8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/1

(1)

Övergången till en kunskapsbaserad ekonomi (Europeiska rådets möte i Lissabon 2000) kräver modernisering och kontinuerlig förbättring av yrkesutbildningssystemen som svar på de snabba ekonomiska och samhälleliga förändringarna, så att de kan bidra till att öka anställbarheten och den sociala integrationen samt förbättra tillgången till livslångt lärande för alla, inbegripet mindre gynnade personer.

(2)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 fastställdes målet att göra Europas yrkesutbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen senast 2010.

(3)

I de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) från Lissabon uppmanas medlemsstaterna att utarbeta system för livslångt lärande som är ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och som möter de föränderliga behoven i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen. Det är nödvändigt att anpassa utbildningssystemen och bygga upp deras kapacitet, så att de blir mer relevanta för arbetsmarknaden. De utbildningspolitiska målen bör därför i allt högre grad komplettera de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska målen, för att man ska kunna kombinera social sammanhållning och konkurrenskraft.

(4)

Efter rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (4) (”Köpenhamnsprocessen”), och som ett resultat av det samarbete som följde mellan kommissionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, EES/Efta-länderna och kandidatländerna om prioritering av kvalitetssäkring, har en gemensam ram för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (”den gemensamma ramen för kvalitetssäkring”) utarbetats, med hänsyn till erfarenheter och exempel på god praxis från de olika deltagande länderna.

(5)

Enligt rådets och kommissionens gemensamma delrapport från 2004 till Europeiska rådet om arbetsprogrammet Utbildning 2010 (5) bör den gemensamma ramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildningen (som del av uppföljningen av Köpenhamnsförklaringen) och utveckling av en gemensam uppsättning normer, förfaranden och riktlinjer för kvalitetssäkring (6) (i samband med Bolognaprocessen och som en del av arbetsprogrammet när det gäller att följa upp målen för utbildningssystemen) vara högprioriterade för Europa.

(6)

I maj 2004 godkände rådet (utbildning) principen (7) med en gemensam ram för kvalitetssäkring och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att, inom sina respektive behörighetsområden, tillsammans med relevanta intressenter främja den frivilliga användningen av den gemensamma ramen.

(7)

Genom det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (8) skapades en europeisk plattform som har gjort det möjligt att följa upp rådets slutsatser från 2004 och Helsingforskommunikén på lämpligt sätt och underlättat ett hållbart samarbete mellan länder.

(8)

År 2006 framhölls i Helsingforskommunikén behovet att vidareutveckla och förverkliga gemensamma europeiska verktyg som särskilt inriktar sig på yrkesutbildningen, genom att bygga på principerna för den gemensamma ramen för kvalitetssäkring i enlighet med rådets slutsatser från maj 2004 om kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen, för att främja kvalitetsförbättringar och ett bredare samarbete i det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen.

(9)

Genom denna rekommendation inrättas en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramen”), vilken utgör ett referensinstrument till hjälp för medlemsstaterna i deras arbete med att ständigt förbättra sina yrkesutbildningssystem, med utgångspunkt i gemensamma europeiska referenser, och den bygger på och vidareutvecklar den gemensamma ramen för kvalitetssäkring. Referensramen bör bidra till kvalitetsförbättring av yrkesutbildningen och till en ökad öppenhet och samstämmighet i utvecklingen av yrkesutbildningspolitiken mellan medlemsstater, och därvid främja ömsesidigt förtroende mellan intressenterna, rörlighet för arbetstagare och elever samt livslångt lärande.

(10)

Referensramen bör omfatta en kvalitetssäkrings- och förbättringscykel som består av planering, genomförande, utvärdering/bedömning och översyn/revidering av yrkesutbildning, med stöd av gemensamma kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och indikatorer. Övervakningsprocesserna, som omfattar en kombination av interna och externa bedömningsmekanismer, måste utformas av medlemsstaterna för att kartlägga de starka sidorna hos system, processer och förfaranden samt de områden som behöver förbättras. I referensramen bör instrument ingå som kan användas för att mäta effektivitet.

