11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/5

Rådets slutsatser den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund

2009/C 301/07

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

SOM BEAKTAR

rådets direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare från EU-länder, i vilket medlemsstaterna åläggs att erbjuda dessa barn kostnadsfri undervisning, inbegripet undervisning i det officiella språket eller i ett av värdlandets officiella språk samt att i samarbete med ursprungsländerna vidta lämpliga åtgärder för att främja undervisning i modersmålet och i ursprungslandets kultur (1),

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om upprättandet av gemensamma grundläggande principer för integrationspolitiken för invandrare inom Europeiska unionen (2), bland annat att utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, och i synnerhet deras efterkommande, beredda att bli mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet,

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande, som innefattar stöd till projekt som rör interkulturell utbildning och integrering av invandrarelever,

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om effektiv och rättvis utbildning (3), där medlemsstaterna uppmanades att säkerställa rättvisa utbildningssystem som syftar till att ge möjligheter och tillträde, behandling och resultat som är oberoende av socioekonomisk bakgrund och andra faktorer som kan leda till utbildningsmässigt underläge,

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, i vilken man framhåller vikten av social och medborgerlig kompetens och kulturell medvetenhet, samt rekommenderar att lämpliga åtgärder vidtas för dem som på grund av brister i utbildningen behöver särskilt stöd för att kunna utnyttja sin fulla utbildningspotential (4),

Europeiska rådets slutsatser av den 13–14 mars 2008, där medlemsstaterna uppmanas att vidta konkreta åtgärder för att förbättra kunskapsnivåerna hos elever med invandrarbakgrund (5),

den europeiska pakten för invandring och asyl, där medlemsstaterna uppmanades att införa en ambitiös politik för att främja en harmonisk integrering av invandrare i dessa länder, inklusive specifika åtgärder för att främja språkinlärning (6),

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om integrationspolitiken i Europeiska unionen (7), vilka innehöll en uppmaning till utveckling av skolformer som är anpassade till behoven hos barn med invandrarbakgrund och syftar till att förebygga riskerna för avbruten skolgång,

slutsatserna av den 21 november 2008 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Att förbereda unga inför 2000-talet: ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (8), där medlemsstaterna uppmanades att garantera tillgång till utbildningsmöjligheter och tjänster av hög kvalitet, i synnerhet för barn och ungdomar som missgynnas på grund av personliga, sociala, kulturella och/eller ekonomiska omständigheter,

SOM VÄLKOMNAR

Europeiska kommissionens grönbok Migration & rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem och den tillhörande rapporten om det samrådsförfarande som kommissionen genomförde under andra halvåret 2008 (9),

och SOM NOTERAR att

man i fråga om dessa slutsatser – som främst tar sikte på skolor – kommer att använda begreppet med invandrarbakgrund särskilt för att beskriva barn till alla personer som bor i ett EU-land där de inte är födda, oavsett om de är tredjelandsmedborgare, medborgare i en annan EU-medlemsstat eller senare har blivit medborgare i värdmedlemsstaten.

KONSTATERAR följande:

Sedan generationer tillbaka har migration i betydande grad bidragit till Europas samhällsutveckling och det kommer att gälla även i framtiden. Med dagens ökande globalisering och förändringar i befolkningsstrukturen förblir en framgångsrik integrering av invandrare i samhället en förutsättning för Europas ekonomiska konkurrenskraft och för social stabilitet och sammanhållning.

Utbildning har en central roll, inte bara för att se till att barn med invandrarbakgrund kan förverkliga sin potential att bli väl integrerade och framgångsrika medborgare, utan också för att skapa ett samhälle som är rättvist, inkluderande och som respekterar mångfald. Trots detta får många sådana barn alltjämt sämre utbildningsresultat och frågor som rör rasdiskriminering, etnisk diskriminering och socialt utanförskap förekommer i hela Europeiska unionen. Ett betydande antal elever med invandrarbakgrund i många medlemsstater innebär därför ett antal utmaningar – men även värdefulla möjligheter – för dessa länders utbildningssystem.

Att integrera invandrare är en kollektiv strävan som kräver ansträngningar från invandrarna själva och som omfattar många olika sektorer av samhället, utöver utbildningssektorn. Ett sektorsövergripande politiskt samarbete mellan bland annat relevanta ministerier, utbildningsmyndigheter, socialtjänster, hälso- och sjukvård, bostadsförmedlande myndigheter och asyl- och invandringsorgan, samt en dialog med det civila samhället, är av grundläggande betydelse för att se till att barn med invandrarbakgrund och deras familjer får adekvat stöd.

Även om många barn med invandrarbakgrund lyckas med sin utbildning, och en del också finns bland de mest högpresterande, finns det klara och samstämmiga belägg från såväl nationella indikatorer som internationella studier, bl.a. Pisa (10), för att de flesta invandrarelever har betydligt sämre utbildningsresultat än andra jämnåriga elever. Detta leder till att fler sådana elever slutar skolan i förtid och får sämre kvalifikationer samt till att färre sådana elever går vidare till högre utbildning. Att erbjuda barn med invandrarbakgrund en bättre möjlighet till framgångsrik utbildning kan minska marginalisering, utanförskap och alienering.

Särskilt oroande är situationen för dem för vilka de språkliga och kulturella skillnaderna mellan hem och skola kombineras med torftiga socioekonomiska förhållanden. I sådana fall kan de svårigheter som är förenade med låg socioekonomisk status förvärras av faktorer som språkbarriärer, låga förväntningar, otillräckligt familje- och samhällsstöd och brist på lämpliga förebilder.

Sådana underlägen – parade med skolsystemens bristande flexibilitet och skillnader i kvalitet mellan skolor – kan leda till en situation där många barn med invandrarbakgrund samlas i skolor med dåliga resultat. Tendenser av detta slag ställer skolsystemen i Europeiska unionen inför allvarliga utmaningar och gör det svårare att nå bra resultat för alla och få till stånd en hög grad av social sammanhållning.

Det står helt klart att ansvaret för utformningen av utbildningspolitiken ligger hos de enskilda medlemsstaterna, men de frågor som tas upp och de utmaningar som anges i dessa slutsatser har i allt högre grad blivit en gemensam angelägenhet. Det finns således en klar potential för ytterligare stöd, forskning och samarbete på europeisk nivå, med användning av relevanta gemenskapsprogram, till exempel programmet för livslångt lärande och Europeiska integrationsfonden och med användning av metoder som till exempel den öppna samordningsmetoden för att utbyta god praxis och främja ömsesidigt lärande i fråga om politik och åtgärder för att ta itu med brister i utbildningen hos elever med invandrarbakgrund.

ANSER följande:

Utbildning kan på ett avgörande sätt bidra till att invandrare framgångsrikt integreras i de europeiska samhällena. Från förskola och grundskola och därefter genom alla faser i livslångt lärande behövs det riktade åtgärder och större flexibilitet för att tillgodose behoven bland elever med invandrarbakgrund, oavsett ålder, och för att ge dem det stöd och de möjligheter som de behöver för att bli aktiva och framgångsrika medborgare och ge dem verktyg att kunna utveckla sin fulla potential. Dessa åtgärder bör samordnas med den politik på andra områden som är inriktad på att lösa de behov som finns hos barn med invandrarbakgrund och deras familjer.

Utbildningssystem där stor vikt läggs vid såväl rättvisa som kvalitet, som strävar mot tydliga och gemensamma mål och som gynnar inkluderande strategier är sannolikt de mest effektiva när det gäller att möta de särskilda behoven hos elever med invandrarbakgrund, genom att förbättra deras utbildningsresultat samtidigt som sociala band mellan dem och deras jämnåriga främjas.

Kulturell mångfald i våra samhällen bör välkomnas som en källa till vitalitet och som en berikande faktor. Den primära inriktningen på värdlandets kulturella identitet, centrala värden och grundläggande rättigheter försvagas inte på något sätt av att interkulturell utbildning i Europas skolor främjas, i syfte att utbyta kunskap och fördjupa förståelsen för varandras kulturer, såväl som skapa ömsesidig respekt och bekämpa fördomar, vilket alla varaktigt kommer att gagnas av.

