18.2.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 41/6

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina

2010/C 41/06

Kommissionen har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), där det görs gällande att import av bestruket finpapper med ursprung i Kina dumpas och därmed vållar unionsindustrin väsentlig skada.

1. Klagomål

Klagomålet ingavs den 4 januari 2010 av CEPIFINE, de europeiska finpapperstillverkarnas intresseorganisation (nedan kallad klaganden), som företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av unionens samlade produktion av bestruket finpapper.

2. Produkt

Den produkt som denna undersökning avser (nedan kallad undersökt produkt) är bestruket finpapper, bestående av papper eller papp belagt på ena sidan eller bägge sidorna (utom kraftpapper eller kraftpapp), i ark eller rullar, med en vikt av 70 g/m2 eller mer men inte över 400 g/m2 och en ljushet på mer än 84 (uppmätt enligt ISO 2470-1).

Den undersökta produkten inbegripet inte rullar lämpliga för användning i banmatade tryckpressar. Rullar lämpliga för användning i banmatade tryckpressar definieras som rullar som när de provas enligt provningsstandarden ISO 3783:2006, bestämning av motståndskraft mot plockning – hastighetsmetoden med IGT-provningsanordning (elektrisk modell), ger ett resultat på mindre än 30 N/m uppmätt i papprets tvärriktning och ett resultat på mindre än 50 N/m uppmätt i maskinens riktning.

3. Påstående om dumpning (2)

Den produkt som påstås dumpas är den undersökta produkten med ursprung i Kina (nedan kallat det berörda landet), som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 4810 13 20, ex 4810 13 80, ex 4810 14 20, ex 4810 14 80, ex 4810 19 10, ex 4810 19 90, ex 4810 22 10, ex 4810 22 90, ex 4810 29 30, ex 4810 29 80, ex 4810 92 10, ex 4810 92 30, ex 4810 92 90, ex 4810 99 10, ex 4810 99 30 och ex 4810 99 90. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

Eftersom det berörda landet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen inte anses vara en marknadsekonomi har klaganden föreslagit att normalvärdet för importen från det berörda landet ska fastställas på grundval av priset i ett tredjeland med marknadsekonomi, i detta fall USA. Påståendet om dumpning grundar sig på en jämförelse mellan detta normalvärde och exportpriserna (fritt fabrik) för den undersökta produkten vid försäljning till unionen.

Av jämförelsen framgår att de beräknade dumpningsmarginalerna är betydande för det berörda exportlandet.

4. Vållande av skada

Klaganden har framlagt bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet totalt sett har ökat både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den prima facie-bevisning som framlagts av den klagande att importvolymen och priserna på den importerade produkten bl.a. har inverkat negativt på unionstillverkarnas försäljningsvolym och marknadsandel, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat i allmänhet och dess sysselsättning.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att klagomålet har ingetts av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

Avsikten med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet dumpas och huruvida denna dumpning har vållat unionsindustrin skada. Om så visar sig vara fallet kommer det att undersökas huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder.

5.1 Förfarande för fastställande av dumpning

Exporterande tillverkare (3) av den undersökta produkten från det berörda landet uppmanas att delta i undersökningen.

5.1.1 Undersökning av exporterande tillverkare

a) Urval

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i det berörda landet förefaller påverkas av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom utsatt tid kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal exporterande tillverkare ingå i undersökningen (även kallat ett stickprovsförfarande). Detta stickprovsförfarande ska genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombeds alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen. Berörda parter måste, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och lämna följande uppgifter till kommissionen om sitt eller sina företag:

—	Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer samt kontaktperson.

—	Försäljning av den undersökta produkten på export till unionen under undersökningsperioden 1 januari 2009–31 december 2009: omsättning (i lokal valuta) och volym (i ton) för var och en av de 27 medlemsstaterna (4) separat och totalt.

—	Försäljning av den undersökta produkten på hemmamarknaden under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009): omsättning (i lokal valuta) och volym (i ton).