(11)

Referensramen bör användas på såväl systemnivå som på tillhandahållande- och kvalificeringsnivå inom yrkesutbildningen. Den tillhandahåller en systematisk metod för kvalitetshantering, och den täcker och länkar samman relevanta nivåer och aktörer. Referensramen bör också lägga stor vikt vid övervakning och kvalitetsförbättring genom att kombinera intern och extern bedömning, översyn samt processer för förbättring, med stöd av mätning och kvalitativ analys. Referensramen bör vara en utgångspunkt för vidareutveckling genom samarbete på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

(12)

Genom att föreskriva konkreta åtgärder till stöd för en kultur med bedömning och kvalitetsförbättring på alla nivåer bidrar denna rekommendation till användningen av faktabaserad politik och praktik som grund för en mer effektiv och rättvis politik, i enlighet med slutsatserna från 2006 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om effektiv och rättvis utbildning (9).

(13)

I denna rekommendation fastställs rambestämmelser för att identifiera, stödja och utbyta bästa praxis på inte bara nationell nivå utan även lokal och regional nivå inom alla relevanta nätverk, inbegripet det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning.

(14)

I denna rekommendation beaktas de ”Gemensamma principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning” som ingår i bilaga III till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (10) (nedan kallad EQF). Referensramen bör därför stödja införandet av EQF, särskilt kvaliteten i certifieringen av inlärningsresultaten. Den bör också stödja införandet av andra europeiska instrument, såsom det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning och de gemensamma europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande.

(15)

I och med att denna rekommendation inte är bindande är den förenlig med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, eftersom dess syfte är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att göra yrkesutbildningen mer insynsvänlig och främja rörlighet och livslångt lärande. Den bör genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Denna rekommendation är förenlig med proportionalitetsprincipen i samma artikel eftersom den inte ersätter eller inför nationella kvalitetssäkringssystem. I referensramen föreskrivs inte något särskilt system eller tillvägagångssätt för kvalitetssäkring, men däremot tillhandahålls gemensamma principer, kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och indikatorer som kan vara till hjälp för att bedöma och förbättra befintliga system och utbud när det gäller yrkesutbildning.

(16)

Referensindikatorerna i bilaga II är avsedda att stödja utvärderingen och kvalitetsförbättringen av yrkesutbildningssystemen och/eller tillhandahållarna av yrkesutbildning i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, och att fungera som en ”verktygslåda” ur vilken de olika användarna kan välja de indikatorer som de anser vara mest relevanta för sina specifika kvalitetssäkringssystem. De bör med hänsyn till sin karaktär och sitt syfte särskiljas från indikatorerna och referensvärdena i rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning (11).

(17)

Om medlemsstaterna använder och vidareutvecklar referensramen skulle den kunna hjälpa dem att ytterligare förbättra och utveckla sina yrkesutbildningssystem, stödja strategier för livslångt lärande, underlätta integreringen av arbetsmarknaderna i Europa liksom genomförandet av EQF samt främja en kultur av kvalitetsförbättring på alla nivåer, samtidigt som de nationella utbildningssystemens rika mångfald respekteras.

(18)

Denna rekommendation bör bidra till att modernisera utbildningssystemen, förbättra utbildningens effektivitet genom att se till att personer inte lämnar utbildningar utan kvalifikationer, förbättra de inbördes förhållandena mellan utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning, bygga broar mellan formellt och informellt lärande samt öka erkännandet av kvalifikationer som grundas på erfarenhet.

1.

Att använda och vidareutveckla den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramen”) samt de kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och referensindikatorer som avses och närmare beskrivs i bilagorna I och II, för att ytterligare förbättra och utveckla sina yrkesutbildningssystem, stödja strategier för livslångt lärande och genomförandet av EQF och den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet samt främja en kultur av kvalitetsförbättring och innovation på alla nivåer. Extra tonvikt bör läggas på övergången från yrkesutbildning till högre utbildning.

2.

Att var och en, senast den 18 juni 2011, utforma ett tillvägagångssätt för att, i tillämpliga fall, förbättra kvalitetssäkringssystemen nationellt och på bästa möjliga sätt använda referensramen med deltagande av arbetsmarknadens parter, regionala och lokala myndigheter samt alla andra relevanta intressenter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

3.

Att delta aktivt i nätverket för den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramsnätverket”), som en grund för vidareutveckling av gemensamma principer, referenskriterier och indikatorer, vägledningar och verktyg för kvalitetsförbättring inom yrkesutbildningen på nationell, regional och lokal nivå efter behov.

4.