Sådana strategier som att inrätta eller förstärka mekanismer för att motverka diskriminering, öka flexibiliteten inom skolsystemen och undanröja hinder för individens väg genom systemet kan bidra till att bekämpa segregation samt till bättre resultat för invandrarelever. Att erbjuda en mer individanpassad inlärning och individuellt stöd kan gagna samtliga elever inom systemet och leda till bättre kvalitet för alla. Att höja kvaliteten på undervisningen i skolor med dåliga resultat kan förbättra möjligheterna för alla elever, däribland invandrare.

Man bör uppmuntra specialutbildning för att hantera språklig och kulturell mångfald och utveckling av interkulturell kompetens i syfte att ge stöd till skolmyndigheter, skolledare, lärare och administrativ personal när det gäller att anpassa sig till behoven, och inse den fulla potentialen, i skolor eller klasser som har elever med invandrarbakgrund. Man bör också beakta frågor som hur man ska göra undervisningsmetoder, materiel och läroplaner relevanta för alla elever, oavsett ursprung, hur man ska kunna fortsätta att dra till sig och behålla de bästa lärarna i skolor med dåliga resultat, hur man i sådana sammanhang ska stärka ledningsfunktionen samt hur man – i enlighet med nationella förfaranden – ska öka antalet lärare med invandrarbakgrund.

Integreringsprocessen kan underlättas genom att man bygger upp partnerskap med lokala samhällsgrupper, bland annat familjerna till elever med invandrarbakgrund och invandrarföreningar, och därmed bidrar till att skolor utvecklas till lärgemenskaper. Genom att skapa ett tillitsfullt samarbetsklimat med ömsesidig förståelse kan partnerskap av detta slag bidra på många sätt, exempelvis genom hjälp med tolkning och som länk – i vissa fall en medlande sådan – mellan skolor och den berörda befolkningsgruppen och genom att utveckla positiva band med ursprungslandets kultur och språk. I detta sammanhang kan undervisning i värdlandets språk för föräldrar till elever med invandrarbakgrund samt informationsmöten i betydande mån bidra till att förbättra kommunikationen mellan skolor och familjer och därigenom förbättra villkoren för framgångsrik integration.

Färdighet i det officiella språket (eller i ett av de officiella språken) i värdlandet är en förutsättning för utbildningsframgång och nyckeln till såväl social som yrkesmässig integrering. Medlemsstaterna bör överväga att utforma särskilda åtgärder för att stödja detta, till exempel intensiv språkundervisning för nyanlända elever med invandrarbakgrund, ytterligare stöd för dem som har svårigheter samt specialkurser för att ge alla lärare kompetens att undervisa barn vars modersmål inte är undervisningsspråket. Man bör även stödja anpassningar inom läroplanen – exempelvis ökad undervisning i värdlandets språk för elever som har ett annat modersmål.

Trots att man i första hand bör fokusera på värdlandets språk kan uppmuntran till elever att förvärva och upprätthålla kunskap i ursprungslandets språk vara till gagn på flera olika nivåer: socialt för kulturell identitet och personligt självförtroende och yrkesmässigt för framtida anställbarhet, men även utbildningsmässigt för framtida utbildning. Även om resurserna kan vara begränsade kan man på olika sätt öka utrymmet för sådan utbildning, till exempel genom bilaterala avtal med de berörda länderna och samarbetsinriktade partnerskap med berörda lokala samhällsgrupper eller genom användning av ny teknik, till exempel för att upprätta kontakter via Internet eller utveckla initiativ till e-vänskolekontakter.

Förskolan kan lägga grunden för senare skolgång men även spela en avgörande roll för att integrera barn med invandrarbakgrund, särskilt genom en stark fokusering på språkutveckling. Man bör därför öka ansträngningarna för att se till att socialt missgynnade familjer får adekvat tillgång till barnomsorg och förskola av kvalitet.

10.

Riktat stöd – till exempel extra undervisningsresurser till skolor i eftersatta områden och mer individanpassad undervisning – kan tillgripas för att uppväga utbildningsmässiga underlägen och de negativa effekterna av otillräcklig integrering. Man bör också överväga olika sätt att tillhandahålla ytterligare utbildningsstöd, exempelvis i form av mentorsystem och individuell handledning, vägledning för både elever och föräldrar om de möjligheter som står till buds för dem inom utbildningssystemet eller inrättande av inlärnings- och läxhjälp efter ordinarie skoltid i partnerskap med föräldraföreningar och föreningar i lokalsamhället. Det krävs flexibla arrangemang för nyanlända invandrare, särskilt i fråga om språkinlärning. I det sammanhanget behövs inte bara snabba och riktade insatser kort efter ankomsten till värdlandet, utan också fortlöpande program för språkstöd.

UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA att

vidta lämpliga åtgärder på vederbörlig behörighetsnivå – lokal, regional eller nationell – i syfte att se till att alla barn erbjuds rättvisa och lika möjligheter samt ges det stöd de behöver för att oavsett bakgrund kunna utveckla sin fulla potential, vilket bland annat kan inbegripa att man

—	utformar en integrerad politik för att nå dessa mål,

—	inrättar eller förstärker mekanismer för att motverka diskriminering, i syfte att främja social integrering och aktivt medborgarskap,

—	ökar flexibiliteten inom utbildningsvägarna och undanröjer hinder inom skolsystemen,

—	förbättrar undervisningens kvalitet i skolorna och minskar skillnaderna mellan dem, bland annat genom ansträngningar för att dra till sig och behålla de bästa lärarna och förstärka ledningsfunktionen i skolor med dåliga resultat,

—	ökar tillgången till högkvalitativ förskola och barnomsorg,

—	erbjuder mer individanpassad inlärning och individuellt stöd, i synnerhet för barn till invandrare som har låga utbildningsresultat,

—	ger skolledare, lärare och administrativ personal specialutbildning för att kunna hantera språklig och kulturell mångfald samt i interkulturell kompetens,

—	utarbetar lämpliga strategier för att lära ut värdlandets språk samt överväger möjligheter för elever med invandrarbakgrund att bibehålla och utveckla sitt modersmål,

—	ser till att läroplanerna har hög kvalitet och omfattar alla elever oavsett deras ursprung, och beaktar behoven hos elever med invandrarbakgrund i undervisningsmetoder och materiel,

—	bygger upp partnerskap med invandrargrupper och intensifierar ansträngningarna att förbättra kommunikationen med föräldrar med invandrarbakgrund,

—	ger riktat stöd till elever med invandrarbakgrund som även har särskilda behov,

—	samlar in och analyserar uppgifter på detta område till grund för informerade politiska beslut,

—	utbyter god praxis på detta område i syfte att förbättra politik och åtgärder på lämplig nivå,

2.	i samband med den nya strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) och med tillämpning av den öppna samordningsmetoden utveckla ömsesidigt lärande i fråga om bästa praxis när det gäller utbildningen för elever med invandrarbakgrund,

3.	målinriktat utnyttja programmet för livslångt lärande, Europeiska socialfonden och andra resurser som Europeiska integrationsfonden, i syfte att utveckla och stödja projekt som rör interkulturell utbildning och utbildning av elever med invandrarbakgrund,

UPPMANAR KOMMISSIONEN att

underlätta och stödja samarbetet mellan medlemsstaterna på de punkter som tas upp i dessa slutsatser, bland annat genom att fastställa, utbyta, sammanställa och sörja för effektiv spridning av erfarenheter och god praxis på de områden som anges ovan samt genom användning av befintliga gemenskapsprogram,

2.	överväga hur och med vilka medel målen i rådets direktiv 77/486/EEG bäst kan uppnås, mot bakgrund av en migration som i betydande grad har förändrats sedan direktivet antogs,

3.	med användning av befintliga uppgifter och indikatorer följa skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med invandrarbakgrund,

4.	nära samarbeta med andra internationella organisationer som arbetar med frågor som rör utbildning och migration, som Europarådet, Unesco och OECD (11),

5.	sörja för att migrationsrelaterade frågor tas upp på adekvat sätt i programmet för livslångt lärande och andra relevanta gemenskapsprogram, handlingsplanen för vuxenutbildning och Köpenhamnsprocessen, samt inom andra initiativ på utbildningsområdet, inbegripet högre utbildning, och att

6.	säkerställa att frågor som rör utbildning för barn med invandrarbakgrund på adekvat sätt tas upp i processen för socialt skydd och social integration.

