17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/1

(1)

Den 10 mars 2009 granskade rådet Bulgariens uppdaterade konvergensprogram för perioden 2008–2011 (2).

(2)

Bulgarien har under en lång rad år haft en stark ekonomisk tillväxt på över 6 % i genomsnitt, tillsammans med allt större makroekonomiska obalanser, t.ex. betydande underskott i bytesbalansen och inflation. Inom ramen för sedelfondssystemet skärptes valuta- och kreditvillkoren under 2008 på grund av högre risk för landet och en fortsatt appreciering av den reala effektiva växelkursen. I takt med att de negativa verkningarna av den globala ekonomiska avmattningen och finanskrisen blir tydliga kommer BNP-tillväxten att minska dramatiskt och ligga kvar långt under potentialen under 2009–2010, vilket leder till ett tryck på skatteintäkterna. Bulgarien står därmed inför utmaningen att upprätthålla tillväxten i en allvarlig och utdragen global konjunkturnedgång och samtidigt åtgärda existerande markoekonomiska obalanser genom att upprätthålla en stram finanspolitik och inkomstpolitik. Mot denna bakgrund syftar de politiska åtgärderna i programmet till att stärka ekonomins återhämtningsförmåga. Trots ett gott utgångsläge, såsom framgår av den låga offentliga skuldkvoten och stora överskott i de offentliga finanserna, har den höga inflationen och det stora underskottet i bytesbalansen hindrat regeringen från att anta ett finanspolitiskt stimulanspaket för att stimulera den inhemska efterfrågan. På längre sikt kommer Bulgarien att behöva förbättra de offentliga finansernas kvalitet, samtidigt som man har en snabbt åldrande befolkning och försämrad demografisk struktur.

(3)

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario beräknas den reala BNP-tillväxten avta från 6,5 % under 2008 till 4,7 % under 2009 och uppgå till i genomsnitt 5,5 % under den återstående programperioden. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter (3) verkar scenariot baseras på tydligt optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och därefter. Detta avspeglar den höga inhemska efterfrågan, särskilt de ökade investeringarna, och den ökande reala exporten under hela programperioden, vilket inte är förenligt med den ekonomiska avmattningen i både inflödet av utländska direktinvesteringar och världshandeln. På grund av den betydligt högre importtillväxt som antas i programmet, i linje med den inhemska efterfrågan, skulle dock underskottet i bytesbalansen endast minska gradvis under 2009-2011. Baserat på antagandet om en lindringare nedgång kommer enligt programmet inflationen 2009 att vara relativt hög, vilket tyder på att framstegen mot nominell konvergens är begränsade. Inflationsprognoserna för 2010–2011 tycks realistiska.

(4)

(5)

(6)

(7)

Programmets utfall är förenat med betydande risker på nedåtsidan. Den viktigaste risken är kopplad till det underliggande makroekonomiska scenariot, som bygger på klart optimistiska tillväxtantaganden för 2009 och 2010. På intäktssidan är riskerna för de offentliga finanserna större 2009–2010 än tidigare år och förbundna med en skarpare nedgång i och omfördelning av den ekonomiska tillväxtens sammansättning mot en tillväxt som är mindre intäktsintensiv. Med tanke på den väntade ekonomiska avmattningen och trycket på att satsa mer på efterfrågeökande utgifter kan det visa sig svårt att under 2009 kontrollera utgiftsökningen genom bestämmelsen om 90-procentigt genomförande av budgeten.

(8)

Eftersom det saknas långsiktiga beräkningar av de åldersrelaterade utgifterna utifrån de gemensamma makroekonomiska antaganden som utarbetats av kommittén för ekonomisk politik och kommissionen, är det inte möjligt att bedöma effekterna av befolkningens åldrande i Bulgarien på ett jämförbart och vederhäftigt sätt, så som för närvarande sker för de andra 25 tidigare anslutna medlemsstaterna. Situationen för de offentliga finanserna 2008, med ett stort strukturellt överskott, bidrar väsentligt till en skuldminskning, innan åldrandets långsiktiga effekter beaktas. Att behålla stora primära överskott på medellång sikt skulle bidra till att begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet, vilka i dagsläget ligger på en låg nivå.