—	Noggrann beskrivning av företagets verksamhet på världsmarknaden när det gäller den undersökta produkten.

—	Namn på samt noggrann beskrivning av verksamheten hos alla närstående företag (5) som är inbegripna i tillverkning eller försäljning (på exportmarknaden eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten.

—	Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

De exporterande tillverkarna ska även ange huruvida de i det fall de inte väljs ut till att ingå i urvalet önskar ta emot ett frågeformulär och andra ansökningsformulär så att de kan ansöka om en individuell dumpningsmarginal i enlighet med avsnitt b nedan.

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut att ingå i urvalet, innebär det att företaget måste besvara ett frågeformulär och gå med på att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionens kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre fördelaktigt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna kommer den även att kontakta myndigheterna i det berörda exportlandet samt alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare.

Berörda parter som önskar lämna synpunkter och annan relevant information om sticksprovsförfarandet utöver de uppgifter som begärs ovan ska, om inget annat anges, lämna dessa inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av exporterande tillverkare baseras på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända exporterande tillverkare, myndigheterna i det berörda exportlandet och intresseorganisationer för exporterande tillverkare om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

De exporterande tillverkare som valts ut att ingå i urvalet måste, om inget annat anges, besvara frågeformuläret inom 37 dagar efter det att de underrättats om detta val.

Företag som gått med på att ingå i urvalet men som inte valts ut anses vara samarbetsvilliga (samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet). Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt b gäller att importen från samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet inte får åläggas en antidumpningstull som överstiger den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet.

b) Individuell dumpningsmarginal för företag som inte ingår i urvalet

Exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen begära att kommissionen fastställer en individuell dumpningsmarginal för dem. De exporterande tillverkare som önskar en individuell dumpningsmarginal måste begära att få ett frågeformulär och andra ansökningsformulär i enlighet med avsnitt a och lämna in dessa korrekt ifyllda inom de tidsfrister som anges nedan. Frågeformulären måste, om inget annat anges, besvaras inom 37 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. Det bör understrykas att för att det ska vara möjligt för kommissionen att fastställa individuella dumpningsmarginaler för dessa exporterande tillverkare i ett land utan marknadsekonomi, måste dessa kunna bevisa att de uppfyller villkoren för beviljande av marknadsekonomisk status, eller åtminstone individuell behandling, i enlighet med avsitt 5.1.2.2.

Exporterande tillverkare som begär en individuell dumpningsmarginal bör emellertid vara medvetna om att kommissionen ändå kan komma att besluta att inte fastställa någon sådan för dem om antalet exporterande tillverkare är så stort att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutas i tid.

5.1.2 Förfarande för exporterande tillverkare i det berörda landet utan marknadsekonomi

5.1.2.1 Val av land med marknadsekonomi

Om inte annat följer av bestämmelserna i avsnitt 5.1.2.2 och i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för importen från det berörda landet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Det krävs således att kommissionen väljer ut ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi. Kommissionen har preliminärt valt USA. Berörda parter uppmanas att inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på lämpligheten av detta val.

5.1.2.2 Behandling av exporterande tillverkare i det berörda landet utan marknadsekonomi

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen kan enskilda exporterande tillverkare i det berörda landet som anser att marknadsekonomiska förhållanden råder för dem i samband med produktion och försäljning av den undersökta produkten lämna en korrekt underbyggd ansökan om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status). Marknadsekonomisk status kommer att beviljas om det framgår av bedömningen av ansökan om marknadsekonomisk status att villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen (6) är uppfyllda. Dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkare som beviljas marknadsekonomisk status kommer så långt som möjligt, och om inte tillgängliga uppgifter används i enlighet med artikel 18, att beräknas på grundval av dessa företags egna normalvärden och exportpriser i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen.

