18.3.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/1

RÅDETS YTTRANDE

av den 10 mars 2009

om Danmarks uppdaterade konvergensprogram för 2008–2015

(2009/C 63/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén,

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE:

(1)	Den 10 mars 2009 granskade rådet Danmarks uppdaterade konvergensprogram för perioden 2008–2015.

(2)

Efter en långvarig uppåtgående trend har den ekonomiska nedgången i Danmark under 2008 varit snabb och tydlig och i huvudsak drivits på av avmattningen på bostadsmarknaden och den ökade finansiella oron. Genom svagare efterfrågan, både inhemskt och internationellt, kommer nedgången att förvärras ytterligare framöver. Med allt sämre förutsättningar i utlandet kommer det att bli särskilt svårt att garantera finansiell stabilitet och få bukt med bostadsmarknaden på ett ordnat sätt. På kort och medellång sikt kommer nedgången och den väntade prisutvecklingen för tillgångar och energi att få betydande negativa konsekvenser för de offentliga finanserna.

I synnerhet väntas sjunkande intäkter i form av pensionsskatter, bolagsskatter och från den väntat minskade utvinningen av olja och gas i Nordsjön. På finanspolitiskt sunda grundvalar innebär den budget som antagits för 2009 en diskretionär finanspolitisk expansion på omkring 1 procentenhet av BNP, inbegripet bestående inkomstskattesänkningar på 0,5 % av BNP. Press på den danska kronan och åderlåtning av valutareserven tvingade den danska centralbanken att höja räntan i oktober 2008. Tillsammans med Europeiska centralbankens sänkning av räntan ledde detta till en ökad räntespread i förhållande till euron. I slutet av 2008 och början av 2009 följde den danska centralbanken den Europeiska centralbankens räntesänkningar och sänkte sedan räntan ytterligare, vilket har lett till en gradvis minskad räntespread. Den är emellertid fortfarande stor och ligger på 1 procentenhet mot 0,35 procentenheter före krisen.

(3)

Enligt det underliggande makroekonomiska scenariot väntas BNP-tillväxten sjunka från 0,2 % under 2008 till – 0,2 % under 2009 och därefter återhämta sig till 0,7 % under 2010, för att sedan i genomsnitt ligga på 1,7 % under resten av programperioden. Återhämtningen 2011-2012 återspeglar tekniska antaganden om att produktions- och arbetslöshetsgapen kommer att upphöra 2012, enligt de danska myndigheternas beräkningar med hjälp av nationella metoder. Det underliggande antagandet är att kapacitetsutnyttjandet gradvis ökar till en normal nivå, stött av en begynnande återhämtning utomlands samt låga räntor. Utifrån nu tillgängliga uppgifter (2) förefaller scenariot bygga på optimistiska tillväxtantaganden. I ljuset av den senaste utvecklingen förefaller nedgången av den inhemska efterfrågan under 2009 att vara underskattad. Från 2011 och framåt förefaller tillväxten i överkant, mot bakgrund av den historiska produktivitetstillväxten och den beräknade potentiella tillväxten. Inflationen väntas sjunka betydligt under 2009 och minska till 1,3 %, för att sedan fluktuera kring knappt 2 % under resten av programperioden. Orsaken till fluktuationerna är oklar, men den beräknade utvecklingen av BNP-deflatorn förefaller realistisk.

(4)

Enligt kommissionens prognos från januari 2009 beräknas den offentliga sektorns överskott 2008 uppgå till 3,1 % av BNP, vilket är nära det mål på 3,0 % av BNP som fastställdes i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Till följd av arbetsmarknadens sena reaktion på nedgången förblev sysselsättning och löner stabila under den största delen av året, vilket resulterade i högre inkomstskatteintäkter och lägre sociala utgifter än väntat. Samtidigt har den ekonomiska krisen lett till markant lägre intäkter från pensions- och bolagsskatter. Utgifterna översteg vidare prognoserna till följd av högre förbrukning och en engångsöverföring av kapital till hushållen som en del av 2007 års reform av pensionsbeskattningen.

(5)

Enligt programmet kommer de offentliga finanserna att vara i balans 2009, medan kommissionens interimsprognos förutspår ett underskott på 0,3 % av BNP, vilket innebär en minskning på 3 procentenheter av BNP. Automatiska stabilisatorer står för cirka 1 procentenhet av den totala nedgången. Utöver den diskretionära finanspolitiska expansionen på omkring 1 procentenhet av BNP, inbegripet inkomstskattesänkningar på 0,5 procentenheter av BNP, väntas prisfallet på energi och tillgångar att särskilt minska volatila intäkter med omkring 1,5 procentenhet av BNP i förhållande till trenden. Samtidigt som man förutspår ett strukturellt överskott, bekräftar ändringen av det strukturella saldot – baserad på det konjunkturrensade saldo som beräknats av kommissionen med hjälp av den allmänt vedertagna metoden och på kommissionens definition av engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder beräknad till cirka 2,5 procentenhet av BNP – en tydligt expansiv finanspolitisk inriktning (3), även om den väsentligt påverkats av en minskning av volatila intäkter.

(6)

En ytterligare försvagning av det totala saldot förutspås för 2010, dels till följd av automatiska stabilisatorer, men framför allt till följd av en annan planerad engångsöverföring av kapital till hushållen som en del av 2007 års reform av pensionsbeskattningen. Programmet syftar till att fortsatt uppnå sitt mål på medellång sikt om ett strukturellt överskott på 0,75–1,75 % av BNP till 2010, dvs. konjunkturrensat exklusive engångsåtgärder eller andra tillfälliga åtgärder. Efter 2010 skriver Danmark ner sitt medelfristiga mål till minst strukturell balans, vilket man avser att fortsätta att uppnå till 2015. Detta mål på medellång sikt uppfyller minimikravet på ett underskott på cirka

