om överklagande av avgöranden från tribunalen.

Artikel 119

Om det är uppenbart att överklagandet helt eller delvis inte kan tas upp till prövning, eller om överklagandet helt eller delvis är uppenbart ogrundat, kan domstolen vid varje tidpunkt, med referentens rapport som underlag och efter att ha hört generaladvokaten, avvisa eller ogilla överklagandet helt eller delvis genom motiverat beslut.

Artikel 120

Sedan de inlagor som avses i artikel 115.1 och, i förekommande fall, artikel 117.1 och 117.2 i dessa rättegångsregler inkommit, kan domstolen, på grundval av referentens rapport och sedan generaladvokaten och parterna hörts, besluta att avgöra överklagandet utan muntlig förhandling, såvida inte någon av parterna inkommer med en begäran med uppgift om skälen till att han önskar höras. Begäran ska framställas inom tre veckor från delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats. Den fristen kan förlängas av ordföranden.

Artikel 121

En rapport enligt artikel 44.2 ska föreläggas domstolen, sedan de inlagor som avses i artikel 115.1 och, i förekommande fall, i artikel 117.1 och 117.2 har ingivits. Om sådana inlagor inte inges, ska samma förfarande tillämpas, sedan fristen för att ge in inlagorna löpt ut.

Artikel 122

När överklagandet avvisas eller slutlig dom avkunnas, ska domstolen besluta om rättegångskostnaderna.

I en tvist mellan gemenskaperna och deras anställda gäller följande:

—	Artikel 70 ska tillämpas endast när en institution har överklagat.

—	Utan hinder av vad som föreskrivs i artikel 69.2 kan domstolen, i mål där en tjänsteman eller annan institutionsanställd har överklagat, förplikta parterna att dela rättegångskostnaderna när så anses skäligt.

Om överklagandet återkallas, ska artikel 69.5 tillämpas.

Om ett överklagande av en medlemsstat eller institution, som inte intervenerat i målet vid tribunalen, är befogat, kan domstolen fördela rättegångskostnaderna mellan parterna eller förplikta den vinnande parten att ersätta den kostnad som överklagandet förorsakat den tappande parten.

Artikel 123

En ansökan om intervention i ett mål om överklagande av ett avgörande av tribunalen måste inges inom en månad från dagen för kungörandet enligt artikel 16.6.

AVDELNING IVa

OMPRÖVNING AV TRIBUNALENS AVGÖRANDEN

Artikel 123a

Utan att det hindrar tillämpning av vad som föreskrivs i artikel 29.2 b, 29.2 c och 29.3 fjärde och femte styckena i dessa rättegångsregler, ska, när domstolen beslutar att ompröva ett avgörande från tribunalen enligt artikel 62 andra stycket i stadgan, rättegångsspråket vara det språk på vilket det avgörande från tribunalen som är föremål för omprövning har avkunnats.

Artikel 123b

En särskild avdelning ska inrättas med uppgift att enligt villkoren i artikel 123d besluta huruvida ett avgörande från tribunalen ska omprövas enligt artikel 62 i stadgan.

Denna avdelning ska vara sammansatt av domstolens ordförande och fyra av ordförandena på avdelningar med fem domare som ska utses enligt den rangordning som fastställs i artikel 6 i dessa rättegångsregler.

Artikel 123c

Tribunalens kansli ska, så snart dagen för avkunnande av ett avgörande enligt artikel 256.2 eller 256.3 FEUF har fastställts, underrätta domstolens kansli därom. Domstolens kansli ska tillställas avgörandet så snart det har avkunnats.

Artikel 123d

Förste generaladvokatens förslag om omprövning av ett avgörande från tribunalen ska överlämnas till domstolens ordförande, och justitiesekreteraren ska samtidigt underrättas om överlämnandet. Justitiesekreteraren ska, när tribunalens avgörande har fattats enligt artikel 256.3 FEUF, omedelbart underrätta tribunalen, den nationella domstolen, parterna i målet vid denna och de andra intressenter som avses i artikel 62a andra stycket i stadgan om förslaget om omprövning.

Så snart förslaget om omprövning har mottagits, ska ordföranden utse en referent bland domarna på den avdelning som avses i artikel 123b.

Avdelningen ska, på grundval av referentens rapport, besluta huruvida tribunalens avgörande ska omprövas. Beslutet att ompröva tribunalens avgörande ska innehålla de frågor som omprövningen avser.

När tribunalens avgörande har fattats enligt artikel 256.2 FEUF, ska justitiesekreteraren omedelbart underrätta tribunalen, parterna i målet vid denna och de andra intressenter som avses i artikel 62a andra stycket i stadgan om domstolens beslut att ompröva tribunalens avgörande.

Justitiesekreteraren ska, när tribunalens avgörande har fattats enligt artikel 256.3 FEUF, omedelbart underrätta tribunalen, den nationella domstolen, parterna i målet vid denna och de andra intressenter som avses i artikel 62a andra stycket i stadgan om domstolens beslut att ompröva eller inte ompröva tribunalens avgörande. Beslutet att ompröva tribunalens avgörande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 123e

Beslutet att ompröva tribunalens avgörande ska delges de parter och andra intressenter som avses i artikel 62a andra stycket i stadgan. Medlemsstaterna, stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet ska delges beslutet med bifogande av en översättning enligt de villkor som uppställs i artikel 104.1 första och andra styckena i dessa rättegångsregler. Domstolens beslut ska vidare tillställas tribunalen och, när det rör sig om ett avgörande som tribunalen har fattat enligt artikel 256.3 FEUF, den berörda nationella domstolen.

De parter och andra intressenter som delgivits domstolens beslut har rätt att inom en månad från dagen för delgivning enligt föregående stycke inkomma med inlagor och skriftliga yttranden avseende de frågor som är föremål för omprövning.

Så snart beslutet att ompröva tribunalens beslut har fattats, ska förste generaladvokaten tilldela en generaladvokat denna omprövning.

Ordföranden ska utse en referent och därefter fastställa det datum då denne ska framlägga en förberedande rapport vid domstolens allmänna sammanträde. Rapporten ska innehålla referentens förslag på eventuella förberedande åtgärder, vilken dömande sammansättning omprövningen bör hänskjutas till, huruvida rättegången bör innefatta en muntlig förhandling och formen för generaladvokatens ställningstagande. Efter att ha hört generaladvokaten ska domstolen besluta om vilka åtgärder som föranleds av referentens förslag.

I de fall tribunalen har fattat det avgörande som är föremål för omprövning enligt artikel 256.2 FEUF, beslutar domstolen om rättegångskostnaderna.

AVDELNING V

FÖRFARANDEN ENLIGT EES-AVTALET

Artikel 123f

1.   I de fall som avses i artikel 111.3 i EES-avtalet (3) anhängiggörs målet vid domstolen genom att begäran inges av de fördragsslutande parter som är parter i tvisten. Denna begäran ska delges övriga fördragsslutande parter, Europeiska kommissionen, Eftas övervakningsmyndighet och, i förekommande fall, övriga som skulle ha delgivits en begäran om förhandsavgörande avseende samma fråga om tolkningen av unionslagstiftningen.

Ordföranden ska fastställa en frist inom vilken de fördragsslutande parterna och övriga som tillställts denna begäran kan inkomma med skriftligt yttrande.

Begäran ska framställas på något av de språk som nämns i artikel 29.1. Artikel 29.3 – 29.5 ska tillämpas. Artikel 104.1 äger motsvarande tillämpning.

2.   Så snart begäran som avses i punkt 1 inkommit, ska ordföranden utse en referent. Förste generaladvokaten ska omedelbart därefter utse en generaladvokat.

Sedan generaladvokaten hörts, ska domstolen inom stängda dörrar pröva begäran och meddela ett motiverat beslut.

3.   Domstolens beslut ska undertecknas av ordföranden, de övriga domare som deltagit i överläggningarna och justitiesekreteraren, varefter det ska delges de fördragsslutande parterna och övriga som avses i punkt 1.

Artikel 123g

I de fall som avses i artikel 1 i protokoll 34 till EES-avtalet ska den nationella domstolens begäran tillställas parterna i målet, de fördragsslutande parterna, Europeiska kommissionen, Eftas övervakningsmyndighet och, i förekommande fall, övriga som skulle ha delgivits en begäran om förhandsavgörande avseende samma fråga om tolkningen av unionslagstiftningen.

Om begäran inte framställs på något av de språk som nämns i artikel 29.1, ska en översättning till något av dessa språk bifogas.

Inom två månader från delgivningen får parterna, de fördragsslutande parterna och övriga, som avses i första stycket, inkomma med inlagor eller skriftliga yttranden.

Dessa rättegångsregler ska tillämpas på förfarandet med beaktande av denna begärans särskilda beskaffenhet.

AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 124

1.   Den som i egenskap av vittne eller sakkunnig kallas att avlägga ed inför domstolen ska av domstolens ordförande uppmanas att tala sanning eller att samvetsgrant och opartiskt fullgöra sitt uppdrag samt erinras om det straffansvar som ett åsidosättande av plikten kan medföra enligt lagen i hemlandet.

2.   Ett vittne ska avlägga ed antingen enligt artikel 47.5 första stycket eller under de former som lagen i hans hemland föreskriver.

Om hemlandets lag medger att ett vittne, utöver eden eller i dess ställe, avger en med eden likställd försäkran, får vittnet avge en sådan försäkran på de villkor och under de former som föreskrivs i hemlandets lag.

För det fall hemlandets lag varken ger stöd för att avlägga ed eller avge sådan försäkran, ska det i punkt 1 angivna förfaringssättet tillämpas.

3.   I fråga om sakkunniga ska artikel 124.2 gälla i tillämpliga delar, varvid hänvisningen ska avse artikel 49.6 första stycket i stället för artikel 47.5 första stycket.

Artikel 125

Om inte annat följer av artikel 253 FEUF, ska domstolen efter samråd med berörda regeringar utfärda tilläggsregler, såvitt avser förfaranden gällande

a)	framställning om bevisupptagning,

b)	ansökan om rättshjälp, och

c)	anmälningar enligt artikel 30 i stadgan avseende mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig.

Artikel 125a

Domstolen kan utfärda praktiska anvisningar i fråga om bland annat förberedelse och genomförande av sammanträden vid domstolen samt ingivande av inlagor eller skriftliga yttranden.

Artikel 126

Dessa rättegångsregler ersätter rättegångsreglerna för Europeiska gemenskapernas domstol av den 4 december 1974 (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 350, 1974, s. 1), senast ändrade den 15 maj 1991.

Artikel 127

Dessa rättegångsregler, som har giltighet på de i artikel 29.1 angivna språken, ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft första dagen i andra månaden efter kungörandet.

---

(1)  EGT L 176, 4.7.1991, s. 7, rättelse EGT L 383, 29.12.1992, s. 117, ändringar av den 21 februari 1995, EGT L 44, 28.2.1995, s. 61, av den 11 mars 1997, EGT L 103, 19.4.1997, s. 1; rättelse i EGT L 351, 23.12.1997, s. 72, den 16 maj 2000, EGT L 122, 24.5.2000, s. 43, av den 28 november 2000, EGT L 322, 19.12.2000, s. 1, av den 3 april 2001, EGT L 119, 27.4.2001, s. 1, av den 17 september 2002, EGT L 272, 10.10.2002, s. 24; rättelse i EGT L 281, 19.10.2002, s. 24, av den 8 april 2003, EUT L 147, 14.6.2003, s. 17 och avseende bilagan till rättegångsreglerna, domstolens beslut av den 10 juni 2003, EUT L 172, 10.7.2003, s. 12, av den 19 april 2004, EUT L 132, 29.4.2004, s. 2, av den 20 april 2004, EUT L 127, 29.4.2004, s. 107, av den 12 juli 2005, EUT L 203, 4.8.2005, s. 19, av den 18 oktober 2005, EUT L 288, 29.10.2005, s. 51, av den 18 december 2006, EUT L 386, 29.12.2006, s. 44;rättelse i EUT L 332, 18.12.2007, sidorna 108 oche 109, av den 15 januari 2008, EUT L 24, 29.1.2008, s. 39, av den 23 juni 2008, EUT L 200, 29.7.2008, s. 20, av den 8 juli 2008, EUT L 200, 29.7.2008, s. 18, av den 13 januari 2009, EUT L 24, 28.1.2009, s. 8 och av den 23 mars 2010 (EUT L 92, 13.4.2010, s. 12).

(2)  Se artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1103/97 av den 17 juni 1997 om vissa bestämmelser som har samband med införandet av eurou (EGT L 162, 1997, s. 1).

(3)  EGT L 1, 1994, s. 27.

BILAGA

BESLUT OM LAGSTADGADE HELGDAGAR

EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL HAR

med beaktande av bestämmelserna i artikel 80.2 i rättegångsreglerna, enligt vilka domstolen ska upprätta en förteckning över lagstadgade helgdagar,

BESLUTAT FÖLJANDE:

Artikel 1

De lagstadgade helgdagar som avses i artikel 80.2 i rättegångsreglerna är

—	nyårsdagen,

—	annandag påsk,

—	första maj,

—	Kristi himmelsfärdsdag,

—	annandag pingst,

—	den 23 juni,

—	den 15 augusti,

—	den 1 november,

—	den 25 december,

—	den 26 december.

De lagstadgade helgdagar som omnämns i första stycket är de som gäller där domstolen har sitt säte.

Artikel 2

Bestämmelserna i artikel 80.2 i rättegångsreglerna är endast tillämpliga på de lagstadgade helgdagar som omnämns i artikel 1 i detta beslut.

Artikel 3

Detta beslut, som utgör bilaga till rättegångsreglerna, ska träda i kraft den dag det kungörs i Europeiska unionens officiella tidning.

KONSOLIDERAD VERSION AV RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR TRIBUNALEN

av den 2 maj 1991  (1)

INNEHÅLL

Inledande bestämmelse (artikel 1)

Avdelning I

– Tribunalens organisation

Kapitel 1

– Tribunalens ordförande och medlemmar (artiklarna 2–9)

Kapitel 2

– Inrättande av avdelningar och utnämning av referenter och generaladvokater (artiklarna 10–19)

Kapitel 3

– Tribunalens kansli

Avsnitt 1

– Justitiesekreteraren (artiklarna 20–27)

Avsnitt 2

– Tribunalens administration i övrigt (artiklarna 28–30)

Kapitel 4

– Arbetet vid tribunalen (artiklarna 31–34)

Kapitel 5

– Språk (artiklarna 35–37)

Kapitel 6

– Rättigheter och skyldigheter för ombud, rådgivare och advokater (artiklarna 38–42)

Avdelning II

– Rättegången

Kapitel 1

– Skriftligt förfarande (artiklarna 43–54)

Kapitel 2

– Muntligt förfarande (artiklarna 55–63)

Kapitel 3

– Processledning och bevisupptagning

Avsnitt 1

– Processledning (artikel 64)

Avsnitt 2

– Bevisupptagning (artiklarna 65–67)

Avsnitt 3

– Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga (artiklarna 68–76)

Kapitel 3a

– Skyndsam handläggning (artikel 76a)

Kapitel 4

– Vilandeförklaring och förklaring om att avstå från fortsatt handläggning (artiklarna 77–80)

Kapitel 5

– Domen (artiklarna 81–86)

Kapitel 6

– Rättegångskostnader (artiklarna 87–93)

Kapitel 7

– Rättshjälp (artiklarna 94–97)

Kapitel 8

– Återkallelse av talan (artiklarna 98 och 99)

Kapitel 9

– Delgivning (artikel 100)

Kapitel 10

– Frister (artiklarna 101–103)

Avdelning III

– Särskilda rättegångsformer

Kapitel 1

– Uppskov med verkställighet och andra interimistiska åtgärder (artiklarna 104–110)

Kapitel 2

– Rättegångshinder eller annan rättegångsfråga (artiklarna 111–114)

Kapitel 3

– Intervention (artiklarna 115 och 116)

Kapitel 4

– Domar avkunnade av tribunalen efter upphävande och återförvisning (artiklarna 117–121)

Kapitel 4a

– Avgöranden meddelade av tribunalen efter omprövning och återförvisning (artikel 121a – d)

Kapitel 5

– Tredskodom och ansökan om återvinning (artikel 122)

Kapitel 6

– Särskilda rättsmedel

Avsnitt 1

– Talan av tredje man (artiklarna 123 och 124)

Avsnitt 2

– Resning (artiklarna 125–128)

Avsnitt 3

– Förklaring av dom (artikel 129)

Avdelning IV

– Immaterialrättsliga tvister (artiklarna 130–136)

Avdelning V

– Överklaganden av Europeiska unionens personaldomstols avgöranden (artiklarna 136a–149)

Avslutande bestämmelser (artiklarna 150 och 151)

INLEDANDE BESTÄMMELSE

Artikel 1

I dessa rättegångsregler

—	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med artikelnummer följt av förkortningen FEUF,

—	anges bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen med artikelnummer följt av förkortningen FEA,

—	benämns protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ”stadgan”,

—	benämns avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ”EES-avtalet”.

Vid tillämpningen av dessa regler

—	omfattar begreppet ”institutionerna” unionens institutioner och de organ eller byråer som inrättats genom fördragen, eller genom en rättsakt som utfärdats för att genomföra dessa, och som kan vara part vid tribunalen,

—	avses med ”Eftas övervakningsmyndighet” den övervakningsmyndighet som anges i EES-avtalet.

AVDELNING I

TRIBUNALENS ORGANISATION

Kapitel 1

TRIBUNALENS ORDFÖRANDE OCH MEDLEMMAR

Artikel 2

1.   Alla medlemmar av tribunalen tjänstgör som domare.

Tribunalens medlemmar ska härefter benämnas ”domare”.

2.   Varje domare, med undantag för tribunalens ordförande, kan i ett mål tjänstgöra som generaladvokat på de villkor som anges i artiklarna 17–19 i dessa rättegångsregler.

Bestämmelser i dessa rättegångsregler som hänvisar till generaladvokaten är endast tillämpliga i de fall en domare har utsetts att tjänstgöra som generaladvokat.

Artikel 3

En domares mandattid ska löpa från och med den dag som anges i förordnandet. Om någon dag inte anges, ska mandattiden löpa från och med den dag då förordnandet utfärdades.

Artikel 4

1.   En domare ska, innan han tillträder sitt ämbete, inför domstolen avlägga följande ed:

2.   Omedelbart efter edsavläggelsen ska domaren underteckna en förklaring, i vilken han högtidligen försäkrar att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att efter ämbetstiden iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner.

Artikel 5

När domstolen, efter att ha hört tribunalen, har att pröva om en domare i tribunalen inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet, ska tribunalens ordförande anmoda domaren i fråga att yttra sig inom stängda dörrar och i justitiesekreterarens frånvaro.

Tribunalen ska motivera sitt yttrande.

Ett yttrande som visar att en domare i tribunalen inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet måste vinna stöd av minst en majoritet av tribunalens domares röster. Domstolen ska, om så är fallet, underrättas om röstfördelningen.

Omröstningen ska vara sluten och den berörde domaren ska inte delta i överläggningen.

Artikel 6

Bortsett från tribunalens ordförande och avdelningarnas ordförande, har domarna rang efter ålder i ämbetet.

Vid lika ålder i ämbetet bestäms rangordningen efter levnadsålder.

Avgående domare som återutnämns behåller sin tidigare rang.

Artikel 7

1.   Omedelbart efter den partiella nytillsättningen i enlighet med artikel 254 FEUF ska domarna bland sig välja tribunalens ordförande för en tid av tre år.

2.   Om ordföranden lämnar sitt ämbete före mandattidens slut, ska tribunalen utse en efterträdare för återstoden av mandattiden.

3.   De val som avses i denna artikel ska ske genom sluten omröstning. Den domare som erhåller rösterna från mer än hälften av domarna i tribunalen ska anses vald. Om ingen domare uppnår denna majoritet, ska ytterligare omröstningar hållas tills den uppnås.

Artikel 8

Tribunalens ordförande leder tribunalens dömande verksamhet samt dess förvaltning; han är ordförande vid tribunalens sammanträden i plenum och vid dess överläggningar.

Ordförandeskapet på den stora avdelningen ska innehas av tribunalens ordförande.

Om tribunalens ordförande tjänstgör på en avdelning sammansatt av tre eller fem domare, ska han inneha ordförandeskapet på denna avdelning.

Artikel 9

Om tribunalens ordförande är frånvarande eller har förhinder eller om ämbetet är obesatt, ska hans arbetsuppgifter fullgöras av en avdelningsordförande i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Om tribunalens ordförande och avdelningsordförandena är frånvarande eller har förhinder samtidigt eller om ämbetena är obesatta samtidigt, ska de arbetsuppgifter som tribunalens ordförande har utföras av en av domstolens övriga medlemmar i enlighet med den ordning som anges i artikel 6.

Kapitel 2

INRÄTTANDE AV AVDELNINGAR OCH UTNÄMNING AV REFERENTER OCH GENERALADVOKATER

Artikel 10

1.   Tribunalen inrättar avdelningar sammansatta av tre och fem domare och en stor avdelning sammansatt av tretton domare. Tribunalen beslutar om domarnas indelning på avdelning.

2.   Det beslut som fattats i enlighet med denna artikel ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

1.   De mål som anhängiggörs vid tribunalen avgörs av avdelningar sammansatta av tre eller fem domare i enlighet med artikel 10.

Mål kan avgöras av tribunalen i plenum eller av tribunalen i stor avdelning enligt de villkor som anges i artiklarna 14, 51, 106, 118, 124, 127 och 129.

Mål kan avgöras av en domare (ensamdomare) om de har hänskjutits till ensamdomaren enligt villkoren i artiklarna 14 och 51 eller om de har tilldelats ensamdomaren med stöd av artikel 124, artikel 127.1 eller 129.2.

2.   När ett mål tilldelats eller hänskjutits till en avdelning, avses i dessa rättegångsregler denna avdelning då ordet tribunalen används. När ett mål har tilldelats eller hänskjutits till ensamdomare ska ordet tribunalen i dessa rättegångsregler även avse denna domare.

Artikel 12

1.   Tribunalen ska fastlägga de riktlinjer enligt vilka målen ska fördelas mellan avdelningarna.

Detta beslut ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13

1.   Så snart talan har väckts ska tribunalens ordförande tilldela en avdelning målet.

2.   Avdelningens ordförande ska, för varje mål som tilldelats avdelningen, lämna förslag på referent till tribunalens ordförande. Beslut fattas av tribunalens ordförande.

Artikel 14

1.   Då det på grund av ett måls juridiska svårighetsgrad, betydelse eller särskilda omständigheter i övrigt är påkallat, kan målet hänskjutas till tribunalen i plenum, till stor avdelning eller till en avdelning som är sammansatt av ett annat antal domare.

2.

1 Följande mål, vilka tilldelats en avdelning sammansatt av tre domare, kan handläggas av referenten, som avgör målen i egenskap av ensamdomare, om de lämpar sig härför med hänsyn till att de uppkomna rättsfrågorna och sakomständigheterna inte innefattar några svårigheter, målen är av begränsad betydelse, särskilda omständigheter i övrigt inte föreligger och de har hänskjutits enligt villkoren i artikel 51: a) Mål som anhängiggjorts med stöd av artikel 270 FEUF. b) Mål som anhängiggjorts med stöd av artikel 263 fjärde stycket, artikel 265 tredje stycket och artikel 268 FEUF och som endast omfattar frågor som redan prövats enligt befintlig rättspraxis eller som utgör ett av flera mål rörande samma sak, varav ett redan är rättskraftigt avdömt. c) Mål som anhängiggjorts med stöd av artikel 272 FEUF. 2.2 Följande mål får inte hänskjutas till ensamdomare: a) Mål som omfattar frågor om en allmängiltig rättsakts lagenlighet. b) Mål som rör genomförandet av — konkurrensreglerna och reglerna om kontroll av företagskoncentrationer, — reglerna om statligt stöd, — reglerna om åtgärder avseende handelsskydd, — reglerna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna, med undantag för mål som utgör ett av flera mål rörande samma sak, varav ett redan är rättskraftigt avdömt. c) Mål som avses i artikel 130.1. 2.3 Ensamdomare ska hänskjuta mål till avdelningen om han finner att förutsättningarna för handläggning av ensamdomare inte längre föreligger.

3.   Beslut om att hänskjuta mål till ensamdomare, respektive åter till avdelningen, i enlighet med första och andra punkterna ska fattas på de villkor som anges i artikel 51.

Artikel 15

1.   Domarna utser bland sig, med tillämpning av bestämmelserna i artikel 7.3, ordförandena på avdelningar sammansatta av tre och fem domare.

2.   Ordförandena på avdelningar sammansatta av fem domare väljs för en tid av tre år. Deras mandat kan förnyas en gång.

Valet av ordförandena på avdelningar sammansatta av fem domare ska äga rum omedelbart efter valet av tribunalens ordförande enligt artikel 7.1.

3.   Ordförandena på avdelningar sammansatta av tre domare väljs på viss tid.

4.   Om en avdelningsordförande lämnar sitt ämbete före den normala mandatperiodens slut, ska han ersättas genom att en ny avdelningsordförande väljs för återstoden av mandattiden.

5.   Resultatet av dessa val ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 16

I de mål som tilldelats eller hänskjutits till avdelningarna ska avdelningsordföranden utöva de befogenheter som givits åt tribunalens ordförande.

När mål tilldelats eller hänskjutits till ensamdomare ska domaren i målet utöva de befogenheter som givits åt tribunalens ordförande, med undantag för de befogenheter som avses i artiklarna 105 och 106.

Artikel 17

När tribunalen sammanträder i plenum, ska den bistås av en generaladvokat utsedd av tribunalens ordförande.

Artikel 18

En avdelning kan bistås av en generaladvokat, om det anses att målets juridiska eller faktiska svårighetsgrad kräver det.

Artikel 19

Beslutet att utse en generaladvokat i ett visst mål fattas av tribunalen i plenum på begäran av den avdelning som handlägger målet.

Tribunalens ordförande utser den domare som ska verka som generaladvokat i målet.

Kapitel 3

TRIBUNALENS KANSLI

Avsnitt 1 – Justitiesekreteraren

Artikel 20

1.   Tribunalen ska utnämna justitiesekreteraren.

Tribunalens ordförande ska två veckor före utsatt tidpunkt för utnämningen underrätta övriga domare om inkomna ansökningar.