Enskilda exporterande tillverkare i det berörda landet kan som ett alternativ även välja att begära individuell behandling. För att en exporterande tillverkare ska kunna beviljas individuell behandling måste företaget kunna bevisa att det uppfyller villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen (7). Dumpningsmarginalen för exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling kommer att beräknas på grundval av företagens egna exportpriser. Normalvärdet för exporterande tillverkare som beviljas individuell behandling kommer att fastställas på grundval av värdena för det tredjeland med marknadsekonomi som valts ut på det sätt som anges ovan.

a) Marknadsekonomisk status

Kommissionen kommer att sända ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till alla exporterande tillverkare i det berörda landet som valts ut att ingå i urvalet och till samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet och som önskar ansöka om en individuell dumpningsmarginal samt till alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och till det berörda landets myndigheter.

Alla exporterande tillverkare som ansöker om marknadsekonomisk status ska, om inget annat anges, besvara ansökningsformuläret inom 15 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet eller beslutet om att inte tillämpa ett stickprovsförfarande.

b) Individuell behandling

Exporterande tillverkare i det berörda landet som ingår i urvalet och samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet och som önskar ansöka om en individuell dumpningsmarginal ska, om inget annat anges, besvara avsnittet om individuell behandling i formuläret för ansökan om marknadsekonomisk status inom 15 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet.

5.1.3 Undersökning av icke-närstående importörer (8) (9)

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer förefaller vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom utsatt tid kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen (även kallat ett stickprovsförfarande). Detta stickprovsförfarande ska genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen. Berörda parter måste, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och lämna följande uppgifter till kommissionen om sitt eller sina företag:

—	Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer samt kontaktperson.

—	Noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller den undersökta produkten.

—	Import till och återförsäljning på unionsmarknaden under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009) av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet: volym (i ton) och värde (i euro).

—	Namn på samt noggrann beskrivning av verksamheten hos alla närstående företag (10) som är inbegripna i tillverkning eller försäljning av den undersökta produkten.

—	Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut att ingå i urvalet, innebär det att företaget måste besvara ett frågeformulär och gå med på att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionens kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre fördelaktigt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

För att kommissionen ska få de upplysningar som den anser vara nödvändiga för att göra urvalet bland de icke-närstående importörerna kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer baseras på den största representativa försäljningsvolym i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända icke-närstående importörer och intresseorganisationer för importörer om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till de utvalda icke-närstående importörerna och alla kända intresseorganisationer för importörer. Frågeformulären måste, om inget annat anges, besvaras inom 37 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. I frågeformulären ska de berörda parterna besvara frågor om bland annat sitt eller sina företags struktur och dess eller deras verksamhet när det gäller den undersökta produkten och om försäljningen av den undersökta produkten.

5.2 Förfarande för fastställande av skada

Med skada avses väsentlig skada för unionsindustrin, risk för väsentlig skada för unionsindustrin eller avsevärd försening av etablerandet av sådan industri. Fastställande av skada ska grundas på faktiska bevis och ska inbegripa en objektiv granskning av den dumpade importens omfattning, dess inverkan på priserna i importlandet och importens inverkan på unionsindustrin. I syfte att fastställa om unionsindustrin lidit väsentlig skada uppmanas tillverkarna av den undersökta produkten i unionen att delta i kommissionens undersökning.

5.2.1 Undersökning av unionstillverkare

Eftersom ett stort antal unionstillverkare förefaller vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom utsatt tid kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal unionstillverkare ingå i undersökningen (även kallat ett stickprovsförfarande). Detta stickprovsförfarande ska genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla unionstillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen. Berörda parter måste, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och lämna följande uppgifter till kommissionen om sitt eller sina företag:

—	Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer samt kontaktperson.

—	Noggrann beskrivning av företagets verksamhet på världsmarknaden när det gäller den undersökta produkten.

—	Försäljning av den undersökta produkten på unionsmarknaden under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009): värde (i euro).

—	Försäljning av den undersökta produkten på unionsmarknaden under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009): volym (i ton).

—	Tillverkning av den undersökta produkten under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009): volym (i ton).

—	Import till unionen av den undersökta produkten tillverkad i det berörda landet under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009): volym (i ton) (denna post anges endast om den är tillämplig).