(1) EGT L 199, 6.8.1977, s. 32.

(2) Dok. 16238/1/04 REV 1.

(3) EUT C 298, 8.12.2006, s. 3.

(4) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(5) Dok. 7652/08, punkt 15, s. 10.

(6) Dok. 13440/08.

(7) Dok. 15251/08.

(8) EUT C 319, 13.12.2008, s. 20.

(9) Dok. 11631/09 + ADD 1 respektive dok. 12594/09.

(10) 1 OECD:s program för internationell bedömning av elever.

(11) 1 Man måste se till att samtliga medlemsstater har rätt att delta i detta arbete.

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/9

Rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation: att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturyttringar och tillgång till kultur

2009/C 301/08

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

SOM ERINRAR OM den politiska bakgrunden till denna fråga, som återges i bilagan till dessa slutsatser,

SOM ÄR MEDVETET OM

—

de långsiktiga utmaningar som Europeiska unionen och dess medborgare står inför, särskilt

—	behovet av att förbli globalt konkurrenskraftig på ett hållbart sätt och utan social utslagning,

—	den inverkan på tillhandahållandet av sysselsättning och välfärd som beror på en åldrande befolkning och pågående migrationsströmmar,

—	behovet av att främja interkulturell dialog som grundas på ett värdesättande av kulturell mångfald i en alltmer multikulturell och sammankopplad värld som kännetecknas av snabb kommunikation, människors rörlighet och globalisering av marknader,

—	behovet av att möta det framväxande kunskaps- och kommunikationssamhället, som kännetecknas av kommunikationsteknik som ständigt utvecklas och snabba informationsutbyten samt behovet av att överbrygga den digitala klyftan inom och mellan EU:s medlemsstater,

ANSER att

—	det, för att man ska lyckas möta dessa långsiktiga utmaningar, behövs ett långsiktigt perspektiv inriktat på att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga och utrusta dem med färdigheter och kompetenser så att de kan möta dessa utmaningar,

FRAMHÅLLER att

—	det finns en växande efterfrågan på kreativitet, innovation, anpassningsförmåga och avancerad kommunikativ kompetens hos arbetskraften och ett behov av att utveckla ett flexibelt och växande entreprenörskap,

—

tillgång till och exponering för en mångfald kulturyttringar, konstnärliga arbetssätt och konstverk från tidig ålder är viktigt för den personliga utvecklingen, identiteten, självkänslan och individens känsla av tillhörighet och för att förse barn och ungdomar med interkulturell kompetens och andra färdigheter som är viktiga för social integrering, aktivt medborgarskap och framtida möjlighet att finna arbete,

—	deltagande i kulturell verksamhet, inbegripet direkt kontakt med artister, kan stärka alla barns och ungdomars kreativa och innovativa potential genom att stimulera dem till kreativt tänkande, föreställnings- och uttrycksförmåga,

—

främjande av kultur och kulturyttringar i skolor och andra utbildningsanstalter liksom i icke formella lärmiljöer, både som separata ämnen och som tilltalande inlärningsmetoder som knyter samman olika kunskapsområden, bidrar till en full utveckling av individen, till motivation och bättre inlärning och till utvecklingen av kreativitet och innovationsförmåga,

—	den generation som vuxit upp i Europa med Internet är både kulturskapare och kulturkonsumenter som är mycket skickliga på att utnyttja potentialen i nya medier och digital teknik,

—	tillgången till kultur och kulturarvet, i allmänhet, och till medel för att skapa och experimentera med kultur, i synnerhet, är inte lika för alla barn och ungdomar, och den nuvarande konjunkturnedgången riskerar att ytterligare begränsa barns och ungdomars tillgång till kultur,

PEKAR MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN PÅ FÖLJANDE SEX PRIORITERINGAR FÖR ATT FRÄMJA EN KREATIV GENERATION I EUROPEISKA UNIONEN:

1. Att inkludera ett barn- och ungdomsperspektiv i relevant kulturfrämjande politik

Medlemsstaterna och kommissionen bör

i)	ta upp barns och ungdomars särskilda behov, inbegripet unga som arbetar professionellt med kultur, i nuvarande och kommande politik, program och insatser, särskilt på kultur- och medieområdet, med inriktning på initiativ som syftar till att stimulera deras kreativa potential,

ii)

ytterligare utveckla partnerskap mellan kultursektorn och andra politikområden för att stimulera innovation (t.ex. utbildning och forskning, ungdomsfrågor, sysselsättning och socialpolitik, företagsamhet, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling) genom att fullt ut utnyttja befintliga strukturer och program, där så är lämpligt,

2. Att optimera utbildningssektorns potential att förstärka främjandet av kreativitet genom kultur och kulturyttringar

Medlemsstaterna bör

främja bredare tillgång till kultur och kulturyttringar både genom formell och icke-formell utbildning, framför allt genom strukturerade och strategiska partnerskap på institutionell och politisk nivå. Inriktningen bör vara att stimulera barns och ungdomars kreativitet och kapacitet för innovation samt att utveckla interkulturell kompetens och andra nyckelkompetenser för livslångt lärande, som kulturell medvetenhet och kulturyttringar,

ii)

uppmuntra denna process genom till exempel särskild utbildning och fortbildning för lärare och andra som arbetar på utbildningsområdet, kulturområdet och inom ungdomsverksamhet. Denna process kan också genomföras med hjälp av moderna inlärningsinstrument, i synnerhet sådana som utgår från informations- och kommunikationsteknik (IKT), och genom ökad tonvikt i skolorna på sådana områden som konstnärlig utbildning och kulturell medvetenhet. Ungdomsarbete kan också inbegripa olika aktiviteter som inte är förlagda till skolan, vilka främjar kultur och kreativitet.

3. Att uppmuntra och stödja kulturinstitutioner (till exempel museer, bibliotek, gallerier, teatrar) för att bättre ta upp kontakter med barn och ungdomar

Medlemsstaterna bör

uppmuntra insatser från kulturinstitutioner på alla nivåer för ett ökat engagemang för barn och ungdomar och för att göra det lättare att få tillgång till kulturellt innehåll som är offentligägt, exempelvis genom digitaliseringsprogram och utbildningsverksamhet, inbegripet användning av ny teknik, samt genom interaktiva lösningar som aktivt engagerar barn och ungdomar.

Medlemsstaterna och kommissionen bör

ii)	fortsätta att stödja utvecklingen av Europeana och främja erfarenhetsutbyte mellan medlemsstater när det gäller deras politik för digitalisering av kulturellt material och tillgång för allmänheten till sådant material, i synnerhet för att nå ut till barn och ungdomar.

4. Att främja talanger och kreativitet genom kultur som en del av de strategier för social integrering som riktar sig till barn och ungdomar

Medlemsstaterna och kommissionen bör

i)	främja de inneboende talangerna hos alla barn och ungdomar och utveckla kreativitet genom att inlemma kulturen i strategier och program för social delaktighet som riktar sig till barn och ungdomar med färre möjligheter, inbegripet funktionshindrade barn och ungdomar.

5. Att främja bättre tillgång till kultur genom användning av ny teknik för alla barn och ungdomar

Medlemsstaterna bör

fortsätta sina insatser för att till en rimlig kostnad främja bättre tillgång till kultur och kulturyttringar genom användning av ny teknik. Sådana insatser bör syfta till att nå alla barn och ungdomar och utrusta dem med de kunskaper i kommunikation och mediekompetens som krävs för att fullt ut utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder och samtidigt främja en större medvetenhet och insikter om upphovsrätt, rätten till privatliv och ansvarighet.