Formula

% av BNP och återspeglar på ett adekvat sätt skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella tillväxten på lång sikt. Följaktligen bedöms det nya målet vara lämpligt och i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt programmet förutspås saldot i de offentliga finanserna åter uppvisa ett mindre överskott 2011. Detta beror i hög grad på de tekniska antagandena om att produktions- och sysselsättningsgapen ska slutas 2012, vilket resulterar i en konjunkturberoende intäktsökning. Målen utgår från ett scenario som kräver ospecificerade strukturreformer för att bestående förbättra saldot i de offentliga finanserna med 0,7 % av BNP omkring 2015, för att säkerställa finanspolitisk hållbarhet enligt den nationella metoden. Under programperioden väntas det strukturella överskottet, som beräknats i enlighet med den allmänt vedertagna metoden, att minska med omkring 3,5 procentenhet av BNP men förbli positivt. Förutom de finanspolitiska stabilitetsåtgärder från hösten 2008 som beskrivs i uppdateringen, medför kreditpaketet av den 18 januari 2009 ett temporärt tillskott av hybridkapital på upp till 100 miljarder DKK (5,5 % av BNP) från mitten av 2009. Detta kommer att få omedelbara effekter på skuldutvecklingen i uppdateringen och potentiella effekter på de offentliga finanserna under programperioden.

(7)

Programmets beräkningar av de offentliga finansernas utfall omfattas av flera risker. Nedåtriskerna till följd av optimistiska tillväxtantaganden och osäkerhet kring åtgärderna för nödvändiga strukturreformer balanseras inte, trots tidigare positiva finanspolitiska resultat, av uppåtrisker till följd av potentiellt högre intäkter genom energiprisstegringar och lägre räntor. Vidare medför de åtgärder som har vidtagits för att ta itu med den finansiella stabiliteten en betydande ökning av riskexponeringen.

(8)

De långsiktiga effekterna av befolkningens stigande medelålder är lägre än genomsnittet i EU, framför allt tack vare den nyligen genomförda pensionsreformen. Programmets beräknade ställning i de offentliga finanserna för 2008, med ett stort strukturellt överskott, bidrar dessutom till att minska bruttoskulden. Om man behåller de stora primära överskotten på medellång sikt, kan detta begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet, som för närvarande ligger på en låg nivå.

(9)

Såsom framgår av landets tidigare finanspolitiska resultat, har Danmark dragit nytta av ett relativt starkt finanspolitiskt ramverk, som är anmärkningsvärt genom sin omfattade täckning och tydliga och översiktliga finanspolitiska bestämmelser. Offentliga konsumtionsutgifter har dock haft en tendens att överskrida målen. Nyligen vidtagna åtgärder, bland annat ekonomiska sanktioner, skulle kunna stimulera de lokala myndigheterna att hålla sig till överenskomna mål. Vidare har några åtgärder vidtagits för att öka tonvikten på de offentliga utgifternas kostnadseffektivitet. Inte desto mindre kommer det att behövas ytterligare åtgärder för att i enlighet med regeringens mål bromsa utgiftsexpansionen.

(10)

I syfte att stödja den finansiella stabiliteten har de danska myndigheterna antagit en rad åtgärder, bl.a. en ändring av lagstiftningen om pensions- och livförsäkringssektorn (lagen om finansiell stabilitet från oktober 2008) och det ovan nämnda kreditpaketet. Lagen om finansiell stabilitet inför en obegränsad statlig garanti för oprioriterade borgenärer till och med den 30 september 2010, där de deltagande bankerna täcker fordringar på upp till 35 miljarder DKK (2 % av BNP) och staten täcker eventuella fordringar utöver detta belopp. Från och med den 1 oktober 2010 planeras en insättningsgaranti på 750 000 DKK. Kreditpaketet åtgärdar det ökade trycket på bankernas och kreditinstitutens betalningsförmåga i syfte att normalisera utlåningspolitiken.

(11)

I enlighet med den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som Europeiska rådet enades om i december har Danmark genom antagandet av 2009 års budget satsat på en diskretionär finanspolitisk expansion på omkring 1 procentenhet av BNP. Här ingår permanenta åtgärder som kommer att öka incitamenten till arbete (inkomstskattesänkningar) och förbättra tillväxtpotentialen (investeringar i forskning och utveckling). En del av expansionen beror på stora löneökningar inom den offentliga sektorn. En grön infrastrukturplan för transporter som godkändes den 29 januari 2009 väntas ge en ytterligare finanspolitisk stimulans på fem miljarder danska kronor (0,25 % av BNP) fördelat över 2009 och 2010. Dessa åtgärder är kopplade till Lissabonstrategins reformprogram på medellång sikt som granskades av kommissionen den 28 januari 2009.

(12)

Enligt uppgifterna i uppdateringen av programmet väntas det strukturella saldot försämras med 2,5 procentenhet under 2009 och med ytterligare 1 procentenhet under resten av programperioden. Nedgången återspeglar delvis lägre intäkter från särskilt fluktuerande och tillfälliga källor. Med tanke på den finanspolitiskt sunda utgångspunkten och de starka automatiska stabilisatorerna, förefaller den planerade expansiva finanspolitiska inriktningen vara en lämplig reaktion på den ekonomiska nedgången. Under hela programperioden visar de finanspolitiska beräkningarna att de offentliga finansernas ställning i Danmark helt överensstämmer med kriterierna i stabilitets- och tillväxtpakten.

(13)	Uppdateringen av programmet innehåller alla de obligatoriska och de flesta av de frivilliga uppgifterna (4).

Sammantaget är slutsatsen att den övergripande finanspolitiska inriktningen, för närvarande och mot bakgrund av de offentliga finansernas gynnsamma ställning, är lämplig med tanke på den diskretionära finanspolitiska expansionen på omkring 1 procentenhet av BNP 2009 och på de relativt starka automatiska stabilisatorerna. Programmet förutspår en minskning av den offentliga sektorns överskott med omkring 3 procentenheter av BNP 2009 och ytterligare cirka 1,25 procentenhet 2010. Programmets tillväxtantaganden är optimistiska. Finanspolitiken syftar till att fortsätta att uppnå det medelfristiga målet i enlighet med målet om långsiktiga hållbarhet under hela programperioden och således upprätthåll en tillräcklig säkerhetsmarginal i förhållande till referensvärdet. Efter en period av höga budgetöverskott, som främjats av ett relativt starkt finanspolitiskt ramverk, har den offentliga bruttoskulden sjunkit till en låg nivå.