2.   Ansökan ska innehålla fullständiga uppgifter om sökandens ålder, nationalitet, akademiska examina, språkkunskaper, nuvarande och tidigare tjänster samt eventuell erfarenhet av dömande och internationellt arbete.

3.   Utnämningen ska ske i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 7.3.

4.   Justitiesekreteraren utnämns för en tid av sex år. Han kan återutnämnas.

5.   Innan justitiesekreteraren tillträder sitt ämbete ska han inför tribunalen avlägga den i artikel 4 angivna eden.

6.   Justitiesekreteraren kan skiljas från sitt ämbete endast om han inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Tribunalen ska fatta beslut sedan justitiesekreteraren beretts tillfälle att yttra sig.

7.   Om justitiesekreteraren lämnar sitt ämbete före mandattidens slut, ska tribunalen utnämna en ny justitiesekreterare för en tid av sex år.

Artikel 21

Tribunalen kan i den ordning som föreskrivs för justitiesekreteraren utse en eller flera biträdande justitiesekreterare att biträda justitiesekreteraren och träda i dennes ställe på de villkor som fastställts i den instruktion för justitiesekreteraren som avses i artikel 23 i dessa rättegångsregler.

Artikel 22

Tribunalens ordförande ska utse de tjänstemän eller andra anställda som ska fullgöra justitiesekreterarens uppgifter, då denne och, i förekommande fall, de biträdande justitiesekreterarna är frånvarande eller har förhinder eller då dessa ämbeten är obesatta.

Artikel 23

Tribunalen ska på förslag av tribunalens ordförande fastställa instruktion för justitiesekreteraren.

Artikel 24

1.   Kansliet ska under justitiesekreterarens tillsyn föra en dagbok i vilken alla inlagor och till dessa fogade handlingar antecknas i den ordning de inkommer.

2.   När en handling diarieförts, ska justitiesekreteraren göra en anteckning om detta på originalet och, på begäran av part, på kopior som ingivits för detta ändamål.

3.   Anteckningar i dagboken samt de i föregående punkt angivna anteckningarna ska äga vitsord.

4.   Regler för förande av dagbok ska fastställas i den i artikel 23 angivna instruktionen för justitiesekreteraren.

5.   Den som har intresse därav kan på kansliet ta del av dagboken samt få kopior eller utdrag mot betalning enligt taxa, som beslutas av tribunalen på förslag av justitiesekreteraren.

Parterna i ett mål kan dessutom, mot betalning enligt den fastställda taxan, få kopior av inlagor samt utskrifter av domar och beslut.

6.   En kungörelse med uppgift om datum för anteckning i dagboken om talans anhängiggörande, parternas namn och adress, saken, sökandens yrkanden och en sammanfattning av de grunder och andra omständigheter som åberopas till stöd för talan ska införas i Europeiska unionens officiella tidning.

7.   När rådet eller Europeiska kommissionen inte är part i ett mål, ska kopior av ansökan och svaromålet, utan därtill fogade bilagor, vidarebefordras till dessa institutioner, så att de kan pröva om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en av institutionernas rättsakter inte ska tillämpas. Kopior av ansökan och svaromålet ska på samma sätt vidarebefordras till Europaparlamentet, så att denna institution kan pröva om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en rättsakt som parlamentet och rådet har antagit gemensamt inte ska tillämpas.

Artikel 25

1.   Justitiesekreteraren ska på tribunalens ordförandes vägnar ansvara för mottagande, vidarebefordran och förvar av handlingar samt delgivning i enlighet med dessa rättegångsregler.

2.   Justitiesekreteraren ska biträda tribunalen, dess ordförande och övriga domare i all deras ämbetsutövning.

Artikel 26

Justitiesekreteraren ska förvara sigillet. Han ska ansvara för arkivet och tribunalens publikationer.

Artikel 27

Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 5 och 33 ska justitiesekreteraren närvara vid tribunalens sammanträden.

Avsnitt 2 – Tribunalens administration i övrigt

Artikel 28

De tjänstemän och andra anställda som direkt bistår tribunalens ordförande, domarna och justitiesekreteraren anställs på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna. De är underställda justitiesekreteraren och ytterst ordföranden.

Artikel 29

De tjänstemän och andra anställda som nämns i artikel 28 ska, inför tribunalens ordförande och i justitiesekreterarens närvaro, avlägga den i artikel 20.2 i domstolens rättegångsregler fastställda eden.

Artikel 30

Tribunalens administration, finanser och räkenskaper ska, under tillsyn av tribunalens ordförande, handhas av justitiesekreteraren, som bistås av domstolens administrativa avdelningar.

Kapitel 4

ARBETET VID TRIBUNALEN

Artikel 31

1.   Ordföranden ska fastställa datum och tidpunkt för tribunalens sammanträden.

2.   Tribunalen kan välja att hålla ett eller flera sammanträden på annan ort än den där tribunalen har sitt säte.

Artikel 32

1.   Om, när en domare är frånvarande eller har förhinder, ett jämnt antal domare är närvarande, ska den yngste enligt den i artikel 6 fastställda ordningen avstå från att delta i överläggningarna, såvida han inte är referent. Om så är fallet, ska den domare som står omedelbart före honom i rangordningen avstå från att delta i överläggningarna.

Om, sedan en generaladvokat utsetts enligt artikel 17, ett jämnt antal domare är närvarande vid sammanträde i plenum, ska tribunalens ordförande före förhandlingen utse den domare som enligt en turordning, som tribunalen fastställer i förväg och som kungörs i Europeiska unionens officiella tidning, inte ska delta i avgörandet av målet.

2.   Om, sedan tribunalen kallats till sammanträde i plenum, det konstateras att det antal domare som krävs för beslutförhet inte kan uppnås, ska tribunalens ordförande uppskjuta sammanträdet till dess att tribunalen är beslutför.

3.   Om det antal av tre domare som krävs för beslutförhet inte kan uppnås på en avdelning sammansatt av tre eller fem domare, ska avdelningsordföranden underrätta tribunalens ordförande härom, varvid denne ska utse en annan domare, så att avdelningen blir beslutför.

Det antal domare som krävs för att den stora avdelningen ska vara beslutför är nio. Om detta antal inte kan uppnås, ska tribunalens ordförande utse en annan domare så att avdelningen blir beslutför.

Om det antal domare som föreskrivs i artikel 10.1 inte uppnås på den stora avdelningen eller på en avdelning sammansatt av fem domare, till följd av att en domare som deltagit i handläggningen före den dag då det muntliga förfarandet inleddes är frånvarande eller har förhinder, ska denna avdelning kompletteras med en domare som utses av tribunalens ordförande för att uppnå det föreskrivna antalet domare.

4.   Om det på en avdelning, som ska vara sammansatt av tre eller fem domare, finns fler än tre respektive fem domare, ska avdelningens ordförande besluta vilka domare som ska delta i avgörandet.

5.   Om den ensamdomare som handlägger målet är frånvarande eller har förhinder, ska tribunalens ordförande utse en annan domare att ersätta honom.

Artikel 33

1.   Tribunalen överlägger inom stängda dörrar.

2.   Endast de domare som har varit närvarande under det muntliga förfarandet får delta i överläggningen.

3.   Varje domare som deltar i överläggningen ska säga sin mening och ange skälen för denna.

4.   På begäran av en domare ska en fråga formuleras på ett språk som han väljer och före omröstningen överlämnas till de övriga domarna i skriftlig form.

5.   Den mening som efter den avslutande överläggningen omfattas av majoriteten av domarna ska utgöra tribunalens beslut. Röster ska avges i omvänd ordning i förhållande till den ordning som anges i artikel 6 i dessa rättegångsregler.

6.   Framförs skiljaktiga meningar om frågornas sakliga innehåll, formulering eller ordningsföljd eller om tolkningen av omröstningen ska tribunalen fatta beslut.

7.   När tribunalens överläggningar rör administrativa frågor ska justitiesekreteraren delta, om inte tribunalen beslutar annorlunda.

8.   När tribunalen sammanträder i justitiesekreterarens frånvaro, ska vid behov den enligt artikel 6 yngste domaren utses att föra protokoll, som ska undertecknas av tribunalens ordförande och av domaren i fråga.

Artikel 34

1.   Om inte tribunalen särskilt beslutar annat, ska dess rättsferier vara

—	från den 18 december till den 10 januari,

—	från söndagen före påsk till andra söndagen efter påsk, och

—	från den 15 juli till den 15 september.

Under rättsferierna ska de arbetsuppgifter som tribunalens ordförande har utföras där tribunalen har sitt säte, antingen av ordföranden, som håller kontakt med justitiesekreteraren, av en avdelningsordförande eller en annan domare som ordföranden har utsett att träda i sitt ställe.

2.   Under rättsferierna kan ordföranden i brådskande fall sammankalla domarna.

3.   Tribunalen ska iaktta de lagstadgade helgdagar som gäller där tribunalen har sitt säte.

4.   Tribunalen kan, när det finns skäl till det, bevilja en domare tjänstledighet.

Kapitel 5

SPRÅK

Artikel 35

1.   Rättegångsspråken är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

2.   Rättegångsspråket väljs av sökanden, med följande undantag:

a)	Om svaranden är en medlemsstat eller en fysisk eller juridisk person som är hemmahörande i en medlemsstat, ska rättegångsspråket vara denna stats officiella språk. Om en stat har flera officiella språk ska rättegångsspråket vara det som sökanden väljer.

b)	På gemensam begäran av parterna kan det tillåtas att ett annat av de i punkt 1 nämnda språken används för hela eller en del av rättegången.

c)

På begäran av en part kan det, sedan den andra parten och generaladvokaten hörts, med frångående av bestämmelsen i b, tillåtas att ett annat av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda språken används som rättegångsspråk för hela eller en del av rättegången; en sådan begäran får inte framställas av någon av institutionerna.

Beslut med avseende på en sådan begäran som nämns ovan kan fattas av ordföranden; denne kan, och om han vill bifalla denna begäran utan alla parters samtycke ska han, hänskjuta denna till tribunalen.

3.   Rättegångsspråket används i parternas skriftliga och muntliga inlägg och tillhörande bilagor samt i tribunalens protokoll och beslut.

En översättning till rättegångsspråket ska bifogas alla handlingar som har avfattats på ett annat språk än rättegångsspråket.

Översättningen av omfångsrika handlingar får begränsas till utdrag. Tribunalen kan dock på eget initiativ eller på begäran av part alltid infordra en mer omfattande eller fullständig översättning.

Utan hinder av dessa bestämmelser får medlemsstaterna använda sitt eget officiella språk när de intervenerar i ett mål vid tribunalen. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga som muntliga inlägg. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

De stater som är parter i EES-avtalet men inte är medlemsstater samt Eftas övervakningsmyndighet kan ges tillåtelse att som rättegångsspråk använda ett annat av de i punkt 1 nämnda språken, när de intervenerar i mål som anhängiggjorts vid tribunalen. Denna bestämmelse ska tillämpas på såväl skriftliga som muntliga inlägg. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

4.   Om ett vittne eller en sakkunnig förklarar sig oförmögen att uttrycka sig tillräckligt väl på ett av de i punkt 1 nämnda språken, kan tribunalen tillåta att han avger sin utsaga på ett annat språk. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

5.   Ordföranden kan använda sig av ett annat av de i punkt 1 nämnda språken än rättegångsspråket när han leder förhandlingarna; detsamma gäller referenten i fråga om den förberedande rapporten och förhandlingsrapporten, domarna och generaladvokaten när de ställer frågor samt generaladvokaten i fråga om förslaget till avgörande. Justitiesekreteraren ska ombesörja översättning till rättegångsspråket.

Artikel 36

1.   På begäran av en domare, generaladvokaten eller en part ska justitiesekreteraren se till att det som sagts eller skrivits under förfarandet vid tribunalen översätts till de språk han väljer av dem som nämns i artikel 35.1.

2.   Tribunalens publikationer ska ges ut på de språk som nämns i artikel 1 i rådets förordning nr 1.

Artikel 37

De texter som är avfattade på rättegångsspråket eller, i förekommande fall, på andra i enlighet med artikel 35 tillåtna språk, ska äga vitsord.

Kapitel 6

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR OMBUD, RÅDGIVARE OCH ADVOKATER

Artikel 38

1.   Ombud, rådgivare och advokater, som uppträder inför tribunalen eller annan dömande myndighet hos vilken tribunalen har gjort en framställning om bevisupptagning, ska åtnjuta immunitet vad gäller deras muntliga och skriftliga uttalanden rörande målet och parterna.

2.   Ombud, rådgivare och advokater ska dessutom åtnjuta följande privilegier och förmåner:

a)

Handlingar och dokument som rör rättegången får inte genomsökas eller tas i beslag. I händelse av tvist får tulltjänstemän eller polis försegla sådana handlingar och dokument, vilka därefter omgående ska överlämnas till tribunalen för undersökning i närvaro av justitiesekreteraren och den person som berörs.

b)	Ombud, rådgivare och advokater ska ha rätt till främmande valuta i den utsträckning som kan anses nödvändigt för att utföra uppdraget.

c)	Ombud, rådgivare och advokater ska när de utför sina uppdrag ha rätt att resa utan hinder.

Artikel 39

Personer som gör gällande en rätt till immunitet, privilegier och förmåner som anges i artikel 38 ska styrka sin ställning enligt följande:

a)	Ombud ska förete en officiell handling utfärdad av huvudmannen, som omgående ska tillställa justitiesekreteraren en kopia av denna handling.

b)	Rådgivare och advokater ska förete en legitimationshandling undertecknad av justitiesekreteraren. Denna handlings giltighet ska vara begränsad till en bestämd tidsperiod, som kan förlängas eller förkortas med hänsyn till rättegångens varaktighet.

Artikel 40

Immunitet, privilegier och förmåner som anges i artikel 38 beviljas uteslutande till gagn för ett korrekt genomförande av rättegången.

Tribunalen kan häva immuniteten, om den finner att detta inte hindrar att rättegången genomförs korrekt.

Artikel 41

1.   Om tribunalen anser att en rådgivares eller en advokats uppträdande gentemot tribunalen, ordföranden, en domare eller justitiesekreteraren är oförenligt med tribunalens värdighet eller med kraven på god rättskipning, eller att rådgivaren eller advokaten missbrukar sina befogenheter, ska tribunalen underrätta den berörde om detta. Tribunalen får underrätta de myndigheter under vars tillsyn den berörde står om detta. En kopia av skrivelsen till dessa myndigheter ska tillställas den berörde.

Av samma skäl kan tribunalen när som helst, efter att ha hört den berörde, genom beslut avstänga denne från rättegången. Ett sådant beslut ska ha omedelbar verkan.

2.   När en rådgivare eller advokat har avstängts från rättegången, ska denna uppskjutas för en tid som bestäms av ordföranden, så att parten i fråga ges möjlighet att utse en annan rådgivare eller advokat.

3.   Beslut som fattats enligt denna artikel kan upphävas.

Artikel 42

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de universitetslärare som enligt artikel 19 i stadgan har rätt att företräda part inför tribunalen.

AVDELNING II

RÄTTEGÅNGEN

Kapitel 1

SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 43

1.   Originalexemplaret av varje inlaga ska vara undertecknat av partens ombud eller advokat.

Originalet och däri angivna bilagor ska inges tillsammans med fem kopior till tribunalen samt en kopia till varje annan part i målet. Kopiornas riktighet ska ha bestyrkts genom den ingivande partens försorg.

2.   Institutionerna ska, inom de frister som tribunalen fastställer, dessutom tillhandahålla översättningar av varje inlaga till de andra språk som nämns i artikel 1 i rådets förordning nr 1. Andra stycket i föregående punkt ska tillämpas.

3.   Alla inlagor ska vara daterade. Vid beräkningen av frister i förfarandet ska endast datum för ingivande till kansliet gälla.

4.   Till varje inlaga ska fogas de handlingar som åberopas i inlagan samt en förteckning över dessa.

5.   Om en handling på grund av sitt omfång endast delvis fogas till inlagan, ska hela handlingen eller en fullständig kopia inges till kansliet.

6.   Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–5 ska vid bedömningen av om tidsfristerna för förfarandet följts den dag beaktas då en kopia av en undertecknad inlaga inklusive den förteckning över handlingar som avses i punkt 4 inkommer till tribunalens kansli per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel som tribunalen har tillgång till, förutsatt att det undertecknade originalet av inlagan, tillsammans med bilagor och kopior som avses i punkt 1 andra stycket, inkommer till kansliet senast tio dagar därefter. Artikel 102.2 är inte tillämplig på denna tiodagarsfrist.

7.   Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 första stycket och punkterna 2–5 får tribunalen genom beslut fastställa på vilka villkor en inlaga som ingivits till kansliet på elektronisk väg ska anses utgöra originalet av inlagan. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 44

1.   En sådan ansökan som avses i artikel 21 i stadgan ska innehålla uppgifter om

a)	sökandens namn och adress,

b)	svaranden,

c)	föremålet för talan samt en kortfattad framställning av grunderna för denna,

d)	sökandens yrkanden,

e)	i förekommande fall, den bevisning som åberopas.

2.   För rättegångens genomförande ska ansökan innehålla en adress för delgivning på den ort där tribunalen har sitt säte samt namnet på den person som har fått i uppdrag och samtyckt till att ta emot delgivning.

Utöver eller i stället för en sådan adress för delgivning som avses i första stycket kan i ansökan anges att advokaten eller ombudet samtycker till att delgivning sker per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel.

Om ansökan inte uppfyller de krav som avses i första och andra styckena, ska till dess bristen avhjälpts all delgivning med den berörda parten i fråga om förfarandet ske genom att en rekommenderad försändelse sänds till dennes ombud eller advokat. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 100.1 ska delgivning i sådant fall anses ha skett, då den rekommenderade försändelsen har lämnats in på ett postkontor på den ort där tribunalen har sitt säte.

3.   En advokat som biträder eller företräder en part ska till kansliet inge ett intyg, av vilket framgår att han är auktoriserad som advokat i en medlemsstat eller en annan stat som är part i EES-avtalet.

4.   En ansökan ska, i förekommande fall, åtföljas av de handlingar som anges i artikel 21 andra stycket i stadgan.

5.   En ansökan av en privaträttslig juridisk person ska åtföljas av

a)	stiftelseurkund, bolagsordning, stadgar eller annan motsvarande handling, nyligen utfärdat utdrag ur bolagsregister, handelsregister, föreningsregister eller motsvarande register eller annat bevis för dess rättsliga existens,

b)	bevis för att advokatens fullmakt har utställts av någon därtill behörig person.

5a. En ansökan som sker med stöd av en skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal, som ingåtts av unionen eller för dess räkning, i enlighet med artikel 272 FEUF ska åtföljas av en utskrift av det avtal som innehåller klausulen.

6.   Om ansökan inte uppfyller kraven i punkterna 3–5, ska justitiesekreteraren fastställa en skälig frist för sökanden, så att denne kan rätta ansökan eller inkomma med de nämnda handlingarna. Löper fristen ut utan att sökanden har avhjälpt bristen, ska tribunalen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa formföreskrifter medför att talan inte kan prövas.

Artikel 45

Ansökan ska delges svaranden. I de fall som behandlas i artikel 44.6 ska delgivning ske så snart ansökan har rättats eller tribunalen förklarat att talan bör prövas, trots att ansökan inte uppfyller de i samma artikel angivna formkraven.

Artikel 46

1.   Inom två månader efter det att ansökan har delgivits svaranden ska denne inkomma med skriftligt svaromål. Detta ska innehålla

a)	svarandens namn och adress,

b)	de faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas,

c)	svarandens yrkanden,

d)	uppgift om den bevisning som åberopas.

Artikel 44.2–44.5 ska tillämpas.

2.   I tvister mellan unionen och dess anställda ska det klagomål som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och beslutet att inte bifalla detta fogas till svaromålet, som ska innehålla uppgift om vilken dag klagomålet gavs in respektive beslutet meddelades.

3.   Ordföranden kan under exceptionella omständigheter förlänga den frist som anges i punkt 1 på motiverad ansökan av svaranden.

Artikel 47

1.   Ansökan och svaromålet får kompletteras med en replik från sökanden och en duplik från svaranden om inte tribunalen, efter att ha hört generaladvokaten, beslutar att ytterligare inlagor inte är nödvändiga, eftersom ärendet är tillräckligt utrett för att parterna ska kunna utveckla sina grunder och argument under det muntliga förfarandet. Tribunalen kan emellertid låta parterna inge kompletteringar i ärendet om sökanden inkommer med en motiverad begäran härom inom två veckor från delgivningen av detta beslut.

2.   Ordföranden ska fastställa frister för ingivande av dessa inlagor till tribunalen.

Artikel 48

1.   I repliken och dupliken får parterna åberopa ytterligare bevisning. Parterna ska ange skälen för att detta inte gjorts tidigare.

2.   Nya grunder får inte åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet.

Om en part under förfarandet åberopar en sådan ny grund, kan ordföranden, även sedan de ordinarie fristerna löpt ut, på grundval av referentens rapport samt efter att ha hört generaladvokaten, fastställa en frist inom vilken den andra parten kan yttra sig över denna grund.

Beslutet om huruvida grunden kan prövas ska anstå till den slutliga domen.

Artikel 49

Tribunalen kan när som helst under rättegången, efter att ha hört generaladvokaten, besluta om sådana åtgärder för processledning och bevisupptagning som avses i artiklarna 64 och 65 eller om att återuppta eller utvidga tidigare bevisupptagning.

Artikel 50

1.   Ordföranden kan, sedan parterna och generaladvokaten hörts, när som helst besluta att två eller flera mål rörande samma sak, på grund av sambandet dem emellan, ska förenas vad gäller det skriftliga eller muntliga förfarandet eller den slutliga domen. Målen kan senare skiljas åt. Ordföranden kan hänskjuta dessa frågor till tribunalen.

2.   Ombud, rådgivare och advokater för samtliga parter i förenade mål, inbegripet intervenienter, har rätt att på kansliet ta del av de inlagor som har delgivits parterna i de andra berörda målen. Ordföranden kan emellertid på begäran av en part och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 67.3 besluta att hemliga eller konfidentiella handlingar ska vara undantagna från denna rätt.

Artikel 51

1.   I de fall som avses i artikel 14.1 kan den avdelning som handlägger målet eller tribunalens ordförande när som helst under rättegången, på eget initiativ eller på begäran av part, föreslå tribunalen i plenum att målet ska hänskjutas dit, till den stora avdelningen eller till en avdelning sammansatt av ett annat antal domare. Beslutet att hänskjuta ett mål till en sammansättning med ett större antal domare ska fattas i plenum, sedan generaladvokaten hörts.

Målet ska avgöras av en avdelning sammansatt av minst fem domare, om det begärs av en medlemsstat eller av en av unionens institutioner som är part i målet.

2.   Beslut om att överföra mål till ensamdomare i fall som anges i artikel 14.2 ska sedan parterna hörts fattas enhälligt på den avdelning sammansatt av tre domare vid vilken målet är anhängigt.

Om en medlemsstat eller en av unionens institutioner som är part i målet motsätter sig att det handläggs av ensamdomare, ska det även i fortsättningen handläggas på den avdelning sammansatt av tre domare till vilken referenten hör eller hänskjutas till den avdelningen.

Artikel 52

1.   Med förbehåll för vad som föreskrivs i artikel 49 ska ordföranden fastställa ett datum då referenten i målet ska framlägga sin förberedande rapport för tribunalen, alltefter omständigheterna,

a)	efter det att duplik har inkommit,

b)	efter det att den frist som har fastställts i enlighet med artikel 47.2 har löpt ut, om replik eller duplik inte har inkommit,

c)	när en part har avstått från rätten att inge replik eller duplik,

d)	när tribunalen i enlighet med artikel 47.1 har beslutat att ansökan och svaromålet inte behöver kompletteras med en replik och en duplik,

e)	när tribunalen i enlighet med artikel 76a.1 har beslutat att handlägga ärendet skyndsamt.

2.   Den förberedande rapporten ska innehålla förslag om huruvida åtgärder för processledning eller bevisupptagning behövs samt huruvida målet ska hänskjutas till tribunalen i plenum, till stor avdelning eller tilldelas en avdelning sammansatt av ett annat antal domare.

Efter att ha hört generaladvokaten ska tribunalen besluta om vilka åtgärder som föranleds av referentens förslag.

Artikel 53

Om tribunalen beslutar att inleda det muntliga förfarandet utan åtgärder för processledning eller bevisupptagning, ska ordföranden fastställa ett datum för inledande av det muntliga förfarandet.

Artikel 54

Om åtgärder för processledning eller bevisupptagning genomförts under det skriftliga förfarandet, ska ordföranden fastställa ett datum för inledande av det muntliga förfarandet när dessa åtgärder slutförts; detta hindrar inte att åtgärder för processledning eller bevisupptagning vidtas under det muntliga förfarandet.

Kapitel 2

MUNTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 55

1.   Tribunalen ska handlägga målen i den ordning i vilken bevisupptagningen i dem har slutförts. Då bevisupptagningen har slutförts samtidigt i flera mål, ska tidpunkten för införandet av respektive mål i dagboken bestämma handläggningsordningen.

2.   Ordföranden kan under särskilda omständigheter förordna att ett mål ska ges förtur.

Ordföranden kan under särskilda omständigheter, på eget initiativ eller på begäran av part samt efter att ha hört parterna och generaladvokaten, skjuta upp handläggningen av ett mål till en senare tidpunkt. På parternas gemensamma begäran kan ordföranden förordna att handläggningen av ett mål skjuts upp.

Artikel 56

Förhandlingen ska förklaras öppnad och ledas av ordföranden, som ansvarar för ordningen under sammanträdena.

Artikel 57

Vad som förevarit inom stängda dörrar får inte offentliggöras.

Artikel 58

Ordföranden kan under förhandlingens gång ställa frågor till parternas ombud, rådgivare eller advokater.

Samma rätt tillkommer övriga domare samt generaladvokaten.

Artikel 59

Parterna får yttra sig inför tribunalen endast genom sina ombud, rådgivare eller advokater.

Artikel 60

Om det för ett mål inte har utsetts en generaladvokat, ska ordföranden vid förhandlingens slut förklara det muntliga förfarandet avslutat.

