ISSN 1725-2504

doi:10.3000/17252504.C_2009.089.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 89

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

52 årgången
18 april 2009


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2009/C 089/01

Eurons växelkurs

1

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Kommissionen

2009/C 089/02

Ansökningsomgång avseende miljöinnovation inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1639/2006/EC)

2

2009/C 089/03

Meddelande om anbudsinfordran för utbetalande organs uppköp av skummjölkspulver

3

 

ANDRA AKTER

 

Kommissionen

2009/C 089/04

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

4

2009/C 089/05

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

9

2009/C 089/06

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

13

SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/1


Eurons växelkurs (1)

17 april 2009

2009/C 89/01

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3058

JPY

japansk yen

129,67

DKK

dansk krona

7,4492

GBP

pund sterling

0,88280

SEK

svensk krona

11,0405

CHF

schweizisk franc

1,5218

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

8,7440

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

26,797

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

293,85

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,7092

PLN

polsk zloty

4,2925

RON

rumänsk leu

4,2149

TRY

turkisk lira

2,1052

AUD

australisk dollar

1,8125

CAD

kanadensisk dollar

1,5815

HKD

Hongkongdollar

10,1202

NZD

nyzeeländsk dollar

2,2891

SGD

singaporiansk dollar

1,9603

KRW

sydkoreansk won

1 734,10

ZAR

sydafrikansk rand

11,6983

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,9220

HRK

kroatisk kuna

7,3843

IDR

indonesisk rupiah

14 037,35

MYR

malaysisk ringgit

4,7224

PHP

filippinsk peso

62,370

RUB

rysk rubel

43,6835

THB

thailändsk baht

46,317

BRL

brasiliansk real

2,8366

MXN

mexikansk peso

17,0616

INR

indisk rupie

65,1070


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Kommissionen

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/2


Ansökningsomgång avseende miljöinnovation inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1639/2006/EC)

2009/C 89/02

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation (EACI) utlyser härmed en ansökningsomgång CIP Pilot- och marknadsintroduktionsprojekt för innovation och miljöinnovation. Sista ansökningsdag är den 10 september 2009 för alla åtgärder.

Närmare upplysningar om ansökningsomgången och en vägledning för sökande, där det förklaras hur man lämnar in projektförslag, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/environment/etap/ecoinnovation/call_en.htm

En hjälpcentral kan nås via följande webbplats:

http://ec.europa.eu/environment/etap/ecoinnovation/contact_en.htm


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3


Meddelande om anbudsinfordran för utbetalande organs uppköp av skummjölkspulver

2009/C 89/03

1.

Ett anbudsförfarande för utbetalande organs uppköp av skummjölkspulver har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 310/2009 (1). Gällande bestämmelser anges i avsnitt 4 i kapitel II i kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 (2).

2.

Sista dagen för inlämnande av anbud för det första enskilda anbudsförfarandet ska vara den 21 april 2009.

3.

Anbud ska lämnas in till utbetalande organ. Adresser till de utbetalande organen finns på kommissionens webbplats CIRCA (http://circa.europa.eu/Public/irc/agri/lait/library?l=/&vm=detailed&sb=Title).


(1)  EUT L 97, 16.4.2009, s. 13.

(2)  EGT L 192, 7.2.2001, s. 100.


ANDRA AKTER

Kommissionen

18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/4


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 89/04

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar mot ansökan måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”TRUSKAWKA KASZUBSKA” ELLER ”KASZËBSKÔ MALËNA”

EG nr: PL-PGI-0005-0593-19.03.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Benämning

”Truskawka kaszubska” eller ”kaszëbskô malëna”

Benämningen ”Truskawka kaszubska” (kaschubiska jordgubbar) är den som oftast används vid handeln med denna produkt, särskilt vid kontakter mellan kaschuber och personer av annan härkomst. Benämningen är den som används vid export till utländska marknader och försäljning av jordgubbarna i andra delar av landet utanför Kaschubien. En annan benämning som används är ”kaszëbskô malëna”. Den används mest i vardagssammanhang. Denna benämning kommer från kaschubiskan, och därför är det i första hand befolkningen i denna del av Polen, kaschuberna, som använder den. Båda namnen kan användas valfritt.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