Mot bakgrund av denna bedömning uppmanas Danmark att

i)	genomföra skatteplanerna för 2009, inbegripet stimulansåtgärderna, i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa och inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten,

ii)	fastställa de strukturreformsåtgärder som krävs, särskilt i syfte att öka arbetskraftsutbudet för att uppnå de finanspolitiska målen under programperiodens sista år.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar

		2007	2008	2009	2010	2011	2012	2015
Real BNP (förändring i %)	KP dec. 2008	1,6	0,2	– 0,2	0,7	1,9	1,7	1,6
	KOM jan. 2009	1,6	– 0,6	– 1,0	0,6	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	2,0	1,3	1,1	0,5	i.u.	i.u.	i.u.
HIKP-inflation (%)	KP dec. 2008	1,7	3,6	1,3	2,1	1,4	1,8	1,8
	KOM jan. 2009	1,7	3,6	1,6	1,9	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	1,7	2,4	1,6	1,9	i.u.	i.u.	i.u.
Produktionsgap (5) (i % av potentiell BNP)	KP dec. 2008	1,4	0,0	– 1,4	– 1,8	– 1,2	– 0,8	– 0,5
	KOM jan. 2009 (6)	1,8	– 0,1	– 2,1	– 2,4	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	1,0	0,3	– 0,4	– 1,5	i.u.	i.u.	i.u.
Finansiellt nettosparande (saldo i bytes- och kapitalbalans) (% av BNP)	KP dec. 2008	0,7	1,7	1,8	2,3	2,6	2,6	1,8
	KOM jan. 2009	0,7	1,7	1,5	1,5	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	1,7	1,3	1,9	2,2	i.u.	i.u.	i.u.
Offentliga intäkter (8) (10) (% av BNP)	KP dec. 2008	54,5	53,2	51,2	51,5	52,1	51,8	51,5
	KOM jan. 2009	55,4	54,8	52,8	53,4	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	53,4	52,9	52,0	51,7	i.u.	i.u.	i.u.
Offentliga utgifter (8) (10) (% av BNP)	KP dec. 2008	49,9	50,2	51,2	52,8	51,8	51,7	51,6
	KOM jan. 2009	50,9	51,6	53,1	54,9	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	49,6	49,8	50,0	50,5	i.u.	i.u.	i.u.
Saldot för de offentliga finanserna (10) (% av BNP)	KP dec. 2008	4,5	3,0	0,0	– 1,2	0,3	0,1	– 0,1
	KOM jan. 2009	4,5	3,1	– 0,3	– 1,5	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	3,8	3,0	2,0	1,2	i.u.	i.u.	i.u.
Primärt saldo (% av BNP)	KP dec. 2008	6,1	4,2	1,5	0,2	1,6	1,3	0,7
	KOM jan. 2009	6,1	4,5	1,2	0,0	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	5,2	4,2	3,0	2,1	i.u.	i.u.	i.u.
Konjunkturrensat saldo (5) (% av BNP)	KP dec. 2008	3,6	3,0	0,9	0,0	1,1	0,6	0,2
	KOM jan. 2009	3,3	3,2	1,0	0,1	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	3,1	2,8	2,3	2,2	i.u.	i.u.	i.u.
Strukturellt saldo (7) (9) (% av BNP)	KP dec. 2008	3,7	4,0	2,6	1,7	1,3	0,6	0,2
	KOM jan. 2009	3,3	3,8	1,1	0,9	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	3,5	3,4	2,5	2,5	i.u.	i.u.	i.u.
Offentlig bruttoskuld (% av BNP)	KP dec. 2008	26,3	30,3	27,9	26,3	25,4	24,6	22,6
	KOM jan. 2009	26,3	30,3	28,4	27,0	i.u.	i.u.	i.u.
	KP dec. 2007	25,6	21,6	19,2	18,6	i.u.	i.u.	i.u.
Konvergensprogrammet (KP), kommissionens interimsprognos från januari (KOM), kommissionens beräkningar.

(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(2) Bedömningen tar framför allt hänsyn till kommissionens prognos från januari 2009, men även annan information som därefter blivit tillgänglig.

(3) Skillnader i definitionen av engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder tyder på att beräkningar av det strukturella saldot inte är direkt jämförbara med kommissionens prognos från januari 2009.

(4) Totala inkomst- och utgiftsuppgifter liksom uppgifter om vissa delkomponenter överensstämmer emellertid inte med de harmoniserade definitionerna, vilket komplicerar bedömningen. I de frivilliga uppgifterna saknas dessutom en specificering av stock-/flödesjusteringar.

(5) Programmens produktionsgap och konjunkturrensade saldon har räknats om av kommissionen, på grundval av uppgifterna i dessa.

(6) Baserat på en beräknad potentiell tillväxt på 1,8 %, 1,4 %, 1,0 % respektive 0,9 % under perioden 2007–2010.

(7) Konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder. Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder utgör – 1,0 % av BNP 2008, – 1,7 % 2009 och 2010 samt –0,2 % 2011 enligt det senaste programmet (samtliga underskottsminskande/överskottsökande), respektive 0,5 % av BNP 2008, – 0,2 % 2009 och – 0,8 % 2010 enligt kommissionens interimsprognos från januari 2009 (samtliga underskottsminskande/överskottsökande).

(8) Programuppgifterna om intäkter och utgifter skiljer sig från de uppgifter som rapporterats till Eurostat i enlighet med den harmoniserade metoden (jämför kommissionens förordning (EG) nr 1500/2000) och på vilka kommissionens prognos är baserad. Skillnaden gäller framför allt behandlingen av offentlig försäljning av varor och tjänster och kapitalförslitning. Saldot påverkas emellertid inte.

(9) Om det omräknade konjunkturrensade saldot baseras på uppgifterna i programmet och den definition av engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder som kommissionen tillämpar, skulle det strukturella saldot uppgå till 3,6 % av BNP 2008, 1,1 % 2009 och 0,9 % 2010.

