ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
52 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
II Meddelanden |
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 039/01 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5436 – Citi Infrastructure Partners LP/Itinere Infraestructuras SA) ( 1 ) |
|
2009/C 039/02 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5418 – Blackfriars/Vink Holding) ( 1 ) |
|
|
III Förberedande rättsakter |
|
|
RÅDET |
|
2009/C 039/03 |
||
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 039/04 |
||
|
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA |
|
2009/C 039/05 |
||
2009/C 039/06 |
||
2009/C 039/07 |
Gastyper och motsvarande anslutningstryck i enlighet med artikel 2.2 i rådets direktiv 90/396/EEG |
|
2009/C 039/08 |
||
|
V Yttranden |
|
|
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN |
|
|
Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO) |
|
2009/C 039/09 |
||
|
ANDRA AKTER |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 039/10 |
||
|
||
2009/C 039/11 |
||
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/1 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.5436 – Citi Infrastructure Partners LP/Itinere Infraestructuras SA)
(Text av betydelse för EES)
(2009/C 39/01)
Kommissionen beslutade den 13 februari 2009 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på spanska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32009M5436. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu). |
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/1 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.5418 – Blackfriars/Vink Holding)
(Text av betydelse för EES)
(2009/C 39/02)
Kommissionen beslutade den 5 februari 2009 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32009M5418. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu). |
III Förberedande rättsakter
RÅDET
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/2 |
Initiativ från Republiken Tjeckien, Republiken Polen, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige till rådets rambeslut 2009/…/RIF om förebyggande och lösning av tvister om domstolars behörighet i straffrättsliga förfaranden
(2009/C 39/03)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA RAMBESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31.1 c och d samt artikel 34.2 b,
med beaktande av initiativet från Republiken Tjeckien, Republiken Polen, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och
av följande skäl:
(1) |
Europeiska unionen har som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. |
(2) |
Enligt Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (2) som antogs av Europeiska rådet vid dess möte den 4 och 5 november 2004, bör, i syfte att öka effektiviteten i lagföringen samtidigt som man garanterar korrekt rättskipning, möjligheterna att koncentrera lagföringen i gränsöverskridande multilaterala mål till en medlemsstat ägnas särskild uppmärksamhet och ytterligare uppmärksamhet bör ägnas andra förslag inklusive jurisdiktionskonflikter för att komplettera det övergripande åtgärdsprogrammet för att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i detta rambeslut bör särskilt syfta till att förebygga och lösa jurisdiktionskonflikter, garantera att den jurisdiktion där förfarandet äger rum är den lämpligaste, och få till stånd större öppenhet och objektivitet vid valet av brottmålsjurisdiktion i sådana situationer där fakta i ett mål omfattas av jurisdiktionen i två eller flera medlemsstater. |
(4) |
I situationer där fakta omfattas av flera medlemsstaters jurisdiktion och kan leda till en jurisdiktionskonflikt kan det inte garanteras att den jurisdiktion som väljs ut för att föra ett brottmålsförfarande är den lämpligaste eller väljs ut på ett öppet och objektivt sätt när det gäller de särskilda omständigheterna i målet och kännetecknen för var och en av de möjliga jurisdiktionerna. I ett gemensamt europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa är det nödvändigt att vidta åtgärder för att garantera att de nationella myndigheterna på ett tidigt stadium görs medvetna om fakta som kan komma att ge upphov till en jurisdiktionskonflikt och att en överenskommelse träffas om att i största möjliga utsträckning koncentrera brottmålsförfarandet för sådana fakta till en enda jurisdiktion med hänsyn till gemensamma och objektiva kriterier och öppenhet. |
(5) |
Detta rambeslut bör tillämpas på två situationer. I den första situationen inrättas ett förfarande för informationsutbyte där de behöriga myndigheterna i en medlemsstat driver straffrättsliga förfaranden avseende särskilda sakförhållanden och behöver få reda på om det finns pågående förfaranden rörande samma sakförhållanden i andra medlemsstater. I den andra situationen driver de behöriga myndigheterna i en medlemsstat straffrättsliga förfaranden avseende särskilda sakförhållanden och blir på annat sätt än genom underrättelse medvetna om att behöriga myndigheter i andra medlemsstater driver straffrättsliga förfaranden när det gäller samma sakförhållanden. I en sådan situation bör underrättelseförfarandet inte tillämpas och respektive stater bör inleda direkta samråd. |
(6) |
Avsikten med detta rambeslut är inte att lösa negativa jurisdiktionskonflikter, nämligen situationer där ingen medlemsstat har bestämt att den är behörig när det gäller det begångna brottet. En situation när en medlemsstat har fastställt att den har jurisdiktion men inte är villig att utöva denna bör i detta rambeslut betraktas som en särskild kategori av positiv jurisdiktionskonflikt. |
(7) |
Ingen av de berörda medlemsstaterna bör kunna tvingas att mot sin vilja avstå från eller ta över jurisdiktionen. Om man inte kan nå fram till en överenskommelse bör medlemsstaterna bibehålla sin rätt att inleda straffrättsliga förfaranden när det gäller alla brott som omfattas av deras nationella jurisdiktion. |
(8) |
Detta rambeslut ska inte påverka legalitetsprincipen och lämplighetsprincipen som regleras av den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna. Eftersom själva syftet med detta rambeslut är att förhindra onödiga parallella straffrättsliga förfaranden bör inte dess tillämpning leda till en jurisdiktionskonflikt som annars inte skulle ha uppstått. |
(9) |
Detta rambeslut ska inte inverka på och dess avsikt ska inte, ens indirekt, vara att reglera ne bis in idem-principen som erkänns i konventionen om tillämpningen av Schengenavtalet (3) och i EG-domstolens relevanta rättspraxis. |
(10) |
Detta rambeslut ska inte inverka på förfarandena i enlighet med den europeiska konventionen om överförande av lagföring i brottmål undertecknad i Strasbourg den 15 maj 1972, inte heller på några andra arrangemang för överförande av lagföring i brottmål mellan medlemsstaterna. |
(11) |
Om den åtalade är medborgare eller bosatt i en annan medlemsstat bör detta inte automatiskt anses som ett avgörande samband. |
(12) |