—	Namn på samt noggrann beskrivning av verksamheten hos alla närstående företag (11) som är inbegripna i tillverkning eller försäljning av den undersökta produkten (oavsett om tillverkningen skett i unionen eller i det berörda landet).

—	Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut att ingå i urvalet, innebär det att företaget måste besvara ett frågeformulär och gå med på att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionens kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga unionstillverkare på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre fördelaktigt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra urvalet bland unionstillverkarna kommer kommissionen dessutom att kontakta alla kända intresseorganisationer för unionstillverkare.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av unionstillverkare baseras på den största representativa försäljningsvolym i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända unionstillverkare och intresseorganisationer för unionstillverkare om vilka företag som valts ut till att ingå i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till de utvalda unionstillverkarna och alla kända intresseorganisationer för unionstillverkare. Frågeformulären måste, om inget annat anges, besvaras inom 37 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. I frågeformulären ska de berörda parterna besvara frågor om bland annat sitt eller sina företags struktur, ekonomiska situation och verksamhet när det gäller tillverkning av den undersökta produkten samt om tillverkningskostnaderna för och försäljningen av den undersökta produkten.

5.3 Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om dumpning och skada konstateras föreligga, kommer det att fattas ett beslut om huruvida det ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer samt representativa användare och representativa konsumentorganisationer uppmanas att, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. För att representativa konsumentorganisationer ska kunna delta i undersökningen måste de, inom samma tidsfrist, kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Parter som ger sig till känna hos kommissionen inom tidsfristen kan, om inget annat anges, lämna sina synpunkter på huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Dessa synpunkter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. De uppgifter som lämnas enligt artikel 21 kommer hur som helst endast att beaktas om de åtföljs av styrkande handlingar vid inlämnandet.

5.4 Andra skriftliga inlagor

Om inte annat följer av bestämmelserna i detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna sina synpunkter, lämna upplysningar och framlägga bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och styrkande handlingar ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5.5 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran om att bli hörd ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. När det gäller utfrågningar rörande undersökningens inledande skede måste ansökan lämnas inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt gäller att begäran om att bli hörd ska lämnas inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

5.6 Förfarande för att lämna skriftliga inlagor och sända besvarade frågeformulär samt för korrespondens

Alla inlagor, inbegripet information som lämnas för att det ska vara möjligt att göra ett urval, besvarade ansökningsformulär för marknadsekonomisk status och besvarade frågeformulär och uppdateringar av dessa som lämnas av de berörda parterna, måste lämnas både på papper och i elektronisk form och ska innehålla uppgift om den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Berörda parter som av tekniska skäl inte kan lämna sina inlagor i elektronisk form måste omedelbart underrätta kommissionen om detta.

Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådan information som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna som är konfidentiella ska vara märkta ”Limited” (12).

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta Limited ska även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Dessa sammanfattningar ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Om en berörd part som lämnar konfidentiella uppgifter inte också lämnar en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa i begärt format och av begärd kvalitet kan de konfidentiella uppgifterna komma att lämnas utan beaktande.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 04/092

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22956505

6. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter ska dessa inte beaktas och tillgängliga uppgifter ska användas.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre fördelaktigt för den berörda parten än det skulle ha gjort om denna hade samarbetat.

7. Förhörsombud

Berörda parter kan begära att förhörsombudet (Hearing officer) vid generaldirektoratet för handel (GD Handel) ingriper. Förhörsombudet verkar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar frågor om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och ansökningar från tredje part om att bli hörd. Förhörsombudet kan anordna en utfrågning för en enskild tredje part och agera som medlare så att tredje part ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar.

Begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att den berörda parten önskar bli hörd. När det gäller utfrågningar rörande undersökningens inledande skede måste ansökan lämnas inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt gäller att begäran om att bli hörd ska lämnas inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

Förhörsombudet får även anordna utfrågningar där parterna kan redovisa sina ståndpunkter och föra fram motargument i frågor rörande bland annat dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Sådana utfrågningar bör normalt sett äga rum senast i slutet av den fjärde veckan som följer på meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten.