(10) För 2007 skiljer sig uppgifterna från dem som rapporterats till Eurostat i meddelandet om alltför stora underskott i oktober 2008. De uppgifter som använts återspeglar färskare, reviderade uppgifter som offentliggjorts av Danmarks Statistik och som ännu inte har validerats av Eurostat.

Källor:

Konvergensprogrammet (KP), kommissionens interimsprognos från januari (KOM), kommissionens beräkningar.

18.3.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/6

RÅDETS YTTRANDE

av den 10 mars 2009

om Estlands uppdaterade konvergensprogram för 2008–2012

(2009/C 63/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén,

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE:

(1)	Den 10 mars 2009 granskade rådet Estlands uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2008–2012.

(2)

Estlands ekonomi vidkänns för närvarande en allvarlig nedgång. Under 2008 förelåg flera externa faktorer, särskilt den allt djupare globala finanskrisen och en försvagad extern efterfrågan, som samtidigt som de medverkade till att dämpa den externa och den interna obalansen bidrog till den pågående anpassningen av den inhemska efterfrågan och drev på den ekonomiska nedgången. Löneökningar som vida översteg produktivitetstillväxten, även inom den offentliga sektorn, bidrog till den försvagade kostnadskonkurrenskraften under de föregående åren med hög tillväxt och marknadens anpassning till konjunkturnedgången fördröjdes. Sedan slutet av 2008 tycks emellertid löneutvecklingen vara återhållsam. Inom ramen för sedelfondssystemet skärptes valuta- och kreditvillkoren 2008 på grund av en uppfattad högre landrisk och en fortlöpande appreciering av den reala effektiva växelkursen. De offentliga finanserna har markant försämrats efter sex år av nominella överskott, med ett förväntat underskott på cirka 2 % av BNP år 2008 och en förväntad ytterligare försämring under 2009 och 2010. Baserat på de korrigeringsbehov som följer av landets ekonomiska obalanser planerar myndigheterna att konsolidera de offentliga finanserna för att begränsa försämringen av dem, underlätta anpassningen och bidra till att upprätthålla marknadens förtroende.

(3)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet beräknas real BNP ha minskat med 2,2 % år 2008 och krympa med ytterligare 3,5 % 2009. Därefter beräknas BNP-tillväxten åter öka med 2,6 % 2010 och den årliga genomsnittliga tillväxten uppgå till 4,9 % år 2011 och 2012. Enligt nu tillgänglig information (2) bygger detta scenario på optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och 2010, vilket återspeglar en optimistisk bedömning av exportmarknadstillväxten och inte tar full hänsyn till mer aktuell information som pekar mot en ytterligare försämring av ekonomiska indikatorer och förtroendeindikatorer. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller vara realistiska och nedgången i den inhemska efterfrågan och den globala marknadsutvecklingen kan ytterligare pressa ner priserna. Saldot i bytesbalansen kommer enligt programmets scenario att förbättras i en något lägre takt än i kommissionens interimistiska januariprognos för 2009 på grund av gynnsammare förväntningar på den inhemska efterfrågan och nya antaganden om priserna i utrikeshandeln.

(4)

Enligt kommissionens interimsprognos från januari 2009 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser för 2008 uppgå till 2,0 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 1,3 % i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Försämringen återspeglar särskilt en markant intäktsminskning jämfört med de ursprungliga beräkningarna på grund av en betydligt sämre makroekonomisk situation jämfört med prognoserna i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Intäktsminskningen uppvägdes i viss mån av lägre utgifter jämfört med föregående mål efter det att en restriktiv tilläggsbudget antogs i mitten av 2008 med omfattande utgiftssänkningar.

(5)

Målet för de offentliga finanserna 2009 är ett underskott på 1,7 % av BNP, jämfört med ett beräknat underskott på 3,2 % av BNP i kommissionens interimsprognos från januari. Den kortfristiga finanspolitiken är inriktad på att återskapa marknadens förtroende och begränsa avvikelsen från fördragets referensvärde, med tanke på myndigheternas mål att införa euron. Utgiftsökningen i den ursprungliga budgeten för 2009 förväntades överstiga den nominella BNP-tillväxten, särskilt på grund av höjda pensioner som ett resultat av gällande indexeringsformler. Antagandet av en restriktiv tilläggsbudget i februari 2009 syftar till att hålla utgiftsökningen i stort sett i linje med den beräknade nominella ekonomiska tillväxten. Den finanspolitiska strategin för 2009 inbegriper också vissa intäktsökande åtgärder och uppskjutande av tidigare planerade skattesänkningar till 2010. På det hela taget förväntas finanspolitiken för 2009, uppmätt enligt förändringen i det strukturella (konjunkturrensade exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) saldot, bli restriktiv, vilket inbegriper den tilläggsbudget som antogs i februari 2009 och som innebär en åtstramning av de offentliga finanserna på över 3 % av BNP för 2009 enligt de nationella myndigheternas beräkningar.

(6)

Programmets medelfristiga strategi för finanspolitiken är att uppnå ett strukturellt överskott och därigenom nå ett bättre resultat än det nuvarande målet på medellång sikt, vilket definierats som en i strukturella termer balanserad budget (3). Det totala underskottet i den offentliga sektorns finanser väntas minska till 1,0 % av BNP år 2010 och vändas till ett överskott på 0,1 % av BNP år 2011 och 0,2 % av BNP år 2012. Anpassningen förväntas bli utgiftsbaserad med en utgiftsökningstakt (förstärkt av ospecificerade åtgärder) som understiger den nominella BNP-tillväxten för alla år med början 2010. Intäkterna beräknas delvis åter börja öka efter vändningen i ekonomin, med beaktande av de skattesänkningar som planeras i den gällande lagstiftningen för 2010–2012.

(7)

Det finns risk för att de finanspolitiska målen inte uppnås, särskilt för 2009 och 2010, eftersom det makroekonomiska scenariot är baserat på optimistiska tillväxtantaganden. Riskerna minskas emellertid av att en restriktiv tilläggsbudget nyligen antagits. Underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas kunna vändas till ett överskott från och med 2011, vilket också kan innebära problem, eftersom det i programmet saknas information om åtgärder för att förstärka den utgiftsbaserade konsolideringen av de offentliga finanserna.