(9)

Bulgariens budgetram har under tidigare år visat sig effektiv genom att uppfylla budgetmålen, vilket dock skett i en situation med kraftig ekonomisk tillväxt. På senaste tiden har den förbättrats genom en rationalisering av budgetförfarandet, effektivare rapporteringskrav och en mer övergripande makroekonomisk analys och bedömning av de finanspolitiska riskerna i budgetdokumenten. Ramen är dock bindande endast det första året av den treåriga budgetplaneringen och ger visst utrymme för diskretionära offentliga utgifter som undergräver insynen i och ansvarigheten för de offentliga finanserna. Trots dessa svagheter planerar man i programmet inte några väsentliga ändringar av den finanspolitiska ramen, förutom att fullfölja genomförandet av resultatbaserad budgetering. Återinförandet av 90-procentsregeln i 2009 års budgetlag syftar till att säkerställa de finanspolitiska målen genom att begränsa ökningen av de offentliga utgifterna. Genomförandet av regeln är dock inte tydligt fastställt i lagen, vilket kan lämna visst utrymme för ett godtyckligt verkställande.

(10)

Den bulgariska regeringen har inte antagit något specifikt paket för att stabilisera finanssektorn. För att öka förtroendet för banksystemet höjdes dock insättargarantin till 100 000 BGN och regeringen ökade kapitalet i den statligt ägda bulgariska utvecklingsbanken för att underlätta finansieringen för små och medelstora företag.

(11)

Med tanke på de ekonomiska obalanserna inriktas finanspolitiken på att upprätthålla investerarnas förtroende och bevara makroekonomisk stabilitet. Den bulgariska regeringen har därför inte antagit något kortsiktigt stimulanspaket som svar på den ekonomiska avmattningen, vilket är i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, som antogs av Europeiska rådet i december. I anknytning till den medelsiktiga reformagendan och de landsspecifika rekommendationer som utfärdades av rådet den 28 januari 2009 inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning omfattar programmet strukturåtgärder som syftar till att stärka ekonomins återhämtningsförmåga, såsom åtgärder som syftar till att upprätthålla sysselsättningen, förbättra företagens förmåga att anpassa sig till krismiljön, förbättra marknadens sätt att fungera och vid behov tillhandahålla kapitalstöd till affärsbanker, stimulera utlåningen till små och medelstora företag, främja exportresultat och förbättra utnyttjandet av EU-medel. Dessa åtgärder är ett lämpligt svar på de viktigaste politiska målen på kort sikt. Uppdateringen omfattar också ett antal andra strukturreformer, vilka är ett led i den mer långsiktiga strategin för att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet, såsom reformen av pensionssystemet, genomförandet av nästa steg i utbildningsreformen, inklusive ytterligare optimering av skolnätet och stärkande av skolornas decentraliserade budgetsystem, samt genomförandet av den nyligen antagna hälso- och sjukvårdsstrategin.

(12)

(13)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknar programmet vissa frivilliga uppgifter (4).

i)

Fortsätta med en stram finanspolitik och upprätthålla sunda offentliga finanser genom att hålla tillbaka utgiftstillväxten, i syfte att bidra till att begränsa rådande externa obalanser och motverka eventuella intäktsbortfall.

ii)

Begränsa löneökningstakten i den offentliga sektorn för att bidra till en återhållsam löneutveckling och bevara konkurrenskraften.

iii)

Ytterligare stärka effektiviteten i de offentliga utgifterna, särskilt genom att fullt ut införa programbudgetering, förstärka den administrativa kapaciteten och reformera arbets- och produktmarknaderna, utbildningen och hälso- och sjukvården för att öka produktiviteten.

