25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/1

(1)

Rådet granskade den (2 december 2009) den komplettering av Belgiens uppdaterade stabilitetsprogram från april 2009 (nedan kallad kompletterat program) som omfattar perioden 2008–2012 (2). De belgiska myndigheterna lämnade in kompletteringen som svar på en uppmaning från rådet i dess yttrande av den 7 juli 2009 om programmet från april 2009. Det aktuella yttrandet uppdaterar yttrandet från juli, genom att väga in uppgifterna i kompletteringen av programmet från april 2009.

(2)

Raset i världshandeln, i förening med sjunkande förtroende, förmögenhetseffekter och försämrade kreditvillkor ledde till en kraftig nedgång i ekonomin sista kvartalet 2008 och första kvartalet 2009. Nedgången blev mer begränsad under det andra kvartalet och vändas i en svag tillväxt jämfört med det föregående kvartalet under det andra halvåret mot bakgrund av det förbättrade internationella läget. Enligt kommissionens höstprognos 2009 beräknas BNP på årsbasis sjunka med 3 % 2009 och åter börja öka under 2010 (0,6 %). Tillväxten beräknas öka till 1,5 % under 2011 och därmed något överstiga den potentiella tillväxten som har minskat till följd av investeringsnedgången och den genom krisen ökade arbetslösheten. Nedgången kommer också att få betydande negativa effekter på de offentliga finanserna. Enligt kommissionens höstprognos 2009 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser öka från 1,2 % av BNP 2008 till omkring 6 % av BNP 2009. Underskottet beräknas att stabiliseras under 2010 och 2011 med beaktande av i) att budgeteffekten av de stimulansåtgärder som beslutades i slutet av 2008 som reaktion på den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa ligger kvar på 0,5 % av BNP 2010, vilket avspeglar att paketet innehåller varaktiga åtgärder, och ii) de konsolideringsåtgärder som beslutades av de olika förvaltningsnivåerna inom ramen för sina budgetar för 2010 (0,75 % av BNP) och 2011 (0,25 % av BNP). Den ekonomiska tillväxtens ogynnsamma sammansättning under 2010, med en fortsatt kraftig ökning av arbetslösheten, högre ränteutgifter liksom ökade utgifter som sammanhänger med befolkningens åldrande (som även avspeglar åtgärder som vidtagits på senare år för att höja de sociala förmånerna och även pensionerna) väntas emellertid helt uppväga konsolideringsåtgärdernas effekter på det totala saldot.

(3)

Enligt det kompletterade programmets bakomliggande makroekonomiska scenario beräknas Belgiens reala BNP, efter att ha ökat med 1,1 % under 2008, sjunka med 3,1 % 2009 varefter tillväxten åter väntas bli positiv och öka med 0,4 % 2010. BNP-tillväxten beräknas därefter uppgå till 1,9 % 2011 och 2,4 % 2012. Jämfört med det uppdaterade programmet från april 2009 har tillväxten skrivits ned, särskilt för 2009. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter (3) förefaller detta scenario på det hela taget rimligt. Det är möjligen något försiktigt när det gäller perioden 2009–2010, men något optimistiskt för programmets senare år jämfört med flertalet aktuella tillväxtprognoser. Antagandet i det kompletterade programmets beräkningar om ett snabbt ökat kapacitetsutnyttjande förefaller ganska optimistiskt även om kommissionen i sin höstprognos 2009 också räknar med att utbudsgapet i efterdyningarna av konjunkturnedgången gradvis kommer att slutas. Bedömningen av tillväxtens sammansättning är på det hela taget trovärdig under hela den period som täcks av det kompletterade programmet. Inflationsprognosen i det kompletterade programmet bedöms vara realistisk. Å andra sidan verkar den beräknade löneökningstakten ligga väl högt under hela perioden eftersom en lägre löneökningstakt utomlands kan tänkas komma att utöva press på de belgiska lönerna i ett läge med hög arbetslöshet. Slutligen kan även den beräknade sysselsättningsökningen för 2011 i det kompletterade programmet vara något optimistisk.

(4)

I det kompletterade programmet anges ett underskottsmål för 2009 på 5,9 % av BNP (vilket är i linje med kommissionens höstprognos 2009). Ökningen av underskottet under 2009 i förhållande till 2008 års underskott på 1,2 % av BNP avspeglar i huvudsak effekten av de automatiska stabilisatorerna. Denna effekt har varit mycket större än vad en tillämpning av normala elasticitetsmått skulle antyda, och inkluderar särskilt kraftigt minskade skatteintäkter från bolagsskatt. Stimulansåtgärderna i 2009 års budget (0,5 % av BNP) och de finanspolitiska stimulanspaket som infördes av de regionala regeringarna och den federala regeringen (0,5 % av BNP) var relativt återhållsamma i linje med det begränsade manöverutrymme som den höga skuldsättningen lämnade. Försämringen av de offentliga finanserna avspeglar slutligen också negativa engångsåtgärder på omkring 0,5 % av BNP, i huvudsak som ett resultat av två domstolsbeslut (4). På grund av dessa engångsåtgärder samt den större än väntade effekten av de automatiska stabilisatorerna är det aktuella underskottsmålet för 2009 2,5 % av BNP högre än vad som angavs i det uppdaterade stabilitetsprogrammet från april 2009, trots att inga ytterligare stimulansåtgärder har vidtagits. Det strukturella underskottet (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) beräknas öka till 4,7 % av BNP 2009, jämfört med 2,3 % 2008, enligt uppgifterna i det kompletterade programmet och omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden. Enligt 2009 års höstprognos från kommissionen väntas en något mindre ökning av det strukturella underskottet 2009 (med 2 istället för 2,4 procentenheter), främst eftersom man i det kompletterade programmet inte beaktade effekten av de ovan beskrivna domstolsbesluten under 2009 på 0,5 % av BNP som en engångseffekt.