(8)

De långfristiga finanspolitiska effekterna av åldrandet är bland de lägsta i EU och torde förbli så enligt programmet, även om man beaktar effekten av den nyligen beslutade ändringen av indexeringsreglerna för pensionssystemet. Den nuvarande nivån på bruttoskulden är mycket låg i Estland och sunda offentliga finanser i enlighet med budgetplanerna under programperioden skulle bidra till att begränsa riskerna för den långfristiga hållbarheten i de offentliga finanserna, vilka för närvarande är låga.

(9)

Det finanspolitiska ramverket bygger på en regel om nominellt saldo i de offentliga finanserna ex ante i balans eller med överskott. Även om regeln inte har någon rättslig grund, har den vanligtvis respekterats under de år som föregått den nuvarande nedgången. De senaste åren har förvaltningen anpassat tillämpningen av regeln genom att ta bättre hänsyn till konjunkturförhållandena, eftersom vissa budgetar vid konjunkturcykelns kulmen antogs med överskott ex ante. Ramen för utgiftsplanering förblir emellertid svag, eftersom de ursprungliga utgiftsmålen systematiskt har höjts i tilläggsbudgetarna, vilket underlättats av högre intäkter än förväntat under de föregående ekonomiskt goda tiderna. Att stärka utgiftsramarna på medellång sikt och öka utgifternas effektivitet blir därför särskilt viktigt i den nuvarande ekonomiska nedgången och skulle hjälpa till att mildra de lägre intäkternas inverkan på de offentliga finanserna. Enligt konvergensprogrammet avser förvaltningen att gå mot resultatbudgetering och periodiserad budgetering, inledningsvis i form av pilotprojekt, i syfte att stärka den medelfristiga budgeteringsprocessen.

(10)

För att stabilisera finanssektorn har de estniska myndigheterna ökat insättningsgarantin från i estniska kronor motsvarande 20 000 EUR till 50 000 EUR och utökat kvoten till 100 % från och med den 9 oktober 2008. I december 2008 förelades dessutom parlamentet ett paket med lagstiftningsförslag för att göra krishanteringen flexiblare, bland annat genom att fastställa ett snabbförfarande för statliga ingripanden.

(11)

I linje med den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen, vilken Europeiska rådet godkände i december 2008, har Estland, som är ett land med betydande extern och intern obalans, riktat in sin finanspolitik på att korrigera dessa obalanser. Om man även tar hänsyn till riskerna med avseende på budgetutfallet och svårigheterna att säkra ny finansiering till godtagbara villkor på grund av marknadens riskovilja, är den generellt sett restriktiva inriktning hos finanspolitiken som planeras för 2009 och 2010 därför lämplig. I samband med det nationella reformprogrammet har de estländska myndigheterna beslutat om ett antal strukturreformer med neutral eller begränsad kortsiktig inverkan på de offentliga finanserna, särskilt åtgärder som stöder arbetsmarknaden och investeringar, medan mindre vikt har lagts vid åtgärder till stöd för industrisektorer och hushållens köpkraft. Två åtgärder som stöder arbetsmarknaden är antagandet av den moderniserade arbetsrätten och en pågående reformering av lagstiftningen om offentliga tjänster för att öka flexibiliteten på marknaden, samtidigt som arbetslöshetsersättningen höjs och mottagarkategorierna ökas för att förbättra tryggheten. Dessa åtgärder avser den medelfristiga reformstrategin och den landsspecifika rekommendation som kommissionen föreslog den 28 januari 2009 enligt Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

(12)

Finanspolitiken väntas vara restriktiv 2009–2011 och bli något mer expansiv 2012. Även om säkerhetsmarginalen för normala konjunktursvängningar iakttas under alla år från och med 2009, kan detta till följd av den kraftiga nedgången visa sig vara otillräckligt för att förhindra att tröskelvärdet på 3 % för 2009 och 2010 överskrids. Riskerna för budgetutfallet minskas emellertid genom antagandet av den restriktiva tilläggsbudgeten i februari 2009. Med beaktande av riskerna är det också möjligt att den planerade återgången till ett överskott inte uppnås 2011, såsom förutses i programmet. Dessutom bör anpassningen underbyggas med åtgärder. Med tanke på Estlands deltagande i ERM II och behovet av att förbättra ekonomins konkurrenskraft kan en korrigering av tidigare höga löneökningar bli nödvändig.

(13)	När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknar programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (4).

Den övergripande slutsatsen är att Estland, som står inför en allvarlig ekonomisk nedgång efter flera års ekonomisk tillväxt över den potentiella tillväxten, planerar en restriktiv finanspolitik för perioden 2009–2011, vilket är en lämplig åtgärd mot bakgrund av de befintliga obalanserna. Den ekonomiska nedgången förvärras av den globala finanskrisen och en dämpad efterfrågan från utlandet. Försvagad kostnadskonkurrenskraft, särskilt på grund av den långa perioden av löneökningar som överstigit produktivitetstillväxten, försvårar också återgången till en hållbar tillväxt. Saldot för de offentliga finanserna försämrades betydligt under 2008 och vändes till ett underskott efter sex år av överskott. Enligt programmet väntas de offentliga finanserna uppvisa ett gradvis minskande underskott även under 2009 och 2010. Med hänsyn till makroekonomiska risker och brist på information om utgiftsbaserad konsolidering under 2010, finns det risker för att budgetutfallet kan komma att bli sämre än beräknat och att det totala underskottet kan komma att överskrida tröskelvärdet på 3 % under 2009 och 2010. Riskerna för budgetutfallet minskas emellertid genom antagandet av den restriktiva tilläggsbudgeten i februari 2009.