Artikel 61

1.   Då generaladvokaten skriftligen redovisar sitt förslag till avgörande, ska han inge detta till kansliet, som i sin tur delger parterna detta.

2.   Sedan generaladvokaten skriftligen redovisat eller muntligen föredragit sitt förslag till avgörande, ska ordföranden förklara det muntliga förfarandet avslutat.

Artikel 62

Tribunalen kan efter att ha hört generaladvokaten förordna att det muntliga förfarandet ska återupptas.

Artikel 63

1.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje sammanträde. Detta protokoll ska undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren och ska äga vitsord.

2.   Parterna kan på kansliet ta del av protokollet och mot betalning få kopior.

Kapitel 3

PROCESSLEDNING OCH BEVISUPPTAGNING

Avsnitt 1 – Processledning

Artikel 64

1.   De åtgärder som vidtas för processledningen är avsedda att under bästa möjliga förhållanden säkerställa beredningen av mål, rättegångens förlopp och avgörande av tvister. De beslutas av tribunalen, sedan generaladvokaten hörts.

2.   Processledningen har främst till syfte

a)	att säkerställa att det skriftliga och muntliga förfarandet förlöper väl samt underlätta bevisupptagningen,

b)	att avgöra på vilka punkter parterna behöver komplettera sin bevisföring eller på vilka punkter det finns behov av bevisupptagning,

c)	att klargöra innebörden av parternas yrkanden, grunder och argument samt vilka frågor som är tvistiga dem emellan,

d)	att underlätta förlikning.

3.   Processledningen kan särskilt bestå i

a)	att ställa frågor till parterna,

b)	att anmoda parterna att uttala sig skriftligen eller muntligen om vissa aspekter av tvisten,

c)	att begära upplysningar av parterna eller av tredje man,

d)	att begära att handlingar eller andra dokument rörande målet företes,

e)	att kalla parternas ombud eller parterna personligen till möten.

4.   Varje part får när som helst under rättegången föreslå att åtgärder för processledning vidtas eller ändras. Då så sker, ska övriga parter höras innan det beslutas om dessa åtgärder.

Då det erfordras på grund av omständigheterna i förfarandet, ska tribunalen underrätta parterna om de planerade åtgärderna och ge dem möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina synpunkter.

5.   Om tribunalen i plenum eller i stor avdelning beslutar att åtgärder för processledning ska vidtas utan att själv vidta dem, ska den ålägga den avdelning som ursprungligen tilldelats målet eller referenten i målet att vidta dem.

Om en avdelning beslutar att åtgärder för processledning ska vidtas utan att själv vidta dem, ska den ålägga referenten att vidta dem.

Generaladvokaten ska delta i processledningen.

Avsnitt 2 – Bevisupptagning

Artikel 65

Utan hinder av vad som föreskrivs i artiklarna 24 och 25 i stadgan kan beslut fattas om åtgärder för bevisupptagning i fråga om

a)	parternas personliga inställelse,

b)	inhämtande av upplysningar och företeende av handlingar,

c)	hörande av vittne,

d)	inhämtande av sakkunnigutlåtande,

e)	syn på stället.

Artikel 66

1.   Efter att ha hört generaladvokaten ska tribunalen genom beslut fastställa vilka bevismedel som godtas samt vad som ska bevisas. Innan tribunalen beslutar om de bevismedel som behandlas i artikel 65 c–e, ska parterna höras.

Beslutet ska delges parterna.

2.   Motbevisning får framläggas och tidigare åberopad bevisning får utvidgas.

Artikel 67

1.   Om tribunalen i plenum eller i stor avdelning beslutar om bevisupptagning utan att själv vidta några åtgärder, ska den ålägga den avdelning som målet först tilldelats eller referenten i målet att vidta dem.

Om en avdelning beslutar om bevisupptagning utan att själv vidta några åtgärder, ska den ålägga referenten att vidta dem.

Generaladvokaten ska delta i bevisupptagningen.

2.   Parterna får närvara vid bevisupptagningen.

3.   Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 116.2 och 116.6, ska tribunalen beakta endast handlingar som parternas advokater och ombud har kunnat ta del av och uttala sig om.

När tribunalen ska kontrollera huruvida en handling som kan vara relevant för avgörandet i ett tvistemål ska behandlas konfidentiellt i förhållande till en eller flera parter, ska handlingen inte tillställas parterna under det att kontrollen pågår.

När en handling, som en institution vägrat bevilja tillgång till, har lagts fram för tribunalen inom ramen för en talan som gäller lagenligheten i denna vägran, ska handlingen inte tillställas de andra parterna.

Avsnitt 3 – Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga

Artikel 68

1.   Tribunalen kan, på eget initiativ eller på begäran av part, sedan generaladvokaten och parterna hörts, förordna att vissa omständigheter ska styrkas genom vittnesförhör. Tribunalens beslut ska ange de faktiska omständigheter som ska bevisas.

Tribunalen kan kalla vittnen på eget initiativ, på begäran av part eller på begäran av generaladvokaten.

En begäran av part om att ett vittne ska höras ska i detalj ange de faktiska omständigheter som vittnet ska höras om samt skälen för vittnesförhöret.

2.   Tribunalen kallar genom beslut de vittnen den anser det nödvändigt att höra; beslutet ska innehålla uppgift om

a)	vittnenas fullständiga namn, ställning och adress,

b)	de omständigheter som vittnena ska höras om,

c)	i förekommande fall, besked om de åtgärder som tribunalen vidtagit för att ersätta de kostnader som uppkommit för vittnen samt de straffpåföljder som kan komma i fråga för tredskande vittnen.

Beslutet ska delges parterna och vittnena.

3.   Tribunalen kan besluta att vittne som ska höras på begäran av part inte ska kallas förrän det i tribunalens kassa har deponerats ett belopp som är tillräckligt för att täcka den uppskattade kostnaden härför; tribunalen ska fastställa beloppets storlek.

Nödvändiga medel i anslutning till hörande av vittnen som är kallade på tribunalens eget initiativ ska betalas ut i förskott ur tribunalens kassa.

4.   Sedan vittnets identitet fastställts, ska tribunalens ordförande upplysa vittnet om att han ska bekräfta riktigheten i sitt vittnesmål i enlighet med bestämmelserna i punkt 5 nedan och artikel 71.

Vittnet ska avge sitt vittnesmål inför tribunalen efter att parterna kallats. Sedan vittnesmålet avgivits, kan ordföranden, på begäran av part eller på eget initiativ, ställa frågor till vittnet.

Samma rätt tillkommer de övriga domarna samt generaladvokaten.

Med ordförandens tillåtelse får parternas företrädare ställa frågor till vittnet.

5.   Med förbehåll för vad som föreskrivs i artikel 71 ska vittnet efter att ha avgivit vittnesmål avlägga följande ed:

Tribunalen kan efter att ha hört parterna befria ett vittne från att avlägga ed.

6.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll som återger vittnesmålet.

Protokollet ska undertecknas av ordföranden eller av den referent som leder vittnesförhöret och av justitiesekreteraren. Dessförinnan ska vittnet beredas tillfälle att ta del av protokollet och underteckna det.

Protokollet ska äga vitsord.

Artikel 69

1.   Vittnen som har kallats enligt dessa regler är skyldiga att rätta sig efter kallelsen och infinna sig till sammanträdet.

2.   När ett vittne som är kallat enligt dessa regler inte infinner sig vid tribunalen, kan denna döma till böter om högst 5 000 euro samt besluta om ny kallelse av vittnet på dennes egen bekostnad.

Detsamma gäller för ett vittne som utan giltig anledning vägrar att vittna, avlägga ed eller, där detta är tillämpligt, avge en högtidlig försäkran i edens ställe.

3.   Vittnet kan befrias från de utdömda böterna, om han för tribunalen visar att han haft giltigt förfall. De böter som dömts ut kan på vittnets begäran jämkas, om denne visar att de inte står i rimligt förhållande till hans inkomst.

4.   Verkställighet av de böter och andra åtgärder som beslutats i enlighet med denna artikel ska utföras i enlighet med artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA.

Artikel 70

1.   Tribunalen kan besluta att inhämta sakkunnigutlåtande. Ett beslut att förordna en sakkunnig ska tydligt ange dennes uppdrag och inom vilken tid han ska avge sitt utlåtande.

2.   Den sakkunnige ska få en kopia av beslutet tillsammans med alla de handlingar som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Han ska stå under överinseende av referenten, som får närvara vid undersökningen och som ska hållas underrättad om hur uppdraget fortlöper.

Tribunalen kan fordra att parterna eller en av dem ställer säkerhet för den uppskattade kostnaden för sakkunnigutlåtandet.

3.   På begäran av den sakkunnige kan tribunalen förordna om vittnesförhör, som ska hållas i enlighet med artikel 68 i dessa rättegångsregler.

4.   I sitt utlåtande får den sakkunnige endast yttra sig på de punkter som han uttryckligen fått i uppdrag att utreda.

5.   Efter att den sakkunnige har redovisat sitt uppdrag kan tribunalen besluta att förhör ska hållas med honom, varvid parterna ska beredas tillfälle att närvara.

Med ordförandens tillåtelse får parternas företrädare ställa frågor till den sakkunnige.

6.   Med förbehåll för vad som föreskrivs i artikel 71 ska den sakkunnige, efter att ha redovisat sitt uppdrag, inför tribunalen avlägga följande ed:

Tribunalen kan efter att ha hört parterna befria den sakkunnige från att avlägga ed.

Artikel 71

1.   Den som i egenskap av vittne eller sakkunnig kallas att avlägga ed inför tribunalen ska av ordföranden uppmanas att tala sanning eller att samvetsgrant och opartiskt fullgöra sitt uppdrag, varvid ska erinras om det straffansvar som ett åsidosättande av plikten kan medföra enligt lagen i hemlandet.

2.   Vittnen och sakkunniga ska avlägga den ed som föreskrivs i artikel 68.5 första stycket respektive 70.6 första stycket eller avlägga ed under de former som föreskrivs i hemlandets lag.

3.   Om hemlandets lag medger att ett vittne eller en sakkunnig, utöver edsavläggelsen eller i dess ställe, avger en med eden likställd försäkran, får vittnet eller den sakkunnige avge denna försäkran på de villkor och under de former som föreskrivs i hemlandets lag.

För det fall hemlandets lag varken ger stöd för att avlägga ed eller avge sådan försäkran, ska det i punkt 1 angivna förfaringssättet tillämpas.

Artikel 72

1.   Om ett vittne eller en sakkunnig gör sig skyldig till mened eller ovarsam utsaga, kan tribunalen, med beaktande av bestämmelserna i artikel 71 och efter att ha hört generaladvokaten, besluta att anmäla detta till den myndighet som enligt bilaga III till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler är behörig i den medlemsstat vars domstolar är behöriga att ådöma straff.

2.   Tribunalens beslut ska överlämnas genom justitiesekreterarens försorg. I beslutet ska anges de fakta och omständigheter i övrigt på vilka anmälan grundar sig.

Artikel 73

1.   Om en part motsätter sig att ett vittne eller en sakkunnig hörs med åberopande av att denne saknar kompetens eller är olämplig inte är eller av annan orsak inte bör höras som vittne eller sakkunnig, eller om ett vittne eller en sakkunnig vägrar att vittna, avlägga ed eller avge en motsvarande högtidlig försäkran, ska frågan avgöras av tribunalen.

2.   En invändning mot ett vittne eller en sakkunnig ska framställas inom en tvåveckorsfrist, räknad från delgivningen av beslutet att höra vittnet eller utse den sakkunnige, genom en inlaga som innehåller uppgift om grunderna för invändningen samt den bevisning som åberopas.

Artikel 74

1.   Vittnen och sakkunniga har rätt till ersättning för utgifter för resor och uppehälle. Ett förskott för att täcka dessa utgifter kan betalas ur tribunalens kassa.

2.   Vittnen har rätt till ersättning för förlorad inkomst och sakkunniga till arvode för sina tjänster. Ersättning eller arvode ska betalas ur tribunalens kassa, sedan vittnet eller den sakkunnige har fullgjort sin skyldighet eller utfört sitt uppdrag.

Artikel 75

1.   Tribunalen kan på parternas begäran eller på eget initiativ göra en framställning om bevisupptagning för hörande av vittnen eller sakkunniga.

2.   Framställning om bevisupptagning ska ske genom beslut; detta ska innehålla vittnenas eller de sakkunnigas namn, förnamn, ställning och adress, uppgift om de faktiska omständigheter om vilka vittnena eller de sakkunniga ska höras; det ska vidare ange parterna, deras ombud, advokater eller rådgivare liksom deras delgivningsadress samt innehålla en kortfattad framställning av föremålet för talan.

Delgivning av beslutet till parterna ska ombesörjas av justitiesekreteraren.

3.   Justitiesekreteraren ska sända beslutet till den enligt bilaga I till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken hörandet av vittnen eller sakkunniga ska företas. Vid behov ska han till beslutet bifoga en översättning till det eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten.

Den i första stycket angivna myndigheten ska vidarebefordra beslutet till den rättsliga myndighet som är behörig enligt den nationella rättsordningen.

Den behöriga rättsliga myndigheten ska utföra bevisupptagningen i enlighet med den nationella rättsordningens bestämmelser. Efter utförandet ska den behöriga rättsliga myndigheten återsända beslutet om framställning om bevisupptagning, handlingarna rörande den utförda begäran och en förteckning över kostnaderna till den i första stycket angivna myndigheten. Dessa handlingar ska sändas till justitiesekreteraren.

Översättning av dessa handlingar till rättegångsspråket ombesörjs av justitiesekreteraren.

4.   De kostnader som uppkommer i samband med begäran om bevisupptagning ska bestridas av tribunalen, som i förekommande fall kan ålägga parterna att ersätta dem.

Artikel 76

1.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje sammanträde. Detta protokoll ska undertecknas av tribunalens ordförande och justitiesekreteraren och ska äga vitsord.

2.   Parterna kan på kansliet ta del av protokollet och eventuella sakkunnigutlåtanden samt mot betalning få kopior.

Kapitel 3a

SKYNDSAM HANDLÄGGNING

Artikel 76a

1.   Tribunalen kan med hänsyn till ett måls särskilt brådskande art och omständigheterna i övrigt på begäran av sökanden eller svaranden, sedan de andra parterna och generaladvokaten hörts, besluta att handlägga målet skyndsamt.

Begäran om skyndsam handläggning ska inges genom särskild handling när ansökan respektive svaromålet inges. I denna begäran kan det anges att vissa grunder eller argument eller vissa avsnitt i ansökan eller i svaromålet endast framställs för det fall målet inte skulle handläggas skyndsamt, varvid ett sådant angivande särskilt kan ske genom att det till begäran fogas en förkortad version av ansökan samt en förteckning över de bilagor som endast behöver beaktas för det fall målet skulle handläggas skyndsamt.

Utan hinder av artikel 55 ska förtur ges de mål som tribunalen beslutar att handlägga skyndsamt.

2.   Med avvikelse från artikel 46.1 ska fristen för att inkomma med svaromål vara en månad när sökanden i enlighet med punkt 1 har begärt att målet ska handläggas skyndsamt. Om tribunalen beslutar att inte bifalla denna begäran, ska svarandens frist för att inkomma med svaromål eller eventuellt komplettera detta förlängas med en månad. De frister som föreskrivs i detta stycke kan förlängas med tillämpning av artikel 46.3.

Vid skyndsam handläggning får de inlagor som avses i artikel 47.1 och artikel 116.4 och 116.5 endast inges efter tillstånd av tribunalen inom ramen för dess åtgärder för processledning enligt artikel 64.

3.   Utan hinder av artikel 48, kan parterna komplettera sin argumentering och åberopa ytterligare bevisning under det muntliga förfarandet. Parterna ska ange skälen för att detta inte gjorts tidigare.

4.   Tribunalens beslut att handlägga målet skyndsamt kan förenas med villkor angående omfånget av parternas inlagor och ingivandet av dessa, det fortsatta förfarandet eller de grunder och argument som tribunalen ska pröva.

Om en av parterna inte rättar sig efter ett av dessa villkor, kan beslutet att handlägga målet skyndsamt upphävas. Målet ska då fortsättningsvis handläggas på ordinarie sätt.

Kapitel 4

VILANDEFÖRKLARING OCH FÖRKLARING OM ATT AVSTÅ FRÅN FORTSATT HANDLÄGGNING

Artikel 77

Med förbehåll för vad som föreskrivs i artiklarna 123.4, 128 och 129.4 kan ett pågående förfarande förklaras vilande

a)	i de fall som anges i artikel 54 tredje stycket i stadgan,

b)	när tribunalen i ett avgörande som överklagas till domstolen delvis avgjort sakfrågan i ett mål, avgjort en rättegångsfråga om bristande behörighet eller om hinder mot att ta upp talan till prövning eller avslagit en interventionsansökan,

c)	på gemensam begäran av parterna,

d)	i andra särskilda fall, för att tillgodose kravet på en god rättskipning.

Artikel 78

Ordföranden fattar beslut om vilandeförklaring sedan parterna och generaladvokaten hörts. Ordföranden kan hänskjuta frågan till tribunalen. Beslut om återupptagande av förfarandet meddelas på samma sätt. Beslut som avses i denna artikel ska delges parterna.

Artikel 79

1.   Vilandeförklaringen ska gälla från och med den dag som anges i beslutet eller, om dag inte anges, från och med dagen för beslutet.

Under det att målet är vilande ska de frister som satts ut för parterna inte fortsätta löpa, med undantag för den i artikel 115.1 fastställda interventionsfristen.

2.   Om beslutet om vilandeförklaring inte anger den tid under vilken målet ska vila, ska tiden löpa ut den dag som anges i beslutet om återupptagande av målet eller, om dag inte anges, på dagen för beslutet.

De frister som satts ut ska börja löpa i sin helhet från och med dagen för målets återupptagande.

Artikel 80

Tribunalens förklaring om att avstå från fortsatt handläggning enligt artikel 54 tredje stycket i stadgan ska avges genom ett beslut som delges parterna.

Kapitel 5

DOMEN

Artikel 81

Domen ska innehålla

—	uppgift om att den är avkunnad av tribunalen,

—	datum för dess avkunnande,

—	namnen på ordföranden och de övriga domare som deltagit i domen,

—	generaladvokatens namn, om sådan utsetts,

—	justitiesekreterarens namn,

—	uppgift om parterna,

—	namnen på parternas ombud, rådgivare eller advokater,

—	parternas yrkanden,

—	uppgift om att generaladvokaten, där detta är tillämpligt, har framlagt sitt förslag till avgörande,

—	en sammanfattning av de faktiska omständigheterna,

—	domskälen,

—	domslutet, däri inbegripet beslut om rättegångskostnader.

Artikel 82

1.   Domen ska avkunnas vid offentligt sammanträde, till vilket parterna kallas.

2.   Domen i original ska, sedan den undertecknats av ordföranden och de övriga domare som deltagit i överläggningen samt justitiesekreteraren, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar; parterna ska delges bestyrkta kopior av domen.

3.   Justitiesekreteraren ska på domen i original anteckna dagen för dess avkunnande.

Artikel 83

Med förbehåll för vad som föreskrivs i artikel 60 i stadgan ska domen gälla från och med den dag då den avkunnas.

Artikel 84

1.   Utan hinder av föreskrifterna rörande förklaring av dom kan tribunalen på eget initiativ, eller på begäran av part inom två veckor efter det att domen avkunnats, rätta skriv- eller räknefel eller andra uppenbara oriktigheter.

2.   Justitiesekreteraren ska underrätta parterna om att de får inkomma med skriftliga yttranden inom den tid som ordföranden bestämmer.

3.   Tribunalen ska fatta beslut inom stängda dörrar.

4.   Rättelsebeslutet i original ska fogas till den rättade domen i original. En anteckning om beslutet ska göras i marginalen på den rättade domen i original.

Artikel 85

Om tribunalen har underlåtit att fatta beslut om rättegångskostnader, får part inom en månad från delgivningen av domen ansöka om att tribunalen tar upp frågan till behandling.

Ansökan ska delges motparten, och ordföranden ska fastställa den tid inom vilken denne får yttra sig skriftligen.

Sedan yttrande inkommit och efter att ha hört generaladvokaten, ska tribunalen besluta såväl om huruvida ansökan kan tas upp till prövning som om den ska bifallas.

Artikel 86

En samling av tribunalens avgöranden ska publiceras genom justitiesekreterarens försorg.

Kapitel 6

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER

Artikel 87

1.   Beslut om kostnader ska meddelas i den slutliga domen eller i det beslut genom vilket förfarandet avslutas.

2.   Tappande part ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

Finns det flera tappande parter, ska tribunalen besluta om fördelningen av rättegångskostnaderna.

3.   Om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter, eller om särskilda omständigheter motiverar det, kan tribunalen besluta att kostnaderna ska delas eller att vardera parten ska bära sin kostnad.

Finner tribunalen att den vinnande parten i onödan eller mot bättre vetande vållat motparten kostnader, kan tribunalen förplikta honom att ersätta dessa.

4.   Medlemsstater och institutioner som har intervenerat i ett mål ska bära sina rättegångskostnader.

Förutom medlemsstaterna ska även stater som är parter i EES-avtalet liksom Eftas tillsynsmyndighet bära sina kostnader, då dessa har intervenerat i ett mål.

Tribunalen kan besluta att även andra intervenienter än de i föregående stycke nämnda ska bära sina rättegångskostnader.

5.   Part som återkallar sin talan ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om den andra parten har yrkat detta i sitt yttrande över återkallelsen. På begäran av den part som återkallar sin talan ska emellertid kostnaderna bäras av den andra parten, om det anses skäligt på grund av dennes uppträdande.

Om parterna enas om fördelningen av rättegångskostnaderna, ska tribunalen besluta i överensstämmelse därmed.

Om ersättning för rättegångskostnader inte har yrkats, ska vardera parten bära sin kostnad.

6.   I mål där det inte finns anledning att döma i saken ska tribunalen besluta om kostnader enligt vad den finner skäligt.

Artikel 88

I tvister mellan unionen och dess anställda ska institutionerna bära sina kostnader utan att det hindrar tillämpning av bestämmelserna i artikel 87.3 andra stycket.

Artikel 89

Kostnad som part varit tvungen att bestrida för verkställighet av tribunalens dom eller beslut ska ersättas av den andra parten i enlighet med den taxa som gäller i den stat där verkställigheten genomförts.

Artikel 90

Förfarandet inför tribunalen ska vara kostnadsfritt, med följande undantag:

a)	Om tribunalen har förorsakats onödig kostnad, kan tribunalen förplikta part som förorsakat kostnaden att ersätta denna.

b)	Kostnader för kopior och översättning som utförts på begäran av part, som enligt justitiesekreteraren är att anse som oskäliga, ska bäras av parten enligt den taxa som anges i artikel 24.5.

Artikel 91

Utan att det hindrar tillämpning av bestämmelserna i föregående artikel ska följande anses som ersättningsgilla kostnader:

a)	Ersättning till vittnen och sakkunniga enligt artikel 74.

b)	Nödvändiga kostnader som parterna haft med anledning av förfarandet, särskilt utgifter för resor och uppehälle samt arvode för ombud, rådgivare eller advokat.

Artikel 92

1.   I händelse av tvist om de kostnader som är ersättningsgilla, ska tribunalen, på begäran av part och efter hörande av den andra parten, avgöra frågan genom beslut som inte kan överklagas.

2.   Parterna får för verkställighet begära en utskrift av beslutet.

Artikel 93

1.   Betalningar från och till tribunalens kassa ska ske i euro.

2.   När kostnader har uppkommit i en annan valuta än euro eller när de åtgärder för vilka ersättning ska utgå har vidtagits i ett land som inte har euro som valuta, ska omräkning av valuta göras enligt Europeiska centralbankens referenskurs på betalningsdagen.

Kapitel 7

RÄTTSHJÄLP

Artikel 94

1.   För att säkerställa en faktisk möjlighet till rättslig prövning, ska rättshjälp beviljas för förfarandena vid tribunalen i enlighet med nedanstående regler.

Rättshjälpen ska, helt eller delvis, täcka en persons kostnader för att biträdas eller företrädas vid tribunalen. Dessa kostnader ska bestridas från tribunalens kassa.

2.   Fysiska personer som på grund av sin ekonomiska situation helt eller delvis saknar möjlighet att betala sådana kostnader som avses i punkt 1 ska ha rätt till rättshjälp.

En persons ekonomiska situation ska bedömas med hänsyn till objektiva faktorer, såsom inkomst, förmögenhet eller familjesituation.

3.   Rättshjälp ska inte beviljas om det är uppenbart att den talan som rättshjälpsansökan avser inte kan upptas till sakprövning eller om det är uppenbart att den är ogrundad.

Artikel 95

1.   En ansökan om rättshjälp kan inges före eller efter det att talan har väckts.

Ansökan behöver inte inges genom advokat.

2.   Till rättshjälpsansökan ska fogas alla upplysningar och bestyrkande handlingar som gör det möjligt att bedöma sökandens ekonomiska situation, såsom ett intyg från en behörig nationell myndighet som styrker denna ekonomiska situation.

Om ansökan inges innan talan väcks, ska sökanden kortfattat redogöra för föremålet för den talan han avser att väcka, de faktiska omständigheterna i saken och de argument som anförs till stöd för talan. Till ansökan ska bifogas bestyrkande handlingar i detta avseende.

3.   Tribunalen får i enlighet med artikel 150 föreskriva att ett formulär måste användas för att inge en rättshjälpsansökan.

Artikel 96

1.   Tribunalen ska innan ansökan prövas anmoda den andra parten att yttra sig skriftligen, såvida det inte mot bakgrund av de åberopade omständigheterna framgår att villkoren i artikel 94.2 inte är uppfyllda eller att villkoren i artikel 94.3 är uppfyllda.

2.   Ordföranden ska ta ställning till rättshjälpsansökan genom beslut. Ordföranden får hänskjuta frågan till tribunalen.

Beslut om att avslå en rättshjälpsansökan ska motiveras.

3.   I ett beslut om beviljande av rättshjälp ska en advokat utses att företräda sökanden.

Om sökanden inte själv har föreslagit en advokat eller om tribunalen inte finner skäl att bekräfta den sökandes val, ska justitiesekreteraren översända en utskrift av beslutet om beviljande av rättshjälp och en kopia av rättshjälpsansökan till den myndighet i den berörda staten som är behörig enligt bilaga II till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler. Den advokat som ska företräda sökanden ska utses med beaktande av förslagen från denna myndighet.