När de sakförhållanden som är föremål de straffrättsliga förfarandena i underrättelsen beskrivs ska den underrättande myndigheten särskilt ange exakt var, när och hur brottet begicks, liksom detaljer om den misstänkte eller den åtalade för att den svarande myndigheten ska kunna avgöra om de straffrättsliga förfarandena i dess medlemsstat drivs med utgångspunkt i samma sakförhållanden. |
(13) |
Direkta samråd kan initieras av varje berörd medlemsstat och genom vilket kommunikationsmedel som helst. |
(14) |
I detta rambeslutet ska anges när det är obligatoriskt för respektive myndigheter att inleda direkta samråd. Ingenting bör dock hindra myndigheterna från att på frivillig basis inleda direkta samråd för att enas om den bäst lämpade jurisdiktionen i någon annan situation. |
(15) |
I en situation där de behöriga myndigheterna blir medvetna om att de sakförhållanden som är föremål för pågående eller kommande förfaranden i en medlemsstat var föremål för förfaranden som slutgiltigt avgjorts i en annan medlemsstat bör det därpå följande informationsutbytet uppmuntras. Syftet med informationsutbytet bör vara att ge de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förfarandena slutgiltigt har avgjorts de uppgifter och det bevismaterial som gör det möjligt för dem att eventuellt ta upp målet på nytt i enlighet med deras nationella lagstiftning. |
(16) |
Detta rambeslut bör inte leda till onödig byråkrati när de finns lättillgängliga lämpligare alternativ för de problem som tas upp i rambeslutet. I de situationer där det finns flexiblare instrument eller arrangemang mellan medlemsstaterna bör dessa ha företräde framför detta rambeslut. |
(17) |
Detta rambeslut bör komplettera och inte påverka tillämpningen av rådets beslut 2008/…/RIF av den … om förstärkning av Eurojust och om ändring av beslut 2002/187/RIF (4) och bör utnyttja befintliga mekanismer inom Eurojust. |
(18) |
Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (5) ska tillämpas när det gäller skydd av personuppgifter som lämnas enligt detta rambeslut. |
(19) |
Detta rambeslut respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och som återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
KAPITEL 1
ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom detta rambeslut fastställs:
a) |
Den förfaranderam enligt vilken de nationella myndigheterna ska utbyta information om pågående straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden för att ta reda på om det finns pågående parallella förfaranden för samma sakförhållanden i en annan medlemsstat eller i andra medlemsstater och enligt vilken deras nationella myndigheter ska inleda direkta samråd för att nå en överenskommelse om vilken jurisdiktion som är bäst lämpad att driva straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden som omfattas av jurisdiktionen i två eller flera medlemsstater. |
b) |
Regler och allmänna kriterier som ska beaktas av de nationella myndigheterna i två eller flera medlemsstater närhelst de försöker nå en överenskommelse om den jurisdiktion som är bäst lämpad att driva straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden. |
2. Detta rambeslut ska tillämpas på följande situationer, nämligen
a) |
de behöriga myndigheterna i en medlemsstat som driver straffrättsliga förfaranden upptäcker att de sakförhållanden som är föremål för dessa förfaranden har ett avgörande samband med förfaranden i en annan medlemsstat eller flera andra medlemsstater och det är möjligt att de behöriga myndigheterna i den eller de andra medlemsstaterna driver straffrättsliga förfaranden när det gäller samma sakförhållanden, eller |
b) |
de behöriga myndigheterna i en medlemsstat driver straffrättsliga förfaranden och blir på något sätt medvetna om att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat eller andra medlemsstater driver straffrättsliga förfaranden när det gäller samma sakförhållanden. |
3. Detta rambeslut ska inte tillämpas på situationer där ingen medlemsstat har fastställt att den har jurisdiktion när det gäller det begångna brottet.
4. Detta rambeslut ska inte tillämpas på förfaranden som inletts mot företag om dessa förfaranden avser tillämpning av europeiska gemenskapens konkurrenslagstiftning.
5. Detta rambeslut ger inte en person några rättigheter som kan åberopas inför de nationella myndigheterna.
Artikel 2
Definitioner
I detta rambeslut avses med
a) |
underrättande stat: den medlemsstat vars behöriga myndigheter underrättar de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat eller uppmanar de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat att inleda direkta samråd, |
b) |
svarande stat: den medlemsstat vars behöriga myndigheter underrättas eller av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat uppmanas att inleda direkta samråd, |
c) |
pågående förfaranden: straffrättsliga förfaranden, inklusive skedet före rättegång, som genomförs enligt nationell lagstiftning av behöriga myndigheter i en medlemsstat avseende särskilda sakförhållanden, |
d) |
underrättande myndighet: den myndighet som enligt nationell lag är utsedd att underrätta myndigheterna i en annan medlemsstat om ett pågående straffrättsligt förfarande, motta svar på sådana underrättelser och diskutera och nå fram till en överenskommelse med en behörig myndighet i en annan medlemsstat när det gäller frågan om vilken jurisdiktion som är bäst lämpad att driva straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden som omfattas av domstolens behörighet i dessa medlemsstater, |
e) |
svarande myndighet: den myndighet som enligt nationell lag är utsedd att ta emot och besvara underrättelser om ett pågående straffrättsligt förfarande i en annan medlemsstat, och att samråda och nå fram till en överenskommelse med en behörig myndighet i en annan medlemsstat när det gäller frågan om vilken domstol som är bäst lämpad att driva straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden som omfattas av jurisdiktionen i dessa medlemsstater. |
Artikel 3
Underrättande och svarande myndigheters beslut
1. Varje medlemsstat ska underrätta rådets generalsekretariat om vilken myndighet som har utsetts till underrättande och svarande myndighet. En medlemsstat kan besluta att utse en enda myndighet till både underrättande och svarande myndighet.
2. Rådets generalsekretariat ska se till att samtliga medlemsstater och kommissionen får tillgång till uppgifterna och att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Överföring av uppgifter som utsedd myndighet till en annan nationell myndighet
1. Vid varje skede av det förfarande som omfattas av detta rambeslut kan en underrättande eller svarande myndighet besluta att överföra sina uppgifter som utsedd myndighet enligt artikel 3.1 till en annan nationell myndighet, exempelvis till en myndighet med ansvar för att driva straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.
2. Om ett beslut fattas enligt punkt 1 ska detta omedelbart meddelas till den underrättande eller svarande myndigheten i de berörda medlemsstaterna tillsammans med kontaktuppgifter för den utsedda myndigheten.