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/6

(1)

Den 10 mars 2009 granskade rådet Tjeckiens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2008–2011. Rådet noterar att det program som lades fram i november 2008, inbegripet det addendum som översändes i december 2008, förefaller vara alltför optimistiskt mot bakgrund av den ofördelaktiga makroekonomiska utvecklingen. Det noterar också att ett andra paket med stimulansåtgärder har tillkännagivits den 16 februari 2009, vilket inte omfattas av denna utvärdering.

(2)

Efter tre års snabb expansion dämpades den ekonomiska tillväxten i Republiken Tjeckien 2008, och den väntas avta ytterligare 2009. Minskad efterfrågan från utlandet till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen kommer att signifikant minska exporttillväxten för Republiken Tjeckien med sin utpräglat öppna ekonomi. Dessutom försvagas den inhemska efterfrågan, särskilt investeringarna, till följd av minskade utländska direktinvesteringar, strama kreditvillkor och minskad framtidstro hos både företag och konsumenter. Som reaktion på avmattningen införde regeringen ett finanspolitiskt stimulanspaket i 2009 års budget som omfattade flera olika åtgärder på både inkomst- och utgiftssidan. Åtgärderna är inriktade på att stärka inhemsk efterfrågan och stödja företagen under lågkonjunkturen. Från och med 2010 väntas ekonomin gradvis återhämta sig i takt med att omvärldens ekonomi förbättras. Det är dock inte troligt att tillväxten blir lika hög som före krisen. Detta kan få negativa effekter på de offentliga finanserna, som under de senaste åren har gynnats av kraftigt stigande inkomster, och trots att både det offentliga underskottet och skuldsättningen är relativt låga kvarstår oron över hoten mot den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna på grund av en snabbt åldrande befolkning. Under andra halvåret 2008 införde den tjeckiska centralbanken lättnader i penningpolitiken genom successiva ränteminskningar (från 3,75 % i juli 2008 till 2,25 % i december 2008). Den tjeckiska kronans nominella effektiva växelkurs sjönk något (med 1,3 %) under 2008.

(3)

I det bakomliggande makroekonomiska scenariot beräknas den reala BNP-tillväxten minska från 4,4 % 2008 till 3,7 % 2009 och till i genomsnitt 4,8 % under resten av programperioden. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter (2) förefaller scenariot bygga på utpräglat optimistiska antaganden om tillväxten 2009 och 2010 och på optimistiska antaganden åren därefter, men detta måste ses mot programmets brytdatum den 1 oktober 2008 och den betydande ekonomiska utveckling som följt därefter.

Särskilt med tanke på att de ekonomiska utsikterna för Republiken Tjeckiens viktigaste handelspartner har försämrats snabbt under de senaste månaderna, förväntas exporten minska betydligt snabbare och återhämta sig långsammare än vad som förutsågs i programmet. Den snabba ekonomiska återhämtning som förutses i programmet motiveras genom antagandet att krisen inte kommer att påverka den potentiella tillväxten, vilket framstår som osannolikt med tanke på att investeringstillväxten förväntas minska, särskilt för utländska direktinvesteringar. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller dock vara realistiska.

(4)

I kommissionens interimsprognos från januari 2009 beräknades underskottet i den offentliga sektorns finanser för 2008 uppgå till 1,2 % av BNP, vilket ska jämföras med målet på 2,9 % i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Att resultatet blev mycket bättre än väntat beror till stor del på ett bättre utgångsläge 2007 och det reformpaket som antogs av regeringen tidigare. Detta uppvägdes delvis av en mindre gynnsam utveckling 2008. Framför allt ökade inkomsterna något långsammare än väntat, medan utgifterna ökade ungefär som planerat. Ökningen av den mervärdesskatt som kom in blev något mindre än beräknat på grund av att hushållens konsumtionsutgifter minskade, vilket motverkade effekterna av att den lägsta momssatsen höjdes 2008. De direkta skatteintäkterna låg dock mer i linje med regeringens prognoser eftersom arbetsmarknaden har varit stabil.