Mot bakgrund av denna bedömning och även med hänsyn till behovet av att säkerställa hållbar konvergens och ett friktionsfritt deltagande i ERM II, uppmanas Estland att

i)	genomföra den kortfristiga konsolideringen av de offentliga finanserna, hålla underskottet i den offentliga sektorns finanser under 3 % av BNP och vidta nödvändiga åtgärder för att förstärka konsolideringen på medellång sikt,

ii)	driva en återhållsam lönepolitik i den offentliga sektorn för att stödja anpassningen av ekonomin och stärka konkurrenskraften,

iii)	stärka det medelfristiga finanspolitiska ramverket, särskilt genom att förbättra utgiftsplanering och effektivitet.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar

		2007	2008	2009	2010	2011	2012
Real BNP (förändring i %)	KP nov. 2008	6,3	– 2,2	– 3,5	2,6	4,8	5,0
	KOM jan. 2009	6,3	– 2,4	– 4,7	1,2	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	7,4	5,2	6,1	6,7	7,0	i.u.
HIKP-inflation (%)	KP nov. 2008	6,7	10,6	4,2	2,8	3,0	3,2
	KOM jan. 2009	6,7	10,6	3,2	2,7	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	6,6	8,6	5,6	3,6	3,5	i.u.
Produktionsgap (5) (i % av potentiell BNP)	KP nov. 2008	8,0	0,9	– 5,7	– 5,9	– 3,9	– 1,7
	KOM jan. 2009 (6)	9,0	2,1	– 5,4	– 6,4	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	2,7	0,1	– 1,2	– 1,5	– 1,3	i.u.
Finansiellt nettosparande (saldo i bytes- och kapitalbalans i % av BNP)	KP nov. 2008	– 16,9	– 10,5	– 5,1	– 5,0	– 4,7	– 4,7
	KOM jan. 2009	– 17,1	– 8,8	– 4,2	– 2,6	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	– 14,0	– 9,9	– 8,2	– 7,8	– 7,4	i.u.
Offentliga intäkter (% av BNP)	KP nov. 2008	38,2	36,2	38,9	37,8	36,5	35,2
	KOM jan. 2009	38,2	36,5	38,2	38,4	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	37,2	38,2	38,2	37,4	36,3	i.u.
Offentliga utgifter (% av BNP)	KP nov. 2008	35,5	38,2	40,6	38,8	36,4	35,0
	KOM jan. 2009	35,5	38,5	41,4	41,6	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	34,6	36,9	37,2	36,5	35,5	i.u.
Saldot i de offentliga finanserna (% av BNP)	KP nov. 2008	2,7	– 1,9	– 1,7	– 1,0	0,1	0,2
	KOM jan. 2009	2,7	– 2,0	– 3,2	– 3,2	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	2,6	1,3	1,0	0,9	0,8	i.u.
Primärt saldo (% av BNP)	KP nov. 2008	2,9	– 1,8	– 1,5	– 0,8	0,3	0,4
	KOM jan. 2009	2,9	– 1,8	– 3,0	– 2,9	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	2,7	1,4	1,1	1,0	0,8	i.u.
Konjunkturrensat saldo (5) (% av BNP)	KP nov. 2008	0,3	– 2,2	0,0	0,8	1,3	0,7
	KOM jan. 2009	– 0,1	– 2,6	– 1,6	– 1,3	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	1,8	1,3	1,4	1,3	1,2	i.u.
Strukturellt saldo (7) (% av BNP)	KP nov. 2008	– 0,1	– 2,4	– 0,1	0,4	1,2	0,7
	KOM jan. 2009	– 0,4	– 2,8	– 1,6	– 1,3	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	1,2	0,8	1,4	1,3	1,2	i.u.
Offentlig bruttoskuld (% av BNP)	KP nov. 2008	3,5	3,7	3,7	3,5	3,0	2,8
	KOM jan. 2009	3,5	4,3	6,1	7,6	i.u.	i.u.
	KP nov. 2007	2,7	2,3	2,0	1,8	1,6	i.u.
Konvergensprogrammet (KP), kommissionens interimsprognoser från januari för 2009 (KOM), kommissionens beräkningar.

(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på

http://ec.europa.eu/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(2) Vid bedömningen beaktas bland annat kommissionens interimsprognos från januari 2009 men även andra uppgifter som har framkommit sedan dess.

(3) Regeringen har meddelat att den kommer att revidera och specificera målet på medellång sikt, vilket innebär ett överskott i strukturella termer.

(4) Särskilt saknas antaganden om nominell effektiv växelkurs. Vidare används antaganden om räntor i euroområdet, även om detta kan motiveras av avsaknaden av tillräckligt representativa EEK-ränteindikatorer.

(5) Programmens produktionsgap och konjunkturrensade saldon har räknats om av kommissionen, med utgångspunkt i uppgifterna i dessa.

(6) Baserat på en beräknad potentiell tillväxt på 4,6 %, 4,1 %, 3,7 % respektive 3,5 % under perioden 2007–2010.

(7) Konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder. Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder motsvarar 0,4 % av BNP 2007, 0,2 % 2008, 0,1 % 2009, 0,4 % 2010 och 0,1 % 2011, samtliga underskottsminskande enligt det senaste programmet. Engångsåtgärder för perioden 2009–2011 anses inte vara av engångskaraktär enligt kommissionens interimsprognos från januari.

Källa:

Konvergensprogrammet (KP), kommissionens interimsprognoser från januari för 2009 (KOM), kommissionens beräkningar.

18.3.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/20

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa system för granskning av containrar med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2009/C 63/09)

Kommissionen har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) (1) i vilket det görs gällande att import av vissa system för granskning av containrar med ursprung i Kina dumpas och därmed vållar gemenskapsindustrin väsentlig skada.

1. Klagomål

Klagomålet ingavs den 2 februari 2009 av Smiths Detection Group Limited (nedan kallat den klagande), som företrädare för gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 80 %, av gemenskapens totala produktion av vissa system för granskning av containrar.