6. Att underlätta utbyte av god praxis och utveckla en ”evidensbas” för kunskaper på detta område

För att främja utformningen av evidensbaserad politik på detta område

bör medlemsstaterna och kommissionen

i)	uppmuntra och underlätta utbytet av god praxis rörande ovan nämnda prioriteringar genom befintliga strukturer på kulturområdet, i synnerhet den öppna samordningsmetoden,

bör kommissionen

ii)	uppmuntra och underlätta ”peer learning” och utbyte av god praxis via befintliga strukturer, som det civila samhällets plattformar och interna mekanismer mellan olika tjänster,

bör medlemsstaterna

iii)	stimulera nätverksbyggande och utvärderingar för bättre underbyggda beslut och bättre insatser i framtiden.

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN

att inom sina respektive behörighetsområden samarbeta för att säkerställa att dessa slutsatser ägnas uppmärksamhet i samband med det pågående arbetet med den europeiska agendan för kultur och arbetsplanen för kultur 2008–2010.

BILAGA

POLITISKT SAMMANHANG

Vid antagandet av dessa slutsatser erinrar rådet särskilt om följande:

1.	FN:s konvention om barnets rättigheter (1989), där alla barns rätt till kultur fastslås.

2.	Unescos Road Map for Arts Education, Lissabon den 6–9 mars 2006.

3.	Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld, rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda och slutsatser från rådet om arbetsplanen för kultur 2008–2010, där det bland de fem prioriterade åtgärdsområdena ingick att främja tillgången till kultur, särskilt genom synergier med utbildning, i synnerhet konstutbildning.

5.	Europaparlamentets och rådets beslut av den 16 december 2008 om Europeiska året för kreativitet och innovation.

Rådets slutsatser av den 24 maj 2007 om den kulturella och den kreativa sektorns bidrag till uppnåendet av Lissabonmålen, där det framhålls att kulturverksamheten och den kreativa industrin spelar en viktig roll när det gäller att stimulera innovation och teknik samt har en nyckelfunktion för en hållbar tillväxt i framtiden.

Rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen och meddelandet En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa, som antogs av kommissionen den 2 juli 2008, där barn och unga omnämns som morgondagens framtid och som en av prioriteringarna.

8.	Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 13–14 mars 2008 som erkänner att en nyckelfaktor för framtida tillväxt är att de europeiska medborgarnas innovations- och kreativitetspotential utvecklas fullt ut med utgångspunkt i europeisk kultur och vetenskaplig excellens.

9.	Rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om interkulturell kompetens.

10.	Kommissionens meddelande av den 27 april 2009 En EU-strategi för ungdomar ( Satsa på ungdomars egna möjligheter. En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor samt rådets resolution av den 27 november 2009 om antagande av förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).

Undersökningar och konferenser

1.	Undersökningarna om kulturens bidrag till kreativitet och om ungdomars tillgång till kultur, som båda beställts av Europeiska kommissionen.

2.	Eurydice-undersökningen om utbildning i konst och kultur i Europas skolor (2009).

3.	Studie av flerspråkighetens bidrag till kreativitet (16 juli 2009)

4.	Studie för att upprätta en förteckning över bästa metoder för att knyta samman kultur med utbildning i medlemsstaterna, kandidatländerna och EES-länderna (2004)

5.	Konferensen För en kreativ generation i Göteborg den 29–30 juli 2009.

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/12

Rådets slutsatser av den 27 november 2009 om mediekompetens i den digitala miljön

2009/C 301/09

RÅDET

BEKRÄFTAR den politiska strategi för denna fråga som anges i dess slutsatser om en europeisk strategi för mediekompetens i den digitala miljön av den 21–22 maj 2008 (1),

VÄLKOMNAR kommissionens rekommendation av den 20 augusti 2009 om mediekunskap i den digitala miljön för en mer konkurrenskraftig audiovisuell industri och innehållsindustri och för ett kunskapssamhälle för alla, särskilt

—	betoningen av att medieindustrin, med alla typer av medier, deltar aktivt för att främja mediekompetensinitiativ,

—	erkännandet av utbildningssystemets roll för att främja mediekompetens – förmågan att tillgå medier och förstå, kritiskt bedöma, skapa och förmedla mediematerial – inom ramen för medlemsstaternas strategier för livslångt lärande,

—	kommissionens avsikt att uppmuntra till ökat samförstånd om mediekompetens, att främja analys och utbyte av god praxis mellan medlemsstater samt att utarbeta verktyg som syftar till att hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att mäta nivåerna av mediekompetens i olika delar av Europa.

BETONAR FÖLJANDE YTTERLIGARE ÖVERVÄGANDEN:

—

Vid främjandet av mediekompetens är det viktigt att konstatera att den digitala revolutionen har fört med sig betydande fördelar och möjligheter, har berikat enskilda individers liv när det gäller deras förmåga att kommunicera, lära sig och skapa samt har lett till en omvandling av hur samhället och ekonomin fungerar. En ansvarsfull och välinformerad användning av ny teknik och nya medier kräver att medborgarna är medvetna om riskerna och följer tillämplig lagstiftning, men inom mediekompetenspolitiken bör sådana frågor behandlas inom ramen för ett allmänt positivt budskap.

—

Medieindustrin spelar förvisso en avgörande roll för att främja mediekompetens, men det är samtidigt viktigt att understryka mediernas oberoende samt att medlemsstaterna har olika strategier när det gäller att främja utvecklingen av god praxis och normer inom medieindustrin, där självreglering och samreglering är två av flera tänkbara lösningar. Det är också viktigt att beakta de många initiativ på området mediekompetens som redan har genomförts av medieindustrin, kulturella institutioner, icke-statliga organisationer och frivilligsektorn samt att fortsätta att stödja dessa initiativ.

—

Vid främjandet av mediekompetens bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att olika samhällsgrupper kan ha olika behov och beteenden samt olika möjligheter att få tillgång till medier. Exempelvis har barn och ungdomar ofta en naturlig beredvillighet att använda nya medier och utnyttja ny teknik, medan vuxna kan ha en större samlad erfarenhet som kan gynna kritiskt tänkande i fråga om mediernas innehåll. I strategier för att förbättra mediekompetensen måste alla sådana skillnader beaktas fullt ut och kommunikationen mellan olika grupper och intressen i samhället främjas. Medlemsstaterna bör samtidigt fortsätta att lyfta fram och förstärka strategier för att göra teknik allmänt tillgänglig och åtkomlig för medborgarna.

—

Utbildningssystemet, inbegripet formell, informellt och icke-formellt lärande, kan spela en viktig roll för att utveckla och förbättra såväl mediekompetensen som kreativiteten och innovationspotentialen bland alla människor i samhället, och särskilt barn och ungdomar som själva kan spela en viktig roll för att förmedla dessa färdigheter till sina familjer. I samband med utbildningspolitik erinras det om att Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande innehåller hänvisningar till bland annat ”digital kompetens” och ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer” som två nyckelkompetenser. När medlemsstaterna bygger upp mediekompetens i utbildningssammanhang bör de vederbörligen beakta den referensram som inrättats genom 2006 års rekommendation. Dessutom kan handlingsprogrammet för livslångt lärande utgöra en tänkbar källa till stöd för främjandet av mediekompetens.

—

Trots att mediekompetens är ett dynamiskt begrepp som hela tiden utvecklas, och att en gemensam uppfattning om begreppet påverkas av kulturella, tekniska, industriella och generationsmässiga skillnader, är det också tydligt att i och med utvecklingen av ett globalt Internet som en central del i kommunikationsinfrastrukturen kommer medborgarna i Europa och övriga världen att i allt större omfattning möta och leva i ett medielandskap med liknande drag. Detta bör göra det möjligt och meningsfullt att gradvis utveckla kriterier för att bedöma nivåerna av mediekompetens i medlemsstaterna, såsom framgår implicit av artikel 26 i direktivet om audiovisuella medietjänster, samtidigt som man också beaktar att sådana kriterier och bedömningar måste återspegla de olika förutsättningarna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att samarbeta fullt ut i denna uppgift,

UPPMANAR KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSSTATERNA att inom sina respektive behörighetsområden vederbörligen beakta dessa slutsatser, tillsammans med slutsatserna av den 21–22 maj 2008, vid utvecklingen av sin mediekompetenspolitik.