Att utse en nationell referenspunkt för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen, om en sådan inte redan finns, som är kopplad till de särskilda strukturerna och kraven i varje medlemsstat, och där befintliga relevanta organ, arbetsmarknadens parter och alla berörda intressenter på nationell och regional nivå ingår på ett sätt som är förenligt med nationell praxis, för att säkerställa att initiativ följs upp. Referenspunkterna bör

5.

Att se över genomförandeprocessen vart fjärde år – dessa översyner tas med i varannan nationell lägesrapport som upprättas i samband med den framtida strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete – på grundval av referenskriterier som i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna fastställs i enlighet med referensramsnätverket.

1.

Stödja medlemsstaterna i genomförandet av ovannämnda uppgifter, särskilt genom att underlätta för dem att samarbeta och lära av varandra, genom att testa och utarbeta material för handledning, samt genom att tillhandahålla information om kvalitetsutveckling inom yrkesutbildning i medlemsstaterna.

2.

Främja och, tillsammans med medlemsstaterna, medverka i referensramsnätverket och därmed bidra till den politiska utvecklingen på området genom konkreta förslag och initiativ, efter behov.

3.

Se till att genomförandet av denna rekommendation följs upp genom att en gång vart fjärde år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om erfarenheter och utsikter inför framtiden, inbegripet vid behov en översyn av denna rekommendation i samarbete med medlemsstaterna och med deltagande av de olika intressenterna.

4.

Med utgångspunkt i rapporten och i samarbete med medlemsstaterna utvärdera genomförandet av denna rekommendation och, vid behov, en översyn av den.

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/11

(1)

Utvecklingen och erkännandet av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för deras personliga och yrkesmässiga utveckling samt för konkurrenskraften, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen inom gemenskapen. De bör därför underlätta gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och inlärare och bidra till att anpassa utbud och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden. Deltagande i gränsöverskridande livslångt lärande för alla samt överföring, erkännande och ackumulering av individers läranderesultat från formell, icke-formell och informell utbildning bör därför främjas och förbättras på europeisk nivå.

(2)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 fastställdes att tydligare utbildningsbevis bör bli ett av huvudinslagen för att anpassa gemenskapens utbildningssystem till kunskapssamhällets krav. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 framhölls vikten av större tydlighet och bättre metoder för erkännande inom yrkesutbildningen.

(3)

Systemen för yrkesutbildning är en av grundpelarna i det livslånga lärandet och är direkt kopplade till grundutbildning och högre utbildning och till varje medlemsstats sysselsättnings- och socialpolitik. Tack vare sin sektorsövergripande ställning främjar de inte bara den europeiska ekonomins konkurrenskraft och möjligheterna att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även den sociala sammanhållningen, jämlikheten och medborgarnas deltagande och engagemang.

(4)

I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (4) (”Köpenhamnsprocessen”) och i rådets och kommissionens gemensamma rapport om genomförandet av handlingsprogrammet Utbildning 2010 som antogs 2004 (5) framhålls vikten av att ha ett system för meritöverföring inom yrkesutbildningen, medan rådet och kommissionen i sin gemensamma lägesrapport från 2008 (6) betonar att det behövs ökade insatser för att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft.

(5)

I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 november 2004, som rör de framtida prioriteringarna för det förstärkta europeiska samarbetet inom yrkesutbildning, prioriterades utvecklingen och genomförandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen för att göra det möjligt för inlärarna att bygga vidare på sina kunskaper när de rör sig mellan olika system för yrkesutbildning.

(6)

Syftet med denna rekommendation är att inrätta ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (”ECVET”) som ska underlätta överföring, erkännande och ackumulering av bedömda läranderesultat för dem som vill erhålla ett utbildningsbevis. Detta kommer att öka den allmänna förståelsen av medborgarnas läranderesultat, liksom insynen i dem och deras gränsöverskridande rörlighet samt göra det lättare att föra över dem mellan och, i tillämpliga fall, inom medlemsstater i ett gränslöst område för livslångt lärande, samtidigt som det på nationell nivå kommer att öka kvalifikationernas rörlighet och möjligheterna att föra över dem mellan olika sektorer inom ekonomin och på arbetsmarknaden. Dessutom kommer det att bidra till fördjupat och ökat europeiskt samarbete på utbildningsområdet.

(7)

ECVET bör bygga på de principer och tekniska specifikationer som anges i bilaga II. Vidare bör det bygga på de gemensamma principer för kvalitetssäkring som anges i rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning och i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (7).