3. Beslutet som avses i punkt 1 ska få verkan vid mottagandet av underrättelse i enlighet med punkt 2.
KAPITEL 2
INFORMATIONSUTBYTE
Artikel 5
Underrättelse
1. I den händelse att myndigheterna i en medlemsstat, som enligt nationell lagstiftning är behöriga att driva straffrättsliga förfaranden, upptäcker att de sakförhållanden, som omfattas av pågående förfaranden, har ett avgörande samband med förfaranden i en annan medlemsstat eller flera andra medlemsstater, ska den underrättande myndigheten i den första medlemsstaten så snart det är praktiskt möjligt underrätta den eller de svarandemyndigheterna i den eller de medlemsstaterna om förekomsten av dessa förfaranden som på ett avgörande sätt har samband med dessa pågående förfaranden för att ta reda på huruvida den eller de svarande medlemsstaterna driver straffrättsliga förfaranden när det gäller samma sakförhållanden.
2. Skyldigheten att underrätta i enlighet med punkt 1 ska endast tillämpas på brott som enligt lagen i den underrättande medlemsstaten kan medföra frihetsstraff eller beslut om frihetsberövande åtgärd i minst ett år enligt den underrättande medlemsstatens lagstiftning.
Artikel 6
Avgörande samband
1. Ett samband ska alltid anses vara avgörande om handlingen eller en väsentlig del av denna som leder fram till brottet utfördes inom en annan medlemsstats territorium.
2. Avseende förfaranden som har ett samband med en annan medlemsstat än den som avses i punkt 1, ska beslutet om att ett visst samband anses vara avgörande tas från fall till fall med särskild hänvisning till de allmänna kriterier förtecknade i artikel 15.2.
Artikel 7
Underrättelseförfarande
1. Den underrättande myndigheten ska underrätta den svarande myndigheten på vilket sätt som helst som möjliggör skriftlig dokumentation så att den svarande staten kan fastställa underrättelsens äkthet.
2. Om den svarande myndigheten inte är känd ska den underrättande myndigheten göra alla efterforskningar som krävs, t.ex. via det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter eller Eurojust, för att få närmare besked om den svarande myndigheten från den svarande staten.
3. Om den myndighet i den svarande staten som erhåller underrättelsen inte är den behöriga svarande myndigheten enligt artikel 3, ska denna automatiskt översända underrättelsen till den behöriga myndigheten och underrätta den underrättande myndigheten om detta.
Artikel 8
Underrättelsens form och innehåll
1. Underrättelsen ska innehålla följande uppgifter:
a) |
uppgifter om den eller de nationella myndigheter som ansvarar för hanteringen av målet, |
b) |
en beskrivning av de sakförhållanden som omfattas av underrättelsen om pågående förfaranden, inklusive arten av det avgörande sambandet, |
c) |
i vilket skede förfarandena befinner sig, och |
d) |
uppgifter om den misstänkte och/eller den åtalade om denne är känd och om offren, i tillämpliga fall. |
2. Underrättelsen kan innehålla all annan relevant tilläggsinformation som relaterar till pågående förfaranden i den underrättande staten, exempelvis svårigheter som man stött på i den underrättande staten.
3. Den underrättande myndigheten ska använda sig av formulär A i bilagan.
Artikel 9
Svarets form och innehåll
1. Svaret ska innehålla uppgifter om:
a) |
uppgifter om den eller de nationella myndigheter som ansvarar eller ansvarade för målet, i tillämpliga fall, |
b) |
huruvida förfaranden är pågående i den svarande staten avseende en del eller alla sakförhållanden som omfattas av underrättelsen och i vilket skede de befinner sig, |
c) |
huruvida förfaranden har avslutats i den svarande staten avseende en del eller alla sakförhållanden som omfattas av underrättelsen, inklusive det slutliga avgörandets art, |
d) |
huruvida myndigheterna i den svarande staten avser att inleda egna straffrättsliga förfaranden avseende de specifika sakförhållanden som omfattas av underrättelsen, i tillämpliga fall. |
2. Svaret kan innehålla annan relevant tilläggsinformation, särskilt när det gäller särskilda sakförhållanden som också har samband med förfaranden i den svarande staten.
3. När den besvarar en underrättelse ska den svarande myndigheten använda formulär B i bilagan.
Artikel 10
Tidsfrister och tilläggsuppgifter
1. En svarande myndighet ska besvara underrättelsen inom 15 dagar från datum för mottagandet.
2. Vid behov kan denna tidsfrist förlängas med en ytterligare period på högst 15 dagar. Den svarande myndigheten ska emellertid lämna underrättelse om en sådan förlängning inom den i punkt 1 angivna tidsfristen.
3. Om en svarande myndighet finner att uppgifterna från den underrättande myndigheten inte är tillräckliga för att kunna ge ett svar, kan den inom den tidsfrist som är föreskriven i punkt 1 begära att nödvändiga tilläggsuppgifter lämnas och myndigheten kan fastställa en rimlig tidsfrist för deras mottagande.
4. Tidsfristen som är föreskriven i punkt 1 ska börja löpa på nytt efter mottagandet av tilläggsuppgifterna.
Artikel 11
Uteblivet svar
Om den svarande myndigheten inte lämnar ett svar inom tidsfristen i artikel 10 kan den underrättande myndigheten vidta de åtgärder som den anser lämpliga för att göra den svarande staten uppmärksam på detta inklusive underrättelse om detta till Eurojust.
KAPITEL 3
DIREKTA SAMRÅD
Artikel 12
Direkta samråd
1. När ett svar översänds eller efter dess översändande ska en underrättande och en svarande myndighet inleda direkta samråd för att nå en överenskommelse om den jurisdiktion som är bäst lämpad att driva straffrättsliga förfaranden avseende särskilda sakförhållanden och som eventuellt omfattas av jurisdiktionen i båda fallen, om
a) |
det pågår förfaranden i en svarande stat avseende en del eller alla sakförhållanden som omfattas av en underrättelse, eller |
b) |
myndigheterna i en svarande stat avser att inleda straffrättsliga förfaranden för en del eller alla sakförhållanden som omfattas av en underrättelse. |
2. De nationella myndigheterna ska inleda direkta samråd i enlighet med punkt 1 om den svarande myndigheten i mer än en medlemsstat har underrättats om samma pågående förfaranden. I ett sådant fall ska den berörda underrättande myndigheten ha ansvaret för samordning av dessa samråd.