(1) EUT C 140, 6.6.2008 s. 8.

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/13

Eurons växelkurs (1)

10 december 2009

2009/C 301/10

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,4730
JPY	japansk yen	130,03
DKK	dansk krona	7,4417
GBP	pund sterling	0,90430
SEK	svensk krona	10,4367
CHF	schweizisk franc	1,5113
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,4355
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,705
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	272,05
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7072
PLN	polsk zloty	4,1405
RON	rumänsk leu	4,2382
TRY	turkisk lira	2,2020
AUD	australisk dollar	1,6074
CAD	kanadensisk dollar	1,5472
HKD	Hongkongdollar	11,4168
NZD	nyzeeländsk dollar	2,0236
SGD	singaporiansk dollar	2,0473
KRW	sydkoreansk won	1 716,40
ZAR	sydafrikansk rand	11,0565
CNY	kinesisk yuan renminbi	10,0556
HRK	kroatisk kuna	7,2668
IDR	indonesisk rupiah	13 905,61
MYR	malaysisk ringgit	5,0045
PHP	filippinsk peso	68,075
RUB	rysk rubel	44,8505
THB	thailändsk baht	48,793
BRL	brasiliansk real	2,5904
MXN	mexikansk peso	19,0312
INR	indisk rupie	68,7000

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/16

Slutrapport (1) i ärende COMP/39.396 Kalciumkarbid (med flera)

2009/C 301/13

Utkastet till beslut föranleder följande anmärkningar:

BAKGRUND

I november 2006 tog kommissionen emot en immunitetsansökan från en producent av kalciumkarbidpulver och kalciumkarbidgranulat. Det ledde till att kommissionen utförde inspektioner på platsen. Inspektionerna följdes av immunitetsansökningar under 2007 och i början av 2008. På grundval av de uppgifter som samlats in drog kommissionen den preliminära slutsatsen att sju företagskoncerner hade deltagit i en enda och fortlöpande överträdelse av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet under olika perioder mellan den 7 april 2004 och den 16 januari 2007 genom prisöverenskommelser och utbyte av kommersiellt känsliga uppgifter i samband med leveranser av kalciumkarbidpulver till stål- och metallindustrin, kalciumkarbidgranulat till gasindustrin och magnesiumgranulat till stål- och metallindustrin.

SKRIFTLIGT FÖRFARANDE

Meddelande om invändningar

Efter de ovan nämnda immunitetsansökningarna och den därpå följande undersökningen, utfärdade kommissionen den 24 juni 2008 ett meddelande om invändningar till följande parter om påstådda överträdelser av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet:

Carbide Sweden AB och dess egentliga moderbolag Akzo Nobel NV (tillsammans kallade Akzo), Almamet GmbH (Almamet), Donau Chemie AG (Donau Chemie), non ferrum Metallpulver GmbH Co. KG och dess egentliga moderbolag ECKA Granulate GmbH & Co. KG (tillsammans med non ferrum Ecka), Novácke chemické závody, a.s. (NCHZ) och dess tidigare moderbolag 1. garantovaná a.s. (garantovaná), SKW Stahl-Metallurgie GmbH (SKW), dess moderbolag SKW Stahl-Metallurgie Holding AG (SKW Holding), dess tidigare moderbolag ARQUES Industries AG (ARQUES), dess tidigare moderbolag AlzChem Hart GmbH (AlzChem) och dess tidigare moderbolag Evonik Degussa GmbH (Degussa) och TDR-Metalurgija d.d. (TDR) och dess tidigare moderbolag Holding Slovenske elektrarne d.o.o. (HSE).

Tillgång till handlingarna

På parternas begäran fick de tillgång till handlingarna genom en dvd. Parterna fick också tillgång till muntliga och skriftliga uttalanden hos kommissionen.

Parterna tog inte upp några problem med att få tillgång till handlingarna i ärendet med undertecknad.

Förlängning av tidsfristen för att svara på meddelandet om invändningar

De parter som meddelandet om invändningar riktar sig till gavs ursprungligen en tidsfrist på tre månader för att svara på meddelandet, som inleddes från den dag då parterna tagit emot dvd:n. Efter att ha tagit emot motiverande ansökningar beviljade jag ARQUES och NCHZ korta förlängningar av tidsfristen (fem respektive fyra dagar). Samtliga parter svarade inom utsatt tid med undantag för TDR som inte svarade alls.

MUNTLIGT FÖRFARANDE

Muntligt hörande

Ett muntligt hörande hölls den 10 och 11 november 2008 med företrädare från Akzo, Almamet, Donau Chemie, ECKA, NCHZ, SKW, SKW Holding, ARQUES, AlzChem, Degussa och HSE. TDR begärde inget muntligt hörande.

Före det muntliga hörandet begärde ett företag att hörandet skulle hållas bakom stängda dörrar. Företaget i fråga medgav att den presentation som det föreslog skulle hållas bakom stängda dörrar kunde vara av relevans för ett annat företags försvar och föreslog därför av praktiska skäl att det skulle avslöja detta innehåll till det sistnämnda företaget i ett senare skede av förfarandet.

Jag övervägde begäran mot bakgrund av den grundläggande rättigheten att höras (2) eftersom den i strikt bemärkelse inte baserades på behovet av skydd av affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter (3). Efter att ha gjort en avvägning avslog jag begäran, eftersom hörandet, om det hölls bakom stängda dörrar, skulle beröva det andra företaget möjligheten att muntligen besvara påståendena (åtminstone indirekt) mot det i närvaro av medlemsstaterna, förhörsombudet, rättstjänsten och andra kommissionsavdelningar.

Några månader efter det att det muntliga hörandet hållits begärde företaget ytterligare ett muntligt hörande för att presentera den fråga angående vilken det tidigare hade begärt ett hörande bakom stängda dörrar. Jag avslog denna begäran eftersom rätten att höras muntligen ges i samband med utfärdandet av ett meddelande om invändningar och ges vid ett enda tillfälle (4). Jag gav dock företaget tillåtelse att inom två veckor inkomma med ytterligare skriftliga synpunkter på frågan.

Den 11 november 2008, innan denna begäran hade lämnats men efter att det muntliga hörandet hade hållits, begärde garantovaná ett muntligt hörande. Genom en skrivelse av den 17 november 2008 avslog jag begäran eftersom garantovaná varken hade begärt ett muntligt hörande i sitt skriftliga svar eller i den därpå följande utväxlingen av e-postmeddelanden med arbetsgruppen i ärendet.

Betalningsoförmåga

Flera parter hävdade i sina skriftliga svar och/eller under det muntliga hörandet sin oförmåga att betala eventuella böter. För att verifiera dessa påståenden begärde kommissionen att dessa parter skulle lämna upplysningar efter det muntliga hörandet.

UTKASTET TILL BESLUT

Degussa lämnade bevis till kommissionen på att överföringen av ägarskapet av SKW mellan Degussa och ARQUES inte ägde rum den 13 september 2004 såsom anges i meddelandet om invändningar, utan den 30 augusti 2004. Kommissionen verifierade dessa uppgifter med SKW och ARQUES och gav dem möjlighet att lämna sina synpunkter på dessa. SKW och ARQUES bekräftade det angivna datumet skriftligen. I utkastet till beslut anges det korrekta datumet (30 augusti 2004) som det datum då ARQUES och SKW:s ansvarsskyldighet för överträdelsen inleddes.

Jag är av den uppfattningen att utkastet till beslut enbart hänför sig till sådana invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om.

Jag anser att rätten till hörande har respekterats för alla medverkande i detta förfarande.