(8)

ECVET kan användas för alla läranderesultat som i princip kan förvärvas genom en mängd olika utbildnings- och inlärningsvägar på alla nivåer i den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (”EQF”), och sedan överföras och erkännas. Denna rekommendation bidrar därför till de vidare målen att främja livslångt lärande och öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, öppenhet för rörlighet och sociala integration. Den underlättar i synnerhet framtagandet av flexibla och individanpassade utbildningsvägar och erkännandet av läranderesultat som uppnåtts genom icke-formellt och informellt lärande.

(9)

Tydliga principer för kvalitetssäkring, informationsutbyte och utveckling av partnerskap mellan institutioner som utfärdar utbildningsbevis, tillhandahållare av yrkesutbildning och andra berörda intressenter bör bidra till att skapa ett ömsesidigt förtroende och till att underlätta genomförandet av denna rekommendation.

(10)

Denna rekommendation bör underlätta förenligheten, jämförbarheten och komplementariteten hos systemen för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (”ECTS”), som används inom den högre utbildningen. På så sätt bör den bidra till möjligheten att byta mellan olika utbildningsnivåer, enligt nationell lagstiftning och praxis.

(11)

Valideringen av bedömda icke-formella och informella läranderesultat bör främjas i enlighet med rådets slutsatser av den 28 maj 2004 om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande.

(12)

Denna rekommendation kompletterar Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (8), i vilken medlemsstaterna rekommenderas att främja ett nära samband mellan EQF och olika befintliga eller framtida europeiska system för överföring och ackumulering av meriter inom högre utbildning och yrkesutbildning. Huvudsyftet med EQF är att göra utbildningsbevisen tydligare, mer jämförbara och överförbara, medan ECVET syftar till att underlätta överförande, erkännande och ackumulering av läranderesultat för individer som vill erhålla ett utbildningsbevis.

(13)

I denna rekommendation beaktas Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) (9) och Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (10).

(14)

Denna rekommendation bör underlätta de behöriga lokala och regionala myndigheternas medverkan i samband med att de nationella eller andra referensramarna för kvalifikationer kopplas till ECVET, i tillämpliga fall.

(15)

Denna rekommendation bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (11) där man fastställer rättigheter och skyldigheter både för den relevanta nationella myndigheten och för de personer som flyttar inom gemenskapen. Användningen av ECVET bör inte påverka tillträdet till arbetsmarknaden i de fall där yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med direktiv 2005/36/EG. ECVET medför inte heller någon ny rättighet för medborgare att erhålla automatiskt erkännande av vare sig läranderesultat eller poäng.

(16)

Införandet och genomförandet av ECVET är frivilligt i enlighet med artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget och kan därför enbart ske i enlighet med gällande nationella lagar och bestämmelser.

(17)

Eftersom målen för denna rekommendation, nämligen att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser, underlätta samarbetet mellan dem, öka insynen och främja rörlighet och livslångt lärande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av deras omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna rekommendation inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, i den mån som den inte ersätter eller fastställer varken utbildningsbevis eller nationella system för utbildningsbevis eller för meritöverföring; den stadgar inte heller om specifika läranderesultat eller individers kompetens och den syftar inte till eller förutsätter antingen en uppdelning eller en harmonisering av olika system för utbildningsbevis.

1.

att främja det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (”ECVET”) enligt bilagorna I och II på alla nivåer av EQF med hänsyn till kvalifikationer inom yrkesutbildning, för att underlätta gränsöverskridande rörlighet och erkännande av läranderesultat inom yrkesutbildningen och gränsöverskridande livslångt lärande,

2.

att på lämpligt sätt skapa de nödvändiga förutsättningarna och vidta åtgärder, så att EVCET från och med 2012 – i enlighet med nationell lagstiftning och praxis och på grundval av prov och testning – gradvis kan börja tillämpas på kvalifikationer inom yrkesutbildning på alla nivåer av EQF och användas i syfte att överföra, erkänna och ackumulera en individs läranderesultat från formell samt, i lämpliga fall, icke-formell och informell utbildning,

3.

att stödja utvecklingen av nationella och europeiska partnerskap och nätverk med deltagande av institutioner och myndigheter som ansvarar för kvalifikationer och utbildningsbevis, tillhandahållare av yrkesutbildning, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, som ska ägna sig att prova ut, genomföra och främja ECVET,