I ett beslut om beviljande av rättshjälp kan fastställas ett belopp som ska betalas ut till den advokat som utsetts att företräda sökanden eller en gräns som advokatens utlägg och arvode i princip inte får överskrida. I beslutet kan föreskrivas att sökanden ska bidra till de kostnader som avses i artikel 94.1, med beaktande av dennes ekonomiska situation.

4.   När en rättshjälpsansökan inges upphör fristen för att väcka talan att löpa till dess att beslutet om denna ansökan delges eller, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket, till dess att beslutet om att utse den advokat som ska företräda sökanden delges.

5.   Om de omständigheter som låg till grund för beslutet att bevilja rättshjälp ändras under förfarandets gång, kan ordföranden, efter att ha hört sökanden, på eget initiativ eller på begäran besluta att rättshjälpen ska upphöra. Ordföranden får hänskjuta frågan till tribunalen.

Beslut om att rättshjälpen ska upphöra ska motiveras.

6.   Beslut som meddelas med stöd av denna artikel kan inte överklagas.

Artikel 97

1.   Om rättshjälp beviljas, kan ordföranden, på begäran av sökandens advokat, besluta att ett förskott ska betalas ut till denne.

2.   När det i det slutliga avgörandet anges att rättshjälpsmottagaren ska bära sin rättegångskostnad, ska ordföranden, genom motiverat beslut som inte kan överklagas, fastställa hur mycket av advokatens arvode och utlägg som tribunalens kassa ska stå för. Ordföranden får hänskjuta frågan till tribunalen.

3.   När tribunalen i det slutliga avgörandet har förpliktat en annan part att ersätta rättshjälpsmottagarens rättegångskostnad, är denna andra part skyldig att återbetala de medel som har utgivits för rättshjälp till tribunalens kassa.

I händelse av tvist eller om parten i fråga inte rättar sig efter en begäran från justitiesekreteraren om återbetalning av dessa medel, ska ordföranden avgöra frågan genom motiverat beslut som inte kan överklagas. Ordföranden får hänskjuta frågan till tribunalen.

4.   När rättshjälpsmottagaren tappar målet, kan tribunalen om så anses skäligt, när den i det slutliga avgörandet beslutar om rättegångskostnaderna, fastställa att en eller flera andra parter ska bära sina kostnader eller att tribunalens kassa helt eller delvis ska stå för dessa kostnader i form av rättshjälp.

Kapitel 8

ÅTERKALLELSE AV TALAN

Artikel 98

Om parterna förlikas innan tribunalen avkunnat dom i målet och parterna underrättar tribunalen om att de återkallar sin talan, ska ordföranden förordna att målet avskrivs samt med beaktande av eventuella förslag från parterna besluta om rättegångskostnader i enlighet med artikel 87.5.

Denna bestämmelse ska inte tillämpas på sådan talan som avses i artiklarna 263 och 265 FEUF.

Artikel 99

Om en sökande skriftligen meddelar tribunalen att han återkallar sin talan, ska ordföranden förordna att målet avskrivs samt besluta om rättegångskostnader i enlighet med artikel 87.5.

Kapitel 9

DELGIVNING

Artikel 100

1.   Delgivning enligt dessa rättegångsregler ska utföras under justitiesekreterarens tillsyn genom att en kopia av den handling som ska delges antingen skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller överlämnas med bud till adressaten mot kvitto på den av honom angivna delgivningsadressen.

Justitiesekreteraren ska ombesörja och bestyrka kopior av handlingar som ska delges, utom i de fall parterna själva tillhandahållit kopior i enlighet med artikel 43.1.

2.   När mottagaren i enlighet med artikel 44.2 andra stycket har godtagit att delgivning sker per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel, kan samtliga inlagor, inbegripet tribunalens domar och beslut, delges genom att en kopia av handlingen översänds på detta sätt.

Domar och beslut som enligt artikel 55 i stadgan meddelas de medlemsstater och institutioner som inte varit parter i målet ska sändas till dem med telefax eller annat tekniskt kommunikationsmedel.

Om handlingen, av tekniska orsaker eller på grund av handlingens omfattning, inte kan översändas på detta sätt, och om mottagaren inte har angivit en adress för delgivning, ska handlingen delges mottagaren på dennes adress i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkt 1. Mottagaren ska underrättas om detta per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel. En rekommenderad försändelse anses i sådana fall ha överlämnats till mottagaren tio dagar efter det att försändelsen lämnades in på postkontor på den ort där tribunalen har sitt säte, om det inte av mottagningsbeviset framgår att försändelsen mottogs en annan dag eller om mottagaren, inom tre veckor räknat från underrättelsen per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel, upplyser justitiesekreteraren om att han inte mottagit försändelsen.

Kapitel 10

FRISTER

Artikel 101

1.   Frister rörande förfarandet som föreskrivs i fördragen, i stadgan och i dessa rättegångsregler ska beräknas enligt följande:

a)	Då en frist uttryckt i dagar, veckor, månader eller år ska räknas från den tidpunkt då en händelse inträffar eller en handling företas, inräknas inte i fristen den dag under vilken händelsen inträffade eller handlingen företogs.

b)

En frist uttryckt i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i fristens sista vecka, månad eller år som infaller på samma veckodag eller samma datum som den dag då händelsen eller handlingen från vilken fristen ska räknas inträffade eller företogs. Då en frist är uttryckt i månader eller år och den dag då fristen ska utlöpa inte förekommer i den sista månaden, ska fristen löpa ut vid utgången av den månadens sista dag.

c)	Då en frist är uttryckt i månader och dagar ska hänsyn först tas till hela månader, därefter till dagar.

d)	Fristerna ska innefatta lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar.

e)	Frister ska löpa även under rättsferier.

2.   Om fristen löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag ska den förlängas till utgången av närmast följande arbetsdag.

Den förteckning över lagstadgade helgdagar som upprättats av domstolen och kungjorts i Europeiska unionens officiella tidning gäller även för tribunalen.

Artikel 102

1.   När fristen för att väcka talan mot en institutions rättsakt börjar löpa från tidpunkten för rättsaktens offentliggörande, ska fristen i enlighet med artikel 101.1 a räknas från slutet av den fjortonde dagen efter den dag då rättsakten offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Tidsfristerna ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall.

Artikel 103

1.   Frister som har fastställts i enlighet med dessa rättegångsregler får förlängas av den som fastställt dem.

2.   Ordföranden kan bemyndiga justitiesekreteraren att fastställa eller förlänga vissa frister som det enligt dessa regler ankommer på honom att fastställa.

AVDELNING III

SÄRSKILDA RÄTTEGÅNGSFORMER

Kapitel 1

UPPSKOV MED VERKSTÄLLIGHET OCH ANDRA INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER

Artikel 104

1.   En ansökan enligt artikel 278 FEUF och artikel 157 FEA om uppskov med verkställighet av en rättsakt som har utfärdats av en institution kan endast prövas om sökanden har väckt talan om prövning av rättsakten vid tribunalen.

En ansökan om andra interimistiska åtgärder enligt artikel 279 FEUF kan endast prövas om den inges av en part i ett mål som är anhängigt vid domstolen och har samband med det målet.

2.   En ansökan som avses i punkt 1 ska ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad.

3.   Ansökan ska göras genom särskild handling och i enlighet med artiklarna 43 och 44 i dessa rättegångsregler.

Artikel 105

1.   Ansökan ska delges motparten. Tribunalens ordförande ska därvid fastställa en kort frist inom vilken motparten har rätt att yttra sig skriftligen eller muntligen.

2.   Tribunalens ordförande kan förordna om bevisupptagning.

Tribunalens ordförande kan bifalla ansökan även innan yttrande inkommit från motparten. Detta beslut kan senare ändras eller upphävas oberoende av ansökan av part.

Artikel 106

Om tribunalens ordförande är frånvarande eller har förhinder, ska han, vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder, ersättas av en annan domare som utses enligt de regler som fastställts i det beslut som tribunalen antagit i enlighet med artikel 10.

Artikel 107

1.   Ärendet ska avgöras genom motiverat beslut. Beslutet ska omedelbart delges parterna.

2.   Verkställighet av beslutet kan göras beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna.

3.   Om inte datum för den interimistiska åtgärdens upphörande har fastställts i beslutet, upphör åtgärden när den slutliga domen avkunnas.

4.   Beslutet ska endast ha interimistisk verkan och inte föregripa tribunalens avgörande i saken.

Artikel 108

På ansökan av part kan beslutet när som helst ändras eller upphävas med hänsyn till ändrade förhållanden.

Artikel 109

Avslag på ansökan om en interimistisk åtgärd ska inte hindra sökanden att på grund av nya omständigheter ansöka på nytt.

Artikel 110

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på en ansökan enligt artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA om uppskov med verkställighet av ett beslut av tribunalen eller av åtgärder vidtagna av andra institutioner.

I beslutet att bifalla ansökan ska, när så anses nödvändigt, det datum fastställas då den interimistiska åtgärden ska upphöra.

Kapitel 2

RÄTTEGÅNGSHINDER ELLER ANNAN RÄTTEGÅNGSFRÅGA

Artikel 111

Om det är uppenbart att tribunalen saknar behörighet att pröva viss sak eller att talan inte kan tas upp till prövning eller att talan helt saknar rättslig grund, kan tribunalen, sedan generaladvokaten hörts, fatta ett motiverat beslut utan ytterligare behandling.

Artikel 112

Hänskjutande av mål till domstolen enligt artikel 54 andra stycket i stadgan ska, för det fall tribunalen uppenbarligen saknar behörighet att pröva målet, ske utan ytterligare handläggning genom motiverat beslut.

Artikel 113

Tribunalen kan när som helst på eget initiativ, efter att ha hört parterna, avgöra om talan ska avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, eller fastställa att det inte längre finns något föremål för talan och att det inte finns anledning att döma i saken. Ett sådant beslut ska fattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 114.3 och 114.4.

Artikel 114

1.   Om en part begär att tribunalen ska meddela beslut i fråga om rättegångshinder, tribunalens behörighet eller annan rättegångsfråga utan att pröva själva sakfrågan, ska det ske genom särskild handling.

Begäran ska utöver yrkandet innehålla uppgift om de faktiska och rättsliga omständigheter på vilka talan grundas; åberopade handlingar ska bifogas.

2.   Så snart begäran har inkommit, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken motparten, med angivande av de faktiska och rättsliga omständigheterna, ska inkomma med ett skriftligt yttrande.

3.   Om inte tribunalen bestämmer annat, ska återstoden av förfarandet avseende begäran vara muntlig.

4.   Efter att ha hört generaladvokaten, ska tribunalen besluta i anledning av begäran eller låta beslutet anstå till den slutliga domen. Om domstolen är behörig instans, ska tribunalen hänskjuta målet dit.

Om tribunalen avslår begäran eller låter beslutet anstå, ska avdelningsordföranden fastställa nya frister för målets fortsatta handläggning.

Kapitel 3

INTERVENTION

Artikel 115

1.   En interventionsansökan måste göras antingen inom sex veckor från dagen för kungörelse enligt artikel 24.6 eller, med förbehåll för vad som anges i artikel 116.6, före beslutet att inleda det muntliga förfarandet enligt artikel 53.

2.   Ansökan ska innehålla uppgifter om

a)

målet,

b)

parterna,

c)	intervenientens namn och adress,

d)	intervenientens delgivningsadress på den ort där tribunalen har sitt säte,

e)	de yrkanden som intervenienten önskar stödja genom interventionen,

f)	för det fall ansökan sker med stöd av artikel 40 andra eller tredje stycket i stadgan, en redogörelse för de omständigheter som visar att intervenienten har rätt att intervenera.

Artiklarna 43 och 44 ska tillämpas.

3.   Intervenienten ska företrädas i enlighet med vad som anges i artikel 19 i stadgan.

Artikel 116

1.   Ansökan ska delges parterna.

Ordföranden ska innan ansökan prövas bereda parterna tillfälle att yttra sig skriftligen eller muntligen.

Ordföranden ska avgöra ärendet genom att meddela beslut eller hänskjuta ärendet till tribunalen. Om ansökan ej bifalles, ska de skäl som bestämt utgången anges i beslutet.

2.   Om en ansökan som ingivits inom den sexveckorsfrist som anges i artikel 115.1 beviljas, ska intervenienten tillställas samtliga inlagor som delgivits parterna. På yrkande av part kan avdelningsordföranden dock undanta hemliga eller konfidentiella handlingar.

3.   Intervenienten måste godta målet sådant det föreligger vid tidpunkten för hans intervention.

4.   I de fall som avses i punkt 2 ovan ska ordföranden fastställa en frist inom vilken intervenienten får inkomma med interventionsinlaga.

Inlagan ska innehålla

a)	intervenientens yrkande, genom vilket han helt eller delvis stöder eller bestrider något av parterna framställt yrkande,

b)	de rättsliga grunder och omständigheter i övrigt som intervenienten åberopar,

c)	i förekommande fall, uppgift om den bevisning som åberopas.

5.   Sedan inlagan inkommit, ska ordföranden, om så anses nödvändigt, fastställa en frist inom vilken parterna kan bemöta inlagan.

6.   Om interventionsansökan ingivits efter utgången av den sexveckorsfrist som föreskrivs i artikel 115.1 kan intervenienten, på grundval av den förhandlingsrapport som tillställs honom, yttra sig muntligen vid förhandlingen.

Kapitel 4

DOMAR AVKUNNADE AV TRIBUNALEN EFTER UPPHÄVANDE OCH ÅTERFÖRVISNING

Artikel 117

Om domstolen upphäver en dom eller ett beslut som avkunnats av tribunalen och återförvisar målet till denna, anhängiggörs målet vid tribunalen genom återförvisningen.

Artikel 118

1.   Om domstolen upphäver en dom eller ett beslut som avkunnats på en avdelning, kan tribunalens ordförande tilldela en annan avdelning med samma antal domare målet.

2.   Om domstolen upphäver en dom eller ett beslut som avkunnats av tribunalen i plenum eller i stor avdelning, ska målet tilldelas den sammansättning som har fattat det ifrågavarande beslutet.

2a. Om domstolen upphäver en dom eller ett beslut som avkunnats av ensamdomare, ska en avdelning sammansatt av tre domare tilldelas målet av tribunalens ordförande; målet ska dock inte tilldelas den avdelning som ensamdomaren tillhör.

3.   I fall som avses i artikel 118.1, 118.2 och 118.2a ska artiklarna 13.2, 14.1 och 51 tillämpas.

Artikel 119

1.   Om det skriftliga förfarandet vid tribunalen avslutats då domen, genom vilken målet återförvisas, avkunnas, ska följande bestämmelser gälla för förfarandet:

a)	Sökanden får inom två månader från den dag då han delgavs domstolens dom inkomma med inlaga.

b)	Svaranden får inkomma med inlaga inom en månad från den dag då han tillställts sökandens inlaga. Svarandens frist för att inge denna inlaga får emellertid inte bestämmas till mindre än två månader räknat från den dag då han delgavs domstolens dom.

c)	Sedan sökandens och svarandens inlagor samtidigt tillställts intervenienten, får denne yttra sig skriftligen inom en månad. Intervenientens frist för att inge denna inlaga får emellertid inte bestämmas till mindre än två månader räknat från dagen för delgivning av domstolens dom.

2.   Om det skriftliga förfarandet vid tribunalen ej avslutats då domen, genom vilken målet återförvisas, avkunnas, ska förfarandet, inom ramen för tribunalens processledning, återupptas i det skede i vilket det senast befann sig.

3.   När det med hänsyn till omständigheterna är befogat, kan tribunalen medge att ytterligare inlagor inges.

Artikel 120

Bestämmelserna i avdelning II ska tillämpas på förfarandet.

Artikel 121

Tribunalen ska besluta om rättegångskostnader som uppkommit under förfarandet dels i målet vid tribunalen, dels i det överklagade målet vid domstolen.

Kapitel 4a

AVGÖRANDEN MEDDELADE AV TRIBUNALEN EFTER OMPRÖVNING OCH ÅTERFÖRVISNING

Artikel 121a

Om domstolen omprövar en dom eller ett beslut av tribunalen och återförvisar målet till denna, anhängiggörs målet vid tribunalen genom återförvisningen.

Artikel 121b

1.   Om domstolen återförvisar ett mål som ursprungligen avgjorts av en avdelning, kan tribunalens ordförande tilldela en annan avdelning med samma antal domare målet.

2.   Om domstolen återförvisar ett mål som ursprungligen avgjorts av tribunalen i plenum eller i stor avdelning, ska målet tilldelas den sammansättning som har meddelat det aktuella avgörandet.

3.   I fall som avses i artikel 121b.1 och 121b.2 ska artiklarna 13.2, 14.1 och 51.1 tillämpas.

Artikel 121c

1.   Parterna i förfarandet vid tribunalen har rätt att inom en månad från dagen för delgivningen av domstolens dom skriftligen yttra sig över vilka slutsatser som bör dras av denna dom inför tvistens lösning. Denna frist kan inte förlängas.

2.   Tribunalen kan, som en åtgärd för processledning, bereda parterna tillfälle att yttra sig skriftligen samt besluta att de ska höras vid en muntlig förhandling.

Artikel 121d

Tribunalen ska besluta om rättegångskostnader som uppkommit i förfarandet vid tribunalen efter omprövningen.

Kapitel 5

TREDSKODOM OCH ANSÖKAN OM ÅTERVINNING

Artikel 122

1.   Om en rätteligen instämd part inte inkommer med svaromål i föreskriven form inom den fastställda fristen, får sökanden yrka att tribunalen genom tredskodom bifaller hans talan.

Yrkandet ska delges svaranden. Tribunalen kan besluta att inleda muntlig förhandling i fråga om yrkandet.

2.   Innan tredskodom avkunnas ska tribunalen undersöka om talan kan tas upp till prövning, om formkraven har uppfyllts samt om sökandens yrkanden framstår som välgrundade. Tribunalen kan förordna om bevisupptagning.

3.   Tredskodomen är verkställbar. Tribunalen kan dock bevilja uppskov med verkställigheten till dess den har meddelat beslut med anledning av en ansökan om återvinning enligt punkt 4 eller göra verkställigheten beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna; säkerheten ska återlämnas, om någon sådan ansökan inte görs eller om ansökan avslås.

4.   Ansökan kan göras om återvinning av tredskodom. Ansökan ska göras inom en månad från dagen för delgivning av domen och ska inkomma i den form som anges i artiklarna 43 och 44 i dessa rättegångsregler.

5.   Sedan ansökan om återvinning delgivits, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken motparten får inkomma med skriftligt yttrande.

För det fortsatta förfarandet ska vad som föreskrivs i avdelning II gälla.

6.   Tribunalen ska avgöra målet genom dom som inte kan återvinnas. Denna dom i original ska fogas till tredskodomen i original. En anteckning om den slutliga domen ska göras i marginalen på tredskodomen i original.

Kapitel 6

SÄRSKILDA RÄTTSMEDEL

Avsnitt 1 – Talan av tredje man

Artikel 123

1.   Bestämmelserna i artiklarna 43 och 44 ska tillämpas på talan av tredje man. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	den dom som klandras,

b)	på vilket sätt domen är till förfång för tredje mans rättigheter,

c)	skälen för att tredje man inte kunde delta i det ursprungliga målet.

Ansökan ska riktas mot alla parter i det ursprungliga målet.

Om domen har kungjorts i Europeiska unionens officiella tidning, måste ansökan ha inkommit inom två månader från dagen för kungörelsen.

2.   Tribunalen kan på ansökan av tredje man förordna om uppskov med verkställighet av domen. Bestämmelserna i tredje avsnittet, första kapitlet, ska tillämpas.

3.   Om talan av tredje man bifalls helt eller delvis, ska den klandrade domen ändras i motsvarande mån.

Domen rörande talan av tredje man ska i original fogas till originalet av den klandrade domen. En anteckning om domen rörande talan av tredje man ska göras i marginalen på den klandrade domen i original.

4.   Om en dom som tribunalen har avkunnat är föremål för såväl ett överklagande vid domstolen som talan av tredje man i ett vid tribunalen pågående mål, kan tribunalen, efter att ha hört parterna, skjuta upp förfarandet till dess domstolen har avkunnat sin dom.

Artikel 124

Talan av tredje man ska tilldelas den avdelning som har avkunnat den dom som är föremål för talan; den ska handläggas av tribunalen i plenum eller i stor avdelning, om tribunalen avkunnat domen i denna sammansättning. Om domen har avkunnats av ensamdomare, ska samme domare tilldelas talan av tredje man.

Avsnitt 2 – Resning

Artikel 125

Utan att det hindrar tillämpning av den tioårsfrist som föreskrivs i artikel 44 tredje stycket i stadgan ska en ansökan om resning inges inom tre månader från den dag då sökanden fick kännedom om de förhållanden på vilka ansökan grundas.

Artikel 126

1.   Artiklarna 43 och 44 ska tillämpas på ansökan om resning. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	den dom som klandras,

b)	de punkter på vilka domen klandras,

c)	de omständigheter på vilka ansökan grundas,

d)	de bevis som åberopas till styrkande av att det föreligger faktiska omständigheter som är resningsgrundande samt att ansökan inkommit inom de i artikel 125 föreskrivna fristerna.

2.   Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket den klandrade domen har avkunnats.

Artikel 127

1.   En ansökan om resning ska tilldelas den avdelning som har avkunnat den dom som ansökan rör; den ska handläggas av tribunalen i plenum eller i stor avdelning, om tribunalen avkunnat domen i denna sammansättning. Om domen har avkunnats av ensamdomare, ska samme domare tilldelas ansökan om resning.

2.   Utan att föregripa sitt beslut i saken ska tribunalen, med beaktande av parternas skriftliga yttranden och efter att ha hört generaladvokaten, avgöra huruvida ansökan kan tas upp till prövning.

3.   Om domstolen finner att ansökan kan tas upp till prövning, ska den pröva saken och avkunna dom i enlighet med dessa rättegångsregler.

4.   Den dom som avkunnats efter det att ansökan om resning bifallits ska i original fogas till den ursprungliga domen i original. En anteckning om den nya domen ska göras i marginalen på den ursprungliga domen i original.

Artikel 128

Om en dom som tribunalen har avkunnat är föremål för såväl ett överklagande vid domstolen som en ansökan om resning, kan tribunalen, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande till dess domstolen dömt i saken.

Avsnitt 3 – Förklaring av dom

Artikel 129

1.   Ansökan om förklaring av dom ska ske i enlighet med artiklarna 43 och 44. En sådan ansökan ska vidare innehålla uppgifter om

a)	den dom som avses,

b)	de delar av domen beträffande vilka förklaring söks.

Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket domen avkunnats.

2.   En ansökan om förklaring av dom ska tilldelas den avdelning som har avkunnat den dom som är föremål för ansökan; den ska handläggas av tribunalen i plenum eller i stor avdelning, om tribunalen avkunnat domen i denna sammansättning. Om domen har avkunnats av ensamdomare, ska samme domare tilldelas ansökan om förklaring av dom.

3.   Tribunalen ska avkunna dom efter att ha berett parterna tillfälle att yttra sig och efter att ha hört generaladvokaten.

Domen med förklaring av dom ska i original fogas till den ursprungliga domen i original. En anteckning om förklaringen av dom ska göras i marginalen på den ursprungliga domen.

4.   Om en dom som tribunalen har avkunnat är föremål för såväl ett överklagande vid domstolen som en ansökan om förklaring av dom, kan tribunalen, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande till dess domstolen dömt i saken.

AVDELNING IV

IMMATERIALRÄTTSLIGA TVISTER

Artikel 130

1.   Med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i denna avdelning, ska bestämmelserna i dessa rättegångsregler tillämpas då talan väcks mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och mot Gemenskapens växtsortsmyndighet (nedan kallade ”myndigheten”) och som gäller tillämpningen av reglerna om immateriella rättigheter.

2.   Bestämmelserna i denna avdelning ska inte tillämpas då talan väcks mot myndigheten utan att ha föregåtts av ett förfarande i överklagandenämnden.

Artikel 131

1.   Ansökan ska skrivas på ett av de språk som anges i artikel 35.1 och som sökanden valt.

2.   Det språk på vilket ansökan är utformad blir rättegångsspråk om sökanden var enda part vid förfarandet i överklagandenämnden eller om ingen annan part i det förfarandet motsätter sig det inom en tidsfrist som bestäms av justitiesekreteraren sedan ansökan ingivits.

Om parterna i förfarandet i överklagandenämnden inom denna tidsfrist informerar justitiesekreteraren om att de samtycker till att något av de språk som avses i artikel 35.1 väljs som rättegångsspråk, blir detta språk rättegångsspråk vid tribunalen.

Om någon, inom den tidsfrist som angivits ovan, motsätter sig sökandens val av rättegångsspråk och i avsaknad av överenskommelse om detta mellan parterna i förfarandet i överklagandenämnden, väljs som rättegångsspråk det språk på vilket den aktuella ansökan om registrering har ingivits till myndigheten. Om tribunalens ordförande, efter en motiverad begäran från en part och efter att ha hört övriga parter, konstaterar att användningen av detta språk inte skulle göra det möjligt för samtliga parter i förfarandet i överklagandenämnden att följa förfarandet och att försvara sina intressen och att endast användandet av ett annat av de språk som nämns i artikel 35.1 gör det möjligt att åstadkomma en lösning på detta, kan han utse detta senare språk till rättegångsspråk. Tribunalens ordförande får hänskjuta denna fråga till tribunalen.

3.   Sökanden kan i inlagor och andra till tribunalen ställda skrifter samt under det muntliga förfarandet använda sig av det språk han har valt i enlighet med punkt 1, och övriga parter kan använda det språk de valt bland dem som nämns i artikel 35.1.

4.   Om rättegångsspråket med stöd av punkt 2 ovan blir ett annat språk än det som ansökan är avfattad på, ska justitiesekreteraren se till att ansökan översätts till rättegångsspråket.