(5)

Målet för saldot för de offentliga finanserna 2009 är – 1,6 % av BNP, vilket kan jämföras med de beräknade – 2,5 % av BNP i kommissionens interimsprognos. Den uppskattade nettoeffekten på budgetsaldot av diskretionära åtgärder, som antagits som en del av det finanspolitiska stimulanspaketet och som påverkar inkomst- och utgiftssidan i ungefär lika hög grad, är cirka 1 % av BNP. Dessa åtgärder uppväger konvergensprogrammets ursprungligen restriktiva inriktning. I linje med kommissionens interimsprognos innebär detta en liten expansion på cirka 0,25 % av BNP De automatiska stabilisatorernas bidrag till försämringen av budgetsaldot uppskattas till cirka 0,5 % av BNP.

(6)

Enligt programmet kommer det medelfristiga målet, ett strukturellt underskott på 1 % av BNP, konjunkturrensat från engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, att uppnås 2012 (dvs. inte inom programperioden). Både det totala saldot och det strukturella saldot förväntas förbättras efter 2009 till följd av utgiftsminskningar, särskilt i fråga om insatsförbrukning och ersättning till arbetstagare som förväntas minska med mer än 0,5 % av BNP per år under perioden 2009–2011.

(7)

Det finns risk för att budgetutfallen blir sämre än beräknat. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetmålen förefaller vara utpräglat optimistiskt. En årlig minskning på mer än 0,5 procentenhet av BNP i insatsförbrukning och ersättning till arbetstagare kan medföra risker för de offentliga tjänsternas övergripande kvalitet om inte betydande effektivitetshöjande åtgärder vidtas. Den förutsedda minskningen av de sociala transfereringarna förefaller inte ta hänsyn till att arbetslöshetsersättningen sannolikt kommer att öka på grund av den förväntade försämringen på arbetsmarknaden. Dessutom kan det hända att skattesänkningarna i det finanspolitiska stimulanspaketet inte uppvägs av framtida besparingar. Programmets utgiftsmål baseras på tak i den medelfristiga utgiftsramen som tidigare har överskridits. Inkomsterna kan också bli lägre än förväntat på grund av avmattningen, även om inkomstberäkningarna i programmet förefaller vara försiktiga.

(8)

De långsiktiga budgeteffekterna av den åldrande befolkningen ligger över EU-genomsnittet enligt de prognoser som gjordes 2005, vilka bygger på den allmänt vedertagna metoden. Riskerna för Republiken Tjeckiens långsiktiga hållbarhet bedöms därför vara stora. Man har genomfört de inledande faserna av pensions- och vårdreformer som kommer att minska utgifterna. Emellertid behöver det göras mer på båda områdena, med beaktande av principerna om rättvisa, tillgänglighet och hållbarhet. Det budgetmässiga läget för 2008 är klart bättre än beräkningarna i programmet, men detta beror mer på ett bättre utgångsläge 2007 än på diskretionära åtgärder, och det ska fortfarande ses i relation till effekterna av den åldrande befolkningen. Om man kan bygga upp primära överskott på medellång sikt och genomföra ytterligare strukturåtgärder i syfte att begränsa åldersrelaterade utgifter, skulle hoten mot de offentliga finansernas hållbarhet minska.

(9)

År 2004 införde Republiken Tjeckien en medelfristig budgetram som fastställer årliga mål för statsbudgeten. Målen baseras på nominella utgiftstak och beräknade inkomster på grundval av förväntad BNP-tillväxt. Sedan den medelfristiga budgetramen infördes har de ursprungliga utgiftstaken överskridits genom att utgifterna ökats diskretionärt och under genomförandet av budgeten. Både 2006 och 2007 överskred de faktiska utgifterna de ursprungliga taken med i genomsnitt 7 %. Republiken Tjeckien planerar flera ändringar för att förbättra budgethanteringen och skatteuppbörden. En budgetprocess med resultat- och målstyrning har införts från och med januari 2009. Från och med januari 2010 kommer skattesystemet att förenklas och bli mer samordnat, och för att underlätta finansministeriets arbete införs ett moderniserat administrativt stöd för vilket ett anbudsförfarande inleddes 2008. Dessa åtgärder kommer att bidra till ett bättre budgetgenomförande, men för att klara utgiftstaken krävs ytterligare aktiva insatser.