Bryssel den 9 juli 2009.

Karen WILLIAMS

(1) I enlighet med artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden (EGT L 162, 19.6.2001, s. 21).

(2) Se också punkt 19 i kommissionens tillkännagivande om reglerna för tillgång till kommissionens handlingar i ärenden (EUT C 325, 22.12.2005, s. 7) för en vidare tolkning av begreppet andra konfidentiella uppgifter.

(3) Se artikel 14.6 i förordning (EG) nr 773/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 18).

(4) Se artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1/2003 (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1), artikel 12 i förordning (EG) nr 773/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 18) och artikel 7 i kommissionens beslut av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden (EGT L 162, 19.6.2001, s. 21).

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/18

Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 22 juli 2009

om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet

(Ärende COMP/39.396 – Kalciumkarbid och magnesiumbaserade reagenser för stål- och gasindustrin)

[delgivet med nr K(2009) 5791]

(Endast de engelska, tyska, slovakiska och slovenska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

2009/C 301/14

Den 22 juli 2009 antog kommissionen ett beslut om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget. I enlighet med artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (1) offentliggör kommissionen härmed de berörda parternas namn och huvuddragen i beslutet samt ålagda påföljder, med beaktande av företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter. En icke-konfidentiell version av beslutet finns tillgänglig på GD Konkurrens webbplats, på följande adress:

http://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/

1. INLEDNING

(1)

Beslutet riktas till femton juridiska personer för överträdelse av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet. Överträdelsen begicks av de största leverantörerna av kalciumkarbid och magnesium till stål- och gasindustrin. De ägnade sig åt marknadsindelning, prisöverenskommelser, uppdelning av kunder och utbyte av känsliga uppgifter om kunder i EES med undantag för Spanien, Portugal, Förenade kungariket och Irland. Beslutet avser en överträdelse som varade från den 7 april 2004 till den 16 januari 2007.

2. ÄRENDEBESKRIVNING

2.1 Förfarande

(2)

Förfarandet inleddes till följd av en immunitetsansökan från Akzo Nobel NV. Kommissionen fick ytterligare bevismaterial från inspektioner som genomfördes i januari 2007. Dessutom tog kommissionen emot fyra ansökningar enligt kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (Donau Chemie, Almamet, Degussa och NCHZ) och sände flera förfrågningar om uppgifter.

(3)

Den 25 juni 2008 utfärdades ett meddelande om invändningar och alla företagen gavs möjlighet att få tillgång till handlingarna och att försvara sig mot kommissionens preliminära bedömning skriftligt och, den 10 och 11 november 2008, under ett muntligt hörande. Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor avgav den 19 juni 2009 och den 17 juli 2009 ett positivt yttrande om utkastet till beslut i ärendet och kommissionen antog beslutet den 22 juli 2009.

2.2 Sammanfattning av överträdelsen

(4)

Beslutet avser en enda och fortlöpande överträdelse av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet rörande kalciumkarbidpulver, kalciumkarbidgranulat och magnesiumgranulat. Kalciumkarbid i granulatform används i gasindustrin för produktion av acetylen (en gas som används vid svetsning och skärning). I pulverform används kalciumkarbid för desoxidation och avsvavling i stålindustrin. Magnesiumgranulat används också för avsvavling i stålindustrin.

(5)

Syftet med kartellen var att frysa marknaden genom att stabilisera leverantörernas marknadsandelar för att underlätta prishöjningar och stimulera lönsamheten. När kartellen inleddes resulterade det i att deltagarnas kostnader ökade (koks och energi), överkapacitet (på grund av teknisk innovation), ökat marknadsinflytande från kunderna (på grund av konsolideringen i den europeiska stål- och gasindustrin) och direktimporter från Kina (av magnesiumgranulat).

(6)

Medlemmarna i kartellen enades om en tabell för att fastställa varandras marknadsandelar och uppdaterade regelbundet tabellen under sina möten. De enades också om prishöjningar och/eller enskilda uppdelningar av kunder. Medlemmarna i kartellen samordnade sina leveranser genom informationsutbyte för att underlätta och/eller övervaka genomförandet av överenskommelserna om försäljningsvolymer och priser.

(7)

Varje part som beslutet riktar sig till anses ansvarig i enlighet med partens inblandning i kartellverksamheten, endera som en direkt deltagare eller, i fallet med ett moderbolag, då moderbolaget hålls ansvarigt för dotterbolagets beteende med tanke på att moderbolaget utövade ett avgörande inflytande över dotterbolagens beteenden under den period då överträdelsen varade.

2.3 Mottagare av beslutet och överträdelsens varaktighet

(8)

1.garantovaná a.s. (7.4.2004–16.1.2007), Akzo Nobel NV (3.11.2004–20.11.2006), Almamet GmbH (22.4.2004–16.1.2007), AlzChem Hart GmbH (22.4.2004–30.8.2004), ARQUES Industries AG (30.8.2004–16.1.2007), Carbide Sweden AB (3.11.2004–20.11.2006), Donau Chemie AG (7.4.2004–16.1.2007), ECKA Granulate GmbH & Co KG (14.7.2005–16.1.2007), Evonik Degussa GmbH (22.4.2004–30.8.2004), Holding Slovenske elektrarne d.o.o. (7.4.2004–20.12.2006), non ferrum Metallpulver GmbH & Co KG (14.7.2005–16.1.2007), Novácke chemické závody, a.s. (7.4.2004–16.1.2007), SKW Stahl-Metallurgie GmbH (22.4.2004–16.1.2007), SKW Stahl-Metallurgie Holding AG (30.8.2004–16.1.2007), TDR Metalurgija d.d. (7.4.2004–16.1.2007).

2.4 Korrigerande åtgärder

(9)	I beslutet tillämpas 2006 års riktlinjer för böter. I beslutet åläggs böter för Holding Slovenske elektrarne d.o.o., det tidigare moderbolaget till företaget TDR Metalurgija d.d. Dotterbolaget hade gått i likvidation långt före det att beslutet antogs och åläggs inga böter.

2.4.1 Grundbeloppet för böterna

(10)

Grundbeloppet fastställs till 17 % av företagens försäljning av de varor som direkt eller indirekt omfattades av överträdelsen i det berörda geografiska området under det senaste hela budgetår som de deltog i överträdelsen. Hänsyn togs till kartellens mångfacetterade art och den kombinerade marknadsandelen.

(11)	Grundbeloppet multipliceras med antalet år företagen deltog i överträdelsen med full hänsyn tagen till hur länge vart och ett av företagen deltog i överträdelsen.

2.4.2 Justering av grundbeloppet

2.4.2.1 Försvårande omständigheter

(12)	Upprepade överträdelser är en försvårande omständighet för Evonik Degussa (där hänsyn tagits till ett tidigare kartellbeslut) och Akzo Nobel NV (där hänsyn tagits till fyra tidigare kartellbeslut) och leder till en höjning av bötesbeloppet med 50 % respektive 100 %.

2.4.2.2 Särskild uppräkning i avskräckande syfte

(13)	17 % läggs till på grund av överträdelsens art och geografiska räckvidd för att avskräcka företagen från att ingå horisontella prisöverenskommelser och överenskommelser om marknadsindelning.

2.4.3 Tillämpning av meddelandet från 2002 om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden: nedsättning av böter

(14)

Vad gäller tillämpningen av meddelandet från 2002 har Akzo Nobel beviljats en nedsättning på 100 %, Donau Chemie har beviljats en nedsättning på 35 % och Evonik Degussa en nedsättning på 20 %. Ansökningarna från Almamet och NCHZ avslogs, eftersom de inte tillförde ett betydande mervärde jämfört med den information som kommissionen redan förfogade över.

2.4.4 Betalningsförmåga enligt punkt 35 i riktlinjerna om böter

(15)

Några företag hävdar att de inte kan betala böterna. Dessa påståenden bedömdes mot bakgrund av punkt 35 i 2006 års riktlinjer om böter och avslogs. Utöver tillämpningen av punkt 35 i 2006 års riktlinjer om böter mottog företaget Almamet en nedsättning av böterna med 20 % på grundval av en bedömning av företagets specifika förhållanden, dess finansiella ställning och för att säkerställa böternas avskräckande verkan.