Produkttyp [samma som i bilaga II]

Kategori:

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade – grupp 1.6

3.1   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

Endast jordgubbar av följande sorter med de angivna sensoriska egenskaperna får saluföras under benämningen ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna”:

Bär avsedda för omedelbar konsumtion

1.   Elsanta

1.1

Utseende och form: Bärens diameter ska vara minst 18 mm, de ska vara kul- till kägelformade, hela, oskadade och med stjälk.

1.2

Färg: Ljusrött glänsande skal av jämn karaktär, fruktkött jämnt ljusrosa till ljusrött.

1.3

Konsistens: Mycket saftigt fruktkött, med kärnor.

1.4

Smak och doft: Söt och aromatisk, harmonisk, påminner om smultron.

2.   Honeoye

2.1

Utseende och form: Bärens diameter ska vara minst 18 mm, de ska vara kägelformade till kul-/kägelformade med avsmalnande hals vid stjälken, hela, oskadade och med stjälk.

2.2

Färg: Enhetligt intensivt röda till mörkröda över hela ytan, mycket glänsande, fruktköttet ganska jämnt ljusrött.

2.3

Konsistens: Saftigt fruktkött, med mycket kärnor.

2.4

Smak och doft: Söt och aromatisk, harmonisk, påminner om smultron.

Jordgubbarna ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” av sorterna Elsanta och Honeoye måste vara i klass Extra eller klass I. De måste uppvisa följande egenskaper:

Färgen ska vara intensivt röd med en färgningsgrad på minst 80 %.

Formen måste vara homogen, utan ojämnheter.

Bären ska vara fasta och får inte uppvisa spår av röta eller sjukdom.

Bär avsedda för industriell bearbetning

3.   Senga Sengana

3.1

Utseende och form: Bär av olika storlek, brett kägelformade med inskuren topp, hjärtformade, hjärt-/kägelformade eller kul-/njurformade, hela, oskadade, med eller utan stjälk.

3.2

Färg: Från intensivt röda till mörkröda, jämnt färgade över hela ytan, fruktköttet intensivt rött och ganska jämnt färgat.

3.3

Konsistens: Fast eller mycket saftigt och halvfast kött.

3.4

Smak och doft: Söt och aromatisk, harmonisk, påminner om smultron.

3.2   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionen av ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” måste äga rum i det avgränsade geografiska område som anges i punkt 4. De arealer som är avsedda för odling ska ha lätt jordmån av klass IV, V eller VI. Jordgubbarna plockas för hand när bären är mogna. De ska vara välformade, friska, färska, fasta, hela och oskadade, och får inte vara mosade, fuktiga, smutsiga, mögliga eller uppvisa rester av växtskyddsmedel. Jordgubbsplantorna planteras med 10-35 cm mellanrum. Radavståndet ska vara 70–100 cm. Om stallgödsel används får doseringen inte överstiga 30 t/ha. Odlingsmetoder, särskilt intensiv gödsling, som leder till avkastning över 25 t jordgubbar per hektar är otillåtna.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, packning etc.

Jordgubbarna ska förpackas i skikt på högst 10 cm.

3.6   Särskilda regler för märkning

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Jordgubbarna ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” produceras i distrikten Kartuzy, Kościerzyna, Bytów och kommunerna Przywidz, Wejherowo, Luzino, Szemud, Linia, Łęczyce och Cewice.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

I det produktionsområde för ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” som anges i punkt 4 råder enhetliga miljöförhållanden. Geografiskt sett utgörs området av kaschubiska sjöområdet, dvs. det område som historiskt sett utgör Kaschubien.

Det kaschubiska sjöområdet skiljer sig från de angränsande områdena genom sina naturliga förhållanden: klimat, landskapsprofil och jordmån.