(10)

Republiken Tjeckien har vidtagit flera åtgärder som svar på finanskrisen, däribland en ökning av kapitalet i den tjeckiska exportbanken, exportgaranti- och försäkringsbolaget samt i den tjeckisk-mähriska garanti- och utvecklingsbanken, totalt 2 miljarder tjeckiska kronor. Stärkningen av kapitalet i dessa institutioner kommer att hjälpa exportföretag, särskilt små och medelstora företag. Dessutom har insättningsgarantin höjts till 50 000 EUR.

(11)

Republiken Tjeckien har antagit en återhämtningsplan med stimulansåtgärder som ligger i linje med den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som Europeiska rådet godkände i december. Den svagt expansiva finanspolitiska inriktningen ger vid handen att dessa åtgärder är ett adekvat svar på det makrobudgetära läget mot bakgrund av behovet att vidta bredare konsolideringsåtgärder, med tanke på de hot mot den långsiktiga hållbarheten som den demografiska utvecklingen innebär. De tjeckiska myndigheternas stimulansåtgärder kan anses ligga i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa genom att de vidtas i rätt tid och är riktade.

Sänkningen av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,5 procentenheter är en åtgärd som kommer att öka hushållens disponibla inkomst, men som kommer att bli svår att dra tillbaka i ett senare skede. Åtgärden kommer också att påverka arbetsmarknaden strukturellt genom att öka utbudet och sätta press på bruttolönerna. Beslutet inom den statliga fonden för transportinfrastruktur att investera i uppbyggnad och modernisering av infrastruktur kommer sannolikt också att bidra till att öka sysselsättningen och stärka den samlade efterfrågan. Dessa åtgärder är kopplade till det reformprogram på medellång sikt och de landspecifika rekommendationer som kommissionen föreslog den 28 januari 2009 inom Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Mot bakgrund av de försämrade ekonomiska utsikterna tillkännagav regeringen en andra omgång åtgärder den 16 februari 2009.

(12)

Den finanspolitiska inriktningen förutses bli svagt expansiv under 2009 enligt kommissionens interimsprognos från januari 2009, delvis beroende på den beviljade extraordinära löneökningen inom den offentliga sektorn. Det strukturella saldot förbättras efter 2009, främst tack vare återhållsamhet på utgiftssidan. Med tanke på programmets optimistiska makroekonomiska antaganden kan det bli svårt att uppfylla de finanspolitiska målen utan ytterligare åtgärder och konkreta insatser för att stödja de planerade utgiftsminskningarna.

(13)

Programmet innehåller alla obligatoriska och de flesta frivilliga uppgifter som föreskrivs i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammen (3).

i)

genomföra 2009 års finanspolitiska planer, inbegripet stimulansåtgärderna i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa och inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten,

ii)

genomföra stora strukturella konsolideringar under 2010 och därefter för att kunna nå upp till det medelfristiga målet och komplettera den finanspolitiska strategin med särskilda åtgärder för att minska utgifterna 2010–2011,

iii)

med hänsyn till den beräknade ökningen av de åldersrelaterade utgifterna, genomföra de nödvändiga pensions- och vårdreformerna för att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/11

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/15

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32009M5049. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/16

—

ett av Europeiska unionens mål är att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att det utarbetas gemensamma åtgärder från medlemsstaternas sida på området för polissamarbete och rättsligt samarbete,

—

att skydda européerna är en av de grundläggande uppgifterna för Europa. Därför måste unionen vara i stånd att upptäcka nya former av brottslighet och att anpassa sina insatser för att snabbt kunna sätta in motåtgärder,