3. BÖTER SOM ÅLÄGGS GENOM BESLUTET

a)	Almamet GmbH:

3 040 000 euro

b)	Carbide Sweden AB och Akzo Nobel NV solidariskt ansvariga:

0 euro

c)	Donau Chemie AG:

5 000 000 euro

d)	non ferrum Metallpulver GmbH & Co KG och ECKA Granulate GmbH & Co KG solidariskt ansvariga:

6 400 000 euro

e)	Novácke chemické závody och 1.garantovaná a.s. solidariskt ansvariga:

19 600 000 euro

f)	SKW Stahl-Metallurgie Holding AG, ARQUES Industries AG och SKW Stahl-Metallurgie GmbH solidariskt ansvariga:

13 300 000 euro

g)	Evonik Degussa GmbH, AlzChem Hart GmbH och SKW Stahl-Metallurgie GmbH solidariskt ansvariga:

1 040 000 euro

h)	Evonik Degussa GmbH och AlzChem Hart GmbH solidariskt ansvariga:

3 640 000 euro

i)	Holding Slovenske elektrarne d.o.o.:

9 100 000 euro

(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 411/2004 (EUT L 68, 6.3.2004, s. 1).

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/21

Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning)

(Text av betydelse för EES)

2009/C 301/15

Referensnummer för statligt stöd

X 261/09

Medlemsstat

Italien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Trento

Icke stödområden

Stödbeviljande myndighet

Provincia autonoma di Trento

Piazza Dante 15

38100 Trento TN

ITALIA

http://www.provincia.tn.it/

Stödåtgärdens titel

Adozione di sistemi informatici per l'innovazione aziendale

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Bando «adozione di sistemi informatici per l'innovazione aziendale» pubblicato sul Bollettino Ufficiale della Regione Trentino-Alto Adige n. 8 di data 17 febbraio 2009, parte I-II

Base comunitaria: regolamento (CE) n. 1083/2006

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

31.7.2009–30.6.2012

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

2,60 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

Regolamento (CE) n. 800/2008 — 2,60 milioni di EUR

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15)

20 %

—

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)

120 000 EUR

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.puntoeuropa.provincia.tn.it/

http://www.artigianato.provincia.tn.it/

Referensnummer för statligt stöd

X 262/09

Medlemsstat

Italien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Campania

Artikel 87.3 a

Stödbeviljande myndighet

Regione Campania

Via S. Lucia 81

80132 Napoli NA

ITALIA

http://www.regione.campania.it

Stödåtgärdens titel

Contratto di Programma Regionale

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Articolo 2 della legge regionale n. 12 del 28.11.2007; regolamento n. 4 del 28.11.2007; d.lgs. 123/98;

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

2.2.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Storföretag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

91,00 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Räntesubvention, Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

Delibera di Giunta Regionale n. 514 del 21.3.2008 — 188,50 milioni di EUR

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (artikel 13) Stödordning

30 %

20 %

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag (artikel 26)

50 %

—

Grundforskning (artikel 31.2 a)

100 %

—

Industriell forskning (artikel 31.2 b)

50 %

20 %

Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)

25 %

20 %

Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier (artikel 32)

75 %

—

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt (artikel 33)

100 %

—

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)

200 000 EUR

—

Särskild utbildning (artikel 38.1)

25 %

10 %

Allmän utbildning (artikel 38.2)

60 %

20 %

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar (artikel 40)

50 %

—

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 41)

60 %

—

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 42)

100 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.economiacampania.net

Referensnummer för statligt stöd

X 263/09

Medlemsstat

Italien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Campania

Artikel 87.3 a

Stödbeviljande myndighet

Regione Campania

Via S. Lucia 81

80132 Napoli NA

ITALIA

http://www.regione.campania.it

Stödåtgärdens titel

Incentivi per l'innovazione e sviluppo

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

l.r. n. 12 del 28.11.2007; regolamento n. 7 del 28.11.2007; l.r. n. 24 del 29.12.2005 articolo 8 e succ. mod. (PASER); d.lgs. 123/1998; decreto Ministro Attività Produttive 18.4.2005 pubbl. sulla G.U. n. 238 del 12.10.2005 (Fondo di Garanzia per le piccole e medie imprese di cui alla legge 662/1996); carta degli aiuti di stato a finalità regionale approvata il 28.11.2007;

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

29.1.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

80,00 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Räntesubvention, Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

Delibera di Giunta Regionale n. 514 del 21.3.2008 — 50,00 milioni di EUR

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (artikel 13) Stödordning

50 %

—

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor (artikel 23)

50 %

—

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)

100 000 EUR

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.economiacampania.net/index001.php?part=m&idc=42

Referensnummer för statligt stöd

X 264/09

Medlemsstat

Italien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Veneto

Artikel 87.3 b

Stödbeviljande myndighet

Regione del Veneto

Palazzo Balbi Dorsoduro 3901

30123 Venezia VE

ITALIA

http://www.regione.veneto.it

Stödåtgärdens titel

Aiuti alla formazione. Progetti formativi rivolti alle piccole medie imprese attive nella trasformazione e commercializzazione dei prodotti nel settore agricolo e forestale.

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Legge 845/1978 «Legge quadro in materia di formazione professionale»

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

17.12.2007–31.12.2008

Berörda ekonomiska sektorer

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

0,33 EUR (i miljoner)

För garantier

0,33 EUR (i miljoner)

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

—

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (artikel 13) Stödordning

70 %

—

Särskild utbildning (artikel 38.1)

35 %

—

Allmän utbildning (artikel 38.2)

70 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.regione.veneto.it/Servizi+alla+Persona/Formazione+e+Lavoro/ModulisticaREG.htm

Referensnummer för statligt stöd

X 265/09

Medlemsstat

Österrike

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Öesterreich

Blandade områden

Stödbeviljande myndighet

Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft

Stubenring 1

1010 Wien

ÖSTERREICH

http://wasser.lebensministerium.at

Stödåtgärdens titel

Förderung Gewässerökologie für Wettbewerbsteilnehmer — Förderungsrichtlinien 2009

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Bundesgesetz über die Förderung von Maßnahmen in den Bereichen der Wasserwirtschaft, der Umwelt, der Altlastensanierung und zum Schutz der Umwelt im Ausland (Umweltförderungsgesetz — UFG); BGBl. 185/1993 in der geltenden Fassung

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

1.2.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Storföretag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

140,00 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

Anmerkung zum Budget:

Das oben angeführte Budget von 140 Mio. EUR umfasst das maximal vorgesehene Gesamtbudget für die gesamte Laufzeit des Programms.

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer (artikel 18)

20 %

10 %

Stöd för miljöstudier (artikel 24)

20 %

10 %

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.public-consulting.at/de/portal/umweltfrderungen/bundesfrderungen/gewsserkologie/

http://wasser.lebensministerium.at/article/archive/26045

11.12.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/27

(Text av betydelse för EES)

2009/C 301/16

Referensnummer för statligt stöd

X 854/09

Medlemsstat

Italien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Toscana

Blandade områden

Stödbeviljande myndighet

Unioncamere Toscana

Via Lorenzo il Magnifico 24

50129 Firenze FI

ITALIA

http://www.tos.camcom.it

Stödåtgärdens titel

Regolamento per la concessione di aiuti alle imprese ai sensi del Regolamento di esenzione della Commissione Europea (CE) n. 800/2008

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Delibera del Consiglio di Amministrazione di Unioncamere Toscana n. 49 del 29.9.2009 che adotta il Regolamento per la concessione di aiuti alle imprese ai sensi del Regolamento di esenzione della Commissione Europea (CE) n. 800/2008

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

29.9.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Storföretag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

6,00 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Räntesubvention, Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

—

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15)

20 %

—

Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare (artikel 16)

15 %

—

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder (artikel 21)