Varje part ska inom en rimlig tidsfrist som justitiesekreteraren för detta ändamål fastställer ge in en översättning till rättegångsspråket av inlagor och andra skrifter än ansökan som han givit in på ett annat språk än rättegångsspråket med tillämpning av bestämmelserna i punkt 3 ovan. Översättningen, som har vitsord i enlighet med artikel 37, ska, av den part som inger den, intygas vara en riktig återgivning. Om översättningen inte inges innan tidsfristen löpt ut, utgår inlagan eller rättegångshandlingen i fråga ur akten.

Justitiesekreteraren ska se till att allt som sägs under det muntliga förfarandet översätts till rättegångsspråket och, om någon av parterna så kräver, till ett annat språk som han använder i enlighet med punkt 3.

Artikel 132

1.   Utan att det påverkar artikel 44 ska ansökan innehålla namnen på samtliga parter i förfarandet i överklagandenämnden och de adresser dessa har angivit för meddelanden till dem under det förfarandet.

Det beslut av överklagandenämnden som överklagas ska bifogas ansökan. Datum för när detta beslut meddelades sökanden ska anges.

2.   Om ansökan inte uppfyller kraven i punkt 1, ska artikel 44.6 tillämpas.

Artikel 133

1.   Justitiesekreteraren ska informera myndigheten och alla parter i förfarandet i överklagandenämnden om att ansökan ingivits. Han verkställer delgivning av ansökan sedan rättegångsspråk valts i enlighet med bestämmelserna i artikel 131.2.

2.   Ansökan ska delges myndigheten i dess egenskap av svarande liksom andra parter i förfarandet i överklagandenämnden än sökanden. Denna delgivning ska ske på rättegångsspråket.

Delgivningen av ansökan med en part i förfarandet i överklagandenämnden ska ske genom att rekommenderat brev med mottagningsbevis sänds till den adress den berörda parten har angivit för meddelanden till honom under förfarandet i överklagandenämnden.

3.   Så snart delgivning av ansökan skett ska myndigheten sända handlingarna i förfarandet i överklagandenämnden till tribunalen.

Artikel 134

1.   Alla parter i förfarandet i överklagandenämnden utom sökanden kan delta i förfarandet vid tribunalen i egenskap av intervenienter om de inkommer med en svarsinlaga i föreskriven form inom den fastställda tidsfristen.

2.   De intervenienter som avses i punkt 1 ska ha samma rättigheter i förfarandet som parterna.

De kan stödja en parts yrkanden, framställa yrkanden och ange grunder som är självständiga i förhållande till parternas.

3.   En intervenient enligt punkt 1 kan i sin svarsinlaga, som inlämnats i enlighet med artikel 135.1, framställa yrkanden om upphävande eller ändring av överklagandenämndens beslut med avseende på en punkt som inte är omnämnd i ansökan och åberopa grunder som inte är nämnda i ansökan.

Om sökanden återkallar sin ansökan, ska sådana yrkanden eller grunder i intervenientens svarsinlaga lämnas utan avseende.

4.   Trots vad som sägs i artikel 122 kan tredskodomsförfarande inte tillämpas då en intervenient enligt punkt 1 i denna artikel har svarat på ansökan på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid.

Artikel 135

1.   Myndigheten och andra parter än sökanden i förfarandet i överklagandenämnden ska inge svarsinlagor inom två månader räknat från delgivningen av ansökan.

Artikel 46 ska tillämpas på dessa svarsinlagor.

2.   Förutom ansökan och svarsinlagorna kan såväl parterna som de intervenienter som avses i artikel 134.1 inlämna repliker och dupliker när tribunalens ordförande, efter en motiverad begäran som ingivits inom två veckor räknat från delgivningen av svarsinlagor eller repliker inkommit, bedömer det vara nödvändigt och tillåter detta för att den berörda parten ska kunna försvara sin ståndpunkt.

Tribunalens ordförande fastställer tidsfristen för ingivandet av dessa inlagor.

3.   Utan att det påverkar vad som sägs ovan kan, i de fall som anges i artikel 134.3, de andra parterna inom två månader räknat från den tid punkt då de delges svarsinlagan inge en inlaga som endast får utgöra svar på yrkanden och grunder som för första gången lagts fram i en intervenients svarsinlaga. Denna tidsfrist kan förlängas av tribunalens ordförande efter motiverad begäran av den berörda parten.

4.   Parternas inlagor kan inte ändra föremålet för tvisten i överklagandenämnden.

Artikel 135a

Efter det att de inlagor som avses i artikel 135.1 och, i förekommande fall, artikel 135.2 och 135.3 har inkommit, kan tribunalen, på grundval av referentens rapport och sedan generaladvokaten och parterna hörts, besluta att avgöra överklagandet utan muntlig förhandling, såvida inte någon av parterna inkommer med en begäran med uppgift om skälen till att hon önskar höras. Begäran ska framställas inom en månad från delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats. Den fristen kan förlängas av ordföranden.

Artikel 136

1.   När talan mot ett beslut av en överklagandenämnd bifalls, kan tribunalen förordna att myndigheten endast ska bära sin kostnad.

2.   Nödvändiga kostnader som parterna haft för förfarandet i överklagandenämnden samt kostnader som de ådragit sig för de i artikel 131.4 andra stycket angivna översättningarna av inlagor och andra skrivelser till rättegångsspråket ska betraktas som ersättningsgilla kostnader.

Om översättningarna inte överensstämmer med originalen, ska artikel 87.3 andra stycket tillämpas.

AVDELNING V

ÖVERKLAGANDEN AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOLS AVGÖRANDEN

Artikel 136a

Utan hinder av artikel 35.2 b, 35.2 c och 35.3 fjärde stycket i dessa rättegångsregler ska, vid överklagande av avgöranden från personaldomstolen enligt artiklarna 9 och 10 i bilagan till stadgan, rättegångsspråket vara detsamma som i det överklagade avgörandet från personaldomstolen.

Artikel 137

1.   Överklagande sker genom att en skrivelse inges till tribunalens eller personaldomstolens kansli.

2.   Personaldomstolens kansli ska utan dröjsmål sända över akten och, i förekommande fall, överklagandet till tribunalens kansli.

Artikel 138

1.   Överklagandet ska innehålla uppgifter om

a)	klagandens namn och adress,

b)	övriga parter i målet vid personaldomstolen,

c)	de rättsliga grunder som åberopas,

d)	klagandens yrkanden.

Artikel 43 och artikel 44.2 och 44.3 ska tillämpas på överklagandet.

2.   Det överklagade avgörandet från personaldomstolen ska bifogas överklagandet. Därvid ska anges vilken dag klaganden delgivits det överklagade avgörandet.

3.   Om överklagandet inte uppfyller de i artikel 44.3 eller de i denna artikel punkt 2 stadgade kraven, ska artikel 44.6 tillämpas.

Artikel 139

1.   Klagandens yrkanden får avse

a)	att personaldomstolens avgörande ska upphävas helt eller delvis,

b)	att de yrkanden som framställts i första instans ska bifallas helt eller delvis. Nya yrkanden får inte framställas.

2.   Överklagandet får inte avse annan sak än den som varit föremål för talan vid personaldomstolen.

Artikel 140

Överklagandet ska delges parterna i målet vid personaldomstolen. Artikel 45 ska tillämpas.

Artikel 141

1.   Parterna i målet vid personaldomstolen får inom två månader från delgivning av överklagandet inkomma med svarsskrivelse. Fristen kan inte förlängas.

2.   I svarsskrivelsen ska finnas uppgifter om

a)	namn och adress på den part som ger in skrivelsen,

b)	datum för delgivning av överklagandet,

c)	de rättsliga grunder som åberopas, samt

d)	yrkandena.

Artikel 43 och artikel 44.2 och 44.3 ska tillämpas.

Artikel 142

1.   Yrkandena i svarsskrivelsen får avse

a)	att överklagandet helt eller delvis ska avvisas eller ogillas eller att personaldomstolens avgörande helt eller delvis ska upphävas,

b)	att de yrkanden som framställts i första instans ska bifallas helt eller delvis. Nya yrkanden får inte framställas.

2.   Svarsskrivelsen får inte avse annan sak än den som varit föremål för talan vid personaldomstolen.

Artikel 143

1.   På yrkande av klaganden inom sju dagar från delgivning av svarsskrivelsen får överklagandet och svarsskrivelsen följas av replik och duplik, om ordföranden anser det erforderligt och uttryckligen tillåter att replik inges, i syfte att möjliggöra för klaganden att utveckla sin talan eller i syfte att förbereda målet för avgörande. Ordföranden ska fastställa datum för ingivande av replik och, när repliken delges, datum för ingivande av duplik.

2.   Om det i en svarsskrivelse yrkas att ett avgörande från personaldomstolen helt eller delvis ska upphävas, på en grund som inte omnämns i överklagandet, får klaganden eller övriga parter inkomma med en till denna grund begränsad replik inom två månader från delgivning av svarsskrivelsen. För ytterligare skrivelser som inges efter en sådan replik ska punkt 1 tillämpas.

Artikel 144

Om inte annat följer av nedanstående bestämmelser ska artikel 48.2, artiklarna 49 och 50, artikel 51.1, artiklarna 52, 55–64, 76a–110, artikel 115.2 och 115.3 samt artiklarna 116, 123–127 och 129 tillämpas i mål vid tribunalen om överklagande av avgöranden från personaldomstolen.

Artikel 145

Om det är uppenbart att överklagandet helt eller delvis inte kan tas upp till prövning, eller om överklagandet helt eller delvis är uppenbart ogrundat, kan tribunalen vid varje tidpunkt, med referentens rapport som underlag och efter att ha hört generaladvokaten, avvisa eller ogilla överklagandet helt eller delvis genom motiverat beslut.

Artikel 146

Efter det att de inlagor som avses i artikel 141.1 och, i förekommande fall, artikel 143.1 och 143.2 har inkommit, kan tribunalen, på grundval av referentens rapport och sedan generaladvokaten och parterna hörts, besluta att avgöra överklagandet utan muntlig förhandling, såvida inte någon av parterna inkommer med en begäran med uppgift om skälen till att han önskar höras. Begäran ska framställas inom en månad från delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats. Den fristen kan förlängas av ordföranden.

Artikel 147

Den förberedande rapport som avses i artikel 52 ska föreläggas tribunalen efter det att de inlagor som avses i artikel 141.1 och, i förekommande fall, i artikel 143.1 och 143.2 har ingivits. Om sådana inlagor inte inges, ska samma förfarande tillämpas efter det att fristen för att ge in inlagorna har löpt ut.

Artikel 148

När överklagandet ogillas eller när överklagandet bifalls och tribunalen själv avgör tvisten, ska tribunalen besluta om rättegångskostnaderna.

Artikel 88 ska tillämpas endast när en institution har överklagat.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i artikel 87.2 kan tribunalen, i mål där en tjänsteman eller annan institutionsanställd har överklagat, besluta att kostnaderna ska delas när så anses skäligt.

Om överklagandet återkallas, ska artikel 87.5 tillämpas.

Artikel 149

En ansökan till tribunalen om att få intervenera i ett mål om överklagande ska inges inom en månad från dagen för kungörelse enligt artikel 24.6.

AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 150

Tribunalen kan utfärda praktiska anvisningar i fråga om bland annat förberedelse och genomförande av förhandlingar vid tribunalen samt ingivande av inlagor eller skriftliga yttranden.

Artikel 151

Dessa rättegångsregler har giltighet på de i artikel 35.1 angivna språken och ska kungöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft första dagen i andra månaden efter kungörandet.

---

(1)  EGT L 136 av den 30 maj 1991, s. 1, rättelse i EGT L 317 av den 19 november 1991, s. 34; svensk specialutgåva, område 1, volym 5, s. 43, ändringar av den 15 september 1994 (EGT L 249 av den 24 september 1994, s. 17), av den 17 februari 1995 (EGT L 44 av den 28 februari 1995, s. 64), av den 6 juli 1995 (EGT L 172 av den 22 juli 1995, s. 3), av den 12 mars 1997 (EGT L 103 av den 19 april 1997, s. 6, med rättelse i EGT L 351 av den 23 december 1997, s. 72), av den 17 maj 1999 (EGT L 135 av den 29 maj 1999, s. 92), av den 6 december 2000 (EGT L 322 av den 19 december 2000, s. 4), av den 21 maj 2003 (EUT L 147 av den 14 juni 2003, s. 22), av den 19 april 2004 (EUT L 132 av den 29 april 2004, s. 3), av den 21 april 2004 (EUT L 127 av den 29 april 2004, s. 108), av den 12 oktober 2005 (EUT L 298 av den 15 november 2005, s. 1), av den 18 december 2006 (EUT L 386 av den 29 december 2006, s. 45), av den 12 juni 2008 (EUT L 179 av den 8 juli 2008, s. 12), av den 14 januari 2009 (EUT L 24 av den 28 januari 2009, s. 9), av den 16 februari 2009 (EUT L 60 av den 4 mars 2009, s. 3), av den 7 juli 2009 (EUT L 184 av den 16 juli 2009, s. 10) och av den 26 mars 2010 (EUT L 92 av den 13 april 2010, s. 14)

KONSOLIDERAD VERSION AV RÄTTEGÅNGSREGLERNA FÖR EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

Av den 25 juli 2007  (1)

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1.   I dessa rättegångsregler

—	anges bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med artikelnummer följt av förkortningen FEUF,

—	anges bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen med artikelnummer följt av förkortningen FEA,

—	benämns protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol ”stadgan”,

—	benämns förordningen om fastställande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i unionen ”tjänsteföreskrifterna”.

2.   Vid tillämpningen av dessa rättegångsregler avses med

—	personaldomstolen: Europeiska unionens personaldomstol eller, när mål handläggs på en avdelning eller av ensamdomare, den avdelningen eller den domaren,

—	personaldomstolens ordförande: ordföranden för hela personaldomstolen, och med ordföranden: ordföranden för den dömande sammansättningen,

—	omfattar begreppet ”institutionerna” unionens institutioner och de organ eller byråer som inrättats genom fördragen, eller genom en rättsakt som utfärdats för att genomföra dessa, och som kan vara part vid personaldomstolen.

AVDELNING I

PERSONALDOMSTOLENS ORGANISATION

Kapitel 1

PERSONALDOMSTOLENS ORDFÖRANDE OCH MEDLEMMAR

Artikel 2

Domarnas mandattid

1.   En domares mandattid ska löpa från och med den dag som anges i förordnandet.

2.   Om någon dag inte anges, ska mandattiden löpa från och med den dag då förordnandet utfärdades.

Artikel 3

Avläggande av ed

1.   En domare ska, innan han tillträder sin tjänst, inför domstolen avlägga följande ed:

2.   Omedelbart efter edsavläggelsen ska domaren underteckna en förklaring, i vilken han högtidligen försäkrar att såväl under som efter sin tjänstgöringstid fullgöra de skyldigheter som följer av tjänsten, särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter tjänstgöringstiden.

Artikel 4

Entledigande av domare

1.   När domstolen, efter att ha hört personaldomstolen, har att pröva om en domare i personaldomstolen inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten, ska personaldomstolens ordförande uppmana den berörde domaren att yttra sig inom stängda dörrar och i justitiesekreterarens frånvaro.

2.   Personaldomstolen ska motivera sitt yttrande.

3.   Ett yttrande som visar att en domare i personaldomstolen inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten måste vinna stöd av minst en majoritet av personaldomstolens domares röster. Domstolen ska, om så är fallet, underrättas om röstfördelningen.

4.   Omröstningen ska vara sluten och den berörde domaren ska inte delta i överläggningen.

Artikel 5

Rang

1.   Bortsett från personaldomstolens ordförande och avdelningarnas ordförande, ska domarna utan åtskillnad ha rang efter tjänsteålder.

2.   Vid lika tjänsteålder ska rangordningen bestämmas efter levnadsålder.

3.   Avgående domare som återutnämns behåller sin tidigare rang.

Artikel 6

Val av personaldomstolens ordförande

1.   Domarna ska, i enlighet med artikel 4.1 i bilaga I till stadgan, bland sig välja personaldomstolens ordförande för en tid av tre år. Ordföranden kan återväljas.

2.   Om personaldomstolens ordförande lämnar sin tjänst före mandattidens slut, ska personaldomstolen utse en efterträdare för återstoden av mandattiden.

3.   De val som avses i denna artikel ska ske genom sluten omröstning. Den domare som erhåller rösterna från mer än hälften av domarna i personaldomstolen ska anses vald. Om ingen domare uppnår denna majoritet, ska ytterligare omröstningar hållas tills den uppnås.

4.   Namnet på personaldomstolens ordförande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 7

Personaldomstolens ordförandes befogenheter

1.   Personaldomstolens ordförande leder personaldomstolens arbete och dess administration.

2.   Han är ordförande vid sammanträden och överläggningar som hålls

—

i plenum,

—	på avdelningen som sammanträder med fem domare,

—	på en avdelning som sammanträder med tre domare, om han tjänstgör där.

Artikel 8

Ersättare för personaldomstolens ordförande

Om personaldomstolens ordförande är frånvarande eller har förhinder eller om ämbetet är obesatt, ska hans arbetsuppgifter fullgöras enligt den rangordning som fastställs i artikel 5.

Kapitel 2

DÖMANDE SAMMANSÄTTNINGAR

Artikel 9

Dömande sammansättningar

Personaldomstolen ska, i enlighet med artikel 4.2 i bilaga I till stadgan, avgöra tvister i plenum, i en avdelning med fem domare, i avdelningar med tre domare eller med ensamdomare.

Artikel 10

Inrättande av avdelningar

1.   Personaldomstolen ska inrätta avdelningar som sammanträder med tre domare. Den får inrätta en avdelning som sammanträder med fem domare.

2.   Personaldomstolen ska besluta om indelningen av domarna på avdelning. Om antalet domare som är indelade på en avdelning är högre än antalet domare som avdelningen sammanträder med, ska personaldomstolen besluta hur de domare som ska delta i den dömande sammansättningen ska utses.

3.   Beslut enligt denna artikel ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Avdelningsordförandena

1.   Domarna ska, i enlighet med artikel 4.3 i bilaga I till stadgan, bland sig välja ordföranden på avdelningarna som sammanträder med tre domare, för en period om tre år. Valet ska ske i enlighet med förfarandet i artikel 6.3. Avdelningsordförandena kan återväljas.

2.   Bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.4 ska tillämpas.

3.   Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen och är ordförande vid förhandlingar och överläggningar.

4.   Om ordföranden på en avdelning är frånvarande eller har förhinder eller om ämbetet är obesatt, ska hans arbetsuppgifter fullgöras av en ledamot på avdelningen enligt den rangordning som fastställs i artikel 5.

5.   Om personaldomstolens ordförande i undantagsfall kompletterar den dömande sammansättningen, ska han vara ordförande.

Artikel 12

Ordinarie dömande sammansättning – Fördelning av mål på avdelningarna

1.   Om inte annat följer av artiklarna 13 och 14, sammanträder personaldomstolen i avdelningar med tre domare.

2.   Personaldomstolen ska fastlägga riktlinjer för hur målen ska fördelas på dessa avdelningar.

3.   Beslut enligt punkt 2 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13

Hänskjutande av ett mål till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen som sammanträder med fem domare

1.   Då det på grund av rättsfrågornas svårighetsgrad, målets betydelse eller särskilda omständigheter i övrigt är påkallat, kan ett mål hänskjutas till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen som sammanträder med fem domare.

2.   Beslut om hänskjutande ska fattas av personaldomstolen i plenum på förslag av den avdelning som handlägger målet eller av en ledamot av personaldomstolen. Sådant beslut kan fattas när som helst under rättegången.

Artikel 14

Hänskjutande av ett mål till ensamdomare

1.   Mål som fördelats på en avdelning som sammanträder med tre domare kan handläggas av referenten i egenskap av ensamdomare, om de lämpar sig för detta med hänsyn till att rättsfrågorna eller sakfrågorna inte innefattar några svårigheter, att målen är av begränsad betydelse och att särskilda omständigheter i övrigt inte föreligger.

Mål som omfattar frågor om en allmängiltig rättsakts lagenlighet får inte hänskjutas till ensamdomare.

2.   Beslut om hänskjutande ska sedan parterna hörts fattas enhälligt av den avdelning som handlägger målet. Sådant beslut kan fattas när som helst under rättegången.

3.   Om den ensamdomare på vilken målet har fördelats är frånvarande eller har förhinder, ska personaldomstolens ordförande utse en annan domare att ersätta honom.

4.   Ensamdomare ska hänskjuta målet till avdelningen om han finner att förutsättningarna i punkt 1 inte längre föreligger.

5.   I mål som handläggs av ensamdomare ska ordförandens befogenheter utövas av den domaren.

Kapitel 3

PERSONALDOMSTOLENS KANSLI OCH ADMINISTRATION I ÖVRIGT

Avsnitt 1 – Kansliet

Artikel 15

Utnämning av justitiesekreterare

1.   Personaldomstolen ska utnämna justitiesekreteraren.

2.   Personaldomstolens ordförande ska två veckor före utsatt tidpunkt för utnämningen underrätta övriga domare om inkomna ansökningar.

3.   Justitiesekreteraren ska utnämnas enligt förfarandet i artikel 6.3.

4.   Namnet på den valde justitiesekreteraren ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Justitiesekreteraren utnämns för en tid av sex år. Han kan återutnämnas.

6.   Innan justitiesekreteraren tillträder sin tjänst ska han inför personaldomstolen avlägga den i artikel 3 angivna eden.

Artikel 16

Entledigande av justitiesekreteraren

1.   Justitiesekreteraren kan skiljas från sin tjänst endast om han inte längre uppfyller de villkor som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av tjänsten. Personaldomstolen ska fatta beslut sedan justitiesekreteraren beretts tillfälle att yttra sig.

2.   Om justitiesekreteraren lämnar sin tjänst före mandattidens slut, ska personaldomstolen utnämna en ny justitiesekreterare för en tid av sex år.

Artikel 17

Biträdande justitiesekreterare

Personaldomstolen kan i den ordning som föreskrivs för justitiesekreteraren utse en eller flera biträdande justitiesekreterare att biträda justitiesekreteraren och träda i dennes ställe på de villkor som fastställts i den instruktion för justitiesekreteraren som avses i artikel 19.4.

Artikel 18

Justitiesekreterarens frånvaro eller förhinder

Personaldomstolens ordförande ska utse de tjänstemän eller andra anställda som ska fullgöra justitiesekreterarens uppgifter, då denne och, i förekommande fall, den biträdande justitiesekreteraren är frånvarande eller har förhinder eller då dessa tjänster är obesatta.

Artikel 19

Justitiesekreterarens uppgifter

1.   Justitiesekreteraren ska biträda personaldomstolen, personaldomstolens ordförande och domarna i deras arbete. Justitiesekreteraren ska ansvara för kansliets organisation och verksamhet, under överinseende av personaldomstolens ordförande.

2.   Justitiesekreteraren ska förvara sigillet. Han ansvarar för arkivet och personaldomstolens publikationer. Justitiesekreteraren ska på personaldomstolens ordförandes vägnar ansvara för mottagande, vidarebefordran och förvar av handlingar samt delgivning i enlighet med dessa rättegångsregler.

3.   Om inte annat följer av artiklarna 4, 16.1 och 27 ska justitiesekreteraren närvara vid personaldomstolens sammanträden.

4.   Personaldomstolen ska på förslag av personaldomstolens ordförande fastställa sin instruktion för justitiesekreteraren. Instruktionen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Förande av dagbok

1.   Kansliet ska under justitiesekreterarens tillsyn föra en dagbok i vilken alla inlagor och till dessa fogade handlingar antecknas i den ordning de inkommer.

2.   Regler för förande av dagbok ska fastställas i den i artikel 19.4 angivna instruktionen för justitiesekreteraren.

3.   Den som har ett välgrundat intresse därav kan på kansliet ta del av dagboken samt få kopior eller utdrag mot betalning enligt taxa, som beslutas av personaldomstolen på förslag av justitiesekreteraren.

4.   Parterna i ett mål kan dessutom, mot betalning enligt den fastställda taxan, få ytterligare kopior av inlagor samt av domar och beslut.

5.   Ingen annan person, vare sig privat eller offentlig, kan få ta del av akten i målet eller rättegångshandlingarna utan uttrycklig tillåtelse av ordföranden, efter hörande av parterna. En sådan tillåtelse kan endast erhållas efter skriftlig ansökan, som ska åtföljas av en utförlig förklaring som visar att den berörde har ett välgrundat intresse av att ta del av akten.

Avsnitt 2 – Personaldomstolens administration i övrigt

Artikel 21

Tjänstemän och andra anställda

1.   Tjänstemän och andra anställda med uppgift att direkt bistå personaldomstolens ordförande, domarna och justitiesekreteraren ska anställas på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna. De är underställda justitiesekreteraren och ytterst ordföranden.

2.   De ska, inför personaldomstolens ordförande och i justitiesekreterarens närvaro, avlägga följande ed:

Artikel 22

Personaldomstolens administration och ekonomiska förvaltning

Justitiesekreteraren ska, med bistånd av domstolens och tribunalens administrativa avdelningar, ansvara för personaldomstolens ekonomiska förvaltning och bokföring, under tillsyn av personaldomstolens ordförande.

Kapitel 4

ARBETET VID PERSONALDOMSTOLEN

Artikel 23

Datum, tidpunkt och plats för personaldomstolens sammanträden

1.   Ordföranden ska fastställa datum och tidpunkt för personaldomstolens sammanträden.

2.   Personaldomstolen kan välja att hålla ett eller flera sammanträden på annan ort än den där personaldomstolen har sitt säte.

Artikel 24

Domförhet

Personaldomstolen är domför med

—	fem domare i plenum,

—	tre domare på avdelningen som sammanträder med fem domare och på avdelningarna som sammanträder med tre domare.

Artikel 25

Om en domare är frånvarande eller har förhinder

1.   Om personaldomstolen inte är domför på grund av att en domare är frånvarande eller har förhinder, ska ordföranden uppskjuta sammanträdet till dess att frånvaron eller förhindret har upphört.

2.   Ordföranden får även, för att tillgodose kravet på en god rättskipning och för att uppnå att en avdelning blir domför, komplettera den dömande sammansättningen med en annan domare på samma avdelning eller, om detta inte är möjligt, föreslå personaldomstolens ordförande att han ska utse en domare på en annan avdelning. Den ersättande domaren ska utses i tur och ordning enligt den rangordning som fastställs i artikel 5, med undantag för, om möjligt, personaldomstolens ordförande och avdelningsordförandena.