3. Vid utebliven underrättelse ska två eller flera medlemsstater inleda direkta samråd genom deras respektive underrättande eller svarande myndigheter för att nå fram till en ömsesidig överenskommelse om vilken jurisdiktion som är bäst lämpad om de oavsett hur blir medvetna om att parallella straffrättsliga förfaranden när det gäller särskilda sakförhållanden pågår eller kommer att inledas.
Artikel 13
Tillhandahålla uppgifter om beslut om viktiga regler eller åtgärder avseende förfaranden
Underrättande och svarande myndigheter som inleder direkta samråd ska underrätta varandra om alla viktiga åtgärder avseende förfaranden som de vidtar efter samrådens början.
KAPITEL 4
FASTSTÄLLANDE AV DEN JURISDIKTION SOM ÄR BÄST LÄMPAD
Artikel 14
Syftet med samråden
1. Det övergripande syftet med samråden om den bäst lämpade jurisdiktionen är att nå en överenskommelse om att en enda medlemsstats behöriga myndigheter kommer att driva straffrättsliga förfaranden avseende de sakförhållanden som omfattas av två eller flera staters behörighet.
2. När det pågår förfaranden i någon av medlemsstaterna avseende sakförhållanden som har samband men inte är identiska med de sakförhållanden som är föremål för samråd om bäst lämpad jurisdiktion eller i de fall då det inte är praktiskt att driva straffrättsliga förfaranden i en enda medlemsstat, särskilt på grund av sakförhållandenas komplexitet eller antalet åtalade inblandade, kan det vara lämpligare att driva straffrättsliga förfaranden i två eller flera medlemsstater, vilka avser olika sakförhållanden eller olika personer.
Artikel 15
Kriterier för att fastställa bäst lämpad jurisdiktion
1. En allmän presumtion ska gälla till förmån för att driva straffrättsliga förfaranden vid den jurisdiktion i den medlemsstat där merparten av brottsligheten ägt rum vilket ska betraktas som den plats där merparten av de faktiska handlingarna utförts av de inblandade personerna.
2. Om den allmänna presumtionen enligt punkt 1 inte är tillämplig på grund av att det föreligger andra tillräckligt avgörande faktorer för att driva de straffrättsliga förfarandena vilka starkt talar för en annan domstol ska medlemsstaternas behöriga myndigheter överväga dessa ytterligare faktorer för att nå en överenskommelse om vilken jurisdiktion som är bäst lämpad. Dessa ytterligare faktorer ska särskilt inkludera följande:
— |
platsen där den eller de åtalade befinner sig efter ett gripande och möjligheterna att säkerställa deras överlämnande eller utlämning till de andra möjliga jurisdiktionerna, |
— |
de åtalades nationalitet eller bosättningsort, |
— |
den stats territorium där merparten av förlusten har lidits, |
— |
offrens avgörande intressen, |
— |
de åtalades avgörande intressen, |
— |
platsen för viktigt bevismaterial, |
— |
skydd av utsatta eller skrämda vittnen, vars vittnesmål är av betydelse för förfarandena i fråga, |
— |
bosättningsort för de viktigaste vittnena och deras möjlighet att resa till den medlemsstat där merparten av brottligheten ägt rum, |
— |
hur långt förfarandena avseende sakförhållandena i fråga har nått, |
— |
förekomsten av pågående relaterade straffrättsliga förfaranden, |
— |
de ekonomiska aspekterna av förfarandena. |
Artikel 16
Samarbete med Eurojust
1. Det ska stå varje nationell myndighet fritt att i varje skede av det nationella förfarandet
a) |
samråda med Eurojust, |
b) |
besluta att till Eurojust hänskjuta särskilda fall där frågan väcks om bäst lämpad jurisdiktion, |
2. Om det, i de fall som omfattas av Eurojusts behörighet, inte varit möjligt att nå en överenskommelse om den bäst lämpade medlemsstatens jurisdiktion för att driva straffrättsliga förfarande avseende särskilda sakförhållanden, ska oenigheten samt de fall när det inte varit möjligt att nå en överenskommelse inom 10 månader efter inledningen av direkta samråd, hänskjutas till Eurojust av någon av de berörda medlemsstaterna.
Artikel 17
Fall där överenskommelse inte nåtts
I de exceptionella fall när
a) |
överenskommelse inte har nåtts ens efter ingripande av Eurojust enligt artikel 16, eller |
b) |
i fall som inte omfattas av Eurojusts behörighet, de direkta samråden slutade i oenighet eller en överenskommelse inte nåtts inom 6 månader efter inledningen av direkta samråd, |
ska medlemsstaterna underrätta Eurojust om orsakerna till misslyckandet att uppnå en överenskommelse.
KAPITEL 5
ÖVRIGA FRÅGOR
Artikel 18
Övrigt informationsutbyte
1. Om en medlemsstats behöriga myndigheter på något sätt blir medveten om att de sakförhållanden som är föremål för pågående eller kommande förfaranden i den medlemsstaten var föremål för förfaranden som slutgiltigt avgjorts i en annan medlemsstat, kan den underrättande myndigheten i den första staten underrätta den svarande myndigheten i den andra medlemsstaten om denna situation och översända all relevant information.
2. Om den svarande myndigheten, antingen genom underrättelse eller på annat sätt blir medveten om att de sakförhållanden som var föremål för förfaranden som slutgiltigt avgjorts i dess medlemsstat, är föremål för pågående eller kommande förfaranden eller tidigare var föremål för pågående förfaranden i en annan medlemsstat, kan den svarande myndigheten överväga om den vill begära ytterligare information för att i vederbörlig ordning kunna bedöma möjligheten att ta upp målet på nytt i enlighet med nationell lag.
KAPITEL 6
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 19
Språk
Varje medlemsstat ska i en förklaring som deponerats på rådets generalsekretariatet ange de språk som den staten kommer att godta när det gäller den underrättelse som avses i artikel 5 och de språk på vilka den staten kommer att svara på underrättelsen.