(5)

Det främsta målet för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt i det kompletterade programmet är att säkerställa en gradvis återgång till budgetbalans senast 2015. Det medelfristiga målet för de offentliga finanserna nämns inte uttryckligen i det kompletterade programmet i vilket man vidare inte räknar med att Belgiens ursprungliga medelfristiga mål för de offentliga finanserna kommer att nås under den perioden som täcks av det programmet (ett överskott på 0,5 % av BNP i konjunkturrensade termer exklusiva engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder). Det nominella underskottet väntas år 2010 stabiliseras på omkring 6 % av BNP tack vare korrigerande åtgärder på motsvarande 0,5 % av BNP för att därefter gradvis minska till 4,4 % av BNP år 2012 (med stöd av konsolideringsåtgärder på motsvarande 1 % av BNP under 2011 och 1,25 % av BNP under 2012). I det kompletterade programmet nämns målsättningen att under 2013 få ned underskottet under referensvärdet 3 % av BNP, men det innehåller inte något fullt utvecklat scenario för det året (5). Det strukturella underskottet, omräknat enligt den allmänt vedertagna metoden, väntas enligt det kompletterade programmet förbättras med omkring 0,25 procentenhet både under 2010 och 2011 samt med 0,5 procentenhet under 2012. Eftersom man i det kompletterade programmet inte beaktade 2009 års domstolsbesluts effekter på 0,5 % av BNP som engångseffekter, väntas det strukturella saldot i själva verket försämras med 0,25 % av BNP under 2010 (från – 4,2 % av BNP 2009 till – 4,4 % av BNP 2010). Den strukturella korrigering som anges i det kompletterade programmet är betydligt mindre omfattande än den totala summan av ovan nämnda planerade åtgärder. Detta avspeglar att det strukturella saldot vid oförändrad politik automatiskt skulle försämras med i genomsnitt 0,5 % av BNP per år som ett resultat av tillväxtens ogynnsamma sammansättning under 2010, högre ränteutgifter och högre utgifter för befolkningens åldrande (vilket också avspeglar de senaste årens beslut om höjda sociala förmåner, bland annat pensioner). Enligt det kompletterade programmet baseras den planerade konsolideringsåtgärden i lika stor utsträckning på ökade skatteinkomster (särskilt inkomst- och förmögenhetsskatter) och minskade utgifter (bland annat för mellanliggande förbrukning, löner och kollektiva avgifter och sociala transfereringar in natura). I det kompletterade programmet uppskattas den offentliga skulden år 2008 till 89,6 % av BNP, jämfört med 84 % av BNP 2007, där ökningen till stor del är en följd av en betydande stock-/flödesjustering som härrör från räddningsinsatserna till förmån för bankerna (6 % av BNP). Enligt det kompletterade programmet väntas skuldkvoten öka ytterligare till omkring 104 % 2011 och därefter gradvis stabiliseras. Detta är betydligt högre än i uppdateringen från april (främst till följd av högre underskott). I sin höstprognos 2009 räknar kommissionen med en jämförbar ökning av skuldkvoten.

(6)

Målen för de offentliga finanserna är på det hela taget förknippade med vissa nedåtrisker, främst från och med 2011. Det makroekonomiska läget är för det första osäkert och det kan därför inte uteslutas att utfallet 2011 och 2012 blir sämre än vad som förutses i det kompletterade programmet. För det andra är de konsolideringsåtgärder för att backa upp målen som nämns i det kompletterade programmet inte tillräckligt specificerade. På grundval av budgetförslagen från regeringarna på federal och regional nivå, som godkändes efter det att det kompletterade programmet hade lämnats in, förefaller de korrigerande åtgärderna 2010 att överstiga de 0,5 % av BNP som anges i kompletteringen eftersom de tillräckligt noga specificerade åtgärderna redan uppgår till omkring 0,75 % av BNP, medan det för de senare åren endast finns begränsad information om vilka slags åtgärder som planeras. Slutligen ställde regeringen omfattande garantier till banksektorn som, om de tas i anspråk, skulle kunna spä på framtida underskott och skuldsättning, även om en del av det offentliga stödet till finanssektorn också skulle kunna återvinnas i framtiden. Det kan å andra sidan inte uteslutas att skatteintäkterna, som en spegelbild av det kraftigare än väntade bortfallet av skatteintäkter under 2009, kan komma att öka mer än vad normala elasticitetsberäkningar tyder på. Med hänsyn till de risker som omgärdar målen för de offentliga finanserna kan skuldkvoten också komma att utvecklas mindre gynnsamt än vad som förutses i det kompletterade programmet.

(7)

Den finanspolitiska inriktningen, mätt som det kompletterade programmets omräknade förändring av det strukturella saldot med beaktande av de ovan nämnda riskerna, är expansiv under 2009, vilket är i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, och i stort sett neutral under resten av programperioden. Mot bakgrund av riskerna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, inklusive den mycket höga offentliga skulden som för övrigt inte minskar i tillräcklig takt mot referensvärdet under programperioden, och betydande ansvarsförbindelser som sammanhänger med åtgärderna för att stabilisera det finansiella systemet, bör konsolideringsstrategin avsevärt förstärkas från och med 2011.

(8)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram har det kompletterade programmet förbättrat efterlevnaden av uppförandekodens krav, även om vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter fortfarande saknas (6).

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/6

1.

Den 16 december 2008 antog kommissionen ett meddelande där man fastställde en handlingsplan för införande av intelligenta transportsystem i EU (nedan kallad meddelandet) (1). Meddelandet åtföljs av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en ram för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportsätt (nedan kallat förslaget) (2). Kommissionen översände meddelandet och det åtföljande förslaget till Europeiska datatillsynsmannen för samråd i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 (3).

2.

Datatillsynsmannen välkomnar att samråd hålls och rekommenderar att det hänvisas till detta samråd i skälen till förslaget, på samma sätt som i ett antal andra lagstiftningstexter där samråd har hållits med datatillsynsmannen i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

3.