4.

att säkra att intressenter och individer på yrkesutbildningsområdet har tillgång till information och vägledning för att använda ECVET och samtidigt underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna, varvid medlemsstaterna också ska se till att användningen av ECVET för utbildningsbevis offentliggörs på lämpligt sätt av behöriga myndigheter och att tillhörande Europassdokument som utfärdats av de behöriga myndigheterna innehåller tydlig och relevant information,

5.

att vid användning av ECVET tillämpa de gemensamma principer för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning som anges i rådets slutsatser om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning av den 28 maj 2004 i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, framför allt i samband med bedömning, validering och erkännande av läranderesultat,

6.

att säkra att det finns fungerande samordnings- och övervakningsmekanismer på lämplig nivå som överensstämmer med varje medlemsstats lagstiftning, strukturer och behov, för att kunna garantera att initiativen för att genomföra ECVET är av god kvalitet, tydliga och samstämmiga.

1.

stödja medlemsstaterna när de fullgör uppgifterna under punkterna 1–6 och när de använder de principer och tekniska specifikationer för ECVET som anges i bilaga II, framför allt genom att underlätta testning, samarbete, ömsesidigt lärande, främjande samt genomförande av informations- och samrådsåtgärder, och när de säkrar alla berörda medborgares tillgång till vägledningsmaterialet,

2.

utarbeta vägledningsmaterial och verktyg samt anpassa relevanta Europassdokument i samarbete med medlemsstaterna och nationella och europeiska sakkunniga och användare, bygga upp sakkunskap för att öka förenligheten och komplementariteten hos ECVET och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, som används inom högre utbildning, i samarbete med sakkunniga och användare inom yrkesutbildningen och den högre utbildningen på europeisk och nationell nivå samt regelbundet informera om utvecklingen inom ECVET,

3.

främja och tillsammans medlemsstaterna delta i ett europeiskt ECVET-nätverk med deltagande av berörda intressenter inom yrkesutbildningen och behöriga nationella institutioner i syfte att sprida och stödja ECVET i medlemsstaterna samt skapa en varaktig plattform för informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna samt inom detta nätverk inrätta en ECVET-användargrupp som ska bidra till uppdateringen av vägledningsmaterialet och till kvalitet och övergripande samstämmighet i samarbetet kring genomförandet av ECVET,

4.

övervaka och följa upp genomförda åtgärder, inklusive resultaten av prov och testning, och, efter att ha bedömt och utvärderat åtgärderna tillsammans med medlemsstaterna, senast den 18 juni 2014, rapportera till Europaparlamentet och rådet om sina erfarenheter och utsikter inför framtiden, vid behov inbegripet en översyn och anpassning av denna rekommendation, bland annat uppdatering av de tekniska bilagorna och vägledningsmaterialet, i samarbete med medlemsstaterna.

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/19

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/20

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/21

—

EIBURS – EIB University Research Sponsorship Programme

—

STAREBEI (STAges de REcherche BEI), är ett program för att finansiera unga forskare som arbetar i projekt som genomförs gemensamt av EIB och universitet och

—

EIB University Networks, är ett samarbete för nätverk mellan universitet som har vissa egenskaper som är särskilt viktiga för att stödja EIB-gruppens målsättning.

—

Kostnader och fördelar i anslutning till skydd av ekosystem i samband med klimatförändringar, inriktning på befintliga hot för att förbättra återhämtningen från klimatförändringarnas effekter samt de sunda ekosystemens roll (och värde) för att mildra klimatförändringarna och anpassa sig till dem.

—

Tillämpning av ett marknadsbaserat synsätt för att skydda och förbättra ekosystemtjänster, med utgångspunkt från erfarenheterna från kolmarknaden.

EIB-Universities Research Action

100, boulevard Konrad Adenauer

2950 Luxemburg

LUXEMBURG

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/23

—

EPSO/AST/100/09 – Assistenter med bulgariskt medborgarskap (BG)

—

EPSO/AST/101/09 – Assistenter med rumänskt medborgarskap (RO)

8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/24

1.

Kommissionen mottog den 30 juni 2009 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Platinum Equity LLC (Platinum, Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar kontroll över delar av företaget Delphi Corporation (Delphi, Förenta staterna) genom förvärv av aktier och tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 2 2964301 eller 2967244) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5570 – Platinum/Delphi, till