Artikel 20
Förhållande till rättsliga instrument och andra överenskommelser
1. I den mån som andra rättsliga instrument eller överenskommelser gör det möjligt att vidga detta rambesluts syfte eller bidra till att förenkla eller underlätta förfarandet som medger att nationella myndigheter kan utbyta information om sina pågående förfaranden, inleda direkta samråd och försöka nå en överenskommelse om bäst lämpad jurisdiktion för att driva straffrättsliga förfaranden om särskilda sakförhållanden som omfattas av två eller flera staters behörighet, får medlemsstaterna
a) |
fortsätta att tillämpa de bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser som är gällande när detta rambeslut träder i kraft, |
b) |
ingå bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser efter det att detta rambeslut har trätt i kraft. |
2. De avtal och överenskommelser som avses i punkt 1 ska inte i något fall påverka förbindelserna med de medlemsstater som inte är parter i dessa.
3. Medlemsstaterna ska, inom tre månader efter detta rambesluts ikraftträdande, underrätta rådets generalsekretariat och kommissionen om gällande avtal eller överenskommelser enligt punkt 1 a vilka de önskar fortsätta tillämpa.
Medlemsstaterna ska även underrätta rådets generalsekretariat och kommissionen om nya avtal eller överenskommelser av den typ som avses i punkt 1 b senast tre månader efter att de har undertecknats.
4. Detta rambeslut ska inte inverka på beslut 2008/…/RIF.
Artikel 21
Genomförande
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut senast den …
Senast vid denna tidpunkt ska medlemsstaterna till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning.
Artikel 22
Rapport
Kommissionen ska senast den … lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit nödvändiga åtgärder för att uppnå överensstämmelse med rambeslutet och vid behov ska denna åtföljas av lagförslag.
Artikel 23
Ikraftträdande
Detta rambeslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den …
På rådets vägnar
Ordförande
(1) Yttrande av den … (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.
(4) EUT … (ännu ej offentliggjort i EUT).
(5) EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.
BILAGA
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/15 |
Eurons växelkurs (1)
17 februari 2009
(2009/C 39/04)
1 euro=
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,2634 |
JPY |
japansk yen |
116,20 |
DKK |
dansk krona |
7,4520 |
GBP |
pund sterling |
0,88510 |
SEK |
svensk krona |
10,9780 |
CHF |
schweizisk franc |
1,4813 |
ISK |
isländsk krona |
|
NOK |
norsk krona |
8,7940 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
29,490 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
307,15 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,7076 |
PLN |
polsk zloty |
4,8795 |
RON |
rumänsk leu |
4,3050 |
TRY |
turkisk lira |
2,1209 |
AUD |
australisk dollar |
1,9750 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,5959 |
HKD |
Hongkongdollar |
9,7966 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
2,4790 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,9275 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 850,88 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
12,8734 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
8,6410 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,4736 |
IDR |
indonesisk rupiah |
15 539,82 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,5994 |
PHP |
filippinsk peso |
60,450 |
RUB |
rysk rubel |
45,7558 |
THB |
thailändsk baht |
44,554 |
BRL |
brasiliansk real |
2,9121 |
MXN |
mexikansk peso |
18,4469 |
INR |
indisk rupie |
62,4560 |
Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/16 |
Uppdaterad förteckning över godkända laboratorier som i enlighet med artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel (1) är behöriga att genomföra de tester som krävs i förordningen
(2009/C 39/05)
(Anmärkning: Denna förteckning och framtida uppdateringar kommer också att finnas på Internet (2))
Medlemsstat |
Godkända laboratorier |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Belgien |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bulgarien |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Republiken Tjeckien |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Danmark |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tyskland |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Estland |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grekland |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spanien |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Frankrike |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Irland |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Italien |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cypern |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lettland |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litauen |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Luxemburg |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ungern |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Malta |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nederländerna |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Österrike |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Polen |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Portugal |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rumänien |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slovenien |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slovakien |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Finland |
— |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sverige |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förenade kungariket |
|
Eftaländerna |
Godkända laboratorier |
||||||||||
Norge |
|
(1) EGT L 104, 8.4.2004, s. 1.
(2) http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents/index_en.htm
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/23 |
Uppdaterad förteckning över de nationella behöriga myndigheterna som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel (1)
(2009/C 39/06)
(Anmärkning: Denna förteckning och kommande uppdateringar kommer också att bli tillgängliga på Internet (2))
EU-medlemsstat |
Behörig myndighet |
||||||||||||||||||||||||||
Belgien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Bulgarien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Republiken Tjeckien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Danmark |
|
||||||||||||||||||||||||||
Tyskland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Estland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Grekland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Spanien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Frankrike |
|
||||||||||||||||||||||||||
Irland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Italien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Cypern |
|
||||||||||||||||||||||||||
Lettland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Litauen |
|
||||||||||||||||||||||||||
Luxemburg |
|
||||||||||||||||||||||||||
Ungern |
|
||||||||||||||||||||||||||
Malta |
|
||||||||||||||||||||||||||
Nederländerna |
|
||||||||||||||||||||||||||
Österrike |
|
||||||||||||||||||||||||||
Polen |
|
||||||||||||||||||||||||||
Portugal |
|
||||||||||||||||||||||||||
Rumänien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Slovenien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Slovakien |
|
||||||||||||||||||||||||||
Finland |
|
||||||||||||||||||||||||||
Sverige |
|
||||||||||||||||||||||||||
Förenade kungariket |
|
Efta-medlemssstater |
Behörig myndighet |
|||||||
Island |
|
|||||||
Norge |
|
(1) EUT L 104, 8.4.2004, s. 1.