3.   Om den dömande sammansättningen kompletteras med stöd av föregående punkt efter förhandlingen, ska det muntliga förfarandet återupptas.

Artikel 26

Om en domare på avdelningen som sammanträder med fem domare är frånvarande eller har förhinder före förhandlingen

Om en domare på avdelningen som sammanträder med fem domare är frånvarande eller har förhinder före förhandlingen, ska personaldomstolens ordförande utse en annan domare, varvid den rangordning som fastställs i artikel 5 ska följas i tur och ordning. Om ett antal av fem domare inte kan uppnås, kan förhandlingen likväl hållas, under förutsättning att avdelningen är domför.

Artikel 27

Överläggning

1.   Personaldomstolen överlägger inom stängda dörrar.

2.   Endast de domare som har varit närvarande under förhandlingen får delta i överläggningen.

3.   I enlighet med artikel 17 första stycket i stadgan och artikel 5 första stycket i bilaga I till den stadgan, ska personaldomstolens beslut endast vara giltiga om ett ojämnt antal domare är närvarande.

Om, när en domare är frånvarande eller har förhinder, ett jämnt antal domare är närvarande på avdelningen som sammanträder med fem domare eller i plenisammansättningen, ska domaren med lägst rang enligt den rangordning som fastställs i artikel 5 avstå från att delta i överläggningen, såvida han inte är referent. Om så är fallet, ska den domare som står omedelbart före honom i rangordningen avstå från att delta i överläggningen.

4.   Varje domare som deltar i överläggningen ska säga sin mening och ange skälen för denna.

På begäran av en domare ska en fråga formuleras på ett språk som han väljer och före omröstningen överlämnas till de övriga domarna i skriftlig form.

Den mening som efter den avslutande diskussionen omfattas av majoriteten av domarna ska utgöra personaldomstolens beslut. Röster ska avges i omvänd ordning i förhållande till den rangordning som fastställs i artikel 5.

Framförs skiljaktiga meningar om frågornas sakliga innehåll, formulering eller ordningsföljd eller om tolkningen av omröstningen, ska personaldomstolen fatta beslut.

5.   När personaldomstolens överläggningar rör administrativa frågor ska justitiesekreteraren delta, om inte personaldomstolen beslutar annorlunda.

6.   När personaldomstolen sammanträder i justitiesekreterarens frånvaro, ska den utse den domare som har lägst rang enligt ordningen i artikel 5 att i förekommande fall upprätta ett protokoll, som ska undertecknas av ordföranden och av den domaren.

Artikel 28

Rättsferier

1.   Om inte personaldomstolen särskilt beslutar annat, ska dess rättsferier vara

—	från den 18 december till den 10 januari,

—	från söndagen före påsk till andra söndagen efter påsk, och

—	från den 15 juli till den 15 september.

2.   Under rättsferierna ska de arbetsuppgifter som personaldomstolens ordförande har utföras där personaldomstolen har sitt säte, antingen av ordföranden, som håller kontakt med justitiesekreteraren, av en avdelningsordförande eller en annan domare som ordföranden har utsett att träda i sitt ställe.

Personaldomstolens ordförande kan i brådskande fall sammankalla domarna.

3.   Personaldomstolen ska iaktta de lagstadgade helgdagar som gäller där den har sitt säte.

4.   Personaldomstolen kan, när det finns skäl till det, bevilja en domare tjänstledighet.

Kapitel 5

SPRÅK

Artikel 29

Språkanvändning

Enligt artikel 257 sjätte stycket FEUF, artikel 64 i stadgan och artikel 7.2 i bilaga I till den stadgan, ska bestämmelserna om språkanvändning i tribunalens rättegångsregler tillämpas på personaldomstolen.

Kapitel 6

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR PARTERNAS FÖRETRÄDARE

Artikel 30

Immunitet, privilegier och förmåner

1.   Partsföreträdare, som uppträder inför personaldomstolen eller annan dömande myndighet hos vilken personaldomstolen har gjort en framställning om bevisupptagning, ska åtnjuta immunitet vad gäller deras muntliga och skriftliga uttalanden rörande målet och parterna.

2.   Partsföreträdare ska dessutom åtnjuta följande privilegier och förmåner:

a)	Handlingar som rör rättegången får inte genomsökas eller tas i beslag. I händelse av tvist får tulltjänstemän eller polis försegla sådana handlingar, vilka därefter omgående ska överlämnas till personaldomstolen för undersökning, i närvaro av justitiesekreteraren och den person som berörs.

b)	Partsföreträdare ska ha rätt till främmande valuta i den utsträckning som är nödvändig för utförandet av deras uppdrag.

c)	Partsföreträdare ska när de utför sina uppdrag ha rätt att resa utan hinder.

3.   Immunitet, privilegier och förmåner som anges i punkterna 1 och 2 beviljas uteslutande till gagn för ett korrekt genomförande av rättegången.

4.   Personaldomstolen kan häva immuniteten, om den finner att detta inte hindrar att rättegången genomförs korrekt.

Artikel 31

Partsföreträdarnas ställning

Personer som gör gällande en rätt till immunitet, privilegier och förmåner som anges i artikel 30 ska styrka sin ställning enligt följande:

a)	Ombud ska förete en officiell handling utfärdad av huvudmannen, som omgående ska tillställa justitiesekreteraren en kopia av denna handling.

b)	Rådgivare och advokater ska förete en legitimationshandling undertecknad av justitiesekreteraren. Denna handlings giltighet ska vara begränsad till en bestämd tidsperiod, som kan förlängas eller förkortas med hänsyn till rättegångens varaktighet.

Artikel 32

Avstängning från rättegången

1.   Om personaldomstolen anser att en partsföreträdares uppträdande gentemot personaldomstolen, ordföranden, en domare eller justitiesekreteraren är oförenligt med personaldomstolens värdighet eller med kraven på god rättskipning, eller att företrädaren missbrukar sina befogenheter, ska personaldomstolen underrätta den berörde om detta. Personaldomstolen får underrätta de myndigheter under vars tillsyn den berörde står om detta. En kopia av skrivelsen till dessa myndigheter ska tillställas den berörde.

Av samma skäl kan personaldomstolen när som helst, efter att ha hört den berörde, genom beslut avstänga denne från rättegången. Ett sådant beslut ska ha omedelbar verkan.

2.   När en partsföreträdare har avstängts från rättegången, ska denna uppskjutas för en tid som bestäms av ordföranden, så att parten i fråga ges möjlighet att utse en annan företrädare.

3.   Beslut som fattats enligt denna artikel kan upphävas.

AVDELNING II

RÄTTEGÅNGEN

Kapitel 1

SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 33

Allmänna frågor

1.   Det skriftliga förfarandet ska omfatta ingivande av ansökan och svaromål samt, på de villkor som anges i artikel 41, ingivande av replik och duplik.

2.   Ordföranden ska fastställa datum och tidsfrister för ingivande av inlagor.

Artikel 34

Ingivande av inlagor

1.   Originalexemplaret av varje inlaga ska vara undertecknat av partens företrädare.

Originalet och däri angivna bilagor ska inges tillsammans med fem kopior till personaldomstolen samt en kopia till varje annan part i målet. Kopiornas riktighet ska ha bestyrkts genom den ingivande partens försorg.

2.   Institutionerna ska, inom de frister som personaldomstolen fastställer, dessutom tillhandahålla översättningar av de inlagor som har upprättats av dem till de andra språk som nämns i artikel 1 i rådets förordning nr 1. Andra stycket i punkt 1 ska tillämpas.

3.   Alla inlagor ska vara daterade. Vid beräkningen av frister i förfarandet ska endast datum för ingivande till kansliet gälla.

4.   Till varje inlaga ska fogas de handlingar som åberopas i inlagan samt en förteckning över dessa.

5.   Om en handling på grund av sitt omfång endast delvis fogas till inlagan, ska hela handlingen eller en fullständig kopia inges till kansliet.

6.   Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–4 ska, vid bedömningen av om tidsfristerna för förfarandet följts, den dag beaktas då en kopia av en undertecknad inlaga inklusive den förteckning över handlingar som avses i punkt 4 inkommer till personaldomstolens kansli genom något tekniskt kommunikationsmedel som personaldomstolen har tillgång till, förutsatt att det undertecknade originalet av inlagan, tillsammans med bilagor och kopior som avses i punkt 1 andra stycket, inkommer till kansliet senast tio dagar efter mottagandet av kopian av originalet. Artikel 100.3 ska inte tillämpas på denna tiodagarsfrist.

7.   Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 första stycket och punkterna 2–4 får personaldomstolen genom beslut fastställa på vilka villkor en inlaga som ingivits till kansliet på elektronisk väg ska anses utgöra originalet av inlagan. Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 35

Ansökan

1.   En sådan ansökan som avses i artikel 21 i stadgan ska innehålla uppgifter om

a)	sökandens namn och hemvist,

b)	den undertecknandes ställning och adress,

c)	svaranden,

d)	föremålet för talan och sökandens yrkanden,

e)	de grunder samt faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas, och

f)	i förekommande fall, den bevisning som åberopas.

2.   Till ansökan ska i förekommande fall fogas följande handlingar:

a)	Den rättsakt som begärs ogiltigförklarad.

b)	Det klagomål som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och det beslut varigenom klagomålet har besvarats, med uppgift om vilken dag klagomålet gavs in respektive beslutet meddelades.

3.   För rättegångens genomförande ska ansökan innehålla

—	en delgivningsadress på den ort där personaldomstolen har sitt säte samt namnet på den person som har fått i uppdrag att ta emot delgivning,

—	eller uppgift om sådant tekniskt kommunikationsmedel som personaldomstolen har tillgång till och genom vilket sökandens företrädare godtar att motta samtliga delgivningar,

—	eller båda de två ovan angivna sätten för översändande.

4.   Om ansökan inte uppfyller de krav som avses i punkt 3, ska till dess bristen avhjälpts all delgivning med den berörda parten i fråga om förfarandet ske genom att en rekommenderad försändelse sänds till partens företrädare. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 99.1 ska delgivning i sådant fall anses ha skett, då den rekommenderade försändelsen har lämnats in på ett postkontor på den ort där personaldomstolen har sitt säte.

5.   Sökandens advokat ska till kansliet inge ett intyg, av vilket framgår att han är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Artikel 36

Rättelse

Om ansökan inte uppfyller kraven i artikel 35.1 a, b och c, 35.2 eller 35.5, ska justitiesekreteraren fastställa en skälig frist för sökanden, så att denne kan rätta ansökan. Löper fristen ut utan att sökanden har vidtagit rättelse, ska personaldomstolen besluta huruvida underlåtelsen att iaktta dessa villkor utgör ett formellt hinder mot att uppta talan till prövning.

Artikel 37

Delgivning av ansökan och tillkännagivande i EUT

1.   Ansökan ska delges svaranden. I de fall som behandlas i artikel 36 ska delgivning ske så snart ansökan har rättats eller, om så inte har skett, så snart personaldomstolen har förklarat att talan kan upptas till prövning.

2.   Ett tillkännagivande med uppgift om datum för talans väckande, parternas namn, saken och en beskrivning av tvisten samt sökandens yrkanden ska införas i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 38

Initial tilldelning av ett mål till en dömande sammansättning

Så snart talan har väckts ska personaldomstolens ordförande tilldela en avdelning som sammanträder med tre domare målet i enlighet med riktlinjerna i artikel 12.2.

Ordföranden på den avdelningen ska, för varje mål som tilldelats avdelningen, lämna förslag på referent till personaldomstolens ordförande. Beslut fattas av personaldomstolens ordförande.

Artikel 39

Svaromål

1.   Inom två månader efter det att ansökan har delgivits ska svaranden inkomma med svaromål. Detta ska innehålla:

a)	svarandens namn och hemvist,

b)	uppgift om den undertecknandes ställning och adress,

c)	svarandens yrkanden,

d)	de grunder samt faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas,

e)	i förekommande fall, den bevisning som åberopas.

Artikel 35.3 och 35.4 ska tillämpas.

En advokat som biträder en part ska till kansliet inge ett intyg, av vilket framgår att han är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2.   Ordföranden kan under exceptionella omständigheter förlänga den frist som anges i punkt 1 på motiverad ansökan av svaranden.

Artikel 40

Översändande till rådet och Europeiska kommissionen

När rådet eller Europeiska kommissionen inte är part i ett mål, ska kopior av ansökan och svaromålet, utan därtill fogade bilagor, översändas till dessa institutioner, så att de kan pröva om det med åberopande av artikel 277 FEUF görs gällande att en av institutionernas rättsakter inte ska tillämpas.

Artikel 41

En andra skriftväxling

Personaldomstolen får, med tillämpning av artikel 7.3 i bilaga I till stadgan, på eget initiativ eller på motiverad begäran av sökanden, besluta att en andra skriftväxling är nödvändig för att komplettera målet.

Artikel 42

Ny bevisning

Fram till dess att förhandlingen har avslutats får parterna åberopa ytterligare bevisning, under förutsättning att parterna kan visa att förseningen beror på något ursäktligt misstag.

Artikel 43

Nya grunder

1.   Nya grunder får inte åberopas efter det att den första skriftväxlingen har ägt rum, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet.

2.   Om en part under förfarandet åberopar en ny grund, kan ordföranden, sedan de ordinarie fristerna löpt ut, på grundval av referentens rapport, fastställa en frist inom vilken den andra parten kan yttra sig över denna grund.

Beslutet om huruvida grunden kan prövas ska anstå till det slutliga avgörandet.

Artikel 44

Handlingar – Konfidentialitet – Anonymitet

1.   Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 109.5, ska personaldomstolen beakta endast handlingar som parternas företrädare har kunnat ta del av och uttala sig om.

2.   När personaldomstolen ska kontrollera huruvida en handling som kan vara relevant för avgörandet av en tvist ska behandlas konfidentiellt i förhållande till en eller flera parter, ska handlingen inte tillställas parterna innan kontrollen har avslutats. Personaldomstolen får genom beslut begära att handlingen ska företes.

3.   När en handling, som en institution vägrat bevilja tillgång till, har lagts fram för personaldomstolen inom ramen för en talan som gäller lagenligheten i denna vägran, ska handlingen inte tillställas de andra parterna.

4.   Personaldomstolen får, på motiverad begäran eller på eget initiativ, i offentliggöranden rörande målet utelämna sökandens namn eller namnet på andra personer som omnämns i förfarandet eller vissa uppgifter, om det finns legitima skäl till att hemlighålla en persons identitet eller innehållet i dessa uppgifter.

Artikel 45

Förberedande rapport

1.   När skriftväxlingen mellan parterna har avslutats, ska ordföranden fastställa ett datum då referenten i målet ska framlägga sin förberedande rapport för personaldomstolen.

2.   I den förberedande rapporten ska referenten redogöra för huruvida åtgärder för processledning eller bevisupptagning behövs, möjligheterna till förlikning samt huruvida målet ska hänskjutas till personaldomstolen i plenum, till avdelningen som sammanträder med fem domare eller till referenten i egenskap av ensamdomare.

3.   Personaldomstolen ska besluta om vilka åtgärder som föranleds av referentens förslag.

Artikel 46

Samband – Förening av mål

1.   Ordföranden får, för att tillgodose kravet på en god rättskipning, sedan parterna hörts, när som helst besluta att två eller flera mål, på grund av sambandet dem emellan, ska förenas vad gäller det skriftliga eller muntliga förfarandet eller det slutliga avgörandet. Målen kan senare skiljas åt. Ordföranden kan hänskjuta dessa frågor till personaldomstolen.

2.   När mål som har tilldelats olika dömande sammansättningar kan förenas på grund av sambandet dem emellan, ska personaldomstolens ordförande besluta om omfördelning av målen.

3.   Företrädarna för parterna i förenade mål har rätt att på kansliet ta del av de inlagor som har delgivits parterna i de andra berörda målen. Ordföranden kan emellertid på begäran av en part, och utan hinder av artikel 44.1 och 44.2, besluta att hemliga eller konfidentiella handlingar ska vara undantagna från denna rätt.

Artikel 47

Den ordning i vilken målen ska handläggas

1.   Personaldomstolen ska handlägga målen i den ordning de är färdigberedda.

2.   Ordföranden kan under särskilda omständigheter besluta att ett mål ska handläggas med förtur.

3.   Ordföranden kan under särskilda omständigheter, särskilt för att underlätta en förlikning, på eget initiativ eller på begäran av part, besluta att skjuta upp handläggningen av ett mål till en senare tidpunkt.

Kapitel 2

MUNTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 48

Hållande av förhandling

1.   Utan hinder av de särskilda bestämmelserna i dessa rättegångsregler, enligt vilka personaldomstolen får avgöra ett mål genom beslut, och om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel, ska förfarandet vid personaldomstolen innefatta en förhandling.

2.   När en andra skriftväxling har ägt rum och personaldomstolen anser att det inte är nödvändigt att hålla förhandling, får den, med parternas godkännande, besluta att avgöra målet utan förhandling.

Artikel 49

Tidpunkten för förhandlingen

Ordföranden ska fastställa tidpunkten för förhandlingen.

Artikel 50

Parternas frånvaro från förhandlingen

Parternas företrädare ska, efter att ha delgivits kallelse till förhandlingen, informera kansliet i rimlig tid om de inte önskar delta i förhandlingen.

När företrädarna för samtliga parter har meddelat att de inte kommer att delta i förhandlingen, får personaldomstolen besluta att det muntliga förfarandet ska avslutas.

Artikel 51

Förhandlingen

1.   Förhandlingen ska förklaras öppnad och ledas av ordföranden, som ansvarar för ordningen under sammanträdena.

2.   Vad som förevarit inom stängda dörrar får inte offentliggöras.

3.   Parterna får yttra sig inför personaldomstolen endast genom sina företrädare.

4.   Ordföranden och övriga domare kan under förhandlingens gång

a)	ställa frågor till parternas företrädare,

b)	uppmana parterna att själva yttra sig om vissa aspekter av tvisten.

Artikel 52

Avslutande av det muntliga förfarandet

1.   Ordföranden ska vid förhandlingens slut förklara det muntliga förfarandet avslutat.

2.   Personaldomstolen kan förordna att det muntliga förfarandet ska återupptas.

Artikel 53

Förhandlingsprotokoll

1.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll över varje förhandling. Detta protokoll ska undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren och ska äga vitsord.

2.   Parterna kan på kansliet ta del av protokoll och mot betalning få kopior.

Kapitel 3

PROCESSLEDNING OCH BEVISUPPTAGNING

Artikel 54

Allmänt

1.   De åtgärder som vidtas för processledning och bevisupptagning är avsedda att under bästa möjliga förhållanden säkerställa beredningen av mål, rättegångens förlopp och avgörandet av tvister.

Dessa åtgärder kan vidtas eller ändras när som helst under rättegången.

2.   Varje part får när som helst under rättegången föreslå att åtgärder för processledning och bevisupptagning vidtas eller ändras. Då så sker, ska övriga parter höras innan det beslutas om dessa åtgärder.

3.   Då det krävs på grund av omständigheterna i förfarandet, ska referenten eller, i förekommande fall, personaldomstolen underrätta parterna om de planerade åtgärderna för att de skriftligen eller muntligen ska kunna framföra sina synpunkter.

Avsnitt 1 – Processledning

Artikel 55

Syfte och indelning

1.   Processledningen har främst till syfte

a)	att säkerställa att det skriftliga och muntliga förfarandet förlöper väl samt underlätta bevisupptagningen,

b)	att avgöra på vilka punkter parterna behöver komplettera sin bevisföring eller på vilka punkter det finns behov av bevisupptagning,

c)	att klargöra innebörden av parternas yrkanden, grunder och argument samt vilka frågor som är tvistiga dem emellan.

2.   Processledningen kan särskilt bestå i

a)	att ställa frågor till parterna,

b)	att uppmana parterna att uttala sig skriftligen eller muntligen om vissa aspekter av tvisten,

c)	att begära upplysningar av parterna,

d)	att begära att parterna företer handlingar eller andra dokument rörande målet,

e)	att kalla parterna till möten.

Artikel 56

Förfarande

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 44.2, ska åtgärder för processledning beslutas av referenten, såvida denne inte hänskjuter frågan till personaldomstolen på grund av de planerade åtgärdernas räckvidd eller deras betydelse för tvistens lösning. Parterna ska informeras om åtgärderna genom justitiesekreterarens försorg.

Avsnitt 2 – Bevisupptagning

Artikel 57

Indelning

Utan hinder av vad som föreskrivs i artiklarna 24 och 25 i stadgan för domstolen kan beslut fattas om åtgärder för bevisupptagning i fråga om

a)	parternas personliga inställelse,

b)	inhämtande av information och upplysningar från tredje man,

c)	begäran att tredje man ska förete handlingar eller andra dokument rörande målet,

d)	hörande av vittne,

e)	inhämtande av sakkunnigutlåtande,

f)	syn på stället.

Artikel 58

Förfarande

1.   Åtgärder för bevisupptagning beslutas av personaldomstolen.

2.   Personaldomstolen ska förordna om sådana åtgärder som avses i artikel 57 d, e och f genom beslut, i vilket det ska fastställas vad som ska bevisas, efter att ha hört parterna.

Om personaldomstolen har förordnat om sådana åtgärder som avses i artikel 57 a, b och c, ska parterna informeras om detta genom justitiesekreterarens försorg.

3.   Parterna får närvara vid bevisupptagningen.

4.   Om personaldomstolen förordnar om bevisupptagning utan att själv vidta några åtgärder, ska den ålägga referenten att vidta dem.

5.   En part får alltid framlägga motbevisning eller utvidga tidigare åberopad bevisning.

Avsnitt 3 – Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga

Artikel 59

Kallelse av vittnen

1.   Personaldomstolen kan, på eget initiativ eller på begäran av någon av parterna, förordna att vissa omständigheter ska styrkas genom vittnesförhör.

En begäran av part om att ett vittne ska höras ska i detalj ange de faktiska omständigheter som vittnet ska höras om samt skälen för vittnesförhöret.

2.   Personaldomstolen kallar genom beslut de vittnen den anser det nödvändigt att höra. Beslutet ska innehålla uppgift om

a)	vittnenas fullständiga namn, ställning och adress,

b)	tidpunkt och plats för vittnesförhöret,

c)	de omständigheter som vittnena ska höras om,

d)	i förekommande fall, besked om de åtgärder som personaldomstolen vidtagit för att ersätta de kostnader som uppkommit för vittnen samt de påföljder som kan komma i fråga för tredskande vittnen.

3.   Personaldomstolen kan i undantagsfall besluta att vittne som ska höras på begäran av part inte ska kallas förrän det i personaldomstolens kassa har deponerats ett belopp som är tillräckligt för att täcka den uppskattade kostnaden härför. Personaldomstolen ska fastställa beloppets storlek.

Nödvändiga medel i anslutning till hörande av vittnen som är kallade på personaldomstolens eget initiativ ska betalas ut i förskott ur personaldomstolens kassa.

Artikel 60

Hörande av vittnen

1.   Sedan vittnenas identitet fastställts, ska ordföranden upplysa dem om att de ska försäkra riktigheten av de uppgifter de lämnar i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 nedan och artikel 63.

Vittnet ska avge sitt vittnesmål inför personaldomstolen efter att parterna kallats. Sedan vittnesmålet avgivits, kan ordföranden och övriga domare, på begäran av part eller på eget initiativ, ställa frågor till vittnet.

Med ordförandens tillåtelse får parternas företrädare ställa frågor till vittnet.

2.   Om inte annat följer av artikel 63 ska vittnet före vittnesmålet avlägga följande ed:

Personaldomstolen kan efter att ha hört parterna befria ett vittne från att avlägga ed.

3.   Justitiesekreteraren ska föra protokoll som återger vittnesmålet.

Protokollet ska undertecknas av ordföranden eller av den referent som leder vittnesförhöret och av justitiesekreteraren. Dessförinnan ska vittnet beredas tillfälle att ta del av protokollet och underteckna det.

Protokollet ska äga vitsord.

Artikel 61

Vittnenas skyldigheter

1.   Vittnen som har kallats enligt dessa regler är skyldiga att rätta sig efter kallelsen och infinna sig till sammanträdet.

2.   När ett vittne som är kallat enligt dessa regler inte infinner sig vid personaldomstolen, kan denna döma till böter om högst 5 000 euro samt besluta om ny kallelse på vittnets egen bekostnad.

Detsamma gäller för ett vittne som utan giltig anledning vägrar att vittna, avlägga ed eller, där detta är tillämpligt, avge en högtidlig försäkran i edens ställe.

3.   Vittnet kan befrias från de utdömda böterna, om han för personaldomstolen visar att han haft giltig ursäkt. De böter som dömts ut kan på vittnets begäran jämkas, om denne visar att de inte står i rimligt förhållande till hans inkomst.

4.   Verkställighet av de böter och andra åtgärder som beslutats i enlighet med denna artikel ska utföras i enlighet med artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA.

Artikel 62

Sakkunnigutlåtande

1.   Personaldomstolen kan, på eget initiativ eller på begäran av part, besluta att inhämta sakkunnigutlåtande. Ett beslut att förordna en sakkunnig ska tydligt ange dennes uppdrag och inom vilken tid han ska avge sitt utlåtande.

2.   Den sakkunnige ska få en kopia av beslutet tillsammans med alla de handlingar som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Han ska stå under överinseende av referenten, som får närvara vid undersökningen och som ska hållas underrättad om hur uppdraget fortlöper.

Personaldomstolen kan begära att parterna eller en av dem ställer säkerhet för den uppskattade kostnaden för sakkunnigutlåtandet.

3.   På begäran av den sakkunnige kan personaldomstolen förordna om vittnesförhör, som ska hållas i enlighet med artikel 60 i dessa rättegångsregler.

4.   I sitt utlåtande får den sakkunnige endast yttra sig på de punkter som han uttryckligen fått i uppdrag att utreda.

5.   Efter att den sakkunnige har redovisat sitt uppdrag kan personaldomstolen besluta att förhör ska hållas med honom, varvid parterna ska beredas tillfälle att närvara.

Med ordförandens tillåtelse får parternas företrädare ställa frågor till den sakkunnige.

6.   Om inte annat följer av artikel 63 ska den sakkunnige, efter att ha redovisat sitt uppdrag, inför personaldomstolen avlägga följande ed:

Personaldomstolen kan efter att ha hört parterna befria den sakkunnige från att avlägga ed.