Klimatet i området är något strängare än i de angränsande områdena. Detta beror på att området ligger 180-300 m över havet. Klimatet präglas också av de ofta förekommande luftströmmarna österifrån, som för med sig polarluft. Jämfört med områden med kustklimat uppvisar detta område större temperaturskillnader. Nederbörden är ungefär som i resten av landet, cirka 700 mm/år, och vinden blåser oftast från väster. Området har bland de kortaste växtperioderna i landet, mellan 180 och 200 dagar.

Marken består av blekjord som uppstått på sand, grus och lera. Jordmånen klassas i klasserna IV, V och VI, dvs. med lägsta fruktbarhet. I mindre omfång förekommer även sand- och lerhaltig brunjord, som är fruktbarare än blekjord. De arealer som väljs för odling har i allmänhet ett pH-värde mellan 5,0 och 6,0. Det kaschubiska sjöområdet präglas av en differentierad, postglacial terrängkontur med många vattenhål och vattendrag. Produktionsområdet för ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” omfattar 32 kommuner, av vilka 21 hör till områden med ogynnsamma odlingsförhållanden i låglandszon II. 10 kommuner är låglandszon I.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

Jordgubbarna kännetecknas särskilt genom sin kraftiga, utpräglade och intensiva doft och smak. Dessutom är jordgubbarna ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” sötare än bär från andra regioner.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB).

De särskilda egenskaper som jordgubbarna ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” har och som beskrivs i punkt 5.2 uppstår till följd av de specifika mark- och klimatförhållanden som anges i punkt 5.1.

De magra jordarna och det stränga klimatet i det kaschubiska sjöområdet gör att jordgubbarnas blomning försenas och att deras växtperiod förkortas. naturfärjhållandena, särskilt det stränga klimatet, har gynnsam inverkan på jordgubbarnas utvecklings- och mognadsprocess, och de mycket magra jordarna och ogynnsamma odlingsförhållandena motverkar annan odling. De stora relativa höjdskillnaderna gör att jordgubbarna kan odlas på soliga sluttningar, vilket garanterar bärens mognad. Dessa faktorer, tillsammans med den lätt sura marken, är mycket gynnsamma för jordgubbsodling.

Historisk sett började jordgubbsodlingen i Kaschubien på 1920- och 1930-talet. Jordgubbarnas goda kvalitet och dessa bärs ökande popularitet ledde till att odlingarna bredde ut sig allt mer under det följande halvseklet, och så småningom blev en fast beståndsdel av det kaschubiska landskapet. I början av 1970-talet beslöt man, på grund av odlingarnas omfång, att införa en jordgubbens dag. Det är ett utomhusevenemang som äger rum varje år, första söndagen i juli. Jordgubbens dag är regionens största evenemang, och antalet besökare ökar varje år: numera rör det sig om tiotusentals. Ett annat talande exempel på festens popularitet är att man år 2005 sålde nästan två ton jordgubbar på en dag.

Det finns en mångfald artiklar och annan dokumentation som visar hur populära ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” är, och att odlingen har blivit en viktig faktor i kaschubernas kultur och identitet. I lokalpressen hittar man viktig information till jordgubbsodlarna, och deras insatser för att samarbeta och organisera sig kring odlingen av ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” och för att bevara jordgubbarnas kvalitet, lukt och smak kommenteras utförligt.

Ett annat tecken på dessa jordgubbars popularitet är att köparna (kyllager och bearbetningsindustri) ser till att spara resurser för att kunna köpa in ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna”, som saluförs senare än jordgubbar från andra regioner i landet. Man har också sett exempel på försök att saluföra jordgubbar från andra delar av landet, som mognat tidigare, som ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna”.