(2) http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents/index_en.htm
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/29 |
Gastyper och motsvarande anslutningstryck i enlighet med artikel 2.2 i rådets direktiv 90/396/EEG
(2009/C 39/07)
(Detta meddelande bygger på uppgifter som kommissionen har fått från medlemsstaterna)
Land |
Gastyp |
Wobbetal (brutto) |
Anslutningstryck i mbar |
|||
MJ/m3 eller kWh/m3 (0 °C) |
MJ/m3 eller kWh/m3 (15 °C) |
min. |
nom. |
max. |
||
CYPERN |
TRE |
|
80,2–85,9 MJ/m3 |
20 |
28–30 |
35 |
RUMÄNIEN |
TVÅ |
|
|
|
|
|
Grupp A (L) |
37,8–46,8 MJ/m3 |
35,9–44,4 MJ/m3 |
15 |
20 |
25 |
|
Grupp A (H) |
46,1–56,6 MJ/m3 |
43,7–53,7 MJ/m3 |
15 |
20 |
25 |
|
TRE |
|
|
|
|
|
|
Grupp P |
Min. 64,9 MJ/m3 |
|
20 |
29 |
35 |
|
Grupp B/P |
Min. 70,7 MJ/m3 |
|
20 |
29 |
35 |
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/30 |
Utdrag ur beslut om Kaupthing Bank Luxembourg S.A. med tillämpning av Europaparlamentets och direktiv 2001/24/EG om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut
(2009/C 39/08)
TILLÄGG TILL FÖRVALTARNAS UPPDRAG BETRÄFFANDE KAUPTHING BANK LUXEMBOURG S.A. SOM BEVILJATS BETALNINGSINSTÄLLELSE
Genom dom meddelad den 28 januari 2009 vid offentlig förhandling har Appellationsdomstolen i Luxemburg, fjärde kammaren (handelsrättsliga roteln) efter att ha hört yrkandena från förvaltarna och det befullmäktigade ombudet för Kaupthing Bank Luxembourg S.A.:s samt företrädarna för Luxemburgs finansinspektion (Commission de Surveillance du Secteur Financier) och allmänna åklagarmyndighet, beslutat att med ändring av domen av den 24 december 2008, meddelad av förstainstansdomstolen i arrondissementet Luxemburg, handelsrättsliga roteln, och som komplettering av det uppdrag för förvaltarna som fastställts genom domen av den 9 oktober 2008 genom vilken Kaupthing Bank Luxembourg S.A. beviljades betalningsinställelse enligt luxemburgsk lagstiftning och domen av den 31 oktober 2008, meddelad av förstainstansdomstolen i arrondissementet Luxemburg, handelsrättsliga roteln, beslutat
”att förvaltarna bör inhämta godkännande av rekonstruktionsplanen från de borgenärer som enligt denna plan inte avses tilldelas fullständig och omedelbar ersättning (de omstrukturerade borgenärerna), och att rekonstruktionsplanen ska anses godkänd och tillämpas på dessa borgenärer, om mer än hälften av de omstrukturerade borgenärerna som tillsammans står för över hälften av den skuld som utgörs av omstrukturerade fordringar har givit sitt medgivande, varvid de borgenärer som inte uttryckt någon åsikt ska anses ha givit sitt tysta medgivande till rekonstruktionsplanen; de omstrukturerade borgenärernas godkännande respektive avvisande av den förelagda rekonstruktionsplanen ska kunna meddelas via varje medium, även på elektronisk väg,
att rekonstruktionsplanen, när den fastställts slutgiltigt efter att ha godkänts på ovan angivet sätt, ska ges laga kraft av domstolen.”.
Commission de surveillance du Secteur Financier (Luxemburgs finansinspektion)
Luxemburg, den 28 januari 2009.
V Yttranden
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO)
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/31 |
MEDDELANDE OM ALLMÄNT UTTAGNINGSPROV EPSO/AD/158/09
(2009/C 39/09)
Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar ett allmänt uttagningsprov (EPSO/AD/158/09) för att rekrytera svenskspråkiga juristlingvister i lönegrad AD 7.
Meddelandet om uttagningsprovet offentliggörs endast på svenska i Europeiska unionens officiella tidning C 39 A av den 18 februari 2009.
Ytterligare upplysningar finns på Epsos webbplats: http://europa.eu/epso
ANDRA AKTER
Kommissionen
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/32 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2009/C 39/10)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTNING
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006
”HAJDÚSÁGI TORMA”
EG nr: HU-PDO-005-0391-21.10.2004
SUB ( X ) SGB ( )
I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.
1. Behörig myndighet i medlemsstaten
Namn: |
Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium – Élelmiszerlánc-elemzési Főosztály |
||
Adress: |
|
||
Tfn |
(36-1) 301 44 19 |
||
Fax |
(36-1) 301 48 08 |
||
E-post: |
zobore@fvm.hu |
2. Grupp:
Namn: |
Hajdúsági Torma Termékpálya Bizottság (Hajdúsági TOTEB) (Horseradish Product Line Committee) |
||
Adress: |
|
||
Tfn |
(36-52) 412 919 |
||
Fax |
(36-52) 442 545 |
||
E-post: |
parmen@parmen.hu |
||
Sammansättning: |
Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( X ) |
3. Produkttyp:
Klass 1.6 – Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
4. Produktspecifikation:
(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)
4.1 Beteckning: ”Hajdúsági torma”
4.2 Beskrivning: Plantor som uppfyller kraven för att bära beteckningen ”Hajdúsági torma””skyddad ursprungsbeteckning” är rötterna till de regionala sorterna av Armoracia rusticana (syn. A. lapathifolia) som odlats fram i regionen Hajdúság genom förökning med rotsticklingar. Den del av plantan som används som livsmedel är roten, eller jordstammen, som utvecklas från fjolårets pålrötter som använts för förökning. Tiden mellan plantering och skörd är ungefär 180 dagar. De pepparrotssorter som produceras i regionen Hajdúság har unika egenskaper, bl.a. den kraftiga, mörkgröna blasten som tvinnar sig i sin övre tredjedel, den raka, cylindriska, ljust bruna rotstammen och det benvita köttet. Smaken är aldrig träig, och pepparrotens relativt låga halt av allylisotiocyanat ger den dess utpräglade skärpa, som analogt till den ädelmilda paprikan ibland kallas för ädelskarp.
Till följd av den standardiserade odlingsmetod (plantering på tilta) som utvecklats i produktionsområdet Hajdúság har ”Hajdúsági torma” ett enhetligt marknadsutseende.
Rotsticklingen har en utväxt på mellan 3 och 4 cm, som kallas ”huvudet”, och består av en cylindrisk rotstam, 1,5–5 cm i diameter och 20–35 cm lång. Planteringen på tilta, som utvecklats under årtionden, skiljer sig från den mekaniserade lutande plantering som tillämpas på andra håll i Europa. ”Hajdúsági torma” kan därför tydligt till utseende skiljas från pepparrot som odlats med andra produktionsmetoder.