—

under de senaste åren har antalet brott som observerats på Internet ökat kontinuerligt och blivit allt mer gränsöverskridande, eftersom Internet upphäver alla gränser,

—

den prioritering som ska ges en strategi för att bekämpa organiserad brottslighet och IT-brottslighet fastställdes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999. Därefter har denna prioritering bekräftats genom det betydande arbete som de europeiska institutionerna har utfört, särskilt genom kommissionens meddelande av den 22 maj 2007 till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén Att införa en allmän politik för kampen mot IT-relaterad brottslighet och rådets rambeslut 2005/222/RIF av den 24 februari 2005 om angrepp mot informationssystem (1), som kommissionen avser att uppdatera under 2009,

—

senast den 15 september 2010 kommer kommissionen att utvärdera genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter,

—

kommissionen och Europarådet har redan arbetat med att stärka partnerskapen mellan de offentliga myndigheterna och den privata sektorn för att bekämpa IT-brottsligheten,

—

kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande om framtida prioriteringar på området med frihet, säkerhet och rättvisa i Europa som kommer att avisera nästa fleråriga program (2010–2014) och som bör behandla kampen mot IT-brottslighet,

—

rådets antagande av slutsatser om inrättande av nationella mekanismer som möjliggör en europeisk plattform för rapportering av brott på Internet (2) ger uttryck för denna avsikt att förstärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter genom att ge de brottsbekämpande organen betydande och effektiva resurser,

—

slutligen förefaller utvecklingen av ett övergripande program mot IT-brottslighet vara den lämpligaste arbetsmetoden på EU-nivå för att finna lösningar på alla de frågor som för närvarande finns och som kan komma att uppstå i en nära framtid samt för att övervaka deras genomförande.

1.

ANSER att det är viktigt att bekämpa olika aspekter av IT-brottslighet och att uppmana medlemsstaterna och kommissionen att fastställa en gemensam arbetsstrategi, med beaktande av innehållet i Europarådets konvention om IT-brottslighet.

Syftet med denna strategi bör vara att göra det möjligt att ännu effektivare klara av de mångskiftande brott som begås via elektroniska nät. Dessa tar sig sådana oroande former som barnpornografi och varje form av sexuellt våld och varje terroristdåd – enligt definitionen i rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002.

Den bör även bidra till att möta de specifika hoten mot elektroniska nät (angrepp i stor skala mot informationssystemen).

Slutligen bör denna strategi omfatta olika sätt att bekämpa traditionella former av brott som begås via Internet, till exempel identitetsbedrägeri, identitetsstöld, bedräglig försäljning, ekonomiska brott, olaglig handel på Internet, främst olaglig narkotika- och vapenhandel,

2.

ANSER att man bör vidta övergripande åtgärder för att effektivt kunna möta dessa olika hot i samband med elektroniska nät såsom

3.

UPPMANAR mot denna bakgrund medlemsstaterna och kommissionen att lägga fram åtgärder som bygger på fallstudier, särskilt med beaktande av den tekniska utvecklingen, för att ta fram verktyg för operativ användning på kort och medellång sikt, till exempel

4.

UPPMANAR kommissionen att utvärdera de framsteg som gjorts i förberedelserna inför genomförandet av de åtgärder som nämns ovan i punkterna 2 och 3. Följaktligen anmodar rådet medlemsstaterna att underrätta det om de bidrag de lämnar,

5.

EFTERLYSER kompletterande åtgärder på längre sikt inom ramen för nästa fleråriga program på området med frihet, säkerhet och rättvisa (2010–2014).

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/19

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/20

—

interimsavtalet har ännu inte trätt i kraft.

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/22

1.

Kommissionen mottog den 10 mars 2009 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Enel S.p.A (Enel, Italien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning, förvärvar fullständig kontroll över företaget Endesa S.A. (Endesa, Spanien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5494 – Enel/Endesa, till

17.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/23