Även enkäter bland konsumenterna bevisar hur populära ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” är, och hur nära förknippade de är med det geografiska område som anges i punkt 4. Av dem som frågats kände 67 % till åtminstone ett av de namn som används för saluföring av bären: ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna”. Jordgubbarna från Kaschubien ansågs vara godare (73 %) och sötare (68 %) än andra jordgubbar. Av de tillfrågade ansåg 64 % att ”Truskawka kaszubska” eller ”Kaszëbskô malëna” är en typisk produkt för Kaschubien. Regionens befolkning ser också jordgubbarna som typiska för kustregionen och Kaschubien. Nästan en tredjedel av kaschuberna nämner spontant jordgubbarna, och nästan 80 % känner till deras särprägel.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

http://www.minrol.gov.pl/DesktopDefault.aspx?TabOrgId=1620&LangId=0


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/9


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 89/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”MARRONI DEL MONFENERA”

EG-nr: IT-PGI-0005-0563-08.11.2006

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning

”Marroni del Monfenera”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp (bilaga II)

Klass 1.6

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Marroni del Monfenera” är färsk frukt av den lokala ekotypen av arten Castanea sativa Mill. var. sativa.

I försäljningsledet ska produkten ha följande egenskaper: Frö: en per frukt, normalt slät eller endast lätt räfflad. Fruktkött: ljust nötbrun till halmgul färg och krämig/mjölig konsistens med söt behaglig smak. Hinna: nötbrunt, trådigt och motståndskraftigt skikt som bara i liten utsträckning är fäst vid kärnan. Fruktvägg: klar brun färg med mörkare längsgående ränder, läderaktig och motståndskraftig struktur, filthårig yta med filtrester efter stiftet. Fröärr: normalt ovalt och ljusare än fruktväggen med mer eller mindre markerade ränder från mitten mot kanten som inte skjuter ut över sidorna. Frukt: oval med föga markerad spets och med en av sidoväggarna normalt plan och den andra klart konvex. Antal frukter per kg: ≤ 90. Hylsan innehåller som mest tre frukter.

För att klassificeras med den skyddade geografiska beteckningen måste frukterna vara av kategorin ”extra” (dvs. vara större än 3 cm, högst 4 viktprocent av frukterna får ha spår av insektsangrepp på fruktväggen och högst 3 viktprocent av frukterna ha perikarpskador) eller I (storlek mellan 2,8 och 3 cm, högst 6 viktprocent av frukterna får ha spår av insektsangrepp på fruktväggen och högst 5 viktprocent av frukterna får ha perikarpskador).

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Ej tillämpligt.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Ej tillämpligt.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Skörd, sortering, rengöring, mätning och torkning måste ske i det geografiska produktions-området.

Produkter som inte släpps ut på marknaden inom 48 timmar från skörden behandlas med s.k. ”curatura”. Detta innebär att kastanjerna placeras i rumstempererat vatten under högst nio dagar. Därefter tas de upp ur vattnet och torkas i en särskild maskin. På så sätt håller sig produkten färsk i upp till tre månader.

Behandlingen måste inledas inom några få timmar från skörden för att förhindra jäsningsprocesser i transportmedlen, särskilt under år med mycket regn och fortfarande höga temperaturer under skördetiden.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Produkten ska förpackas i särskilda nätpåsar som är avsedda för livsmedel. Dessa ska antingen värmeförseglas eller sys ihop upptill. Förpackningarna rymmer 1, 2 eller 3 kg (värmeförseglade) respektive 5 eller 10 kg (hopsydda).

Försäljning till konsumenter får inte inledas förrän den 15 september varje år.

3.7   Särskilda regler för märkning

I märkningen av förpackningarna är det obligatoriskt att utöver gemenskapslogotypen och de lagstadgade uppgifterna även införa följande: ”Marroni del Monfenera”, följt av förkortningen IGP (=SGB) med större typstorlek än för de andra uppgifterna på etiketten, t.ex. företagets namn, företagsform och adress, logotypen, kvalitetskategori (”extra” eller I) och ursprunglig bruttovikt.