För närmare uppgifter och kontaktuppgifter, se förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/issues/respectrules/ho/index_en.htm

8. Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än 9 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

9. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (13).

(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2) Dumpning innebär att en produkt (den berörda produkten) exporteras till ett pris som understiger dess normalvärde. Normalvärdet fastställs vanligen till det jämförbara priset för en likadan produkt på den inhemska marknaden i exportlandet. Med en likadan produkt menas en produkt som i alla avseenden är likadan som den berörda produkten eller, om det inte finns någon sådan produkt, en produkt som är mycket lik den berörda produkten.

(3) En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar och exporterar den undersökta produkten till unionen, antingen direkt eller via en tredje part, inbegripet närstående företag som är inbegripna i tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den berörda produkten. Exportörer som inte är tillverkare är normalt sett inte berättigade till en individuell tullsats.

(4) Europeiska unionens 27 medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(5) I enlighet med artikel 143 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens tullkodex ska personer anses vara närstående endast om a) de är tjänstemän eller styrelseledamöter i varandras företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställda, d) någon person direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar 5 % eller mer av bådas utestående röstberättigande aktier eller andelar, e) en av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda två direkt eller indirekt kontrolleras av en tredje person, g) tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj. Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i ett av följande förhållande till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) bror och syster (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärföräldrar och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1). I detta sammanhang menas med person en fysisk eller en juridisk person.

(6) De exporterande tillverkarna måste särskilt kunna visa följande: i) Företagens beslut och kostnader återspeglar marknadsförhållandena utan något större statligt inflytande. ii) Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och tillämpas för alla ändamål. iii) Det förekommer ingen betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. iv) Företagen omfattas av lagar om konkurser och ägandeförhållanden som garanterar rättssäkerhet och stabila villkor för företag. v) Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(7) De exporterande tillverkarna måste särskilt kunna visa följande: i) Exportören kan fritt ta hem kapital och vinster, i de fall företaget helt eller delvis är i utländsk ägo eller är ett samriskföretag. ii) Exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor bestäms fritt. iii) Majoriteten av aktierna eller andelarna i företaget tillhör enskilda personer. Statliga tjänstemän i styrelsen eller i viktiga ledningspositioner ska utgöra en minoritet, eller också ska det styrkas att företaget ändå är tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning. iv) Valutaomräkning sker till marknadskurser. v) Den eventuella statliga inblandningen är inte av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

(8) Endast importörer som inte är närstående företag till de exporterande tillverkarna får ingå i urvalet. Importörer som är ett närstående företag till en exporterande tillverkare måste fylla i bilaga 1 till frågeformuläret för dessa exporterande tillverkare. Begreppet närstående part definieras i fotnot 5.

(9) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av dumpning.

(10) Begreppet närstående part definieras i fotnot 5.

(11) Begreppet närstående part definieras i fotnot 5.

(12) Detta är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet GATT 1994 (antidumpningsavtalet). Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(13) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

18.2.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 41/13

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2010/C 41/07

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”HESSISCHER APFELWEIN”

EG-nr: DE-PGI-0005-0620-16.07.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Hessischer Apfelwein”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Tyskland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.8:

”Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)”

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Hessischer Apfelwein” (cider från Hessen) är en jäst äppeljuiceprodukt med ett fruktinnehåll på 100 %, vars jäsning, klarning och buteljering uteslutande äger rum i Hessen.

”Hessischer Apfelwein” har en gyllengul färg och tillverkas traditionellt av äpplen från ängsfruktodlingar. Dessa äpplen har en hög syrahalt (minst 6 g/l), vilket även är utmärkande för äldre äppelsorter. Endast äpplen som uppfyller dessa krav får användas för att framställa ”Hessischer Apfelwein”. Den torra smaken är även ett resultat av den fullständiga jäsningen, som tydligt skiljer ”Hessischer Apfelwein” från cider som produceras i andra regioner. Den kolsyra som produceras under jäsningen gör produkten mousserande.