Intelligenta transportsystem (ITS) är avancerade tillämpningar för användning av informations- och kommunikationsteknik som finns inbyggd i olika transportsätt för samverkan dem emellan. På vägtransportområdet kommer ITS att tillhandahålla innovativa tjänster vad gäller transportsätt och trafikledning för olika användare, t.ex. resenärer, infrastrukturanvändare och infrastrukturoperatörer, vagnparksansvariga och larmtjänstoperatörer.

4.

Efter en inventering av det ökande införandet av ITS i olika transportsätt i Europeiska unionen (4) har kommissionen antagit en handlingsplan för att påskynda införandet och användandet av ITS-tillämpningar och ITS-tjänster på vägtransportområdet. Handlingsplanen syftar också till att säkerställa samverkan med andra transportsätt, vilket kommer att underlätta tillhandahållandet av multimodala tjänster. Ett konsekvent införande av ITS i EU kommer att gagna olika gemenskapsmål, bl.a. transporteffektivitet, hållbarhet och säkerhet, och främja EU:s inre marknad och konkurrenskraft. Med tanke på de många olika målen för ITS-införandet föreslås i meddelandet sex prioriterade åtgärdsområden för perioden 2009–2014. För genomförandet av planen föreslår kommissionen att det på EU-nivå fastställs en rättslig ram i form av ett direktiv, där ett antal åtgärder på utvalda prioriterade områden fastställs.

5.

I förslaget föreskrivs en ram för det transnationella införandet av ITS-tillämpningar i syfte att underlätta tillhandahållandet av harmoniserade gränsöverskridande tjänster, framför allt för trafik- och reseinformation och trafikledning. Enligt förslaget ska medlemsstaterna vidta flera tekniska åtgärder för att underlätta utbyte av uppgifter mellan användare, myndigheter, berörda intressenter och leverantörer av ITS-tjänster samt för att integrera säkerhets- och skyddsrelaterade ITS-system i fordon och väginfrastrukturer. Tekniska specifikationer för ITS-tillämpningar och system på fyra av de prioriterade områdena (5) i handlingsplanen kommer att fastställas genom ett kommittéförfarande (6), och de centrala aspekterna för dessa anges i bilaga II. Det framgår emellertid inte tydligt för vilka särskilda ändamål ITS kommer att användas på dessa områden. Dessutom kan införandet av ITS utvidgas till många fler områden än de fyra som ursprungligen valts ut för utvecklingen av harmoniserade tekniska specifikationer. Förslaget gäller huvudsakligen införandet av framtida tillämpningar och tjänster på ITS-området, men det ska också, där så är möjligt, omfatta teknik på detta område som redan finns eller är under utveckling (såsom eCall, eToll etc.).

6.

Förslaget översändes till Europaparlamentet, som antog sin ståndpunkt vid första behandlingen (7) den 23 april 2009. Efter en begäran om samråd från rådet den 29 januari 2009 antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ett yttrande om förslaget den 13 maj 2009 (8).

7.

Datatillsynsmannen välkomnar samrådet om den plan för införande av ITS som kommissionen lagt fram. Detta är inte första gången som datatillsynsmannen behandlar frågorna i ITS-handlingsplanen. Datatillsynsmannen yttrade sig över kommissionens förslag om att underlätta gränsöverskridande uppföljning av trafikförseelser (9) och bidrog till arbetet i artikel 29-gruppen med ett arbetsdokument om eCall (10).

8.

Grunden för intelligenta transportsystem är insamling, behandling och utbyte av många olika uppgifter, från offentliga och privata källor. Detta är därför ett dataintensivt område. Införandet av ITS kommer i stor utsträckning att bygga på teknik för geolokalisering, t.ex. satellitbaserad positionsbestämning och kontaktlös teknik såsom radiofrekvensidentifiering, som kommer att göra det enklare att tillhandahålla en mängd olika offentliga och/eller kommersiella platsbaserade tjänster (t.ex. trafikinformation i realtid, e-transport, eCall, eToll, parkeringsbokning etc.). Vissa av de uppgifter som kommer att behandlas i ITS har sammanställts – t.ex. uppgifter om trafik, olyckor och olika möjligheter – och avser inte enskilda individer, medan andra uppgifter avser identifierade eller identifierbara enskilda individer och uppfyller därför villkoren för personuppgifter enligt artikel 2 a i direktiv 95/46/EG.

9.

Europeiska datatillsynsmannen anser att det är av avgörande betydelse att de åtgärder som planeras för införande av intelligenta transportsystem är förenliga med den befintliga lagstiftning som anges i förslaget, särskilt direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter (11) och direktiv 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation (12).

10.

Olösta frågor om integritet och skydd av uppgifter är enligt kommissionen ett av de största hindren för att främja intelligenta transportsystem. Dessa frågor kommer att tas upp på följande sätt i detta yttrande:

11.

Kommissionens förslag till direktiv innehåller två bestämmelser (skäl 9 och artikel 6) om personlig integritet, säkerhet och återanvändning av information. I artikel 6.1 i kommissionens förslag krävs att tillämpningen av ITS sker i enlighet med reglerna för skydd av personuppgifter i bl.a. direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG. I artikel 6.2 i kommissionens förslag anges konkreta säkerhetsåtgärder till skydd för personuppgifter. Där föreskrivs det att ”medlemsstaterna särskilt ska se till att ITS-data och register skyddas mot missbruk, inklusive olaglig åtkomst, ändring eller förlust”. Slutligen anges i artikel 6.3 i kommissionens förslag att ”direktiv 2003/98/EG ska tillämpas”.

12.