Image

Logotypen består av två olika stora koncentriska ovaler inom vilka kullarna i Pedemontana del Grappa återges. Slätten mellan dessa genomkorsas av floden Piave som delar upp logotypen i två asymmetriska delar. Till höger och vänster om flodbädden visas två kastanjer som bär riklig frukt. Två hylsor med tio kastanjer omges av två blad. Det hela korsar lätt den ovala konturen på vänster sida.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området för ”Marroni del Monfenera” omfattar mark i följande kommuner i provinsen Treviso: Borso del Grappa, Crespano del Grappa, Paderno del Grappa, Possagno, Cavaso del Tomba, Pederobba, San Zenone degli Ezzelini, Fonte, Asolo, Maser, Castelcucco, Monfumo, Cornuda, Montebelluna, Caerano di San Marco, Crocetta del Montello, Volpago del Montello, Giavera del Montello och Nervesa della Battaglia.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Marken där ”Marroni del Monfenera” produceras ingår till större delen i kategori 21 i den geologiska kartan ”Carta dei Suoli d’Italia” som omfattar sura brunjordar, dränerade brunjordar, brunjordar och lithosoler. Denna kategori av jordar finns i området nästan uteslutande på den kuperade högra stranden av floden Piave i landremsan längs med foten av höjderna som upptar huvuddelen av det geografiska produktionsområdet. Marken i området är sur till mycket sur med låg koncentration av baser och en hög grad av mineraliserat organiskt material.

Klimatet är subalpint och mycket fuktigt under inflytande av föralpernas sluttningar som når mycket stora och utsatta höjder i syd. Därigenom tvingas luftmassorna upp från slätten vilket ger ymnig nederbörd, köldgraderna i begränsad omfattning under våren och snabb upptorkning av regnvattnet. På grund av dessa balanserade miljöförhållanden är området särskilt lämpat för produktion av ”Marroni del Monfenera”.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

De unika egenskaper hos ”Marroni del Monfenera”, SGB, som skiljer dem från andra produkter inom samma varukategori är fruktköttets mycket söta smak, fruktens homogena och kompakta struktur och den krämiga och mjöliga konsistensen. Dessa egenskaper, särskilt i fråga om smaken, beror på den särskilda genomsnittliga kemiska sammansättningen av ”Marroni del Monfenera”. Vid en jämförelse med de värden för den kemiska sammansättningen av kastanjer som beräknats av INRAN (Istituto Nazionale di Ricerca per gli alimenti e la nutrizione) framgår det att ”Marroni del Monfenera” har större mängder av kolhydrater, fetter och kalium medan natriumhalten är lägre.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB).

Frukternas kemiska sammansättning, och därigenom deras kvalitet, hänger samman med att kastanjen, en art som särskilt trivs i sura marker, inom odlingsområdet för ”Marroni del Monfenera” gynnas av jordar i sluttningarna som till övervägande del är sura till skillnad från förhållandena i angränsande områden, något som inte förekommer i andra områden av bergssluttningarna i provinsen Treviso.

Detta leder till högre kaliumhalt och lägre natriumhalt i ”Marroni del Monfenera” än i andra kastanjer, vilket framgår av en jämförelse mellan den kemiska sammansättningen av de båda kategorierna, varvid värdena för övriga kastanjer hämtats från INRAN:s tabeller.

Frukternas kvalitet beror också på att kastanjen gynnas av en ymnig genomsnittlig årsnederbörd som dränerar marken från baser och håller den sur. Den särskilda formen och utsattheten hos bergsväggarna i det lägre skiktet begränsar dessutom påtagligt vårfrosten, som växten påverkar växten särskilt negativt.

Vid sidan av dessa viktiga miljöfaktorer är också befolkningens kunnande av största vikt. ”Marroni del Monfenera” har odlats sedan medeltiden, vilket framgår av ett dokument från 1351 som reglerar skörden mellan familjeöverhuvudena i området. Skyddet av kastanjedungarna i området för ”Marroni del Monfenera” bekräftas även genom notariatshandlingar från följande sekel, genom vilka myndigheterna uppmärksammades på olovlig avverkning av kastanjer eller förekomsten av betande djur på otillåten tid som riskerade att påverka kastanjeskörden negativt. Odlingstraditionen har levt vidare ända till våra dagar, också tack vare att flera arrangemang införts, bl.a. ”Marroni del Monfenera”-marknaden som invigdes 1970.