Produkten har en lägsta alkoholhalt på 5 volymprocent och ett sockerfritt extrakt på minst 18 g/l. Den innehåller minst 4 g/l icke-flyktiga syror och högst 0,8 g/l flyktiga syror. Att tillsätta vatten eller socker vid framställningen av ”Hessischer Apfelwein” är inte tillåtet.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

”Hessischer Apfelwein” görs av äpplen (97 %) som framför allt kommer från ängsfruktodlingar i Hessen.

Traditionellt görs ”Hessischer Apfelwein” uteslutande av äpplen. Ibland tillsätts juice från äppelrönn för att cidern ska klarna. Långt över 95 % av den cider som framställs i Hessen är gjord helt av äpplen.

Ängsfruktodlingar karakteriseras av att skörden varierar kraftigt. Träden ger en riklig skörd ett år och en mycket liten skörd året efter. I de ciderhus där äpplena pressas har man som mål att framställa cidern i stort sett uteslutande från äpplen som odlas i Hessen. Om det är nödvändigt att köpa äpplen från andra regioner gäller en minsta syrahalt på 6 g/l som måttstock för dessa äpplens kvalitet.

En annan egenskap som är typisk för ängsfruktodlingar är att det förekommer ett stort antal äppelsorter. Totalt sett finns det över 2 000 olika äppelsorter i Hessen. Detta omfattande antal sorter är en utmärkande egenskap för ”Hessischer Apfelwein” som framställs med olika andelar äppelsorter.

De sorter som används för ”Hessischer Apfelwein” omfattar bland annat följande:

Alkmene, Elstar, Holzapfel, Pilot, Ananasrenette, Glockenapfel, Idared, Rheinischer Bohnapfel, Berlepsch, Goldparmäne, Jacob Lebel, Schafsnase, Berner Rosenapfel, Gelber Edelapfel, James Grieve, Topaz, Bittenfelder, Gehrer Rambour, Jonagold, Weinapfel, Blenheimer, Gewürzluike, Kaiser Wilhelm, Winterrambour, Brettacher, Golden Delicious; Landsberger Renette, Zabergäu-Renette, Boskoop, Gravensteiner, Geheimrat Oldenburg, Cox Orange, Hauxapfel, Ontario.

Dessa sorter är väl lämpade för de väder- och jordmånsförhållanden som råder i Hessen och används traditionellt för att göra cider.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Jäsningen och klarningen av äppeljuicen sker uteslutande i Hessen.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

För att förhindra oxidation, som sker under transport eller tillfällig lagring och som har en negativ effekt på ciderns utmärkande egenskaper, bör ”Hessischer Apfelwein” buteljeras direkt från jästanken.

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Delstaten Hessen.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Råvaran för ”Hessischer Apfelwein” är cideräpplen, som främst odlas i Hessens typiska ängsfuktodlingar.

Ängsfruktodlingar har sedan länge varit en allmänt utbredd del av Hessens kulturlandskap. På många orter präglar de ännu i dag landskapsbilden. Genom odling i dessa ängsfruktodlingar finns det fortfarande flera hundra traditionella äppelsorter, som har anpassat sig till och blivit relativt motståndskraftiga mot klimatet och jordmånen i denna särskilda region. De utgör en värdefull del av Hessens kulturarv, som bör bevaras och vidareutvecklas. De ciderhus i Hessen där äpplena pressas har säkerställt att utnyttjandet av ängsfruktodlingarna är en ekonomisk faktor än i dag.