Europaparlamentet föreslog vid första behandlingen ändringar av artikel 6. Framför allt har tre nya punkter lagts till i artikel 6.1, som gäller användande av anonyma uppgifter då detta är möjligt, behandling av känsliga uppgifter endast efter informerat medgivande från den registrerade, och säkerställande av att personuppgifter ”endast behandlas i de fall då detta är nödvändigt för användandet av ITS-tillämpningar och/eller tjänster”. Dessutom har artikel 6.2 ändrats genom tillägget att ITS-data och register ”inte får användas för andra ändamål än de som nämns i detta direktiv”.

13.

Datatillsynsmannen hälsar med tillfredsställelse att uppgiftsskyddet har beaktats vid utarbetandet av förslaget och att det förs fram som ett allmänt villkor för att intelligenta transportsystem ska kunna införas på ett riktigt sätt i EU. Datatillsynsmannen är medveten om behovet av en sammanhållen harmonisering av processer för uppgiftshantering på EU-nivå för att säkerställa att ITS-tillämpningar och ITS-tjänster fungerar i hela Europa.

14.

Datatillsynsmannen noterar dock att den föreslagna rättsliga ramen är alltför vid och allmän för att på ett tillfredsställande sätt bemöta farhågorna i samband med integritet och uppgiftsskydd vid införande av intelligenta transportsystem i medlemsstaterna. Det framgår inte när användandet av ITS-tjänster kommer att leda till insamling och behandling av personuppgifter, för vilka särskilda syften behandling av uppgifter sker eller vilken rättslig grund som motiverar sådan behandling. Vidare innebär användandet av lokaliseringsteknik i samband med ITS en risk för att tjänster utvecklas som inkräktar på privatlivet om de medför insamling och behandling av personuppgifter. I förslaget anges inte heller tydligt vilka roller och vilket ansvar som de olika operatörerna vid införandet av ITS har, och det är följaktligen svårt att veta vilka operatörer som kommer att vara registeransvariga och därmed ansvariga (13) för att skyldigheterna i fråga om uppgiftsskydd uppfylls. ITS-operatörer kommer att ställas inför betydande problem om inte alla dessa frågor klargörs i lagstiftningen, eftersom det är de som i slutändan kommer att ha ansvaret för att tillämpa åtgärderna i det föreslagna direktivet.

15.

Det finns därför en risk för att bristen på tydlighet i den föreslagna rättsliga ramen kommer att skapa skiljaktigheter vid införandet av ITS i Europa och att detta i stället för att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna kommer att leda till en stor osäkerhet, splittring och bristande överensstämmelse, på grund av olika nivåer av uppgiftsskydd i Europa. Detta kan också leda till bristande efterlevnad av grundläggande åtgärder för uppgiftsskydd. Datatillsynsmannen betonar behovet av ytterligare harmonisering i dessa frågor på EU-nivå. Datatillsynsmannen föreslår därför förändringar av den föreslagna rättsliga ramen ur uppgiftsskyddssynpunkt. Datatillsynsmannen rekommenderar starkt att parlamentet och rådet i förslaget inför de föreslagna förändringarna och, där så är möjligt, ytterligare bestämmelser för att förtydliga olösta frågor (t.ex. definitioner av och ansvar för ITS-operatörer, utveckling av harmoniserade avtal för tillhandahållande av ITS-tjänster etc.). Vidare betonar datatillsynsmannen att medlemsstaterna också kommer att vara ansvariga för att genomföra direktivet på ett riktigt sätt, så att operatörer kan utveckla system och tjänster med en lämplig nivå av uppgiftsskydd i hela Europa.

16.

Det framgår inte tydligt när behandling av personuppgifter börjar då ITS-utrustningen redan finns integrerad i ett fordon och på vilka rättsliga grunder som behandlingen sker. Operatörerna kan åberopa olika rättsliga grunder för behandlingen av uppgifter, bl.a. otvetydigt samtycke från användare eller ett avtal eller en rättslig förpliktelse som den registeransvarige ska fullgöra. Det finns ett behov av att harmonisera den rättsliga grunden för behandlingen av uppgifter i ITS för att säkerställa att systemen fungerar i hela Europa och att användare inte blir lidande av att man behandlar uppgifter olika i olika EU-länder.

17.

I ett antal fall kommer ITS-system att som standard integreras i fordon. Så är det bland annat med säkerhets- och skyddsrelaterade ITS-system, som enligt förslaget måste finnas inbyggda i fordon. I förslaget definieras dock inte ”säkerhets- och skyddsrelaterade ITS-system”, och det bör därför förtydligas vilka särskilda ITS-tillämpningar och system som måste finnas inbyggda i fordon. Vidare bör det framgå huruvida aktivering och användning av anordningen kommer att vara frivillig eller obligatorisk för användare. Obligatorisk uppgiftsbehandling bör endast ske för särskilda ändamål med hänsyn till tvingande skäl (t.ex. spårning av gods vid godshantering) och med lämpliga skyddsåtgärder vid behandlingen av uppgifter som rör enskilda individer. Om användningen av ITS sker på frivillig grund bör lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att användarna ska anses ha samtyckt underförstått till att använda systemet enbart på grund av att det finns i fordonet.

18.

Datatillsynsmannen förordar att ITS-tjänster tillhandahålls på frivillig basis. Detta innebär att användarna måste kunna välja fritt om de samtycker till att använda systemet och till de särskilda ändamål som det kommer att användas för. Då den tjänst som tillhandahålls bygger på lokaliseringsuppgifter måste användaren få lämplig information (i enlighet med framför allt artikel 9 i direktiv 2002/58/EG) och kunna dra tillbaka sitt samtycke. Rent konkret krävs för detta att det införs ett enkelt sätt att avaktivera anordningen och/eller funktionen (14), utan några tekniska eller ekonomiska följder, när användaren inte längre samtycker till användningen av systemet och/eller en särskild funktion. Ytterligare skyddsåtgärder bör vidtas så att användare inte diskrimineras när de vägrar att använda en tjänst.

19.