”Marroni del Monfenera”:s betydelse för den lokala ekonomin och deras goda rykte bevisas av de många initiativ som genomförs varje år. I samband med trettioårsjubileet för marknaden stödde dessutom kommunen Pederobba som är värd för initiativet utgivningen av en serie vykort och utformningen av en särskild poststämpel.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

De italienska myndigheterna inledde det nationella förfarandet för invändningar i och med att ansökan om registrering av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Marroni del Monfenera” offentliggjordes i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 276 av den 26 november 2005.

Produktspecifikationens konsoliderade text finns på följande

Internetadress:

www.politicheagricole.it/DocumentiPubblicazioni/Search_Documenti_Elenco.htm?txtTipoDocumento=Disciplinare%20in%20esame%20UE&txtDocArgomento=Prodotti%20di%20Qualit%E0>Prodotti%20Dop,%20Igp%20e%20Stg

eller

direkt från ministeriets webbplats (www.politicheagricole.it), där man klickar på ”Prodotti di Qualità” (kvalitetsprodukter) till vänster på skärmen och sedan på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE (Reg CE 510/2006)”.


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.


18.4.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 89/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”INSALATA DI LUSIA”

EG nr: IT-PGI-0005-0433-22.11.2004

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig mycdighet i medlemsstaten

Namn:

Ministero delle politiche agricole e forestali

Adress:

Via XX Settembre n. 20 –

00187 Roma

ITALIA

Tfn:

+39 064819968

Fax:

+39 0642013126

E-post:

qtc3@politicheagricole.it

2.   Grupp

Namn:

Cooperativa Ortolani di Lusia s.c.r.l.

Adress:

Via Provvidenza, 1 –

45020 Lusia (RO)

ITALIA

Tfn:

+39 0425607069

Fax:

+39 0425667722

E-post:

ortolani@gal.adigecolli.it

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3.   Produkttyp

Klass 1.6

Obearbetade eller bearbetade frukter, grönsaker och spannmål i bilaga II – Sallat

4.   Produktspecifikation (sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1.   Beteckning:

”Insalata di Lusia”

4.2.   Beskrivning:

Den skyddade geografiska beteckningen ”Insalata di Lusia” är uteslutande förbehållen sallat av arten Lactuca sativa av de båda sorterna Cappuccia och Gentile.

Stjälk: kort (högst 6 cm) och mycket köttig, på vilken bladen utvecklas.

Smak frisk och spröd.

Växt: Växthusodlade produkter är mer knutna med något öppnare hjärta än frilandsodlade.

Huvudsakliga egenskaper:

Lätt huvud.

Smidiga blad, på grund av avsaknad av trådighet, med bevarad saftspändhet också 10–12 timmar efter skörd, ingen lignifiering.

Spröda unga, färska och saftspända blad.

Tydlig smak (bladen behöver därför inte saltas).

4.3.   Geografiskt område:

Produktionsområdet omfattar följande kommuner i provinserna Rovigo och Padova:

I provinsen Rovigo: Lusia, Badia Polesine, Lendinara, Costa di Rovigo, Fratta Polesine, Villanova del Ghebbo och Rovigo.

I provinsen Padova: Barbona, Vescovana och Sant’Urbano.

4.4.   Bevis på ursprung:

Varje led i produktionsprocessen övervakas och alla inkommande och utgående produkter registreras. Produktens spårbarhet säkras således på detta sätt och genom sammanställning av särskilda register som förs av kontrollorganet över odlingsområden enligt fastighets-register, producenter och förpackningsföretag. De producerade kvantiteterna anmäls även till kontrollorganet.

Alla fysiska eller juridiska personer som är inskrivna i registren kontrolleras av kontrollorganet i enlighet med bestämmelserna i produktspecifikationen och i den gällande kontrollplanen.

4.5.   Framställningsmetod:

Jorden ska innehålla minst 30 % sand och högst 20 % lera. Vatten för bevattning ska även finnas tillgängligt. ”Insalata di Lusia” får produceras såväl på friland som med täckt odling.