Cideräpplen används inte som ätfrukt. Utseendet är av mindre betydelse. Äpplena måste vara fria från fläckar men det gör inget om de har små märken efter tryck. De äpplen som ska pressas kan därför skakas ner från träden och därefter plockas upp från marken. Ätfrukt däremot plockas för hand.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

”Hessischer Apfelwein” är en hessisk specialitet med lång tradition, som är välkänd långt utanför delstatens gränser och – framför allt i regionen – har ett mycket gott anseende. Det är det stora antalet äppelsorter som ger den karakteristiska smaken. I delstaten Hessen är ”Apfelwein” en fast förankrad del av kulturen (en ”nationaldryck”). I regionen Rhine-Main och de angränsande bergsområdena har den etablerat sig som en folkdryck. Människorna i Hessen identifierar sig i hög grad med sin cider.

Till skillnad från i andra tyska regioner och andra länder är den fullständiga jäsningen av äppeljuicen utmärkande för Hessen.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Till följd av den hundraåriga traditionen med framställning av ”Hessischer Apfelwein” i Hessen, som främjas av den hemodlade råvarubasen, samt dess fasta förankring i den hessiska kulturen och karakteristiska smak – som är ett resultat av de olika sorter av cideräpplen som används och den framställningsmetoden med fullständig jäsning som utövas i ursprungsregionen – har denna cider blivit en välkänd och mycket uppskattad regional specialitet.

Det finns dessutom historiska belägg för de nära sambanden mellan Hessen och ”Hessischer Apfelwein”. Av Karl den stores dekret för sina kungsgårdar (Capitulare de Villis) från år 800 framgår att det att även på den tiden måste ha funnits experter på cidertillverkning. Under de följande århundradena förlorade cidern sin betydelse i förhållande till vinet, och det var inte förrän på 1500-talet som framgångssagan med ”Hessischer Apfelwein” började, med utgångspunkt i Frankfurt. Vinodlingarna, som då hade spritt sig över hela området, föll offer för vinsjukdomar, vilket innebar att man tvingades att använda andra frukter, särskilt motståndskraftiga äpplen. Till att börja med pressades dessa mer för hemmabruk, eftersom cider redan under en mycket lång tid hade varit ett förstahandsval för trädgårdsmästare. År 1779, då gästhuset ”Zur goldenen Krone” (Den Gyllene Kronan) öppnades i Hochstadt (dagens Main-Kinzig-distrikt), etablerades det äldsta bevarade ciderhuset för pressning i Hessen.

Även om ursprunget till historien om ”Hessischer Apfelwein” primärt kan spåras till staden Frankfurt, är det utifrån andra källor relativt uppenbart att denna cider även har stor betydelse utanför Frankfurts upptagningsområde.

Mer nyligen nådde ”Hessischer Apfelwein” en kulturell höjdpunkt på 1960- och 1970-talen genom det hessiska tv-programmet ”Zum Blauen Bock” (”Den Blå Bocken”).

”Hessischer Apfelwein” måste självklart serveras på rätt sätt. Precis som med cidern associeras ”Bembel”, den traditionella kannan, och ”Gerippte”, det traditionella ciderglaset med rutmönster, direkt till Hessen.

Ciderns betydelse i Hessen, särskilt jämfört med i resten av Tyskland, framgår av konsumtionssiffrorna. Enligt statistik från den hessiska sammanslutning av cider- och fruktjuicepressare (Verband der Hessischen Apfelwein- und Fruchtsaft-Keltereien) och sammanslutningen av den tyska fruktvins- och mousserande fruktvinsindustrin (Verband der deutschen Fruchtwein- und Fruchtschaumwein-Industrie) (Bonn), är exempelvis konsumtionen i Hessen med 10 liter per person cirka tio gånger högre än för Tyskland som helhet, där den uppgår till cirka 1 liter per person.