I fall då viss behandling är obligatorisk medan annan behandling kräver användarens samtycke måste insyn garanteras i fråga om de olika typer av uppgiftsbehandling som sker, genom lämplig information till användarna om omfattningen av varje specifik behandling och huruvida den är obligatorisk och/eller frivillig. Dessutom kommer lämpliga säkerhetsåtgärder att krävas så att uppgifter inte samlas in eller behandlas utöver vad som är lagstadgat och/eller föremål för samtycke.

20.

Med tanke på de transnationella effekterna av ITS-tjänster rekommenderar datatillsynsmannen också att alleuropeiska standardkontrakt utarbetas för att säkerställa att tjänster som tillhandahålls via ITS erbjuder samma uppgiftsskydd i hela Europa, särskilt att informationen till användarna är tillräckligt tydlig i fråga om vilka särskilda funktioner som används samt effekterna för uppgiftsskyddet av användandet av särskild teknik och hur användarna kan utöva sina rättigheter. När nya funktioner läggs till bör ytterligare åtgärder vidtas av tjänsteleverantörerna för att ge användarna tydlig och specifik information om dessa tilläggsfunktioner och för att vid behov erhålla användarnas samtycke till att dessa nya funktioner används.

21.

Datatillsynsmannen noterar att det inte preciseras i förslaget för vilka särskilda tjänster och ändamål som ITS-tillämpningar kan användas, vilket följaktligen lämnas öppet. Detta möjliggör i praktiken flexibilitet, men det innebär att olösta frågor om integritet och uppgiftsskydd – enligt kommissionen ett av de största hindren för att främja intelligenta transportsystem (se punkt 10) – inte löses och kan hindra att de föreslagna åtgärderna genomförs på ett välavvägt sätt.

22.

Datatillsynsmannen betonar vikten av att behandlingen av uppgifter för tillhandahållande av särskilda ITS-tjänster sker i enlighet med en lämplig rättslig grund och dessutom för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, samt att den planerade behandlingen är proportionerlig till och nödvändig för dessa ändamål (artikel 6 i direktiv 95/46/EG). Man bör därför överväga om det finns behov av ytterligare lagstiftning på EU-nivå om särskild användning av ITS för att skapa en harmoniserad och ändamålsenlig rättslig grund för behandling av uppgifter samt för att undvika skillnader mellan medlemsstaterna vid införandet av ITS-tjänster.

23.

I den föreslagna ramen finns ännu inte något beslut om formerna för behandling och utbyte av uppgifter vid användning av ITS. Många tekniska parametrar kommer att bli föremål för beslut först i ett senare skede, genom kommittéförfarandet, och valet av dessa kommer att få olika konsekvenser för integritet och uppgiftsskydd. Med hänsyn till det särskilda skyddet för privatlivet och för uppgifter som skyddade grundläggande rättigheter enligt artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt enligt artiklarna 7–8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kan det ifrågasättas om och i vilken utsträckning definitioner av behandling av uppgifter bör beslutas genom ett kommittéförfarande.

24.

I ett demokratiskt samhälle bör beslut om grundläggande principer och metoder som påverkar grundläggande rättigheter fattas inom ramen för ett fullständigt lagstiftningsförfarande som inbegriper lämpliga kontroller och avvägningar. I detta fall innebär det att beslut som får avgörande konsekvenser för enskilda individers integritet och uppgiftsskydd, såsom ändamål och former för obligatorisk uppgiftsbehandling och definitioner av formerna för införandet av ITS på nya områden, bör beslutas av Europaparlamentet och rådet och inte genom ett kommittéförfarande.

25.

Utifrån detta förordar datatillsynsmannen starkt att artikel 29-gruppen och datatillsynsmannen där så är relevant deltar i arbetet i den kommitté som inrättats enligt artikel 8 i förslaget och i framtida åtgärder som rör införandet av ITS, genom samråd i ett tillräckligt tidigt skede innan sådana åtgärder utarbetats.

26.

Vidare noterar datatillsynsmannen de ändringar som Europaparlamentet antagit när det gäller artikel 6 i förslaget. Först och främst noterar datatillsynsmannen att den ändring där användandet av anonyma uppgifter då detta är möjligt uppmuntras, trots att den i princip är välkommen, inte kommer att lösa alla problem med uppgiftsskydd eftersom många uppgifter som samlas in och utbyts genom ITS kan uppfylla villkoren för personuppgifter. För att behandlingen av personuppgifter ska ske anonymt får det inte vara möjligt för någon att i något skede av behandlingen – med hänsyn till alla medel som rimligen kan komma att användas antingen av den registeransvarige eller av någon annan person – kunna koppla ihop uppgifterna med uppgifter som berör en identifierad enskild individ, om inte sådana uppgifter utgör personuppgifter enligt artikel 2 a i direktiv 95/46/EG (15). Vidare rekommenderar datatillsynsmannen på grundval av de ändringar som Europaparlamentet föreslagit att artikel 6 i förslaget ändras på följande sätt:

27.

Det är särskilt viktigt att klargöra rollerna för olika aktörer i ITS för att identifiera vem som har ansvar för att säkerställa att systemen fungerar på vederbörligt sätt ur ett uppgiftsskyddsperspektiv. Därför bör det förtydligas ytterligare vem som bör vara ansvarig för att genomföra tillämpningar och system vars utformning kommer att preciseras genom kommittéförfarandet och vem av aktörerna i kedjan som kommer att vara ansvarig för att uppgiftsbehandlingen sker i enlighet med lagstiftningen om uppgiftsskydd (närmare bestämt de registeransvariga). Datatillsynsmannen framhåller i det följande vissa av de frågor rörande integritet och uppgiftsskydd som bör hanteras inom ramen för kommittéförfarandet och av registeransvariga vid utformningen av tillämpningar och systemarkitektur. Dessutom behandlas några av de uppgiftsskyddsfrågor som måste tas upp av lagstiftaren och registeransvariga när det gäller ITS-tjänster.

28.