Marken måste obligatoriskt förberedas genom plöjning (eller likvärdig bearbetning) minst en gång om året för att begrava såväl rester från föregående odling som ämnen som använts vid grundgödslingen på 30–40 centimeters djup.

Vid växthusodlingen kan en sådan bearbetning vara förenad med svårigheter på grund av det begränsade utrymmet och därför tillåts alternativt bearbetning med spade eller rotuppdragning.

För följande odlingsperioder tillåts bearbetning för att återställa markens struktur och begrava eventuella odlingsrester genom plöjning, bearbetning med spade, hackning eller rotuppdragning.

Efter denna behandling och före återplanering följer fräsning eller luckring följt av vältning för att jämna ut jorden och minska kornstorleken för att göra det lättare för de plantor som planteras ut att slå rot.

Jordarna i det avgränsade området är av sådan beskaffenhet att ingen som helst växtföljd krävs.

Nyplantering görs med plantor som har minst tre utvecklade blad och rotklump. Avståndet mellan raderna ska vara 30–40 cm och mellan plantorna i samma rad 30–35 cm.

De kvantiteter kväve, fosfor och kalium som ska tillföras genom gödning för varje odlingsperiod fastställs efter markanalys men får inte överskrida följande mängder enheter per hektar: kväve 150, fosfor 100 och kalium 200.

Mogen kogödsel eller andra organiska gödsel ska obligatoriskt tillföras.

Kvävetillförseln genom konstgödning ska delas upp på minst två omgångar, varav den som sker före omplanteringen inte får avse mer än 50 % av den sammanlagda mängd som ska tillföras och den sista gödningen inte får ske senare än 15 dagar efter omplanteringen.

Bevattning får ske droppvis med slang eller med små sprinklermunstycken för att undvika att marken blir för kompakt.

Ogräsbekämpning ska ske med jordbrukstekniker (marktäckning, såbäddar för att driva upp ogräsplantor före ordinarie sådd (”false-sowing beds”), luckring eller fräsning) och/eller kemiska produkter (ogräsutrotningsmedel). Högsta odlingsintensitet per period och hektar är 55 ton för Cappuccia och 50 ton för Gentile.

Efter skörd putsas sallatshuvudena (de grova nedersta bladen avlägsnas) och placeras i försäljnings-förpackningarna. Både dessa moment sker på fältet för att undvika ytterligare hantering som skulle kunna påverka produkternas kvalitet negativt.

Därefter transporteras produkterna till de centrala produktionslokalerna där sallatshuvudena sköljs utan att avlägsnas från förpackningarna. Efter sköljning avslutas förpackningen genom att transparent tejp fästs på övre delen av förpackningen.

Om det enskilda företaget ingår i ett producentkooperativ får de nyss nämnda momenten utföras i kooperativets lokaler.

Det är viktigt att förberedelserna för försäljning sker i det avgränsade området, eftersom det måste vara mycket små avstånd mellan platserna för skörd, putsning, sköljning och förpackning så att inte produkternas fysiska och organoleptiska egenskaper försämras. Om ”Insalata di Lusia” utsattes för alltför omfattande hantering och långa transporter skulle bladens karakteristiska saftspändhet och sprödhet gå förlorad.

4.6.   Samband:

”Insalata di Lusia” uppskattas av konsumenterna på grund av sallatshuvudenas luftighet, de goda konserveringsegenskaperna och avsaknaden av trådighet (växten består till stor del av vatten), de unga, färska och saftspända bladens sprödhet och dess naturliga smak.

Dessa egenskaper hänger samman med det geografiska området och med vissa mark- och klimatförhållanden i odlingsområdet, t.ex. förekomsten av bördig, lös jord som är rik på mineralsalter, den fuktiga atmosfären och den ständiga tillgången på vatten i kanalerna.