Pepparrot som produceras i regionen Hajdúsági innehåller 30–32 % torrsubstans. Torkad malen pepparrot har följande halt av viktiga mineraler: (g/kg) P: 2,1; K: 25,3; S: 7,7; Ca: 5,9; Mg: 3,1. Den innehåller också (uttryckt i viktprocent) 3,68 % råfiber, 0,34 % råfett, 2,2 % råaska, 1,08 % socker, 7,63 % stärkelse och 3,77 % N. Dess glukos-fruktos-sackaroshalt är 11,8 % och den genomsnittliga halten av senapsolja (allylisotiocyanat) är 14,4 g/kg. Vitamin C-halten varierar extremt (mellan 26 och 150 mg/100 g), främst beroende på regionens klimatförhållanden och på huruvida plantan hör till den norra eller södra sorten.
4.3 Geografiskt område: ”Hajdúsági torma” produceras i en entydigt definierad, sammanhängande region inom landskapet Hajdú-Bihar. Produktionsregionen Hajdúság består av följande kommuner: Debrecen (Debrecen-Haláp, Debrecen-Bánk), Létavértes, Újléta, Kokad, Álmosd, Bagamér, Vámospércs, Hosszúpályi, Monostorpályi, Nyírábrány, Nyíracsád, Nyírmártonfalva och Nyíradony.
4.4 Bevis på ursprung: Producenternas och handlarnas intressen samordnas av Hajdúsági-TOTEB. Denna organisation, som har skapat en krets av sakkunniga producenter, kan uppfylla marknadens krav både på kvalitet och kvantitet, och genom att effektivt övervaka producenterna kan den garantera produktens enhetliga utseende.
Producenterna håller en löpande aktualiserad produktionsloggbok under hela produktionscykeln.
I den registreras följande uppgifter:
producentens namn och identifieringsuppgifter,
produktionsplats (markregistrering, område osv.),
tidigare odlad gröda,
producerad sort (om detta är känt),
planterings- och skördetidpunkt,
kontrolldatum,
medlemskap i handelshus,
saluförd kvantitet, mottagare eller köpare.
Handelshusen måste föra aktuella register över ingången pepparrot, så att pepparrotens härkomst och de mängder som släpps ut på marknaden kan identifieras (genom producentens namn och identifieringsnummer). Detta register måste vara tillgängligt för personer som ansvarar för kontrollerna.
Pepparroten saluförs i förpackningar med uppgifter om handelshus och identifieringsnummer för varje enhet.
På producentens eller distributörens begäran genomför Hajdúsági-TOTEB granskningar av en producents hela produktionsprocess. Om alla krav är uppfyllda kan produkten utmärkas med certifikatet ”kvalitetskontrollerad av kommittén för Hajdúsági-produktlinjen pepparrot”. Detta grundas på ett kvalitetskontrollsystem som organiseras och genomförs av Hajdúsági-TOTEB och omfattar noggranna undersökningar (fysikaliska, kemiska, mikrobiologiska) av prover, genomförda i samarbete med landskapets myndighet för växt- och markskydd.
Hajdúsági-TOTEB deltar i övervakningen av efterlevnaden av bestämmelser om användning av den geografiska produktbeteckningen och korrekt användning av ursprungsbeteckningen.
4.5 Framställningsmetod: ”Hajdúsági torma” får sina unika egenskaper genom planeringen på tilta. Mark som mättats med näringsämnen grävs om till ett djup av 50–60 cm, och sedan görs upphöjningar på 30–40 cm, beroende på markens beskaffenhet, med 90–100 cm mellanrum, med hjälp av en jordfräs eller en plog. Upphöjningarna kompakteras med särskilda valsar.
Förökningsmaterialet planteras i de beredda upphöjningarna. Förökningsmaterialet (rotsticklingar) är raka bitar av friska rötter, 25–30 cm långa och med en diameter på 5–10 cm, utan förgreningar, skurna i båda ändar och utvalda bland pålrötterna från förra årets skörd.
Sticklingarna samlas på hösten eller våren, de väljs ut med omsorg och rensas. Skottsidan markeras, och sedan skärs de och drivs upp i knippen om 100–200 exemplar.
De planteras ut mellan de sista 10 dagarna i mars och slutet av maj. Planteringen sker alltid för hand med en särskild planteringsspade. Sticklingarna placeras lodrätt i marken, 3–4 cm under markytan, med skottänden uppåt. Det planterade området skyddas mot ogräs med hjälp av kemikalier.
Tre till fyra veckor efter plantering, när skotten börjar visa sig, genomförs ett urval. Därvid täcks sticklingarna av till ett djup av 4–5 cm i jordupphöjningarna. Av de 1–5 skott som nu har börjat växa från sticklingens övre ända behålls det kraftigaste, och resten tas bort, liksom alla eventuella rotkragar. Därigenom får varje planta ett enda ”huvud”, och den del av skottet som befinner sig under jorden växer vertikalt från sticklingen, vilket är typiskt för regionen.
Under resten av växtperioden sköts planteringarna noga och skyddas mot skadedjur och sjukdomar.
Tillräckliga mängder av tillräckligt hög kvalitet kan endast uppnås med bevattning. Odlarna väljer själva bevattningsmetod, från flödning till den modernaste droppbevattningen.
Skörden börjar i mitten av oktober och är normalt sett slutförd när den första frosten kommer. I vissa fall skördas pepparroten inte under hösten, av olika anledningar, men detta är inget problem, eftersom plantorna överlever vintern och kan skördas under våren utan att få frostskador eller minska i kvalitet.
Skördemetod: Efter avlövning skärs pålrötterna av på ett djup av 50–60 cm under upphöjningens topp med hjälp av ett u-format don draget av en traktor. De avskurna rötterna dras upp för hand och får torka på plats i några dagar.
Sedan bereds den kommersiella produkten i enlighet med köparens önskemål. Jorden avlägsnas från produkterna, tillsammans med andra föroreningar, blasten skärs av och de pålrötter som lämpar sig för förökning väljs ut. Endast pepparrot med mindre än 5 % jordföroreningar får föras till mottagningsplatsen.
”Hajdúsági torma” klassificeras och tas emot från leverantörerna enligt följande kvalitetskriterier. Det bör noteras att de olika kategoriernas näringsvärde är identiskt, och att skillnaden uteslutande ligger i produktens utseende. Pepparrot i klass I används uteslutande som färsk grönsak, medan de övriga klasserna används som råvara, främst för industriell bearbetning.