2. Produkt

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är system för granskning av lastcontainrar som bygger på användning av neutronteknik eller användning av röntgenstrålar med en röntgenkälla på minst 250 keV eller användning av alfa-, beta- eller gammastrålar och som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 9022 19 00, ex 9022 29 00, ex 9027 80 17 och ex 9030 10 00 samt motorfordon utrustade med sådana system med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den berörda produkten). Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3. Påstående om dumpning

För Kinas del beräknade den klagande, med stöd av bestämmelserna i artikel 2.7 i grundförordningen, normalvärdet på grundval av priset och ett konstruerat normalvärde i ett land med marknadsekonomi (landet nämns i punkt 5.1 c i detta tillkännagivande). Påståendet om dumpning grundar sig på en jämförelse mellan detta normalvärde och exportpriserna för den berörda produkten vid försäljning till gemenskapen.

Av jämförelsen framgår det att den beräknade dumpningsmarginalen är betydande.

4. Vållande av skada

Klaganden har lagt fram bevis för att importen av den berörda produkten från Folkrepubliken Kina har ökat avsevärt uttryckt som marknadsandel.

Det görs vidare gällande att importens omfattning och priserna på den importerade produkten bl.a. har inverkat negativt på gemenskapstillverkarnas försäljningsvolym och priser, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på både gemenskapsindustrins resultat i allmänhet och särskilt dess lönsamhet.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att klagomålet har ingetts av gemenskapsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför härmed en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

5.1 Förfarande för fastställande av dumpning och skada

Vid undersökningen kommer det att fastställas om den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina dumpas och, i så fall, om dumpningen har vållat skada.

a) Frågeformulär

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till gemenskapsindustrin, andra kända tillverkare i gemenskapen, importörer, exportörer eller tillverkare i Folkrepubliken Kina, kända importerare eller användare samt till myndigheterna i det exporterande landet.

b) Insamling av uppgifter samt utfrågningar

Alla berörda parter uppmanas att lämna synpunkter och uppgifter utöver svaren på frågeformuläret och att lägga fram bevisning till stöd för dessa. Dessa synpunkter och uppgifter och denna bevisning måste inkomma till kommissionen inom tidsfristen i punkt 6 a ii.

Kommissionen kan dessutom höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom tidsfristen i punkt 6 a iii.

c) Val av land med marknadsekonomi

Med stöd av artikel 2.7 a i grundförordningen har kommissionen för avsikt att för fastställandet av normalvärdet för Folkrepubliken Kina välja USA som ett lämpligt land med marknadsekonomi. Berörda parter uppmanas att inom den särskilda tidsfristen i punkt 6 b lämna synpunkter på om detta är ett lämpligt val.

d) Marknadsekonomisk behandling och individuell behandling

För de exportörer/tillverkare i Kina som gör gällande och lämnar tillräcklig bevisning för att de är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden, dvs. uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 2.7 c i grundförordningen, kommer normalvärdet att fastställas i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen. Exportörer/tillverkare som har för avsikt att ansöka om marknadsekonomisk status måste lämna in en väl underbyggd ansökan inom den särskilda tidsfristen i punkt 6 c. Kommissionen kommer att sända ansökningsformulär till de exportörer/tillverkare i Kina som anges i klagomålet samt till myndigheterna i Kina. Sökande kan också använda denna ansökningsblankett för att ansöka om individuell behandling, dvs. när den sökande uppfyller de kriterier som anges i artikel 9.5 i grundförordningen.

5.2 Förfarande för bedömning av gemenskapens intresse

Om det skulle visa sig att påståendena om dumpning och därav vållad skada bekräftas, kommer det enligt artikel 21 i grundförordningen att fattas ett beslut om huruvida ett antagande av antidumpningsåtgärder inte strider mot gemenskapens intresse. Av denna anledning kan kommissionen sända frågeformulär till gemenskapsindustrin, importörer och deras intresseorganisationer samt representativa användare och representativa konsumentorganisationer. Dessa parter, däribland de som kommissionen inte känner till, får ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom de allmänna tidsfristerna i punkt 6 a ii, under förutsättning att de visar att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den berörda produkten. De parter som handlat i enlighet med föregående mening får inom tidsfristen i punkt 6 a iii begära att bli hörda och ska härvid ange de särskilda skäl som finns att höra dem. Det bör noteras att de uppgifter som lämnas enligt artikel 21 i grundförordningen endast kommer att beaktas om de åtföljs av styrkande handlingar när de lämnas in.

6. Tidsfrister

a) Allmänna tidsfrister

i) För att begära frågeformulär eller ansökningsblanketter

Alla berörda parter bör begära frågeformulär eller andra ansökningsformulär så snart som möjligt, dock senast 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

ii) För parter att ge sig till känna och besvara frågeformuläret och lämna alla andra upplysningar

För att de berörda parternas uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna sina synpunkter, besvarade frågeformulär eller eventuella andra uppgifter inom 40 dagar efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det bör noteras att utövandet av de flesta av de förfaranderelaterade rättigheter som anges i grundförordningen är beroende av att parterna ger sig till känna inom denna tidsfrist.

iii) Utfrågningar

Alla berörda parter får också inom den ovan nämnda tidsfristen på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen.

b) Särskild tidsfrist när det gäller valet av land med marknadsekonomi

Berörda parter som så önskar kan lämna synpunkter på valet av USA som ett lämpligt land med marknadsekonomi för fastställandet av normalvärdet för Folkrepubliken Kina (se punkt 5.1 c). Sådana synpunkter ska vara kommissionen till handa inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

c) Särskild tidsfrist när det gäller ansökningar om marknadsekonomisk status eller om individuell behandling

Välunderbyggda ansökningar om marknadsekonomisk status (se punkt 5.1 d) eller individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen ska ha inkommit till kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Skriftliga inlagor, besvarade frågeformulär och korrespondens

Alla inlagor eller framställningar från berörda parter måste inges skriftligen (inte i elektronisk form, såvida inte annat anges) och innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Alla skriftliga inlagor, inbegripet sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, svar på frågeformulär och korrespondens som de berörda parterna tillhandahållit konfidentiellt skall märkas ”Limited/För begränsad spridning” (2) och i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen åtföljas av en icke-konfidentiell sammanfattning som skall märkas ”For inspection by interested parties/För granskning av berörda parter”.