En riktig tillämpning av principerna för uppgiftsskydd i direktiv 95/46/EG är ett centralt villkor för att införandet av ITS i gemenskapen ska lyckas. Dessa principer får konsekvenser för utformningen av systemarkitekturen och tillämpningarna. Datatillsynsmannen rekommenderar att ett arbetssätt med inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten (”privacy by design”) används i ett tidigt skede av utformningen av ITS, för att fastställa arkitektur, drift och förvaltning av tillämpningar och system. Detta arbetssätt framhävs framför allt i direktiv 1999/5/EG (18) när det gäller utformningen av radioutrustning och teleterminalutrustning.

29.

Utformningen av ITS-tillämpningar och system kommer att ske i flera steg och av olika operatörer som samtliga bör ta hänsyn till integritet och uppgiftsskydd. Kommissionen och ITS-kommittén kommer genom kommittéförfarandet inledningsvis att ha ett särskilt ansvar vid fastställandet av de åtgärder, standardiseringsinitiativ, förfaranden och bästa metoder som ska främja inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten.

30.

Inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten bör uppmuntras i alla skeden av processerna och i alla former av processer.

31.

Datatillsynsmannen tar i det följande upp några av de frågor som särskilt måste behandlas vid utformningen av tillämpningarna och systemarkitekturen. De berör de insamlade uppgifterna, systemens driftskompatibilitet och skyddet för uppgifter.

32.

I enlighet med artikel 6.1 c i direktiv 95/46/EG får endast personuppgifter som är nödvändiga och relevanta för särskilda ändamål samlas in och behandlas.

33.

Datatillsynsmannen betonar vikten av att på ett lämpligt sätt klassificera information och uppgifter som ska behandlas i ITS innan tillämpningar och system utformas, för att undvika att personuppgifter i onödan samlas in i stor skala. I samband med detta bör hänsyn tas till

34.

De enskilda funktionerna bör analyseras noga utifrån ändamålen för att bedöma om det är nödvändigt att samla in personuppgifter. Datatillsynsmannen betonar vikten av att göra en riktig avvägning mellan de registrerades grundläggande rättigheter och de olika berörda aktörernas intressen, vilket innebär att så få personuppgifter som möjligt ska behandlas. I största möjliga utsträckning bör tillämpningarnas och systemens arkitektur utformas så att endast de personuppgifter som är absolut nödvändiga för ändamålen samlas in.

35.

Om personuppgifter inte är nödvändiga, eller är nödvändiga endast i ett tidigt skede av behandlingen, bör de inte samlas in eller också bör de anonymiseras så snart som möjligt. Det är alltså särskilt viktigt att man inte bara bedömer om det är nödvändigt att samla in uppgifter utan också om det är nödvändigt att de lagras i olika system. Särskilda tidsgränser för lagring av personuppgifter bör fastställas för alla olika aktörer i tjänstekedjan och de bör differentieras utifrån uppgiftstyp och det ändamål för vilket de samlades in (20). Följaktligen bör personuppgifter, när det inte längre är nödvändigt att behålla dem för att uppnå de ändamål för vilket de samlades in eller behandlades, anonymiseras, dvs. inte längre avse en identifierad eller identifierbar enskild individ.

36.

Utformningen av systemarkitekturen och förfarandena för utbyte av uppgifter bör ligga till grund för att så få personuppgifter som möjligt behandlas. Därvidlag bör alla skeden av behandlingen och alla aktörer i leveranskedjan för ITS-tjänster beaktas. Vissa uppgifter kan utbytas och behandlas anonymt medan andra, även om utbytet sker anonymt, kan kopplas ihop med uppgifter om identifierade enskilda individer och kommer därför att utgöra personuppgifter enligt artikel 2 a i direktiv 95/46/EG (21). Mot bakgrund av de ändamål som ITS kommer att användas för förefaller det svårt att säkerställa att en stor mängd uppgifter som samlats in genom ITS kommer att behandlas anonymt, eftersom den enskilda individens identitet vid någon tidpunkt kommer att krävas för särskilda ändamål, t.ex. fakturering. Därför skulle det åtminstone krävas särskilda – tekniska, organisatoriska och juridiska – åtgärder för att garantera anonymitet på vissa områden.

37.

Driftskompatibilitet mellan tillämpningar och system är av central betydelse för ett lyckat införande av ITS. Harmonisering kommer att ske i form av fastställande av tekniska specifikationer för gränssnitt som ska integreras i tillämpningar och system, så att de fungerar tillsammans med andra tillämpningar som finns inbyggda i andra transportsätt och/eller system. Driftskompatibla system kommer att bidra till att underlätta tillhandahållandet av ett antal olika tjänster och till att säkerställa kontinuitet inom dessa i hela Europa men innebär samtidigt ett antal risker från uppgiftsskyddssynpunkt, t.ex. risker för att uppgifter används på felaktigt sätt eller missbrukas. Varje sammankoppling av databaser bör göras med vederbörlig respekt för principerna om uppgiftsskydd (22) och praktiska skyddsåtgärder (se även avsnitt III 1.c).

38.

Principen om uppgiftskvalitet i artikel 6 d i direktiv 95/46/EG är särskilt viktig i samband med driftskompatibilitet mellan tillämpningar och system. De tekniska specifikationer som ska fastställas för utformningen av gränssnitt bör säkerställa att korrekta uppgifter erhålls vid sammankoppling av tillämpningar och system.

39.

Med tanke på att driftskompatibla system kommer att underlätta sammankoppling av databaser och jämförelse av uppgifter för ytterligare ändamål betonar datatillsynsmannen att varje sammankoppling noga bör övervägas i förhållande till principen om ändamålsbegränsning i artikel 6.1 b i direktiv 95/46/EG. Det är särskilt viktigt att utformningen av systemarkitekturen för ITS förebygger all vidare användning av uppgifter för andra ändamål än dem för vilka uppgifterna samlades in. Lämpligt skydd måste byggas in i systemet för att förebygga felaktig användning, otillåten spridning av eller otillåten tillgång till uppgifter samt sidoeffekter av anordningar. Exempelvis bör tillräckligt skydd finnas så att obehöriga tredje parter inte kan få tillgång till flyttbara anordningar och så att dessa inte används för att identifiera och spåra personer utöver ändamålen med systemet.