”Insalata di Lusia” har tydlig ursprunglig smak på grund av den rikliga förekomsten av mineralsalter i marken. Bladen behöver därför inte saltas. Marken i det område som den skyddade geografiska beteckningen avser består nämligen av ett ytskikt med sand som tillförts genom de talrika översvämningarna under förromersk tid och under högmedeltiden då några armar av floden Tartaro svämmade över sina bräddar och under medeltiden och i modern tid då floden Adige bröt sina fördämningar. Den senaste stora översvämningen med vatten från Adige ägde rum under slutet av 1800-talet, och de vidsträckta sanddyner som bildades då har jämnats ut genom ett långt arbete som varade ända fram till 1960. På denna sand, som under ett sekel täckts med enhetlig spontan vegetation, planteras ”Insalata di Lusia”, som har högre kalium- och kalcium-halt än andra sallatssorter.

Genom den höga nivån på grundvattnet från Adige som i området tillförs på helt sluttande väg och de ständigt fulla vattenfickorna hålls markfuktigheten konstant så att bevattningen kan begränsas under tiden närmast efter omplanteringen,. Därigenom skonas bladen från urvattning, de näringsämnen de innehåller sprids ut i mindre omfattning och behovet av svampbekämpningsmedel minskar.

Grundvattennivån ligger på en meters djup och hålls konstant genom ett system med konstgjorda kanaler. Alla dessa faktorer samverkar till att minska behovet av bevattning och därigenom spridning av gödningsämnena, så att ”Insalata di Lusia” kan behålla sin friska smak och karakteristiska sprödhet som skiljer den från sallat som producerats i andra områden.

Den garanterade tillgången till vatten från floden Adige, den höga nivån på grundvattnet och markstrukturen medger att sallat kan odlas också under sommarmånaderna juli och augusti med utmärkta resultat så att produkten kan finnas på marknaden under 10–11 månader av året.

Den lösa, jämnt sammansatta jord med grov struktur som är typisk för floden Adiges lerrika bädd och de goda genomrinnings-egenskaperna som medger att regnvattnet tas upp snabbt gör det möjligt att utföra odlingsmomenten på bästa sätt oavsett klimat- och väderförhållanden.

Förutom vad som redan sagts bidrar även den erfarenhet som samlats under de femtio år som produkten odlats och producenternas sakkunniga arbete till att förfina produktionsteknikerna så att man på bästa sätt kan utnyttja synergieffekterna av en perfekt balans mellan klimatförhållanden och odlingsvillkor.

4.7.   Kontrollorgan:

Namn:

CSQA Srl Certificazioni (Privat organ enligt normen EN 45011)

Adress:

Via S. Gaetano, 74 Thiene (VI)

ITALIA

Tfn:

+39 0445366094

Fax:

+39 0445382672

E-post:

f.broggiato@csqa.it

4.8.   Märkning:

Innan sallat märkt med den skyddade geografiska beteckningen INSALATA DI LUSIA släpps ut på marknaden ska den förpackas i behållare av plast, trä, papp, polystyrol eller annat material för förpackning av livsmedel.

Innehållet i varje förpackning ska vara homogent och innehålla endast sallat av samma sort, ursprung, typ, kategori och storlek. Det synliga innehållet måste vara representativt för innehållet som helhet.

Den övre delen av produktens förpackning ska skyddas genom transparent livsmedelstejp som uteslutande är märkt med logotypen för den skyddade geografiska beteckningen ”INSALATA DI LUSIA”, så att innehållet är synligt och naturlig luftväxling möjliggörs.

Logotypen ska vara väl synlig på förpackningarna och får inte vara av mindre dimensioner än eventuellt annat påtryck på samma förpackning.

Image

Logotypen består av bokstäverna ”i” med ellipsformad prick och ”L”. De inre sidorna av bokstäverna är konkava och bildar en ellipsformad ram i vars mitt en stiliserade bild av det medeltida tornet i Lusia återges. Sidorna och överdelen av logotypen begränsas av en ram över vilken, upptill på mitten, förkortningen ”I.G.P.” återges. Nedtill på logotypen, inom ramen, återges beteckningen ”INSALATA di LUSIA”.

Logotypen för I.G.P. ”INSALATA DI LUSIA” får inte återanvändas efter att ha använts på förpackningar.


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.