Klass I: Pepparrotens yta är jämn och slät, roten är cylindrisk utan sidorötter, och är hel och frisk. Den är minst 20 cm lång och 25 mm i diameter. Roten får inte vara skrumpen och måste vara fri från insektsangrepp och sprickor. Pålrötterna har brutits av. Blasten måste skäras bort med så lite skada på roten som möjligt. Klass II: Alla parametrar är samma som för produkter i klass I utom diametern som ska vara minst 20 mm. Klass III: Denna klass omfattar över 15 cm långa jordstammar med en diameter på 15 mm, med synliga skärytor till följd av att sidorötter skurits bort, eller som är lätt angripna av insekter eller spruckna. Klass IV: Dåligt utvecklade jordstammar och tjockare pålrötter. De får inte ha ruttna fläckar, måste minst vara 10 cm långa och ha en diameter på minst 10 mm. Skuren kvalitet: pepparrotsbitar i klass I och II vars skador i form av svampangrepp, röta eller insektsangrepp har skurits bort. Högst 1/3 av pepparrotens yta får ha avlägsnats på detta sätt. Storlek: Jordstammens längd ska minst vara 17 cm, största diametern minst 20 mm. Rotkvalitet: Längd och diameter är oväsentliga om roten är fri från föroreningar, mögelangrepp och ruttna fläckar.
”Hajdúsági torma” förpackas på begäran av köparen i raschelsäckar (nätsäckar) eller perforerade foliepåsar. Beroende på efterfrågan kan pepparrot i klass I också säljas enskild i skrumpfolie inför jul- och påskhelgen.
4.6 Samband: Historik: Pepparroten som kom till pannoniska slätten med de gamla ungerska stammarna, och den infödda pepparroten i området, är hybrider av vilda sorter. Produktionen är dokumenterad ända tillbaka till sextonhundratalet, och kan ha börjat i regionen Hajdúság i början av artonhundratalet. Under senare hälften av artonhundratalet och början av nittonhundratalet tog pepparrotproduktionen i området fart på allvar. Före sekelskiftet hade nästan alla trädgårdar i regionen Hajdúság lite pepparrot som perenn. Efter sekelskiftet, i början av 1920-talet, beställde vinodlaren Gábor Szilágyi i Bagamér i domkapitlet Várad ”god, ädel pepparrot” från Österrike, som han acklimatiserade och förökade genom noggrann selektion under många år. Byarna i omgivningen tog upp produktionen, och därigenom utvecklades den nuvarande pepparrotsproducerande regionen under 1940- och 1950-talet.
Naturförhållanden: Pepparrot föredrar lågland med fuktig luft, och ger mycket god skörd i lös jord med rik humushalt och god avrinning. Markförhållandena är de viktigaste miljöfaktorerna för växtens trivsel. Ju lösare jorden är, desto jämnare och rakare blir den utväxta roten. Produktionsregionen Hajdúság med sin lösa, luftiga och väldränerade jord (sandig alluvial- och torvjord) är utmärkt för produktionen av ”Hajdúsági torma”. När pålrotssticklingen fortsätter att växa nedåt och passerar foten av upphöjningen kan den växa vidare i den lösa jorden utan att stöta på hinder, så att den fortsätter att växa på längden och jordstammen förblir rak och oförgrenad. Humusskiktet i alluvialjorden är 100–110 cm tjockt, ljust i färgen och har en humushalt på 1,5 %. Vatten flyter på ett djup av 120–140 cm. På sådan jord kan pepparrot planteras tidigt, och jorden blir inte syrefattig ens i vått väder. I torvmarken är humusskiktet 40–60 cm tjockt, mörkt och med en humusandel på mellan 1,5 och 2 %. Vatten flyter direkt under humusskiktet. Dessa områden ger även god avkastning under torrare år. Därför gav området avkastning även innan jordbrukarna kunde tillhandahålla bevattning. Regniga år var det alluvialjordarna som gav skörd, och torra år torvjordarna. Därigenom har pepparrotsproduktionen hållits vid liv i området i närmare hundra år.
De lätt böljande slätterna med små skogsområden ger s.k. vandrande skugga över grödorna, vilket skyddar dem mot starkt solsken och hindrar för stark produktion av senapsolja. Därför är ”Hajdúsági torma” alltid skarp utan att bli för stark.
Mänskliga faktorer: Plantering på tilta är en unik odlingsmetod som är typisk för området kring Debrecen. Genom att plantera sticklingarna vertikalt i upphöjda vallar får man raka jordstammar. Detta har utvecklats under nära hundra år av experiment. Jordbrukarna, som anpassade sig till de lokala förhållandena, har alltid försökt minska och ersätta kroppsarbetet i pepparrotsproduktionen (som är ett hårt värv) med hjälp av hästar och maskiner. Enligt de tidiga pepparrotsproducenterna vändes jorden till ett djup av 80–100 cm, vilket inte var lätt i början av århundradet. Det fanns inga plogar för att köpa för att köra upp vallarna och dra upp pepparroten. De fick specialtillverkas av lokala smeder. Genom utveckling och förbättring av produktionstekniken har ”Hajdúsági torma” kunnat få sina unika egenskaper och har förädlats och vidareutvecklats från generation till generation. Lokala sorter har uppstått genom ständig noggrann selektion vid förökning genom sticklingar som givit god avkastning med bästa möjliga näringsvärde vid befintliga klimat- och jordförhållanden.
4.7 Kontrollorgan: Mezőgazdasági Szakigazgatási Hivatal (jordbrukskontoret), som utnämnt kontrollorgan för frukt och grönsaker.
4.8 Märkning:
— |
”Hajdúsági torma”, |
— |
”skyddad ursprungsbeteckning” eller förkortningen (SUB), |
— |
handelshusets namn, |
— |
varans identifieringsnummer, och, om kontroll utförts av Hajdúsági-TOTEB: |
— |
”Hajdúsági Torma Termékpálya Bizottság által ellenőrzött minőség” (”kvalitetskontroll utförd av kommittén för Hajdúsági-produktlinjen pepparrot”). |
Om Raschelsäckar används förpackas klasserna I, II, III och IV i gröna, röda, gula respektive gröna säckar. Produkt av skuren kvalitet förpackas i gula säckar, och rotkvalitetsprodukten förpackas i säckar med vilken färg som helst.
(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
18.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 39/s3 |
NOT TILL LÄSAREN
EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.
Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.