40.

När det gäller själva sammankopplingens lagenlighet kommer denna att behöva bedömas från fall till fall, med hänsyn till arten av de uppgifter som görs tillgängliga och utbyts genom systemen och till de ändamål för vilka de ursprungligen var avsedda.

41.

Säkerheten för personuppgifter är central vid införandet av ITS. Datatillsynsmannen hälsar med tillfredsställelse att säkerheten uttryckligen nämns i handlingsplanen och förslaget till direktiv. Säkerheten bör tas med i beräkningen inte bara under driften av ITS-anordningen (i det fordonsintegrerade systemet och i kommunikationstransportprotokollet) utan även när det gäller de databaser där uppgifterna behandlas och/eller lagras. Lämpliga tekniska, administrativa och organisatoriska krav bör fastställas för alla skeden av behandlingen som säkerställer en tillräcklig säkerhetsnivå i enlighet med artiklarna 16–17 i direktiv 95/46/EG (samt artiklarna 4–5 i direktiv 2002/58/EG, i tillämpliga fall).

42.

Lämpliga säkerhetsåtgärder bör fastställas först efter en noggrann bedömning av de särskilda ändamål för vilka ITS kommer att användas och av formerna för behandlingen. I detta sammanhang rekommenderar datatillsynsmannen att konsekvensanalyser avseende integritets- och uppgiftsskydd görs för särskilda sektorer och/eller ändamål för användningen (t.ex. för säkerhetsrelaterade ITS-system, godshanteringssystem etc.) Genomförande av konsekvensanalyser avseende integritets- och uppgiftsskydd och användandet av bästa tillgängliga teknik för integritet och uppgiftsskydd kommer att bidra till att fastställa vilka säkerhetsåtgärder som är lämpligast för en specifik behandling av uppgifter.

43.

Det krävs ytterligare harmonisering av formerna för införande av ITS-tjänster på EU-nivå för att undvika skillnader vid införandet av dessa tjänster. Datatillsynsmannen vill i detta avseende framhålla framför allt följande två frågor som kommer att kräva ytterligare överväganden från integritets- och uppgiftsskyddssynpunkt:

44.

Införandet av ITS kommer att stödja utvecklingen av tillämpningar för spårning av gods och möjliggöra införande av platsbaserade kommersiella och offentliga tjänster. Sådana tjänster kommer att bygga på användning av t.ex. satellitbaserad positionsbestämning och RFID-etiketter (23). Navigations- och spårningssystem är avsedda för många olika ändamål, bl.a. distansövervakning av fordon och gods längs färdvägen (t.ex. vid transport av farligt gods eller levande djur), fakturering av fordon utifrån en mängd olika parametrar såsom tillryggalagt avstånd och tid på dygnet (t.ex. differentierade vägavgifter, elektroniska vägtullsystem) samt övervakning av förare för efterlevnad av bestämmelser genom kontroll av körtider (med hjälp av digitala färdskrivare) och utdömande av påföljder (genom elektronisk fordonsidentifiering).

45.

Användningen av lokaliseringsteknik är särskilt inkräktande från integritetssynpunkt eftersom den gör det möjligt att spåra förare och samla in en stor mängd olika uppgifter om deras körvanor. Som artikel 29-gruppen betonade (24) är behandlingen av lokaliseringsuppgifter en särskilt känslig fråga som berör centrala ting som friheten att kunna röra sig anonymt, där det krävs särskilda skyddsåtgärder för att förhindra att enskilda individer övervakas och att uppgifter används på felaktigt sätt.

46.

Datatillsynsmannen betonar att användningen av lokaliseringsverktyg måste följa lagen, dvs. bygga på en korrekt rättslig grund för uttryckligt angivna och berättigade ändamål samt vara proportionerlig mot dessa ändamål. Huruvida det är tillåtet att behandla uppgifter kommer i stor utsträckning att bero på hur och för vilket ändamål lokaliseringsverktyg används. Som artikel 29-gruppen underströk i sitt yttrande om eCall kan man ”ur uppgiftsskyddssynpunkt inte acceptera system med permanent uppkoppling som gör det möjligt att lokalisera fordon när som helst, även om eCallsystemet inte aktiverats” (25). Det är därför viktigt att ytterligare klargöra de särskilda omständigheter under vilka ett fordon kommer att spåras och effekterna av det för användaren. Under alla förhållanden bör användningen av lokaliseringsutrustning motiveras av ett berättigat behov (t.ex. övervakning av godstransporter) och begränsas till vad som är absolut nödvändigt för det ändamålet. Det är följaktligen viktigt att precisera vilka lokaliseringsuppgifter som samlas in, var de lagras och hur länge, med vem och för vilka ändamål de utbyts samt att vidta alla åtgärder som krävs för att undvika att uppgifterna missbrukas eller används på felaktigt sätt.

47.

Behandlingen av lokaliseringsuppgifter som gäller användare av allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster regleras strikt i artikel 9 i direktiv 2002/58/EG. Där krävs bland annat att behandlingen av lokaliseringsuppgifter ska ske anonymt eller efter informerat samtycke från användaren. Det innebär att användare, innan de samtycker till att lokaliseringsverktyg används, måste få lämplig information, inbegripet om vilken typ av lokaliseringsuppgifter som kommer att behandlas, behandlingens syfte och varaktighet samt om huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras till tredje part för tillhandahållande av mervärdestjänsten. Det måste finnas ett enkelt sätt för användare att kostnadsfritt tillfälligt kunna motsätta sig behandlingen av lokaliseringsuppgifter för varje uppkoppling till nätet eller för varje överföring av kommunikation. Behandlingen av lokaliseringsuppgifter ska begränsas till personer som handlar på uppdrag av leverantören av ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst eller den tredje part som tillhandahåller mervärdestjänsten.