Artikel 63

Ed

1.   Den som i egenskap av vittne eller sakkunnig kallas att avlägga ed inför personaldomstolen ska av ordföranden uppmanas att tala sanning eller att samvetsgrant och opartiskt fullgöra sitt uppdrag, varvid ska erinras om det straffansvar som ett åsidosättande av plikten kan medföra enligt lagen i hemlandet.

2.   Vittnen och sakkunniga ska avlägga den ed som föreskrivs i artikel 60.2 första stycket respektive 62.6 första stycket eller avlägga ed under de former som föreskrivs i hemlandets lag.

3.   Om hemlandets lag medger att ett vittne eller en sakkunnig, utöver edsavläggelsen eller i dess ställe, avger en med eden likställd försäkran, får vittnet eller den sakkunnige avge denna försäkran på de villkor och under de former som föreskrivs i hemlandets lag.

För det fall hemlandets lag varken ger stöd för att avlägga ed eller avge sådan försäkran, ska det i punkt 1 angivna förfaringssättet tillämpas.

Artikel 64

Mened – Ovarsam utsaga

1.   Om ett vittne eller en sakkunnig gör sig skyldig till mened eller ovarsam utsaga, kan personaldomstolen, med beaktande av bestämmelserna i artikel 63, besluta att anmäla detta till den myndighet som enligt bilaga III till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler är behörig i den medlemsstat vars domstolar är behöriga att ådöma straff.

2.   Personaldomstolens beslut ska överlämnas genom justitiesekreterarens försorg. I beslutet ska anges de fakta och omständigheter i övrigt på vilka anmälan grundar sig.

Artikel 65

Invändning

1.   Om en part framställer invändning mot ett vittne eller en sakkunnig som grundas på oförmåga, olämplighet eller någon annan orsak, eller om ett vittne eller en sakkunnig vägrar att vittna, avlägga ed eller avge den med eden likställda högtidliga försäkran, ska frågan avgöras av personaldomstolen genom motiverat beslut.

2.   En invändning mot ett vittne eller en sakkunnig ska framställas inom en tvåveckorsfrist, räknad från delgivningen av beslutet att höra vittnet eller utse den sakkunnige, genom en inlaga som innehåller uppgift om grunderna för invändningen samt den bevisning som åberopas.

Artikel 66

Ersättning för utgifter och förlorad inkomst

1.   Vittnen och sakkunniga har rätt till ersättning för utgifter för resor och uppehälle. Ett förskott för att täcka dessa utgifter kan betalas ur personaldomstolens kassa.

2.   Vittnen har rätt till ersättning för förlorad inkomst och sakkunniga till arvode för sina tjänster. Ersättning eller arvode ska betalas ur personaldomstolens kassa, sedan vittnet eller den sakkunnige har fullgjort sin skyldighet eller utfört sitt uppdrag.

Artikel 67

Framställning om bevisupptagning

1.   Personaldomstolen kan på parternas begäran eller på eget initiativ göra en framställning om bevisupptagning för hörande av vittnen eller sakkunniga.

2.   Framställning om bevisupptagning ska ske genom beslut, som ska innehålla vittnenas eller de sakkunnigas namn, förnamn, ställning och adress, uppgift om de faktiska omständigheter om vilka vittnena eller de sakkunniga ska höras. Beslutet ska även innehålla uppgift om parterna, deras företrädare och deras adress samt en kortfattad framställning av föremålet för talan.

3.   Justitiesekreteraren ska sända beslutet till den enligt bilaga I till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken hörandet av vittnen eller sakkunniga ska företas. Vid behov ska justitiesekreteraren till beslutet bifoga en översättning till det eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten.

Den i första stycket angivna myndigheten ska vidarebefordra beslutet till den rättsliga myndighet som är behörig enligt den nationella rättsordningen.

Den behöriga rättsliga myndigheten ska utföra bevisupptagningen i enlighet med den nationella rättsordningens bestämmelser. Efter utförandet ska den behöriga rättsliga myndigheten återsända beslutet om framställning om bevisupptagning, handlingarna rörande den utförda begäran och en förteckning över kostnaderna till den i första stycket angivna myndigheten. Dessa handlingar ska sändas till justitiesekreteraren.

Översättning av dessa handlingar till rättegångsspråket ska ombesörjas av justitiesekreteraren.

4.   Personaldomstolen ska stå för de kostnader som uppkommer i samband med begäran om bevisupptagning, om den inte i förekommande fall ålägger parterna att ersätta dem.

Kapitel 4

FÖRLIKNING

Artikel 68

Tillvägagångssätt

11.   Personaldomstolen kan i varje skede av förfarandet undersöka möjligheterna till förlikning av hela eller del av tvisten mellan sökanden och svaranden, föreslå en eller flera lösningar för att få tvisten att upphöra och vidta lämpliga åtgärder för att underlätta förlikning.

Den får särskilt

—	uppmana parterna eller tredje man att lämna information eller upplysningar,

—	uppmana parterna eller tredje man att förete handlingar,

—	bjuda in parternas företrädare, parterna själva eller tjänstemän eller övriga anställda som bemyndigats att förhandla ett eventuellt avtal till överläggningar.

2.   Punkt 1 ska även tillämpas i ett förfarande om interimistiska åtgärder.

3.   Personaldomstolen kan ge referenten, som ska biträdas av justitiesekreteraren, i uppdrag att försöka uppnå en förlikning av en tvist eller att genomföra de åtgärder som den har beslutat om i detta avseende.

Artikel 69

Avtal

1.   När sökanden och svaranden ingår förlikning inför personaldomstolen eller referenten, kan lydelsen av avtalet stadfästas i ett protokoll som ska undertecknas av ordföranden eller av referenten samt av justitiesekreteraren. Det stadfästa avtalet ska äga vitsord.

Målet ska avskrivas genom motiverat beslut av ordföranden.

Ordföranden ska, på begäran av sökanden och svaranden, stadfästa avtalets lydelse i avskrivningsbeslutet.

2.   När sökanden och svaranden meddelar personaldomstolen att de har ingått förlikning utanför personaldomstolen och förklarar att de återkallar sin talan, ska ordföranden besluta om avskrivning av målet.

3.   Ordföranden ska besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med vad som anges i avtalet eller, om inget anges, efter eget skön.

Artikel 70

Förlikning och domstolsförfarande

Personaldomstolen och parterna är förhindrade att i domstolsförfarandet använda yttranden, förslag, erbjudanden, medgivanden som gjorts i syfte att träffa en förlikning eller handlingar som upprättats i detta syfte.

Kapitel 5

VILANDEFÖRKLARING OCH FÖRKLARING OM ATT AVSTÅ FRÅN FORTSATT HANDLÄGGNING TILL FÖRMÅN FÖR DOMSTOLEN OCH TRIBUNALEN

Artikel 71

Fall då vilandeförklaring får ske och hur beslut härom ska fattas

1.   Utan hinder av artiklarna 117.4, 118.4 och 119.4, kan ett pågående förfarande förklaras vilande

a)	när personaldomstolen och tribunalen respektive domstolen behandlar mål som avser samma tolkningsfråga eller angår giltigheten av samma rättsakt, fram till dess att tribunalen eller domstolen har meddelat dom,

b)	när personaldomstolen i ett avgörande som överklagas till tribunalen delvis har avgjort sakfrågan i ett mål, avgjort en rättegångsfråga om bristande behörighet eller om hinder mot att uppta talan till prövning eller avslagit en interventionsansökan,

c)	på gemensam begäran av parterna,

d)	i andra särskilda fall, för att tillgodose kravet på en god rättskipning.

2.   Ordföranden ska förordna om vilandeförklaring genom motiverat beslut sedan parterna hörts. Ordföranden kan hänskjuta frågan till personaldomstolen.

3.   Beslut om att fortsätta handläggningen före det att den tid under vilken målet ska vila har löpt ut eller sådant beslut som avses i artikel 72.2 ska meddelas på samma sätt.

Artikel 72

Vilandeförklaringens varaktighet och verkningar

1.   Vilandeförklaringen ska gälla från och med den dag som anges i beslutet eller, om dag inte anges, från och med dagen för beslutet.

2.   Om beslutet om vilandeförklaring inte anger den tid under vilken målet ska vila, ska tiden löpa ut den dag som anges i beslutet om att handläggningen av målet ska återupptas eller, om dag inte anges, på dagen för beslutet.

3.   Under det att målet är vilande ska de frister som satts ut för parterna inte fortsätta löpa, med undantag av den i artikel 109.1 fastställda interventionsfristen.

De frister som satts ut ska börja löpa i sin helhet från och med den dag då den tid under vilken målet ska vila löper ut.

Artikel 73

Förklaring om att avstå från fortsatt handläggning

1.   I enlighet med artikel 8.2 i bilaga I till stadgan, ska personaldomstolen, när den finner att talan som väckts vid personaldomstolen omfattas av domstolens eller tribunalens behörighet, hänvisa målet till domstolen eller tribunalen.

2.   Personaldomstolen ska avgöra frågan genom motiverat beslut.

Kapitel 6

ÅTERKALLELSE AV TALAN, ANLEDNING SAKNAS ATT DÖMA I SAKEN OCH RÄTTEGÅNGSHINDER ELLER ANNAN RÄTTEGÅNGSFRÅGA

Artikel 74

Återkallelse

Om sökanden skriftligen eller vid förhandlingen meddelar personaldomstolen att han återkallar sin talan, ska ordföranden förordna att målet avskrivs samt besluta om rättegångskostnader i enlighet med bestämmelserna i artikel 89.5.

Artikel 75

Anledning saknas att döma i saken

Om personaldomstolen finner att det inte längre finns något föremål för talan och att det inte finns anledning att döma i saken, kan den när som helst på eget initiativ, efter att ha hört parterna, avgöra målet genom motiverat beslut.

Artikel 76

Uppenbart att talan ska avvisas eller ogillas

Om det är uppenbart att personaldomstolen saknar behörighet att pröva viss talan eller vissa yrkanden eller om det är uppenbart att viss talan helt eller delvis ska avvisas eller att den helt saknar rättslig grund, kan personaldomstolen, utan vidare handläggning, avgöra målet genom motiverat beslut.

Artikel 77

Rättegångshinder som inte kan avhjälpas

Personaldomstolen kan när som helst på eget initiativ, efter att ha hört parterna, avgöra om talan ska avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas. Om personaldomstolen anser att den har tillräckliga uppgifter, kan den, utan vidare handläggning, avgöra målet genom motiverat beslut.

Artikel 78

Begäran om att personaldomstolen ska meddela beslut utan att pröva själva sakfrågan

1.   Om en part begär att personaldomstolen ska meddela beslut i fråga om rättegångshinder, personaldomstolens behörighet eller annan rättegångsfråga utan att pröva själva sakfrågan, ska det ske genom särskild handling, som ska inges inom en månad från delgivning av ansökan.

Begäran ska utöver yrkandet innehålla uppgift om de faktiska och rättsliga omständigheter på vilka talan grundas; åberopade handlingar ska bifogas.

2.   Så snart begäran har inkommit, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken motparten, med angivande av de faktiska och rättsliga omständigheterna, ska inkomma med ett skriftligt yttrande.

Om inte personaldomstolen bestämmer annat, ska återstoden av förfarandet avseende begäran vara muntlig.

3.   Personaldomstolen ska avgöra ärendet genom att meddela ett motiverat beslut eller låta beslutet anstå till den slutliga domen.

Om personaldomstolen avslår begäran eller låter beslutet anstå, ska ordföranden fastställa nya frister för målets fortsatta handläggning.

4.   Om domstolen eller tribunalen är behörig instans, ska personaldomstolen hänskjuta målet dit.

Kapitel 7

DOMAR OCH BESLUT

Artikel 79

Domar

Domen ska innehålla

—	uppgift om att den är avkunnad av personaldomstolen,

—	datum för dess avkunnande,

—	namnen på ordföranden och de övriga domare som deltagit i domen, med uppgift om vem som är referent,

—	justitiesekreterarens namn,

—	uppgift om parterna,

—	namnen på parternas företrädare,

—	parternas yrkanden,

—	en sammanfattning av de faktiska omständigheterna,

—	domskälen,

—	domslutet, däri inbegripet beslut om rättegångskostnader.

Artikel 80

Avkunnande av dom

1.   Domen ska avkunnas vid offentligt sammanträde. Parterna ska i vederbörlig ordning underrättas om dagen för avkunnande.

2.   Domen i original ska, sedan den undertecknats av ordföranden och de övriga domare som deltagit i överläggningen samt justitiesekreteraren, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar. Parterna ska delges bestyrkta kopior av domen.

3.   Justitiesekreteraren ska på domen i original anteckna dagen för dess avkunnande.

Artikel 81

Beslut

1.   Beslut ska innehålla

—	uppgift om att det är meddelat av personaldomstolen eller av personaldomstolens eller den dömande sammansättningens ordförande,

—	dagen för antagande,

—	namnet på ordföranden och, i förekommande fall, namnen på de övriga domare som deltagit i beslutet, med uppgift om vem som är referent,

—	justitiesekreterarens namn,

—	uppgift om parterna,

—	namnen på parternas företrädare,

—	slutet, däri inbegripet, i förekommande fall, beslut om rättegångskostnader.

2.   När det i dessa rättegångsregler föreskrivs att ett beslut ska vara motiverat, ska beslutet dessutom innehålla

—	parternas yrkanden,

—	en sammanfattning av de faktiska omständigheterna,

—	beslutsskälen.

Artikel 82

Meddelande av beslut

Beslutet i original ska, sedan det undertecknats av ordföranden, förses med sigill och överlämnas i kansliets förvar. Parterna ska delges bestyrkta kopior av beslutet genom justitiesekreterarens försorg.

Artikel 83

Den dag från och med vilken personaldomstolens avgöranden ska gälla

1.   Domen ska gälla från och med den dag då den avkunnas, om inte annat följer av artikel 12.1 i bilaga I till stadgan.

2.   Beslut ska gälla från och med den dag då de delges, om inte annat följer av dessa rättegångsregler eller av artikel 12.1 i bilaga I till stadgan.

Artikel 84

Rättelse av avgöranden

1.   Personaldomstolen kan rätta skriv- eller räknefel eller andra uppenbara oriktigheter på eget initiativ eller på begäran av part. Sådan begäran ska inges inom en månad efter det att parten delgavs det avgörande som ska rättas.

2.   Rättelsebeslutet i original ska fogas till det rättade avgörandet i original. En anteckning om beslutet ska göras i marginalen på det rättade avgörandet i original.

Artikel 85

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

1.   Om personaldomstolen har underlåtit att fatta beslut om rättegångskostnader, får part inom en månad från delgivningen av avgörandet ansöka om att personaldomstolen ska pröva frågan.

2.   Ansökan ska delges motparten och ordföranden ska fastställa den tid inom vilken denne får yttra sig skriftligen.

3.   Sedan yttrande inkommit, ska personaldomstolen pröva huruvida ansökan kan upptas till prövning samtidigt som den prövar huruvida den ska bifallas.

Kapitel 8

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER OCH DOMSTOLSKOSTNADER

Artikel 86

Beslut om rättegångskostnader

Beslut om rättegångskostnader ska meddelas i den slutliga domen eller i det beslut genom vilket förfarandet avslutas.

Artikel 87

Fördelning av rättegångskostnaderna – Allmänna regler

1.   Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

2.   Personaldomstolen får, om så anses skäligt, besluta att en tappande part endast delvis, eller inte alls, ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Artikel 88

Kostnader som vållats i onödan eller mot bättre vetande

En part kan, även om han vunnit målet, förpliktas att helt eller delvis ersätta rättegångskostnaderna, om detta framstår som befogat på grund av hans uppträdande, inbegripet vid tiden före det att talan väcktes, i synnerhet om han har vållat motparten kostnader i onödan eller mot bättre vetande.

Artikel 89

Fördelning av rättegångskostnaderna – Särskilda fall

1.   Finns det flera tappande parter, ska personaldomstolen besluta om fördelningen av rättegångskostnaderna.

2.   Om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter, kan personaldomstolen fördela rättegångskostnaderna eller besluta att vardera parten ska bära sin kostnad.

3.   Om ersättning för rättegångskostnader inte har yrkats, ska vardera parten bära sin kostnad.

4.   Intervenienten ska bära sin kostnad.

5.   Part som återkallar sin talan ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om den andra parten har yrkat detta i sitt yttrande över återkallelsen. På begäran av den part som återkallar sin talan ska emellertid kostnaderna bäras av den andra parten, om det framstår som befogat på grund av dennes uppträdande.

6.   I mål där det inte finns anledning att döma i saken ska personaldomstolen besluta om rättegångskostnaderna efter eget skön.

7.   Om parterna enas om fördelningen av rättegångskostnaderna, ska personaldomstolen besluta i överensstämmelse därmed.

Artikel 90

Verkställighetskostnader

Kostnader som en part har varit tvungen att bära för att få ett avgörande av personaldomstolen verkställt ska ersättas av den andra parten i enlighet med den taxa som gäller i den stat där verkställigheten genomförts.

Artikel 91

Ersättningsgilla rättegångskostnader

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 94, ska följande anses som ersättningsgilla rättegångskostnader:

a)	Ersättning till vittnen och sakkunniga enligt artikel 66.

b)	Nödvändiga kostnader som parterna haft med anledning av förfarandet, särskilt kostnader för resa och uppehälle samt företrädararvode.

Artikel 92

Tvist om rättegångskostnaderna

1.   I händelse av tvist om storleken och arten av de rättegångskostnader som är ersättningsgilla, ska personaldomstolen, på begäran av part och efter hörande av den andra parten, avgöra frågan genom motiverat beslut.

I enlighet med artikel 11.2 i bilaga I till stadgan, får detta beslut inte överklagas.

2.   Parterna får för verkställighet begära en utskrift av beslutet.

Artikel 93

Betalning

1.   Betalningar från och till personaldomstolens kassa ska ske i euro.

2.   När kostnader har uppkommit i en annan valuta än euro eller när de åtgärder för vilka ersättning ska utgå har vidtagits i ett land som inte har euro som valuta, ska omräkning av valuta göras enligt Europeiska centralbankens referenskurs på betalningsdagen.

Artikel 94

Domstolskostnader

Förfarandet vid personaldomstolen ska vara kostnadsfritt, med följande undantag:

a)	Om personaldomstolen har förorsakats onödig kostnad, särskilt i uppenbara fall av rättegångsmissbruk, kan den förplikta den part som förorsakat kostnaden att ersätta hela eller delar av denna, dock högst till ett belopp på 2 000 euro.

b)	Kostnader för kopior och översättning som utförts på begäran av part och som enligt justitiesekreteraren är att anse som oskäliga, ska bäras av parten enligt den taxa som anges i artikel 20.

Kapitel 9

RÄTTSHJÄLP

Artikel 95

Materiella regler

1.   För att säkerställa en faktisk möjlighet till rättslig prövning, ska rättshjälp beviljas för förfarandena vid personaldomstolen i enlighet med nedanstående regler.

Rättshjälpen ska, helt eller delvis, täcka en persons kostnader för att biträdas eller företrädas vid personaldomstolen. Dessa kostnader ska bestridas från personaldomstolens kassa.

2.   Fysiska personer som på grund av sin ekonomiska situation helt eller delvis saknar möjlighet att betala sådana kostnader som avses i punkt 1 ska ha rätt till rättshjälp.

En persons ekonomiska situation ska bedömas med hänsyn till objektiva faktorer, såsom inkomst, förmögenhet eller familjesituation.

3.   Rättshjälp ska inte beviljas om det är uppenbart att den talan som rättshjälpsansökan avser inte kan upptas till sakprövning eller om det är uppenbart att den är ogrundad.

Artikel 96

Formella regler

1.   En ansökan om rättshjälp kan inges före eller efter det att talan har väckts.

Ansökan behöver inte inges genom advokat.

2.   Till rättshjälpsansökan ska fogas alla upplysningar och bestyrkande handlingar som gör det möjligt att bedöma sökandens ekonomiska situation, såsom ett intyg från en behörig nationell myndighet som styrker denna ekonomiska situation.

Om ansökan inges innan talan väcks, ska sökanden kortfattat redogöra för föremålet för den talan han avser att väcka, de faktiska omständigheterna i saken och de argument som anförs till stöd för talan. Till ansökan ska bifogas bestyrkande handlingar i detta avseende.

3.   Personaldomstolen får i enlighet med artikel 120 föreskriva att ett formulär måste användas för att inge en rättshjälpsansökan.

Artikel 97

Förfarande

1.   Personaldomstolen ska innan ansökan prövas uppmana den andra parten att yttra sig skriftligen, såvida det inte mot bakgrund av de åberopade omständigheterna framgår att villkoren i artikel 95.2 inte är uppfyllda eller att villkoren i artikel 95.3 är uppfyllda.

2.   Personaldomstolens ordförande eller, om målet redan har tilldelats en avdelning, ordföranden ska ta ställning till rättshjälpsansökan genom beslut. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

Beslut om att avslå en rättshjälpsansökan ska motiveras.

3.   I ett beslut om beviljande av rättshjälp ska en advokat utses att företräda sökanden.

Om sökanden inte själv har föreslagit en advokat eller om personaldomstolen inte finner skäl att bekräfta den sökandes val, ska justitiesekreteraren översända en utskrift av beslutet om beviljande av rättshjälp och en kopia av rättshjälpsansökan till den myndighet i den berörda staten som är behörig enligt bilaga II till tilläggsreglerna till domstolens rättegångsregler. Den advokat som ska företräda sökanden ska utses med beaktande av förslagen från denna myndighet.

I ett beslut om beviljande av rättshjälp kan fastställas ett belopp som ska betalas ut till den advokat som utsetts att företräda sökanden eller en gräns som advokatens utlägg och arvode i princip inte får överskrida. I beslutet kan föreskrivas att sökanden ska bidra till de kostnader som avses i artikel 95.1, med beaktande av dennes ekonomiska situation.

4.   När en rättshjälpsansökan inges upphör fristen för att väcka talan att löpa till dess att beslutet om denna ansökan delges eller, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket, till dess att beslutet om att utse den advokat som ska företräda sökanden delges.

5.   Om de omständigheter som låg till grund för beslutet att bevilja rättshjälp ändras under förfarandets gång, kan ordföranden, efter att ha hört sökanden, på eget initiativ eller på begäran besluta att rättshjälpen ska upphöra. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

Beslut om att rättshjälpen ska upphöra ska motiveras.

6.   Beslut som meddelas med stöd av denna artikel kan inte överklagas.

Artikel 98

Förskott – Hjälp med rättegångskostnaderna

1.   Om rättshjälp beviljas, kan ordföranden, på begäran av sökandens advokat, besluta att ett förskott ska betalas ut till denne.

2.   När det i det slutliga avgörandet anges att rättshjälpsmottagaren ska bära sin rättegångskostnad, ska ordföranden, genom motiverat beslut som inte kan överklagas, fastställa hur mycket av advokatens arvode och utlägg som personaldomstolens kassa ska stå för. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

3.   När personaldomstolen i det slutliga avgörandet har förpliktat en annan part att ersätta rättshjälpsmottagarens rättegångskostnad, är denna andra part skyldig att återbetala de medel som har utgivits för rättshjälp till personaldomstolens kassa.

I händelse av tvist eller om parten i fråga inte rättar sig efter en begäran från justitiesekreteraren om återbetalning av dessa medel, ska ordföranden avgöra frågan genom motiverat beslut som inte kan överklagas. Ordföranden får hänskjuta frågan till personaldomstolen.

4.   När rättshjälpsmottagaren tappar målet, kan personaldomstolen om så anses skäligt, när den i det slutliga avgörandet beslutar om rättegångskostnaderna, fastställa att en eller flera andra parter ska bära sina kostnader eller att personaldomstolens kassa helt eller delvis ska stå för dessa kostnader i form av rättshjälp.

Kapitel 10

DELGIVNING

Artikel 99

Delgivning

1.   Delgivning enligt dessa rättegångsregler ska utföras genom justitiesekreterarens försorg enligt följande:

—	Om mottagaren har angivit en delgivningsadress på den ort där personaldomstolen har sitt säte, ska en kopia av den handling som ska delges skickas med rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller överlämnas mot kvitto.

—	När mottagaren i enlighet med artiklarna 35.3 eller 39.1 andra stycket har godtagit att delgivning sker genom ett tekniskt kommunikationsmedel som personaldomstolen har tillgång till, ska en kopia av den handling som ska delges översändas på detta sätt.

Justitiesekreteraren ska ombesörja och bestyrka kopior av de handlingar som ska delges, utom i de fall parterna själva tillhandahållit kopior i enlighet med artikel 34.1 andra stycket.

2.   Om det är nödvändigt av tekniska orsaker som särskilt beror på handlingens omfattning eller om den handling som ska delges är en dom eller ett beslut, ska handlingen delges mottagaren, om han inte har angivit en delgivningsadress, på hans vanliga adress i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkt 1 första strecksatsen. Mottagaren ska underrättas om detta per telefax eller genom annat tekniskt kommunikationsmedel som personaldomstolen har tillgång till. En rekommenderad försändelse anses i sådana fall ha överlämnats till mottagaren tio dagar efter det att försändelsen lämnades in på postkontor på den ort där personaldomstolen har sitt säte, om det inte av mottagningsbeviset framgår att försändelsen mottogs en annan dag eller om mottagaren, inom tre veckor räknat från underrättelsen per telefax eller genom ett annat tekniskt kommunikationsmedel, upplyser justitiesekreteraren om att han inte mottagit försändelsen.

Kapitel 11

FRISTER

Artikel 100

Beräkning av frister – Förlängning med hänsyn till avstånd i samtliga fall

1.   Frister rörande förfarandet som föreskrivs i fördragen, i stadgan och i dessa rättegångsregler ska beräknas enligt följande:

a)	Då en frist uttryckt i dagar, veckor, månader eller år ska räknas från den tidpunkt en händelse inträffar eller en handling företas, inräknas inte i fristen den dag under vilken händelsen inträffade eller handlingen företogs.

b)

En frist uttryckt i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i fristens sista vecka, månad eller år som infaller på samma veckodag eller samma datum som den dag då händelsen eller handlingen från vilken fristen ska räknas inträffade eller företogs. Då en frist är uttryckt i månader eller år och den dag då fristen ska utlöpa inte förekommer i den sista månaden, ska fristen löpa ut vid utgången av den månadens sista dag.

c)	Då en frist är uttryckt i månader och dagar ska hänsyn först tas till hela månader, därefter till dagar.

d)	Fristerna ska innefatta lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar.

e)	Frister ska löpa även under rättsferier.