Kommissionens generaldirektorat för handel kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Directorate H

Office: N-105 04/092

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22956505

8. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsentliga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det framkommer att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas. Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför enligt artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det skulle ha gjort om denna hade samarbetat.

9. Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än 9 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

10. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (3).

11. Förhörsombud

Om de berörda parterna anser sig ha svårigheter vid utövandet av sina rättigheter att försvara sig, kan de begära att förhörsombudet (Hearing Officer) vid generaldirektoratet för handel (GD Handel) ingriper. Förhörsombudet agerar mellanhand i kontakterna mellan de berörda parterna och kommissionen och fungerar vid behov som medlare i förfarandefrågor som påverkar skyddet av parternas rättigheter, särskilt när det gäller tillgång till handlingarna i ärendet, sekretess, förlängning av tidsfristerna och behandlingen av skriftliga eller muntliga synpunkter. För närmare uppgifter och kontaktuppgifter, se förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats (http://ec.europa.eu/trade).

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) Detta innebär att dokumentet endast är för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

(3) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

		ISSN 1725-2504
Europeiska unionens officiella tidning		C 63

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	52 årgången 18 mars 2009

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	YTTRANDEN
	Rådet
2009/C 063/01	Rådets yttrande av den 10 mars 2009 om Danmarks uppdaterade konvergensprogram för 2008–2015	1

2009/C 063/02	Rådets yttrande av den 10 mars 2009 om Estlands uppdaterade konvergensprogram för 2008–2012	6

	Kommissionen
2009/C 063/03	Meddelande om inflationsjustering av vissa belopp som fastställs i återförsäkringsdirektivet	11

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 063/04	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar	12

2009/C 063/05	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	14

2009/C 063/06	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )	16

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 063/07	Eurons växelkurs	18

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Kommissionen
2009/C 063/08	Ansökningsomgånger för arbetsprogrammet 2009 Människor i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration	19

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Kommissionen
2009/C 063/09	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa system för granskning av containrar med ursprung i Folkrepubliken Kina	20

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2009/C 063/10	Meddelande från Konungariket Nederländernas ekonomiministerium i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten	23

Datum för antagande av beslutet	27.2.2009
Stöd nr	N 71/09
Medlemsstat	Förenade kungariket
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Temporary aid in the form of loan guarantees
Rättslig grund	The Industrial Development Act 1982 Regional Development Agencies Act 1998 Science and Technology Act 1965 Energy Act 2004 Environmental Protection Act 1990 Employment and Training Act 1973 Civil Aviation Act 1982 Local Government Act 2000 Government of Wales Act 2006, Section 60 Welsh Development Agency Act 1975, Section 1 The Industrial Development (Northern Ireland) Order 1982 The Industrial Development (Northern Ireland) Act 2002 Article 3 of the Energy Efficiency (Northern Ireland) Order 1999 Enterprise and New Towns (Scotland) Act 1990, as amended on 1 April 2001, by Scottish Statutory Instrument 2001 No 126 Local Government in Scotland Act 2003, section 20
Typ av stödåtgärd	Individuellt stöd
Syfte	Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin
Stödform	Garanti
Budget	Totalt planerat stödbelopp: 8 000 miljoner GBP
Stödnivå	—
Varaktighet	1.3.2009-31.12.2010
Ekonomisk sektor	Alla sektorer
Den beviljande myndighetens namn och adress	All eligible guarantee granting authorities in UK
Övriga upplysningar	—

Datum för antagande av beslutet	22.12.2008
Stöd nr	N 655/08
Medlemsstat	Tyskland
Region	—
Benämning (och/eller stödmottagarens namn)	Nord LB
Rättslig grund	—
Typ av stödåtgärd	Stödordning
Syfte	Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin
Stödform	Garanti
Budget	Totalt planerat stödbelopp: 10 000 miljoner EUR
Stödnivå	—
Varaktighet	22.12.2008-22.6.2009
Ekonomisk sektor	Finansförmedling
Den beviljande myndighetens namn och adress	Länder Niedersachsen und Sachsen-Anhalt
Övriga upplysningar	—

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2942
JPY	japansk yen	128,10
DKK	dansk krona	7,4544
GBP	pund sterling	0,92650
SEK	svensk krona	11,0265
CHF	schweizisk franc	1,5327
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,8315
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,513
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	299,68
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7075
PLN	polsk zloty	4,4900
RON	rumänsk leu	4,2968
TRY	turkisk lira	2,2111
AUD	australisk dollar	1,9624
CAD	kanadensisk dollar	1,6495
HKD	Hongkongdollar	10,0327
NZD	nyzeeländsk dollar	2,4410
SGD	singaporiansk dollar	1,9839
KRW	sydkoreansk won	1 835,14
ZAR	sydafrikansk rand	12,9218
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,8487
HRK	kroatisk kuna	7,4543
IDR	indonesisk rupiah	15 530,40
MYR	malaysisk ringgit	4,7562
PHP	filippinsk peso	62,410
RUB	rysk rubel	44,7465
THB	thailändsk baht	46,365
BRL	brasiliansk real	2,9523
MXN	mexikansk peso	18,3950
INR	indisk rupie	66,5350

Ansökningsomgångens titel	Ansökningsomgångens identifieringskod
Europeiska stipendier	FP7-PEOPLE-2009-IEF
Internationella stipendier för forskare från tredjeland	FP7-PEOPLE-2009-IIF
Internationella stipendier för forskare från EU och associerade länder	FP7-PEOPLE-2009-IOF

X	Y
169310,00	540380,00	A
172746,50	545447,70	B
191011,06	542944,63	C
191014,60	536077,60	D
194993,70	536115,50	E
195000,90	535125,60	F
197154,31	535082,00	G
196904,99	521474,81	H
204982,97	512000,00	I
185485,00	512000,00	J
185485,00	513404,00	K
173675,00	513404,00	L
168787,74	519217,28	M
168859,85	530854,87	N
173400,00	538260,00	O
177000,00	538700,00	P
176816,91	539788,00	Q
173200,00	539600,00	R
172400,00	541400,00	S
170500,00	540400,00	T


	(1) Text av betydelse för EES