Befolkningens starka band till och identifiering med cidern främjas av återkommande aktiviteter som anordnas av ciderhusen. Det finns ett antal fast förankrade evenemang som är koncentrerade till ”Apfelwein” cider. I början av 1990-talet etablerades ”Süsser-Feste” som en permanent del av de marknadsföringsaktiviteter som genomförs av Hessens ciderhus. Genom detta evenemang informeras befolkningen om att pressningen har börjat i det särskilda området och man anordnar regelbundna visningar av pressningen och guidade turer där besökarna informeras om processen för och tekniken bakom cidertillverkningen. Detta har bidragit till att etablera och upprätthålla en anknytning mellan befolkningen och ”Apfelwein” cider. Den hessiska cider- och ängsfruktodlingsrutten (Hessische Apfelwein- und Obstwiesenroute), som invigdes av sammanslutningen och delstaten Hessen 1995 och nu omfattar sex regionala slingor, är en turistattraktion inom jordbruksnäringen som bidrar till att bevara och främja kulturen och traditionen med avseende på ”Hessischer Apfelwein” i de typiska områden i Hessen som präglas av ängsfruktodlingar och ciderhus. Sammanslutningens återupplivande av det traditionella öppnandet av ciderfatet (”Apfelwein-Anstich”) som ett årligt offentligt evenemang i januari varje år, vid vilket Hessens ministerpresident närvarar och som lockar till sig befolkningens och mediernas intresse, är ytterligare bevis för de djupa rötter som den traditionella drycken cider har i Hessen.

En marknadsundersökning bland konsumenterna i Hessen har bekräftat att de anser att ”Apfelwein” cider är en mycket traditionell dryck – särskilt i förening med ”Bembel” och ”Gerippte” – som de identifierar med Hessen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

Internet: http://publikationen.dpma.de/DPMApublikationen/fnd_tm_gd.do

(1) EUT L 93, 31.3.2006, p. 12.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2010.041.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 41

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	53 årgången 18 februari 2010

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2010/C 041/01	Eurons växelkurs	1

	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2010/C 041/02	Uppgifter från Eftastaterna om statligt stöd som beviljats enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 j i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning))	2

2010/C 041/03	Uppgifter från Eftastaterna om statligt stöd som beviljats enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 j i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning))	3

2010/C 041/04	Uppgifter från Eftastaterna om statligt stöd som beviljats enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 j i bilaga XV till EES-avtalet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning))	4

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2010/C 041/05	Inbjudan att lämna projektförslag enligt utkastet till det årliga arbetsprogrammet för bidrag på området för det transeuropeiska energin (TEN-E) 2010 (Kommissionens beslut C(2010) 48)	5

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2010/C 041/06	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina	6

	ÖVRIGA RÄTTSAKTER
	Europeiska kommissionen
2010/C 041/07	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	13

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3726
JPY	japansk yen	124,69
DKK	dansk krona	7,4435
GBP	pund sterling	0,86900
SEK	svensk krona	9,8183
CHF	schweizisk franc	1,4679
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,0060
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,929
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	270,83
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7092
PLN	polsk zloty	3,9770
RON	rumänsk leu	4,1188
TRY	turkisk lira	2,0666
AUD	australisk dollar	1,5191
CAD	kanadensisk dollar	1,4306
HKD	Hongkongdollar	10,6634
NZD	nyzeeländsk dollar	1,9398
SGD	singaporiansk dollar	1,9264
KRW	sydkoreansk won	1 568,46
ZAR	sydafrikansk rand	10,4265
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,3790
HRK	kroatisk kuna	7,2950
IDR	indonesisk rupiah	12 739,58
MYR	malaysisk ringgit	4,6514
PHP	filippinsk peso	63,112
RUB	rysk rubel	41,1850
THB	thailändsk baht	45,495
BRL	brasiliansk real	2,5143
MXN	mexikansk peso	17,6029
INR	indisk rupie	63,2950

Allmänna mål	Mål	Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta	Bonus för små och medelstora företag i %
Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (artikel 13)	Stödordning	50 %	20/10 %

Allmänna mål	Mål 1.Experimentell utveckling2.Allmän utbildning	Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta	Bonus för små och medelstora företag i %
	Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)	25 %	10 %
	Allmän utbildning (artikel 38.2)	60 %

Allmänna mål	Mål	Högsta stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta	Bonus för små och medelstora företag i %
Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (artikel 13)	Stödordning	50 %	20/10 %