2.   Om fristen löper ut på en lördag, söndag eller lagstadgad helgdag ska den förlängas till utgången av närmast följande arbetsdag.

Den förteckning över lagstadgade helgdagar som upprättats av domstolen och kungjorts i Europeiska unionens officiella tidning gäller även för personaldomstolen.

3.   Tidsfristerna ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall.

Artikel 101

Förlängning – Bemyndigande

1.   Frister som har fastställts i enlighet med dessa rättegångsregler får förlängas av den som fastställt dem.

2.   Ordföranden kan bemyndiga justitiesekreteraren att fastställa eller förlänga vissa frister som det enligt dessa regler ankommer på honom att fastställa.

AVDELNING III

SÄRSKILDA RÄTTEGÅNGSFORMER

Kapitel 1

UPPSKOV MED VERKSTÄLLIGHET OCH ANDRA INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER

Artikel 102

Ansökan om interimistiska åtgärder

1.   En ansökan enligt artikel 278 FEUF och artikel 157 FEA om uppskov med verkställighet av en rättsakt som har utfärdats av en institution kan endast prövas om sökanden har väckt talan om prövning av rättsakten vid personaldomstolen.

En ansökan om andra interimistiska åtgärder enligt artikel 279 FEUF kan endast prövas om den inges av en part i ett mål som är anhängigt vid personaldomstolen och har samband med det målet.

Dessa ansökningar kan göras så snart ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna har ingivits i enlighet med de villkor som anges i artikel 91.4 i tjänsteföreskrifterna.

2.   En ansökan som avses i punkt 1 ska ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad.

3.   Ansökan ska göras genom särskild handling och i enlighet med artiklarna 34 och 35 i dessa rättegångsregler.

Artikel 103

Personaldomstolens ordförandes behörighet

1.   Personaldomstolens ordförande ska pröva ansökningar som ingivits enligt artikel 102.1.

2.   Om personaldomstolens ordförande är frånvarande eller har förhinder, ska han ersättas av en annan domare på villkor som fastställs i ett beslut av personaldomstolen som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 104

Förfarande

1.   Ansökan ska delges motparten. Personaldomstolens ordförande ska därvid fastställa en kort frist inom vilken motparten har rätt att yttra sig skriftligen eller muntligen.

2.   Personaldomstolens ordförande ska, i förekommande fall, förordna om åtgärder för processledning och om åtgärder för bevisupptagning.

3.   Personaldomstolens ordförande kan bifalla ansökan även innan yttrande inkommit från motparten. Detta beslut kan senare ändras eller upphävas, även på eget initiativ.

Artikel 105

Beslut om interimistiska åtgärder

1.   Ärendet ska avgöras genom motiverat beslut.

2.   Verkställighet av beslutet kan göras beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna.

3.   Om inte datum för den interimistiska åtgärdens upphörande har fastställts i beslutet, upphör åtgärden när den slutliga domen avkunnas.

4.   Beslutet ska endast ha interimistisk verkan och inte föregripa personaldomstolens slutliga avgörande i huvudsaken.

Artikel 106

Ändrade förhållanden

På ansökan av part kan beslutet när som helst ändras eller upphävas med hänsyn till ändrade förhållanden.

Artikel 107

Ny ansökan

Avslag på ansökan om en interimistisk åtgärd ska inte hindra sökanden att på grund av nya omständigheter ansöka på nytt.

Artikel 108

Uppskov med verkställighet

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på en ansökan enligt artiklarna 280 och 299 FEUF samt artikel 164 FEA om uppskov med verkställighet av en rättsakt som har utfärdats av en institution.

I beslutet att bifalla ansökan ska, i förekommande fall, det datum fastställas då den interimistiska åtgärden ska upphöra.

Kapitel 2

INTERVENTION

Artikel 109

Interventionsansökan

1.   En interventionsansökan måste göras inom fyra veckor från dagen för offentliggörande enligt artikel 37.2.

2.   Interventionsansökan ska innehålla

a)	uppgift om målet,

b)	uppgift om parterna,

c)	intervenientens namn och hemvist,

d)	intervenientens delgivningsadress på den ort där personaldomstolen har sitt säte eller uppgift om sådant tekniskt kommunikationsmedel som personaldomstolen har tillgång till och genom vilket intervenientens företrädare godtar att motta samtliga delgivningar,

e)	intervenientens yrkanden, genom vilka han stöder eller bestrider sökandens yrkanden,

f)	en redogörelse för de omständigheter som visar att intervenienten har rätt att intervenera enligt artikel 40 andra stycket i stadgan eller på grundval av en särskild bestämmelse.

3.   Artiklarna 34 och 35 ska tillämpas.

4.   Intervenienten ska företrädas i enlighet med vad som anges i artikel 19 i stadgan.

5.   Ansökan ska delges parterna, för att de ska kunna yttra sig skriftligen eller muntligen och till kansliet ange, i förekommande fall, vilka handlingar som de anser är hemliga eller konfidentiella och som de följaktligen inte vill ska översändas till intervenienterna.

6.   Ordföranden ska avgöra ärendet genom att meddela beslut eller hänskjuta ärendet till personaldomstolen. Om ansökan avslås, ska beslutet motiveras.

Artikel 110

Villkor för intervention

1.   Om en interventionsansökan beviljas, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken intervenienten får inkomma med interventionsinlaga.

2.   Intervenienten ska tillställas samtliga inlagor som delgivits parterna. På yrkande av part kan avdelningsordföranden dock undanta hemliga eller konfidentiella handlingar.

3.   Interventionsinlagan ska innehålla

a)	intervenientens yrkanden,

b)	de rättsliga grunder och omständigheter i övrigt som intervenienten åberopar,

c)	i förekommande fall, uppgift om den bevisning som åberopas.

4.   Intervenientens yrkanden kan endast upptas till prövning om de helt eller delvis stöder någon av parternas yrkanden.

5.   Sedan inlagan inkommit, ska ordföranden fastställa en frist inom vilken parterna kan bemöta inlagan skriftligen eller uppmana parterna att bemöta inlagan under det muntliga förfarandet.

6.   Vid tillämpningen av dessa rättegångsregler ska intervenienten likställas med en part, om inte annat anges.

Artikel 111

Uppmaning att intervenera

1.   Ordföranden får när som helst under rättegången, efter att ha hört parterna, uppmana någon person, någon institution eller någon medlemsstat som berörs av utgången av tvisten att meddela personaldomstolen sin önskan att intervenera i rättegången. Tillkännagivandet enligt artikel 37.2 ska omnämnas i uppmaningen.

2.   Om den aktuella personen, institutionen eller medlemsstaten inom den frist som fastställts av ordföranden meddelar personaldomstolen att den önskar intervenera, ska ordföranden underrätta parterna om detta, för att de ska kunna yttra sig skriftligen eller muntligen och till kansliet ange, i förekommande fall, vilka handlingar som de anser är hemliga eller konfidentiella och som de följaktligen inte vill ska översändas till den aktuella personen, institutionen eller medlemsstaten.

Bestämmelserna i artikel 110.2 ska tillämpas.

3.   Den aktuella personen eller institutionen ska inge sin interventionsinlaga inom en månad efter det att inlagorna översänts.

Bestämmelserna i artiklarna 34, 35, 109.2 a–e och 109.4 och 110.3–6 ska tillämpas.

Kapitel 3

ÖVERKLAGANDE OCH MÅL SOM ÅTERFÖRVISAS EFTER UPPHÄVANDE

Artikel 112

Villkoren för överklagande av personaldomstolens avgöranden

Personaldomstolens domar och beslut kan överklagas till tribunalen på de villkor som anges i artiklarna 9–12 i bilaga I till stadgan.

Artikel 113

Återförvisning efter upphävande – Tilldelning av det återförvisade målet

1.   Om tribunalen upphäver en dom eller ett beslut av personaldomstolen och återförvisar målet till denna enligt artikel 13 i bilaga I till stadgan, anhängiggörs målet vid personaldomstolen genom återförvisningen.

2.   Målet ska av personaldomstolens ordförande tilldelas antingen den dömande sammansättning som har meddelat det upphävda avgörandet eller en annan dömande sammansättning.

Om det upphävda avgörandet har meddelats av ensamdomare, ska en avdelning som sammanträder med tre domare tilldelas målet av personaldomstolens ordförande; målet ska dock inte tilldelas den avdelning som ensamdomaren tillhör.

Artikel 114

Prövning av det återförvisade målet

1.   Sökanden får inom två månader från den dag då han delgavs tribunalens dom inkomma med inlaga.

2.   Svaranden får inkomma med inlaga inom en månad från den dag då han tillställts sökandens inlaga. Svarandens frist för att inge denna inlaga får emellertid inte bestämmas till mindre än två månader räknat från den dag då han delgavs tribunalens dom.

3.   Sedan sökandens och svarandens inlagor samtidigt tillställts intervenienten, får denne inkomma med inlaga inom en månad. Intervenientens frist för att inge denna inlaga får emellertid inte bestämmas till mindre än två månader räknat från dagen för delgivning av tribunalens dom.

4.   Om det skriftliga förfarandet vid personaldomstolen inte har avslutats då domen, genom vilken målet återförvisas, avkunnas, ska förfarandet, utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–3, återupptas i det skede i vilket det senast befann sig, inom ramen för personaldomstolens processledning.

5.   När det med hänsyn till omständigheterna är befogat, kan personaldomstolen medge att ytterligare inlagor inges.

6.   Bestämmelserna i avdelning II ska tillämpas på förfarandet.

Artikel 115

Rättegångskostnader

Personaldomstolen ska besluta om rättegångskostnader som uppkommit under förfarandet dels i målet vid personaldomstolen, dels i det överklagade målet vid tribunalen.

Kapitel 4

TREDSKODOM OCH ANSÖKAN OM ÅTERVINNING

Artikel 116

Förfarande

1.   Om en rätteligen instämd part inte inkommer med svaromål i föreskriven form inom den fastställda fristen, får sökanden yrka att personaldomstolen genom tredskodom bifaller hans talan.

Yrkandet ska delges svaranden. Personaldomstolen kan med anledning av yrkandet inleda det muntliga förfarandet.

2.   Innan tredskodom avkunnas ska personaldomstolen undersöka om talan kan upptas till prövning, om formkraven har uppfyllts samt om sökandens yrkanden framstår som befogade. Personaldomstolen kan förordna om bevisupptagning.

3.   Tredskodomen är verkställbar.

Personaldomstolen kan dock bevilja uppskov med verkställigheten till dess den har meddelat beslut med anledning av en ansökan om återvinning enligt punkt 4 eller göra verkställigheten beroende av att sökanden ställer säkerhet som till belopp och slag fastställs med hänsyn till omständigheterna. Säkerheten ska återlämnas, om någon sådan ansökan inte görs eller om ansökan avslås.

4.   Ansökan kan göras om återvinning av tredskodom.

Ansökan ska göras inom en månad från dagen för delgivning av domen.

Ansökan ska inkomma i den form som anges i artiklarna 34 och 35.

5.   Sedan ansökan om återvinning delgivits, ska ordföranden för den dömande sammansättningen fastställa en frist inom vilken motparten får inkomma med skriftligt yttrande.

För det fortsatta förfarandet ska vad som föreskrivs i avdelning II gälla.

6.   Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom som inte kan återvinnas. Denna dom i original ska fogas till tredskodomen i original. En anteckning om den slutliga domen ska göras i marginalen på tredskodomen i original.

Kapitel 5

SÄRSKILDA RÄTTSMEDEL

Artikel 117

Talan av tredje man

1.   I enlighet med artikel 42 i stadgan får tredje man föra talan mot ett avgörande som meddelats utan att han blivit hörd, om domen är till förfång för hans rättigheter.

Om det klandrade avgörandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, måste ansökan ha inkommit inom två månader från dagen för offentliggörandet.

2.   Bestämmelserna i artiklarna 34 och 35 ska tillämpas på talan av tredje man. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	vilket avgörande som klandras,

b)	på vilket sätt det klandrade avgörandet är till förfång för sökandens rättigheter,

c)	skälen för att sökanden inte kunde delta i det ursprungliga målet vid personaldomstolen.

Ansökan ska riktas mot alla parter i det ursprungliga målet.

Talan av tredje man ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det klandrade avgörandet.

3.   Om talan av tredje man bifalls helt eller delvis, ska det klandrade avgörandet ändras i motsvarande mån.

Domen rörande talan av tredje man ska i original fogas till det klandrade avgörandet i original. En anteckning om domen rörande talan av tredje man ska göras i marginalen på det klandrade avgörandet i original.

4.   Om ett överklagande vid tribunalen och en talan av tredje man i ett vid personaldomstolen pågående mål rör samma avgörande av personaldomstolen, kan personaldomstolen, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande till dess att tribunalen har avkunnat sin dom.

5.   Personaldomstolen kan på ansökan av tredje man förordna om uppskov med verkställighet av det klandrade avgörandet. Bestämmelserna i tredje avsnittet, första kapitlet, ska tillämpas.

Artikel 118

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

1.   I enlighet med artikel 43 i stadgan, ska det, i händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av ett avgörande, ankomma på personaldomstolen att tolka det, på begäran av en part eller en institution som har ett berättigat intresse därav.

Det finns ingen tidsfrist för att inkomma med ansökan om tolkning.

2.   Ansökan om tolkning ska ske i enlighet med artiklarna 34 och 35. En sådan ansökan ska vidare innehålla uppgifter om

a)	vilket avgörande som avses,

b)	de delar av avgörandet beträffande vilka tolkning söks.

Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket avgörandet meddelats.

Ansökan om tolkning ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det avgörande som ansökan avser.

3.   Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom efter att ha berett parterna tillfälle att yttra sig.

Domen med tolkningen ska i original fogas till det tolkade avgörandet i original. En anteckning om domen med tolkningen ska göras i marginalen på det tolkade avgörandet i original.

4.   Om ett överklagande vid tribunalen och en ansökan om tolkning vid personaldomstolen rör samma avgörande av personaldomstolen, kan personaldomstolen, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande till dess att tribunalen har avkunnat sin dom.

Artikel 119

Resning

1.   Ansökan om resning i ett mål som avgjorts av personaldomstolen får, i enlighet med artikel 44 i stadgan, endast grundas på upptäckten av en omständighet av avgörande betydelse, som när avgörandet meddelades var okänd för personaldomstolen och för den som begär resning.

Utan att det hindrar tillämpning av den tioårsfrist som föreskrivs i artikel 44 tredje stycket i stadgan ska en ansökan om resning inges inom tre månader från den dag då sökanden fick kännedom om den omständighet på vilken ansökan grundas.

2.   Artiklarna 34 och 35 ska tillämpas på ansökan om resning. Därutöver ska en sådan ansökan innehålla uppgifter om

a)	vilket avgörande som klandras,

b)	de punkter på vilka avgörandet klandras,

c)	de omständigheter på vilka ansökan grundas,

d)	de bevis som åberopas till styrkande av att det föreligger faktiska omständigheter som är resningsgrundande samt att ansökan inkommit inom de i punkt 1 föreskrivna fristerna.

Ansökan ska riktas mot samtliga parter i det mål i vilket den klandrade domen har avkunnats.

Resningsansökan ska tilldelas den dömande sammansättning som har meddelat det klandrade avgörandet.

3.   Personaldomstolen ska, med beaktande av parternas skriftliga yttranden, genom dom avgöra frågan huruvida ansökan kan upptas till prövning.

Om personaldomstolen finner att ansökan kan upptas till prövning, ska återstoden av förfarandet vara muntligt, om inte personaldomstolen bestämmer annat. Personaldomstolen ska avgöra målet genom dom.

Den dom som avkunnats efter det att ansökan om resning bifallits ska i original fogas till det ursprungliga avgörandet i original. En anteckning om den nya domen ska göras i marginalen på det ursprungliga avgörandet i original.

4.   Om ett avgörande av personaldomstolen är föremål för såväl ett överklagande vid tribunalen som en ansökan om resning, kan personaldomstolen, efter att ha hört parterna, förklara målet vilande till dess att tribunalen har avkunnat sin dom.

AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 120

Personaldomstolens praktiska anvisningar

Personaldomstolen kan utfärda praktiska anvisningar i fråga om bland annat förberedelse och genomförande av förhandlingar vid personaldomstolen, förlikning samt utformning och ingivande av inlagor och skriftliga yttranden.

Artikel 121

Offentliggörande av rättegångsreglerna

Dessa rättegångsregler har giltighet på de rättegångsspråk som anges i tribunalens rättegångsregler och ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. De ska träda i kraft första dagen i tredje månaden efter offentliggörandet.

Artikel 122

Övergångsbestämmelser om rättegångskostnader

Bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II om rättegångskostnader och domstolskostnader ska endast tillämpas på mål som väckts vid personaldomstolen från och med ikraftträdandet av dessa rättegångsregler.

För mål som var anhängiga vid personaldomstolen före detta datum ska bestämmelserna i tribunalens rättegångsregler fortsätta att gälla i tillämpliga delar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDANDE BESTÄMMELSE

Artikel 1

Definitioner

AVDELNING I

PERSONALDOMSTOLENS ORGANISATION

Kapitel 1

PERSONALDOMSTOLENS ORDFÖRANDE OCH MEDLEMMAR

Artikel 2

Domarnas mandattid

Artikel 3

Avläggande av ed

Artikel 4

Entledigande av domare

Artikel 5

Rang

Artikel 6

Val av personaldomstolens ordförande

Artikel 7

Personaldomstolens ordförandes befogenheter

Artikel 8

Ersättare för personaldomstolens ordförande

Kapitel 2

DÖMANDE SAMMANSÄTTNINGAR

Artikel 9

Dömande sammansättningar

Artikel 10

Inrättande av avdelningar

Artikel 11

Avdelningsordförandena

Artikel 12

Ordinarie dömande sammansättning – Fördelning av mål på avdelningarna

Artikel 13

Hänskjutande av ett mål till personaldomstolen i plenum eller till avdelningen som sammanträder med fem domare

Artikel 14

Hänskjutande av ett mål till ensamdomare

Kapitel 3

PERSONALDOMSTOLENS KANSLI OCH ADMINISTRATION I ÖVRIGT

Avsnitt 1 –

Kansliet

Artikel 15

Utnämning av justitiesekreterare

Artikel 16

Entledigande av justitiesekreteraren

Artikel 17

Biträdande justitiesekreterare

Artikel 18

Justitiesekreterarens frånvaro eller förhinder

Artikel 19

Justitiesekreterarens uppgifter

Artikel 20

Förande av dagbok

Avsnitt 2 –

Personaldomstolens administration i övrigt

Artikel 21

Tjänstemän och andra anställda

Artikel 22

Personaldomstolens administration och ekonomiska förvaltning

Kapitel 4

ARBETET VID PERSONALDOMSTOLEN

Artikel 23

Datum, tidpunkt och plats för personaldomstolens sammanträden

Artikel 24

Domförhet

Artikel 25

Om en domare är frånvarande eller har förhinder

Artikel 26

Om en domare på avdelningen som sammanträder med fem domare är frånvarande eller har förhinder före förhandlingen

Artikel 27

Överläggning

Artikel 28

Rättsferier

Kapitel 5

SPRÅK

Artikel 29

Språkanvändning

Kapitel 6

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR PARTERNAS FÖRETRÄDARE

Artikel 30

Immunitet, privilegier och förmåner

Artikel 31

Partsföreträdarnas ställning

Artikel 32

Avstängning från rättegången

AVDELNING II

RÄTTEGÅNGEN

Kapitel 1

SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 33

Allmänna frågor

Artikel 34

Ingivande av inlagor

Artikel 35

Ansökan

Artikel 36

Rättelse

Artikel 37

Delgivning av ansökan och tillkännagivande i EUT

Artikel 38

Initial tilldelning av ett mål till en dömande sammansättning

Artikel 39

Svaromål

Artikel 40

Översändande till rådet och Europeiska kommissionen

Artikel 41

En andra skriftväxling

Artikel 42

Ny bevisning

Artikel 43

Nya grunder

Artikel 44

Handlingar – Konfidentialitet – Anonymitet

Artikel 45

Förberedande rapport

Artikel 46

Samband – Förening av mål

Artikel 47

Den ordning i vilken målen ska handläggas

Kapitel 2

MUNTLIGT FÖRFARANDE

Artikel 48

Hållande av förhandling

Artikel 49

Tidpunkten för förhandlingen

Artikel 50

Parternas frånvaro från förhandlingen

Artikel 51

Förhandlingen

Artikel 52

Avslutande av det muntliga förfarandet

Artikel 53

Förhandlingsprotokoll

Kapitel 3

PROCESSLEDNING OCH BEVISUPPTAGNING

Artikel 54

Allmänt

Avsnitt 1 –

Processledning

Artikel 55

Syfte och indelning

Artikel 56

Förfarande

Avsnitt 2 –

Bevisupptagning

Artikel 57

Indelning

Artikel 58

Förfarande

Avsnitt 3 –

Kallelse och hörande av vittnen och sakkunniga

Artikel 59

Kallelse av vittnen

Artikel 60

Hörande av vittnen

Artikel 61

Vittnenas skyldigheter

Artikel 62

Sakkunnigutlåtande

Artikel 63

Ed

Artikel 64

Mened – Ovarsam utsaga

Artikel 65

Invändning

Artikel 66

Ersättning för utgifter och förlorad inkomst

Artikel 67

Framställning om bevisupptagning

Kapitel 4

FÖRLIKNING

Artikel 68

Tillvägagångssätt

Artikel 69

Avtal

Artikel 70

Förlikning och domstolsförfarande

Kapitel 5

VILANDEFÖRKLARING OCH FÖRKLARING OM ATT AVSTÅ FRÅN FORTSATT HANDLÄGGNING TILL FÖRMÅN FÖR DOMSTOLEN OCH TRIBUNALEN

Artikel 71

Fall då vilandeförklaring får ske och hur beslut härom ska fattas

Artikel 72

Vilandeförklaringens varaktighet och verkningar

Artikel 73

Förklaring om att avstå från fortsatt handläggning

Kapitel 6

ÅTERKALLELSE AV TALAN, ANLEDNING SAKNAS ATT DÖMA I SAKEN OCH RÄTTEGÅNGSHINDER ELLER ANNAN RÄTTEGÅNGSFRÅGA

Artikel 74

Återkallelse

Artikel 75

Anledning saknas att döma i saken

Artikel 76

Uppenbart att talan ska avvisas eller ogillas

Artikel 77

Rättegångshinder som inte kan avhjälpas

Artikel 78

Begäran om att personaldomstolen ska meddela beslut utan att pröva själva sakfrågan

Kapitel 7

DOMAR OCH BESLUT

Artikel 79

Domar

Artikel 80

Avkunnande av dom

Artikel 81

Beslut

Artikel 82

Meddelande av beslut

Artikel 83

Den dag från och med vilken personaldomstolens avgöranden ska gälla

Artikel 84

Rättelse av avgöranden

Artikel 85

Underlåtelse att fatta beslut om rättegångskostnaderna

Kapitel 8

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER OCH DOMSTOLSKOSTNADER

Artikel 86

Beslut om rättegångskostnader

Artikel 87

Fördelning av rättegångskostnaderna – Allmänna regler

Artikel 88

Kostnader som vållats i onödan eller mot bättre vetande

Artikel 89

Fördelning av rättegångskostnaderna – Särskilda fall

Artikel 90

Verkställighetskostnader

Artikel 91

Ersättningsgilla rättegångskostnader

Artikel 92

Tvist om rättegångskostnaderna

Artikel 93

Betalning

Artikel 94

Domstolskostnader

Kapitel 9

RÄTTSHJÄLP

Artikel 95

Materiella regler

Artikel 96

Formella regler

Artikel 97

Förfarande

Artikel 98

Förskott – Hjälp med rättegångskostnaderna

Kapitel 10

DELGIVNING

Artikel 99

Delgivning

Kapitel 11

FRISTER

Artikel 100

Beräkning av frister – Förlängning med hänsyn till avstånd i samtliga fall

Artikel 101

Förlängning – Bemyndigande

AVDELNING III

SÄRSKILDA RÄTTEGÅNGSFORMER

Kapitel 1

UPPSKOV MED VERKSTÄLLIGHET OCH ANDRA INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER

Artikel 102

Ansökan om interimistiska åtgärder

Artikel 103

Personaldomstolens ordförandes behörighet

Artikel 104

Förfarande

Artikel 105

Beslut om interimistiska åtgärder

Artikel 106

Ändrade förhållanden

Artikel 107

Ny ansökan

Artikel 108

Uppskov med verkställighet

Kapitel 2

INTERVENTION

Artikel 109

Interventionsansökan

Artikel 110

Villkor för intervention

Artikel 111

Uppmaning att intervenera

Kapitel 3

ÖVERKLAGANDE OCH MÅL SOM ÅTERFÖRVISAS EFTER UPPHÄVANDE

Artikel 112

Villkoren för överklagande av personaldomstolens avgöranden

Artikel 113

Återförvisning efter upphävande – Tilldelning av det återförvisade målet

Artikel 114

Prövning av det återförvisade målet

Artikel 115

Rättegångskostnader

Kapitel 4

TREDSKODOM OCH ANSÖKAN OM ÅTERVINNING

Artikel 116

Förfarande

Kapitel 5

SÄRSKILDA RÄTTSMEDEL

Artikel 117

Talan av tredje man

Artikel 118

Tolkning av personaldomstolens avgöranden

Artikel 119

Resning

AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

Artikel 120

Personaldomstolens praktiska anvisningar

Artikel 121

Offentliggörande av rättegångsreglerna

Artikel 122

Övergångsbestämmelser om rättegångskostnader

Innehållsförteckning

---

(1)  EUT L 225, 29.8.2007, s. 1, med rättelse i EUT L 69, 13.3.2008, s. 37, ändringar av den 14 januari 2009, (EUT L 24, 28.1.2009, s. 10), och av den 17 mars 2010, (EUT L 92, 13.4.2010, s. 17).