48.

Ytterligare skyddsåtgärder måste vidtas när lokaliseringsuppgifter samlas in från fordon som används vid yrkesmässig verksamhet, för att hindra att lokaliseringsteknik används för otillbörlig övervakning av anställda. Under alla förhållanden bör behandlingen begränsas till lokaliseringsuppgifter som samlats in under arbetstid – anställda ska följaktligen kunna stänga av lokaliseringsfunktionen utanför arbetstid och/eller när fordonet används för privat bruk.

49.

Det finns en risk att tredje parter (t.ex. försäkringsbolag, arbetsgivare och brottsbekämpande myndigheter) kräver tillgång till uppgifter som samlats in genom navigations- och spårningssystem för berättigade och särskilda ändamål (såsom spårning av gods, betalning av vägtull etc.) för användning för bisyften, t.ex. att kontrollera körtider och viloperioder eller för att kontrollera att trafikbestämmelser följs och utdöma påföljder. I princip är det inte tillåtet med tillgång till uppgifter för bisyften om syftet därmed är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Tillgång till uppgifter kan endast medges genom undantag från denna princip om villkoren för detta uppfyller de stränga kraven i artikel 13 i direktiv 95/46/EG. Därför bör tredje parter endast få tillgång till lokaliseringsuppgifter i enlighet med lagen och på ett sätt som medger insyn, på grundval av lagstiftning där lämpliga förfaranden och former anges för tillgången till uppgifter för särskilda ändamål, med tillräckliga skyddsåtgärder för enskilda individer i enlighet med de vidare ändamål som deras uppgifter kan användas för.

50.

Det står ännu inte klart vem som är registeransvarig vid varje del av behandlingen av uppgifter. I många fall är det sannolikt att leverantörer av ITS-tjänster kommer att vara registeransvariga, antingen ensamma ansvariga för personuppgifter som behandlas för tillhandahållande av deras egna ITS-tjänster eller ansvariga tillsammans med andra registeransvariga i fall där behandlingen görs tillsammans med dessa. Roller och ansvar, som registeransvariga och registerförare, för operatörer som deltar i ITS i olika egenskaper, bör vara tydligt angivna för varje del av behandlingen (t.ex. för teleoperatörer som tillhandahåller både kommunikationstjänster och ITS-tjänster).

51.

När dessa personer handlar som registeransvariga kommer de att ha ansvaret (26) för att garantera att systemen och tjänsterna uppfyller alla skyldigheter rörande uppgiftsskydd, särskilt för att förverkliga system med inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten, där uppgiftskvalitet och principer om ändamålsbegränsning iakttas och som garanterar en lämplig nivå av datasäkerhet, som beskrivs i III.1).

52.

Registeransvariga kommer att behöva säkerställa att lämpliga skyddsåtgärder vidtas på alla nivåer i kedjan med aktörer i ITS-införandet. Detta kommer framför allt att kräva att de ingår lämpliga avtal med alla intressenter som deltar i utbytet och behandlingen av uppgifter, med tillräckliga åtgärder för uppgiftsskydd (särskilt med iakttagande av artiklarna 16 och 17 i direktiv 95/46/EG och artiklarna 4 och 5 i direktiv 2002/58/EG). Det är viktigt att notera från ett uppgiftsskyddsperspektiv att registeransvariga måste säkerställa uppgiftsskyddet i alla skeden av behandlingen och att de samtidigt har ansvar för behandlingen och inte kan friskriva sig från sitt ansvar genom avtal.

53.

Datatillsynsmannen välkomnar den föreslagna planen för införande av ITS som kommissionen har lagt fram, som syftar till en harmonisering av uppgiftsbehandlingen i hela Europa för att underlätta tillhandahållandet av ITS-tjänster och där man för fram uppgiftsskydd som ett centralt villkor för att ITS ska kunna införas på korrekt sätt i Europa.

54.

Datatillsynsmannen noterar att det föreslagna direktivet innehåller en allmän ram som ger upphov till ett antal frågor som rör integritet och uppgiftsskydd som måste behandlas mer ingående på EU-nivå och nationell nivå, bl.a. följande:

55.

Datatillsynsmannen rekommenderar att artikel 6 i förslaget ändras, i enlighet med direktiv 95/46/EG, på följande sätt:

56.

Datatillsynsmannen rekommenderar att en hänvisning till detta samråd görs i skälen i förslaget.

57.

Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar datatillsynsmannen att dataskyddsmyndigheter, särskilt genom artikel 29-gruppen, och datatillsynsmannen deltar i nära samverkan i initiativ som rör införandet av ITS, genom samråd på ett tillräckligt tidigt stadium innan relevanta åtgärder utarbetas.

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/16

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/20

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5768. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/20

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5771. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/21

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/22

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/23

Datum för antagande av beslutet

:

7 oktober 2009

Ärende nr

:

55120

Eftastat

:

Norge

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

:

Stöd som påstås ha beviljats i samband med försäljningen av aktier i företaget Youngstorget 2 AS

Stödform

:

Inget stöd

Sektorer av ekonomin som berörs

:

Förvaltning av kommersiell fastighet

Den beviljande myndighetens namn och adress

:

Övriga upplysningar

:

—

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/24

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate H

Office: N105 04/92

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22956505

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/27

1.

Kommissionen mottog den 17 februari 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen HAVI Global Logistics GmbH (HAVI, Tyskland), som tillhör HAVI Group LP (Förenta staterna), och McKey Luxembourg S.à.r.l (KeyLux, Luxemburg), som tillhör Keystone Group (Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget STI Freight Management GmbH (STI Freight, Tyskland) genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.5554 – HAVI/KeyLux/STI Freight JV, till

25.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 47/28