20 %

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor (artikel 23)

45 %

20 %

Stöd för miljöstudier (artikel 24)

50 %

20 %

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag (artikel 26)

50 %

—

Grundforskning (artikel 31.2 a)

100 %

—

Industriell forskning (artikel 31.2 b)

50 %

20 %

Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)

25 %

20 %

Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier (artikel 32)

75 %

—

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt (artikel 33)

100 %

—

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna (artikel 34)

100 %

—

Stöd till nystartade innovativa företag (artikel 35)

1 000 000 EUR

—

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)

200 000 EUR

—

Stöd för att hyra in högkvalificerad personal (artikel 37)

50 EUR

—

Särskild utbildning (artikel 38.1)

25 %

20 %

Allmän utbildning (artikel 38.2)

60 %

20 %

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.tos.camcom.it/Default.aspx?PortalID=1&PageID=1&ModuleID=442&ItemID=9114&Action=ViewItem

Referensnummer för statligt stöd

X 855/09

Medlemsstat

Spanien

Medlemsstatens referensnummer

—

Regionens namn (NUTS)

Galicia

Artikel 87.3 a

Stödbeviljande myndighet

Instituto Gallego de Promoción Económica (Igape)

Complejo Administrativo de San Lázaro, s/n

15703 Santiago de Compostela (A Coruña)

ESPAÑA

http://www.igape.es/index.php?lang=es

Stödåtgärdens titel

IG168: Ayudas a las Pymes, autónomos y particulares para la renovación de automóviles con achatarramiento de automóviles antiguos (Plan Remóvete Galicia)

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Resolución del 30 de junio de 2009 (DOG no 130, de 6 de julio de 2009) por la que se le da publicidad al acuerdo del Consejo de Dirección del Igape que aprueba las bases reguladoras de las ayudas del Igape a las Pymes, autónomos y particulares para la renovación de automóviles con achatarramiento de automóviles antiguos (Plan Remóvete Galicia)

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

13.7.2009–15.12.2009

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

2,20 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

—

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15)

20 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.xunta.es/doc/Dog2009.nsf/a6d9af76b0474e95c1257251004554c3/abf342bd2a310dbcc12575e800689133/$FILE/13000D013P071.PDF

Referensnummer för statligt stöd

X 858/09

Medlemsstat

Spanien

Medlemsstatens referensnummer

Regionens namn (NUTS)

Rioja

Icke stödområden

Stödbeviljande myndighet

Dirección General de Trabajo, Industria y Comercio

C/ Marques de la Ensenada, 13

26071 Logroño, La Rioja

ESPAÑA

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=465295

Stödåtgärdens titel

Bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en la Estrategia de Ahorro y Eficiencia Energética (E4+): Mejora eficiencia energética iluminación interior en edificios existentes

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Orden 34/2009, de 29 de septiembre, de la Consejería de Industria, Innovación y Empleo, por la que se establecen las bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en la Estrategia de Ahorro y Eficiencia Energética (E4+): Mejora eficiencia energética iluminación interior en edificios existentes.

B.O.R de 2 de octubre de 2009

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

2.10.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

0,30 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

FEDER — 0,07 EUR (en millones)

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder (artikel 21)

35 %

—

Stöd för miljöstudier (artikel 24)

60 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=449883

Referensnummer för statligt stöd

X 859/09

Medlemsstat

Spanien

Medlemsstatens referensnummer

Regionens namn (NUTS)

Rioja

Icke stödområden

Stödbeviljande myndighet

Dirección General de Trabajo, Industria y Comercio

C/ Marques de la Ensenada, 13

26071 Logroño, La Rioja

ESPAÑA

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=465295

Stödåtgärdens titel

Bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en el Plan de Energías Renovables: Biomasa

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Orden 33/2009, de 29 de septiembre, de la Consejería de Industria, Innovación y Empleo, por la que se establecen las bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en el Plan de Energías Renovables: Biomasa B.O.R de 2 de octubre de 2009

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

2.10.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

0,08 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

—

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor (artikel 23)

50 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=449883

Referensnummer för statligt stöd

X 862/09

Medlemsstat

Spanien

Medlemsstatens referensnummer

Regionens namn (NUTS)

Rioja

Icke stödområden

Stödbeviljande myndighet

Dirección General de Trabajo, Industria y Comercio

C/ Marques de la Ensenada, 13

26071 Logroño, La Rioja

ESPAÑA

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=465295

Stödåtgärdens titel

Bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en la Estrategia de Ahorro y Eficiencia Energética (E4+): Mejora de la eficiencia energética en las instalaciones de ascensores existentes en los edificios

Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)

Orden 38/2009, de 30 de septiembre, de la Consejería de Industria, Innovación y Empleo, por la que se establecen las bases reguladoras de la concesión de subvenciones, en la Estrategia de Ahorro y Eficiencia Energética (E4+): Mejora de la eficiencia energética en las instalaciones de ascensores existentes en los edificios.

B.O.R de 5 de octubre de 2009

Åtgärdstyp

Stödordning

Ändring av en befintlig stödåtgärd

—

Varaktighet

5.10.2009–31.12.2013

Berörda ekonomiska sektorer

Alla stödberättigade ekonomiska sektorer

Typ av stödmottagare

Små och medelstora företag

Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen

0,03 EUR (i miljoner)

För garantier

—

Stödinstrument (artikel 5)

Bidrag

Hänvisning till kommissionens beslut

—

Vid medfinansiering från gemenskapsfonder

FEDER — 0,01 EUR (en millones)

Mål

Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta

Bonus för små och medelstora företag i %

Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder (artikel 21)

35 %

—

Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden:

http://www.larioja.org/npRioja/default/defaultpage.jsp?idtab=449883

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2009.301.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 301

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	52 årgången 11 december 2009

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	YTTRANDEN
	Kommissionen
2009/C 301/01	Kommissionens yttrande av den 8 december 2009 om den ändrade planen för deponering av radioaktivt avfall från CABRI-anläggningen, som ligger på Caradache-centret i Frankrike, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 301/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5679 – Boreas Holdings/Centrica Renewable Energy Limited/Glid Wind Farms) ( 1 )	2

2009/C 301/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5642 – SGGF/TRAKYA/SGGE) ( 1 )	2

2009/C 301/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5667 – ACE/FTQ/FSI/Mecachrome) ( 1 )	3

2009/C 301/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5715 – Leisure Park Holdings/Criteria Caixa Corp/Activos Port Aventura) ( 1 )	3

2009/C 301/06	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5558 – Nutreco/Cargill) ( 1 )	4

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2009/C 301/17	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5586 – Sita/Paprec/FPR) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	33

2009/C 301/18	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5656 – Europ Assistance Holding/SFR Développement/Océalis) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	34

2009/C 301/19	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5666 – Xerox/Affiliated Computer Services) ( 1 )	35

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Rådet
2009/C 301/07	Rådets slutsatser den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund	5

2009/C 301/08	Rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation: att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturyttringar och tillgång till kultur	9

2009/C 301/09	Rådets slutsatser av den 27 november 2009 om mediekompetens i den digitala miljön	12

	Kommissionen
2009/C 301/10	Eurons växelkurs	13

2009/C 301/11	Yttrande från rådgivande kommittén om kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess möte den 19 juni 2009 avseende ett utkast till beslut i ärende COMP/39.396 – Kalciumkarbid	14

2009/C 301/12	Yttrande från rådgivande kommittén om kartell- och monopolfrågor avgivet vid dess möte den 17 juli 2009 avseende ett utkast till beslut i ärende COMP/39.396 – Kalciumkarbid	15

2009/C 301/13	Slutrapport i ärende COMP/39.396 Kalciumkarbid (med flera)	16

2009/C 301/14	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 22 juli 2009 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/39.396 – Kalciumkarbid och magnesiumbaserade reagenser för stål- och gasindustrin) [delgivet med nr K(2009) 5791] ( 1 )	18

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2009/C 301/15	Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) ( 1 )	21

2009/C 301/16	Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) ( 1 )	27